Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
organisationsledning tillskapa en gemensam uppfattning om organisationens uppgift,<br />
målsättning och arbetssätt. Organisationsledningens budskap, vilken här kommer att betraktas<br />
<strong>som</strong> <strong>ideologisk</strong>t baserad, kommunicerades inte minst genom ett antal här undersökta<br />
broschyrer. Vi intresserar oss därvid särskilt <strong>för</strong> användningen av metaforer. Broschyrerna är<br />
också centrala i sammanhanget då de har till uppgift att sammanfatta ledningens budskap på<br />
ett retoriskt genomarbetat sätt.<br />
Om metaforer<br />
Enligt Nationalencyklopedins ordbok betyder metafor ett ”uttryck <strong>som</strong> används om något <strong>som</strong><br />
liknar det <strong>som</strong> uttrycket egentligen står <strong>för</strong> ”om bildliga el. över<strong>för</strong>da uttryckssätt”. En metafor gör<br />
det möjligt att finna liknelser mellan två skilda fenomen. Både de åtskiljande dragen och<br />
likheterna berikar beskrivningar av de jäm<strong>för</strong>da fenomen. <strong>Metaforer</strong> till<strong>för</strong> härigenom språket<br />
en imaginär styrka <strong>som</strong> går utöver den rent språkliga sammansättningen. <strong>Metaforer</strong> agerar<br />
där<strong>för</strong> på ett antal sätt; de skapar en tillräcklig otydlighet <strong>som</strong> <strong>för</strong> samman människors synsätt;<br />
de reducerar en <strong>för</strong>lamande osäkerhet <strong>som</strong> uppstår vid nya situationer, och de bidrar med en<br />
underhållande och berikande beskrivning av fenomen (Czarniawska 2000). En välkänd<br />
metafor är den om den löst kopplade organisationen (Weick 1979) men flera mindre kända<br />
exempel resulterar i mer spännande läsningar <strong>som</strong> att se organisationer <strong>som</strong> kloster (Larsen<br />
och Schulz 1990), teater (Czarniawska-Joerges 1992) eller <strong>som</strong> Kafkas labyrint (Pipan 2000).<br />
För att precisera metaforanvändningen kan olika <strong>för</strong>hållningssätt bland forskare identifieras.<br />
En distinktion kan göras mellan metaforer <strong>som</strong> en variabel, vars uppgift då blir att <strong>för</strong>klara<br />
fenomenets aspekter, eller rotmetaforer, <strong>som</strong> beskriver hela diskursiva system och därmed är<br />
betydelsefulla <strong>för</strong> vår <strong>för</strong><strong>för</strong>ståelse av fenomen (Smircich 1983). En organisationsforskare<br />
<strong>som</strong> har renodlat ett antal rotmetaforer är Gareth Morgan, vars skrifter har betytt mycket <strong>för</strong><br />
metaforbegreppets popularitet både hos organisationsforskare och praktiker (Morgan 1980,<br />
1986). Morgan visar hur olika metaforer kan användas <strong>för</strong> att öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong><br />
organisationer och att metaforerna inte ska ses <strong>som</strong> sanna eller falska utan mer <strong>som</strong> källa till<br />
nya insikter och aha-upplevelser. Att betrakta en organisation <strong>som</strong> maskin, organism, psykiskt<br />
fängelse eller dylikt föder nya insikter hos betraktaren.<br />
En annan viktig distinktion <strong>för</strong> denna artikel är mellan forskarvärldens och aktörsvärldens<br />
metaforer (Czarniawska och Joerges 1990; Norén 1995:100ff). Denna distinktion har att göra<br />
3