Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
Metaforer som verktyg för ideologisk styrning. Fågel ... - Dobers, Peter.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1985 samt Willmott 1993). Dessa forskare vill istället använda analys av metaforer och<br />
ideologier i ett mer upplysande syfte och uppmärksamma organisatoriska problem <strong>som</strong> varken<br />
gagnar ledningen eller övriga anställda. De vill även värna organisationsmedlemmars rätt att<br />
definiera sina egna bilder av verkligheten och ser <strong>ideologisk</strong> metafor<strong>styrning</strong> <strong>som</strong> ett icke<br />
önskvärt <strong>för</strong>sök till manipulering.<br />
Tinker (1986) lyfter också fram att metaforisk <strong>styrning</strong>, istället <strong>för</strong> att i humanistisk anda ge<br />
utrymme <strong>för</strong> individuell autonomi kan verka i en <strong>för</strong>tingligande riktning där individer kan<br />
liknas t ex med maskin- eller kroppsdelar (så<strong>som</strong> att marknads<strong>för</strong>are ses <strong>som</strong> ledningens<br />
öron). Sammantaget delar detta perspektiv en syn på att metaforisk <strong>styrning</strong> kan vara effektiv,<br />
men att den huvudsakligen utgör ett negativt fenomen inom organisationer. De vill att det<br />
skall <strong>för</strong>as en mer öppen diskussion om verkliga sak<strong>för</strong>hållanden och inte en kommunikation<br />
där dolda ledningsintressen inpackas i ett <strong>för</strong><strong>för</strong>iskt bildspråk. Dessa tankegångar har däremot<br />
inte stått oemotsagda utan det har <strong>för</strong>ekommit en del dikussion kring metaforbaserad<br />
forskning och epistemologisk realism (McCourt 1997 och 1998; Letiche och Van Uden 1998).<br />
Perspektiv 3. <strong>Metaforer</strong> <strong>som</strong> stabila verklighetskonstruktioner<br />
En mer skeptisk hållning till strategisk metaforanvändning intas också av Deetz (1986 och<br />
1992). Han erkänner visserligen metaforernas betydelse <strong>för</strong> att konstituera<br />
verklighetsuppfattningar men hävdar att de har en djupgående och stabil historisk <strong>för</strong>ankring<br />
<strong>som</strong> är motståndskraftig mot <strong>för</strong>ändrings<strong>för</strong>sök. Deetz framhåller istället att de tankestrukturer<br />
<strong>som</strong> metaforer representerar tjänar olika intressen i samhället, men att det är svårt att använda<br />
metaforer <strong>för</strong> att kontrollera och manipulera. Metaforiska bilder kan lik<strong>som</strong> berättelser och<br />
<strong>för</strong>eställningar konstrueras av medarbetare <strong>som</strong> <strong>för</strong>svar eller kritik mot fram<strong>för</strong>da<br />
ledningsbudskap. Gabriel (2000) konstaterar att ytterst få berättelser <strong>som</strong> återgavs av<br />
organisationsmedlemmar hade något positivt att säga om ledningen. Däremot <strong>för</strong>ekom det ett<br />
stort antal berättelser om inkompetent ledningsagerande. På samma sätt kan metaforiska<br />
bilder <strong>som</strong> organisationsmedlemmar <strong>för</strong>medlar skilja sig betydligt från de bilder <strong>som</strong><br />
organisationsledningar vill sprida.<br />
I analysen kommer vi således att utvärdera metaforanvändningen och anknyta till teoretiska<br />
diskussionen huruvida metaforer kan utgöra effektiva lednings<strong>verktyg</strong>. Men <strong>för</strong>st ska vi kort<br />
presentera studiens grundläggande metod samt beskriva hur metaforer har använts i<br />
broschyrer.<br />
5
Change language