MOTIONER Distriktskongressen 2008 - S-info

MOTIONER
Distriktskongressen 2008
Socialdemokraterna i Skåne

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ARBETSMARKNAD
SID NR
1 ang opolitisk arbetsgivarorganisation 1
2 ang arbetslöshetens historia, ideologiska teorier, orsaker och lösningar till den 2
3 ang Arbetsförmedlingen 4
4 ang flyttningsbidrag till ungdomar/personer under 25 år 5
5 ang bevara strejkrätten i nuvarande form 5
6 ang svenskarnas övertidsarbete 6
7 ang ingen lönediskriminering pga ålder 7
8 ang 6 timmars arbetsdag 7
BOSTÄDER
9 ang en social bostadspolitik – utveckla allmännyttan 9
10 ang att få till stånd fler bostäder 10
11 ang med hänsyn till rådande bostadssituation 11
12 ang konkurrens på lika villkor 11
BROTT OCH STRAFF
13 ang obstruktion vid vårdnad och umgänge med barn och påföljder för det 12
14 ang övervakningskameror på Pågatågsstationer 12
15 ang hatbrott och graderade påföljsskalor hotar yttrandefriheten 13
16 ang användning av övervakningssystem 15
17 ang antalet ouppklarade brott måste minska 16
18 ang lagstifta om meddelarskydd i entreprenader 16

ENERGI
19 ang optimal teoretisk elproduktion med befintlig vindkraftteknik i Sverige… 18
20 ang ny utvärdering av kärnkraften, kärnkraftsforskning, härdsmälta, torium…. 20
21 ang klimathot eller en nära energikris? 21
22 ang har basindustrierna konkurrenskraftiga villkor och säkerhet för sin elförsörjning.. 26
23 ang svenska satsningen på etanol och etanolbilar bör avbrytas omedelbart 28
24 ang EU:s energisäkerhet är ett energiproblem som är mycket nära 29
25 ang etanol är ingen uthållig framtidslösning och är en ”politisk bubbla” 30
26 ang EROEI (Energy returned on Energy invested) energi in – energi ut 35
27 ang om livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov kan täckas med bioenergi… 36
28 ang solceller på offentliga byggnader 37
EU OCH INTERNATIONELLT
29 ang varför är planen om ett självständigt Kosovo problematisk? 38
30 ang avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet, livsmedelsbistånd, Sida och… 39
31 ang Sverige ut ur Afghanistan 44
32 ang all folks frihet – hela världens fred, självständighet åt Kurdistan 45
33 ang strategi inför EU:s budgetöversyn 46
34 ang strategi inför EU:s budgetöversyn 46
35 ang globaliseringen och EU 47
36 ang globaliseringen och EU 48
37 ang ett nytt fördrag för EU 49
38 ang ett nytt fördrag för EU 51
39 ang har EU någon trovärdighet längre, efter överenskommelse om ramarna… 52
40 ang Förenta staternas Europa 53
41 ang om det sociala EU 54
42 ang det sociala EU 55

43 ang distriktets EU-arbete 56
44 ang distriktets EU-arbete 57
JÄMSTÄLLDHET
45 ang likhet inför lagen eller ”kvinnorabatt” för kvinnor och vad beror kvinnorabatten.. 59
46 ang översyn av jämställdhetslagen 59
MILJÖ OCH JORDBRUK
47 ang utarbeta en vision för ett hållbart Skåne 61
48 ang demokratisera beslut som rör vår miljö 64
49 ang kortare transportsträckor av slaktdjur 65
50 ang kraftigt stigande spannmålspriser i världen ger en oundviklig kraftig pris… 66
51 ang konstgödning och konstgödsel 68
52 ang förs det en balanserad debatt om temperatur och klimatförändringar? 69
53 ang befolkningstillväxt och arealbehov 73
54 ang pesticider 74
55 ang ett skifte från oljan till bioenergi från gröna sektorn, jordbruket och … 75
ORGANISATION
56 ang låt medlemmarna välja sina ledare 80
57 ang val av partiordförande 80
58 ang val av partiordförande 82
59 ang stärk arbetarekommunernas ställning inför distriktskongressernas 83
60 ang konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt, vetenskapligt och objektivt 84
61 ang kommunikation, förståelse, ledarskap, respekt och handling inom s...... 85
62 ang folkhemsbegreppet ska återvinnas och skrivas in i det socialdemokratiska … 98
63 ang studier i SAP 102

64 ang att flytta partidistriktets expedition till Backagården, Höör 103
65 ang pengar till verksamhet eller fasta kostnader 104
66 ang partiavgiften 104
67 ang servicen från partidistriktet 104
68 ang en socialdemokratisk strategi för Öresundsregionen 105
69 ang EU-bidrag 106
SJUKVÅRD, OMSORG, FOLKHÄLSA
70 ang är svensk sjukvård ojämlik och därmed odemokratisk? Får de med låga… 108
71 ang varför är det nästen tre gånger fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna… 110
72 ang varför har utskrivningen av antidepressiva medel till ungdomar ökat så kraftigt 111
73 ang män och kvinnor behandlas olika inom sjukvården, den är ojämställd och… 111
74 ang tandvård 112
75 ang tandvård 113
76 ang att sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska 114
77 ang ortopedtekniska vårdens betydelse och värde 116
78 ang strategi för våldsutsatta kvinnor 118
79 ang äldrepolitiken i centrum inför 2010 119
80 ang ge lagligt skydd till äldre och deras anhöriga vid biståndsbedömning 119
81 ang förebyggande mödrahälsovård i stället för allt fler kejsarsnitt 120
82 ang ungdomspsykiatri 121
83 ang en särskild mottagning för våldtäktsoffer 121
SKATTER
84 ang arbetsgivareavgifter 122
85 ang biogas är det hållbara alternativet när det gäller bränsle för transportsektorn 122
86 ang ta bort produktionsskatten (effektskatten) på kärnkraft 123

87 ang fastighetsskatt, reavinstbeskattning vid försäljning av fastighet och rätten… 125
88 ang den framtida fastighetsskatten 125
SOCIAL/SOCIALFÖRSÄKRINGAR
89 ang barnens bästa i centrum vid vårdnadstvister 127
90 ang pensioner 129
91 ang a-kassa 130
92 ang arbetslöshetskassans framtida innehåll 131
93 ang diskriminering av visstidsanställda 131
94 ang trafikskadade arbetarbarn missgynnas vid ersättning i trafikskadeärende… 132
95 ang Sveriges demografi, välfärd, arbetsmarknad och ålderschocken som väntar… 133
96 ang inför ett obligatoriskt sjukförsäkringssystem i Sverige som bygger på samma… 138
97 ang föräldraförsäkringen 139
98 ang pappadagar 140
99 ang rätt till sjukpenning 140
TRAFIK, KOMMUNIKATION
100 ang färdtjänsten 142
101 ang obevakade järnvägsövergångar i små samhällen 143
102 ang avgifter i Skånetrafiken 143
103 ang ett jämställt transportsystem 144
104 ang ökade lastbilstransporter 145
105 ang kollektivtrafiken 146
106 ang studentrabatt 147
107 ang studentrabatt 148
108 ang gör kollektivtrafiken mer attraktiv 148
109 ang riksväg 23, förbindelse mellan norra Skåne och Malmö/Lundaregionen 149

110 ang en fast förbindelse för en stark Öresundsregion 150
111 ang infrastruktur i nordöstra Skåne – vägar och kommunikationer 150
UTBILDNING
112 ang livslångt lärande 152
113 ang att införa grundläggande arbetsmiljöutbildning i högstadiet 152
114 ang gymnasieutbildning 153
115 ang låt kommunerna själva fatta beslut om nyetablering av friskolor… 154
116 ang privat skolverksamhet 154
117 ang bättre kontroll av kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningar… 156
118 ang Bolognaprocessen och en höjning av taket till 240 veckors studielån 156
119 ang gymnasieelever som handelsvara 157
120 ang gymnasieskolan 157
121 ang pedagogiska uppdrag 158
122 ang Tages stora oro 159
123 ang vad är det som betygsättes i vårt samhälle? 162
124 ang svenska som vetenskapsspråk 162
VÄLFÄRD
125 ang privata alternativ 164
126 ang förbättra den offentliga sektorn 164
127 ang grundlagsskydd av våra gemensamma tillgångar 165
ÖVRIGT
128 ang nämndemän i Sverige speglar ej befolkningen. Inför en pool med … 167
129 ang förbjud tidelag (sexuellt umgänge med djur), innehav och förmedling av… 168
130 ang förbjud sexuellt umgänge med djur – förbjud tidelag 171

131 ang om borttagande av mynt i pengsystemet 171
132 ang återbetalning av medel som utbetalades av ”Bankakuten” 172
133 ang huvudmannaskapet för Livsmedelsverket 173
134 ang mjukvarupatent 173
135 ang inför republik 178
136 ang avskaffa upphandlingen av äldreomsorgen 178
137 ang tjänstesektorn 179
138 ang kommunernas ansvar för emottagande av ensamkommande flyktingbarn 180
139 ang värnplikt 182
140 ang konstnärer måste börja arbeta 182
141 ang inventering och dokumentering av arbetarkonsten 184
142 ang utarbeta en vision för en utvecklad regional demokrati 185
143 ang regional upphandling, kontroll och uppföljning 187
144 ang en tredjedel av kostnaden i alla byggprojekt är byggfel och slöseri 188
145 ang allemansrätt för offentliga mötesplatser 189
146 ang huvudmannaskapet för begravningsenheten i kommunerna 190
147 ang kollektivavtal vid offentlig upphandling 191

ARBETSMARKNAD
MOTION NR 1
ang. opolitisk arbetsgivarorganisation
Socialdemokratin och fackens främsta motståndare, förutom det Moderata Samlingspartiet, är
Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv är inte bara LO fackens motståndare i förhandlingarna
om kollektivavtal, utan också Landsorganisationens och det socialdemokratiska partiets
främsta ideologiska motståndare på det politiska planet.
Man försöker på olika sätt påverka samhällets olika nivåer och inriktningar. Genom en rad
stiftelser och genom tankesmedjan Timbro för man fram de klassiska liberala åsikterna i det
svenska samhället. 2003 bildades Stiftelsen Fritt Näringsliv av Svenskt Näringsliv som samtidigt
sköt till 300 miljoner kronor. 1 Stiftelsen Fritt Näringsliv syfte är att ”att fungera som
”såddkapitalist” dvs. att ”anslå medel till nystartade verksamheter med en inriktning som
står i överensstämmelse med” 2 stiftelsens syfte. Man bedriver främst ”sin verksamhet i Timbros
namn.” 3 En organisation Stiftelsen Fritt näringsliv har stött är Centrum för Rättvisa. Under
perioden 2002 till 2004 fick Centrum för rättvisa stöd av stiftelsen. 4 Centrum för Rättvisa
har i sin tur understött salladsbaren Wild´n Fresh, som har varit i konflikt med Hotell och
restaurangfacket (HTF), genom att finansiera en ”jämförelse mellan” Wild'n Fresh ”personalavtal
och kollektivavtalet som Appelgren [Anmärkning: Ägaren] inte vill skriva under”. 5
Svenskt Näringsliv har även själva direkt understött företag som legat i konflikt med facken
trots att företaget inte är medlem i Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv gav ekonomisk
garanti för ombudskostnader på 500 000 kronor till det lettiska företaget Laval und Partneris i
det pågående fallet i Arbetsdomstolen 2005. 6
En del band till de Moderata Samlingspartiet kan också finnas. Verkställande direktör (VD)
är Urban Bäckström, som har ett förflutet inom moderaterna som bl.a. chefsekonom för partiet
och statssekreterare åt Bo Lundgren under regeringen Bildt. Andra moderater inom organisationen
är styrelseledamoten Ulf Adelsohn 7 , som varit ordförande i Moderata Samlingspartiet
under perioden 1981-86 8 , och kommunikationschefen Tove Lifvendahl, som tidigare varit
ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. (MUF) [9] 9
För att finansiera sin verksamhet använder sig Svenskt Näringsliv av de medlemsavgifter man
får in från de företag som är med i Svenskt Näringsliv. De statliga bolagen finns bland de fö-
1
Svenskt Näringslivs årsredovisning för 2003.
2
Stiftelsen Fritt Näringsliv uppdrag.
3
Ibid.
4
Stiftelsen Fritt Näringsliv hemsida / Verksamhet
5
Dagens Nyheter, Advokatbyrå granskar salladsbarens avtal, 070108. / Centrum för rättvisas hemsida,
”Utredning av anställningsvillkor vid Wild'n Fresh”, 070108.
6
Svenskt Näringsliv hemsida, 500 000 till lettiskt byggföretag, 050610 / Verksamhetsberättelse och
årsredovisning 2005.
7
Svenskt Näringslivs verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2006.
8 Nationalencyklopedin.
9 MUF:s medlemstidning Blått, #1 2001.

etag som är med i Svenskt Näringsliv. Detta är oacceptabelt. De borde därför gå ur och bilda
en egen arbetsgivarorganisation som endast bedriver förhandlingar med facket om anställningsvillkor
och inte med att pumpa in pengar i opinionsbildning. Detta skulle inte på något
sätt vara konstigt då de statligt ägda företagen efter ett utträde 1971 ur Svenska arbetsgivarföreningen
(SAF) verkade under Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO) för att 1990
återgå som medlemmar i SAF. Genom att de statliga bolagen verkar i egen flagg minskar vi
Svenskt Näringslivs inkomster och styrka och stärker arbetarrörelsens.
Därför yrkar jag:
att Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti skall verka för att de statliga bolagen bryter
sig loss från Svenskt Näringsliv och bildar en opolitisk arbetsgivarorganisation,
att Helsingborgs arbetarekommun tar motionen som sin egen och skickar vidare motionen
för behandling på så väl partidistriktets kongress som partikongressen.
Martin Tunström
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 2
ang. arbetslöshetens historia, ideologiska teorier,
orsaker och lösningar till den
Under antikens slavsamhälle och medeltidens feodalism så fanns inte arbetslöshet. Slavar och
livegna kunde vara undersysselsatta men inte arbetslösa. I de kommunistiska ekonomierna så
fanns det inte heller någon arbetslöshet. Alla hade ett arbete även om de inte hade något att
göra på sin arbetsplats. Det är främst inom en fri marknadsekonomi som lönearbetare kan vara
arbetslösa. Denna typ av arbetslöshet blir först ett problem i städerna under senmedeltiden.
Arbetslöshetsuppror börjar förekomma under 1300-talet.
Arbetslöshet förklarades med att de arbetslösa själva var orsaken till den och bekämpades
med arbetsplikt, tvångsarbete, lagar mot tiggeri etc. Först på 1700-talet började synen på arbetslöshet
att förändras. Klassiska liberaler ansåg arbetslöshet bero på statlig inblandning. Det
är först under 1900-talet som mera vetenskapliga undersökningar av arbetslöshet och politiska
åtgärder mot den har ägt rum. Man har identifierat fem olika orsaker till arbetslöshet.
Säsongsarbetslöshet var till exempel förr vanligt i byggsektorn där arbetslösheten var större
på vintern.
Friktionsarbetslöshet innebär att det tar en viss tid för arbetsgivare och arbetssökande att finna
varandra och informera sig om varandra. Ju större omsättningen och förändringarna är på arbetsmarknaderna,
desto större friktionsarbetslöshet.
Strukturarbetslöshet innebär att de potentiella arbetarna saknar nödvändig utbildning eller bor
på fel ställe eller liknande hinder.

Den klassiska arbetslöshetsteorin säger att om reallönenivån är för hög så rubbas balansen
mellan total arbetskraftefterfrågan och det totala arbetskraftsutbudet. Enkelt uttryckt så har
arbetsgivarna inte råd att anställa alla om lönerna hos de som redan har arbete är för höga.
Den keynesianska arbetslöshetsteorin säger tvärtom att arbetslöshet beror på sänkta löner eller
ökat sparande. Om lönerna sänks eller om sparandet ökar så minskar den totala efterfrågan i
ekonomin och därmed också den totala arbetskraftefterfrågan. Detta är inte en självkorrigerande
mekanism utan lönerna måste höjas och/eller sparandet minskas med demokratiska
och/eller fackliga åtgärder. Annars förblir det en hög arbetslöshet.
Både klassisk arbetslöshet och keynesiansk arbetslöshet kan vara verkande orsaker till arbetslöshet
men givetvis inte samtidigt. Att teorierna verkar vara varandras motsatser innebär
bara att de inte kan gälla samtidigt, vilket de övriga orsakerna kan. I praktiken förekommer
nästan aldrig klassisk arbetslöshet medan keynesiansk arbetslöshet däremot är den allra vanligaste
orsaken till arbetslöshet.
Det finns dessutom en socialistisk teori om arbetslösheten enligt vilken arbetslöshet är en
medveten strategi för att splittra arbetarklassen, försvaga facket och hålla lönerna nere och
vinstnivåerna uppe. Detta är inte samma sak som den keynesianska teorin. Enligt den keynesianska
förklaringen så orsakar lägre löner och högre vinster arbetslöshet medan den socialistiska
förklaringen tvärtom säger att arbetslöshet orsakar lägre löner och högre vinster. Den
socialistiska förklaringen är egentligen inte en ekonomisk teori utan en politisk konspirationsteori.
Den borgerliga motsvarigheten är de ekonomiska teorier som säger att arbetslösheten genom
politiska metoder måste hållas på en viss nivå till exempel för att inflationen inte ska skena
iväg. Arbetslösheten anses då hålla lönerna nere vilket ska motverka inflation. Ett problem
med sådana teorier är att löneökningar är en av de minst viktiga orsakerna till inflation. Intressant
är dock att teorierna säger att arbetslöshet delvis är något som orsakas av en medvetet
förd politik.
Hur hög är då arbetslösheten? Enkelt uttryckt så är drygt 20 % eller drygt en miljon människor
icke-sysselsatta i Sverige. Det finns dock flera aspekter av detta. Vad som är arbete definieras
olika liksom även vad som är arbetslöshet. Alla människor är nyttiga såväl för sig
själva som för andra. Sitter du i fängelse så ger du till exempel fångvaktarna arbete. Långt
ifrån allt av detta kallas dock arbete. Detta gör det även svårt att jämföra statistik från olika
länder.
Av Sveriges 9 miljoner medborgare är knappt hälften, 4,4 miljoner, löneanställda eller egenföretagare.
3,8 miljoner är barn, studerande eller ålderspensionärer. Sedan återstår drygt en
miljon människor som är ams-sysselsatta, sjuka, förtidspensionerade eller öppet arbetslösa.
Den öppna arbetslösheten har minskat under slutet av 1990-talet och 2000-talet dock i hög
grad beroende på att de arbetslösa istället har blivit långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade.
Att arbetslösheten ökade i början av 90-talet berodde dels på en internationell lågkonjunktur
men också på att många offentliganställda avskedades. Vi har 2007 lägre sysselsättningsgrad
än vi hade 1975.

I arbetslöshetspolitiken idag ingår att vidareutbilda och omskola den arbetslösa arbetskraften,
men även att hålla bidragen låga, kräva beredvillighet att ta vilka jobb som helst och att flytta
långt.
Åtgärder skulle bara fungera tillfredställande om arbetslösheten i hög grad berodde på de arbetslösa
själva, och det tror jag inte att den gör.
Tvärtom tror jag inte att vi har varken medeltida eller klassisk arbetslöshet i Sverige idag,
utan troligen keynesiansk arbetslöshet.
Vidareutbildning och omskolning är bra, men minst lika bra vore att återanställa lika många
som har avskedats från offentliga sektorn. Att höja existensminimum, socialbidragen etc. vore
också åtgärder som skulle främja inte bara lägre arbetslöshet, utan även lägre inflation och
högre tillväxt.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att minst lika många som har avskedats från den offentliga sektorn ska återanställas inom
den eller inom entreprenadföretag som verkar inom området,
att existensminimum ska höjas,
att normen för socialbidragen ska höjas.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 3
ang. Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen uppgift är att anvisa arbetstillfällen till arbetslösa eller utbildning om så
behövs. Arbetsförmedlingen skall inte unna tvinga arbetslösa att ta arbete i ett annat land.
Arbetsförmedlingen skall bara upplysa om sådana arbeten. Det är förbundet med stor omställning
att ta ett arbete i ett annat land, språkligt, ekonomiskt och socialt.
Ett konkret fall: En timanställd kvinnlig okvalificerad arbetare blev av arbetsförmedlingen
anmodad att söka ett likställt arbete i Danmark. Den arbetssökande är av polsk härkomst, ålder
51 år, har vissa svårigheter m4ed svenska språket. Med utgångspunkt från detta ser man
att den arbetssökande är utsatt för ett stort språkligt och socialt tryck, även ekonomiskt, så
tillsvida att vid ett nekande kan den arbetssökande förlora sin a kassa.
Vid en anställning är det de danska arbetsmarknadsreglerna som gäller och dessa skiljer sig
avsevärt från de svenska. Skulle anställningen upphöra är det den danska arbetsförmedlingen
som den friställde är underställd och ersättning från a kassan kan inte betalas ut till en person
som inte bor i landet.

Därför föreslår Tågarps S förening:
att arbetsförmedlingen skall enbart få rätt att rapportera nekande jobbanbud i Sverige till
a-kassan,
att arbetsförmedlingen skall enbart upplysa om lediga arbeten i annat land utan tvång.
Tågarps Socialdemokratiska förening
Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Birgitta Jönsson
Ordf.
MOTION NR 4
ang. flyttningsbidrag till ungdomar/personer under 25
år
Förordningen om flyttningsbidrag (1999:594) Arbetsmarknadsdepartementet.
Ändrad: t.o.m. SFS 2006:282
Denna förordning innehåller bestämmelser om bidrag till flyttningskostnader som sker av
arbetsmarknadspolitiska skäl och bidraget får endast lämnas till den som har fyllt 25 år eller
mer och flyttningsbidrag får inte lämnas till de som är under 25 år och detta är som regel ungdomar
som är studerande eller arbetslösa. De har inte samma rättigheter som de som är över
25 år.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi i Norra Socialdemokratiska Föreningen i Landskrona:
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för att de ungdomar/personer skall få
samma bidrag som lämnas till den som har fyllt 25 år,
att partidistriktskongressen antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till partikongressen.
Bjarne Andersen
Landskrona arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Anders Karlsson
Ordf.
MOTION NR 5
ang. bevara strejkrätten i nuvarande form
Arbetsgivarens försök att ändra konflikträtten för oss arbetstagare måste tas på fullaste allvar.
Fackföreningarnas första, största och det egentliga enda maktmedlet är strejk och strejkvarsel.

Så länge det finns lönearbete kommer det alltid att bli konflikter om hur höga lönerna skall
vara och under vilka villkor vi skall jobba.
Att förhandla bort vårt bästa vapen, strejkvapnet vore förödande för fackföreningsrörelsen.
Över hela världen kämpar arbetande människor för att bygga upp fackföreningar, ofta kämpar
de för sina fackliga organisationer med fara för livet. Att lägga ifrån sig vapen frivilligt kommer
att bli förödande från en fackförenings sida. Strejkrätten tillhör medlemmarna att använda
inte förhandla bort.
Vi föreslår kongressen att besluta:
att Socialdemokraterna verkar för att strejkrätten inte är förhandlingsbar utan behålls i
nuvarande form eftersom strejkrätten är fackföreningarnas maktmedel i förhandlingar
med arbetsgivarna.
Jörn Jönsson
Landskrona arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Anders Karlsson
Ordf.
MOTION NR 6
ang. svenskarnas övertidsarbete
Svenskarna jobbar mer än någonsin. Övertiden hittills i år motsvarar 114 000 jobb. Borde det
inte bli billigare att anställa fler i stället för att betala ut övertid? Samtidigt som fler kommer i
arbete.
Så här säger lagen i dag!
Arbetsgivaren har rätt att beordra 200 timmar övertid per anställd och år men max 50 timmar
per kalendermånad.
Den som arbetar övertid har rätt till ersättning. (Hur mycket - regleras i kollektivavtalen).
Vi föreslår:
att den skånska socialdemokratiska distriktskongressen beslutar att ge distriktsstyrelsen i
uppdrag att verka för att gränserna för övertidsarbete sänks med 50%.
Håkan Björkenklev Irene Shane Klas Andersson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.

MOTION NR 7
ang. ingen lönediskriminering pga ålder
Socialdemokratin brukar kämpa för lika villkor och löner på arbetsmarknaden oberoende av
kön, etnisk tillhörighet eller klass. Som ung arbetare i ett LO-fackförbund arbetar man inte
efter samma villkor eller löner som äldre, pga att avtalen är åldersdiskriminerande. Arbetsgivarna
följer ofta kollektivavtalen till punkt och pricka. Som regel tjänar unga betydligt mindre
än äldre på samma arbetsplats, trots att de utför samma arbete.
Hade det varit en annan grupp i samhället som systematiskt hade tjänat mindre pga kön, etnisk
tillhörighet eller klass hade vi reagerat betydligt kraftigare. Lika det oacceptabelt som det
skulle vara att det i avtalen skulle stå att kvinnors lön ska vara 80 % av männens lön, lika oacceptabelt
är det att det i avtalen står att 18 åringar ska tjäna 80 % av vuxnas lön. Idag är
detta verkligheten i alla fall i Hotell och restauranganställdas avtal. När man fyllt 18 år tjänar
man 73kr/timmen, vilket är ca 80 % av den lön man får när man fyllt 20 som är 92kr/timmen.
Dessutom är det inte en ungdomslön, utan ju yngre man är desto mindre tjänar man. När det
gäller unga är det inte det arbete man utför, den kunskap man har eller ens arbetslivserfarenhet
som avgör vilken lön man får, det är endast beroende på vilket personnummer man har.
För att bekämpa åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden yrkar vi därför:
att Socialdemokraterna i Skåne aktivt arbetar för att motverka skilda löneavtal pga ålder,
att Socialdemokraterna i Skåne gör ett uttalande i samband med kongressen gällande avskaffandet
av ungdomslöner,
att motionen antas och skickas vidare för att behandlas på SAP:s ordinarie kongress.
SSU Flamman och Innerstan
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 8
ang. 6 timmars arbetsdag
På många håll inom arbetarrörelsen hörs röster för att sänka arbetstiden till 30 timmar i
veckan. Vinsterna med en sådan reform skulle vara stora. Idag har vi en situation där väldigt
många människor inte arbetar p.g.a. av sjukskrivning, arbetslöshet o.s.v. Samtidigt är arbetstempot
bland dem som arbetar högre än någonsin vilket leder till sjukdom och utbrändhet
och en ond cirkel där de sysselsatta behöver arbeta ännu hårdare.
En sänkning till 6 timmars arbetsdag skulle innebära en minskad ohälsa och en ökad arbetseffektivitet
samtidigt som det skulle öppna arbetstillfällen för att ge fler människor sysselsättning.
Ohälsans problem finns primärt i den offentliga sektorn men delar av den privatägda industrin
har fått upp ögonen för möjlighet till tvåskift för att öka produktionen och därmed ut-

nyttja det fasta kapitalet bättre vid införande av 6 timmars arbetsdag. Det är motionärens åsikt
att arbetarrörelsen bör verka aktivt för 6 timmars arbetsdag med bibehållen månadslön i god
rörelsetradition.
Vi kräver:
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar aktivt för införandet av 30 timmars
arbetsvecka med bibehållen månadslön i Sverige. 30 timmars arbetsvecka ska i de
allra flesta fall innebära 6 timmars arbetsdag.
att partidistriktskongressen antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till partikongressen,
att det Socialdemokratiska arbetarepartiet verkar aktivt för införandet av 30 timmars
arbetsvecka med bibehållen månadslön i Sverige.
SSU
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.

B O S T Ä D E R
MOTION NR 9
ang. en social bostadspolitik – utveckla allmännyttan
Bostaden är den mest centrala platsen för människan – det är här man lever, äter, sover och tar
hand om sina barn och sin familj. Det finns inte mycket annat som så präglar människans liv
som var man bor. Det är få saker i livet som så direkt ger en signal om vem man är som var
man bosatt sig. Därför måste alla bostäder och bostadsområden vara platser där det är gott att
leva.
Med en aktiv bostadspolitik genom bland annat de allmännyttiga bostadsföretagen har det
svenska välfärdssamhället växt fram efter andra världskriget. Den ökade boendestandard de
allmännyttiga bostadsbolagen medverkat till har människors livskvalitet ökat. Idag ser Sverige
annorlunda ut jämfört med för 60 år sedan. En ny tid med nya krav kommer innebära förändringar
också för bostadsföretagen. De kommunala bostadsföretagen arbetar på olika marknader
och med skiftande förutsättningar.
Tillgång till bostäder är nödvändig för att en kommun ska uppnå attraktionskraft och tillväxt
men även som en central del i utvecklingen av välfärden. Den kommun som inte kan erbjuda
bra bostäder till rimliga priser riskerar att gå miste om såväl arbetstillfällen som arbetskraft.
Att äga bostadsföretag ger kommunerna möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden
för att stärka kommunens utveckling. Därför ska mål och strategier utformas
utifrån de lokala förhållandena.
Grundläggande för goda bostadsområden är att människor trivs, att det är vackert och
välskött, tryggt och säkert och att vardagslivet fungerar för alla som bor där. Boendet består
idag inte bara av fyra väggar och ett tak. Det är så mycket mer än så. Det handlar om tillgång
till service och tjänster och ett rimligt utbud av affärer och om att det finns bra kommunikationer
och mötesplatser.
Samtidigt är framtidens bostäder i huvudsak de bostäder som idag redan finns. Men framtidens
hushåll kommer sannolikt att se annorlunda ut än hushållen gjorde när husen byggdes.
Människors behov och intressen skiftar över tid – såväl mellan människor och som mellan
vilka faser i livet man är.
Genom subventioner och investeringsstöd till produktion av hyreslägenheter, motsvarande
den möjlighet till skuldränteavdrag som boende i andra upplåtelseformer har, har möjligheten
till nybyggnation av hyresrätter ökats. Om hyresrätten ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ
också i framtiden är det nödvändigt att neutraliteten återställs.
Med anledning av ovanstående föreslår vi kongressen besluta:
att allmännyttan ska vara föregångare att utnyttja förnyelsebar energi,
att allmännyttan ska vara föregångare att utnyttja moderna miljötekniska lösningar,
att kommunerna genom sina kommunala bostadsbolag ska tillhandahålla särskilda
boendeformer som till exempel seniorboende och studentboende,

att allmännyttan har ett särskilt ansvar för att skapa bra boende för äldre med till exempel
olika former av service, trygghetslösningar och mötesplatser,
att kommunala bostadsbolag i större utsträckning ska erbjuda möjlighet till inflytande och
påverkan över sitt boende,
att allmännyttan aktivt bidrar till att skapa en bättre blandning av olika upplåtelseformer i
städernas och kommunernas alla delar,
att allmännyttan aktivt medverkar till att köpa fastigheter och bygga nytt i områden där
hyresrätten är underrepresenterad,
att genom lagstiftning förhindra kommuner att sälja ut eller omvandla kommunala
bostadsbolag till bostadsrätter i de områden där hyresrätten är underrepresenterad,
att kommunala bostadsbolag ges möjligheten att fondera medel för framtida renoverings-,
ombyggnads- eller investeringsbehov.
Norra s-föreningen, Landskrona
Landskrona arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Anders Karlsson
Ordf.
MOTION NR 10
ang. att få till stånd fler bostäder
Då det har börjat bli ont om bostäder både i större och mindre orter så tycker jag att det måste
ske en ändring. När det på senare tid har byggts så är det oftast exklusiva områden som har
prioriterats och s k vanligt folk har inte möjlighet att ens fundera på att bosätta sig där. Oftast
så är det hög insats och dessutom hög hyra. Hur skall en ungdom som vill flytta hemifrån
kunna hitta ett boende framöver, eller folk som har sjukpenning eller a-kassa osv.
Jag menar att det måste till en politik som gör det möjligt att bygga billigare och att samhället
tar sitt ansvar och ser till att människor kommer att kunna bo bra även i framtiden, annars har
vi snart ett samhälle där människor får lita på att välvilliga människor som redan har ett boende
låter bostadslösa bo i en liten skrubb.
Härmed så yrkar jag:
att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att det byggs billiga och bra bostäder så att vi
undviker bostadslöshet framöver.
Michael Nemeti
Klippans arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Johan Pettersson
Ordf.

MOTION NR 11
ang. med hänsyn till rådande bostadssituation
Med hänsyn till rådande bostadssituation föreslår vi:
att SAP tar initiativ för en rättvisare och långsiktigare bostadspolitik,
att SAP värnar om hyresrättens bevarande,
att SAP verkar för inrättande av ett bostadsdepartement,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder till Skånes
SAP-distrikts årskongress 2008 för behandling.
Byggfackens s-fackklubb i Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommun enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 12
ang. konkurrens på lika villkor
Den svenska kronans värde har varierat under det senaste århundradet. Hur kurserna stigit
respektive sjunkit har man sett som både fördelar och nackdelar. Har man behövt köpa något
när man varit utomlands har man ibland känt sig som en ”kung” för att maten har varit så billig
pga. av att den svenska kronan har stått i så hög kurs.
Om man upplever det motsatta kanske inte man gläder sig i lika stor omfattning.
För närvarande känns det väldigt olustigt på fastighetsmarknaden. Ett fritidshus i Sverige kan
för en ”vanlig svensk” kosta 500000 Sv. kronor. Om någon från vårt grannland Danmark fattar
tycke för samma hus, erhåller de då huset för ett subventionerar pris, då de endast betalt
400000 danska kronor, eller får de betala lika mycket?
Om kursen ändrar sig ännu mera, låt säga 100 danska kronor är värda 1000 svenska kronor,
kommer de som skall betala för fritidshuset i svenska pengar fortfarande att betala 500000
svenska kronor och de som betalar i danska kronor att betala 50000 danska kronor.
Med hänsyn till ovanstående bör det socialdemokratiska arbetarpartiet skyndsamt verka för:
att det utvecklas ett system på den svenska fastighetsmarknaden som främjar konkurrens
på lika villkor,
att Sverige på nationell nivå bör motverka att markområden i s.k. fattiga länder köps upp
och exploateras.
Anders Westerlund
Perstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ulrika Thulin
Ordf.

B R O T T O C H S T R A F F
MOTION NR 13
ang. obstruktion vid vårdnad och umgänge med barn
och påföljder för det
Föräldrar till barn som har ingått avtal i Familjerätten eller Tingsrätten bryter ibland mot de
ingångna avtalen utan att det finns påföljder för det i den svenska författningen.
Om någon av föräldrarna bedriver umgängessabotage eller på annat vis försvårar att avtalet
sköts ska det finnas en påföljd för det.
Boendeföräldern ska kunna dömas till någon sorts påföljd om den ej medverkar till att umgänget
blir av med barn.
Umgängesföräldern ska även kunna dömas till någon sorts påföljd om den ej medverkar till
att umgänget blir av med barn.
När ett vårdnadsavtal har ingåtts ska det representera barnets bästa. Bryts vårdnadsavtal ska
det finnas en påföljd för det.
Om en förälder som bryter mot vårdnadsavtal är ej vite eller böter lämpliga påföljder eftersom
det indirekt även drabbar barn.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska utredas om en lämplig påföljd vid obstruktion vid vårdnad och umgänge med
barn.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 14
ang. övervakningskameror på Pågatågsstationer
Det har ofta förekommit skadegörelse på Pågatågsstationen i Tågarp. Tågarps socialdemokratiska
förening är av den uppfattningen att det behövs övervakningskameror. Detta gäller alla
Pågatågsstationer inom Skånes partidistrikt.
Därför föreslår Tågarps socialdemokratiska förening Skånes partidistrikt:
att antaga motionen och sända den vidare så att övervakningskameror blir uppsatta på
Pågatågsstationerna. Detta kommer att minska skadegörelserna och öka säkerheten för
tågresenärerna.

Tågarps s-förening
Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Birgitta Jönsson
Ordf.
MOTION NR 15
ang. hatbrott och graderade påföljdsskalor hotar
yttrandefriheten
Brott ska bekämpas och få rättsliga konsekvenser. Det har vi vår författning, Rättsväsendet
och poliser till för.
Våld och andra brott mot barn, kvinnor, män, unga, gamla, rika, fattiga, judar, svenskar, gifta,
sambor, homosexuella, invandrare, buddister och alla andra är olagligt och har varit det mycket
länge.
Kategorin ”hatbrott” har införts och diskuterats i Sverige och utomlands. I Stockholm har
polisen inrättat ett speciellt kontor där hatbrott kan anmälas och snabbt behandlas. Hat är inte
bra och brott är inte bra. Att polisen bekämpar hatbrott måste väl därför vara bra?
Vad handlar hatbrott egentligen om? Är det förenligt med rättsprinciper samt mänskliga fri-
och rättigheter?
Om det redan finns lagar som förbjuder våld och andra brott, varför måste vi ha en särskild
kategori för hatbrott?
Hatbrott innebär att det ska utrönas bland annat vilka tankar och känslor förövaren har angående
vissa livsstilar eller religioner och deras utövare, men inte mot vad eller vem som helst,
utan oftast gentemot muslimer och homosexuella.
Om en muslim slår sin fru är det ”bara” hustrumisshandel, men om du slår en muslim ska
polis och åklagare utreda vad du tycker, tänker och känner inför islam och muslimer. Orwells
tankepolis i romanen 1984 blir kusligt aktuell.
Om en homosexuell slår ner dig är det ”bara” misshandel, men om du slår ner en homosexuell
ska det utredas om du uttryckt missaktning för bögar, ogillar homosexualitet och lesbiska
kvinnor.
Kan det betraktas som hatbrott att offentligt hävda att Pride- paraden borde förbjudas, eftersom
det är en förnedrande sexualisering av det offentliga rummet, värre än H&M: s underklädes
annonser vid jultid? Är det hatbrott att påstå att homosexualitet strider mot Guds skapelsetanke?
Enligt ”hatbrottsprincipen” finns alltså vissa tankar, uppfattningar och känslor som är brottsliga
och vissa våldsoffer som har större skyddsvärde än andra, beroende på livsstil eller trosuppfattning.

Det påminner om lagar i islamska länder där män har mer värde inför domstol än kvinnor.
Detta står i skarp kontrast till allas likhet inför lagen och är ett hot mot åsiktsfriheten, men
också mot yttrande- och religionsfriheten.
I Australien har tre delstater ”toleranslagar”. Det ledde till att en muntlig framställning över
islam och kristendom bedömdes som hatbrott.
Pastor Daniel Scott fick kämpa i domstolar i över fem år innan han slutligen frikändes från att
ha begått ”hatbrott”. Scott hade dessutom flytt från Pakistan där han riskerade dödsstraff för
att ha kränkt islam.
I USA finns lagförslaget 1592 som kan kriminalisera vissa tankar och yttranden, och bedöma
förövare extra allvarligt om ett brott begås kopplat till dessa åsikter.
FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i mars 2007 en resolution som vill förbjuda kritik av
islam; det är att likna vid ”hatbrott”.
Hatbrottsidén är att ge efter för det politiskt opportuna istället för att ta itu med våld och brott.
Varje övergrepp och våldsdåd är avskyvärt, men de stora problemen finns inte i våld mot homosexuella
eller muslimer.
Statistiskt sett är hatbrotten marginella brott i jämförelse med våldtäkter, våld mot närstående,
misshandel, inbrott, stölder, etc.
Kritiken mot hatbrottskonceptet handlar ej om vilka grupper som skyddas eller står utanför,
utan mot konceptet som sådant. Våld ska givetvis bestraffas oavsett offrets läggning eller
bakgrund eller förövarens åsikter.
Polis och åklagare ska inte vara ”tankepolis”. Hatbrottslagar är utformade för att bestraffa
människor för vad de tänker, tror eller säger.
En grundläggande rättsprincip handlar om det objektiva, exempelvis vad som hände i misshandeln,
vem som slog vem, när och var.
Hatbrottskategorin tar oss in på subjektiva områden där åsikter kan kriminaliseras, som att
påstå att homosexualitet inte är medfött eller att Muhammed var en krigshetsare.
Frågan är inte om påståendena är sanna eller falska, utan om man har laglig rätt att yttra dem,
utan att riskera åtal, böter eller fängelsestraff. För sådana åsikter kan i sig komma att betraktas
som hatbrott.
Man får gå tillbaks till landskapslagarna eller landslagen för att hitta olika straff för samma
brott. I Västgötalagen stadgades särskilt straff för dråp av inrikes man.
Begreppet hatbrott förekommer inte i Brottsbalken och ej heller i lagbokens länsmansregister.
I Brottsbalkskommentaren får man leta förgäves. Länsstyrelsen hade förr något, som hette
"förständigande", som ingen visste vad det egentligen innebar. "Hatbrott" är väl något liknande.
Ska hatbrott slå igenom vid påföljdsmätningen? Hur ska polisen vid larm kunna avgöra vad
som är ett hatbrott? Ska man göra en analys av offret före ingripandet? Ska inte alla brott av
samma typ behandlas med samma skyndsamhet? Ska min säkerhet vid exempelvis misshandel
bli beroende av om någon som klassas som hatoffer misshandlas samtidigt?

Graderade påföljdsskalor hotar yttrandefriheten. Det finns de som har dömts för hets mot
folkgrupp för att han heilat mot poliser för att visa missnöje med deras tjänsteutövande. "ja
men sieg heil då för fan" var den dömdes fras vilket skulle syfta på att utmåla polisen som
fascister vilket även påpekades under rättegången. Personen var definitivt ej ute efter att hetsa
mot någon folkgrupp (poliser är icke folkgrupp enligt praxis) även om tilltaget var korkat.
Det är bra att vara emot hat och att bekämpa brott, men hatbrottskategorin är farlig för demokratin.
”Hatbrott” handlar om politisk korrekthet och hotar yttrandefriheten.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att särbehandlingen av hatbrott ska tas bort,
att polis och åklagare ej ska vara ”tankepolis”,
att alla brott ska behandlas lika oavsett vem som är utsatt för brottet, likhetsprincipen ska
gälla,
att påföljden ej ska påverkas av vem den utsatte är,
att vi ska värna om de mänskliga rättigheterna,
att påföljdsskalor hotar yttrandefriheten.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 16
ang. användning av övervakningssystem
I dagens samhälle har tekniken gått så fort att vi människor inte har vetskap om vad som sker
runt omkring oss. Våra mejl kan lätt avläsas, vi blir fotograferade när vi inte har vetskap om
detta, vi registreras på flygplatser som larmar om "onormalt beteende" osv.
Utvecklingen mot ett kontrollsamhälle som vi inte ens kan drömma om är på väg om vi inte
tänker på vad det innebär nu och på längre sikt.
Den som avviker från det som anses "normalt" riskerar att bli granskad och ifrågasatt. Man
kan ju fundera på vad som kulle kunna hända om en massa information skulle hamna i fel
händer både inom vårt land och främmande makt. Jag menar att vi måste gå varsamt fram
med beslut som gäller att övervaka våra medborgare.
Härmed så yrkar jag:
att Socialdemokraterna i Skåne jobbar för att s k övervakningssystem inte kränker den
enskilda medborgaren och att man skall vara restriktiv med införande av dessa system.
Michael Nemeti

Klippans arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Johan Pettersson
Ordf.
MOTION NR 17
ang. antalet ouppklarade brott måste minska
Antalet brott som avskrivs på grund av att man ej funnit någon gärningsman, p.g.a. bevis saknas
har ökat under 2000-talet.
Detta innebär att allmänhetens förtroende för polisväsendet kan sjunka.
De som drabbas av inbrott och endast får till svar att utredningen är nerlagd och att ingen gärningsman
är funnen känner för det mesta ej något större stöd i polisens agerande.
Om det skulle vara så att orsaken till att brott ej uppklaras beror på att resurser saknas bör
socialdemokratiska arbetarepartiet skyndsamt verkar för:
att resurser ställs till förfogande så att minst 60% av alla brott som begås blir uppklarade
på så sätt att gärningsman blir gripen.
Anders Westerlund
Perstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Ulrika Thulin
Ordf.
MOTION NR 18
ang. lagstifta om meddelarskydd i entreprenader
Privat anställda omfattas inte av den grundlagsskyddade meddelarfrihet som offentligt anställda
har. Situationen är densamma för anställda i privata företag som driver offentligt finansierad
verksamhet på entreprenad åt kommuner och landsting. Trots att det är samma
skattepengar upphör här även offentlighetsprincipen att gälla och ersätts i stället av ”företagshemligheter”
som det är förbjudet i lag att röja. Frågan har utretts flera gånger men aldrig
resulterat i någon lag. Detta är inte hållbart i ett läge där allt mer av offentligt finansierad
verksamhet drivs på entreprenad av privata företag. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten
finns inte där av en slump utan för att garantera medborgarnas insyn och kontroll över
skattepengarnas användning.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Skånes Socialdemokratiska partidistrikts årskongress
2008 beslutar:
att uppmana våra företrädare i partistyrelse och riksdag att verka för att rätten till
meddelarfrihet för anställda i kommunala entreprenader skrivs in i lag.
Bengt Silfverstrand Lennart Nilsson

Höganäs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Anders Johansson
Ordf.

E N E R G I
MOTION NR 19
ang. optimal teoretisk elproduktion med befintlig
vindkraftteknik i Sverige och till vilken kostnad?
I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi.
Det innebär en energipotential på cirka 2x10 7 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har
uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår totala vindeffekten till cirka 1 TW vilket
innebär ca 10000 TWh/år.
De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd
under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och
Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2.
Med restriktioner för bland annat områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km
avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under
normalår. Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att
aggregaten i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m
höjd skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat
med turbindiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120
TWh/år kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken “skuggar” varandra kan de ej stå
alltför nära varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det
gäller vindkraftens markanspråk. Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden
inom vilka aggregaten står. Större delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten
finns inom synhåll. Nettobehovet är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor
runt aggregatet samt för vägar och kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas
till ca 1 km2, medan nettobehovet blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde
för utvunnen effekt på 25 % av den nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta
(nettobehov) och år blir ungefär 200 kWh/m2 år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls
4 kWh/m2 år.
Satsningen på vindkraft är dyr och ineffektiv. Tyska energimyndigheten, Deutschen Energie-
Agentur GmbH (Denas) har i sin rapport "Energiewirtschaftliche Planung für die Netzintegration
von Windenergie in Deutschland an Land und Offshore bis zum Jahr 2020"
analyserat och kritiserat den omfattande utbyggnaden av vindkraften. Energimyndigheten
Denas har i uppdrag är att genomföra den tyska energipolitiken och enligt planerna ska 20
procent av all energi år 2015 komma från vindkraften. Redan idag har Tyskland 15.000
vindmöllor i drift och är därmed världens största vindkraftsproducent. Rapporten framhåller
att satsning är såväl ineffektiv som dyrbar. Resurserna borde, föreslår rapporten, istället
användas för att minska utsläppen av växthusgaser genom att använda moderna avgasfilter i
befintliga fossileldade kraftverk.
Satsningen på vindkraften innebär en kraftig utbyggnad av det tyska kraftnätet när alla dessa
tiotusentals nya vindmöllor ska kopplas in på elnäten. Ju fler vindkraftsverk med varierande
tillgång på vind desto större problem för kraftnäten. Denna gigantiska utbyggnad medför omfattande
investeringar bara i kraftnäten som kommer att kosta de tyska skattebetalarna, enligt
Dena, 1,1 miljard euro (eller 10 463 miljoner kronor).

Rapporten är en tankeställare för regeringarna i Sverige och Storbritannien som planerar en
vindkraftsutbyggnad.
Kostnaderna i Storbritannien kommer inte att bli lika stora som i Tyskland eftersom den nationella
målsättningen är att "bara" 10 procent av landets energiproduktion år 2010 ska
komma från vindkraften. Notera att Storbritannien har väsentligen bättre vindförhållanden
(starkare och mer uthålliga vindar) jämfört med Sverige och Tyskland. Trots detta konstaterar
en utredning utförd av den brittiska ingenjörsvetenskapsakademien att kostnaden för vindkraft
är nästan tre gånger högre per producerad kW än för kärnkraft räknat på en livscykelanalys,
inklusive avfallshanteringen.
Den tyska och svenska kärnkraften borde naturligtvis inte avvecklas, utan istället bibehållas
och utvecklas, om nu effekterna av den politiskt korrekta dogmen om växthuseffekten ska
kunna minimeras.
Rapporten finns att ladda ner på:
http://www.vattenfall.de/www/trm_de/trm_de/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/17564
Vindkraft är en extremt dyr energi som tär på ekonomin och det blir mindre över för offentliga
och privata intressen att energieffektivisera med.
I Sverige finns det potential för att spara bort energi motsvarande en kärnkraftsreaktor. Vi bör
spara bort import av fossil energi i första hand istället för att avveckla kärnkraft.
Det åstadkommer vi ej bäst med vidkraft. Vindkraften kräver en fullskalig ersättningskälla
och ett fullskaligt alternativt distributionsnät från ersättningskällorna. Fram till nu har ersättningskällan
under högsäsongen för vårat energibehov varit fossil energi. Den kan ej regleras
snabbt utan måste köras igång som beredskapskälla och producera konstant oavsett behoven.
Eftersom energiutvinning vid fossil eldning inte momentant kan generera ström direkt utan
måste dras igång och stoppas under lång tid. Kärnkraft är bra och vattenkraft suveränt reglermässigt.
Att komma bort från de fossila bränslena får ej bli ett mål i sig genom satsning på vindkraft
och liknade energikällor.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att utbyggnaden av vindkraften i Sverige ej ska subventionera med skatter eller liknade,
att Sveriges framtida energipolitik ska bedömas utifrån strikt säkerhetsmässiga, ekonomiska
och miljömässiga aspekter,
att alla kraftslag ska tvingas ta betalt för alla sina kostnader, även de externa,
att Sverige, som varande ett högteknologiskt samhälle, måste ta sitt globala ansvar genom
att bidra till forskningen i utvecklingen av alternativa energikällor och utvärdera deras
totala ekonomiska kostnader och inverkan på klimat och miljö.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 20
ang. ny utvärdering av kärnkraften, kärnkraftsforskning,
härdsmälta, torium, toriumreaktor, kortlivat
radioaktivt avfall och upparbetning av avfall
Det finns numera kärnreaktorer som inte kan få en härdsmälta, som de kinesiska PBM-reaktorerna.
De är i drift och är en realitet. Argumentet om härdsmälta kan med andra ord plockas
bort från kärnkraftsmotståndet.
Nästa steg i utvecklingen är toriumdrivna reaktorer. Många existerande reaktorer kan ganska
enkelt uppgraderas för att använda torium istället för uran som sin primära bränslekälla. Det
finns redan idag sådana testreaktorer i drift och i Ryssland planerar man den första ombyggnaden
av en kommersiell reaktor år 2008.
Vad är fördelarna med torium framför uran? Det finns mycket mer torium än uran på jorden,
över 500 gånger mer. Argumentet att bränslet kommer att ta slut inom någon form av överskådlig
framtid faller då bort.
En toriumreaktor är subkritisk till skillnad från en uranreaktor som är superkritisk.
Det behövs en extern neutronkälla för att hålla igång reaktionen i en toriumreaktor. En härdsmälta
är inte ens en teoretisk möjlighet. Stänger man av strömmen till reaktorn, så stannar
reaktionen, för då finns det inget neutronflöde.
I en toriumreaktor är det avfall som produceras mycket mindre radioaktivt. Istället för hundratusentals
år så rör det sig om cirka 500 år. Argumentet om problemet med långvarig säker
lagring av högradioaktivt avfall försvinner alltså här. Torium behöver ej heller upparbetas på
samma sätt som med uran. Torium kan användas i reaktorn direkt. Toriumreaktorer kan även
blanda ut torium med en blandning av högradioaktivt avfall från konventionella
kärnkraftverk. Det gäller även avfall från avvecklade kärnvapen och avfallet är lika kortlivat.
Det finns med andra ord en reaktor som ej producerar något högaktivt långlivat avfall på
samma sätt som traditionella reaktorer, omvandlar redan existerande avfall och kärnvapenplutonium
till klart mycket ofarligare och mindre långlivade restprodukter.
Det finns två sätt att bygga en toriumreaktor. Antingen kan man välja att bygga om en existerande
reaktor, vilket är klart billigare än att bygga en ny. Alla fördelarna får man då jämfört
med en vanlig urandriven reaktor bortsett från att man fortfarande kan få en härdsmälta (hur
liten risken än må vara) samt att man behöver en liten mängd uran och plutonium för att hålla
processen igång. Avfallet som produceras är fortfarande av den mer kortlivade typen, man
kan använda de stora toriumtillgångar som finns och mängden uran och plutonium som går åt
är långt mindre än i vanliga reaktorer. Man kan även upparbeta avfallet etc.
Det andra alternativet, som ej ännu testats i full skala utan bara i små testreaktorer, är att använda
sig av ADS, Accelerator Driven System. Här får man kostnaden av att bygga en helt ny
reaktor, då existerande reaktorer inte kan byggas om till denna typ, men man behöver då ej
plutonium eller uran överhuvudtaget, och framförallt, så har man helt eliminerat risken för en
härdsmälta.

En ADS-reaktor använder nämligen en partikelaccelerator för att hålla processen igång. Då
man kan tappa kontrollen över fissionsprocessen i en vanlig reaktor, den blir självförsörjande,
så kan torium, till skillnad från uran, i sig själv inte hålla en fissionsprocess igång. Det är här
partikelacceleratorn kommer in. Eftersom acceleratorn behövs för att hålla processen igång, så
kan man vid problem, helt enkelt stänga av den. I det läget så självdör fissionsprocessen.
Får vi till fullskaliga ADS-reaktorer, och sådana är bra mycket närmare verkligheten än
exempelvis fungerande fusion, så finns det ett otroligt intressant alternativ för att lösa våra
energiproblem.
Det är dags för alla som är rädda för kärnkraften som princip att tänka om. Det har hänt saker.
Om våra förtroendevalda politiker menar det minsta allvar med att minska våra utsläpp och att
rädda miljön, så borde mycket mer satsas på forskning inom kärnkraft än vad som sker idag.
Tyvärr finns det ett stigma kring ordet kärnkraft. Att få bort detta, och få beslutsfattare att inse
att utvecklingen har gått framåt, är oerhört viktigt för vår framtids skull.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska satsas mycket mer på kärnkraftsforskning i Sverige,
att kunskapen om att det går att bygga kärnkraftverk utan att en härdsmälta kan uppstå
ska förmedlas till hela Sveriges befolkning,
att torium kan ersätta uran som bränsle i kärnreaktorer vid ombyggnation och nybyggnation
samt säkerställer bränsletillgången för överskådlig tid,
att en toriumreaktorer är subkritisk till skillnad från en uranreaktor som är superkritisk,
vilket innebär att det behövs en extern neutronkälla för att hålla igång reaktionen i en
toriumreaktor och en härdsmälta är inte ens en teoretisk möjlighet,
att i en toriumreaktor är det avfall som produceras mycket mindre radioaktivt och istället
för hundratusentals år så rör det sig om cirka 500 år,
att toriumreaktorer kan använda högradioaktivt avfall från konventionella kärnkraftverk
och minska radioaktiviteten till cirka 500 år,
att kärnkraften ska utvärderas på nytt.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 21
ang. klimathot eller en nära energikris?
Det kan spekuleras om den stora uppmärksamhet som lagts på klimatfrågan den senaste tiden
är ett sätt att dölja den nära förestående energikrisen. Det är lättare att övertyga allmänheten
om att vi måste ta till åtgärder för att rädda miljön och klimatet än att säga att högenergisamhället
är på upphällningen. Den globala uppvärmningen är ett begrepp som etsat sig fast i

folks medvetande på ett helt annat sätt än Peak Oil. Det kan givetvis även finnas andra motiv
med politiska förtecken. Klimathotet kan, på samma sätt som det så kallade terrorhotet, vara
ett sätt för makten att positionera sig och kunna åstadkomma integritets hotande och diktatoriska
förändringar, något som de behöver för att behålla sin maktstatus i en energifattigare
värld. Oroande är att det förespeglas att konsensus råder i klimatfrågan när det i själva verket
finns en spännvidd med olika uppfattningar. Forskningen har på ett bedrägligt sätt kommit att
användas för att legitimera maktens agenda. Om den officiella bilden inte stöds får forskaren
inga forskningsmedel och riskerar att bli lämnad i kylan.
I ett gynnsamt forskarklimat måste alla röster bli hörda och bedömda – inte bara de som håller
sig i fåran. Intressant är att Bushadministrationen använder samma typ av utfrysning av forskare
som inte stödjer deras agenda. Det finns en fara i att om en forskare bekänner sig till den
ena eller andra teorin så uppfattas det som ett politiskt ställningstagande. Klimathotet används
även för att stärka andra intressegruppers sakargument. Det finns forskare, byråkrater, FNtjänstemän,
NGO: s som ser en möjlighet att förverkliga sina egna egoistiska
makt/karriärmöjligheter etcetera. Seriösa forskare riskerar att bli indragna i en debatt som de
kanske inte önskar ett deltagande i. Många klimatforskare menar till exempel att IPCC: s slutsatser
- att människan är orsak till klimatförändringarna - är politiskt snarare än vetenskapligt
motiverade och stöds av dem som (av andra skäl) vill se inskränkningar i konsumtion och
bilåkande. På motsvarande sätt kan till exempel naturgeografen Wibjörn Karlén användas.
Teorin om Peak Oil är fortfarande kontroversiell och ges ett begränsat utrymme i medierna.
Det trots att den är mer vetenskapligt ”bevisad” än teorierna om koldioxidutsläppens påverkan
på den globala uppvärmningen. Men eftersom Peak Oil inte passar in den politiska eller ekonomiska
agendan tystas den ner eller viftas bort.
Även om det inte finns klara bevis för att klimatet kommer att förändras så drastiskt som
IPCC: s modeller antyder, så finns det andra försvårande omständigheter som en ökad biobränsleproduktion
kommer att ställas inför. Detta rör befolkningsökning, vattentillgångar,
utarmade jordar, försaltning, eutrofiering, giftutsläpp etc.
International Energy Association (IEA) rapporterade måndagen den 9 juli 2007 om oljebrist
år 2010-2012 i rapporten "Medium Term Oil Market Report," som förutser den globala oljemarknaden
de kommande fem åren, utan att det uppmärksammades bland politiker eller media
i Sverige.
" increasing market tightness beyond 2010... the suply crunch"
Jag har avsiktligt avsaktat med att skriva om rapporten för att se responsen bland svenska
politiker och media först.
Responsen har uteblivit, trots fokus på miljö, energi och klimathot i Almedalen. Omvärldsbevakningen
och omvärldskunskapen bland politiker och media Sverige är under all kritik.
I rapporten konstaterar man att:
"Despite four years of high oil prices, this report sees increasing market tightness beyond
2010 . . . It is possible that the supply crunch could be deferred - but not by much."
Rapporten är på 82 sidor med mycket intressanta tabeller och fakta. Den kan laddas ner i sin
helhet från:
http://www.offnews.info/downloads/iea20070707.pdf

Det är ett välkommet avbrott för de illusionistiska projektioner som de tidigare har gjort under
sin 30-åriga existens. Konsekvent prognostiserande att utbudet kan möta prognoserna oavsett
efterfrågan.
Det är första gången IEA medger att de tvivlar på att utbudet kan möta efterfrågan.
I rapporten konstaterar de att:
Efterfrågan kommer att öka med 2,2 procent per år fram till år 2012, huvudsakligen driven av
utvecklingsländernas konsumtion, som ökar tre gånger så fort som inom OECD. Bränslen till
transportsektorn kommer att svara för den största efterfrågeökningen.
Länder som ej är med i OECD kommer att öka sin produktion från 50 mbpd idag till 52.5
mbpd år 2012, men tillskottet kommer huvudsakligen att komma från okonventionella källor
som naturgas, tjärsands produktion och extra tung olja, kol till flytande bränsle och även biobränslen.
OPEC: s reservkapacitet kommer troligtvis att öka från 2.5 mbpd från 2007 till som mest 3.4
mbpd år 2009 och sedan minska till bara 1.5 mbpd (1.6% av efterfrågan) år 2012. Nästan allt
kommer att behöva komma från Saudiarabien.
Minskningstakten oroar:
"Net oilfield decline rates average 4.6% annually for non-OPEC and 3.2% per year for
OPEC crude. Aggregate levels mask much sharper declines in a 15-20% per annum range for
mature producing areas and for many recent deepwater developments. All told, the forecast
suggests the industry needs to generate 3.0 mb/d of new supply each year just to offset
decline. Notwithstanding, above-ground supply risks are seen exceeding below-ground risks
in the medium term."
Att starta nya projekt kostar pengar, brist på arbetskraft och materiel och geopolitiska problem
kommer att fortsätta plåga världens oljeproduktion, så att utbudet kan få svårt att möta efterfrågan
år 2010. Bristen på naturgas kan bli ännu värre.
Steve Andrews representerande Association for the Study of Peak Oil (ASPO) beskrev rapporten
under veckan som att vi har tre problem "Three D problem": demand, depletion, and
delays.
IEA skriver att globala efterfrågan kommer att vara 95 mbpd år 2012 från dagens 86 mbpd.
Det ser ej hur vi kan möta efterfrågan. Det gör ej heller personer som jag har förtroende för,
som den amerikanske investeringsbankiren Matthew Simmons och ASPO: s geologer. Vi
kommer kanske att kunna producera 90-91 mbpd, men troligtvis inte mer. Om vi gör det når
vi produktionstoppen 2010-2011.
Matthew Simmons har sagt att:
"There’s a "real risk" that gas pumps could run dry somewhere in this country this summer,
due to our limited refining capacity (vilket även omnämns i rapporten).
"It seems confirmed that we'll have shortages starting now, with the big crunch-and
skyrocketing oil prices-just two to four years from now" sa Lawrence Eagles, chef för IEA: s
Oil industry and markets division och att "The results of our analysis are quite strong. Either
we need to have more supplies coming on stream or we need to have lower demand growth."
IEA konstaterar även att produktionstoppen "the peak" för konventionell olja utanför OPEC
även om de själva inte säger det rätt ut:
"The concept of peak oil production and its timing are emotive subjekts which raise intense
debate. Much rests on the definition of which segment of global oil production is deemed to be

at or approaching peak. Certainly our forecast suggests that the non-OPEC, conventional
crude component of global production appears, for now, to have reached an effective plateau,
rather than a peak."
Omdefiniering av konventionell olja genom att även inkludera tjärsand, flytande bränsle från
kol är att ställa sig i brygga och kalla toppen en platå istället för produktionstopp "peak".
Det finns gott om kapital inom oljeindustrin, men de investerar ej i nya projekt trots nya prisrekord
och ökande efterfrågan. Om marknaden ej kan producera olja nu, när kan den det i så
fall?
IEA har nu insett verkligheten och slutligen erkänt fel i tidigare förutsägelser (projektioner).
De kanske inte kände till att de framförde en osanning.
Utvinningstoppen (peak) för kol kan infalla redan om 15 år enligt rapporten "Coal: Resources
and Future Production av Energy Watch Group (EWG).
Slutsatsen i rapporten "Coal: Resources and Future Production" är att den gängse sanningen
om att "kol varar i ett par hundra år till" är en myt.
Kolutvinningen kommer att bli svårare när den enkla utvinningen redan är gjord. Kol som är
lönsamt att bryta vid nuvarande pris minskar snabbt.
90 % av kolet finns i en handfull länder: USA, Ryssland, Indien, Kina, Australien och Sydafrika.
Kolmarknaderna är till största delen lokala, infrastruktur för global hantering saknas nästan
helt.
Rapporten varnar för att Peak Coal kan infalla redan om 15 år. Det är försvårande för de kolentusiaster
som vill planera för kolbaserad energiförsörjning (värme, el, syntetisk diesel
medmera) i den post-Peak Oil-epok som vi kanske redan befinner oss i.
Uranpriset har stigit med mer än 1250 procent på mindre än 5 år, uranbrist väntas mycket
snart.
Efter kalla kriget hade Sovjetunionen 25 000 kärnvapen att skrota. Det högt berikade uranet i
stridspetsarna blev till bränsle i kärnkraftverk över hela världen.
Det ögonblickliga tillskottet av högt berikat uran ett stopp av utforskningen av ny fyndigheter.
Priserna föll till olönsamma brytningsnivåer under tidigt 1990-tal.
Idag är lagren av uran från sovjetiska kärnvapen i det närmaste borta, samtidigt som efterfrågan
väntas öka kraftigt. Det finns för närvarande 440 aktiva kärnreaktorer i världen. 2006
producerade urangruvorna bara 48 000 ton av totalt. 78 000 ton som användes som bränsle i
kärnkraftverken (merparten av skillnaden kom från skrotade kärnvapen). År 2008 kommer
efterfrågan att vara större än utbudet med 32 000 Pounds.
Trots det katastrofala gapet mellan utbud och efterfrågan byggs 28 nya kärnkraftverk i världen,
ytterligare 62 är planerade och 158 är förslagna under de närmaste 20 åren.

Olikt, kol, olja, gas och övrig energi har priset på uran absolut ingen effekt på efterfrågan. Det
finns inget substitut för uran.
Översvämningen av Cigarr Lake i Saskatchewan, Kanada lamslår värdens största outvecklade
urangruva som har stängts av världens största uranproducent Cameco.
Läs rapporten från 1 maj 2007 från Cameco:
http://www.cameco.com/common/pdfs/media_gateway/news/Shaft%202-
Responses_and_TapRoot.pdf
Det inträffade kan få uranpriset att passera 200 USD/Pound innan årsskiftet. Gruvan som förväntats
svara för 10 procent av den framtida urantillförseln riskerar att aldrig öppnas.
Historisk prisutveckling:
http://www.cameco.com/investor_relations/ux_history/

Hur katastrofal är det för uranmarknaden?
Det är närmast jämförbara katastrofen är oljekrisen 1973. För att sätta in det i perspektiv är
det jämförbart med att 8.4 miljon fat olja skulle försvinna från marknaden per dag. Det motsvarar
nästan vad Saudiarabien producerar per dag.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att vi är nära en förestående energikris,
att vi ska planera för den nära förestående energikrisen här och nu (helst igår om det varit
möjligt),
att klimathotet ej ska användas för att skyla över den nära förestående energikrisen,
att teorin om Peak Oil ej ska tystas ner eller viftas bort för att den ej passar in den politiska
eller ekonomiska agendan,
att socialdemokraterna ska anpassa sin politik till International Energy Association (IEA)
rapport "Medium Term Oil Market Report" om oljebrist år 2010-2012,
att Omvärldsbevakningen och omvärldskunskapen bland socialdemokratiska förtroendevalda
politiker och media i Sverige är under all kritik och måste bli mycket bättre,
att socialdemokratiska politiken ska anpassas till att utvinningstoppen (peak) för kol kan
infalla redan om 15 år,
att socialdemokratiska politiken ska anpassas till en brist på uran mycket snart.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 22
ang. har basindustrierna konkurrenskraftiga villkor
och säkerhet för sin elförsörjning i Sverige?
Varje industri förädlar på något sätt sina insatsvaror till nya produkter. Tack vare goda naturtillgångar
och en tidig utbyggnad av elproduktionen har vi i Sverige en stor andel energiintensiv
och råvaruförädlande industri. Ofta är el på samma sätt som skogen eller malmen en råvara
i processen. Lika lite som det går att byta ut järnmalm mot något annat går det att byta ut
elen i dessa processer. Därför är det givetvis viktigt att elförsörjningen både är säker och har
konkurrenskraftiga villkor.
Sveriges basnäringar säljer huvuddelen av sin produktion utomlands och de svarar sammantaget
för en fjärdedel av landets exportintäkter. Dessa industrier betyder även mycket för andra
branscher. De är ofta en testmarknad för utveckling av nya produkter och processer som senare
lanseras på världsmarknaden.
Energianvändningen per krona produktionsvärde har sjunkit med 40 procent sedan 1970-talet.
Detta visar att basindustrin blir allt effektivare. Det innebär däremot inte att energianvändningen
har minskat i absoluta tal räknat. Tillväxten kräver en ökad energitillförsel. För flera

asindustriföretag är elenergi en råvara. El är nödvändig i processen vid framställning av
bland annat tidningspapper, aluminium och klorat. Det finns även andra sätt att ta tillvara på
energin, från basindustrin till exempel genom att låta spillvärmen från industrin gå till fjärrvärmenäten.
År 2005 levererades 5 TWh energi dit. Det motsvarar nästan 10 procent av den
totala energimängden.
Basindustrin investerar varje år stora belopp i om- och nybyggnad av maskiner och byggnader.
Totalt svarar basindustrin för en tredjedel av industriinvesteringarna. Till stor del kommer
beställningarna svenska verkstads- och dataföretag till del. Därmed är basindustrin en viktig
förutsättning för tjänstesektorn.
Produktiviteten ligger internationellt sett på topp. Den svenska stålindustrin är världsledande
inom flera produktområden. De stora skogsindustriföretagen hör till de ledande i Europa och
har en stark position på den globala marknaden. Den svenska gruvnäringen har en månghundraårig
historia som förvaltas väl och fortsätter att utvecklas in i framtiden.
Basindustrins långsiktiga tillväxt på i genomsnitt ett par procent per år är av stor betydelse för
svensk industri och för samhället i stort. Det som hindrar basindustrin från att spela en ännu
större roll är energipolitiken. Den svenska konkurrenskraften försvagas med höga energiskatter
utan motstycke i andra länder. När investeringar riskerar att hamna utanför Sverige drabbas
hela landet.
Basindustrins verksamhet är en drivkraft för andra delar av näringslivet. Till exempel har
verkstadsindustrin och IT-industrin under många år haft basnäringarna som viktig kundgrupp
och partner inom forskning och produktutveckling. När det har gått bra för basnäringarna har
det också gått bra för verkstadsindustri och IT-företag i Sverige.
För varje år som går blir basindustrin allt bättre på att producera sina produkter. Detta har
gjort att produktionen har kunnat öka utan att energianvändningen har ökat lika snabbt.
För basindustrierna är elkostnaderna en stor del av förädlingsvärdet, ofta mellan 10 och 40
procent. Det gör att elkostnaderna många gånger är större än personalkostnaderna. Varje år
använder de svenska basindustrierna 40 TWh elkraft, eller ungefär en fjärdedel av Sveriges
totala elanvändning.
De senaste åren har elpriserna stigit kraftigt. På den nordiska elbörsen Nordpool har spotpriset
på el stigit med 75 procent på ett år. Detta är ett stort bekymmer för industrin som behöver
långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Ett skäl till de stigande kostnaderna för el
är handeln med utsläppsrätter för koldioxid som inleddes vid årsskiftet 2004/05.
Den statliga myndigheten ITPS räknar med att basindustrin får ökade kostnader motsvarande
fem års reallöneökningar vid ett pris på 10 euro per ton CO2. I februari 2006 kostade utsläppsrätterna
ungefär 26 euro per ton CO2.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att basindustrierna ska erbjudas en säker elförsörjning,
att basindustrierna ska erbjudas elförsörjning på konkurrenskraftiga villkor,
att de svenska energiskatterna ska harmoniera med basindustriernas konkurrenter i andra
länder,

att handeln med utsläppsrätter i nuvarande form ska upphöra.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 23
ang. svenska satsningen på etanol och etanolbilar bör
avbrytas omedelbart. Det är ingen uthållig framtidslösning
Biomassa är ur ett europeiskt och globalt perspektiv en mycket begränsad resurs. Ur grödorna
utvinns det för lite energi i form av alkohol. Hanteringen kräver även långa transporter.
Framställningen av etanol i EU har en mycket låg verkningsgrad. Det krävs stora arealer för
etanolproduktion eftersom energitätheten är mycket låg i grödorna. Satsningen i Sverige och
USA på spannmålsetanol (vete respektive majs) är det ur resurs- och miljösynpunkt sämsta
biodrivmedlet. Utvinning av etanol ur cellulosa från barrskog är även tvivelaktigt ur ekonomisk
synpunkt.
Statliga subventioner gör att till exempel Volvo och Saab satsar på etanolbilar. Det ger för
bilisten lägre förmåns- och fordonsskatt och gratis parkering samt befrielse från trängselavgift.
Det har gjort etanolbilen till en lönsam investering. Det har bidragit till att bilköparen
väljer allt motorstarkare och bränsletörstigare bilar.
Etanolbränslets energitäthet är en tredjedel lägre än i bensinen och prisskillnaden är liten
mellan priset på bensin och E85. De flesta etanolbilar körs därför med bensin.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att svenska satsningen på etanol ska avbrytas,
att svenska satsningen på etanolbilar ska avbrytas,
att alla statliga subventioner för etanolbilar ska tas bort,
att etanolbilar ej ska ha en lägre förmånsskatt,
att etanolbilar ej ska ha en lägre fordonsskatt,
att etanolbilar ej ska ha gratis parkering,
att etanolbilar ej ska ha befrielse från trängselavgift.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 24
ang. EU:s energisäkerhet är ett energiproblem som är
mycket nära
EU kommissionen har lagt fram ett omfattande dokument ”An Energy Policy for Europe”.
Datadelen "EU Energy Policy Data" är speciellt intressant. För basinformation kan man läsa
pressreleasen "Energy for a Changing World".
EU: s 27 medlemsländer importerar 82 procent av oljan och 57 procent av gasen, samt 50
procent av sin totala energi. Utan förändringar kommer importandelen att öka till 65 procent
innan 2030.
Energisäkerhet är ett genomgående tema. Begreppet "energisäkerhet" har inget med det påstådda
så kallade klimathotet att göra. Det är maktens mest använda kodord för energiproblem.
Förslagen till lösningar är fulla av ideologisk propaganda, teknisk svindel och innehållslös
svada som bara bekräftar desperationen. I en värld som vill bedras är det säkrast att ljuga.
En avreglering av den inre energimarknaden anses som viktigt. Hur många kubikmeter olja
och gas extra kommer det att medföra?
Dokumentet innehåller trots allt hårda fakta och alla energi- och miljöintresserade kan dra
sina egna slutsatser.
På sidan 6 i datadelen finner vi en tabell som säger en hel del. EU importer som nämnts tidigare
50 procent av den energi som man förbrukar. Det är mycket mer än USA som knappt har
en importandel på 39 procent.
77 procent av EU: s energiförbrukning kommer från fossila energikällorna olja, gas och kol.
Bara 7 procent är ”förnyelsebara” i form av vattenkraft, avfallsförbränning (hur förnyelsebart
är det?), jordvärme, sol- och vindenergi.
EU importerar redan 82 procent av oljan (USA knappt 70 procent) och 57 procent av gasen
(USA cirka 20 procent). Om utvecklingen fortsätter som idag kommer EU: s importandel för
år 2030 öka till 93 procent för olja och 84 procent för gas.
Även om EU: s alla energileverantörer i Afrika, Central Asien, Mellanöstern hålls ner i permanent
fattigdom och diktatur och tas ifrån sina energiresurser som planen verkar vara kommer
EU ej att kunna täcka sitt importbehov.
Energi är i likhet med säkerhet för viktigt för att överlåtas till politiker.
Den huvudsakliga svagheten i EU kommissionens dokument är frånvaron av en beräkning av
nettoenergin för de förnyelsebara alternativen. Energibärarna räknas som energiproduktion.
Det är en felaktig värdering eller rättare sagt en lögn.
Oljekommissionens rapport i Sverige innehåller samma felaktiga värderingar och lögner.
Idag kommer 77 procent av energin som används i EU länderna för att bygga och driva vindkraftverk
från fossila energikällor. Vad händer med produktionen av vindkraftverk när energitillförseln
stryps?

Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika
produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara
har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla
sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera
exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför
t.ex. pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att
framställa och använda.
Studera rapporten "Energikvalitet och nettoenergi - hur värderar vi olika former av energi" av
Torbjörn Rydberg och Andrew Haden, Centrum för uthålligt lantbruk och Institutionen för
växtproduktionsekologi, SLU (Sveriges Lantbruks Universitet).
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att EU: s energisäkerhet är ett energiproblem som är mycket nära,
att en plan för att hantera EU: s energiproblem ska tas fram,
att det ska utredas vad en avreglering av den inre energimarknaden skulle inbära för ökad
tillgång på energi,
att avfallsförbränning ej är förnyelsebar energi,
att EU: s alla energileverantörer i Afrika, Central Asien, Mellanöstern ej ska hålls ner i
permanent fattigdom och diktatur för att EU ska ta ifrån dem sina energiresurser för att
täcka EU:s importbehov av energi,
att EU ska beräkna av nettoenergin för de förnyelsebara alternativen,
att EU ska utreda vad som kommer att hända med produktionen av vindkraftverk och från
vindkraftverk när den fossila energitillförseln stryps.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 25
ang. etanol är ingen uthållig framtidslösning och är en
”politisk bubbla”
Den storskaliga svenska satsningen på etanol (E85) som bilbränsle är ingen uthållig framtidslösning
och en "politisk bubbla”. Att satsa på att framställa etanol från jordbruksprodukter
är fullständigt orimligt och ohållbart. För att kunna ersätta oljan som bränsle till dagens fordonspark
skulle det kräva en åkerareal på uppemot 12 miljoner hektar, vilket ska jämföras
med dagens 2-3 miljoner hektar åkermark för livsmedelsproduktion. Inte heller att använda
skogsråvara för att utvinna etanol är vettigt, eftersom endast 25 procent av vedens energiinnehåll
tas tillvara vid framställning av etanol. Etanolsatsningen handlar endast om att tillgodose
särintressen knutna till jordbruket och inte minst priset för omställningen av EU: s jordbrukspolitik
(den märkliga reformeringen av CAP-systemet). Ju fortare satsningen på etanol av-

yts desto billigare blir det för skattebetalarna. Idag kommer huvuddelen av svensk biletanol
från Brasilien. Ju mer etanol som importeras desto mer sockerrör måste produceras i Brasilien.
En ny sockerrörsodling i Brasilien sker främst på före detta småbruk, som jämnas med
marken med bulldozers efter det att paramilitären har jagat iväg människorna till Sao Paulos
slum. Marken ägs av sockerbaronerna, och småbrukarna har bara fått "låna" marken.
Ökad efterfrågan på etanol hotar i framtiden även Atlantkustens regnskog som klassificeras
som extra känslig miljö.
Småfolket är för fattigt för att få någon protest hörd. Endast några katolska präster har försökt,
men de har blivit insydda och mobbade av katolska kyrkan, som kontrolleras av baronerna.
Baronerna har rätten på sin sida, de fick marken redan under Portugals välde.
Ibland får jag en viss förståelse för Daniel Ortega när jag ser hur ett feodalt system fungerar.
Se sen på den enorma rikedomen i Brasiliens storstäder! Skillnaden till landsbygden/slummen
är ungefär relativt sett lika stor som i Ryssland under 1800-talet.
Sedan 2001 har etanolproduktionen i världen ökat från 30 miljarder liter till 46 miljarder. År
2020 beräknas den uppgå till 60 miljarder liter. Det är främst efterfrågan av etanol till drivmedel
som fått produktionen att öka kraftigt. Produktionen av etanol som bränsle har gått från
en halv miljarder liter 1975 till drygt 35 miljarder liter 2005.
Brasilien är idag världens största etanolexportör, varav 20 procent går till Indien, 18 till USA,
12 till Sydkorea, 9 till Japan och 8 till Sverige. Tillsammans med USA, som är den näst
största producenten, står Brasilien för 70 procent av världens etanolproduktion. USA importerar
även stora mängder etanol främst från Brasilien. De tre andra stora etanolproducenterna är
EU, Kina och Indien. Sydafrika och Thailand är två andra stora producentländer.
USA är den särklass största konsumenten av etanol följt av Brasilien, Kina och Indien. Konsumtionen
per capita är störst i Brasilien följt av USA och Sverige.
Etanol, C2H5OH framställs i huvudsak genom jäsning, ”fermenterad etanol”, från jordbruksgrödor
eller skogsprodukter som innehåller socker, stärkelse eller cellulosa. Men etanol kan
även framställas syntetiskt från fossila bränslen.
Etanol framställs främst genom sockergrödor, 54 procent, spannmål (främst majs), 40 procent,
petroleum, 5 procent från främst Sydafrika och Saudiarabien, och skogsprodukter, endast en
procent. För etanol till drivmedel kommer 61 procent från sockergrödor och 39 procent från
spannmål.
Det går åt stora mängder med råvara för att framställa en liter etanol. Exempelvis krävs det
drygt 12 kilo sockerrör eller 2,5 kilo vete eller majs för en liter etanol. Dessutom är energiinnehållet
i etanolen lägre än bensinen. Schablonmässigt sett är energiinnehållet för bensin 8,7
MWh/m3 och för etanol på 6,2 MWh/m3, (8,7/6,2 ≈ 1,4).
I takt med takt stigande efterfrågan har världsmarknadspriset på etanol ökat och ligger idag
kring 50 dollar per kubikmeter. Den lägsta produktionskostnaden har Brasilien.
Idag finns det 300 socker- och etanolfabriker och ytterligare 41 fabriker planeras de närmaste
fem åren i Brasilien. Under samma period beräknas ytan som är planterade med sockerrör,
vilken idag uppgår till 2,6 miljoner hektar för etanolproduktion, att öka med hela 50 procent.
De nya feodalliknande sockerplantagerna planeras i delstaten Sao Paulo eller i angränsande
delstater i södra Brasilien. För där krävs nämligen ingen kostnadsfördyrande konstbevattning.
I delstaten Sao Paulo finns också 135 av landets socker- och etanolfabriker. Med dessa planer
kan etanolproduktionen därigenom öka från 15 miljarder liter till 25 miljarder liter år 2010.

En tredjedel av den svenska etanolförbrukningen producerades inom landet. Etanolen i Sverige
framställs främst genom högkvalitativa livsmedlet vete. Genom ett omfattande system
med skattelättnader ökar förbrukningen i Sverige med 100 000 kubikmeter per år. Även
många andra EU-länder har omfattade skattereduktioner för etanolbränslet.
I Sverige använder vissa bussar E92 (92 procent etanol), bränsleflexibla bilar E85 (85 procent
etanol) och vidare blandas 5 procent etanol i nästan all 95-oktanig bensin.
Världens tillverkning av bränsleetanol är starkt beroende av statliga stöd av olika slag. Exempelvis
kan nämnas tullar, skatterabatter, råvarustöd och investeringsstöd. Inom EU har omläggningen
september 2003 av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP-systemet, inneburit
att det tidigare arealstöd och djurbidrag har ersatts av ett frikopplat stöd (gårdsstödet). Ett stöd
som betalas ut för all areal och oavsett hur marken används. För energigrödor finns det numera
möjlighet att söka stöd till odling av energigrödor med upp till 45 euro per hektar utöver
gårdsstödet. I år beräknas den uppgå i Sverige till hela 6,8 miljarder kronor. Biobränsle är
därför idag lukrativ marknad, så länge subventionerna göder denna fria marknad.
EU beslöt även 2003 att biodrivmedlens (dvs. bioetanol, biodiesel och biogas) andel skulle
uppgå till minst 5,75 procent för transportändamål senast den 31 december 2010. Regeringarna
är därför tvungna att bygga upp en dyrbar infrastruktur för hantering av biobränslen.
I Sverige är etanolen kraftigt subventionerad genom en hundraprocentig skattelättnad, vilket
innebär 4,99 kr per liter exklusive moms. En subventionering som är helt nödvändig, eftersom
i annat fall skulle etanolen bli mycket dyrare än bensinen. Med dagens priser skulle etanolen
bli hela 7 kronor dyrare än bensin utan skattebefrielsen.
Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden. I artikel 87.3 c i EG-fördraget anges
ett undantag till den allmänna regeln om oförenlighet som anges i punkt 1 i denna artikel för
stöd för att underlätta utvecklingen av vissa ekonomiska verksamheter eller vissa ekonomiska
områden, där sådant stöd inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider
mot det gemensamma intresset.
I stödordningen beviljas bara stöd till pilotprojekt avseende bränslen som är miljövänligare än
konventionella bränslen och de miljövänliga egenskaperna kommer att bedömas av de
svenska myndigheternas experter på området.
Kommissionen bedömde därför den anmälda stödordningen mot bakgrund av gemenskapens
riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (nedan kallade riktlinjerna). Det utesluts inte att
pilotprojekten kommer att röra jordbruksprodukter som ingår i bilaga I fördraget. Stödet för
dessa produkter omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn och
omfattas inte av miljöstödsriktlinjerna i enlighet med punkt 7 i dessa riktlinjer.
I avsnitt 5.5.3. i riktlinjerna för statligt stöd till jordbrukssektorn anges dock att kommissionen
i berättigade fall, som vid stöd för utveckling av biobränslen, också kan godkänna driftstöd i
fall där det klart kan visas att detta är nödvändigt för att uppväga de merkostnader som uppstår
vid användningen av miljövänliga insatsprodukter jämfört med konventionella produktionsprocesser.
Stödet skall begränsas till att neutralisera effekterna av merkostnaderna och
skall ses över minst vart femte år.
Med tanke på ständigt stigande världsmarknadspriser på etanol måste därför skattetrycket på
bensin och diesel ständigt öka för att kompensera staten för skattebortfallet med etanolsatsningen,
som kräver en allt större del av statens och EU:s budget.

Satsning på etanoldrivna bilar genom olika subventioner och skatteförmåner visar sig, precis
som många andra satsningar på så kallade alternativa energikällor, vara mindre genomtänkta
och utredda. Miljö- och energipolitiken verkar idag i hög grad styras av olika lobbygrupper
och särintressen. När det gäller etanol, som främst framställs av sockerrör i Brasilien och i
Sverige av vete, är det starka ekonomiska intressen som driver på denna satsning. Om etanolet
verkligen miljömässigt och ekonomiskt sett är ett alternativ till bensin och diesel är mycket
tveksamt.
Idag domineras världens etanolproduktion av Brasilien och USA. I Brasilien tillverkas etanolet
av sockerrör, medan i USA används majs och durra. Etanol från sockerrör som odlas i tropiska
och subtropiska områden växer mer än fem gånger så effektivt som i Nordamerika och
Europa. Energiinnehållet i etanol från sockerrör i Brasilien är åtta gånger större än den energi
som åtgår under hela processen inklusive odlingen, vilket kan jämföras med etanol som producerats
från majs i USA vilken högt ger dubbelt så mycket energi. Därför är det ingen som
kan konkurrera ut Brasiliens statssubventionerade etanolproduktion. Att producera etanol från
spannmål eller skogsspill i Sverige är förknippat med stora omvandlingsförluster, vilket ger
sålunda en låg totalverkningsgrad.
Eftersom oljepriset har stigit kraftigt och sockerrör idag betraktas alltmer som en energigröda
har därför även sockerpriserna stigit kraftigt. EU:s minskade sockersubventioner och den
ökade efterfrågan av etanol kommer säkerligen att bidra till fortsatta prisökningar på etanol.
Huvuddelen, 80 procent, av sockermarknaden är idag reglerad och ju mer den avregleras
desto högre sockerpriser. Dagens "överproduktion" av socker kan redan om ett par år förvandlas
till ett "underskott". Detta kan medföra att etanol som alternativ till bensin på sikt blir
prismässigt ointressant för konsumenten. Den brasilianska satsningen på etanol genomfördes
med omfattande statliga subventioner på mer än tio miljarder dollar under åren 1975-87 och
flertalet bilar byggdes för etanoldrift. Men med stigande sockerpriser och att Brasilien blev
självförsörjande på olja minskade intresset starkt för etanolframställning. Under senare år med
stigande efterfrågan på världsmarknaden har återigen investeringarna ökat i etanolfabriker.
Men det finns tecken på att Brasiliens etanolprojekt kan vara på väg att haverera, eftersom det
är för dyrt även där.
Den svensk producerade etanolen (framställd av vete, som odlas på de bästa jordarna i Skåne)
är väsentligen mycket dyrare. Därför importerar Agroetanol i Norrköping (ägs av Lantmännen
och LRF), som tillverkar huvuddelen av den svenska etanolen, etanol från Brasilien och säljer
den sedan vidare till sina svenska kunder.
Eftersom den brasilianska etanolen blandas med 20 procent bensin klassas den som "kemisk
produkt" och beläggs därför med 23 öre per liter i tull. Enligt EU:s tullregelverk är etanol en
jordbruksprodukt och då är tullen 1,80 kronor per liter. Detta betyder att inhemsk produktion
av etanol är endast konkurrenskraftig om den frihandelsvänliga regeringen (eller rättare sagt
finansdepartementet) höjer tullen på importerad etanol kraftigt. Redan i slutet av nästa månad
kommer troligtvis nya tullregler att införas. Detta innebär att för att etanolet ska erhålla befrielse
från energi- och koldioxidskatt måste den tulldeklareras som ren outblandad etanol. Därigenom
tillgodoser den frihandelsvänliga regeringen lantmännens ekonomiska intressen och
gör därmed Agroetanols etanolproduktion lönsam beträffande den etanol (5 procent) som
blandas i den vanliga bensinen. Även efter tullhöjningen kommer sålunda den brasilianska
etanolen användas för Etanolbränslet E85 och bussetanolen eftersom dessa undgår tullhöjningen.
För skulle även bussetanolen tullbeläggas som en jordbruksprodukt skulle all användning
av etanolbussar upphöra, eftersom en sådan "miljövänlig" buss drar 70 procent mer

änsle än en dieselbuss, som dessutom har ett väsentligt lägre inköpspris och mindre underhållskostnader
än en etanolbuss.
Det ska noteras att Brasiliens sockerrörplantager har tillkommit genom bland annat nedhuggning
av regnskog, som är en väldig källa för upptag av koldioxid. Dock ska det tilläggas att
klimatet i Amazonas regnskog inte lämpar sig särskilt väl för sockerrörsodling. Genom etanolsatsningen
blir nu Sverige mer beroende av en region än vad Sverige tidigare var beroende
av olja från Mellanöstern. Idag går 10 procent av Brasiliens etanolexport till Sverige. En politisk
förändring i Brasilien, en förändrad inriktning inom sockerproduktionen, kan sålunda
innebära stora störningar för svensk trafik i framtiden.
Etanolbilar släpper ut lika mycket koldioxid som en bensindriven bil. Eftersom etanol innehåller
mindre energi per liter än bensin drar en bil som går på etanol ca 1,3 gånger så mycket
bränsle som en motsvarande bensinbil. Vidare släpps lika mycket eller mer kväveoxider ut
från en etanolbil. Dessutom släpper etanolbilar ut aldehyder och etylnitrit, vilket är ett starkt
cancerframkallande ämne. Men det är väl därför det kallas för "miljöbilar.
När det handlar om miljö gäller inte längre den gamla matematiken och i synnerhet inte när
det gäller miljöbilar och deras utsläpp av föroreningar. Genom skattebefrielse från vägtrafikskatter,
parkeringsavgifter och trängselskatter blir dessa så kallade miljöbilar kraftigt subventionerade.
Under åtminstone ett par års tid framöver kommer dessa miljöbilar att bidra
endast i begränsad utsträckning till kostnaderna för bl.a. vägslitage, nya vägbyggen och sjukvård.
Ett nytt skattefrälse har därmed uppstått för höga tjänstemän som har tjänstebilar. För de
som har till exempel Toyota Prius som tjänstebil och åker över 2000 mil per år har i praktiken
erhållit en gratis bil. Dessa skatteförmåner är värt många tusentals kronor för en bilist som
dagligen åker i Stockholms innerstad. Problemet är emellertid att även miljöbilar släpper ut
föroreningar och koldioxid.
Än mer absurt blir situationen för dem som har flexifuel bilar, till exempel Ford Focus Flexi-
Fuel, som kan köras på E85, som består av 85 procent etanol och 15 procent bensin, det vill
säga även flexifuelbilen kräver bensin. Men i praktiken körs denna bil oftast enbart på bensin
och släpper då ut lika mycket föroreningar som motsvarande bensindriven Focus gör, men
ändock erhåller dessa subventioner. När det gäller etanol, som idag står endast för några promille
av drivmedelsförbrukningen, och andra drivmedel som framställs av biomassa är emellertid
tillgången på biomassa begränsad och i synnerhet i en global skala. En sådan produktion
är vidare förknippad med stora omvandlingsförluster och med låg verkningsgrad, vilket gör
etanol till ett dyrbart bränsle som kräver omfattande statliga subventioner för att kunna konkurrera
med bensin och diesel. Uppemot hälften av den tillförda energin i biomassan går förlorad
vid etanoltillverkning av spannmål eller skogsspill. Dessutom innehåller etanol mindre
energi per liter än bensin, vilket gör att en etanolbil drar 1,3 gånger så mycket bränsle som en
bensinbil. Etanol ger marginellt lägre avgasutsläpp än bensin och vad gäller koldioxid och
vattenånga är de lika stora som från bensin och diesel. Och 98 procent av växthuseffekten
orsakas av vattenånga i atmosfären och en procent av koldioxid. Förmodligen kommer en
fortsatt etanolsatsning innebära att Sverige, liksom övriga europeiska länder, måste importera
alltmer etanol från Brasilien, eftersom inget annat land idag kan konkurrera med deras priser.
70 procent av all etanol i Sverige importeras redan idag. Men även i Brasilien anses etanolen
vara för dyr jämfört med bensinen, vilket gör ytterligare investeringar i etanol som drivmedel
än osäkrare. Sverige är för övrigt det enda land i världen som ska producera etanol från
skogsavfall.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen har arbetat inom EU för att öka etanolblandningen
i all bensin från 5 procent till 10 procent. Problemet är att dagens moderna bilar är
optimerade för en viss blandning av bensin, vilket är förutsättningen för låga utsläpp av hälsofarliga
ämnen. Drivmedel handlar inte endast om literpriset, utan även om utsläpp, föroreningar
och motorns livslängd. En svensk begränsad etanolsatsning skulle på sin höjd ha ökat
blandningen av etanol till tio procent i all bensin, vilket hade medfört samma miljöfördelar
men med mindre kostnader, krångel och risker. Finns det verkligen inte längre några pragmatiska
och förnuftiga riksdagsmän kvar? Det är nämligen inte hållbart att bygga symbolpolitik
på spritångor.
Etanol är ingen uthållig framtidslösning. Jag skäms över de förtroendevalda svenska politiker
som har gjort det möjligt att införa etanol som fordonsbränsle i Sverige.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att den svenska satsningen på etanol (E85) som fordonsbränsle är ingen uthållig
framtidslösning och en "politisk bubbla,
att den storskaliga satsningen ska upphöra omgående,
att stödet till odling av energigrödor för produktion av etanol ska upphöra,
att den hundraprocentiga energiskattelättnaden för etanol ska tas bort,
att etanol ej är miljövänligare än konventionella bränslen,
att Sverige ej ska åberopa artikel 87.3 c i EG-fördraget för undantag till den allmänna
regeln om oförenlighet som anges i punkt 1 i denna artikel för stöd för att underlätta
utvecklingen av etanolframställning i Sverige och användningen av etanol som fordonsbränsle,
att skattebefrielsen från vägtrafikskatt ska upphöra för etanolbilar,
att befrielsen från parkeringsavgifter för etanolbilar ska upphöra,
att befrielsen från trängselskatt för etanolbilar ska upphöra.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 26
ang. EROEI (Energy returned on Energy invested)
energi in – energi ut
Produktion av energi får inte resultera i att mer energi används till framställningen än vad som
faktiskt går att få ur den. EROEI (Energy Returned On Energy Invested) är förhållandet mellan
den mängd energi som används för att få fram en resurs, jämfört med den mängd energi
som går att utvinna ur den. När EROEI för en resurs blir lika eller lägre än ett uppstår en negativ
energibalans vilket leder till att det inte längre lönar sig att använda resursen som primär
energikälla. I vissa fall kan det ändå vara motiverat att framställa en energikälla med förlust.

Detta avser de fall då slutprodukten har ett annat användningsområde än insatsenergin. Om
kol används för att få fram olja kan det vara värt det även om en energiförlust uppstår. Slutprodukten
har då unika egenskaper som överväger de eventuella förlusterna. Det är ej fallet
vid framställning av till exempel etanol i Sverige.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att produktion av energi ej ska få resultera i att mer energi används till framställningen än
vad som faktiskt går att få ur den,
att undantag ska få göras om slutprodukten har unika egenskaper som överväger de
eventuella förlusterna (exempelvis kol och gas vid utvinning av olja och ej etanol).
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 27
ang. om livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov
kan täckas med bioenergi från våra åkrar i
Sverige
För att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov i Sverige skulle 38 procent eller 23
procent vid biogas av Sveriges åkermark som är 2,6 miljoner hektar behöva upplåtas för produktion
av drivmedel, mark som nu används till livsmedelsproduktion.
Vi skulle behöva återta den cirka 1,1 miljon hektar åkermark som lagts ner sedan toppåret
1927, enligt Sveriges Nationalatlas 1990b. Det skulle minska arealen skog med motsvarande
yta, och fortfarande bara räcka för att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov.
För att täcka enbart jordbrukets eget behov skulle 13 procent av åkermarken behöva avsättas
för drivmedelsproduktion vid RME/etanol eller 8 procent vid biogas. Alternativt skulle 340
000 vid biogas 200 000 nya hektar behöva tillkomma. Om vi använder trädad åkermark
och/eller minskar odlingen av fodergrödor och därmed vår köttkonsumtion skulle mark teoretiskt
kunna göras tillgänglig för jordbruket att producera sitt eget drivmedel.
Vid ekologisk produktion skulle arealbehovet vara avsevärt större. Även om vi lyckas göra
dessa omprioriteringar kan vi av andra skäl inte odla mer än cirka 180 000-200 000 hektar
raps i Sverige. Dels begränsas rapsodlingarna klimatmässigt och jordmånsmässigt till de södra
delarna av landet. Dels bör man inte odla raps oftare än vart femte till sjunde år för att förebygga
växtföljdssjukdomar.
Slutsatsen blir att inte ens jordbrukets eget drivmedelsbehov kan täckas av RME från åkermark
eller kan det?
Är det realistiskt att producera andra drivmedel än biogas från åkermark?

Varför är arealbehovet så stort? Förklaringen till det stora arealbehovet för framställning av
drivmedel från åkermark är att vi här försöker ersätta ett bränsle som producerats under geologisk
tid och under mycket speciella omständigheter (högt tryck och temperatur) med bränslen
som ska produceras på kort tid och direkt ur de glesa primära energikällorna.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att vete ej ska odlas för produktion av etanol till fordonsbränsle från åkermark i Sverige,
att raps/ryps ej ska odlas för produktion av etanol till fordonsbränsle från åkermark i
Sverige,
att endast biogas ska produceras som fordonsbränsle från åkermark i Sverige.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 28
ang. solceller på offentliga byggnader
Solcellstekniken är under kraftig utveckling inte minst i ett internationellt perspektiv. I länder
som Tyskland och Japan utvecklas det fortlöpande en växande marknad för denna miljövänliga
energiform. De senaste åren har marknaden för solceller vuxit med 40 till 60 procent årligen.
Solcellsbatterier placeras utvändigt på väggar och tak och täcker fastigheternas grundläggande
energibehov.
För investering i solcellsanläggningar på offentliga byggnader utgår för närvarande statliga
bidrag.
Genom att använda solcellstekniken vid uppvärmning av offentliga fastigheter får man tillgång
till en ren och billig energiform. Dessutom skapas det många arbetstillfällen.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi i Norra Socialdemokratiska Föreningen i Landskrona:
att partidistriktskongressen antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till partikongressen.
Bjarne Andersen
Landskrona arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Anders Karlsson
Ordf.

E U O C H I N T E R N A T I O N E L L T
MOTION NR 29
ang. varför är planen om ett självständigt Kosovo
problematisk? Europeiska statsgränserna är
oantastliga.
Från andra världskrigets slut råder det samförstånd om att de europeiska statsgränserna är
oantastliga. Tyskland kräver ej tillbaka territorier från Polen, Polen ej från Ukraina, Finland ej
finska från Ryssland etc.
Samförståndet fixerades genom ett avtal i Helsingfors 1975. USA och EU har sedan dess visat
att man är redo att leva upp till avtalets anda och bokstav. Det officiella skälet till att ingripa i
det före detta Jugoslavien var att serber och kroater fått för sig att rita om kartan.
I fallet Kosovo har man de facto övergivit denna politiska linje. Kosovo ska skiljas från Serbien
mot deras vilja. Att området i Titos Jugoslavien var en autonom provins ändrar ej det rent
principiella problemet: för första gången sedan andra världskriget riskerar en suverän europeisk
stat att förlora en betydande del av sitt territorium. Kanske med anledning av detta faktum
försäkrar man att det rör sig om ett enstaka undantag.
Fallet Kosovo ska vara unikt och får ej uppfattas som ett prejudikat. Möjligen kan man hävda
det i någon snäv legalistisk mening, men i en praktisk – politisk? Vad hindrar serber i Bosnien
eller albaner i Makedonien från att göra sina egna tolkningar av vad en sådan Kosovo lösning
innebär? Eller separatister i Kaukasus, Moldavien, Transnistrien och Spanien.
Inom EU är olusten större än man vill visa utåt. Hittills har bara den nationalistiska regeringen
i Slovakien tänkt – mer upptagen av det egna landets ungerska minoritet än av Kosovo – tänkt
högt om vad ett självständigt Kosovo skulle betyda även om flera andra EU-stater har liknande
farhågor.
Det som håller dem tillbaka är insikten om alla krav på serbisk överhöghet i Kosovo förverkats
av serberna själva och bara skulle kunna återställas genom en etnisk rensning av nästan
hela Kosovos befolkning. Av två onda ting föredrar man ändrade gränser.
Den albanska befolkningen som ingen vill eller kan fördriva är knappast enig om mycket mer
än en sak: bort från styret i serbiska Belgrad. Ingen alban kommer längre att ta order av en
serb i Kosovo. Krig, fördrivning, snart tre decennier av polisiärt förtryck och godtycke har
gjort till och med tanken på någon sorts symbolisk serbisk överhöghet till en moralisk och
praktisk omöjlighet. Ur albansk synvinkel har serberna ingenting att erbjuda.
Serberna är lika omedgörliga. Redan framställningen av att albanerna i ett fortsatt serbiskt
Kosovo teoretiskt borde kunna rösta i serbiska val förvandlar även moderata serbiska politiker
till nationalister.

Inga förutsättningar verkar finnas för en förnuftig kompromiss. På det ena eller andra sättet lär
Kosovo därför förbli ett visserligen lokalt, men djupt oroande exempel på oförsonlighet i ett
Europa som bygger vidare på sin gemenskap.
Rysslands och västvärldens intressen krockar i Kosovo. Ryssland motsätter sig ett självständigt
Kosovo om inte Serbien själva går med på detta och hotar med att lägga in sitt veto i säkerhetsrådet.
Detta strider helt med den linje som EU och USA driver. Det går inte att helt
utesluta att ett europeiskt krig åter startar i denna ödesdigra region.
Kosovokonflikten och Jugoslaviens splittring har även en energirelaterad koppling. För att de
amerikanska oljebolagen skulle kunna föra ut oljan från den Kaspiska regionen behövdes en
pipeline byggas över europeiskt territorium från Burgas till den albanska staden Vlore. Detta
projekt gick under namnet ”The Trans-Balkan pipeline”. Ett hinder för genomförandet var att
Jugoslavien och speciellt Serbien motsatte sig bygget. Det ledde enligt den brittiska tidningen
The Guardian till en rad aktioner i det forna Jugoslavien som slutligen resulterade i interventionen
av Kosovo. Den dåvarande amerikanska energiministern Bill Richardson medgav även
att det var västmakternas strategiska mål att med pipelinebygget göra länderna på Balkan politiskt
och ekonomiskt beroende av väst.
http://www.guardian.co.uk/comment/story/0,3604,438134,00.html
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att europeiska statsgränserna är oantastliga.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 30
ang. avskaffa enprocentmålet i biståndet, biståndet,
livsmedelsbistånd, Sida och biståndsindustrin
Under 2000-talet har biståndsanslagen mer än fördubblats. Från 14 miljarder år 2000 till 30
miljarder år 2007. Fördubblingen av biståndet har ägt rum utan någon diskussion om vad
pengarna ska användas till eller om det ens behövs ökade anslag. Det har bara blivit så, till
följd av enprocentmålet. Det är inte behoven som styr biståndspolitiken, utan procenten. Så
kan vi inte ha det. Sida har blivit en utbetalningscentral som tvingas hantera allt större biståndsvolymer
med samma personalstyrka. En effekt av det är att Sverige ofta är uselt på det
småskaliga, men livsviktiga stödet till demokratigrupper och civilsamhället i utvecklingsländer.
I stället prioriteras det storskaliga utvecklingsbiståndet som går direkt in i regimernas
statskassa.
Ju närmare budgetårets slut man kommer desto fler utbetalningar för att uppfylla biståndsmålet,
enligt mina källor. Det är ungefär som de gamla öststatstmålen om 25 ton spik, med eller
utan huvud. Huvudsaken är att kvantitetsmålet uppnås.

Biståndet håller nu på att koncentreras till färre länder. ”Landkoncentration” heter det nya
modeordet på UD. Det är vettigt och klokt när man betänker att Sida har betalat ut bistånd till
långt över 100 länder, däribland Ryssland som har stora olje- och gasintäkter.
Hur ska vi kunna stödja de dynamiska och demokratiska krafterna i utvecklingsländerna om
vi satsar på färre länder och ännu större biståndsvolymer?
Det är behoven som bör styra biståndspolitiken och ej tvärtom. Enprocentmålet står i vägen
för en balanserad svensk utrikespolitik, eftersom vi är en stormakt på bistånd, men små på
jorden när det gäller antalet fredssoldater och UD-närvaro i världens konflikthärdar.
Enprocentmålet står i vägen för en sund biståndspolitik, eftersom de stora volymerna styr
pengarna alltför ensidigt mot traditionellt utvecklingsbistånd på bekostnad av sådant som demokratibistånd.
Biståndets vänner borde bry sig mer om innehållet och mindre om storleken.
Det är dags att slopa enprocentmålet.
Det handlar inte i första hand om dem som behöver hjälp. Det svenska biståndsetablissemanget
verkar i en egen värld, ofta driven av egenintresse och där man upprätthåller myter,
och döljer sanningar.
Runt 10 000 personer inom UD och Sida, enskilda organisationer och näringslivet ingår i biståndsindustrin.
De har alla personliga, ekonomiska eller ideologiska skäl till att vilja behålla
eller öka biståndet. Det är en industri som måste brytas upp.
Även om den extrema fattigdomen minskar i rasande takt är det en stor skam att nästan en
miljard människor fortfarande lever på motsvarande en dollar om dagen.
Det finns ingen mer angelägen uppgift än att sprida välståndet också till dem. Men den rika
världen har lagt 16 biljoner kronor på bistånd sedan 1950, med huvudsakligen obefintliga
resultat.
Bevisbördan måste därför ligga hos dem som vill fortsätta miljardrullningen.
Det svenska biståndsetablissemanget verkar i en egen värld med egna koder och uppfattningar
om verkligheten, som ofta är drivna av egenintresse eller av ideologisk övertygelse.
Det biståndsindustriella komplexet består av runt 10 000 personer. Det handlar om utrikespolitiker
och tjänstemän på UD och Sida, om anställda eller engagerade i enskilda organisationer
och om näringslivet i form av biståndskonsulter och stora industriföretag som får uppdrag av
Sida. De har alla personliga, ekonomiska eller ideologiska skäl till att vilja behålla eller öka
biståndet. Målet är att spendera en viss mängd pengar, inte att hjälpa fattiga människor.
Biståndsindustrin har varit framgångsrik. Propaganda för hundratals miljoner kronor årligen
upprätthåller stödet för biståndet, trots bristande uppföljning och effektivitet. Enligt en ny
rapport från UNDP har vietnameser en mer realistisk uppfattning om världens utveckling än
svenskar.
Människorna som arbetar i denna industri tenderar att göra det länge. De börjar ofta på en
enskild organisation, (Forum Syd är en enligt dess personalchef en viktig plantskola för Sida),
arbetar sedan på Sida resten av yrkeslivet (myndigheten har liten personalomsättning och hög
medelålder) eller går vidare till ett konsultföretag eller en internationell organisation. De
präglas och formas i en tillsluten miljö full av myter och missuppfattningar.
De hävdar att nationalekonomisk forskning visar att bistånd leder till ekonomisk utveckling.
Påståendet är inte sant. Det finns en lång rad studier som kommer till motsatt resultat. Så här
sammanfattade några biståndsentusiastiska men hederliga forskare vid det ansedda Kiel-institutet
diskussionen hösten 2006:

The controversy on whether foreign aid promotes economic growth in developing countries is
far from resolved.
Sida och övriga organisationer refererar ofta till en i akademiska kretsar föga uppmärksammad
uppsats av Mark Mc Gillivray. Det är ganska vanligt att forskare i branschen påverkas av
sina uppdrags- och arbetsgivare. Studien i fråga är delfinansierad av Sida och Mc Gillivray
arbetar på United Nations University, vars syfte är att vara språkrör för FN:s politik.
Det påstås att bistånd leder till demokrati. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta påstående.
Det har inte gått att bygga goda institutioner utifrån. Ett undantag är den lockelse som
medlemskapet i EU var för de nya medlemsländerna, men i detta fall var politiska och ekonomiska
incitament den viktigaste faktorn, snarare än resursöverföringar.
Det är inte bistånd från oss som gör att barnen går i skolan i Väst Sahara, som tagit hundratals
miljoner människor ur fattigdomen i Asien och som gjort att demokratin fått starkt fotfäste i
det forna Östeuropa, utan det är inrikespolitiska reformer och integration i den globala marknadsekonomin.
I stället för att bejaka den utvecklingen så uttrycker Sida och biståndsorganisationer
en skepsis mot en ökad fokusering på den privata sektorn i utvecklingsländerna.
De menar att biståndsskeptikerna inte bryr sig om fattiga människor och att de har andra drivkrafter
för kritiken. Det är tvärtom. Det är biståndsindustrins naiva ideologer som upprätthåller
en politik som i bästa fall inte har någon effekt alls, och som i värsta fall är skadlig för
världens fattiga.
Att hjälpa är en svår konst, att vilja väl räcker inte. Bryt upp det svenska biståndsindustriella
komplexet.
FN hade som millenniemål om att halvera fattigdomen till 2015. I Europa och globalt handlar
debatten om att biståndet måste öka. Enligt FN måste biståndet fördubblas om FN: s millenniemål
ska uppnås. Det innebär att det globala biståndet borde utökas från cirka 339 miljarder
svenska kronor per år till nästan 1 331 miljarder kronor per år.
Afrika är Jordens rikaste kontinent. Men biståndet bromsar samhällsutvecklingen, och därmed
även den ekonomiska tillväxten. Röster som nu höjs om att Sida bör läggas ned är ett efterlängtat
nytänkande. Att kritisera bistånd är känsligt och vanskligt. Men debatten måste upp på
dagordningen.
Internationella valutafonden IMF publicerar i sin årsrapport om tillståndet för världens ekonomier.
Mest överraskande där är kanske att Afrika har en tillväxt på över fem procent.
Många vill säkert tro att det är ett resultat av bistånd. Men det är det inte. Tvärtom så bromsar
biståndet samhällsutvecklingen i Afrika, och därmed även den ekonomiska tillväxten.
Om man ser till mängden exploaterbara naturresurser så är Afrika jordens rikaste kontinent,
men med den fattigaste befolkningen. Fattigdomen i Afrika handlar alltså inte om resursbrist,
den har sin förklaring i extremt dåliga politiska system. Det kan inget traditionellt bistånd i
världen avhjälpa.
Det är stigande världsmarknadspriser på framför allt olja, timmer och mineraler som skapar
förbättringen i den afrikanska statistiken, inte bistånd. Tillväxten leder inte till någon märkbar
fattigdomsminskning i länder som saknar såväl genuin demokrati som en seriös ekonomisk
fördelningspolitik. Regeringarna där ser inte till landets bästa, de för i stället en politik som
gynnar en liten elit. Det är den eliten som också gynnas av det svenska biståndet.
Sverige har under decennier betalat ut miljarder och åter miljarder i afrikanska länder, utan att
något reellt resultat har kunnat redovisas. Inget afrikanskt land kan visa upp en påtaglig stan-

dardförbättring för det stora flertalet som kan sägas vara en direkt följd av biståndet. Totalt
sett har fattigdomen förvärrats i Afrika under den period då Sverige har ägnat sig åt bistånd.
Uganda är kanske det mest belysande exemplet. Där består statskassan till cirka 50 procent av
utländska biståndspengar, bland annat svenska. Ändå minskar inte fattigdomen.
Det Afrika behöver mest av allt är politisk reform. Dagens utvecklingsbistånd förhindrar det.
Biståndets primära funktion i Afrika är att konservera rådande politiska strukturer och omöjliggöra
livsviktiga reformprocesser. Detta innebär ett gigantiskt svek mot kontinentens befolkning
som tvingas uthärda i toppstyrda statsbildningar som på ytan må förefalla demokratiska,
men som vid närmare granskning är rena diktaturer. Regeringarna i dessa länder genomför
i allmänhet parlamentsval med någorlunda regelbundenhet, men valen präglas alltid av
oegentligheter. Allt från trakasserier av väljare till totalt valfusk där oppositionspartierna förhindras
att delta på samma villkor som det styrande partiet.
I flertalet afrikanska stater har statsapparaten en övergripande och primär uppgift, och det är
att slå vakt om den sittande statschefens makt. Allt annat är underordnat detta. Det betyder att
alla befintliga resurser kommer att tas i bruk för att uppnå detta mål. I det sammanhanget har
biståndet en mycket viktig roll. De pengar som Sverige bidrar med används för att stärka presidentgardet,
säkerhetspolisen och alla andra institutioner som behövs för att värna den rådande
ordningen. Val riggas, politiker köps, väljare mutas och utmanarkandidater hotas. Oppositionen
göre sig icke besvär.
Den som önskar konkreta exempel på det jag beskriver kan titta på några av de största mottagarna
av svenskt bistånd genom tiderna i Afrika, nämligen Etiopien, Tanzania, Moçambique
och Uganda. Inget av dessa länder har upplevt demokratiska regimskiften. I Uganda var till
och med oppositionspartier förbjudna ända tills helt nyligen. Dessa länder styrs av ledare som
alla har betraktat Sovjetunionen som ett politiskt föredöme. (Utom Etiopien, de som styr där
idag såg tidigare Albanien som det stora föregångslandet, stalinisten Enver Hoxha var hjälten)
I dag är ledarnas uniformer utbytta mot civila kostymer, men under ytan har inte mycket ändrats.
Oppositionspolitiker betraktas fortfarande som dissidenter som ska förföljas och helst
fängslas.
En följd av det är att Sverige får ta emot politiska flyktingar från samma länder som vi betalat
ut bistånd till. Människor flyr från regeringar som tar emot kontantstöd från Sverige. Detta är
en skandal som borde uppröra alla som tittar närmare på frågan. Ändå förblir biståndet en
helig ko i svensk politik som alltid särbehandlas och aldrig granskas på allvar. Debatten om
biståndet handlar bara om kvantitet, nästan aldrig om kvalitet.
Idag är trettionio av världens länder i akut behov av livsmedelshjälp, dubbelt så många som
för två årtionden sedan.
820 miljoner människor i världens utvecklingsländer är undernärda, en siffra som knappt ändrats
sedan 1990 trots FN: s löften att halvera antalet till 2015.
Hur effektivt är livsmedelsbiståndet i kampen mot hunger?
Många människor ifrågasätter livsmedelsbiståndet. De hävdar att det gör mer skada än nytta
genom att överösa fattiga länders marknader med billigt spannmål. Kritiker säger att livsmedelsbistånd
konkurrerar ut lokala lantbrukare och köpmän för att göra dem beroende av allmosor.
Andra menar att livsmedelsbistånd är en förklädd exportsubvention, och att det borde
vara förbjudet i annat än nödfall.

The State of Food and Agriculture 2006 granskade vilka belägg som finns i denna omtvistade
fråga.
Rapporten konstaterar att livsmedelsbistånd kan ha negativa indirekta effekter på lokala
marknader och handel, i synnerhet om det kommer vid fel tidpunkt då lokala grödor skördas
eller då det når människor som egentligen inte behöver det.
Två vanliga omständigheter kopplade till livsmedelsbiståndet medför att det ofta kommer vid
fel tidpunkt och till fel människor.
Den övervägande delen av livsmedelsbiståndet doneras under villkoret att det skall köpas och
bearbetas i, samt skeppas från, givarländer även om tillräckliga förråd är tillgängliga i den
behövande regionen. Sådant ”bundet” bistånd är dyrt och långsamt. Det kostar ungefär en
tredjedel mer än nödvändigt och tar ofta sex månader eller längre tid för att nå sitt mål.
Ungefär en fjärdedel av allt livsmedelsbistånd säljs på mottagarländernas öppna marknader,
utan att man satsar på att nå behövande människor. Detta sänker och destabiliserar lokala priser,
och slösar resurser.
Ett mer grundläggande problem är att man ofta väntar sig för mycket av livsmedelsbiståndet.
Det tenderar att dominera program för tryggad tillgång till mat och katastrofinsatser, även då
livsmedelsförråden på plats är rika. Livsmedelsbistånd används ofta för att det är den enda
tillgängliga resursen, inte för att det är det bästa verktyget. När tillräckliga livsmedelsförråd
finns i ett område och problemet är människors tillgång till mat, skulle det till exempel vara
mer effektivt och mindre skadligt att ge sårbara människor pengar eller matkuponger istället
för livsmedel. I det långa loppet bör fokus ligga på att bygga upp motståndskraften hos lokala
livsmedelssystem. De lokala producenter och köpmän som en hållbar tryggad tillgång till mat
vilar på.
Den biståndsform som nu prioriteras av Sida kallas budgetstöd och innebär att Sverige skänker
kontanta medel till afrikanska länder. Detta är först och främst en politisk handling. Vi
stöder alltså regeringar som saknar folkligt mandat, förföljer oppositionella, begränsar pressfriheten
och hånar demokratin genom valfusk och livslånga presidentämbeten.
Ska detta verkligen vara officiell svensk politik? Biståndet bör successivt avvecklas och Sida
läggas ned.
Att kritisera bistånd är känsligt och vanskligt. Man löper alltid risk att buntas ihop med dem
som ogillar stöd till Afrika av rasistiska skäl. Men debatten måste upp på dagordningen. I de
afrikanska länder som tar emot svenskt bistånd finns det hängivna människor som dagligen
riskerar livet för att arbeta för en annan, mer demokratisk samhällsordning. Det är dem vi ska
stödja, inte politrukerna och diktatorerna som har utvecklat biståndsmjölkandet till en avancerad
konstart.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att enprocentmålet i biståndet ska avskaffas,
att småskaligt stöd ska ges till demokratigrupper,
att biståndet ska behovsanpassas,
att antalet fredssoldater och UD-närvaro i världens konflikthärdar ska främjas,

att biståndsindustrins personliga, ekonomiska, ideologiska skäl till att behålla eller öka
biståndet ska brytas upp,
att biståndets effektivitet ska följas upp genom forskning och utredningar,
att initiativ till inrikespolitiska reformer i biståndsländerna ska stödjas,
att biståndsländernas integration i den globala marknadsekonomin ska underlättas,
att Sida ska läggas ned,
att livsmedelsbistånd ska vara förbjudet i annat än nödfall,
att bistånd ska ges till att bygga upp motståndskraften hos lokala livsmedelssystem,
att biståndet successivt ska avvecklas och ersättas med enbart UD insatser och katastrofhjälp.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 31
ang. Sverige ut ur Afghanistan
Att värna de små staternas rätt mot stormakternas intressen har tack vare arbetarrörelsen länge
varit Sveriges utrikespolitikiska hållning. Så är det inte längre. Sverige har tyvärr blivit allt
mildare i sin kritik av de rika ländernas globala rövartåg. Sveket mot u-länderna är numera
totalt när Sverige har stridande förband i Afghanistan.
Kriget i Afghanistan har inget att göra med att USA vill skapa demokrati eller frige de afghanska
kvinnorna som så ofta anges i debatten. Det är bara ännu ett steg i USA:s strävan
efter ett globalt imperium. Där de som inte är beredda att sälja sitt land till de amerikanska
storföretagen ska tvingas till underkastelse med våld. Detta är en politik som måste bekämpas
och inte stödjas.
Irak- och Afghanistankriget är två sidor av samma mynt. Sverige underlättar USA:s krig i Irak
när vi utför arbetsuppgifter som de amerikanska soldaterna annars hade varit tvungna att utföra.
Istället kan de soldaterna fortsätta att kriga i Irak.
Socialdemokraterna måste stå upp för alla folks frihet att forma sin egen framtid och bekämpa
krig och imperialism.
Därför kräver vi:
att Sveriges militära styrkor lämnar Afghanistan,
att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den till Skånes
Socialdemokratiska partidistriktskongress,

att Skånes Socialdemokratiska partidistriktskongress sänder motionen till partistyrelsen
och riksdagsgruppen.
SSU-Frihet, Lund
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 32
ang. all folks frihet – hela världens fred,
självständighet åt Kurdistan
När jag steg upp ur min säng i morse, o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
När jag steg upp ur min säng i morse. Stod fienden invid min dörr.
Å Partisaner, jag vill gå med er, o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
Å Partisaner, jag vill gå med er. Jag fruktar inte döden mer.
Men om jag stupar i frihetskampen, o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
Men om jag stupar i frihetskampen. Så måste ni begrava mig.
Högt upp bland bergen där vill jag vila, o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
Högt upp bland bergen där vill jag vila. I skuggan av en vacker ros.
Och alla människor som går förbi där, o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
Och alla människor som går förbi där. Ska säga vilken vacker ros.
Den vackra rosen är partisanens o bella ciao bella ciao bella ciao ciao ciao.
Den vackra rosen är partisanens. Som gav sitt liv för friheten. Som gav sitt liv för friheten.
Hundratusentals turkiska soldater gör livet till ett helvete för den kurdiska civilbefolkningen
inom den turkiska statens gränser. Den turkiska staten och dess militärmakt hotar även det
autonoma kurdiska område i Irak som länge varit den mest fredliga delen av detta land. Kurderna
är ett pinat folk som förtjänar rättvisa.
Vi gläder oss åt och ser kampvilligt fram emot:
att Skånes Socialdemokratiska partidistrikts kongress skriver ett uttalande till stöd för den
kurdiska befrielserörelsen PKK,
att SAP:s ordinarie kongress skriver ett uttalande till stöd för den kurdiska befrielserörelsen
PKK,
att Sveriges regering omedelbart fördömer den turkiska regeringens förtryck av det Kurdiska
folket, den irakiska regeringens understödjande härav samt erkänner det kurdiska
folkets rätt till fred, frihet och en självständig stat,
att Skånes Socialdemokratiska partidistrikts kongress tar motionen som sin egen och sänder
den vidare till ordinarie kongress för SAP.
SSU

Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 33
ang. strategi inför EU:s budgetöversyn
För något år sedan beslutades i EU om ramarna för budgeten under åren 2007-2013. Samtidigt
beslutades om att det ska ske en halvtidsöversyn under budgetperioden. Denna kommer att
ske under åren 2008-2009.
Inför denna översyn är det viktigt att vi formar en strategi. Denna strategi bör innehålla en
snabbare nedtrappning av stödet till jordbruket inom EU. Visserligen är det så att jordbruksstödet
redan i befintligt förslag minskas sin andel av budgeten och att stödet går till ändamål
såsom miljövänligt jordbruk men denna process bör påskyndas.
Den nuvarande budgeten innehåller en rad rabatter till olika medlemsländer. Den största rabatten
är den brittiska, som Margaret Thatcher en gång lyckades förhandla sig till. Den lever
fortfarande kvar. Det är högt på tiden att rabatterna rensas bort ur budgeten
De medel, som frigörs om jordbruksanslaget minskas och rabatterna försvinner, bör användas
för att stärka politiken för ökad sysselsättning, bättre social sammanhållning och hållbar utveckling.
T.ex. bör anslagen till socialfonden för kompetensutveckling bland anställda inom
EU öka.
Vi bör också göra förändringar i budgetarna för EU:s institutioner. T.ex. bör europarlamentets
budget också användas mer effektivt. Att parlamentet har två säten, ett i Bryssel och ett i
Strasbourg, är ett stort slöseri.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge riksdagsledamöter och europaparlamentariker i uppgift att verka för intentionerna i
motionen i samband med att budgetöversynen i EU äger rum
Jan Andersson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 34
ang. strategi inför EU:s budgetöversyn
För något år sedan beslutades i EU om ramarna för budgeten under åren 2007-2013. Samtidigt
beslutades om att det ska ske en halvtidsöversyn under budgetperioden. Denna kommer att
ske under åren 2008-2009.

Inför denna översyn är det viktigt att vi formar en strategi. Denna strategi bör innehålla en
snabbare nedtrappning av stödet till jordbruket inom EU. Visserligen är det så att jordbruksstödet
redan i befintligt förslag minskar sin andel av budgeten och att stödet går till ändamål
såsom miljövänligt jordbruk men denna process bör påskyndas.
Den nuvarande budgeten innehåller en rad rabatter till olika medlemsländer. Den största rabatten
är den brittiska, som Margaret Thatcher en gång lyckades förhandla sig till. Den lever
fortfarande kvar. Det är högt på tiden att rabatterna rensas bort ur budgeten.
De medel, som frigörs om jordbruksanslaget minskas och rabatterna försvinner, bör användas
för att stärka politiken för ökad sysselsättning, bättre social sammanhållning och hållbar utveckling.
T.ex. bör anslagen till socialfonden för kompetensutveckling bland anställda inom
EU öka.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge riksdagsledamöter och europaparlamentariker i uppgift att verka för intentionerna i
motionen i samband med att budgetöversynen i EU äger rum.
Peter Henriksson
Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Peter Henriksson
Ordf.
MOTION NR 35
ang. globaliseringen och EU
Den globala konkurrensen är ingen ny företeelse. Den har funnits länge. Det nya är att den är
mer omfattande i dag än tidigare och att konkurrensförutsättningarna förändras snabbare. Det
finns olika vägar att möta den. En är att stänga gränserna för utländska företag och därmed
skydda den inhemska produktionen. Detta är inget bra alternativ. Det innebär att våra egna
varor och tjänster skulle stängas ute från den internationella marknaden
Ett annat alternativ är att vi anpassar lönerna och arbetsvillkoren i EU till villkoren i Indien
och Kina. Inte heller detta alternativ är gångbart. Det kommer inte på goda grunder att accepteras
av löntagarna inom EU. Dessutom riskerar detta alternativ att låsa fast oss i en icke-konkurrenskraftig
produktion.
Det enda realistiska alternativet är att vi inom EU konkurrerar genom att framställa de kvalitetsmässigt
bästa varorna och tjänsterna. Vi ska vara världsledande på en lång rad områden.
Denna strategi fordrar en genomtänkt politik på en lång rad områden. Vi måste satsa stora
resurser på forskning och utveckling för att vidareutveckla vår produktion. Och vi måste
framför allt satsa på att arbetskraften är välutbildad och har förmågan att anpassa sig till ständigt
nya förutsättningar.
Inom EU pågår för närvarande en intensiv diskussion om begreppet flexicurity. Med detta
begrepp menas, att vi måste utforma en politik som både är flexibel och ger trygghet. Egentli-

gen är begreppet ”trygghet i förändring” är bättre. Det handlar nämligen om hur löntagarna
ska kunna känna trygghet i ett samhälle präglat av en ständig pågående förändring.
Det fordrar trygghet på arbetsplatsen. Löntagare, som är oroade för att mista sina jobb, blir
inte benägna att bejaka förändringar. Det behövs ett system för en god anställningstrygghet.
Det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik som framför allt är inriktad på att förmedla kunskaper
om det nya som kommer. Vi brukar ibland kalla det ständiga behovet av utbildning för
det livslånga lärandet. Detta lärande måste komma alla till del, internt i företagen och som en
del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Det behövs en generös arbetslöshetsförsäkring, som gör att den enskilde kan känna trygghet
om det uppkommer perioder av arbetslöshet. Och det behövs delaktighet. Omstruktureringar
är inte bara något som angår den enskilde utan i allra högsta grad också de anställda. Det behövs
starka parter på arbetsmarknaden och en fortgående dialog mellan parterna på arbetsmarknaden
Att hitta olika modeller för att hantera globaliseringen och införa system för flexicurity är de
enskilda ländernas uppgift. Mycket av arbetet ska utföras på lokal nivå. För EU:s del gäller att
skapa förutsättningar för ett gott erfarenhetsutbyte. Det handlar om olika metoder för att stimulera
ett livslångt lärande, olika metoder för att snabbt få ut arbetslösa i arbetslivet, olika
metoder för att bättre ta tillvara den äldre arbetskraften. Detta kan göras inom Lissabonprocessens
ram och inom de sysselsättningspolitiska riktlinjerna.
Med hänvisning till ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge riksdagsledamöter och europaparlamentariker i uppgift att i enlighet med de intentioner
som anges i motionen driva frågorna om hur vi framgångsrikt ska kunna möta
den globala konkurrensen.
Jan Andersson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 36
ang. globaliseringen och EU
Den globala konkurrensen är ingen ny företeelse. Den har funnits länge. Det nya är att den är
mer omfattande i dag än tidigare och att konkurrensförutsättningarna förändras snabbare. Det
finns olika vägar att möta den. En är att stänga gränserna för utländska företag och därmed
skydda den inhemska produktionen. Detta är inget bra alternativ. Det innebär att våra egna
varor och tjänster skulle stängas ute från den internationella marknaden.
Ett annat alternativ är att vi anpassar lönerna och arbetsvillkoren i EU till villkoren i Indien
och Kina. Inte heller detta alternativ är gångbart. Det kommer inte på goda grunder att accepteras
av löntagarna inom EU. Dessutom riskerar detta alternativ att låsa fast oss i en icke-konkurrenskraftig
produktion.

Det enda realistiska alternativet är att vi inom EU konkurrerar genom att framställa de kvalitetsmässigt
bästa varorna och tjänsterna. Vi ska vara världsledande på en lång rad områden.
Denna strategi fordrar en genomtänkt politik på en lång rad områden. Vi måste satsa stora
resurser på forskning och utveckling för att vidareutveckla vår produktion. Och vi måste
framför allt satsa på att arbetskraften är välutbildad och har förmågan att anpassa sig till ständigt
nya förutsättningar.
Inom EU pågår för närvarande en intensiv diskussion om begreppet flexicurity. Med detta
begrepp menas, att vi måste utforma en politik som både är flexibel och ger trygghet. Egentligen
är begreppet ”trygghet i förändring” är bättre. Det handlar nämligen om hur löntagarna
ska kunna känna trygghet i ett samhälle präglat av en ständig pågående förändring.
Det fordrar trygghet på arbetsplatsen. Löntagare, som är oroade för att mista sina jobb, blir
inte benägna att bejaka förändringar. Det behövs ett system för en god anställningstrygghet.
Det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik som framför allt är inriktad på att förmedla kunskaper
om det nya som kommer. Vi brukar ibland kalla det ständiga behovet av utbildning för
det livslånga lärandet. Detta lärande måste komma alla till del, internt i företagen och som en
del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Det behövs en generös arbetslöshetsförsäkring, som gör att den enskilde kan känna trygghet
om det uppkommer perioder av arbetslöshet. Och det behövs delaktighet. Omstruktureringar
är inte bara något som angår den enskilde utan i allra högsta grad också de anställda. Det behövs
starka parter på arbetsmarknaden och en fortgående dialog mellan parterna på arbetsmarknaden.
Att hitta olika modeller för att hantera globaliseringen och införa system för flexicurity är de
enskilda ländernas uppgift. Mycket av arbetet ska utföras på lokal nivå. För EU:s del gäller att
skapa förutsättningar för ett gott erfarenhetsutbyte. Det handlar om olika metoder för att stimulera
ett livslångt lärande, olika metoder för att snabbt få ut arbetslösa i arbetslivet, olika
metoder för att bättre ta tillvara den äldre arbetskraften. Detta kan göras inom Lissabonprocessens
ram och inom de sysselsättningspolitiska riktlinjerna.
Med hänvisning till ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge riksdagsledamöter och europaparlamentariker i uppgift att i enlighet med de intentioner
som anges i motionen driva frågorna om hur vi framgångsrikt ska kunna möta
den globala konkurrensen.
Peter Henriksson
Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Peter Henriksson
Ordf.
MOTION NR 37
ang. ett nytt fördrag för EU
I somras lyckades regeringscheferna komma överens om ett förslag till nytt fördrag. Efter
detta har en regeringskonferens startat. Den beräknas bli kort. Därefter ska förslaget behand-

las i alla medlemsländer. Förhoppningen är att ett nytt fördrag ska vara undertecknat och klart
i samtliga medlemsländer i god tid före valet till europaparlamentet 2009.
Ett nytt fördrag behövs av många skäl. Den senaste fördragsförändringen i Nice var, redan när
den undertecknades, otillräcklig. Med nuvarande fördrag klarades utvidgningarna 2004 och
2007. Det blir p.g.a. omröstningsreglerna i rådet svårare i framtiden.
Det nya förslaget innehåller nya regler för omröstningar i rådet enligt principen om dubbla
majoriteter som tar hänsyn till antalet länder som röstar för ett förslag och hur stor del av befolkningen
som majoriteten representerar.
Ett nytt fördrag är också viktigt för öppenheten inom EU. Besluten på rådsmötena sker i dag
bakom stängda dörrar. Detta är oacceptabelt och ändras genom ett nytt fördrag.
Stadgan för medborgerliga rättigheter görs bindande. Detta är viktigt av många skäl. Ett av de
viktigaste är att kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder tydligt blir en nationell angelägenhet.
Jordbrukspolitiken bestäms i dag i slutenhet. Genom ett nytt fördrag får europaparlamentet
liksom över andra områden också inflytande över denna del av budgeten. Processen blir öppnare.
Ökad jämställdhet på alla områden är viktigt. Genom det nya fördraget blir ökad jämställdhet
ett av EU:s övergripande mål.
Förslaget till fördrag innehåller fler majoritetsbeslut i rådet och mer av medbeslutande för
europaparlamentet. Förändringar sker framför allt på det rättsliga området i syfte att effektivisera
kampen mot terrorism, handel med kvinnor och barn och narkotikahandel.
De nationella parlamenten får ökade möjligheter att pröva huruvida förslag från kommissionen
stämmer överens med närhetsprincipen.
Rådet får genom fördraget, likt kommissionen och europaparlamentet har, en vald ordförande.
Givetvis finns det ytterliggare saker som borde förändras inom EU. Det torde dock bli svårt
att vid denna fördragsändring lägga till ytterliggare förslag. Dock vore det bra om frågan om
europarlamentets dubbla säten fick en lösning. Detta kan sannolikt inte ske genom ett beslut
av regeringscheferna, eftersom vetorätt råder i denna fråga. Men man borde kunna komma
överens om att överlämna beslutet om europarlamentets säte till europaparlamentet själv att
besluta om. Europaparlamentet torde vara det enda parlament i den demokratiska delen av
världen som inte får besluta om sitt eget säte.
De två fördragsändringar som hittills gjorts under det svenska medlemskapet, i Amsterdam
och i Nice, avgjordes i Sverige genom beslut i riksdagen. Så bör ske också i detta fall.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att rekommendera de skånska riksdagsledamöterna att bifalla förslaget till nytt fördrag,
att riksdagsledamöterna och europaparlamentarikerna verkar för att frågan om
europaparlamentets två säten får en lösning enligt förslaget i motionen.
Jan Andersson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 38
ang. ett nytt fördrag för EU
I somras lyckades regeringscheferna komma överens om ett förslag till nytt fördrag. Efter
detta har en regeringskonferens startat. Den beräknas bli kort. Därefter ska förslaget behandlas
i alla medlemsländer. Förhoppningen är att ett nytt fördrag ska vara undertecknat och klart
i samtliga medlemsländer i god tid före valet till europaparlamentet 2009.
Ett nytt fördrag behövs av många skäl. Den senaste fördragsförändringen i Nice var, redan när
den undertecknades, otillräcklig. Med nuvarande fördrag klarades utvidgningarna 2004 och
2007. Det blir p.g.a. omröstningsreglerna i rådet svårare i framtiden.
Det nya förslaget innehåller nya regler för omröstningar i rådet enligt principen om dubbla
majoriteter som tar hänsyn till antalet länder som röstar för ett förslag och hur stor del av befolkningen
som majoriteten representerar.
Ett nytt fördrag är också viktigt för öppenheten inom EU. Besluten på rådsmötena sker i dag
bakom stängda dörrar. Detta är oacceptabelt och ändras genom ett nytt fördrag.
Stadgan för medborgerliga rättigheter görs bindande. Detta är viktigt av många skäl. Ett av de
viktigaste är att kollektivavtal och rätten att vidta stridsåtgärder tydligt blir en nationell angelägenhet.
Jordbrukspolitiken bestäms i dag i slutenhet. Genom ett nytt fördrag får europaparlamentet
liksom över andra områden också inflytande över denna del av budgeten. Processen blir öppnare.
Ökad jämställdhet på alla områden är viktigt. Genom det nya fördraget blir ökad jämställdhet
ett av EU:s övergripande mål.
Förslaget till fördrag innehåller fler majoritetsbeslut i rådet och mer av medbeslutande för
europaparlamentet. Förändringar sker framför allt på det rättsliga området i syfte att effektivisera
kampen mot terrorism, handel med kvinnor och barn och narkotikahandel.
De nationella parlamenten får ökade möjligheter att pröva huruvida förslag från kommissionen
stämmer överens med närhetsprincipen.
Rådet får genom fördraget, likt kommissionen och europaparlamentet har, en vald ordförande.
Givetvis finns det ytterliggare saker som borde förändras inom EU. Det torde dock bli svårt
att vid denna fördragsändring lägga till ytterliggare förslag. Dock vore det bra om frågan om
europarlamentets dubbla säten fick en lösning. Detta kan sannolikt inte ske genom ett beslut
av regeringscheferna, eftersom vetorätt råder i denna fråga. Men man borde kunna komma
överens om att överlämna beslutet om europarlamentets säte till europaparlamentet själv att
besluta om. Europaparlamentet torde vara det enda parlament i den demokratiska delen av
världen som inte får besluta om sitt eget säte.
De två fördragsändringar som hittills gjorts under det svenska medlemskapet, i Amsterdam
och i Nice, avgjordes i Sverige genom beslut i riksdagen. Så bör ske också i detta fall.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att rekommendera de skånska riksdagsledamöterna att bifalla förslaget till nytt fördrag,
att riksdagsledamöterna och europaparlamentarikerna verkar för att frågan om europaparlamentets
två säten får en lösning enligt förslaget i motionen.
Peter Henriksson

Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Peter Henriksson
Ordf.
MOTION NR 39
ang. har EU någon trovärdighet längre, efter överenskommelsen
om ramarna för det fördrag som ska
ersätta det fallna förslaget till DU-konstitutionen?
EU ledarna enades om ramarna för ett nytt fördrag lördagen den 23 juni 2007.
Den 23 juli 2007 kallades en regeringskonferens in som ska sy ihop toppmötets beslut till det
reformerade fördraget.
Det är meningen att regeringskonferensen ska vara klar till slutet av oktober 2007 så att alla
EU-länderna hinner godkänna fördraget till EU-valen i juni 2009.
Överenskommelsen innebär att Sverige, som ska vara ordförandeland andra halvåret 2009,
kan få ansvaret för att sjösätta den nye "utrikesministern" och ”presidenten” och andra nymodigheter.
EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso betonar att det är viktigt för EU:s trovärdighet
att länderna kunde komma överens. Dessutom är överenskommelsen viktig för att
EU ska kunna fortsätta att växa. Om vi inte hade fått en uppgörelse hade vi inte kunnat ha en
fortsatt utvidgning, sade Barroso.
EU har tyvärr ingen trovärdighet längre, inte heller de stats och regeringschefer som drivit
igenom det. Det är bara ett nytt omslag på den EU-konstitution som är nedröstad i två medlemsländer.
Vi svenskar har aldrig blivit tillfrågade av våra politiker.
Fördraget handlar bland annat om ändrade röstregler i ministerrådet, begränsade möjligheter
att lägga in veton, mer överstatlighet på det rätts- och inrikespolitiska området och inrättandet
av en EU-utrikesminister. Även en President kommer att införas. Att det sedan trixas med ord
om vad de skall kallas är en bisak.
Troligen blir det Tony Blair som blir förste president, Nicolas Sarkozy, har föreslagit honom.
Jag kommer i fortsättningen att ta EU på samma allvar som EU politiker tar oss EU medborgare.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att Sverige ska folkomrösta om det ny EU fördraget,
att Sverige ej ska godkänna det nya EU fördraget,
att EU ej ska fortsätta växa,
att EU ej ska ha någon "president" eller något liknade oavsett vad man kallar det,
att EU ej ska ha någon "utrikesminister" eller något liknade oavsett vad man kallar det,
att röstreglerna i EU:s ministerråd ej ska ändras,
att möjligheten att inlägga vet ej ska begränsas,

att mer överstatlighet ej ska införas på det rätts- och inrikespolitiska området.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 40
ang. Förenta staternas Europa
Har EU någon trovärdighet längre efter överenskommelsen om ramarna för det fördrag som
ska ersätta det fallna förslaget till EU Konstitution? Förenta staternas Europa?
EU-ledarna enades om ramarna för ett nytt fördrag lördagen den 23 juni 2007.
Den 23 juli 2007 kallades en regeringskonferens in som ska sy ihop toppmötets beslut till det
reformerade fördraget.
Det är meningen att regeringskonferensen ska vara klar till slutet av oktober i år så att alla
EU-länderna hinner godkänna fördraget till EU-valen i juni 2009.
Överenskommelsen innebär att Sverige, som ska vara ordförandeland andra halvåret 2009,
kan få ansvaret för att sjösätta den nye "utrikesministern" och presidenten och andra nymodigheter.
EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso betonar att det är viktigt för EU:s trovärdighet
att länderna kunde komma överens. Dessutom är överenskommelsen viktig för att
EU ska kunna fortsätta att växa. Om vi inte hade fått en uppgörelse hade vi inte kunnat ha en
fortsatt utvidgning, sade Barroso.
EU har tyvärr ingen trovärdighet längre. Ej heller de stats och regeringschefer som drivit
igenom det. Det är bara ett nytt omslag på den EU-konstitution som är nedröstad i två medlemsländer.
Vi svenskar har aldrig blivit tillfrågade av våra politiker.
Troligen blir det Tony Blair som blir EU: s förste president, Nicolas Sarkozy, har föreslagit
honom.
Jag kommer i fortsättningen att ta EU på samma allvar som EU politiker tar oss medborgare.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska folkomröstas i Sverige om det ny EU fördraget,
att röstreglerna ej ska ändras i EU,
att det ej ska införas begränsningar för veto,
att det ej ska införas mer överstatlighet på det rätts- och inrikespolitiska området,
att det ej ska inrättas någon form av EU utrikesminister oavsett vad vederbörande kommer
att kallas,
att det ej ska införas någon form av president i EU oavsett vad vederbörande kommer att
kallas.
Stefan A. Johansson

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 41
ang. om det sociala EU
Det sociala EU är inget nytt påfund. När den inre marknaden skapades gjorde Jacques Delors
klart att denna inre marknad inte skulle kunna fungera utan en stark social dimension. Också i
dag är frågan om det sociala EU aktuell, Fransmännens nej till ett nytt fördrag berodde inte så
lite på, att medborgarna inte tyckte att EU tillräckligt tydligt fokuserar på den sociala dimensionen.
EU:s sociala dimension är mångfacetterad. I den finns en rätt omfattande arbetsmiljölagstiftning
som garanterar löntagarna i alla medlemsländer goda minimivillkor när det gäller arbetsmiljön.
EU har en arbetsmiljöbyrå belägen i Bilbao som följer och övervarar arbetet i
medlemsländer.
Genom att det sociala kapitlet blev en del av fördraget i Amsterdam 1997 fick EU ett socialt
kapitel. Dessförinnan och därefter har EU beslutat om en rad direktiv på arbetsrättens område.
Dessa direktiv ersätter inte nationell arbetsrätt utan kompletterar densamma . Viktiga direktiv
rör information och samråd med löntagare och vilka regler ska gälla för utländsk arbetskraft
som tillfälligt arbetar i ett annat medlemsland (utstationeringsdirektivet). Ett tredje lagstiftningsområde
rör rätten den enskilde att ta med sina pensionsrättigheter, arbetslöshetsförsäkring
m.m. när personen rör sig över nationsgränserna i EU.
En del av direktiven har beslutats genom den sociala dialogen, d.v.s. genom överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Så har skett med föräldraledighetsdirektivet,
deltidsdirektivet och visstidsdirektivet,
Det samarbete som sker inom Lissabonprocessen tillhör till delar det, som kan hänföras till
EU:s sociala dimension. I denna process ska medlemsländer, genom att sätta upp gemensamma
mål och genom erfarenhetsutbyte främja tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning
och långssiktigt hållbar utveckling.
Konservativa krafter i EU, däribland den svenska alliansregeringen vill minska betydelsen av
det sociala EU. Vi socialdemokrater måste söka motverka en sådan utveckling. Den sociala
dimensionen behöver i stället förstärkas. Det behövs en förstärkning av direktiven om företagsråd
och om information och samråd. Det behövs regler för de anställda i den växande bemanningsbranschen.
Lissabonprocessen måste få en tydligare social dimension, där inte bara
fler jobb eftersträvas, utan också bättre jobb. Det behövs jobb med anständiga löner som det
går att leva på, jobb med en god arbetsmiljö, jobb där det finns möjligheter att vidareutvecklas
och jobb som ger den enskilde inflytande över sin arbetssituation. Dessutom behöver klyftorna
mellan olika befolkningsgrupper och regioner måste också minska inom unionen.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att verka för att arbetet för ett mer socialt EU, vid sida av miljöfrågorna, ska vara ett för
socialdemokraterna högprioriterat område i EU-samarbetet,

att riksdagsledamöterna och ledamöterna i europarlamentet får till uppgift att driva dessa
frågor.
Jan Andersson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 42
ang. det sociala EU
Det sociala EU är inget nytt påfund. När den inre marknaden skapades gjorde Jacques Delors
klart att denna inre marknad inte skulle kunna fungera utan en stark social dimension. Också i
dag är frågan om det sociala EU aktuell, Fransmännens nej till ett nytt fördrag berodde inte så
lite på, att medborgarna inte tyckte att EU tillräckligt tydligt fokuserar på den sociala dimensionen.
EU:s sociala dimension är mångfacetterad. I den finns en rätt omfattande arbetsmiljölagstiftning
som garanterar löntagarna i alla medlemsländer goda minimivillkor när det gäller arbetsmiljön.
EU har en arbetsmiljöbyrå belägen i Bilbao som följer och övervarar arbetet i
medlemsländer.
Genom att det sociala kapitlet blev en del av fördraget i Amsterdam 1997 fick EU ett socialt
kapitel. Dessförinnan och därefter har EU beslutat om en rad direktiv på arbetsrättens område.
Dessa direktiv ersätter inte nationell arbetsrätt utan kompletterar densamma . Viktiga direktiv
rör information och samråd med löntagare och vilka regler ska gälla för utländsk arbetskraft
som tillfälligt arbetar i ett annat medlemsland (utstationeringsdirektivet). Ett tredje lagstiftningsområde
rör rätten den enskilde att ta med sina pensionsrättigheter, arbetslöshetsförsäkring
m.m. när personen rör sig över nationsgränserna i EU.
En del av direktiven har beslutats genom den sociala dialogen, d.v.s. genom överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Så har skett med föräldraledighetsdirektivet,
deltidsdirektivet och visstidsdirektivet.
Det samarbete som sker inom Lissabonprocessen tillhör till delar det, som kan hänföras till
EU:s sociala dimension. I denna process ska medlemsländer, genom att sätta upp gemensamma
mål och genom erfarenhetsutbyte främja tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning
och långssiktigt hållbar utveckling.
Konservativa krafter i EU, däribland den svenska alliansregeringen vill minska betydelsen av
det sociala EU. Vi socialdemokrater måste söka motverka en sådan utveckling. Den sociala
dimensionen behöver i stället förstärkas. Det behövs en förstärkning av direktiven om företagsråd
och om information och samråd. Det behövs regler för de anställda i den växande bemanningsbranschen.
Lissabonprocessen måste få en tydligare social dimension, där inte bara
fler jobb eftersträvas, utan också bättre jobb. Det behövs jobb med anständiga löner som det
går att leva på, jobb med en god arbetsmiljö, jobb där det finns möjligheter att vidareutvecklas

och jobb som ger den enskilde inflytande över sin arbetssituation. Dessutom behöver klyftorna
mellan olika befolkningsgrupper och regioner måste också minska inom unionen.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att verka för att arbetet för ett mer socialt EU, vid sida av miljöfrågorna, ska vara ett för
socialdemokraterna högprioriterat område i EU-samarbetet,
att riksdagsledamöterna och ledamöterna i europarlamentet får till uppgift att driva dessa
frågor.
Peter Henriksson
Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Peter Henriksson
Ordf.
MOTION NR 43
ang. distriktets EU-arbete
I juni 2009 är det val till europaparlamentet. Förutom att detta val är viktigt för den politik
som ska föras inom EU de kommande fem åren därefter äger också valet rum ett år före valet
till riksdagen, regionerna och kommunerna. En framgång i valet till europaparlamentet kan
mycket väl fungera som en injektion inför valet 2010.
Det är viktigt att valet denna gång kommer att handla om de politiska sakfrågor som europaparlamentet
i form av medlagstiftare har ansvar för. Det handlar om miljöfrågor, inre marknaden,
löntagarnas rättigheter på den gemensamma arbetsmarknaden, transportpolitik, forskningsfrågor
m.m. Hur politiken ska utformas på olika sakområden bestäms av vilka partier
som får stöd av väljarna inom unionen. Därför går vi svenska socialdemokrater till val tillsammans
med våra partikamrater i EU och därför formar vi ett gemensamt valprogram.
I Sverige har valen till europarlamentet i mycket handlat om hur partierna sett på själva medlemskapet.
Debatten om ja eller nej från tiden före folkomröstningen om medlemskapet har
levt kvar. Detta har missgynnat oss socialdemokrater. Valen till parlamentet har också varit ett
tillfälle att straffa sittande regering. Också detta har missgynnat oss eftersom vi haft regeringsmakten.
Nu ser det annorlunda ut. Vi har en borgerlig regering. Svenska folket har alltmer, om inte
kommit att älska, så dock acceptera medlemskapet. Tiden är nu mogen för en valrörelse som
handlar om sakfrågorna.
För att bedriva en framgångsrik valrörelse fordras förberedelser. Program måste utformas.
Utbildning och mobilisering av partiaktiva måste ske. Detta arbete måste huvudsakligen ske
ute i våra arbetarkommuner och partidistrikt.
Under senare år har arbetet med EU-frågor i partidistriktet inte varit särskilt omfattande. Det
är nu tid att skapa en organisation som klarar av att bedriva en aktiv valrörelse och avsätta
resurser för detta. Samarbete bör ske med arbetarkommunerna i distriktet, med den fackliga

delen av rörelsen och med sidoorganisationerna. Arbetet måste starta redan under första delen
av 2008.
En möjlig väg för att komma igång med arbetet är att en grupp som är huvudansvarig för valrörelsen
utses. Denna grupp måste vara förankrad i distriktsstyrelsen och regelbundet rapportera
till distriktsstyrelsen om hur arbetet fortgår. Målet med arbetet är att hela partiet inklusive
den fackliga delen ska mobiliseras för en valseger 2009.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att i enlighet med intentionerna i motionen snarast starta
föreberedelserna inför valet till europaparlamentet 2009,
att i budget avsätta erforderliga medel för detta ändamål.
Peter Henriksson
Svedala arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Peter Henriksson
Ordf.
MOTION NR 44
ang. distriktets EU-arbete
I juni 2009 är det val till europaparlamentet. Förutom att detta val är viktigt för den politik
som ska föras inom EU de kommande fem åren därefter äger också valet rum ett år före valet
till riksdagen, regionerna och kommunerna. En framgång i valet till europaparlamentet kan
mycket väl fungera som en injektion inför valet 2010.
Det är viktigt att valet denna gång kommer att handla om de politiska sakfrågor som europaparlamentet
i form av medlagstiftare har ansvar för. Det handlar om miljöfrågor, inre marknaden,
löntagarnas rättigheter på den gemensamma arbetsmarknaden, transportpolitik, forskningsfrågor
m.m. Hur politiken ska utformas på olika sakområden bestäms av vilka partier
som får stöd av väljarna inom unionen. Därför går vi svenska socialdemokrater till val tillsammans
med våra partikamrater i EU och därför formar vi ett gemensamt valprogram.
I Sverige har valen till europarlamentet i mycket handlat om hur partierna sett på själva medlemskapet.
Debatten om ja eller nej från tiden före folkomröstningen om medlemskapet har
levt kvar. Detta har missgynnat oss socialdemokrater. Valen till parlamentet har också varit ett
tillfälle att straffa sittande regering. Också detta har missgynnat oss eftersom vi haft regeringsmakten.
Nu ser det annorlunda ut. Vi har en borgerlig regering. Svenska folket har alltmer, om inte
kommit att älska, så dock acceptera medlemskapet. Tiden är nu mogen för en valrörelse som
handlar om sakfrågorna.
För att bedriva en framgångsrik valrörelse fordras förberedelser. Program måste utformas.
Utbildning och mobilisering av partiaktiva måste ske. Detta arbetet måste huvudsakligen ske
ute i våra arbetarkommuner och partidistrikt.

Under senare år har arbetet med EU-frågor i partidistriktet inte varit särskilt omfattande. Det
är nu tid att skapa en organisation som klarar av att bedriva en aktiv valrörelse och avsätta
resurser för detta. Samarbete bör ske med arbetarkommunerna i distriktet, med den fackliga
delen av rörelsen och med sidoorganisationerna. Arbetet måste starta redan under första delen
av 2008.
En möjlig väg för att komma igång med arbetet är att en grupp som är huvudansvarig för valrörelsen
utses. Denna grupp måste vara förankrad i distriktsstyrelsen och regelbundet rapportera
till distriktsstyrelsen om hur arbetet fortgår. Målet med arbetet är att hela partiet inklusive
den fackliga delen ska mobiliseras för en valseger 2009.
Med anledning av ovanstående föreslås distriktskongressen besluta:
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att i enlighet med intentionerna i motionen snarast starta
föreberedelserna inför valet till europaparlamentet 2009,
att i budget avsätta erforderliga medel för detta ändamål.
Jan Andersson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.

J Ä M S T Ä L L D H E T
MOTION NR 45
ang. likhet inför lagen eller ”kvinnorabatt” för kvinnor
och vad beror kvinnorabatten på? Är det jämställdhet
eller ett prov på könsmaktsordning?
Åklagarmyndigheten lämnade den 3 maj 2007 rapporten Domstolarnas påföljdspraxis för
vissa våldsbrott till regeringen. Rapporten studerar domstolarnas straffmätning och påföljdsval
för vissa våldsbrott under åren 2000 och 2005.
I den 496 sidiga rapporten använder man sig av uttrycket "kvinnorabatt" som oftast ges i form
av villkorlig dom eller skyddstillsyn i stället för fängelse.
När det gäller misshandel döms 22,9 % av männen till fängelse och 7,2 % av kvinnorna.
För grov misshandel döms 81,7 % av männen till fängelse och 63,9 % av kvinnorna.
För olaga hot döms 12,4 % av männen till fängelse och 2,1 % av kvinnorna.
Vad beror skillnaderna mellan män och kvinnor avseende om de döms till fängelse eller ej?
Sociologer, kriminologer och genusforskare har säkert lika många förklaringar till "kvinnorabatten",
som det finns kvinnor.
När en gärningsman är en kvinna blir det mildare påföljder helt enkelt. Är det som kallas
könsmaktsordningen?
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska utredas om vad skillnaderna mellan män och kvinnor avseende om de döms till
fängelse eller ej beror på,
att män och kvinnor ska vara lika inför lagen,
att den så kallade kvinnorabatten ska tas bort från domstolarna påföljdspraxis.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 46
ang. översyn av jämställdhetslagen
Det finns i dagsläget inte en enda fällande dom med anledning av den lönediskriminering som
jämställdhetslagen har i syfte att motverka. Trots det arbete kring jämställda löner som genomförts
och att fackliga organisationer flera gånger drivit frågan ända upp i domstol består
det faktum att kvinnor fortfarande tjänar 80 % av männens löner.

Detta är ett tydligt bevis på att lagen inte fungerar och är tandlös i sin nuvarande utformning.
Därför anser vi att partiet kraftfullt skall verka för att en översyn av lagstiftningen genomförs.
Översynen skall ha i syfte att stärka lagen så att löneskillnader beroende på kön verkligen
elimineras.
Därför yrkar Lunds Tvärfackliga (s)– förening förutom sedvanlig motionsformalia:
att partidistriktet i motionens anda verkar för en lagstiftning som lever upp till sitt syfte
att nå en könsneutral lönesättning.
Lunds Tvärfackliga (s)-förening
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.

M I L J Ö O C H J O R D B R U K
MOTION NR 47
ang. utarbeta en vision för ett hållbart Skåne
Bakgrund
FN:s första miljöpolitiska konferens och ägde rum i Stockholm 5-16 juni 1972.
Olof Palme höll ett tal vid konferensen och sa bl a: ”När det gäller människans livsmiljö
finns ingen individuell framtid, varken för människor eller för nationer. Framtiden är gemensam.
I gemenskap ska vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den”.
Definitionen på hållbar utveckling "att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov", kommer från Världskommissionen
för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtland- kommissionen efter dess
ordförande, den norska statsministern Gro Harlem Brundtland.
"Miljön existerar inte som en särskild sfär skild från människors handlingar, ambitioner och
behov. Försök att försvara miljön utan hänsyn till människors oro och bekymmer har gett
ordet miljö en klang av naivitet i vissa politiska kretsar. Också ordet utveckling har av somliga
reducerats till att avse mycket begränsade områden nämligen vad fattiga länder bör göra
för att bli rikare och avfärdas på så sätt av många på den internationella arenan så som
varande av intresse bara för specialister... Men miljön är det som vi alla lever i och utveckling
är det som vi gör för att försöka förbättra vår situation inom detta vårt gemensamma
hem. De två går inte att skilja åt."
Gro Harlem Brundtland Vår gemensamma framtid, 1987.
Riodeklarationen befäster, att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende dimensioner,
social hållbarhet, kulturell hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Om en
av dessa dimensioner faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Helhetstänkandet är
avgörande.
Den socialdemokratiska regeringen lyfte fram den ekologiska hållbarheten som politisk vision
för samhällsutvecklingen.
Tre mål har formulerats
• Miljömålet - Vi ska minska påverkan på miljön till vad den naturligt kan ta hand om.
• Försörjningsmålet - Vi ska bevara skogens, vattnens och jordens produktionsförmåga
och använda en större andel förnybara råvaror.
• Användningsmålet - Vi ska kraftigt effektivisera användningen av material och energi.
Det har tagits många beslut på olika nivåer från det globala till det lokala sedan 1972. Man
har skärpt lagstiftningen och väldigt många åtgärder har genomförts sedan 1972. Trots detta
så är miljöproblemen omfattande och vi måste göra allt, för att snabbt vända utvecklingen.
Klimatfrågan
På senare har fram för allt klimatfrågan kommit upp som det stora hotet. FN:s klimatpanel
IPCC, som består av 2.500 forskare runt om i världen, slår i sin andra delrapport fast att män-

niskans påverkan på naturen genom utsläpp av växthusgaser redan har gett kraftiga effekter på
jordklotet. USA:s tidigare vicepresident Al Gore har med sin film ”En obehaglig sanning” på
ett övertygande sätt redovisat konsekvenserna av den stigande koldioxidhalten i atmosfären.
På uppdrag av Storbritanniens premiärminister Tony Blair, utarbetade Nicholas Stern, tidigare
chefsekonom på världsbanken The Economics of Climate Change – the Stern Review, som
utkom i oktober 2006. I rapporten återfinns sammanfattande slutsatser.
- De vetenskapliga bevisen är numera överväldigande: Klimatförändringarna är ett allvarligt
globalt hot, som kräver snabba globala åtgärder.
- Oavsett perspektiv, ger rapporten stöd för en enkel slutsats: Vinsterna av stränga och
tidiga åtgärder överväger med marginal de ekonomiska kostnaderna av att inte agera.
Klimatförändringarna kommer att påverka de grundläggande levnadsförhållandena för
människor världen runt – tillgång till vatten, matproduktion, hälsa och miljö. Hundratals
miljoner människor kan komma att utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar
när jorden blir varmare.
- Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala kostnader och risker att motsvara
minst en femprocentig förlust av världens BNP, per år, nu och för all framtid.
Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent
av BNP eller mer.
- De investeringar som görs under de närmaste 10–20 åren kommer att få genomgripande
effekter på klimatet under andra hälften av detta sekel och nästkommande århundrade.
Våra aktiviteter nu och under kommande årtionden kan skapa risker för omfattande
negativa ekonomiska och sociala effekter, i klass med de förknippade med de
båda världskrigen och den ekonomiska depressionen under 1900-talets första hälft.
Och det kommer att bli svårt eller omöjligt att vrida utvecklingen tillbaka. Det står således
klart att snabba och kraftfulla åtgärder är berättigade.
- Riskerna för klimatförändringarnas värsta följder kan minskas avsevärt om halten av
växthusgaser i atmosfären kan stabiliseras mellan 450 och 550 ppm, part per million,
koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter). Idag uppgår koncentrationen till 430 ppm
CO2-ekvivalenter, och den stiger med mer än 2 ppm om året.
- Uppskattningar av årskostnaderna för att stabilisera utsläppen mellan 500 och 550 ppm
CO2-ekvivalenter ligger i medel på cirka 1 procent av världens BNP, om vi vidtar
kraftfulla åtgärder redan nu. Vid stora ökningar av energieffektiviteten, eller om man
räknar in bieffekter från till exempel vinster av minskade luftföroreningar, kan kostnaderna
till och med bli lägre än så.
Även Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna och att anpassningen till
klimatförändringarna bör påbörjas redan idag. Den slutsatsen drar Klimat- och sårbarhetsutredningen
i sitt slutbetänkande, och föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och länsstyrelser
liksom statligt stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser.
1 % av Sveriges BNP är 32 miljarder. Det är ungefär det vi måste satsa per år, för att stabilisera
utsläppen. För Skånes del rör det sig om ca 4,2 miljarder, m h t vår andel av den svenska
befolkningen. Sannolikt behövs något mer p g a, att vår miljö är mer utsatt än rikets genomsnitt.
Därtill kommer resurser för nå upp till övriga miljömål, som riksdagen fattat beslut om.
Det är ju dock inte bara samhället som skall satsa resurser för att åstadkomma miljöförbättringar,
utan även näringslivet och andra aktörer måste aktivt delta.
Miljön i Skåne
Utöver klimatfrågan så är Skånes miljö även i övrigt hårt belastad. Länsstyrelsen i Skåne har i
en rapport om det regionala miljömålsarbetet, februari 2007 redovisat läget beträffande de 15

miljömålen som rör Skåne. I rapporten bedömer Länsstyrelsen att 6 av miljömålen är mycket
svåra att nå inom en generation.
Det gäller:
- Miljömålet giftfri miljö
- Ingen övergödning
- Hav i balans
- Miljömålet levande skogar
- Ett rikt växt- och djurliv
- Klimatpåverkande gaser
Vi måste öka medvetenheten, våra insatser och prioritera om
Det vi gjort hittills räcker inte. Samhället måste avsätta tillräckliga resurser för att klara av de
extraordinära insatser som behövs för att klara miljömålen och för att vi skall ge kommande
generationer ett Skåne som de kan ha ett bra liv i. Ökade offentliga insatser måste sannolikt
prioriteras före privat konsumtion. Vi måste samtidigt – på alla plan - föra en politik som lever
upp till målsättningarna om solidaritet, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet och som bidrar
till att minska skillnaderna mellan medborgarna i vårt land.
Med stor sannolikhet måste vi ompröva en hel del av vår politik. Vilka åtgärder behöver vidtas
för att vi skall komma närmare målet om en långsiktigt hållbar utveckling ur ekologisk,
ekonomisk och social synpunkt? En del av detta kan vi påverka genom beslut i de skånska
politiska församlingarna. Andra beslut får tas nationellt eller EU eller FN-nivå, men vi kan
naturligtvis driva på. Det är vi som verkar och bor i Skåne nu, som har ansvaret. Det är vårt
landskap det handlar om. Det är våra barnbarns och kommande generationers välfärd som står
på spel.
Det är viktigt att vi Socialdemokrater skaffar oss kunskap och ökad medvetenhet om, att vi på
många områden måste göra andra prioriteringar än i dagsläget. Vi måste naturligtvis också
föra en debatt om detta inom partiet och ha en dialog med medborgarna i Skåne.
Det handlar bl a om:
- Hur skall vi planera för att minimera utsläppen av klimatpåverkande gaser?
- En stor utsläppskälla är trafiken. Då måste vi bl a pröva vilka infrastrukturinvesteringar som
vi skall prioritera de närmaste 5 – 10 åren?
- Vilka andra åtgärder behöver vi göra de närmaste åren, för att komma närmare miljömålen
och minska resursanvändningen?
Jag yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress beslutar:
att uppdra åt distriktsstyrelsen, att med hänvisning till det ovannämnda, utarbeta förslag
till en vision för ett hållbart samhälle, med ett antal principiella ställningstaganden och
strategier samt övergripande riktlinjer för en socialdemokratisk miljöpolitik i Skåne,
som föreläggs distriktskongressen 2009 för beslut,
att riktlinjerna ligger till grund för arbetet med att utarbeta förslag till ett nytt regionalt
program inför valet 2010,
att vid distriktskongressen 2009 särskilt redovisa konkreta förslag, som bör genomföras
under de närmaste åren.
Gunnar Jönsson

Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 48
ang. demokratisera beslut som rör vår miljö
Bergtäkter är störande för naturmiljön och det rörliga friluftslivet. Brytning och krossning
bidrar till en hög ljudnivå och transporterna blir lokalt mycket störande.
Det är ytterst tveksamt om det är förenligt med övriga miljömål, att långsiktigt tillåta en stor
lokal produktion av bergkross i södra delen av Skåne, eftersom urberg nästan uteslutande
finns på Romeleåsen, som är en av de minsta åsarna i Skåne. Stora delar av Romeleåsen är
dessutom av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård.
Inom Romeleåsen förekommer 6 stora bergtäkter. 4 av täkterna är belägna i Lunds kommun.
Den senaste öppnades för ca 1 år sedan, trots att kommunen bestämt motsatte sig detta. Öppnandet
av täkten strider också emot den gällande översiktsplanen för Lunds kommun.
Man bör pröva om inte regionens behov av material i första hand kan transporteras via järnväg
och/eller båt till lämpliga terminaler från brott i norra Skåne (skrottippar vid stenbrotten)
eller t ex från övriga Sydsverige och Norge där det finns gott om urberg.
Naturgrus förekommer i begränsad omfattning i södra delen av Skåne. Grusåsar har mycket
stor betydelse för biologisk mångfald, landskapsbild och grundvattenbildning. Sådana grustäkter
bör därför i princip avvecklas.
Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett Materialhushållningsprogram. Det har dock ett allt för
kort tidsperspektiv. Programmet måste omarbetas och breddas till sitt innehåll för att kunna
fungera som underlag för planering och vid handläggning av tillståndsärenden.
En långsiktig analys av försörjningen med olika material krävs. För att komma fram till en
strategi för framtiden, måste olika scenarier tas fram och ställas mot varandra samt konsekvensbeskrivas.
Programmet omfattar i stort sett endast konsekvenserna av miljömålet om minskad naturgrusanvändning.
Även bergkross måste behandlas som en ändlig resurs och konflikter med motstående
intressen – bl a rekreations-, natur- och kulturmiljövärden – borde belysts mer ingående.
Detta är mycket tydligt på hela Romeleåsen.
Programmet har också geografiskt sett, ett mycket begränsat synsätt och man har utgått i från
att materialet skall transporteras med lastbil. I programmet borde man t ex också ha analyserat
möjligheterna till transport av erforderligt material för anläggning och byggande, via järnväg
eller med fartygstransporter, som en möjlig lösning inför framtiden. Det är inte rimligt att utgå
från att man kan öppna nya täkter på Romeleåsen endast för att det är kort transportavstånd
till Malmö-Lundområdet. Då bortser man helt ifrån, att Romeleåsen samtidigt är det viktigaste
större friluftsområdet för befolkningen inom samma område.

Det brukar heta att kommunerna har ansvar för planeringen inom sina områden. Inom området
täkter gäller dock inte detta, oavsett vad man angett för mål i sina översiktsplaner. Kommunerna
har knappat något inflytande över täktärenden. De avgörs av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation,
som normalt består av två personer – en jurist och en person från miljöskyddet.
I övrigt närvarar normalt föredragande från Länsstyrelsens miljöavdelning.
Det är inte en rimlig ordning. Medborgarna väljer kommunfullmäktige för att de bl a skall ha
ansvar för utvecklingen i kommunerna. Det måste även gälla frågan om täkter, som har en så
stor miljöpåverkan. Därför måste kommunernas inflytande stärkas avsevärt
Jag yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress beslutar:
att kommunerna får vetorätt emot öppnandet av nya bergtäkter samt utvidgning av täkter
som strider emot kommunernas översiktsplaner,
att kommunerna även i övriga täktärenden får större inflytande och att Länsstyrelsen och
överprövande myndigeter särskilt måste motivera sina beslut om de strider emot
kommunens uttalade vilja,
att Länsstyrelsens materialhushållningsprogram omarbetas och breddas till sitt innehåll,
där man bl a analyserar möjligheterna till ”införsel” av bergkross till Skåne via järnvägs-
och fartygstransporter,
att motionen jämte distriktskongressens beslut översänds till Partistyrelsen, den socialdemokratiska
riksdagsgruppen, S-ledamöterna i regionstyrelsen samt arbetarekommunerna
i Skåne.
Gunnar Jönsson
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 49
ang. kortare transportsträckor av slaktdjur
Långa transportsträckor till slakterier är inte acceptabelt. Det bör vara högst två timmars
transportsträcka till slakt. Efter slakten kan djurkropparna skickas till längre bort belägna
industrier för vidare förädling. Detta skulle ha den positiva effekten av att våra slakterier
skulle ha en chans att överleva och även expandera.
För att visa lite humanism och eftertanke med vad vi människor håller på med är det nödvändigt
att minska transporttiden för slakt.
Bo Pellnäs, Ystad Allehandas gästkrönikör, blev i somras varse en djurtransportvagn, en trailer
uppställd vid vägkanten full med grisar som troligtvis av stress hade gått lös på varandra i
värmen. Han kunde inte se grisarna i trailern som stod solbelyst, men han hörde deras skrik
när dom gick lös på varandra. Att höra dessa skrik, skräckslagna, aggressiva var hemskt, sa
Pellnäs. Vem hade lämnat grisarna där i solskenet? Varför skrek de så fruktansvärt? Var det
hettan i vagnen som plågade dem eller anade de att detta var deras sista färd? Det här är en
grymhet och ett oförsvarligt övergrepp mot fullständigt skyddslösa djur.

Djur är en lika naturlig del av skapelsen och livet på jorden som människan. Den som inte
respekterar andra levande varelser kommer snart nog att betrakta även andra människor som
avvikande och mindre värda.
Yrkande:
att partiet verkar för att transportsträckor av slaktdjur får vara högst två timmar till
slaktplatsen,
att motionen överlämnas till Socialdemokratiska arbetarpartiets partistyrelse för åtgärd.
Jasenka Mauzer Åkerlund
Ystads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Stefan Malmberg
Ordf.
MOTION NR 50
ang. kraftigt stigande spannmålspriser i världen ger
en oundviklig kraftig prishöjning av livsmedelspriserna
även i Sverige
Stigande globala livsmedelspriser och eventuella effekter på inflationen har fått ett ökat
globalt fokus i samband med att efterfrågan på livsmedel stiger kraftigt.
Den starka globala tillväxten och en växande köpkraft bidrar till förändrade konsumtionsmönster.
Köpkraftsförstärkningen i Kina har inneburit att allt fler kineser har råd att köpa
dyrare livsmedel, som till exempel kött. Den framtida energiförsörjningen och omställningen
till så kallade miljövänligare drivmedel är andra faktorer som påverkar jordbruks- och livsmedelssektorn
i större utsträckning än tidigare.
Kvarnindustrin i hela Europa höjer sina mjölpriser på grund av dramatiska prisökningar på
spannmål. En kraftig prishöjning är oundviklig även i Sverige.
Priserna på spannmål i Europa har ökat med 50 procent sedan i våras och fördubblats på ett
år. Mest dramatisk är prisutvecklingen på durumvete till pasta och på råg.
Det innebär att priserna är högre än någonsin tidigare. Under sommaren har nya prisrekord
noterats varje vecka på Matif, den viktigaste europeiska börsen för spannmålshandel.
Kvarnindustrin i hela Europa tvingas därför höja sina mjölpriser.
Även för svensk kvarnindustri, där spannmålen står för 70 procent av den totala kostnaden,
innebär de höga priserna en drastisk kostnadsökning, vilket kommer att få konsekvenser för
produkter som mjöl, bröd, müsli, havregryn och pasta.
Svensk kvarnindustri är en av de mest effektiva i världen och kvarnarnas kostnader för personal,
transport och energi är klart underordnad kostnaden för råvarorna. En prishöjning är därför
i något som kvarnindustrin, bagerierna, livsmedelsindustrin och slutligen konsumenten
tvingas acceptera.

För bara ett par år sedan påverkades inte Sverige och EU så starkt av världsmarknadspriserna
på spannmål. EU var ett överskottsområde med en i mycket större grad lokal marknad. Idag är
det inte så. Både fler länder och fler branscher konkurrerar om världens spannmål. Det område
som får en bra skörd har många spekulanter.
Förklaringen är framförallt att vi konsumerar mer än vi producerar. Bland annat leder ett ökat
välstånd i Kina och Indien till en större efterfrågan på spannmål. Energisektorn är ett annat
relativt nytt område som konkurrerar i en allt högre grad om både odlingsareal och spannmål.
Odlingen ökar inte i samma utsträckning och därför uppstår brist.
Ytterligare förklaringar till de dramatiskt skenande råvarupriserna det senaste året är en
mycket dålig skörd 2006, så gott som tömda interventionslager i EU på spannmål och en stor
risk för dålig skörd även under 2007. Torka i de södra och östra delarna av Europa kommer
framförallt kan ge en minskad kvantitet, och regn i de norra och västra delarna, som påverkar
kvaliteten.
I Sverige är vi vana att klaga över höga livsmedelspriser. Faktum är att de i förhållande till
reallönerna har fallit konsekvent de senaste 30 åren och aldrig varit lägre än nu. Den tiden kan
nu vara över för gott.
I den engelsktalande delen av världen har experterna redan skapat ett nytt ord för fenomenet –
agflation, en sammansättning av agriculture och inflation.
Priserna på ris stiger kraftigt i hela världen.
I Europa har smörpriset fördubblats det senaste året.
Vetepriserna har ej varit högre än nu de senaste tio åren.
Priset på sojabönor har ökat med 50 procent det senaste året.
I Kina har priset på griskött ökat med 20 procent det senaste året.
Livsmedelsindex har stigit med 11 procent i Indien senaste året.
I Mexiko har det hållits stora demonstrationer med anledning av en 60-procentig ökning av
priset på majsbröd, tortilla.
Priset på majs har fördubblats det senaste året.
30 procent av årets majsodling i USA går till produktion av etanol.
Med anledning av stötdämpare i systemet har vi i Sverige, EU och andra rika länder ännu ej
märkt mycket av prisökningarna. Det är bara en tidsfråga när effekten även kommer att märkas
även i Sverige.
En del av baslivsmedlen kan vi synas relativt främmande. Faktum är att Sverige importerar
stora volymer av både majs och soja samt produkter framställda av dessa, bland annat till
djurfoder.
Majs används i mycket liten omfattning direkt i hushållningen i Sverige, En stor indirekt användning
av det i livsmedelsprodukterna gör att det har en avgörande betydelse för livsmedelspriserna.
Majs används till foder för djur, som ger oss ägg, mjölk, ost, smör och kött.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att socialdemokratiska politiken ska anpassas till de kraftigt stigande spannmålspriserna i
världen,
att socialdemokratiska politiken ska anpassas till kraftiga prishöjning av livsmedelspriserna
i Sverige,

att socialdemokratiska politiken i EU ska anpassas till de kraftigt stigande spannmålspriser
i världen och kraftiga prishöjningar av livsmedelspriserna i EU,
att spannmål ej ska användas till flytande fordonsbränslen som till exempel RME och
etanol.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 51
ang. konstgödning och konstgödsel
En stor del av det moderna jordbruket framgång beror på användningen av konstgödsel. Det
existerar tre huvudsakliga sorter av konstgödsel, kväve- fosfor- och kaliumgödsel. Dessa används
för att återföra näring till åkerjordar och är ett måste i det moderna jordbruket. Utan
gödsling skulle jordarna snabbt bli obrukbara. Dagens intensiva jordbruksmetoder suger nämligen
snabbt ut all näring ur jordarna. Ny näring måste ständigt tillföras. Konstgödsel är väldigt
effektivt, med gamla metoder når man långt ifrån upp till den avkastning som dagens
intensiva jordbruk har. Det ekologiska jordbruket kan exempelvis endast generera cirka 65
procent av vad det högeffektiva klarar.
”Manufacturing 1 ton of anhydrous ammonia fertilizer requires 33,500 cubic feet of natural
gas”.
Det finns en mängd negativa bieffekter. Konstgödsel kräver stora energiinsatser för att tillverkas.
En procent av världens energiproduktion går åt till att tillfredställa tillverkningen. För att
producera kvävegödsel används idag den så kallade Haber Bosch processen. Med höga temperaturer
och ett högt tryck kombineras kväve och väte till ammoniak, huvudingrediensen i
konstgödsel. Processen kräver stora mängder fossil energi, främst i form av naturgas.
Naturgasen används på två sätt i tillverkningsprocessen. Den reagerar med atmosfären och
bidrar med väte till reaktionen samt skapar temperatur och tryck som är högt nog för att processen
ska kunna genomföras. I USA har prisstegringar på naturgasen fått flera tillverkare att
upphöra med sin konstgödselproduktion eftersom det inte längre går att uppbringa någon lönsamhet.
Tillverkningen har istället flyttats till naturgasrika länder som Qatar. Förutom naturgas
används främst olja och kol till framställningen.
Fosfatbaserat konstgödsel bär även på ett annat bekymmer. Fosfor är en ändlig resurs och de
samlade tillgångarna har börjat minska. Inom några decennier riskerar det att bli problem med
produktionsunderskott och prisstegringar. Det stora användandet av konstgödsel har även
resulterat i en mängd andra negativa konsekvenser, främst i form av övergödning (eutrofiering),
algblomning, syrefattiga sjöar och hav mm. En kraftigt minskad tillgång på fossila
bränslen skulle fördyra produktionen av konstgödsel och därmed höja livsmedels- och biobränslepriserna.

Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att en plan för ett jordbruk med minskad tillgång till konstgödsel ska utarbetas,
att en plan arbetas fram för ett jordbruk med minskad tillgång till fosforbaserat konstgödsel,
att övergödningen av åkrarna i Sverige ska upphöra,
att en plan ska utarbetas för en anpassning till höjda livsmedelspriser,
att en plan ska utarbetas för en anpassning till höjda biobränslepriser.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 52
ang. förs det en balanserad debatt om temperatur och
klimatförändringar?
Det är rätt klart att temperaturen har stigit sedan den lilla istiden. Exakt hur stor denna stegring
har varit och vilken den nuvarande temperaturen är i förhållande till tidigare tidsepoker är
dock svår att besvara exakt. Man har gjort globala satellitmätningar sedan 1979. Då man jämför
satellitmätningar med markmätningar visar det sig att markmätningarna visar en uppvärmningstrend
som är ungefär dubbelt så stor som den temperaturstegring satelliterna visar. Satellitmätningarna
i den nedre delen av atmosfären kan kontrolleras genom att man regelbundet
skickar upp väderballonger som med hjälp av en konventionell termometer direkt mäter temperaturen
på i fråga varande höjd. Det visar sig att satellitmätningarna och väderballongerna
överensstämmer mycket väl. Man har försökt förklara den obetydliga trenden i satellitmätningarna
bl.a. med att satelliterna långsamt tappar höjd vilket långsamt förändrar mätvärdena.
Ett stort problem för denna förklaring är dock att väderballongerna stöder satellitmätningarna.
Markstationernas snabba uppvärmning kan däremot förklaras genom lokal värmenedsmutsning.
En stor del av de mätstationer som levererar mätdata för bestämning av till exempel
global medeltemperatur befinner sig i eller nära storstäder med en befolkning från några tiotusental
invånare till miljonstäder. Det finns också många exempel på konstigheter som sannolikt
beror på rent slarv då data överfördes från papper till elektronisk form (se länk till engelskspråkigt
material nederst på sidan).

Bilden visar den globala medeltemperaturen mätt från satellit fram till december 2006. Observera
att temperaturen för närvarande relativt hög men sedan 1998 har temperaturen hållits i
det närmaste konstant trots stigande CO2 nivå. Denna bild kan jämföras med motsvarande
kurva baserad på markmätningar.

Observera att markmätningarna visar en uppvärmning som är mer än dubbelt större än satellitmätningarna
över samma tidsrymd. Jag putsade bort mätdata före 1979 från kurvan över
markmätningarna för att de inte skulle störa jämförelsen. Observera att kurvan över satellitmätningarna
är mycket mera utdragen horisontellt än motsvarande kurva över markmätningarna.
De olika tidsskalorna gör att uppvärmningen i markmätningarna verkar accentueras ytterligare.
Jag är skyldig till denna synvilla. Jämför den totala temperaturförändringen mellan
1979 och 2006 i båda kurvorna.
Exempel på inmatningsfel i data använda av Jones et. al i vetenskapligt granskat material.
Observera att de flesta av ovanstående fel leder till en temperaturökning då materialet behandlas
statistiskt på dator. Materialet är på engelska.
http://www.warwickhughes.com/climate/data.htm
Live Earth sändningen i SVT var propaganda vilket även "Expedition Linné" och "Vädrets
makter" och Planeten har varit. Det är brott mot Radio- och TV-lag 1996:844.
I Radio- och TV-lagen SFS 1996:844, 6 Kap. står följande:
3 § Uppgifter som förekommit i ett TV-program som inte är reklam och som sänts på annat
sätt än genom tråd, skall beriktigas när det är befogat".
Även uppgifter som förekommit i TV-program som inte är reklam och som sänts genom tråd
bör beriktigas när det är befogat.
4 § Program som inte är reklam får inte på ett otillbörligt sätt
gynna kommersiella intressen.
5 § I sändningar för vilka villkor om opartiskhet gäller får det inte förekomma meddelanden
som sänds på uppdrag av någon annan och som syftar till att vinna stöd för politiska eller religiösa
åsikter eller åsikter i intressefrågor på arbetsmarknaden.
Att sådana meddelanden skall anses som annonser framgår av 7 kap. 1 §.
Miljöfrågan är inte så mycket en politisk som en etisk fråga, säger den tidigare amerikanske
vicepresidenten Al Gore i filmen An Inconvenient Truth, den film och bok som har varit
den verkliga väckarklockan i miljöfrågan sedan den kom ut 2006, och som gjort att miljöfrågan
fått så stort genomslag i media över hela världen under det senaste året.
Al Gore har under sin världsturné upprepat att ”vi måste agera tillsammans för att stoppa
denna globala kris”.
Med anledning av den mängd artiklar, radio- och tv-program som producerats om klimatfrågan
hittills, skulle man kunna tro att en verklig förändring av vårt beteende gentemot miljön
var på gång. Men i själva verket ökar de totala koldioxidutsläppen ständigt.
Exakt vad som skulle få oss att överlag avstå från att köpa billiga flygbiljetter för att upptäcka
världen eller från att köpa kolsyrat vatten i plastflaskor, står än så länge skrivet i stjärnorna.
Forskare och miljövänner är medvetna om det pedagogiska problem som ligger i att förklara
vilka klimatförändringar som beror på naturliga skiftningar i vädret och vad som beror på
fossila utsläpp eller att förklara sambanden mellan konsumtion och oljeberoende.
Aldrig så många forskningsrapporter om smältande isberg i Arktis har hittills inte lyckats påverka
opinionen i så stor utsträckning att det gör någon synbar skillnad.

Klimatmötena äger rum slag i slag. På konferenser möts politiska ledare, företagsledare och
organisationer för att diskutera hur man ska få goodwill i frågan, respektive hur man ska få till
en verklig förändring.
Efter Live Aid och Live 8 har det nu varit Live Earth. Utöver konserterna finns en interaktiv
webbsida, en bok, en kortfilm och reklamtrailers för att ge oss i publiken allt vi behöver veta
för att påverka utvecklingen.
SVT meteorologen Pär Holmgrens tro och tyckande, reklamtrailers mellan musikernas framträdanden
med riktade budskap bryter mot Radio- och TV-lagens § 3, 4, och 5.
Dokumentärerna "Expedition Linné”, "Vädrets makter", "Planeten" och "Live Earth" är
mycket ovetenskapliga och ger utlopp för mycket tro och tyckande, men mycket lite vetenskapligt
kritiskt tänkande, samt underbyggda rådata om klimathot och klimatförändringar.
Förre amerikanske vice presidenten Al Gore presenteras som expert. Grundläggande naturvetenskapliga
lagar visar att han har fel i sina påståenden. Vilket framgår av mina tidigare bloggar
om klimat och klimatförändringar på blogg.s-info.se/stefan. Tro och tyckande samt den
politiskt passande agendan får stå oemotsagd av kritiskt tänkande och underbyggd vetenskap.
Reklamen har ej beriktigats i programmen, vilket är befogat, de gynnar kommersiella intressen,
opartiskheten lyser med sin frånvaro i programmen, meddelanden har sänds på uppdrag
av någon annan och syftar till att vinna stöd för politiska åsikter, Live Earth innehåller meddelanden
"reklamtrailers" och ska anses som annonser.
Programmen bryter mot Radio- och TV- lagen, SFS 1996:844. De företräder politiska intressen
och brister i objektivitet. De förvanskar vetenskapliga rådata, samt företrädande av en
politisk agenda.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska föras en balanserad debatt om temperatur och klimatförändringar i Sveriges
Television,
att Live Earth sändningen i SVT var propaganda vilket även "Expedition Linné" och
"Vädrets makter" och Planeten har varit, vilket är brott mot Radio- och TV-lag,
1996:844,
att Dokumentärerna "Expedition"Linné”, "Vädrets makter", "Planeten" och "Live Earth"
är mycket ovetenskapliga och ger utlopp för mycket tro och tyckande, men mycket lite
vetenskapligt kritiskt tänkande, samt underbyggda rådata om klimathot och klimatförändringar,
att reklam i Sveriges Televisions program ska beriktigas i programmen,
att Sveriges Televisions program ej ska gynna kommersiella intressen,
att Sveriges televisions program ska vara opartiska, att meddelanden i Sveriges Television
ej ska få sänds på uppdrag av någon annan och syfta till att vinna stöd för politiska
åsikter,
att programmen Live Earth och Planeten innehåller meddelanden "reklamtrailers" och ska
anses som annonser,
att förre amerikanske vice presidenten Al Gore ej är någon expert i miljö och klimatfrågor,

att SVT meteorologen Pär Holmgren ej är någon expert i miljö och klimatfrågor,
att tro och tyckande samt den politiskt passande agendan ej ska få stå oemotsagd av kritiskt
tänkande och underbyggd vetenskap i Sveriges Television.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 53
ang. befolkningstillväxt och arealbehov
Världens befolkning har under industrialismen kommit att mångdubblas från en miljard år
1800 till drygt sex miljarder idag. Om denna utveckling fortsätter kommer världsbefolkningen
att nå sju miljarder till år 2012 och åtta miljarder till år 2026. Mängden brukbar mark per person
minskar därför stadigt och beräknas nå 0.17 ha per capita till år 2025. Ytan ska då både
täcka mat och energibehov. Det är en ekvation som är svår att få ihop. Speciellt med tanke på
att dagens högeffektiva jordbruk dramatiskt höjt avkastningen genom förfinade metoder,
konstgödsling och mekanisering. Hur ska det upprätthållas utan billig fossil energi? I ett postpeaksamhälle
kommer genast svårigheter att uppstå. För att få fram större mängder sockerrör,
palmolja och spannmål krävs det inte bara att det nuvarande jordbruket bibehåller sina produktionsnivåer,
nivåerna måste också öka markant för att fylla det allt större behovet. Ett
ekologiskt hållbart jordbruk, där maskiner och traktorer drivs med alternativa bränslen samt
konstgödsel och pesticider bör vara bannlysta, kan inte tillfredställa alla krav. Arealbehoven
för odling skulle öka markant. Redan innan denna svårartade omställning har konkurrenssituationen
fått priserna på mat och biobränslen att gå upp och fler prisökningar är att vänta.
Om världens behov helt tillgodoseddes genom ett lågintensivt ekologiskt jordbruk skulle all
tillgänglig odlingsbar mark få avsättas till livsmedelsodling. Däribland den mark som idag
ligger i träda och anges som lämpad för framtida biobränsleproduktion. Med en fortsatt befolkningsökning
blir det en orimlighet.
Det tar även tid att ställa om jordbruket från dagens modell till ett ekologiskt hållbart. Det har
visat sig i två exempel nära tidsmässigt i historien.
När Sovjetunionen kollapsade under det tidiga 1990-talet upphörde i stort sett exporten av
billig rysk olja till Kuba och Nordkorea. Båda länderna kom att drabbas hårt men på olika
sätt.
Knappheten på bränsle, konstgödsel och bekämpningsmedel gav först upphov till matbrist och
hungersnöd. I Nordkorea hungrade upp till tre miljoner människor ihjäl och från Kuba flydde
hundratusentals med båt till Florida.
Det nordkoreanska jordbruket var uppbyggt enligt den sovjetiska stordriftsmodellen och hade
svårt att anpassa sig till den nya verkligheten (med en mer än 50 procentig minskning av
energitillgången). De nordkoreanska jordarna hade även med modern jordbruksteknik urlakats

och blev improduktiva när ingen konstgödsel längre tillfördes. Dessutom drabbades landet av
svåra naturkatastrofer under flera års tid (översvämningar, torka, tyfoner, tidvattenvågor).
Landet blev beroende av hjälpsändningar utifrån samtidigt som en alltmer aggressiv och desperat
militarisering uppvisades. Landets spannmålsproduktion som låg på 8 miljoner ton
1990 hade till år 2000 sjunkit till 3,8 miljoner ton. Till bilden hör även att landet drabbades av
en kraftig avskogning på grund av bränslebehovet. Detta blev konsekvensen av att det saknades
andra energikällor till att värma upp hemmen och maten (samma fenomen inträffade i
Europa under andra världskriget).
Kuba har, efter ett antal hårda år, lyckats bättre med sin anpassning. Men läget var svårt under
en stor del av 1990-talet. På kort tid förlorade landet 85 procent av sin utlandshandel. Importen
av konstgödsel minskade från 1,3 miljoner ton till 160 000 ton år 2001, pesticidimporten
minskade från 27 000 ton till 1 900 ton och petroleumtillförseln till jordbruket föll med hälften.
Till detta kan läggas att landet var utsatt för sanktioner från USA. Regeringen tvingades
till ransonering av mat och speciella åtgärdsprogram för speciellt utsatta grupper (barn, gamla
och sjuka). Därefter påbörjades en omorganisation av jordbrukssektorn. Tack vare ett gynnsamt
klimat samt att forskning om alternativa odlingsmetoder främjats redan innan krisen
hade Kuba ett förhållandevis bra utgångsläge. En jordbruksreform delade upp 41 procent av
jordbruksmarken i cirka 2000 kooperativ, 170 000 hektar mark hyrdes ut till privata bönder,
stadsbor fick tillgång till urbana jordbrukslotter (på upp till en tredjedels hektar vid städernas
utkanter), gamla jordbruksmetoder återinfördes och dragdjur började ersatta traktorer. Även
om jordbruket inte når samma avkastning som innan krisen har den värsta nöden kunnat undvikas.
Det finns därför en hel del kunskap att hämta från Kuba.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att en plan för omorganisation av det Svenska jordbruket initieras omgående,
att en övergång till gamla jordbruksmetoder stimuleras,
att urbana jordlotter, kolonilotter införs i större utsträckning,
att kunskap från Kubas jordbruk inhämtas.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 54
ang. pesticider
För att skydda grödor mot skadeangrepp använder det moderna jordbruket stora mängder bekämpningsmedel.
I världen används cirka 3 miljoner ton bekämpningsmedel per år. Dessa
tillverkas i stor del av petroleumprodukter. Det vanligaste bekämpningsmedlet, Monsantos
Roundup, är dock baserat på kväve och fosfat. I USA har användningen trettitredubblats de
senaste 30 åren. Trots detta så ökar skadeangreppen för varje år som går. Detta beror på att

traditionella metoder där olika grödor odlas växelvis har övergetts till förmån för monokulturer.
Monokulturen är känsligare för angrepp och kräver mer pesticider år från år.
Förutom att produkten riskerar att bli både dyr och produceras i otillräckliga mängder bidrar
den till en mängd miljönegativa konsekvenser. Bekämpningsmedel sprids bland annat i vattendrag
och bidrar till att skapa hälsoproblem hos både människor och djur.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att växelvis odling ska stimuleras istället för monokultur,
att bekämpningsmedel ska undvikas i den mån det är möjligt.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 55
ang. ett skifte från olja till bioenergi från gröna sektorn,
jordbruket och skogsbruket, är en stor utmaning
och vad skulle det innebära för vårt samhälle?
Det krävs en djup och genomlysande debatt och utredning kring hur vi hushållar eller misshushållar
med naturresurserna i Sverige.
Ett skifte från olja till bioenergi från Gröna sektorn (jordbruket och skogsbruket) är en mycket
stor utmaning och vad skulle det innebära för vårt samhälle? Det behövs en utredning om vad
det skulle innebära för vårt samhälle.
Det finns idag ingen större produktion av flytande bränsle ur skogsråvara i kommersiell skala.
Erfarenheter från försök indikerar att dimetyleter (DME) kan vara ett lovande alternativ till
diesel. DME framställs genom förgasning av träfibrer och genom syntetisering av gasen till
diesel. Även etanol (som ersättning för bensin) går att framställa ur skogsråvara.
Uppskattningsvis skulle det räcka med cirka 3,7 procent av den svenska skogsarealen för att
göra skogssektorn självförsörjande med drivmedel. Drivmedelsbehovet för transporten av
skogsprodukterna när de lämnar sågverk och pappersbruk inte är medräknat. Ej heller energiåtgången
för att bygga, underhålla och driva de anläggningar som omvandlar skogsråvaran till
DME respektive etanol, och energiåtgången för transport och lagring etc. före och efter konverteringen.
Kan skogssektorn göras självförsörjande med drivmedel från skogsbaserad råvara?
Låter vi skogen stå för hela drivmedelsproduktionen skulle nästan 80 procent av de årliga
avverkningarna åtgå till drivmedelsproduktion, om vi vill ersätta hela dagens svenska drivme-

delskonsumtion med DME och etanol från skogen, med känd teknik. I ett sådant scenario blir
det inte mycket skog kvar för att täcka vårt behov av uppvärmning, papper och byggnadsmaterial
vilket 99 procent av skogsråvaran idag används till. Är det möjligt att ersätta vår konsumtion
av bensin och diesel med bioenergi från våra skogar?
Sveriges skogar ger bidrag till både bytesbalansen och inhemsk energiförsörjning. Skogsindustrin
är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar som svarar för cirka 12 procent av industrins
produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Likaså kommer drygt 12 procent av
Sveriges totala varuexport från skogsindustrin.
Produktionsvärdet i skogsindustrin i Sverige är 185 miljarder. Massa- och pappersindustrin
svarar för hälften av produktionsvärdet, sågverken för drygt 20 procent, trähus- och snickeriindustrin
för 15 procent och industrin för papperskonvertering för 10 procent. Branschen är
exportintensiv; i genomsnitt 60 procent av produktionsvärdet utgörs av export. Även här dominerar
massa- och pappersindustrin med nära 80 procent av produktionsvärdet genererat av
exportefterfrågan.
Handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. År
2004 uppgick exporten till 110 miljarder kronor, medan importen av motsvarande produkter
uppgick till 24 miljarder kronor. Därmed blev överskottet i handeln med skogsindustriprodukter
86 miljarder kronor.
Den totala produktiva skogsarealen är 22 700 000 hektar, med en årlig tillväxt av 104 000 000
kubikmeter (Skogsstyrelsen 2004). Totalt 85 procent av den årliga tillväxten avverkas och
används till sågtimmer 40 %, massaved 30 %, GROT 22 %, ved 7 % och övrigt 1 %. Den
skördade veden (7 procent) är inte skogens enda bidrag till Sveriges energiförsörjning. Inom
skogssektorn används restprodukter från skogen för att generera el och värme, vilket gör att
sektorn är självförsörjande på energi för industriella processer och även kan leverera energi
till samhället, t.ex. via fjärrvärmesystemen. Så mycket som 40 procent av allt rundvirke används
redan idag för att producera värme och el i form av spillvärme och brännbara restprodukter
från pappersbruk och sågverk. Hur används Sveriges skogar idag och vad betyder de
ekonomiskt för Sverige?
Skogsbruket använder idag fossila drivmedel vid plantproduktion, skogsskötsel, avverkning
och för transporten från skogen till massaindustrin, respektive sågverken. Transporten från
skogen till industrin utgör hela 25 procent av det totala landbaserade transportarbetet i Sverige
räknat som ton/km. Idag finns ingen storskalig tillverkning av drivmedel från skogen, vilket
innebär att skogssektorn är beroende av de fossila bränslena. Hur mycket fossila bränslen använder
skogsbruket idag?
Den direkta drivmedelsförbrukningen för drivmedelsproduktion inom jordbruket kan uppskattas
till 6 procent medan den inom skogsbruket ligger omkring 3 procent av drivmedelsskörden.
Det saknas uppgifter om de indirekta energi- och resursbehoven för att i stor skala
konvertera biomassan till flytande bränsle. Det gör att man inte kan säga hur eller ens om det
skulle fungera om hela systemet för drivmedelsproduktion från den gröna sektorn drevs på
eget bränsle. Uppgifterna är särskilt bristfälliga när det gäller DME ur skogsråvara. Livscykelsanalyser
visar på vitt skilda energinetton. Variationen i resultaten beror dels på vilken
produktionsskala man har antagit, dels hur man valt att allokera för restprodukter.
Kan den gröna sektorn (jordbruket och skogsbruket) drivas med eget bränsle?

Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika
produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara
har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla
sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera
exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför t.ex.
pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att framställa
och använda. I beräkningarna ovan har inte korrigerats för dessa kvalitativa skillnader.
Vilka är skillnaderna i karaktär och kvalitet på energibärarna?
Ett skifte från olja till biomassa är en mycket stor utmaning. Vi står inför allvarlig konkurrens
om markresursen. 80 procent av den årliga avverkningen skulle åtgå om vi skulle ersätta alla
fossila drivmedel med drivmedel från skogen. Tar vi med de indirekta flödena (energiåtgång
för att framställa insatsvaror i alla led bakåt i kedjan) blir arealbehovet minst tre gånger större.
Ur ett energiperspektiv skulle det alltså åtgå mer än dubbelt så mycket skog som det avverkas
idag i Sverige, för att täcka råvarubehovet till dagens drivmedelskonsumtion. Vad innebär ett
skifte från olja till biomassa?
För att kunna täcka den totala oljeimporten med skogsråvara skulle vi behöva trefaldiga vår
skogsareal och då kvarstår fortfarande att täcka de behov som vi idag använder skogen till
(ved, timmer och papper). Genom att inkludera de indirekta energiflödena ger energianalysen
oss en indikation över kostnaderna att upprätthålla vårt ekonomiska system och vår livsstil.
Vad skulle det innebära för vårt samhälle?
Det går inte att rädda miljön och klimatet enbart genom att privatpersoner skaffar lågenergilampor.
Det måste till mer handgripliga beslut som innefattar stopp på det industriella slöseriet
av ändliga naturresurser.
I dag presenteras biobränslen som möjliga substitut för de fossila drivmedlen. De sägs vara
förnybara och belastar inte miljön som de fossila bränslena gör. Budskapet är lätt att ta till sig
och tro på, trots att vi vet att biobränslena vid sin framställning förbrukar större mängder av
icke-förnybara energiresurser, har stora miljöbelastningar och i vissa fall kraftigt påverkar
andra människors livsmöjligheter.
Enligt termodynamikens första lag så kan inte energi skapas eller förbrukas, utan bara omvandlas
från en form till en annan. Det går alltså inte att producera energi.
Den energi som finns i flödet eller i lagret ger inget tillskott för användaren om inte energin
för exploatering, extraktion, raffinering och transporter tillsammans är mindre än den erhållna
energin.
Arealbehovet blir än mer uppenbart om vi skall ersätta dagens fossila drivmedel med biobränslebaserad
energi. Som exempel kan vi ta Agroetanol AB i Norrköping, utan att beakta
några andra behov än den areal på vilken vetet, som är råvara för etanol, odlas.
Ett hektar veteåker ger cirka 5 ton vetekärnor. I etanolfabriken ger 5 ton vete 2 kubikmeter
etanol. Två kubikmeter etanol har ett energiinnehåll (värmemängd) som motsvarar 12 000
kwh. Enligt Agroetanol AB ger processen 30 procent energinetto vilket betyder att varje hektar
vete ger 3 600 kwh etanol när processenergin för odling, transport och etanolframställning
är frånräknad. Men det är ju falsk bokföring.

I traditionella energianalyser utlovas stora energinetton från grödor odlade på åker och från
olika typer av råvaror från skogen, men energiberäkningarna är endast partiella drivmedelsbudgetar.
Om systemgränserna för beräkningarna vidgas så ska det visa att denna operation kräver ännu
mer av omgivningen än vad som belystes i det enkla räkneexemplet ovan. Med alltför snäva
systemavgränsningar finns risk att beslut fattas på felaktiga grunder.
Först av allt måste man förstå och beakta att alla former av energi inte är jämförbara. Det
faktum att alla former av energi till hundra procent kan omvandlas till värme betyder inte att
de är jämbördiga till sin arbetsförmåga. En joule sol är inte lika med en joule etanol i andra
lägen än sin möjliga värmeenergi.
Arbete måste ses som en process i vilken energier av olika kvalitet, där alla är nödvändiga,
transformeras till ny form av högre kvalitet, i och med att den har förmåga att bidra till funktion
och utveckling. När denna kunskap inte finns beaktad i våra metoder för att utvärdera
energisystem så blir resultaten vilseledande.
Att "göra" vete eller andra jordbruksgrödor kräver idag både förnybara (som sol, vind och
regn) och icke förnybara drivkrafter (som diesel, fosfor, maskiner). Det blir inget vete om inte
de andra energikvaliteterna samtidigt används. Kvaliteten på vetet kan sägas vara kopplad till
dess omvärldsberoende.
Det åtgår mer energi i odlandet, skörden och raffineringen än vad grödan lyckats binda in i
biomassan. Jordbruksgrödor fungerar bra som livsmedel eller fodermedel på grund av sina
specifika kvaliteter i form av användbara kolhydrater, proteiner, fetter, antioxidanter. Att enbart
mäta resursers energikvalitet i termer av värme (Joule, kWh) gör att vi missar hela kvalitetsaspekten
på resurserna i allt utom dess värmevärde och teoretiska förmåga att generera
mekaniskt arbete. Detta synsätt är gravt missvisande och måste ändras.
Energi som finns i flödet eller i lagret ger inget tillskott för användaren om inte energin för
exploatering, extraktion, raffinering och transporter tillsammans är mindre än den erhållna
energin.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att skapa en djup och genomlysande debatt kring om hur vi hushållar eller misshushållar
med naturresurserna i Sverige,
att det ska utredas om hur vi hushållar eller misshushållar med naturresurserna i Sverige,
att det ska startas en utredning om vad ett skifte från olja till bioenergi från Gröna sektor
(jordbruket och skogsbruket) skulle innebära för vårt samhälle,
att det utreds om hur stor areal det krävs för att göra jordbrukssektorn självförsörjande
med drivmedel,
att det utreds om hur stor areal det krävs för att göra skogssektorn självförsörjande med
drivmedel,
att det ska utredas om de indirekta och direkta energi- och resursbehoven för att i stor
skala konvertera biomassan till flytande bränsle från jordbruket och skogsbruket.
Stefan A. Johansson

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

O R G A N I S A T I O N
MOTION NR 56
ang. låt medlemmarna välja sina ledare
Att välja fritt är en av huvudingredienserna i demokratin. I Danmark väljer medlemmarna i
Sverige väljer valberedningen.
Valberedningens speciella och starka position karakteriserar svensk demokrati och konsekvenserna
är tydliga. Valberedningen framlägger inte alltid vilka de talat med och vem de
lyssnat på. Detta är inte bra för demokratin. Demokratin förlorar också på att ett val inte bygger
på att man som medborgare står fram med en politisk hållning som man vill väljas på. Det
är ytterst sällan en medlemsopinion har haft kraft att gå emot en valberedning.
Valberedningen har fördelar. Om det gäller till exempel en styrelse kan man tillgodose flera
intressen och undvika extrema hållningar. Den största orsaken till att man undviker val mellan
två kandidater är troligen rädsla för konflikter. Men som det ser ut i dag finns det inget att
välja mellan. Man kan fråga sig om det efter många års trogen tjänst inte kunde vara dags att
pensionera valberedningen och låta medlemmarna i sann demokratisk anda välja mellan två
kandidater.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi:
att vid val av ledare skall det vara två kandidater att välja mellan,
att det skall vara en kvinna och en man.
Anita Blomqvist Christer Johnn
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 57
ang. val av partiordförande
2006 förlorade vi riksdagsvalet, fick vårt sämsta valresultat genom tiderna. Göran Persson
klargjorde att han inte längre ville vara partiordförande, en ny efterträdare skulle utses. Valprocessen
för att få en ny partiordförande står inskrivet i nuvarande partistadgar. Det är en
lång vägs vandring för att slutföra ett sådant val. Det tar ungefär ett halvt år, kongressen måste
samlas, kongressombud utses, en valberedning påbörja sitt arbete, mm.
Allra naturligast hade varit att en vice ordförande hade gått in som ordförande fram till nästa
ordinarie kongress.
En lång process med många nackdelar.

Nuvarande process tar för lång tid och inverkar menligt på partiarbetet. Massmedia koncentrerar
sig nästan helt på namnfrågan, politiken läggs åt sidan, kampanjer drivs. I den nu pågående
processen har uppbindningar redan påbörjats. Framträdande företrädare binder sig på löpande
band för kandidater som ännu inte diskuterats ute i de lokala partiorganisationerna.
Partidistrikt har enligt massmedia redan formerat sig, bundit sig för kandidater, och utför ett
mygelarbete tillsammans med andra distrikt för gemensam kandidat. När partiets centrala
valberedning lagt fram förslag till ny kandidat, uttalade sig ledande socialdemokrater som på
löpande band: "Så står vi socialdemokrater inför ett historiskt skifte. Går gör Göran och in
kommer Mona" ... "Nu kommer Mona som ny ordförande för det socialdemokratiska partiet".
Allt detta skedde innan de kommande kongressombuden, de vars uppdrag är att välja ordförande,
ens har blivit utsedda. Ombuden hamnar på mellanhand.
Många partimedlemmar uppfattar nuvarande handläggning som att kongressen, som slutligen
skall avgöra frågan, mer eller mindre kommer att formalisera ett beslut som partiets toppskikt
redan har fattat och att medlemmarna i detta spel enbart varit åskådare. Många medlemmar
har en klar uppfattning om att utsedda kongressombud enbart har att konfirmera redan fattade
beslut, tagna av ledarskikten på olika nivåer.
För de kongressombud, som ännu inte utsetts, kändes det som att de blivit valda till något som
redan är färdigt, packat och klart. En sådan process känns inte särskilt demokratisk. Tvärtom.
Minskad demokrati kommer genom slutenhet, hemlighetsmakeri och makthavarnas ansträngningar
att dessa behåller sitt tolkningsföreträde gentemot dem som utgör partiet — medlemmarna.
Vi har tappat den politiska debatten.
Någon debatt om centrala värdefrågor och deras praktiska tillämpning, som borde vara naturligt
inför ett partiledarval, har inte heller förekommit. Intresserade kandidater har inte fått
möjligheter att framträda, klargöra var de står, vilken riktning de vill driva politiken och på
vilka punkter de vill utveckla demokratin, inflytandet och aktivismen inom partiet.
I Danmark och Frankrike väljer man på annat sätt.
I Danmark utsåg socialdemokratiska partiet sin nuvarande partiordförande genom ett provval i
vilket alla medlemmarna fick rösta. I Frankrike gjorde socialistpartiet likaså. Båda valen tycks
ur flera skäl ha varit stora framgångar. De båda ordförandena är därmed djupt förankrade och
stödda av de flesta. Men valen har dessutom medverkat till förnyelse och avveckling av de
avarter som symboliserar en ohälsosam elitisering av politiken, som på sin väg genom partiet
bidragit till att göra socialdemokraterna till ett parti som delvis tappat fotfästet.
Vi behöver nu en partiledning som målmedvetet inriktar sig på ett välbehövligt och framtidsinriktat
reformarbete, för en mer lyhörd och mindre maktfullkomlig socialdemokrati och
större öppenhet.
Vi föreslår att representantskapet beslutar:
att styrelsen för socialdemokratiska partidistriktet i Skåne inför den kommande ordinarie
partikongressen framlägger förslag om att stadgarna ändras på så sätt att en snabbare
handläggning av ett partiordförandeval görs möjlig,
att man fortsättningsvis även utser en vice ordförande,

att man i framtiden, genom medlemsröstning, tillämpar provval när ny partiordförande
ska utses.
Anita Aagesen-Svärd, Vehbo Hot Jan Ek
Kjell-Åke Leismar Håkan Björkenklev Magnus Norrlin
Marie-Christin Persson Irehne Shane Milan Obradovic
Reinhold Fryksmo Klas Andersson Isaac Isaacson
Wolfgang Dirksen Bengt-Göran Svensson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 58
ang. val av partiordförande
2006 förlorade vi riksdagsvalet, fick vårt sämsta valresultat genom tiderna. Göran Persson
klargjorde att han inte längre ville vara partiordförande, en ny efterträdare skulle utses. Valprocessen
för att få en ny partiordförande står inskrivet i nuvarande partistadgar. Det är en
lång vägs vandring för att slutföra ett sådant val. Det tar ungefär ett halvt år, kongressen måste
samlas, kongressombud utses, en valberedning påbörja sitt arbete, mm.
Allra naturligast hade varit att en vice ordförande hade gått in som ordförande fram till nästa
ordinarie kongress.
En lång process med många nackdelar.
Nuvarande process tar för lång tid och inverkar menligt på partiarbetet. Massmedia koncentrerar
sig nästan helt på namnfrågan, politiken läggs åt sidan, kampanjer drivs. I den nu pågående
processen har uppbindningar redan påbörjats. Framträdande företrädare binder sig på löpande
band för kandidater som ännu inte diskuterats ute i de lokala partiorganisationerna
Partidistrikt har enligt massmedia redan formerat sig, bundit sig för kandidater, och utför ett
mygelarbete tillsammans med andra distrikt för gemensam kandidat. När partiets centrala
valberedning lagt fram förslag till ny kandidat, uttalade sig ledande socialdemokrater som på
löpande band: "Så står vi socialdemokrater inför ett historiskt skifte. Går gör Göran och in
kommer Mona" ... "Nu kommer Mona som ny ordförande för det socialdemokratiska partiet".
Allt detta skedde innan de kommande kongressombuden, de vars uppdrag är att välja ordförande,
ens har blivit utsedda. Ombuden hamnar på mellanhand.
Många partimedlemmar uppfattar nuvarande handläggning som att kongressen, som slutligen
skall avgöra frågan, mer eller mindre kommer att formalisera ett beslut som partiets toppskikt
redan har fattat och att medlemmarna i detta spel enbart varit åskådare. Många medlemmar
har en klar uppfattning om att utsedda kongressombud enbart har att konfirmera redan fattade
beslut, tagna av ledarskikten på olika nivåer.
För de kongressombud, som ännu inte utsetts, kändes det som att de blivit valda till något som
redan är färdigt, packat och klart. En sådan process känns inte särskilt demokratisk. Tvärtom.
Minskad demokrati kommer genom slutenhet, hemlighetsmakeri och makthavarnas ansträng-

ningar att dessa behåller sitt tolkningsföreträde gentemot dem som utgör partiet — medlemmarna.
Vi har tappat den politiska debatten.
Någon debatt om centrala värdefrågor och deras praktiska tillämpning, som borde vara naturligt
inför ett partiledarval, har inte heller förekommit. Intresserade kandidater har inte fått
möjligheter att framträda, klargöra var de står, vilken riktning de vill driva politiken och på
vilka punkter de vill utveckla demokratin, inflytandet och aktivismen inom partiet.
I Danmark och Frankrike väljer man på annat sätt.
I Danmark utsåg socialdemokratiska partiet sin nuvarande partiordförande genom ett provval i
vilket alla medlemmarna fick rösta. I Frankrike gjorde socialistpartiet likaså. Båda valen tycks
ur flera skäl ha varit stora framgångar. De båda ordförandena är därmed djupt förankrade och
stödda av de flesta. Men valen har dessutom medverkat till förnyelse och avveckling av de
avarter som symboliserar en ohälsosam elitisering av politiken, som på sin väg genom partiet
bidragit till att göra socialdemokraterna till ett parti som delvis tappat fotfästet.
Vi behöver nu en partiledning som målmedvetet inriktar sig på ett välbehövligt och framtidsinriktat
reformarbete, för en mer lyhörd och mindre maktfullkomlig socialdemokrati och
större öppenhet.
Vi föreslår att representantskapet beslutar:
att styrelsen för socialdemokratiska partidistriktet i Skåne inför den kommande ordinarie
partikongressen framlägger förslag om att stadgarna ändras på så sätt att en snabbare
handläggning av ett partiordförandeval görs möjlig,
att man fortsättningsvis även utser en vice ordförande,
att man i framtiden, genom medlemsröstning, tillämpar provval när ny partiordförande
ska utses.
S-studenter, Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 59
ang. stärk arbetarekommunernas ställning inför
distriktskongresserna
I Skåne hålls årliga distriktskongresser.
Som enskild medlem i socialdemokraterna har du möjlighet att påverka politiken genom att
skriva motioner.
Arbetarekommunens roll i detta sammanhang är att komma fram till om motionerna ska sändas
in som enskild eller som arbetarekommunens egen. Så står det i stadgarna.
Enskild eller egen? Ja, det är möjligen av akademiskt intresse.

I praktiken handlar det om en slags transportsträcka som förutom hos motionären själv väcker
föga engagemang hos den enskilda medlemmen. Motionen ska ju ändå skickas vidare för beslut
i högre instans.
Det bör vara hög tid att stärka arbetarekommunens roll i detta sammanhang. Stadgarna bör
anpassas för att detta ska kunna bli verklighet.
Debatten och diskussionen om varje motion bör föras i de forum som är närmast varje medlem
– i vardagen.
Som enskild medlem väcker du en motion i din s-förening. Den behandlas sedan ytterligare i
arbetarekommunen. Två instanser på lokalt plan ger en god grund att stå på. Det gör att motionsbehandlingen
på arbetarekommunens möte blir verkligt meningsfull; uppgiften handlar ju
i det läget om att antingen avslå eller bifalla motionen och kunna översända densamma till
distriktet.
Vi yrkar:
att partidistriktet gentemot partistyrelsen och inför nästa partikongress medverkar till att
stadgarna ändras för att stärka arbetarekommunerna och ge dem rätt att avslå motioner
inför distriktskongresser.
Helsingborgs arbetarekommun
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 60
ang. konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt,
vetenskapligt och objektivt
Demokratin kan ej räddas genom att uppmärksamheten koncentreras på olika medel att omsätta
i politisk handling, alla politikers handlingar, misstag och missuppfattningar. Det är ej
angelägnast att med mekanisk noggrannhet inregistrera folket åsikter utan folket i ett sådant
förhållande till sina problem, att det finns en möjlighet åsikterna har något förnuft och att de
beslut som gör så ofta som möjligt är riktiga.
I själva verket har vi förväxlat rätten att fälla omdömen med medlen att gör det. Vi har försummat
att tillhandahålla de erforderliga medlen och gjort rätten till en fars.
Vår uppfostran måste bli mer inriktad på att ej göra oss till självutnämnda experter i olika
ämnen utan att bruka de riktiga experternas vetande. Den måste ha som syfte att ej ge fakta
om olika problem utan att förmedla en viss teknik att främst klargöra vad problemet är, vad
vill vi, en förmåga som ska sätta oss i stånd att lättare urskilja det väsentliga i frågor där experterna
är oense. Att använda experter och specialister för att få fram fakta som vi ej själva
har tid att ta reda på.

Den teknik eller förmåga som jag talar om är konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt,
vetenskapligt och objektivt. Det är ett livsvillkor för att demokratin ej ska urarta och kunna
hävda sig samt utveckla sig sunt.
Konsten att tänka måste läras. Det är ingen medfödd konst.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att socialdemokratiska förtroendevalda politiker ska lära sig att tänka fritt, självständigt,
kritiskt, vetenskapligt och objektivt,
att socialdemokratiska förtroendevalda politiker ej ska ägna sig åt tro och tyckande utan
att inhämta vetenskapliga fakta för det,
att folket, medlemmar och väljare ska sättas i ett sådant förhållande till sina problem, att
det finns en möjlighet att åsikterna har något förnuft och att de beslut som gör så ofta
som möjligt är riktiga,
att alla förtroendevalda socialdemokrater måste lära sig att tänka eftersom det ej är en
medfödd konst.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 61
ang. kommunikation, förståelse, ledarskap, respekt
och handling inom socialdemokraterna
Det finns mycket att önska vad det gäller kommunikation, ledarskap och handling inom socialdemokraterna.
I svaret nedan framgår det att socialdemokraterna ej förstår innebörden i vad de läser. Ingen
av mina frågor har besvarats av varken tidigare Miljö- och samhällsbyggnadsminister, partiordförande
Mona Sahlin eller riksdagsgruppen och (S)var Direkt.
Av länkarna de hänvisar till framgår det att de ej förstått att jag är medlem i socialdemokraterna.
Ändå refererar jag till mina motioner till socialdemokratiska rikskongressen år 2005 i
Malmö och socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongresser 2006 i Helsingborg och
2007 i Kristianstad. Den förta länken är ”Bli medlem i socialdemokraterna via”.
Igen av de övriga länkarna besvarar mina frågor.
I Mona Sahlin email besvarar hon ej mina frågor utan ger utrymme för eget tro och tyckande,
samt skriver att ”När det gäller kärnkraften så delar jag inte din positiva inställning till den
som energikälla”. Jag ger ej uttryck för någon positiv inställning till kärnkraft i mitt e-mail till
henne. Jag redogör för Energitillförseln i Sverige år 2004 och omnämner kärnkraft två gånger

i citatet nedan som är understrukna. Det krävs livlig fantasi för att få det till att jag har en positiv
inställning till kärnkraft.
”2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja och
oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft, 30
TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh vindkraft.
Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2 TWh el.
Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög produktion.
Internationellt sett härrör den svenska energitillförseln från en relativt stor andel förnybara
energikällor. Till dessa räknas biobränslen, vattenkraft och vindkraft.”
"Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur?” och "Är etanol som biobränsle en
vinst för miljön?” är fortfarande obesvarade liksom övriga 50 frågor som jag har ställt för att
påvisa det orimliga i att oljan ska vara borta från Sverige år 2020 och att etanol som biobränsle
ej är en vist för miljön.
Söndagen den 1 april 2007 på socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress frågade
jag Mona Sahlin:
"Är Etanol en bubbla?"
"Produktionen av etanol har ett negativt energinetto. Det går åt mer energi vid produktionen
av etanol än vad som kan utvinnas ur etanolen".
"Etanolbilar släpper ut lika mycket koldioxid som en bensindriven bil. Eftersom etanol innehåller
mindre energi per liter än bensin drar en bil som går på etanol ca 1,3 gånger så
mycket bränsle som en motsvarande bensinbil. Vidare släpps lika mycket eller mer kväveoxider
ut från en etanolbil. Dessutom släpper etanolbilar ut aldehyder och etylnitrit, vilket är
ett starkt cancerframkallande ämne. Men det är väl därför det kallas för miljöbilar"?
Hon svarade:
"Det ligget något i det du säger".
Efter ett sådant uttalande av en partiordförande bör vederbörande ta reda på rådata, agera och
utforma den socialdemokratiska politiken efter det. Fortfarande har inget framkommit av det.
Läs och begrunda min kommunikation med socialdemokraterna.
Hej Stefan! Tack för ditt mail till Mona Sahlin.
Vi har läst till mail och tagit del av det. Som en del av svaret så hänvisar vi dig till det tidigare
svaret du har fått av Mona Sahlin. Vidare så skickar jag med länkar om vår nuvarande miljöpolitik
och vårt synsätt.
Skickar även med en länk till vår Eko blogg som vi har startat i dagarna.
Idag så ligger det stora miljöarbetet på den nya regeringen. Vi är nu i opposition och vår miljöpolicy
som vi hade under vår regeringstid ligger fortfarande kvar.
Med vänliga hälsningar
Karin Berg
Socialdemokraterna (S)var Direkt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bli medlem i socialdemokraterna via
http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____2719.aspx
http://www.socialdemokraterna.se/upload/2069/Sommarrapport_miljo_hallbar_utveckling_20

040830.pdf
http://www.socialdemokraterna.se/upload/12557/europasamarbete_for_en_battre_miljo.pdf
http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page.aspx?id=38357
http://klimatskifte.wordpress.com/
Grattis Mona till förtroendet som partiordförande!
Du talade i dina tal på extrakongressen bland annat om klimathot, miljö och det gröna folkhemmet.
Det är dags att gå från ord till handling. Du var som miljö- och samhällsbyggnadsminister
ytterst ansvarig för de frågorna. Det är viktigt att bygga sin politik på kunskap, orsak och verkan
samt konsekvenser av det man förslår och genomför. Det får ej stanna vid tro och tyckande.
Jag har ställt frågor till dig tidigare i egenskap av miljö- och samhällsbyggnadsminister och
jag gör det nu på nytt i din egenskap av partiordförande för socialdemokraterna. Jag ställde
frågorna till Fredrik Reinfeldt innan valet och Andreas Carlgen efter valet.
Trovärdighet och tillit är något man förtjänar. Du får således ytterligare en möjlighet att besvara
mina frågor. Jag skickar även frågorna på nytt till miljödepartementet, miljöminister
Andreas Carlgren och regeringskansliet och statsminister Fredrik Reinfeldt.
Studera mina motioner till socialdemokratiska distriktskongressen som finns på min hemsida
och blogg, samt fakta om klimathot eller en naturlig variation
http://www.s-info.se/page/view_documents.asp?id=1465&document=4769och
FN:s Summery for Policymakers i en sammanfattning om klimatet och konstruktiv kritik
http://www.s-info.se/page/view_documents.asp?id=1465&document=4962
Mvh
Stefan A. Johansson
---------- Forwarded message ----------
From: e-post@regeringen.se
Date: 2006-sep-09 17:51
Subject: Handlingsprogramet för en grön omställning. och
Oljekkommissionens slutsatser är orealistiska.
(till Mona Sahlin, svar går till
stefanajohansson@gmail.com)
To: registrator@sustainable.ministry.se
Cc: stefanajohansson@gmail.com
Från: Stefan A Johansson
E-postadress: stefanajohansson@gmail.com
Meddelande: Hej Mona Sahlin!
Jag väntar fortfarande på svar på mina frågor som jag ställde till dig innan socialdemokratiska
partikongressen i oktober 2005. Jag fick ett e-mail den 26 juni från dig, men du besvarade inte
på mina frågor. Jag har därefter presenterat ytterligare underlag som bevisar riktigheten i ifrågasättandet
i mina frågor. Jag har för att underlätta för dig att besvara dem numrerat dem
nedan.
Idag presenterade du Mona Sahlin och Lena Sommerstad ett handlingsprogram för en grön
omställning.
Jag är mycket kritisk till några av programmets punkter.

1. Är handlingsplanen realistisk?
2. "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur?"
3. Är etanol som biobränsle en vinst för miljön?
4. Handlingsprogrammet bygger på Oljekommissionens slutsatser som felaktigt förutsätter att
framställningen av bioenergi har fri tillgång till fossilt bränsle, vilket är orealistiskt eller vad
tycker du?
5. Har du läst rapporten "Lantbruket som energiproducent – en realistisk möjlighet? från SLU
– Sveriges lantbruks universitet författad av Torbjörn Rydberg, Centrum för uthålligt lantbruk
och Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU och Andrew Haden, Institutionen för
landsbygdsutveckling och agroekologi, SLU?
6. De hävdar med fog att biobränslen är en oframkomlig väg för att ersätta oljan. Fossila
bränslen är effektivare att använda till annat än att "odla" etanol, rapsolja mm. "Ofördelaktiga
energikvoter (energi ut/energi in) för biobränslen är inte ovanliga när noggranna beräkningar
genomförs och de större skalorna tas med i beräkningarna.
Det betyder att biobränslen inte kan betraktas som en energikälla för samhället." Rapporten
vekar tyvärr ej ha fått någon större spridning trots att den äldsta versionen är från november
2005. Kanske beroende på att den är lite krävande att sätta sig in i trots (eller tack vare) att
den bara är fem sidor lång inklusive källhänvisningar. Rapporten finns som pdf på min hemsida
www.s-info.se/stefan Vad anser du och dina sakkunniga?
7. Bör SLU vara där man är bäst lämpad i landet att bedöma rimligheten av en biologisk energiproduktion?
8. SLU kommer fram till att biobränsle i stort sett kräver lika mycket energi i framställning,
som det ger tillbaka är det då rätt att göra en sådan omställning enligt ert handlingsprogram.
9. Den felaktiga föreställningen att bioetanol kan vara ett alternativ till oljan, har uppstått eftersom
man i dagens Sverige förutsätter att framställningen har fri tillgång till fossilt bränsle
(diesel) i skogen, i produktion och distribution. Om de stegen räknas in blir bioetanol ett helt
orimligt alternativ vilket framgår SLU:s rapporter.
Vad tycker du och dina sakkunniga?
10. Är det inte mycket förvånande att den sakkunniga expertis som anlitats i regeringens rapport
inte känner till detta grundläggande faktum?
11. Varför har de ej gått djupare in på konsekvenserna av de enorma odlingsarealer som
kommer att krävas för denna radikala omställning?
12. Är alla överväganden som framförs i regeringens Oljekommissionsrapport helt meningslösa
och utan verklighetsanknytning utan de förutsättningarna?
13. Är det en illusion att vi skall kunna fortsätta ungefär som tidigare, genom den växling av
drivmedel som föreslås?
14. Bör vi inte istället inse den svaga ställning Sverige har i ett internationellt perspektiv i
närkampen på jordens resterande oljereserver startar?
15. I dag kostar bensin 11 kr/litern. Hur skall Sverige fungera, när den kostar 100 kr?
16. Är det i den situationen enbart terapi att framställa etanol för att kompensera oss eftersom
det inte ger något nettotillskott till energiförsörjningen?
17. Bör inte fokus riktas åt ett helt annat håll för att säkra tillgången på energi i en mycket
snar framtid?
18. Handlingsplanen och Oljekommissionens rapport är därför direkt vilseledande och farliga?
19. Det är ett politiskt -psykologiskt dilemma att ingen vill se det som är obehagligt?
20. Man vinner inga val på att säga obehagliga sanningar?
21. Oljekommissionen har i sin rapport ej tagit problemen med Peak Oil på allvar. Oljeproduktionen
kommer om några år inte längre att kunna öka i takt med efterfrågan. Varför har
Oljekommissionen ej tagit Peak Oil på allvar?

22. I stället för att förbereda för en oundviklig nedgång och undvika en samhällskollaps så har
kommissionen studerat olika tekniska sätt att komma ur knipan som om problemet skulle vara
lokalt och tillfälligt. Är det inte globalt problem?
23. Rapporten anlägger ett strikt Svenskt perspektiv av nationalförsörjningskaraktär och berör
omvärldsfaktorer ytligt och i förbigående på sidan 10. Sverige är mycket omvärldsberoende
och kommer att påverkas mycket om våra viktigare handelspartners drabbas av ekonomiska
och tekniska problem till följd av kraftigt höjda priser och minskad tillgång på olja och gas
eller hur?
24. En svaghet är den totala frånvaron av riskanalyser. Inga som helst risker för drastiska och
påtvingade förändringar berörs överhuvudtaget och inga av de egna slutsatserna uttrycker
någon som helst osäkerhet.
Varför finns det inga riskanalyser?
25. Ytterst få konkreta åtgärdsförslag presenteras. Meningen på sidan 11 är på något sätt karaktäristisk
för hela rapporten:
Våra åtgärdsförslag innebär en omfattande utmaning för hela samhället.
De kräver inte minst ett stort mått av förtroendefull samverkan mellan politik, näringsliv och
forskning. Vi vill peka på att vår kommission i sig själv är ett uttryck för just en sådan bred
samsyn. Till syvende och sist behövs stöd och engagemang från var och en av oss, som medborgare
och konsument i vardagen.
Varför presenteras inga konkreta förslag?
26. Det är typiskt att man vill inrätta något slags "råd" eller
"centrum" för energieffektivisering. Varför inte arbeta med de existerande forskningsråden,
högskolorna och myndigheterna?
27. Det finns inte en minsta antydning om att stadsplaneringen bör förändras så att fler människor
kan gå och cykla till arbete, skolor och affärer. På sidan 26 nämns att "Staten bör stödja
pilotprojekt för transportsnål stadsplanering och kollektivtrafik..." Behöver inte stadsplaneringen
förändras?
28. På sidan 19 tar man upp "bonussystem för samåkning". Samåkning ger ju direkta bonuseffekter
i sig och det är oklart hur kommissionen tänker sig ytterligare bonusar?
29. Man nämner hampa som energigröda på sid. 26, men det är också på det enda stället det
nämns. Inga data eller beräkningar presenteras.
Det finns ju en hel del som tyder på att hampa är oslagbar som energigröda och det hade varit
bra om det presenterats lite siffror här. Varför presenteras inte ett sådant underlag?
30. En antydan till skalbarhetsberäkningar börjar man hitta på sidan 28, men de kommenteras
inte speciellt och man gör mycket modiga antaganden som sträcker sig 44 år framåt i tiden.
Hur kan man göra det?
31. Nettodrivmedelsutbytestabellen på sidan 34 är ett akademiskt hopkok från Pål Börjesson,
byggd mer på förhoppningar än verkliga fakta. Bör de inte bygga på fakta?
32. Det är svårt att se hur några av rapportens visioner skall omsättas från ord till handling.
Rapporten ger inga hänvisningar om hur olika beslutsprocesser skall påverkas. Behövs det
inga?
33. Varför är Oljekommissionens rapport och målsättningar ej praktiskt, ekonomiskt och
ekologiskt hållbara?
34. Är det inte viktigt med trovärdighet när man beskriver vårt oljeberoende och framtida
energipolitik som styr vår samhällsbyggnad, näringsliv och välfärd?
35. Redan nu har oljan för uppvärmning i hög grad ersatts med biobränsle. När oljan blir allt
dyrare prioriteras den kvarvarande oljan till de användningsområden där det är svårast att hitta
billig ersättning. Svårast blir det att i stor skala hitta ersättning för de oljebaserade flytande
drivmedlen.
Vad ska vi ersätta de oljebaserade flytande drivmedlen med?

36. Kan livsmedelsystemets eget drivmedelsbehov täckas?
37. För att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov i Sverige skulle 38 procent eller
23 procent vid biogas av Sveriges åkermark som är 2,6 miljoner hektar behöva upplåtas för
produktion av drivmedel, mark som nu används till livsmedelsproduktion. Vi skulle behöva
återta den cirka 1,1 miljon hektar åkermark som lagts ner sedan toppåret 1927, enligt Sveriges
Nationalatlas 1990b. Det skulle minska arealen skog med motsvarande yta, och fortfarande
bara räcka för att täcka livsmedelssystemets eget drivmedelsbehov. För att täcka enbart jordbrukets
eget behov skulle 13 procent av åkermarken behöva avsättas för drivmedelsproduktion
vid RME/etanol eller 8 procent vid biogas.
Alternativt skulle 340 000 vid biogas 200 000 nya hektar behöva tillkomma. Om vi använder
trädad åkermark och/eller minskar odlingen av fodergrödor och därmed vår köttkonsumtion
skulle mark teoretiskt kunna göras tillgänglig för jordbruket att producera sitt eget drivmedel.
Vid ekologisk produktion skulle arealbehovet vara avsevärt större. Även om vi lyckas göra
dessa omprioriteringar kan vi av andra skäl inte odla mer än cirka 180 000-200 000 hektar
raps i Sverige.
Dels begränsas rapsodlingarna klimatmässigt och jordmånsmässigt till de södra delarna av
landet. Dels bör man inte odla raps oftare än vart femte till sjunde år för att förebygga växtföljdssjukdomar.
Slutsatsen blir att inte ens jordbrukets eget drivmedelsbehov kan täckas av RME från åkermark
eller kan det?
38. Är det realistiskt att producera andra drivmedel än biogas från åkermark?
39. Förklaringen till det stora arealbehovet för framställning av drivmedel från åkermark är att
vi här försöker ersätta ett bränsle som producerats under geologisk tid och under mycket speciella
omständigheter (högt tryck och temperatur) med bränslen som ska produceras på kort
tid och direkt ur de glesa primära energikällorna. Varför är arealbehovet så stort?
40. Det finns idag ingen större produktion av flytande bränsle ur skogsråvara i kommersiell
skala. Erfarenheter från försök indikerar att dimetyleter (DME) kan vara ett lovande alternativ
till diesel. DME framställs genom förgasning av träfibrer och genom syntetisering av gasen
till diesel. Även etanol (som ersättning för bensin) går att framställa ur skogsråvara. Uppskattningsvis
skulle det räcka med cirka 3,7 procent av den svenska skogsarealen för att göra
skogssektorn självförsörjande med drivmedel. Drivmedelsbehovet för transporten av skogsprodukterna
när de lämnar sågverk och pappersbruk inte är medräknat. Ej heller energiåtgången
för att bygga, underhålla och driva de anläggningar som omvandlar skogsråvaran till
DME respektive etanol, och energiåtgången för transport och lagring etc. före och efter konverteringen.
Kan skogssektorn göras självförsörjande med drivmedel från skogsbaserad råvara?
41. Arealbehovet för att ersätta all konsumtion av bensin och diesel med alternativ från åker
visar att uppskattningsvis 6,3 miljoner alternativt 4,2 miljoner hektar skulle behövas för att
framställa ersättning till dagens svenska konsumtion av diesel och bensin med drivmedel från
åkern. Även om arealbehovet i absoluta tal är mindre på åkern än i skogen (15,1 miljoner
hektar) så betyder 6,3 miljoner hektar nästan dubbelt så mycket åker som odlades under toppåret
1927 (3,7 miljoner hektar). Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel
med bioenergi från våra åkrar?
42. Låter vi skogen stå för hela drivmedelsproduktionen skulle nästan 80 procent av de årliga
avverkningarna åtgå till drivmedelsproduktion, om vi vill ersätta hela dagens svenska drivmedelskonsumtion
med DME och etanol från skogen, med känd teknik. I ett sådant scenario blir
det inte mycket skog kvar för att täcka vårt behov av uppvärmning, papper och byggnadsmaterial
vilket 99 procent av skogsråvaran idag används till.
Är det möjligt att ersätta vår konsumtion av bensin och diesel med bioenergi från våra skogar?
43. Sveriges skogar ger bidrag till både bytesbalansen och inhemsk energiförsörjning. Sveri-

ges exportinkomster från skogsrelaterade produkter var år 2004, 110 miljarder kronor. Den
totala produktiva skogsarealen är 22 700 000 hektar, med en årlig tillväxt av 104 000 000
kubikmeter (Skogsstyrelsen 2004). Totalt 85 procent av den årliga tillväxten avverkas och
används till sågtimmer 40 %, massaved 30 %, GROT 22 %, ved 7 % och övrigt 1 %. Den
skördade veden (7 procent) är inte skogens enda bidrag till Sveriges energiförsörjning. Inom
skogssektorn används restprodukter från skogen för att generera el och värme, vilket gör att
sektorn är självförsörjande på energi för industriella processer och även kan leverera energi
till samhället, t.ex. via fjärrvärmesystemen. Så mycket som 40 procent av allt rundvirke används
redan idag för att producera värme och el i form av spillvärme och brännbara restprodukter
från pappersbruk och sågverk. Hur används Sveriges skogar idag och vad betyder de
ekonomiskt för Sverige?
44. Skogsbruket använder idag fossila drivmedel vid plantproduktion, skogsskötsel, avverkning
och för transporten från skogen till massaindustrin, respektive sågverken. Transporten
från skogen till industrin utgör hela 25 procent av det totala landbaserade transportarbetet i
Sverige räknat som ton/km. Idag finns ingen storskalig tillverkning av drivmedel från skogen,
vilket innebär att skogssektorn är beroende av de fossila bränslena. Hur mycket fossila bränslen
använder skogsbruket idag?
45. Den direkta drivmedelsförbrukningen för drivmedelsproduktion inom jordbruket kan uppskattas
till 6 procent medan den inom skogsbruket ligger omkring 3 procent av drivmedelsskörden.
Det saknas uppgifter om de indirekta energi- och resursbehoven för att i stor skala
konvertera biomassan till flytande bränsle. Det gör att man inte kan säga hur eller ens om det
skulle fungera om hela systemet för drivmedelsproduktion från den gröna sektorn drevs på
eget bränsle.
Uppgifterna är särskilt bristfälliga när det gäller DME ur skogsråvara. Livscykelsanalyser
visar på vitt skilda energinetton.
Variationen i resultaten beror dels på vilken produktionsskala man har antagit, dels hur man
valt att allokera för restprodukter. Kan den gröna sektorn (jordbruket och skogsbruket) drivas
med eget bränsle?
46. Det är viktigt att notera att el, olja, gas, RME/DME, etanol, fast ved, raps och vete är olika
produkter med mycket olika karaktär och kvalitet. Förutom skillnaden i förnybara/icke förnybara
har energibärarna olika energidensitet (J/kg och J/m3). De har olika förmåga att omvandla
sitt energiinnehåll till mekaniskt arbete (exergi). De är olika energikrävande att konvertera
exempelvis från fast till flytande, har olika egenskaper vid lagring och transport (jämför
t.ex. pipelines för gas, elledningar och timmerbilar), är olika rena och är olika riskfyllda att
framställa och använda. I beräkningarna ovan har inte korrigerats för dessa kvalitativa skillnader.
Vilka är skillnaderna i karaktär och kvalitet på energibärarna?
47. Ett skifte från olja till biomassa är en mycket stor utmaning. Vi står inför allvarlig konkurrens
om markresursen. 80 procent av den årliga avverkningen skulle åtgå om vi skulle ersätta
alla fossila drivmedel med drivmedel från skogen. Tar vi med de indirekta flödena (energiåtgång
för att framställa insatsvaror i alla led bakåt i kedjan) blir arealbehovet minst tre gånger
större. Ur ett energiperspektiv skulle det alltså åtgå mer än dubbelt så mycket skog som det
avverkas idag i Sverige, för att täcka råvarubehovet till dagens drivmedelskonsumtion. Vad
innebär ett skifte från olja till biomassa?
48. För att kunna täcka den totala oljeimporten med skogsråvara skulle vi behöva trefaldiga
vår skogsareal och då kvarstår fortfarande att täcka de behov som vi idag använder skogen till
(ved, timmer och papper). Genom att inkludera de indirekta energiflödena ger energianalysen
oss en indikation över kostnaderna att upprätthålla
vårt ekonomiska system och vår livsstil. Vad skulle det innebära för vårt samhälle?
49. Istället för att som idag optimera våra resurser kring en miljöförstörande, men mycket
koncentrerad lagerresurs som ger samhällsekonomin mycket stor drivkraft, skulle ett bioener-

gidrivet samhälle innebära ett samhälle som optimerar sina resurser kring en ren men gles
fondresurs som ger betydligt lägre ekonomisk drivkraft.
Stämmer analysen skulle vår livsstil och vår energiförbrukning behöva förändras radikalt.
Vad skulle vara skillnaden i jämförelse med samhället idag?
50. Varför tala ni inte om för svenska folket att grunden för välfärden i Sverige och vår omvärld
under de senaste 150 åren håller på och sinar samt att en omställning kommer att innebära
ett helt annat sätt att leva på?
Stefan A. Johansson Reali(s)t
Södra Stenbocksgatan 104 B
252 44 Helsingborg
042 13 72 50
0737 59 81 60
P.S
På min politiska hemsida:
www.s-info.se/stefan under mina visioner och mina dokument finns ytterligare material.
Nedan följer min kommunikation med dig, Mona Sahlin.
Hej Mona,
Tack för ditt e-mail angående målet om ett oljeoberoende samhälle år 2020. Du besvarar inte
min fråga "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur?" Jag väntar fortfarande på
svar på om "Är etanol som biobränsle en vinst för miljön?"
Bioenergin räcker inte till för att ersätta fossila bränslena olja och gas som framgår av mitt
brev! 2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja
och oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft,
30 TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh
vindkraft. Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2
TWh el. Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög
produktion.
205 TWh olja och oljeprodukter ska ersättas med förnybara energikällor. Av ekologiska och
ekonomiska skäl bedöms 22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet i våra skogar.
Med restriktioner för områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd till
samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår.
Vattenkraftspotentialen uppgår till 200 TWh/år i Sverige, varav tekniskt utbyggbar vattenkraft
är 130 TWh/år. Ekonomisktutbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95 TWh/år. En utbyggnad
skulle ge ytterligare 35 TWh. Det är tillsammans 89 TWh. Det fattas 116 TWh.
2004 användes 70 % av oljan och oljeprodukterna för transporter, 14 % för industri och 16 %
för bostäder samt service. Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca. 1,6 TWh.
Totalt sätt räknar man med att insatsen av energi är 50-70 % av den energi man får ut av etanolen.
Till detta ska läggas att av den energi som ursprungligen fanns i spannmålen eller
skogsråvaran försvinner en tredjedel vid jäsning i form av koldioxidavgång. Om man kör en
bil på 100 % etanol så tillför man atmosfären indirekt koldioxid som motsvarar 50-70 % av
koldioxiden i bränslet man förbrukar. Är sedan volymåtgången 30-35 % högre så har man inte
vunnit mycket med att använda etanol som drivmedel. Till detta skall läggas energiförluster
vid jäsning.
För att få en verklig minskning av koldioxid utsläppen bör vi köra mindre/lättare bilar med
mindre motorstyrka. Kan vi sedan utrusta bilarna med moderna dieselmotorer så är det ännu
bättre.
Skogsprodukter och spannmål bör användas i värmekraftverk för att producera el och fjärrvärme.
Då slösar vi inte med värdefull energi. Vilket vi gör vid etanolframställningen. Bilarna

ör köras så snålt som möjligt på oljebaserade bränslen tills vi får fram något bättre.
Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105
TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000
TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år.
För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10
kWh/m2år.
I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta.
Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca.5
kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall,
röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms
22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet.
I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi.
Detta innebär en energipotential på ca 2•107TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har uppskattats
till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär
ca 10000 TWh/år. De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7
m/s på 100 m höjd under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av
Skåne, på Öland och Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar
totalt 12000 km2. Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård
och med 1 km avstånd till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna
produceras under normalår.
Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. I Sverige
uppgår tekniskt utbyggbar vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft
uppskattas till 95 TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften. En utbyggnad
skulle ge ytterligare 35 TWh.
40 % av all energi i Sverige går till fastighetssektorn. 70 % av denna energi går till uppvärmning.
Debatten måste därför i mycket högre grad handla om att spara energi. Det finns fortfarande
en mycket stor potential för energisparande inom den svenska fastighetssektorn.
Regeringen uppmuntrar dessvärre genom konverteringsstödet småhusägare för byte till förnybara
energikällor i hus till ett beteende som innebär att valet av energislag blir det viktigaste
för fastighetsägaren. Övriga åtgärder försummas därmed. I värsta fall sitter vi fast i ett nytt
beroende av energislag som vi måste ompröva och välja bort inom en mycket snar framtid.
All energi måste användas effektivt. Renast och bäst är den energi som aldrig produceras.
Småskalig vedeldning kan ge upphov till relativt stora utsläpp av bland annat kolväten. Miljörörelsen
ifrågasätter det riktiga i stora energiplantager. Det medför problem med kemikalieanvändningen
och mångfalden i jordbrukslandskapet.
Skogsindustrin är med all rätt orolig för verkan av en ensidig satsning av skogen som råvara
till biobränslen. Redan nu befarar man brist på pappersmassa. Det kommer att på sikt leda till
högre priser.
Du skriver att "När det gäller kärnkraften så delar jag inte din positiva inställning till den som
energikälla". Jag skriver inte något om min inställning till kärnkraften överhuvudtaget utan
redovisar den sammanlagda bruttoenergitillförseln för 2004 enligt ovan. Du skriver även att
"Jag anser att kärnkraft inte är en energikälla som är förenlig med hållbar utveckling. Därför
bör den avvecklas samtidigt som regeringen satsar på att utveckla den förnybara energin så
som vatten-, vind- och bioenergi. Regeringen har inga avsikter att ersätta kärnkraften med ett
energislag som ökar koldioxidutsläppen. Målet är att Sverige på lång sikt ska basera hela sin
energitillförsel på förnybar energi."
Tillgången till biobränslen kommer inte att räcka för att ersätta de fossila bränslena olja och
gas. Regeringen och Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet har inte gjort sin hemläxa.
Det gäller såväl för Sverige som i Europa och övriga världen globalt. Vi kommer därför under
överskådlig tid att vara beroende av fossila bränslen på marginalen vid praktiskt taget all

energianvändning. Vi använder på ett eller annat sätt fossila bränslen vid produktion av våra
biobränslen. Fortfarande kommer cirka 80 % av världens energi från fossila bränslen. De är
ändliga och bidrar till ökade utsläpp av koldioxid.
Det bästa sättet att värna om miljön och skapa ett uthålligt samhälle, där det finns en möjlighet
för välfärd även i de fattiga länderna är; att börja med effektiv energibesparing, en omställning
av vårt samhälle och sätt att leva här och nu!
Stefan A. Johansson reali(s)t
Från: registrator@sustainable.ministry.se
Till: stefanajohansson@yahoo.se
Ämne: Svar från Mona Sahlin
Datum: Mon, 26 Jun 2006 15:00:28 +0200
REGERINGSKANSLIET
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Samhällsbyggnadsministern
M2005/5204/A/Br1
Hej Stefan,
Tack för ditt e-brev angående vårt mål om ett oljeoberoende samhälle år 2020. Jag beklagar
att ett svar dröjt.
Att ställa om energisystemet till förnybara energikällor och sträva efter ett oljeoberoende
samhälle är en mycket viktig fråga för vår och kommande generationer. Detta är något som vi
i regeringen prioriterar högt och som jag anser vara en realistisk målsättning. I detta arbete har
vi som politiker en viktig uppgift i att genomföra åtgärder som stimulerar en energiomställning
och att vi agerar som förebilder.
Två konkreta exempel på åtgärder som regeringen nu gör för att minska oljeberoendet är konverteringsstödet
till småhusägare för byte till förnybara energikällor i hus samt skyldigheten
för större bensinstationer att sälja minst ett förnybart drivmedel. Därutöver har statsministern
tillsatt en kommission som ska arbeta för att bryta Sveriges oljeberoende. Detta arbete följer
jag med stort intresse. Kommissionen kommer i sommar med en rapport där de närmare ska
definiera vad oljeoberoende innebär samt föreslå åtgärder.
När det gäller kärnkraften så delar jag inte din positiva inställning till den som energikälla.
Jag anser att kärnkraft inte är en energikälla som är förenlig med hållbar utveckling. Därför
bör den avvecklas samtidigt som regeringen satsar på att utveckla den förnybara energin så
som vatten-, vind- och bioenergi. Regeringen har inga avsikter att ersätta kärnkraften med ett
energislag som ökar koldioxidutsläppen. Målet är att Sverige på lång sikt ska basera hela sin
energitillförsel på förnybar energi.
Att minska användandet av fossila bränslen är en mycket angelägen fråga för regeringen. Allt
fler inser att förnybara fordonsbränslen är framtiden. Därför satsar vi starkt på att främja miljöbilar
och förnyelsebara fordonsbränslen genom sänkta förmånsvärden och sänkta skatter på
förnyelsebara drivmedel.
Som ett komplement till utvecklingen av alternativa drivmedel ser regeringen också positivt
på dagens utvecklingstendenser mot att bilarna blir mer och mer bränslesnåla. Det är även en
syn som finns på europeisk nivå – den Europeiska kommissionen har skrivit ett avtal med den
europeiska bilindustrin om att minska den genomsnittliga bränsleförbrukningen till 2010. I
detta sammanhang är det viktigt att inte ensidigt gynna småbilar utan även de större fordonsklasserna
ska premieras om de uppfyller miljökraven.
Om du vill veta mer om regeringens arbete med förnybar energi rekommenderar jag dig att
titta på vår webbplats
www.regeringen.se/miljo.

Med vänlig hälsning
Mona Sahlin
-----------------------------------------------------------------
Postadress Telefonväxel E-post
103 33 Stockholm 08-405 10 00 registrator@sustainable.ministry.se
Oljan ska vara borta från Sverige år 2020, men hur? (till Mona Sahlin,
svar går till stefanajohansson@gmail.com) epost@regeringen.se till registrator, mig 10 maj
Från: Stefan A. Johansson
E-postadress: stefanajohansson@gmail.com
Meddelande: Hej Mona!
Jag har en fråga nedan som jag vill att du svarar på med koppling till informationen. Jag skrev
till dig i början av oktober 2005. Jag blev kontaktad av Maja Fjaestad i anslutning till Socialdemokratiska
partikongressen 2005 i Malmö. Hon lovade mig att komma med ett svar. Det
har nu gått över 6 månader.
"Oljan ska vara borta från Sverige år 2020", men hur?
Vi ska bli först i världen med att bryta beroendet av fossila bränslen, skriver Mona Sahlin på
DN debatt 1/10. Från och med nästa år får småhusägare ekonomiskt stöd för att byta från olja
till förnybar energi. Stödet är en del av ett nationellt program för att få bort oljeberoendet. Där
ingår också bland annat ökat stöd till forskning om
förnyelsebar energi och effektivare energianvändning. Sveriges yta och dess användning Sverige
är totalt
450 029,490 km2 varav 23 506, 500 är skogsmark, 5 597,500 km2 är berg i dagen och övrig
mark, 3 995, 990 km2 är vatten, 3 867,550 Öppen myr exkl. torvtäkt, 3 466,562 jordbruksmark,
3 229,950 naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl.1 287,695 bebyggd mark och
tillhörande mark, 47,300 Täkter, 30,400 Golfbanor och skidpistar.
Energitillförsel
2004 var den sammanlagda bruttoenergitillförseln 647 TWh fördelad på 205 TWh olja och
oljeprodukter, 110 TWh biobränsle, 60 TWh el ifrån vattenkraft, 75 TWh el ifrån kärnkraft,
30 TWh kol och koks, 9 TWh naturgas, 6 TWh värme ifrån värmepumpar, 0,8 TWh vindkraft.
Omvandlingsförlusterna vid kärnkraften var 152 TWh. Sverige nettoexporterade 2 TWh el.
Vattenkraften producerade mindre än normala 65 TWh. Kärnkraften hade rekordhög produktion.
Internationellt sett härrör den svenska energitillförseln från en relativt stor andel förnybara
energikällor. Till dessa räknas biobränslen, vattenkraft och vindkraft.
Energiflöden och dess ytbehov.
Mot jorden infaller årligen 1 500 miljoner TWh, 750 miljoner TWh når jordytan. I de solrikaste
områdena på jorden infaller maximalt 3 400 kWh/m2år på horisontella ytor. Sveriges
landyta mottar 360 000 TWh/år.
Solinstrålningen i Sverige på horisontella ytor varierar mellan 800 kWh/m2år (norra Norrland)
och 1 000 kWh/m2år (Skåne).
Solfångares ytbehov:
I Sverige mottar en horisontell yta 800-1000 kWh/m2år. Räknat över hela året mottar en vertikal
yta något mer energi än en horisontell. Med 50 % verkningsgrad erhålls 400-500
kWh/m2 år.
Solcellers ytbehov:
Ett solcellkraftverk med 1 km2 solcellyta kan kräva en total anläggningsyta på 2-3 km2.I Sverige
mottar 1 km2 ca 1 TWh solenergi per år. Om solcellernas verkningsgrad är 12% fås att
kraftverket producerar 0.12 TWh/år. (Toppeffekt ca 100 MW). Antas en total anläggning-yta

på 2.5 km2 fås att 50 kWh/m2 år utvinns. För solceller i mycket småskaliga anläggningar,
exempelvis placerade på hustak, kan totala ytbehovet anses vara lika med solcellytan. I detta
fall fås att 120 kWh/m2år kan utvinnas. Solceller omvandlar solenergi till elenergi. Solenergin
har ett exergiinnehåll på 93 %, vilket gör att teoretiskt sett skulle 93 % av solenergin kunna
omvandlas till elenergi. Högsta teoretiska verkningsgrad för solceller ligger dock på 25 %.
Den solenergi som når jordytan uppgår till 7.4×108 TWh/år. Av denna energi binds 8×105
TWh organiskt material bildat vid fotosyntesen. Mot Sveriges landyta infaller årligen 360 000
TWh, varav växterna lagrar ca 370 TWh/år i växter på land, vilket innebär ca 1 kWh/m2år.
För energiskogar finns förhoppningar att uppnå över 20 kWh/m2år. Vass lagrar ca.10
kWh/m2år.
I Sverige utnyttjas skog och skogsavfall som energiråvara inom den skogsbaserade industrin.
Dessutom sker konventionell eldning av ved och avfall.
I Sverige är 235 000 km2 produktiv skogsmark. Denna yta utgör 57 % av Sveriges landyta.
Skogens årliga tillväxt är 54 miljoner ton torrsubstans. Torrsubstansens energiinnehåll är ca 5
kWh/kg, vilket gör att varje år lagras 270 TWh i våra träd. Skogsavfallet i form av hyggesavfall,
röjningsavfall etc. utgör en energi 65 TWh. Av ekologiska och ekonomiska skäl bedöms
22 TWh vara möjligt att tillvarata av skogsavfallet.
I genomsnitt omvandlas två procent av den solenergi som faller in på jorden till vindenergi.
Detta innebär en energipotential på ca 2•107 TWh/år. Tillgängliga vindenergiresurser har
uppskattats till ca 100 000 TWh/år. I Sverige uppgår total vindeffekt till ca 1 TW vilket innebär
ca 10000 TWh/år.
De ur vindsynpunkt intressantaste områdena, inom vilka det blåser minst 7 m/s på 100 m höjd
under halvåret (medianvind) finns utmed västkusten, i stora delar av Skåne, på Öland och
Gotland, öster om Vättern samt i norra Uppland. Dessa områden omfattar totalt 12000 km2.
Med restriktioner för bl a områden för friluftsliv och kulturminnesvård och med 1 km avstånd
till samhällen återstår 7500 km2 där 32 TWh elenergi bedöms kunna produceras under normalår.
Detta förutsätter 3300 vindkraftverk med turbindiameter 100 meter, samt att aggregaten
i medeltal står 1.3 km från varandra. Områden med 6-7 m/s medianvind på 100 m höjd
skulle överslagsvis ge 90 TWh/år. Tillgänglig yta är 23000 km2 och ca 13000 aggregat med
turbindiameter 100 meter krävs. Totalt sett skulle alltså på de nämnda ytorna ca 120 TWh/år
kunna utvinnas. På grund av att vindkraftverken "skuggar" varandra kan de ej stå alltför nära
varandra. Man får därför ta hänsyn till både bruttobehov och nettobehov när det gäller vindkraftens
markanspråk.
Bruttobehovet är den sammanlagda ytan av de områden inom vilka aggregaten står. Större
delen av ytan påverkas ej på annat sätt än att vindkraftsaggregaten finns inom synhåll. Nettobehovet
är den yta som krävs för aggregatet, fria ytor runt aggregatet samt för vägar och
kraftledningar. Bruttobehovet för ett 2 MW-aggregat uppskattas till ca 1 km2, medan nettobehovet
blir ungefär 0.02 km2 (2ha). Med ett årsmedelvärde för utvunnen effekt på 25 % av den
nominella effekten fås att utvunnen energi per m2 markyta (nettobehov) och år blir ungefär
200 kWh/m2år. Om man räknar på bruttobehovet erhålls 4 kWh/m2år.
Den globala vattenkraftspotentialen uppgår till 20000 TWh/år – i Sverige 200 TWh/år. Ur de
utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångarna i världens vattendrag uppskattas ca 10 000 TWh/år
kunna utvinnas. För närvarande utvinns ca 1600 TWh/år. I Sverige uppgår tekniskt utbyggbar
vattenkraft till 130 TWh/år. Ekonomiskt utbyggnadsvärd vattenkraft uppskattas till 95
TWh/år. 2004 utvanns ca 65 TWh/år från vattenkraften.
Den yta som krävs för byggnader och ställverk i en vattenkraftstation är liten om man ser till
de energimängder som utvinns. För att göra vattenkraften lättreglerbar anläggs dammar som
reglerar vattenflödet. Härvid uppstår skador på jordbrusmark, skogsmark och annan mark.
Den dämningsskadade arealen för Luleälven uppgår till ca 183 km2. Längs älven finns installerat
3 020 MW som producerar ca 14,1 TWh elenergi per år. (Årsmedeleffekten är ca 53

% av nominella effekten).
Om man beräknar utvunnen energi per dämningsskadad yta och år, erhålls för Luleälven 77
kWh/m2år. För Indalsälven och Umeälven är motsvarande värden 82 kWh/m2 år, respektive
55 kWh/m2 år. Ett medelvärde blir ca 70 kWh/m2år.
Globalt uppskattas vågeffekten i havsvågor till 50 TW, vilket innebär ca 400 000 TWh/år.
Endast en bråkdel, kanske 500 TWh/år, torde vara möjligt att utvinna. Bruttovågenergin i
svenska vatten uppskattas till 50-100 TWh/år.10-30 TWh/år bedöms kunna utvinnas som elenergi.
När det blåser 10 m/s på Nordatlanten blir effekten ca. 20 kW per meter vågfront. I
svenska vatten blir effekten vid samma vindstyrka bara 1-5 kW/m beroende på att vågorna får
kortare sträckor att byggas upp på. Vid större vindhastigheter stiger effekten snabbt, och i
stormar på Atlanten kan uppnås värden på 300-500 kW/m. Det finns inte, och har inte funnits,
något större vågkraftverk i drift i världen.
Det är svårt att uppskatta hur mycket geotermisk energi som kan utvinnas. Den geotermiska
energin för hela jordklotet, räknat från en bastemperatur (0°C) uppskattas till 3×1015 TWh,
vilket motsvarar den solenergi som strålar in mot jordytan under fyra miljoner år. Över världens
landområden är energipotentialen 3×1011 TWh ned till 10km djup och med avkylning
till +15°C. Givetvis kan endast en bråkdel av denna energi utvinnas i praktiken.
Vulkaniska områden är bäst lämpade för utvinning av geotermisk energi, men i Sverige upphörde
den vulkaniska aktiviteten för 50 miljoner år sedan. I vårt land kan man utvinna energi
ur varmt, torrt kristallint berg. Enligt översiktsbedömningar är 5 TWh per kvadratkilometer
landyta tillgängligt om berg mellan två och tre kilometers djup kyles till 50°C. Andra alternativ
är att utnyttja varmvatten i sedimentära bergvattenförande kross- och sprickzoner. Med
krosszon menas en större spricka i berggrunden Vid utvinning av geotermisk energi ur vattenförande
skikt (t ex i Skåne) beräknas den totala anläggningsytan uppgå till 5000 m2 för en 5
MW-anläggning (termisk energi). Detta innebär att med 70 % tillgänglighet för anläggningen
utvinns 25 miljoner kWh per år. Utvunnen energi per ytenhet och år blir 5000 kWh/m2år.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att kommunikation inom socialdemokraterna måste bli mycket bättre,
att förståelsen av det de läser hos förtroendevalda politiker inom socialdemokraterna
måste bli mycket bättre,
att ledarskapet hos förtroendevalda politiker inom socialdemokraterna måste bli mycket
bättre,
att respekten mot medlemmar och väljare hos och förtroendevalda politiker inom
socialdemokraterna måste bli mycket bättre,
att bara för att man ej innehar regeringsmakten kan man ej låta viktiga frågor som är
avgörande för Sveriges framtida välfärd bero,
att när det uppkommer viktiga frågor som är avgörande för Sveriges framtida välfärd ska
man gå till handling och utforma den politiken efter det,
att omvärldsbevakningen och omvärldskunskapen måste bli mycket bättre hos förtroendevalda
politiker inom socialdemokraterna.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 62
ang. folkhemsbegreppet ska återvinnas och skrivas in
i det socialdemokratiska partiprogrammet
Den ursprungliga betydelsen för "folkhem" var ett ställe där fattiga kunde få tillgång till litteratur
och samhällsinformation i form av tidningar etc., till reducerat pris. Inrättningar förekom
i större städer i Sverige från 1890-talet.
Betydelsen kom senare att utvidgas av socialdemokraterna. Ordet och begreppet är influerat
av högerpolitikern och statsvetaren Rudolf Kjellén. Han var på den tiden en ansedd statsteoretiker.
Idéerna var som mest spridda i Tyskland genom en omfattande bokutgivning. Ernst
Wigforss kom att inspireras mycket under sju föreläsningar som Kjellén gav 1910. Kjelléns
teori handlade om staten som en organism. Vilket var en av hans mest spridda teorier, och
som Kjellén vidareutvecklade i Staten som livsform (1916). Wigforss sammanfattade Kjelléns
teori i ett brev till Östen Undén:
"Han gör av med den gamla statsvetenskapen som endast stats- rättsvetenskap. Bygger upp
sin statsteori från antrogeografiska grundvalar. Land + nation + samhälle + rätt. Sammanhanget
mellan de olika momenten är oklart.”
Orsaken till att Per Albin Hansson valde ett begrepp från högern har varit ämne för olika tolkningar.
Enligt Anders Isaksson sökte han en "samlande metafor", och var "uppenbarligen väl
medveten om potentialen i föreningen mellan hemmet, nationalismen och socialismen", och
genom folkhemmet kunde han överbrygga klassidentiteten, till ett parti för fler klasser och
"vidga väljarbasen". 1 Sten O Karlsson påpekar att Hanssons retorik förändrades efter 1932
då han kommit i regeringsställning. Han antar då en mer organisk syn på samhället. Till det
hörde att ta död på klassmedvetandet, som var onaturligt. 2 Enligt Karlsson hade föreningen
mellan "demokrati" och "socialism" en psykologisk innebörd för Hansson, 3 och samtida partikamrater
med mer marxistisk förankring, som Arthur Engberg kritiserade Hansson för borgerlighet
och antimarxism. 4 Huruvida det finns ideologiska samband mellan Hansson och
Kjellén, har olika analyser givit olika svar på. Karlssons mening där är att det råder likheter
och skillnader i annat, men att sammantaget inte kunnat komma till stånd utan Nils Karlebys
dekonstruktion av, eller uppgörelse med, marxismen. 5 Idéhistorikern Hans Dahlqvist, publicerad
i Historisk Tidskrift nr 3/2002, ansluter sig till dem som menar att Kjelléns och Hanssons
förståelse av "folkhemmet" inte har så mycket med varandra att göra. Fredrika Lagergren
hävdar i sin bok På andra sidan Välfärdsstaten att dessa begrepp endast är två led i samma
stora folkhemsideologi, framförda av två olika personer. Det råder således vitt skilda meningar
om detta ämne.
Under en remissdebatt 1928 införlivades begreppet "Folkhemmet" i den socialdemokratiska
retoriken av Per Albin Hansson; innan dess hade han även övervägt det alternativa, och mer
demokratiskt klingande, "Medborgarhemmet", men kom slutligen ändå att lägga tonvikten på
det förra och mer slagfärdiga begreppet (talet hade rubriken Folkhemmet, medborgarhemmet),
och i kontrast till Kjellén och hans - med Wigforss karakteristik - extremt konservativa
eller högerradikala kretsar (Minnen I, s 327), där begreppet tidigare florerat, hade han redan
1921 betonat att det socialdemokratiska "hemmet" skulle etableras på "demokratins fasta
grund" och bli ett "gott hem för alla svenskar" 6. Han menade metaforiskt att Sverige borde
bli som ett hem för hela folket, som skulle präglas av samförstånd och jämlikhet; "Det måste
en gång bli så, att klassamhällets Sverige avlöses av folkhemmet Sverige", som han sa.

Han fortsatte vidare: "Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet
känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn.
Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad,
den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke,
samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle
detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska hinder, som nu skiljer medborgarna
i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.
"Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en
formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället, och ekonomiskt
råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i palats
betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under den kalla
vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta bröd, och
den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom,
arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet
måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning
ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin
genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.”
Han klandrades med anledning av folkhemmets samförståndspolitik av sina partikamrater i
arbetarkommunerna, för att vara konservativ, eller åtminstone avlägsna sig från socialismen,
och inte minst marxismen, men det började höras först mot mitten av 1940-talet. Samförståndstanken
blev fundamental för den politik Per Albin bedrev (se Isaksson, Karlsson).
Per Albin förstod heller inte de som kritiserade honom utan menade att idén om Folkhemmet
på intet sätt var ett avstamp från socialdemokraternas ideologi. Så här uttryckte han det i ett
inlägg i diskussionen om nytt partiprogram 1942:
”Jag gjorde i ett nyårsuttalande ett försök att kombinera klasskampsideologin med folkhemsideologin.
Jag förstår nämligen inte dem i vår rörelse, som här försöka skapa en nästan
ohjälplig motsättning och säga: nu ha vi övergivit klasskampsideologin och gått över till folkhemsideologin.
Såvitt jag kan förstå, är skillnaden snarare den, att vi använda andra termer.
Naturligtvis ha förhållandena också möjliggjort en större förståelse mellan klasserna och ett
ökat samarbete. Men bakom folkhemstanken ligger ju intet uppgivande av klasskampsideologins
krav på att motsättningarna i samhället skola undanröjas. Det går inte att bygga samhället
som ett folkhem på basis av bibehållna orättvisor, utan det är snarare så, att folkhemstanken
mycket starkare betonar, att förutsättningen för samarbetet måste vara lika rätt
för alla och omsorg om alla. Då tror jag inte det är svårt att komma fram till ett verkligt
överbryggande och finna ett uttryck för vår verkliga åskådning. 7”
Idén om folkhemmet kom under samma tid som idén om socialisering ifrågasattes och innebar
det slutgiltiga avståndstagandet från den ortodoxa klasskampsidén. Vilken hade varit viktig i
den tidiga socialdemokratiska rörelsen. Socialdemokraterna anammade i stället idén om planhushållning
och vad som på 1960-talet skulle kallas funktionssocialism. Staten styr genom
lagar näringslivet i stället för att äga det. Folkhemmet kännetecknades även av att staten fick
ökad makt. Individens rörelsefrihet inskränktes för att öka medborgarnas välbefinnande. På så
vis skulle klassmotsättningarna utjämnas. Fundamental för denna politiska omvändning var
att Per Albin Hansson hade en förståelse av "demokratin" som ett folkligt självstyre.

Idén om folkhemmet började realiseras av socialdemokraterna efter 1932 års val, tillsammans
med delar av den politiska mitten, Bondeförbundet (Centerpartiet), allt från krisuppgörelsen
1933 ("kohandeln") och i regeringssamverkan åren 1936-1957 (med undantag för perioden
efter andra världskriget, 1945-1951), t.ex. genom införandet av folkpension 1935, den lagstadgade
tvåveckorssemestern 1938 och den allmänna sjukförsäkringen 1955. Huvudsyftet
med den ekonomiska politiken, som till stor del byggde på den liberale ekonomen John Maynard
Keynes stabiliseringspolitiska teorier, var bekämpandet av arbetslösheten och genomförandet
av den s.k. planmässiga hushållningen, för att - som det kom att heta i det socialdemokratiska
partiprogrammet 1944 - "tillförsäkra alla medborgare en levnadsstandard svarande
mot det gemensamma arbetets avkastning" (punkt VIII). Under den så kallade planhushållningsdebatten,
under senare delen av 1940-talet, kritiserades denna politik skarpt av näringslivet
och de borgerliga.
1934 publicerade Alva och Gunnar Myrdal ”Kris i befolkningsfrågan” som fick ett oerhört
genomslag för den så kallade aktiva befolkningspolitiken , som delvis var inspirerad av nymalthusianismen
, delvis av Jean Piaget och den amerikanska debatten. 8De lanserade där den
första radikala och progressiva befolkningspolitiken, och förespråkade socialpolitiska hjälpinsatser
för barnfamiljer men även regleringar i form av tvångssterilisering av "höggradigt livsodugliga
individer". Denna bok, och Alva Myrdal som författare av böcker om, och som förebild
för, kvinnlig frigörelse och familjepolitik, skapade en väsentlig samhällsförändring på
flera nivåer. Dessa ideal verkställdes i kombinationen av utbyggnaden av den offentliga sektorn,
Wigforss' ekonomiska krispolitik, Gustav Möllers reformarbete med folkpensionerna,
allmänna försäkringar, och trygghet för anställda, och Gunnar Myrdals bostadspolitik. Alva
och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan och dess tillämpning, initierade vad som kallades
"social ingenjörskonst", och var en programskrift för det svenska folkhemmet.
Kännetecknande för denna välfärdspolitik, var en tydlig förankring i sociologiska vetenskaper,
där politiska åtgärder grundades på belägg från dess samtida vetenskapliga rön i kombination
med de ideologiska målsättningarna. Under densamma tiden växte de sociologiska
forskningsfälten vid universiteten, och nya vetenskapsdiscipliner instiftades. Denna sociologiska
infallsvinkel blev i vissa hänseenden nästan jämförbart med ett paragdimskifte som
sträckte sig utanför politikens traditionella ramar.
Ett annat viktigt verk som beskrev folkhemstanken var Karl Fredrikssons broschyr ”Socialismen
i folkhemmet” som blev nya medlemmars första introduktion i partiets idégrund. Fredriksson
beskrev folkhemmet som den välfärdspolitik som den svenska socialdemokratin förknippats
med. Denna välfärdspolitik fanns uttryckt i partiprogrammet från 1960. 1967 menade
professorn i socialmedicin, Gunnar Inghe att ordet 'folkhemmet' var utslitet och lätt parodiskt,
och ersatt av den internationella benämningen 'välfärdssamhället', men att folkhemmet inte
bara var en samhällsinrättning, som välfärdssamhället, utan även betydde gemenskap och
solidaritet.
Trots att begreppet ofta användes av ledande socialdemokrater i politiska visioner, var idén
om det svenska folkhemmet aldrig formellt inskrivet i partiprogrammet. Det var snarare en
metafor för en ideologi, än i sig en konkret politisk målsättning. Senare har ordet kommit att
förknippas med den långa, tämligen obrutna period som socialdemokraterna var i regeringsställning,
från 1936 till 1976. Andra avser endast Per Albin Hanssons tid som partiledare,
1925 - 1946 då Tage Erlander snarare talade om "det starka samhället" än "folkhemmet".

Under senare årtionden har delar av det socialpolitiska begreppet av det svenska folkhemmet
av somliga högerdebattörer kritiserats för att i grunden vara rasistisk, antidemokratisk och
grovt inhuman, samt ett brott mot de mänskliga rättigheterna. (1) och (2) De som drivit kritiken
mot folkhemsvisionen är främst Maciej Zaremba, idéhistoriker och samhällsdebattör,
Yvonne Hirdman, Maija Runcis, Birger Hjelm och journalisten Bosse Lindquist. Sett i ett
internationellt perspektiv var sådant som lagen om tvångssterilisering och inrättandet av Statens
institut för rasbiologi härrörande ur folkhemsretorikens tidevarv. Det var ej isolerade
svenska företeelser, utan förekom även i länder som till exempel USA, Kanada, Australien,
Tyskland till andra världskrigets slut.
Norge, Danmark, Finland, Estland, Schweiz och Island. (3) Det råder olika uppfattningar om
huruvida tvångssteriliseringarna bör betraktas som en integrerad del av folkhemsvisionen eller
en del av den rådande tidsandan. De som företräder den förra åsikten menar att det var en del
av folkhemmets social- och bidragspolitik och ansågs vara en nödvändighet för att staten
skulle ha råd, och att alla folkrörelser, bland annat HSB tipsade om vilka som borde tvångssteriliseras.
(4) De senare påpekar å sin sida att Sveriges rasbiologiska institut grundades redan
1921 på initiativ av en enig riksdag, med företrädare ur alla politiska partier, och hela sju
år före Per Albin Hanssons lanserande av begreppet ”folkhem” inom socialdemokratin 1928.
Stora delar av den traditionella folhemstanken och inte minst den "planmässiga hushållningen"
fasades ut under 1980-talets slut genom avregleringarna av valuta- och kreditmarknaderna,
el- och tele marknaderna etc. Främst under intryck av de populärt kallade "nyliberala ekonomiska
teorierna.
En av Göran Persons mest centrala politiska visioner var det gröna folkhemmet, som bland
annat inbegrep en ekologiskt hållbar utveckling. I ett rådslag om det gröna folkhem, publicerad
i december 2004, skriver socialdemokraterna under Mona Sahlin:
"Precis som när vi byggde folkhemmet handlar det om ansvarstagande. Då kanske mest en
familjetanke och klasstanke. Nu i solidaritet med och ansvarstagande för kommande generationer.
Men också i solidaritet med andra folk på vår jord".
I nationalistisk idétradition använder man sig även av folkhemsbegreppet. Det gör bland annat
Sverigedemokraterna.
Källor
Från Palm till Palme. Den svenska socialdemokratins program 1882-1960, utgiven av Föreningen
Socialistisk Debatt (Sthlm 1972)
SAOB, uppslagsverk
Gustafsson, Bo, artikel om Gunnar Myrdal i Svenskt Biografiskt Lexikon hft 126 (Sthlm
1989)
Inghe, Gunnar och Maj-Britt, Den ofärdiga välfärden (Sthlm 1967)
Isaksson, Anders, Partiledaren (Sthlm 2000)
Karlsson, Sten O, Det intelligenta samhället, (Sthlm 2001)
Lewin, Leif, artikel om Per Albin Hansson i Svenskt Biografiskt Lexikon hft 87 (Sthlm 1969)
Thullberg, Per, artikel om Alva Myrdal i Svenskt Biografiskt Lexikon hft 127 (Sthlm 1987)
Wigforss, Ernst, Minnen I-III (Sthlm 1951)
Riksdagsprotokoll, onsdagen den 18 januari f.m.
Dahlqvist, "Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson", Historisk Tidskrift nr
3/2002. (pdf)
Öberg, Statsvetenskaplig Tidskrift nr 2/2000. (pdf)
Rådslag om Det gröna folkhemmet, huvudansvarig Mona Sahlin, december 2004 (pdf)
Fotnoter

1. Isaksson, a.a., s.189-191
2. Karlsson, a.a., s.468
3. Karlsson, a.a., s. 470
4. Karlsson, a.a., s.470-472
5. Karlsson, a.a., s. 489
6. Citat ur Anders Isaksson, Per Albin III. Partiledaren, Stockholm 1996, s 184
7. Lindhagen, Socialdemokratins program, Bolsjevikstriden
8. Thullberg, a.a., s. 162, 163, resp. 164
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att återvinna folkhemsbegreppet,
att folkhemsbegreppet ska skrivas in i partiprogrammet.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 63
ang. studier i SAP
Studier är en hederssak i en folkrörelse. En god studieverksamhet stärker rörelsen från grunden
och skapar nätverk och kontakter bland medlemmarna. Det är därför angeläget att det
socialdemokratiska partiet tar krafttag när det gäller att erbjuda såväl nya som gamla medlemmar
en bra studieverksamhet.
Det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, är en förebild på området. Där finns ständigt
nya tillfällen att förkovra sig kring ideologi, organisation och aktuella politiska frågor.
Distrikten håller i grundkurser och temakurser och förbundet erbjuder bland mycket annat
högkvalitativa ledarskapsutbildningar på SSU:s och SAP:s kursgård Bommersvik. Att få åka
på förbundskurs och träffa kamrater från hela landet är väldigt uppskattat och ses som något
av det roligaste som finns för en SSU:are. Det handlar om medlemsutbildningar som är öppna
för alla att söka till. Även i fackföreningsrörelsen finns en väl utbyggd studieverksamhet, i
huvudsak riktad till fackligt förtroendevalda, men även för varje enskild medlem att ta del av.
För den som engagerar sig i partiet är möjligheterna till studier emellertid små, framförallt om
man tillhör en mindre arbetarekommun. Malmö arbetarekommun anordnar regelbundet medlemsutbildningar
för nya medlemmar, men är en av få arbetarekommuner som gör så. Den
studie- och konferensverksamhet som finns är ofta förbehållen höga förtroendevalda i organisationen.
Vi vill se en medlemsutbildning inom socialdemokraterna som erbjuder alla medlemmar en
möjlighet att lära sig mer, utvecklas och träffa kamrater från andra föreningar/arbetare-kommuner/distrikt.
Detta borde vara ett högt prioriterat område för partiet att använda sina resurser
till. Från lokalt organiserade grundkurser till nationella spetsutbildningar.

Därför yrkar vi:
att partistyrelsen får i uppdrag att ta fram en plan på en ny och förstärkt studieverksamhet
inom det socialdemokratiska partiet, med utgångspunkt i vad som framförs i motionen,
att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen, verkar i dess anda och sänder den
vidare till distriktskongressen samt ordinarie partikongress 2009.
Daniel Hedén
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 64
ang. att flytta partidistriktets expedition till Backagården,
Höör
ABF-distriktet flyttar fr.o.m. 2008-01-01 till tillfälliga lokaler i Backagården för att tillsammans
med LO-distriktet flytta in i nybyggda expeditionslokaler året efter.
Detta har föregåtts av flera försök att hitta lokaler i Malmötrakten där alla tre distriktsorganisationerna
skulle kunna samlokalisera sina expeditioner, för att uppnå kostnadseffektiva samordningar
av rena rutingöromål. Dessa försök har samtliga stupat på att kostnadsbilden i sydvästra
Skåne är alltför hög. Därför har nu ABF-distriktet och LO-distriktet beslutat att samordna
sina expeditioner på Backagården.
Detta kommer att innebära minskade kostnader för båda organisationerna, som kan användas
till att bedriva verksamhet i stället för att bekosta hyra och dyrare administration.
Tanken på att göra Backagården i Höör till arbetarrörelsens centrum i Skåne verkar lockande
på mig, Höör är ju också centralt placerat i Skåne och möjligheterna att ta sig till och ifrån
kommer också att öka framöver. Vikten av nära och gratis parkeringsplatser skall inte heller
förringas.
Det är alltså min mening att också Partidistriktet bör flytta till Backagården, inte bara för att
det är beläget i centrum av Skåne utan kanske mest för att tillskapa ett arbetarrörelsens centrum
där vi kan få samordningsfördelar och därmed avsevärt lägre kostnader.
Jag förslår därför Distriktskongressen besluta:
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av att flytta expeditionen till
Backagården ur verksamhets och ekonomisk synvinkel,
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna (problemen?) av vad det
skulle innebära för SSU-distrikt och Kvinnodistrikt, dels för att flytta med till Backagården
och dels för att stanna kvar i Malmö.
Reino Persson
Åstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Reino Persson
Ordf.

MOTION NR 65
ang. pengar till verksamhet eller fasta kostnader
Partidistriktets expedition ligger sedan många år i Malmö.
Kostnadsutvecklingen har gjort att hyreskostnaderna utgör en betydande del av utgifterna.
ABF och LO-distrikten i Skåne har valt att förlägga sina expeditioner till Backagården i Höör,
vilket har inneburit mycket lägre fasta kostnader och mer verksamhet för medlemmarnas
pengar.
Genom att samordna partidistriktets expeditionslokaler med ABF och LO-distrikten skulle
resurser frigöras för viktig verksamhet.
Vi vill föreslå:
att att distriktsexpeditionen förläggs till Backagården.
Sten Andersson Monica Svensson
Osby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Sten Andersson
Ordf.
MOTION NR 66
ang. partiavgiften
Nu med det nya systemet med avgiften till partiet kan s-föreningarna inte själv ta upp den när
vi skriver in nya medlemmar. Vi anser att det blir svårt att få in nya medlemmar i våra föreningar.
Det skulle vara lättare om vi själv fick ta in avgiften. Vi vill att man ändrar detta. Det
är viktigt att hålla den mänskliga kontakten för gemenskapen i sin s-förening.
Vi yrkar:
att s-föreningarna skall själva ta in avgiften,
att s-föreningarna tar in avgiften själva från nya medlemmar, och redovisar till partiet
med en medlemsförteckning.
IF-metalls s-förening
Eslövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Johan Andersson
Ordf.
MOTION NR 67
ang. servicen från partidistriktet
Under de senaste åren har servicen från vårt partidistrikt blivit sämre.

Vi är väl medvetna om att valförlusten har inneburit sämre ekonomi och färre medarbetare.
Vi har kunnat konstatera att framförhållningen med skrivelser och cirkulär inte fungerar för
oss i mindre arbetarekommuner. Många små arbetarekommuner har ingen anställd personal
och då uppstår problem när partidistriktet kräver snabba svar.
Sannolikt kan detta inte bara vara en ekonomisk fråga för partidistriktet utan mer om bättre
planeringsrutiner.
Vi yrkar:
att partidistriktet planerar aktiviteter och arrangemang så att även små arbetarekommuner
har möjlighet att delta.
Sten Andersson Monica Svensson
Osby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Sten Andersson
Ordf.
MOTION NR 68
ang. en socialdemokratisk strategi för Öresundsregionen
Den fasta förbindelsen över Öresund är numera en del av vår vardag. Tusentals danskar och
svenskar arbetspendlar över sundet, ännu fler använder bron för att idka handel eller för att
ägna sig åt nöjen och kultur på den andra sidan sundet. Öresundsintegrationen har blivit en
motor för den regionala utvecklingen både i Skåne och på Själland. För att denna positiva
utveckling ska fortsätta måste integrationen fortsätta och fördjupas.
Frågan vi måstas ställa oss är hur och på vems villkor det ska ske. I grunden är detta politiska
frågor - spörsmål som borde vara i centrum för socialdemokrater på båda sidor av sundet
eftersom det handlar om vår vardag och vår regionala och lokala utveckling. Inför valen 2009
och 2010 måste vi ha en klar strategi för hur vi vill att Öresund ska utvecklas och ett praktiskt
politiskt program för den kommande mandatperioden.
De lagar och avtal som reglerar Öresundsintegrationen beslutas både av de nationella regeringarna
och av parlamenten, samt på EU-nivå. Socialdemokraterna i Skåne och Själland
måste skapa ett gemensamt rampolitiskt program i syfte att stärka vår trovärdighet och vår
position när vi ska påverka nationella och internationella politiska beslut.
Därför yrkar jag att:
att Skånes socialdemokrater utarbetar ett regionalt politiskt program för hur de skånska
socialdemokraterna vill utveckla Öresund,
att Socialdemokraterna i Skåne kontaktar sina danska motsvarigheter för att undersöka
möjligheterna att skapa en gemensam målsättning för Öresundsregionens utveckling,
att Möllevångens s-förening antar motionen som sin egen och skickar den vidare till Malmö
arbetarkommuns representantskap,

att Malmö arbetarkommuns representantskap antar motionen som sin egen och skickar den
vidare till partidistriktets årskongress.
Möllevångens Socialdemokratiska förening
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 69
ang. EU-bidrag
Bakgrund till motionen.
Sverige och de svenska företagen utnyttjar bara en liten del av de bidragsmöjligheter som
man kan få genom EU.
EN enkel och berättigad fråga är då — VARFÖR?
Byråkrati och avsaknad av möjligheter till hjälp. Vissa EU-stöd kan sökas i Sverige, andra
hos kommissionen i Bryssel. Flera EU-länder har i dag statliga myndigheter som inte gör
annat än hjälper sina invånare till rätt bidrag.
Skall man i Sverige söka ett EU-bidrag så måste man näst intill gå en kurs för detta och en sådan
kurs kostar ca 5-6000:-/dag. Eller så får man anlita en konsultfirma för detta och då har
större delen av bidraget försvunnit till konsultarvode.
Detta borde inte vara fallet i ett land som Sverige. Sverige är känt som myndigheternas land
och varför har vi då ingen myndighet som tar hand om detta?
Det finns ett stort antal bidrag för integration inom östersjöregionen och för anställning. Fler
aktiva företag ger fler arbete.
Problembeskrivning.
Trots att den borgerliga alliansen lovat att minska byråkratin för att underlätta framförallt för småföretagare
så har byråkratin ökat — inte minskat.
I en tid med alltför hög arbetslöshet så borde svenska regeringen göra allt för att underlätta det
för våra företagare att skapa arbetsmöjligheter. Så länge inte alla kan få jobb så är arbetslösheten
för hög.
Syftet med motionen.
Syftet med vår motion är att föreslå en lösning på det problem som allt för många uppgivna
svenska företagare känner.
Principen bör vara: För att söka ett EU-bidrag så skall man bara kunna kontakta en myndighet
och ange sitt verksamhetsområde och då få information om de olika bidrag som man kan
söka.
Med denna anledning vill vi:
att den socialdemokratiska riksdagsgruppen tar initiativ till och framlägger förslag i syfte
att skapa en myndighet vars huvuduppgift skall vara att underlätta sökandet av EU-bidrag
för det svenska folket,

att Malmö arbetarkommun antar motionen som sin egen och verkar för dess genomförande,
att Malmö arbetarkommun sänder motionen vidare till riksdagens s-grupp.
Centrums s-förening, Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.

S J U K V Å R D , O M S O R G , F O L K H Ä L S A
MOTION NR 70
ang. är svensk sjukvård ojämlik och därmed odemokratisk?
Får de med låga inkomster mindre vård?
Är offentlig vård dyrare än privat vård?
Befolkningarna i de flesta europeiska länder får den vård de behöver oavsett inkomst. Sverige
är ett undantag. De med låga inkomster får mindre sjukvård. De långa sjukvårdsköerna i Sverige
är en av förklaringarna till den ojämlika sjukvården. Det brukar framhållas till försvar för
den svenska sjukvården att den är jämlik. OECD har genomfört en undersökning av jämlikheten
inom vården i medlemsländerna.
I de flesta europeiska länderna får människor sina vårdbehov täckta oavsett inkomst. Sverige,
Finland och Portugal är undantagen i Europa. De i befolkningen med lägre inkomster får väsentligt
mindre sjukvård i förhållande till sina behov än de mer välbeställda när man undersöker
antalet läkarbesök på vårdcentraler och till specialiserade vårdgivare. Den bristande tillgängligheten,
i form av bland annat de långa sjukvårdsköerna är en avgörande förklaring till
den ojämlika sjukvården i Sverige.
I Stockholms läns landsting har man i en studie granskat kostnader hos olika vårdproducenter.
Sex vanliga diagnoser har granskats. Samtliga har genomförts inom dagkirurgisk öppenvård
Mellan vårdgivarna föreligger stora kostnadsskillnader. Normalt är att vården hos de billigaste
vårdgivarna kostar ungefär 2/3 av vad det kostar hos de dyraste. Stora besparingar skulle
kunna göras genom att låta de billigare utföra mer och minska på vården hos de dyrare.
Privata vårdproducenter är generellt sett billigare än de offentliga. Vid 96 av 102 möjliga parvisa
jämförelser mellan privata och offentliga vårdgivare i undersökningen var de privata billigare.
I fem fall var det oklart vem som var billigast och i ett fall var den offentliga vårdgivaren
billigast.
Det framgår av studien även att kostnadsredovisningen för utförda diagnoser hos de offentliga
vårdgivarna måste förbättras. Ersättningssystemet för de offentliga vårdgivarna måste justeras,
eller kompletteras, för att undvika risken för negativa incitament vid effektiviseringar av
verksamheterna. Köerna skulle kunna kortas och sannolikt även elimineras om de effektiva
vårdgivarna i betydligt större utsträckning fick utföra den planerade vården.
OECD rapport
http://www.oecd.org/dataoecd/14/0/31743034.pdf
Den svenska vården – tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Den_svenska_v_rden_-
_t_537a.pdf
Kan sjukvårdens resurser användas effektivare?
-en fallstudie av dagkirurgin inom Stockholms Läns Landsting

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Kan_sjukv_rdens_resurs_53
6a.pdf
Vad gör en operationssköterska och läkare och går det att effektivisera sjukvården samt, ta till
vara på resurserna bättre?
Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har på uppdrag av de förtroendevalda
revisorerna och revisionskontoret i Jämtlands läns landsting granskat operationsverksamheten
inom landstingets länssjukvård. De konstaterar att:
Andelen ”knivtid” av den totala arbetstiden var under granskningsperioden 12,3 %. Även om
resultatet är jämförbart med andra sjukhus är andelen av den totala tiden som läkarna ägnar
till att operera låg.
Knivtid är tid från operationsstart till förbandet är lagt.
Den läkare som haft flest operationer har utfört 80 operationer (6,1 operationer/vecka) under
perioden. En läkare har utfört operationer under 93 timmar (7,1 timme/vecka). Det finns även
de som endast utfört mellan 1-5 operationer.
Totalt antal operationer under perioden var 783. Den totala operationstiden för dessa var
963 timmar. Totalt antal läkararbetstimmar under perioden var 7827. Andelen tid för operation,
”knivtid”, av den totala arbetstiden var 12,3 %
Även om resultatet är jämförbart med andra sjukhus är andelen av den totala tiden som läkarna
ägnar till att operera låg. Det är troligen inte inom landet man skall göra jämförelser
och finna förebilder utan med andra länder t.ex. de nordiska länderna. I svensk sjukvård där
vi nu diskuterar hur landstingens resurser används behövs nya grepp och nya styrmodeller
för att få ut mer vård av den totala läkararbetstiden
Antal operationer medelvärdet: 31,32 st/per läkare som ingått i studien, medianvärde 31st.
Antal operationstimmar medelvärde: 38,53 timmar/per läkare som ingått i studien, medianvärde
34,23 timmar.
Det finns nya styrmodeller vilket framgår av en veteskaplig artikel i VÅRD I NORDEN
2/2004. PUBL. NO. 72 VOL. 24 NO. 2 PP 44–47 Vad gör vi på en operationsavdelning under
bytestid? Kartläggning av bytestider på en operationsavdelning.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att svensk sjukvård ska vara jämlik och ej odemokratisk,
att sjukvård ska ges i samma omfattning oavsett inkomst,
att lågavlönade ska ej diskrimineras inom sjukvården,
att privata vårdproducenter ska få konkurrera med offentliga vårdgivare för att få den
offentliga vården konkurrensutsatt och använda resurserna bättre och bli effektivare,
att kostnadsredovisningen för utförda diagnoser hos offentliga vårdgivarna måste förbättras,
att ersättningssystemet för de offentliga vårdgivarna måste justeras och kompletteras för
att undvika risken för negativa incitament vid effektiviseringar av verksamheterna,

att de effektivaste vårdgivarna i betydligt större utsträckning ska utföra den planerade
vården för att korta och sannolikt även eliminera köerna inom vården.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 71
ang. varför är det nästan tre gånger fler kvinnor än
män som är långtidssjukskrivna på grund av
mental ohälsa?
I Sverige insjuknade 28 000 kvinnor åren 2004 och 2005 med mentala diagnoser och sjukskrevs
i mer än tre månader, enligt statistik från Afa Försäkring. Motsvarande siffra för män
är knappt 10 300.
Sjukfrånvaro till följd av mental ohälsa är vanligare bland kvinnor än män, totalt 31 respektive
20 procent. Skillnaden är som störst mellan könen i de yngre åldersgrupperna, där dubbelt
så många kvinnor som män drabbas. De mentala diagnoserna har ökat med nära 50 procent
under perioden 1998- 2005.
En anledning till att kvinnor är extra utsatta kan vara att trots allt tal om jämställdhet, i praktiken
mycket ofta har huvudansvaret för barnen och hushållet. Utöver det den moderna tidens
förväntningar (egna och andras) på en egen yrkeskarriär.
En jämställdhetsbonus borde upprättas för att ge familjer motivation till att förändra den
struktur som råder i familjen. Det ska kunna vara ekonomiskt lönsamt att ta ett större gemensamt
ansvar.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska utredas om varför det är nästan tre gånger fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna
på grund av mental ohälsa,
att det ska upprättas en jämställdhetsbonus för att ge familjer motivation till att förändra
den struktur som råder i familjen,
att det ska vara ekonomiskt lönsamt att ta ett större gemensamt ansvar.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 72
ang. varför har utskrivningen av antidepressiva medel
till ungdomar ökat så kraftigt?
Antalet depressioner hos den svenska befolkningen har ökat stadigt sedan 1980-talet. Dessutom
har debuten för depression krupit ned i åldrarna.
Fler kvinnor än män drabbas av sjukdomen. En förklaring är den ökade hormonnivån hos
kvinnor efter puberteten.
År 2000 sålde Apoteket 7,77 dygnsdoser antidepressiva läkemedel per 100 000 invånare till
unga mellan 15 och 19 år. Sju år senare i maj 2007 ligger försäljningen på 15,37 dygnsdoser,
en ökning med 98 procent.
Även till barn i åldern 10-14 år ökar försäljningen av antidepressiva medel. Sedan år 2000 har
försäljningen ökat med 38 procent.
Trots att antalet diagnostiserade depressioner ökat sedan 1980-talet har antalet fullbordade
självmord minskat något i de flesta åldersgrupperna. Undantaget är åldersgruppen 15-24 år.
Där ligger antalet kvar på samma nivå, det vill säga cirka 24 självmord bland män per 100
000 invånare och cirka 9 bland kvinnor.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att en utredning ska tillsättas för att utröna varför utskrivningen av antidepressiva medel
till ungdomar har ökat så kraftigt.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
MOTION NR 73
ang. män och kvinnor behandlas olika inom
sjukvården, den är ojämställd och ojämlik
Det finns omotiverade skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till utredning
och behandling av en rad sjukdomar, enligt Sveriges Kommuner och Landsting i en kunskapsöversikt
över den O-jämställda vården.
Kvinnor har nytta av samma vård, men det kan också vara viktigt att få vården anpassad, enligt
Goldina Smirthwaite, genus- och kulturvetare som skrivit rapporten.
Kvinnor använder mer läkemedel än män. Trots det är läkemedlen ofta utprovade på män, och
männens läkemedel kostar mer per recept. Orsaken är att män oftare får nya och dyrare läkemedel
utskrivna, och dessutom större mängder läkemedel per förskrivningstillfälle.

Kvinnors behandling är därmed ej alltid blir sämre. Nya och dyrare läkemedel är nämligen
inte alltid bättre än gamla beprövade enligt Goldina Smirthwaite.
Flera studier visar att kvinnor får vänta längre på operation än män, och att de får sämre efterbehandling
vid till exempel stroke.
Kvinnor får vänta längre på operation, får mindre dyra behandlingar än män och känner sig
ofta sämre bemötta i vården. Men också män drabbas av att sjukvården har mannen som
norm. Kvinnor med hjärtinfarkt får till exempel vänta längre på undersökning och EKG-tagning
än män.
Skillnaderna inom sjukvården gäller även bemötandet som män och kvinnor får. Ett exempel
är att kvinnors besvär oftare beskrivs som diffusa, kanske helt enkelt därför att kunskapen om
kvinnans kropp och sjukdomar är sämre.
Omedvetna könsfördomar kan leda till felbehandlingar också av männen enligt Goldina
Smirthwaite i översikten. Det finns även tecken på att depression betraktas som en kvinnosjukdom.
Det kan få till följd att deprimerade män inte upptäcks och får behandling.
Att det är så stora skillnader i hur kvinnor och män behandlas och bemöts i vården strider mot
grundläggande värderingar om lika behandling och människors lika värde som vi tar för givet
ska gälla. Det strider även mot hälso- och sjukvårdslagen som säger att alla ska få vård efter
behov.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att män och kvinnor ska behandlas jämställt inom sjukvården,
att män och kvinnor ska behandlas jämlikt inom sjukvården,
att de som är ytterst ansvariga ska göras medvetna om att vården ej behandlar och bemöter
män och kvinnor lika,
att staten ska ta sitt ansvar för den högre utbildningen på universitet och högskolor om
lika behandling och lika värde,
att kommunerna ska ta sitt ansvar för vårdutbildningarna på gymnasienivå om lika behandling
och lika värde.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 74
ang. tandvård
Tandvård är en klassfråga
Sedan någon gång på 70-talet har vi haft fri tandvård för alla barn och ungdomar till och med
19 år. Det har bidragit till att vi har en god tandhälsa i landet.

Den 1 juli 2002 infördes ett högkostnadsskydd inom tandvården för personer över 65 år. Det
har gett människor möjlighet till implantat och protetik. Över 160 000 personer har beviljats
ersättning för sådana behandlingar.
För oss är det en självklarhet att vården av tänderna ska bedömas på samma sätt som övrig
sjukvård. Det finns inga rimliga skäl att den som får ont i en tand ska betala mer för vården än
den som får ont i själen.
Varför ska vården av en avslagen tand inte bedömas på samma sätt som vården av en bruten
tå?
Idag avstår många att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl. Vi tycker inte att någon ska behöva
betala mer än 150 kr för en undersökning
Den borgerliga regeringens politik; nedmontering av a-kassan, hård disciplinering av sjuka
och förtidspensionerade, sänkta bidragsnivåer, en ny lågavlönad arbetsmarknad för de tidigare
exkluderade, subventionerad hemtjänst för de rika och lata, utraderande av vuxenutbildningen,
gigantiska skattesänkningar för de redan förmögna, nonchalans mot pensionärerna, medför
att allt fler medborgare tvingas avstå från regelbunden tandvård av ekonomiska skäl.
Vi är på väg tillbaka till ett samhälle där tänderna blir ett klassmärke igen. Och just därför är
det nödvändigt att vi socialdemokrater presenterar konkreta förslag som innebär att tandvården
bedöms på samma sätt som annan sjukvård. En upprustning av den svenska tandvården är
något som skulle ligga helt i linje med en klassisk socialdemokratisk välfärdspolitik.
Därför vill undertecknade föreslå att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för:
att tandvårdskostnader skall ingå i högkostnadsskyddet, då munhålan tillhör övriga kroppen,
att högkostnadsskyddet skall gälla för implantat och protetik f ör alla vuxna personer, att
man förlänger den fria tandvården för ungdomar från 19 år till 24 år,
att det införs ett skydd mot höga kostnader för alla,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder till Skånes
SAP-distrikts årskongress 2008 för behandling.
Klas Andersson Anita Aagesen-Svärd Magnus Norrlin
Reinhold Fryksmo Wolfgang Dirksen Jan Ek
Håkan Björkenklev Marie-Christin Persson Isaac lsaacson
Irene Shane Bengt-Göran Svensson Vehbo Hot
Kjell-Åke Leismar
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 75
ang. tandvård
Tandvård är en klassfråga.
Sedan någon gång på 70-talet har vi haft fri tandvård för alla barn och ungdomar till och med

19 år. Det har bidragit till att vi har en god tandhälsa i landet.
Den 1 juli 2002 infördes ett högkostnadsskydd inom tandvården för personer över 65 år. Det
har gett människor möjlighet till implantat och protetik. Över 160 000 personer har beviljats
ersättning för sådana behandlingar.
För oss är det en självklarhet att vården av tänderna ska bedömas på samma sätt som övrig
sjukvård. Det finns inga rimliga skäl att den som får ont i en tand ska betala mer för vården än
den som får ont i själen.
Varför ska vården av en avslagen tand inte bedömas på samma sätt som vården av en bruten
tå?
Idag avstår många att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl. Vi tycker inte att någon ska behöva
betala mer än 150 kr för en undersökning.
Den borgerliga regeringens politik; nedmontering av a-kassan, hård disciplinering av sjuka
och förtidspensionerade, sänkta bidragsnivåer, en ny lågavlönad arbetsmarknad för de tidigare
exkluderade, subventionerad hemtjänst för de rika och lata, utraderande av vuxenutbildningen,
gigantiska skattesänkningar för de redan förmögna, nonchalans mot pensionärerna, medför
att allt fler medborgare tvingas avstå från regelbunden tandvård av ekonomiska skäl.
Vi är på väg tillbaka till ett samhälle där tänderna blir ett klassmärke igen. Och just därför är
det nödvändigt att vi socialdemokrater presenterar konkreta förslag som innebär att tandvården
bedöms på samma sätt som annan sjukvård. En upprustning av den svenska tandvården är
något som skulle ligga helt i linje med en klassisk socialdemokratisk välfärdspolitik.
Därför vill undertecknade föreslår att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för:
att tandvårdskostnader skall ingå i högkostnadsskyddet, då munhålan tillhör övriga kroppen,
att högkostnadsskyddet skall gälla för implantat och protetik för alla vuxna personer, att
man förlänger den fria tandvården för ungdomar från 19 år till 24 år,
att det införs ett skydd mot höga kostnader för alla,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder till Skånes
SAP-distrikts årskongress 2008 för behandling.
S-studenter, Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 76
ang. att sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla
folk friska
Vår livsstil påverkar vår hälsa. Genom att ge Sveriges befolkning en möjlighet att få koll på
sin livsstil kan de ändra sin livsstil och hålla sig friska. Det gäller att nå människor innan någonting
har hänt. Det handlar om att förebygga sjukdom och ta vara på det friska.

Vi vet att med en förändrad livsstil minskar riskerna väsentligt att drabbas av till exempel
diabetes, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar.
Alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentraler i Region Skåne och senare Sverige ska erbjuda
sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en hälsoenkät om
sina levnadsvanor. De som vill kan sedan göra en mer omfattande hälsoprofil och därefter
komma till ett hälsosamtal där även blodtryck och blodsocker kollas. Man får då fram en hälsoprofil
för patienten. I hälsoprofilen kartlägger man rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden,
stress, midja/stussmått och livssyn. Det gör genom att man fyller i frågeformulär
med självinstruerande frågor. När man svarat på frågorna gör man själv en enkel beräkning.
Beräkningarna överförs till en hälsokurva som talar om var man befinner sig på hälsokurvan.
Efter det att patienten lämnat in sin hälsoprofil kontaktas patienten och erbjuds en tid för ett
hälsosamtal tillsammans med en hälsopedagog eller en distriktssköterska.
I hälsosamtalet utgår man från resultatet från den hälsoprofil man själv fyllt i och räknat ut.
Med samtalet som stöd planerar man därefter gemensamt eventuella förändringar när det
gäller levnadsvanor. Personen kan därefter, antingen ta tag i det hela på egen hand efter ett
program som man lägger upp tillsammans, eller så kan han/hon ta hjälp av olika aktiviteter
som vårdcentralen tillhandahåller. Här har man ett batteri av möjligheter till exempel erbjudande
om gåstavar och stegräknare. Man ska få individuell hjälp men man ska även ha
grupper för till exempel rökavvänjning, alkohol relaterade problem eller övervikt. Det är ej
bara vårdcentralen som ska tillhandahålla möjligheter här spelar även kommunen en viktig
roll med alla sina möjligheter i form av till exempel träningsanläggningar.
Uppföljning är en viktig del i en förändrad livsstil. Sex månader efter att man startat upp sitt
program ska man bli kontaktad av sin distriktssköterska eller sin hälsopedagog som frågar hur
det har gått. Efter ett år fyller man återigen i de frågeformulär som det hela inleddes med. När
de båda resultaten jämförs får man fram ett svar som ger besked om man lyckats i sin ambition
att ändra sina levnadsvanor.
Det handlar om att stödja en person i sin förändringsprocess mot en hälsosammare livsstil,
man måste klara att locka fram det friska hos alla.
Det här är ingen vision utan något som faktiskt görs på de åtta vårdcentralerna på Hisingen i
Göteborg.
När Hälsolyftet är helt utbyggt kommer alla besökare på vårdcentralerna på Hisingen och på
mödravårds- och barnavårdscentralerna att erbjudas hälsoenkäten, den större hälsoprofilen
och hälsosamtalet.
Studier visar att på tre år når man alla stadsdelens 125 000 invånare. Det blir en enorm befolkningsstudie
som kan visa samhällets hälsovinster.
Friska får hjälp att förbli friska. Kroniskt sjuka får stöd för att bromsa sjukdomen och hantera
den med mindre mediciner och mer livskvalitet.
Det är ingen hemlighet att välorganiserat, förebyggande arbete skulle spara stora pengar i den
enorma och växande sjukvårdsapparaten.
Här är några exempel på möjliga besparingar inom sjukvården:

Västra Götalandsregionen kunde spara över 150 miljoner per år om alla förebyggde höftledsbrott
lika bra som Lidköping.
Psykolog eller kurator på vårdcentral för att hjälpa med livsproblem hindrar sjukdom.
Ett enda samtal med gamla som brutit höften gav halverad vårdtid på sjukhuset och fyra
gånger bättre livskvalitet efteråt.
För tjugo år sedan visade professor Cecilia Björkelund professor allmänmedicin i ett försök i
Strömstad att kvinnor i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom väsentligt förbättrade sina livschanser
- efter en kurs för några hundralappar.
De lyckade försök som gjorts har byggt på entusiaster och de finns på Hisingen i Göteborg.
Man kan ändå undra varför alla dessa fakta inte slagit igenom.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att sjukvårdens finaste uppgift ska vara att hålla folk friska,
att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige
ska erbjuda sina patienter att delta i en inventering av sin hälsa genom att fylla i en
hälsoenkät om sina levnadsvanor,
att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige
ska erbjuda sina patienter att göra en mer omfattande hälsoprofil,
att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige
ska erbjuda sina patienter ett hälsosamtal där man tar fram en hälsoprofil för patienten
där man kartlägger rökning, alkohol, kost, motion, levnadsförhållanden, stress,
midja/stussmått och livssyn,
att alla vård-, mödravårds- och barnavårdscentralerna i Region Skåne och senare Sverige
med hälsosamtalet som stöd ska planera eventuella förändringar när det gäller levnadsvanor
tillsammans med patienterna för at förebygga sjukdom och ta vara på det
friska.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 77
ang. ortopedtekniska vårdens betydelse och värde
Så här är bakgrunden:
Den 1989-12-14 beslutade Landstingsförbundets Landstingsstyrelse att sälja Landstingens
Inköpscentral och där ingick LIC:s Ortopedtekniska enhet. Såldes till Axel Johnson Trade AB
för en facil summa. Den 30 juni 1993 meddelas att ny ägare till AXTrade Care är Procuritas
och att affären är en de mer lyckade privatiseringarna av offentlig verksamhet. Den 19 april
1995 meddelas att Otto Bock Scandinavia köper LIC ortopedi och att 14 ortopediska verkstä-

der berörs av affären. Otto Bocks huvudkontor och huvudsakliga produktionsenheter är förlagda
till Dunderstadt i Tyskland.
Bertil Allard, Camp Scandinavia skriver i sin bok" Svensk ortopedteknik under 100 år" oron
över att två företag, tyska Otto Bock och isländska Ossur dominerar samtidigt som en stor
förändring äger rum inom Ortopedtekniska vården. De små företagen har små chanser att
hävda sig. Och oftast är små företag som har närheten och lösningar på mycket avancerade
ortopedtekniska hjälpmedel. Det gör att utbudet och intresset för produktutveckling minskar.
Hjärtat i ortopedtekniken är Människorna skriver Bertil Allard i sin bok.
SÅ HÄR SER DET UT I SKÅNE.
Sedan 2003 är professor Anders Stenström Ortopediska kliniken Lunds Universitetssjukhus
Europas första professor i klinisk ortopedteknik och tjänsten är förordnad till 2008. Region
Skåne har avtal med följande ortopedtekniska avdelningar till 2011-08-31: Skandinaviska
Ortopedtekniska Laboratoriet AB, Lund, Helsingborg och Orupssjukhuset. Aktiv Ortopedteknik
Malmö AB, Malmö och Ängelholm.
OTAB Ortopedteknik AB, Centralsjukhuset Kristianstad.
Regional Samrådsgrupp har bildats och sammanträder två gånger år samt vid behov i speciella
frågor. Sammankallande är professor Anders Stenström. Regionala Samrådsgruppen startade
2006 och har en viktig uppgift att fylla. Här träffas läkare från ortopediska klinikerna i Skåne
och ortopedingenjörer från Skånes olika ortopedtekniska avdelningar och handikapprörelsens
representanter till överläggningar och planeringsmöten. Rörelsehinderförbunden i Skåne bildade
redan 1981 ett Konsumentråd numera RHförbundens Ortopedtekniska råd, Skåne. Under
årens lopp har det utvecklats ett berikande samarbete mellan parterna inom Ortopedtekniska
vården i Skåne genom besök på de olika ortopedtekniska avdelningarna och inbjudan till
EXPON.
Legitimering av ortopedingenjörer den 2006-04-01 var ett stort lyft för den ortopedtekniska
vården där starka krafter påverkade från Skåne.
Inom forskningens område har Certec med professorerna Ingvar Holmer och Kalev Kuklane
vid Lunds Institutet of Technology på Handikappforskningens dag den 29 november 2006 På
CRC i Malmö "förbättring av komfort i en korsett för skolios behandling".
Denna klimatforskning har stor betydelse för hela ortopedtekniska vården. Skåne har genom
ett unikt samarbete inom ortopedtekniska vården kommit långt. Region Skåne har lyssnat och
tillfört resurser till ortopedtekniska vården.
Jag vill med min motion:
att Socialdemokratiska partiet verkar för att staten har en tydligare roll när det gäller ortopedtekniska
vården, oavsett om ortopedtekniska vården vilar under entreprenader eller
i landstingens regi. Det behövs en ordnad helhet en organisation för denna livsviktiga
vård. Det behövs en struktur, en uppbyggnad av de olika specialiteterna inom ortopedtekniska
vårdens områden, så att forskning- och utvecklingsmöjligheter kommer
denna vård till del,
att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen.
Thyra Andersson

Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 78
ang. strategi för våldsutsatta kvinnor
Sjukvården spelar en viktig roll när det gäller att uppmärksamma och förebygga våld i nära
relationer. Tyvärr lyckas sjukvården inte alltid med den här viktiga uppgiften. Det finns en
mängd olika anledningar till detta, det är långt ifrån enkelt att konfrontera ett så komplext
problem som våld i nära relationer innebär. Studier och erfarenhet från rikskvinnocentrum
visar att när landstinget arbetar på ett strategiskt och strukturerat sätt för att bemöta och vårda
våldsutsatta kvinnor går det att nå goda resultat.
En så till synes enkel sak som att MVCsköterskan rutinmässigt frågar varje gravid kvinna om
hon någon gång har blivit utsatt för våld i relationen har visat sig vara ett bra sätt att hjälpa.
Men det räcker självklart inte med att fråga. Det måste finnas rutiner för hur skyddsnätet runt
en våldsutsatt kvinna fungerar, och här spelar sjukvården en viktig roll. Det är otroligt viktigt
med samverkan mellan vården, polisen, rättsväsendet, kommunens sociala omsorg, kvinnojourer
och andra inblandade. På vissa håll i Skåne fungerar det här mycket bra, på andra inte.
Region Skåne måste motverka kvalitativa skillnader på vården, omhändertagandet, bemötandet
och skyddsnätet för en våldsutsatt kvinna beroende på var i Skåne hon befinner sig. Det
borde finnas en regional policy med tillhörande rutiner som tillämpas i hela Region Skåne.
Det borde finnas ett regionalt kompetenscentrum i anknytning till ett sjukhus (eller en mottagning)
som utarbetar och sprider metoder och samverkar nationellt med andra liknande
mottagningar och rikskvinnocentrum för att höja kompetensen inom den skånska hälso- och
sjukvården.
Därför yrkar jag:
att ett kompetenscentrum med ett regionalt uppdrag att uppmärksamma och förebygga
våld i nära relationer inrättas i Region Skåne,
att det utarbetas en strategi och rutiner för hur sjukvården bemöter och behandlar
våldsutsatta kvinnor,
att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen, verkar i dess anda och skickar
den vidare till distriktskongressen samt den socialdemokratiska gruppen i Region
Skåne.
Johanna Essemyr
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.

MOTION NR 79
ang. äldrepolitiken i centrum inför 2010
En av de klassiska politiska utmaningarna har alltid varit hur vi ska skapa en värdig tillvaro
för alla människor i livets alla skeden. Välfärdssamhället ska garantera goda levnadsvillkor
för gammal som ung. För oss socialdemokrater räcker det dock inte med att skapa ett gott
samhälle. Vi vill även skapa ett samhälle som genomsyras av demokrati och delaktighet för
alla.
Under de kommande 20-30 åren kommer andelen äldre i samhället att öka. Därmed kommer
behoven av vård och omsorg att öka, likaså kommer det ställas andra krav på boende, tillgänglighet
och kommunikationer. Vad som kommer att krävas är således genomgripande förändringar
i komplexa stora tröga system som styrs av såväl lokala som regionala politiska
församlingar. Vi måste alltså redan nu börja skapa sammanhängande lokala och regionala
strategier och politiska program för morgondagens äldrepolitik.
Därför yrkar jag att:
att äldrefrågorna ställs i centrum i 2010 års regionala valplattform.,
att Socialdemokraterna i Skåne skapar ett sammanhängande äldrepolitiskt program inför
valet 2010,
att Möllevångens s-förening antar motionen som sin egen och skickar den vidare till
Malmö arbetarkommuns representantskap,
att Malmö arbetarkommuns representantskap antar motionen som sin egen och skickar
den vidare till partidistriktets årskongress.
Peter Johansson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 80
ang. ge lagligt skydd till äldre och deras anhöriga vid
biståndsbedömning
Tycker vi att gamla, sjuka och svaga ska kunna påverka innehållet i den hemtjänst de behöver
och dessutom betalar för? Tycker vi att deras anhöriga ska uppskattas och lyssnas på?
Tycker vi det behövs det förändring. Verkligheten ser inte alltid ut som vi skulle vilja. Det
händer att varken de äldre eller de anhöriga förstår regelverket kring biståndsbedömning. Och
eftersom just insikt, kunskap och förståelse är förutsättningar för delaktighet, minskar deras
möjligheter att påverka bedömningen. Alla biståndsbedömarna är inte heller intresserade av
att de äldre och deras anhöriga ska vara med och påverka.

De biståndsbedömare, som inte ser sig kunna ge berättigad hjälp, tar alltför ofta sin tillflykt
till de kommunala riktlinjerna. Socialtjänstlagen säger att var och en ska ha rätt till individuell
bedömning utifrån sina behov. Men när bedömningar bara görs enligt kommunalpolitiskt konstruerade
mallar bryts det mot gällande lagstiftning.
Se till:
att ge anhöriga lagligt stöd vid biståndsbedömning,
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen,
att motionen sändes till Partistyrelsen och Riksdagsgruppen.
Lasse Flygare
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 81
ang. förebyggande mödrahälsovård i stället för allt
fler kejsarsnitt!
Blivande föräldrars möjligheter att få samtal, information och stöd angående graviditeten har
minskat på grunda v reducerade resurser. Läkare- och barnmorskebesöken har blivit färre och
psykoprofylaxen har tagits bort. Samtidigt har kejsarsnitt kommit att framställas som en rättighet.
En ökning av antalet kejsarsnitt kan vara skadligt för både individen, för sjukvården
och för samhället. Det är dags att återupprätta den förebyggande mödrahälsovården!
Kesjarsnittsprocenten i Sverige ökade från 10,9 procent år 1990 till 16,6 procent år 2001, vilket
motsvarar en ca 60-procentig ökning mellan åren 1990 och 2001. Siffran för enbördsförlossningar
hade ökat till 17 procent år 2005.
Det är läkarens skyldighet att precisera indikation, informera om de medicinska riskerna och
att avråda från kejsarsnitt där indikation saknas. De blivande föräldrarna behöver stöd, vanligen
inte sjukvård, under graviditeten. Kvinnor som föder i en stödjande omgivning har en
högre grad av självuppskattning, större tilltro till sig själv som mödrar och mindre tendens till
nedstämdhet efter förlossningen.
Jag yrkar:
att graviditetskontrollerna vid mödrahälsovården görs med kortare intervall, att
psykoprofylax inkluderas och att efterkontroll sker efter varje förlossning,
att distriktskongressen antar motionen och översänder den till den socialdemokratiska
riksdagsgruppen.
Kumar Nair
Staffanstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.

Solveig Ohlsson
Ordf.
MOTION NR 82
ang. ungdomspsykiatri
Unga hör bland de mest utsatta i Skåne och till de mest eftersatta i Skånes sjukvårdsbudget.
Den unge som idag drabbas av allvarligpsykisk ohälsa och på grund härför inte kan gå i skolan
får idag vänta över 6 månader för att komma i åtnjutande av specialistsjukvård.
I femklöverns sjukvårdsbudget har detta förhållande inte beaktats.
Men hänsyn härtill föreslår vi att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för:
att tillföra barn- och ungdomspsykiatrin de resurser som behövs,
att resursförstärkningen inom barn- och ungdomspsykiatrin utformas så att väntetiden inte
överstiger 2 månader från det att behovet av sjukvård har uppkommit.
Wolfgang Dirksen Klas Andersson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 83
ang. en särskild mottagning för våldtäktsoffer
Malmö som är Sveriges tredje största stad borde ha en mottagning där personalen har särskild
kompetens när det gäller våldtäkt. Mottagningen skulle också ha ett regionalt uppdrag och
kunna konsulteras och ansvara för kompetenshöjning i hela Region Skåne. Vid Södersjukhuset
i Stockholm finns sedan en tid tillbaka en liknande mottagning, och det har inneburit
en viktig kompetenshöjning när det gäller bemötande, behandling och insamlande av värdefull
teknisk bevisning. Det är på tiden att en liknande mottagning inrättas i Malmö!
Jag yrkar därför:
att en särskild mottagning för våldtagna kvinnor inrättas vid universitetssjukhuset MAS,
att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen, verkar i dess anda och skickar
den vidare till distriktskongressen samt den socialdemokratiska gruppen i Region
Skåne.
Johanna Essemyr
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.

S K A T T E R
MOTION NR 84
ang. arbetsgivareavgifter
När ekonomin går varm tjänar det ingen i samhället. Regeringen borde aldrig ha gett sig in på
slopande av fastighetsskatten — en skatt som är sysselsättningsneutral. Regeringen har därför
målat sig in i ett hörn.
Med hänsyn till ovanstående föreslår vi att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för:
att att arbeta fram ett förslag som motverkar den borgerliga alliansens ekonomiska politik
i riksdagen,
att att senarelägga sänkning av arbetsgivareavgifter.
Wolfgang Dirksen Klas Andersson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 85
ang. biogas är det hållbara alternativet när det gäller
bränsle för transportsektorn
Biogas är ett gasformigt biobränsle som till största delen består av kolvätet metan.
När mikroorganismer bryter ned hushållssopor och annat biologiskt nedbrytbart avfall i en
syrefri (anaerob) miljö, bildas metan (CH4) och även koldioxid (CO2). Biogas kan utvinnas i
reningsverk, på soptippar och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Rötgas
och sumpgas är andra namn på biogas.
Slutprodukterna blir dels metangas vilket är ett fullvärdigt biobränsle för fordon, dels rötslam
som används inom jordbruket som ett jordförbättrande gödselmedel.
Många reningsverk har idag egen biogastillverkning för att täcka sitt energibehov.
I Helsingborg och Linköping finns stora anläggningar för produktion av biogas. Linköpings
innerstadsbussar och en stor del av kommunens fordon drivs med biogas sedan starten 1987.
Västerås har också satsat på biogas. Här utvinns biogas vid stadens reningsverk och i en stor
produktionsanläggning, där odlade grödor behandlas tillsammans med källsorterat avfall. En
del av stadens bussar och sopbilar körs idag på biogas och 2007 ska 40 bussar drivas med
biogas. Norrköping planerar att börja köra innerstadsbussarna på biogas. Det finns även privata
företag i Östergötland och Västerås, till exempel Taxi, som kör på biogas. Idag finns

tankställen i Linköping, Katrineholm, Mjölby, Norrköping, Trollhättan, Västerås och Nyköping.
Totalt fanns det i Sverige (juli 2006) 67 publika tankställen för fordonsgas, och mängden
biogas som säljs som fordonsbränsle har passerat mängden naturgas, enligt statistik från
Svenska Gasföreningen.
Gasbilar har i princip vanliga bensinmotorer som kompletterats med ett separat bränslesystem
för gasen. Speciella tryckbehållare används där gasen komprimeras till maximalt 200 atmosfärers
tryck. År 2002 fanns det 3 000 gasfordon i Sverige, och vid slutet av 2004 var siffran 5
300 fordon. Av dessa var 4 520 personbilar, 550 bussar och 230 renhållnings- eller distributionsfordon.
I början av 2006 var antalet gasbilar cirka 8 000 (Källa: Energivärlden nr
1:2006). 1914 kom den första gasdrivna bilen, den kördes dock på fossil gas (naturgas).
Som fordonsbränsle är biogas miljövänligare än bensin och diesel, men även mer miljövänligt
än E85 (etanol/bensin) och naturgas, tack vare de små emissionerna. Biogas är det biobränsle
som kräver minst odlingsareal i förhållande till resulterande energimängd enligt en artikel i
Der Spiegel 16/2006, och enligt regeringen (2005-10-07) skulle Sverige kunna producera biogas
för cirka 80 000 fordon år 2010. Biogas kan blandas med naturgas, och det går även att
blanda biogas med en mindre andel (10-15 %) vätgas (hytan). Biogas kan också utgöra råvaran
till s.k. GTL-drivmedel för dieselfordon.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att skattebefrielse från vägtrafikskatter, parkeringsavgifter och trängselskatter ska enbart
gälla för bilar med biogas som bränsle och ej etanol etc. som har negativa energinetton
och släpper ut skadliga emissioner
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 86
ang. ta bort produktionsskatten (effektskatten) på
kärnkraft
Till skillnad från alla andra energikällor är kärnkraften belagd med en skatt – inte på den el
som produceras, utan på den el som skulle kunna produceras. Skatten är formulerad som en
skatt på den termiska effekten i en kärnreaktor, kallas vanligtvis för effektskatt men är en produktionsskatt
på kärnkraft.
Den termiska effekten är något helt annat än den elektricitet som faktiskt produceras. Termisk
effekt är den totala värmeeffekt som måste till för att åstadkomma elektricitet. Verkningsgraden
i ett kärnkraftverk är cirka 35 procent, det vill säga för att generera en enhet elektricitet
behövs tre enheter värme.
Från början var effektskatten utformad som en produktionsskatt på kärnkraftsproducerad el
och uppgick till 0,2 öre per kWh. Redan tidigare hade man infört en motsvarande skatt på

vattenkraft. Efter 1970-talets oljekriser såg man detta som ett sätt att finansiera investeringar
för att komma bort ifrån oljeberoendet.
Under åren har skatten successivt höjts och förstärker nu statens budget med nästan 2 miljarder
kronor om året.
I mitten av nittiotalet kom man från regeringens sida fram till att skatten var till skada för
svensk konkurrenskraft och förberedde därför dess avvecklande.
Man började med att avskaffa produktionsskatten på vattenkraft. Istället för att gå vidare och
slopa även skatten på kärnkraften blev den delen kvar, höjdes kraftigt och omvandlades till
effektskatt. Det innebar att den inte längre var en rörlig skatt, baserad på elproduktionen, utan
en fast skatt på termisk effekt.
Rent hypotetiskt skulle produktionen kunna ligga nere helt och inte en kWh komma ut på
nätet. Producenten skulle ändå vara tvungen att betala skatten.
I nuläget är skatten 5 514 kronor per MW installerad termisk effekt och kalendermånad. Enbart
för Ringhals kärnkraftverk med sina 10 702 MW termisk effekt blir det en årlig kostnad
på 710 miljoner kronor.
Det kanske mest skadliga med skatten är att dess konstruktion är sådan att incitamenten för att
nyinvestera minskar. Underhålls- och servicearbeten, både vid planerade och oplanerade avställningar,
bestraffas med andra ord ekonomiskt.
En ytterligare underminerande effekt är att elproducenternas konkurrenssituation snedvrids. I
ett skede där den europeiska konkurrensen ökar som en följd av avregleringar skulle det behövas
en harmonisering av energiskatterna över gränserna för att få en fungerande energimarknad
till stånd. Istället utsätts de svenska aktörerna för en aggressiv inhemsk skatt som
saknar motstycke i andra länder.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att produktionsskatten (effektskatten) på kärnkraft ska tas bort,
att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom incitamenten för nyinvesteringar
minskar,
att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom underhålls- och servicearbeten, både
vid planerade och oplanerade avställningar, bestraffas ekonomiskt,
att konstruktionen av skatten ska göras om eftersom elproducenternas konkurrenssituation
snedvrids,
att produktionskatten för kärnkraft ska harmoniseras till kärnkraft i övriga EU-länder,
att energiskatterna ska harmoniseras till övriga EU-länders och EES-länders för att få en
fungerande energimarknad till stånd.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 87
ang. fastighetsskatt, reavinstbeskattning vid försäljning
av fastighet och rätten att skjuta den framåt
genom förvärv av en ny fastighet
S löfte av förre finansmarknadsministern Sven-Erik Österberg, återinföring av fastighetsskatten,
"2005 års nivå tycker vi var rimlig", citat från DI.
Utspelet kom bara ett par dagar efter att alliansregeringen lovat att slopa skatten vid årsskiftet.
Sven-Erik Österberg planerar nytt fastighetsskattesystem. Han är kritisk till att det är så pass
få som tjänar stort på reformen medan 40 procent enligt Österberg inte får någon sänkning
alls.
"De får bidra till att de allra rikaste genom att de får högre reavinstskatt när de säljer", säger
Sven-Erik Österberg till di.se.
Socialdemokraterna gick till val på 2005 års nivåer på fastighetsskatten. Österberg talar om att
ta fram ett mer rättvist system.
"Vi vill ta bort avarterna med hög skatt på låga inkomster och ta fram ett förslag på skatt efter
bärkraft", säger han i intervjun.
Ska vi återinföra fastighetskatten till 2005 års nivåer? Det tycker ej jag. Fastighetsskatten
kostar mycket att administrera och är svår att få rättvis. Skatt efter bärkraft är ännu svårare att
kontrollera och administrera.
I många av EU länderna har man avskaffat fastighetsskatten. Det rättvisaste är en reavinstskatt
vid en försäljning utan rätt att skjuta den framåt genom förvärv av en ny fastighet.
Det fungerar väl i våra grannländer. Varför skulle det ej fungera i Sverige. Det är ett rättvist
och enkelt system att andministera och kontrollera, samt är dessutom rättvist.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att fastighetsskatten ska avskaffas,
att reavinst ska betalas direkt efter en försäljning utan att rätt att skjuta den framåt genom
förvärv av en ny fastighet.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 88
ang. den framtida fastighetsskatten
Sedan 1991 års skattereform har fastighetsskatten ökat allt mer i betydelse. Samtidigt har den
utsatts för allt hårdare kritik.

Den borgerliga alliansen gick till val på att avskaffa fastighetsskatten. Men snart stod det klart
att den istället ska ersättas med vad man kallar en kommunal fastighetsavgift.
Den föreslagna avgiften har ett högt tak. Samtidigt planerar regeringen att slopa den regel som
begränsat fastighetsskatten till 4 procent av hushållsinkomsten, utom för pensionärer. Beräkningar
från Riksdagens utredningstjänst visar att de hushåll som har lägst inkomster kommer
att få ökade boendekostnader i det nya systemet. De som bor i dyra villor i attraktiva områden
får däremot kraftigt lägre skatt. En person som äger en villa som är taxerad till 5 miljoner
kronor får till exempel en skattesänkning med 45 500 kronor per år.
För att finansiera förändringarna genomför man dessutom en höjning av reavinstskatten. Risken
är stor att en sådan höjning ger upphov till en betydligt stelare bostadsmarknad, vilket vore
förödande särskilt i storstadskommunerna.
Regeringen påstår att pengarna från de nya fastighetsavgifterna ska tillfalla kommunerna.
Men eftersom de statsbidrag som kommunerna får sänks med samma belopp som avgifterna
förväntas ge, är kommunernas vinst endast den inkomstökning som följer när avgiften indexuppräknas
(och som mycket väl kan ätas upp av inflationen) samt de avgiftsökningar som
eventuellt blir följden om taxeringsvärdena stiger, eller om ytterligare bostäder tillkommer.
Dessa pengar kommer att tillfalla kommunerna utan att statsbidragen sänks. Men om taxeringsvärdena
å andra sidan minskar eller bostäder rivs, kommer statsbidragen inte att höjas.
Fastighetsskatten bör följa principen om skatt efter bärkraft. Detta måste vara socialdemokraternas
viktigaste utgångspunkt när vi utreder hur ett nytt system för fastighetsskatten ska
utformas.
Vi bör också tillse att skatten inte hindrar människor från att flytta. Och vi bör låta de pengar
som betalas in i fastighetsskatt tillfalla kommunerna. Kommunal fastighetsskatt är den normala
ordningen i övriga OECD-länder. Fastigheter är en stabil och i liten utsträckning konjunkturkänslig
skattebas. Många människor bor idag halva året i sina fritidshus men betalar
skatt i en helt annan kommun.
En kommunal fastighetsskatt kommer istället den kommun till godo, där fastigheten faktiskt
finns och som har kostnader för den. Kommunala pengar som investeras i parker, friluftsområden,
bra skolor, service och infrastruktur höjer dessutom värdet på fastigheter. Det är därmed
rimligt att den som är fastighetsägare genom skatten betalar tillbaka.
Jag yrkar:
att Socialdemokraterna utformar ett system för en ny fastighetsskatt som följer principen
om skatt efter bärkraft, inte hindrar rörligheten på bostadsmarknaden och där den
skatt som betalas in tillfaller kommunerna,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen samt sänder den vidare till Skånes
partidistrikts kongress,
att Skånes partidistrikt antar motionen som sin egen samt sänder den vidare till partikongressen.
Julia Janiec
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christin Axelsson
Ordf.

S O C I A L / S O C I A L F Ö R S Ä K R I N G A R
MOTION NR 89
ang. barnens bästa i centrum vid vårdnadstvister
I Sverige separerar drygt 30000 föräldrapar årligen och de har sammanlagt cirka 55000 barn. I
samband med att familjerna splittras ska frågor om barnens vårdnad, boende och umgänge
lösas. I tio procent av familjerna klarar man ej denna uppgift utan måste vända sig till domstol
för att få hjälp. Det innebär att cirka 6000 barn årligen upplever att föräldrarna strider om deras
vård, boende och umgängesrätt i tingsrätten.
Av dagens sjuttonåringar i Sverige har en fjärdedel (25 %) upplevt en separation. För 20 år
sedan uppskattades andelen vara 15 procent och går man tillbaka till 1930-talet så var andelen
sjuttonåringar som upplevt en separation cirka en procent.
Att befinna sig i en vårdnadstvist innebär stora påfrestningar både för föräldrar och för barn.
Annika Rejmer doktor i rättsociologi vid Lunds universitet menar att merparten av föräldrarna
befinner sig i minst två parallella krisförlopp. Dels separationen från partnern och dels vårdnadsstriden
som innebär en oro att helt eller delvis förlora vårdnaden om de egna barnen.
Rejmers forskningsresultat visar även att föräldraparen också har sociala/eller psykiska problem.
Det är något som lagstiftningen ej visar någon uppmärksamhet.
Ett av skälen till att en pappa förlorar en vårdnadstvist kan vara att de som utreder vårdnadsfrågor
på socialtjänsten till övervägande del är kvinnor (åtta av tio socialsekreterare i Sveriges
kommuner är kvinnor).
Vårdnadsutredningarna utgör en stor del i det underlag som domstolar använder för att fatta
beslut i vårdnadstvister.
Det är ej i första hand domstolarna som dömer till moderns fördel. Det svåraste är att få en
könsneutral utredning från socialtjänsten eftersom det nästan uteslutande är kvinnor som gör
utredningarna.
Rejmers forskning visar att pappor diskrimineras i kontakt med socialtjänsten. ”Pappor får
inte komma till tals och de känner att deras syn på barnets bästa inte tas på allvar.”
I merparten av de tvister som hamnar i länsrätten tilldöms modern enskild vårdnad. Endast en
pappa av tio vinner en vårdnadstvist, enligt Socialstyrelsens senaste mätning från år 2002.
Trots att de fäder som orkar driva en rättsprocess för att få leva med sina barn förmodligen är
minst lika engagerade i barnens dagliga omvårdnad som barnens mödrar.
I rättsväsendet lever bilden av modern som naturligt omvårdande kvar. En man som tilldöms
enskild vårdnad om sitt barn måste därför vara inte lika bra, utan bättre än modern. Han måste
inte även ha varit lika närvarande utan mer närvarande i barnens vardag än modern. Det innebär
att fäder i princip enbar vinner vårdnadstvister i de fall där modern är uppenbart olämplig
på grund av eget allvarligt missbruk eller på grund av psykisk sjukdom.

En utredning bör göras som ser över rättspraxis i vårdnadsärenden och som därefter lägger
fram förslag till ändringar i familjebalken. I det sammanhanget bör även rätten att föra talan
samt överklaga beslut enligt LVU för den förälder som ej har vårdnaden om barnet införas.
Gemensam vårdnad ska vara en självklarhet vid såväl separationer som i de fall modern vid
barnets födsel är ensamstående. Vid alla samarbetsavtal ska finnas tillgång till personal av
båda könen. För att komma till rätta med mannens idag rådande underläge i form av att det
alltför ofta saknas någon av hans kön som kan i samtalet kan uttolka och spegla hans känslor.
Sociala/eller psykiska problem ska uppmärksammas i lagstiftningen om vårdnadstvister.
Det är nödvändigt att det utvecklas metoder för att anlägga ett barnperspektiv och tillämpa
barnets bästa på ett föreskrivet sätt.
Det bör göras undersökningar om barnen och föräldrarnas livssituation när vårdnadstvister
genomförs. Vilka föräldrar är det som utvecklar en vårdnadstvist och orsakerna till den?
Om man accepterar den barnpsykologiska utgångspunkten att bäst för barn är två samarbetande
föräldrar. Bör man utveckla en metod för att särskilja de vårdnadskonflikter som
primärt kan definieras som en värdekonflikt från de konflikter som främst kan definieras som
en intressekonflikt. De olika typerna av konflikt bör handläggas olika. Intressekonflikter lämpar
sig för förhandlingar som syftar till kompromisslösningar medan genuina värdekonflikter
hanteras genom en extern normativ struktur, som exempelvis domstol.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att barnens bästa ska vara i centrum vid vårdnadstvister i handling och ej bara i ord enligt
lagstiftningen,
att en utredning ska göras som ser över rättspraxis i vårdnadsärenden och som därefter
lägger fram förslag till ändringar i familjebalken,
att rätten att föra talan samt överklaga beslut enligt LVU för den förälder som ej har
vårdnaden ska föras in i familjebalken,
att gemensam vårdnad ska gälla vid såväl separationer som i de fall modern vid barnets
födsel är ensamstående,
att vid alla samarbetsavtal ska finnas tillgång till personal av båda könen,
att sociala/eller psykiska problem ska uppmärksammas i lagstiftningen om vårdnadstvister,
att det ska utvecklas metoder för att anlägga ett barnperspektiv och tillämpa barnets bästa
på ett föreskrivet sätt,
att det ska göras undersökningar om barnen och föräldrarnas livssituation när vårdnadstvister
genomförs,
att det ska forskas om vilka föräldrar det är som utvecklar en vårdnadstvist och orsakerna
till den,
att den barnpsykologiska utgångspunkten att bäst för barn är två samarbetande föräldrar
ska accepteras,
att en metod ska utvecklas för att särskilja de vårdnadskonflikter som primärt kan definieras
som en värdekonflikt från de konflikter som främst kan definieras som en intressekonflikt
att de olika typerna av konflikt ska handläggas olika,

att intressekonflikter ska hanteras genom förhandlingar som syftar till kompromisslösningar,
att genuina värdekonflikter ska hanteras genom en extern normativ struktur, som
exempelvis domstol.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 90
ang. pensioner
Trogen ett av sina vallöften, har alliansregeringen räckt över 40 miljarder till alla som har
jobb. Det skall löna sig att arbeta, menar man.
Skillnaderna mellan arbete och utanförskap skall öka. Grupper som har svårt att komma in på
arbetsmarknaden skall lämnas efter. Det skall kosta att vara sjuk.
Så resonerar högern, och gör det till regeringspolitik. De gynnade skall berikas, de mindre
lyckligt lottade befrias från bidrag och underhåll som garanterat åtminstone en anständig levnadsnivå.
Det som tas från de utsatta flyttas över till de arbetande. Skattebördorna lättar för den gruppen,
men ligger kvar på en hög nivå för alla i utanförskap, som så drabbas dubbelt av regeringens
klasspolitik.
Det är dags att stanna upp ett tag och reflektera över en orättvisa som på sikt drabbar oss alla;
högre skatter på pensioner än arbete. Redan stora skillnader i levnadsomständigheter blir med
tiden, och medvetet, än större. En ideologisk markering.
Frågor måste ställas:
Varför skall pensionärer, som redan har det knapert, betala högre skatt än de som arbetar?
Varför får inte pensionärerna del av tillväxten i samhället?
Är det rimligt att pensionärerna i praktiken får mindre ekonomiskt utrymme när sänkta skatter
ger alla arbetande mer över att spendera för privat konsumtion?
Ett lätt och åskådligt exempel:
Högre skatt tas nu ut på 15 000 i pension än på 15 000 i lön. Är det rättvist?
Från 90-talets början har skillnaderna mellan pensionärer och förvärvsarbetande dessutom
ökat och skillnaderna blir än större de kommande åren. Regeringen har ju inga kända planer
på att höja pensionerna eller kompensera för jobbskatteavdraget.
Politiken går i stället ut på att:
Pensionärer skall betala högre skatt än de som arbetar.
De ekonomiska klyftorna skall bli större.
Pensionärerna skall lämnas efter.
Sjuka och förtidspensionerade skall få det sämre.

Men pensionärerna halkar efter mer och mer ju längre pensionärstiden går. Det som betraktats
som vardagligt: att kunna gå och simma eller gå på bio, att resa till släktingar eller köpa nya
glasögon när de gamla går sönder, blir efterhand lyx som allt fler har svårt att unna sig.
Mellan åren 1992 och 2006 har lönerna nominellt ökat med 70,1 procent. En person med inkomstgrundad
pension har under samma period enbart fått en nominell ökning med 21,6 procent.
Ser man reala siffror, alltså efter inflation, är ökningen för löntagare 40 procent och ökningen
för pensionären endast 0,1 procent.
Pensionärerna måste få en ökad och mer rimlig andel av den ekonomiska tillväxten, både genom
högre pensioner, höjda bostadstillägg och rättvisa skatter.
Vi föreslår:
att partidistriktets styrelse på alla sätt verkar för att pensionärerna får en rejäl ökning och
mera rimlig andel av den ekonomiska tillväxten, både genom högre pensioner, höjda
bostadstillägg och rättvisa skatter,
att pensionerna fortsättningsvis följer den allmänna löneutvecklingen,
att partidistriktets styrelse vid distriktskongressen 2009 lämnar en redogörelse på vilket
sätt man verkat i arbete med att förbättra det för pensionärerna.
Anita Aagesen-Svärd Magnus Norrlin Reinhold Fryksmo
Jan Ek Håkan Björkenklev Bengt-Göran Svensson
Klas Andersson Marie-Christin Persson Milan Obradovic
Irene Shane Kjell-Åke Leismar Isaac lsaacson
Wolfgang Dirksen Vehbo Hot
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 91
ang. a-kassa
Efter att Socialdemokraterna vann valet 1994 fick man sanera ekonomin efter den borgerliga
regeringen
Vår S-regering lovade att A-kassan skulle höjas när ekonomin så tillät. Sveriges ekonomi har
nu under ett stort antal år varit mycket god. Sverige går på högvarv.
Vi anser nu att socialdemokratin skall verka för att A-kassan höjs. Att leva på en A-kassa som
är 80 % och därunder är i princip omöjligt.
Att bli arbetslös är en mycket stor belastning för individen. Att man dessutom bli drabbad av
en fullständigt raserad ekonomi gör alla förr eller senare sjuka, barnen drabbas mycket hårt av
att familjen inte klarar sina ekonomiska förhållanden.
Därför anser vi att A-kassan bör höjas till 90 % för att de som drabbats av arbetslöshet skall
ha en skälig inkomst.

Med hänvisning till ovan nämnda föreslås distriktskongressen besluta:
att ge partistyrelsen i uppdrag verka för att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen
höjs till 90 %.
Sven Augustsson Louise Knutsson Per-Åke Sahlin
Höganäs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Anders Johansson
Ordf.
MOTION NR 92
ang. arbetslöshetskassans framtida innehåll
Arbetslöshetskassan har på grund av den borgerliga regeringens politik förändrats och kommer
även framledes att tvingas till fortsatta förändringar. Ett exempel på detta är diskussionen
om en eventuell gemensam a – kassa för samtliga LO – förbund.
Nu är tiden inne för oss socialdemokrater att forma vår vision om hur morgondagens a-kassa
skall utformas och vilket innehåll vi vill ge den.
Innehållet i en väl fungerande a – kassa ska enligt oss socialdemokrater vara en trygghet för
den enskilde samt skapa grunden för en solidarisk lönebildning.
Ett steg i skapandet av ökad trygghet för den enskilde är avskaffandet av ersättningstaket ett
viktigt steg.
Om alla som är medlemmar i a – kassan har möjlighet att få ut 85 % av sin förlorade arbetsinkomst
skapas en sann trygghet för den som blir arbetslös. Dessutom är vi övertygade om att
en procentuell ersättning skapar ett solidaritetsincitament till att fler solidariskt vill bidra till
den gemensamma grundplåten som utgörs av medlemsavgifterna.
Därför yrkar Lunds Tvärfackliga (s)– förening förutom sedvanlig motionsformalia:
att partidistriktet verkar för att inkomsttaket i a – kassan tas bort,
att partidistriktet verkar för att ersättningen i a – kassan grundar sig på 85 % av den tidigare
lönen.
Lunds Tvärfackliga (s)-förening
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 93
ang. diskriminering av visstidsanställda
Under s-regeringens förra mandatperiod fram till 2006, försämrades sjukpenningen rejält för
vissa långtidssjukskrivna. Det var en åtgärd med syftet att få ner socialförsäkringskostnaderna
och skedde på initiativ av arbetsmarknadsminister Karlsson med stöd av övrig s-regering.

Reglerna ändrades så att det blev en skillnad mellan anställningsformerna tillsvidare-anställd
och visstids-anställd beträffande sjukpenningens storlek till nackdel för de senare. En visstidsanställd
som blev sjuk skulle som högst få en sjukpenning som motsvarade max. a-kasseersättningen.
Det kunde innebära ett par tusen kronor netto i försämring för enskilda individer.
Med tanke på att många anställda enbart har visstidsanställning i olika former och att denna
grupp ökar, blev detta en stor försämring.
Vi föreslår:
att distriktet och sap arbetar för en minskning av skillnaden mellan visstidsanställda och
tillsvidareanställda beträffande sjukpenningens storlek.
Göran Nilsson Inger Håkansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 94
ang. trafikskadade arbetarbarn missgynnas vid
ersättning i trafikskadeärenden jämfört med
akademikerbarn
Barn från arbetarhem får lägre skadestånd efter en trafikskada än barn som har akademikerföräldrar.
Det handlar om ersättningen från Trafikskadenämnden där skillnaden kan vara upp
till 100 000 kronor per år. Det är orimligt.
Caterina Franceschi har undersökt ersättningarna till skadade barn i sin slutuppsats på juristlinjen
vid Handelshögskolan i Göteborg.
Hon har läst Trafikskadenämndens yttranden och talat med olika försäkringsbolag. Slutsatsen
är att barn behandlas olika beroende på social bakgrund.
Enligt Caterina Franceschi är alla partier, oavsett färg, överens om att modellen inte är tillräckligt
bra.
I dag bedömer statligt styrda Trafikskadenämnden barnens ersättning. Nämnden gör en beräkning
av ersättningen för framtida inkomstbortfall utifrån barnets framtidsutsikter. Likhetsprincipen
inom svensk rätt sätts ur spel med detta system, eftersom föräldrarnas utbildning
och inkomst spelar roll i beräkningarna.
Man bör utgå från barnets förutsättningar och ej barnets bakgrund. Det är ett fruktansvärt
gammalmodigt tankesätt i Sverige år 2007.
Sverige bör ta lärdom av andra länder och införa någon typ av schabloner. Schabloner som
bygger på någon sorts genomsnittlig inkomst i Sverige eller på basbelopp skulle kunna fungera.
Ett sådant system skulle bli mer rättvist. Tänk dig själv. Först är du med om en olycka,

sedan ska du bedömas efter dina föräldrar. Det är inte alls säkert att man har samma planer.
Jag har aldrig varit intresserad av att bli fotbollsproffs, men det kanske mina barn vill. Mina
eventuella barn kan ju inte bedömas efter mig heller, eller hur?
Ibland annat Danmark och Norge har man en annan modell där man beräknar ersättningen
efter graden av skada, alltså oavsett föräldrar. Jag anser att det är fruktansvärt orättvist och det
känns väldigt gammalmodigt att tänka i ett klassamhälle. Man tänker inte heller på att man
oftast gör en klassresa och att fler och fler arbetar barn faktiskt väljer att läsa vidare på högskola.
I den proposition från 2001, som ligger till grund för Trafikskadenämndens handläggning av
den här typen av ärenden, slog den dåvarande socialdemokratiska regeringen fast att den sociala
närmiljön och föräldrarnas eller syskonens yrkesinriktning i princip inte ska påverka bedömningen
när ersättningsbeloppen fastställs.
Att Trafikskadenämnden ändå försvarar sina bedömningar som gör arbetarbarn till förlorare
jämfört med akademikerbarn och ej ser det som ett problem är mycket allvarligt. När den nuvarande
lagtexten ej är tillräckligt pregnant och koncis för att ge underlag för rättvisa bedömningar,
så måste lagen ändras och skärpas.
Det som nu avslöjas om orättvisor och klassklyftor vid ersättning för trafikskador är bara ytterligare
ett exempel på att klassamhället ej är avskaffat. En parlamentarisk utredning bör se
över lagen.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att ersättningen till trafikskadade barn ska utbetalas efter schabloner,
att en parlamentarisk utredning ska se över lagen.
Stefan A Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 95
ang. Sveriges demografi, välfärd, arbetsmarknad och
ålderschocken som väntar Sverige
Sveriges befolkning blir allt äldre och friskare men samtidigt vill alltfler sluta arbeta före sin
ålderspensionering. Om drygt femton år kommer det att finnas fler äldre än yngre. Andelen av
befolkningen som är över 65 år kommer innan 2020 att utgöra en femtedel av landets invånare.
Det är fråga om en fördubbling jämfört med 1950-talet. Dessutom befinner sig omkring en
fjärdedel av befolkningen i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden.
Trots att medvetenheten är utbredd om den förestående demografiska utmaningen – som riskerar
att äventyra vår välfärd – kom denna fråga överhuvudtaget inte upp på dagordningen i
2006 års valrörelse.

För politikerna och för alla andra som velat lyssna är det ju heller ingen nyhet att antalet äldre
över 85 år kommer att öka med nästan en fjärdedel de kommande tio åren, samtidigt som
hälften av vårdpersonalen går i pension. 2020 kommer vi enligt SCB att ha fler äldre än
yngre, de som är över 65 kommer att utgöra en femtedel av befolkningen, vilket är en fördubbling
jämfört med 1950-talet.
Vi blir alltså äldre och äldre och friskare och friskare, ändå går vi i pension allt tidigare samtidigt
som allt fler är sjuka. När pensionsåldern 1913 bestämdes till 67 år var medellivslängden
56 år. Snart kommer mer än hälften av befolkningen att bli äldre än 80 år. Med en genomsnittlig
faktisk pensionsålder på drygt 60 år kommer de flesta att arbeta mindre än hälften av
sina liv. Därmed är det lätt att inse att försörjningsbördan kommer att öka rejält för den krympande
andel av befolkningen som fortfarande arbetar.
När Alva och Gunnar Myrdal på 30-talet skrev boken ”Kris i befolkningsfrågan” ledde det till
politisk aktivitet.
Barnafödandet hade minskat och några av födelsekullarna var de lägsta på länge. Det berodde
inte på att föräldrarna fått det sämre, skrev makarna Myrdal, men på att det hade blivit allt
dyrare att skaffa barn.
Krisen bestod i att det föddes för få barn. Det var i och för sig inte något försörjningsproblem,
men det sågs som ett dilemma att befolkningen på sikt skulle minska. Politikerna tog problemen
på allvar och vidtog åtgärder.
Det var insatser inom bostadspolitiken, socialpolitiken och familjepolitiken som bildade en
helhet i försöken att åstadkomma förändringar i familjemönstren.
Idag är situationen likartad. Barnafödandet har gått ner. Långsiktigt leder det till för få yngre
som kan försörja de allt fler äldre. Därför försöker även politikerna idag stimulera ökat barnafödande
med högre barnbidrag, utbyggd föräldraförsäkring och billigare barnomsorg (maxtaxa).
Men några dramatiska förändringar av den demografiska utveckling som förutses är
knappast att vänta.
Efter år 2010, när de stora 40-talskullarna blir pensionärer, kommer Sveriges befolkning att
ytterligare åldras. Äldrekvoten kommer att öka från dagens 30 procent till som högst 45 omkring
år 2030.
Har vi råd med äldrevård när 40-talisterna blir gamla? Mellan år 2015 och år 2030 förväntas
antalet personer 80 år och äldre öka med en kvarts miljon medan antalet mellan 20 och 64 år
minskar.
I befolkningsprognoser brukar man tala om förväntad medellivslängd. Det är egentligen den
ålder som ett genomsnitt av alla som dör har uppnått. Lite förenklat kan man alltså säga att
om man tar dödsannonserna i en dagstidning och räknar ut genomsnittsåldern på dem som
dött så får man den förväntade genomsnittsåldern. För att göra prognoser för den framtida
befolkningen behöver man dessutom göra olika beräkningar som gäller befolkningsförändringar.
I en befolkningsprognos är det i allt väsentligt tre parametrar som avgör utvecklingen, födelsetalen,
dödstalen samt in- och utvandring. Bakom var och en av dessa parametrar finns det en

mängd frågor som man måste ställa sig: Kommer de regionala skillnaderna i dödstal att bestå?
Vid vilken ålder kommer kvinnorna att föda barn och hur många barn kommer det att bli?
Kommer vi att komma tillrätta med cancerns gåta och hur kommer hjärt- och kärlsjukdomarna
att påverka genomsnittsåldern? Kommer krigshärdar och svältkatastrofer att tvinga människor
på flykt vilket ökar invandringen till vårt land? Befolkningsprognoser blir med andra ord
tämligen omfattande och komplicerade.
SCB: s senaste befolkningsprognos bygger på följande antaganden:
Fruktsamhet:
Från dagens 1,5 barn per kvinna antas fruktsamheten öka till i genomsnitt 1,8 barn per kvinna
år 2010. Efter 2010 förväntas fruktsamheten vara konstant på 1,8 barn per kvinna.
Dödlighet:
För män antas dödsriskerna minska med 1,5 procent årligen för åldrarna under 45 år medan
reduktionen antas vara något större i åldrarna mellan 50 och 75 år och sedan successivt avta i
högre åldrar. Denna reduktion av dödsriskerna antas fortgå oförändrad fram till 2013. För
kvinnor har antagits en årlig reduktion av dödsrisken med 1,5 procent upp till 80 års ålder för
perioden fram t.o.m. 2008. Därefter antas dödsriskerna reduceras något långsammare för
kvinnor från år 2009. Förklaringen är att färre dör numera i yngre åldrar dels på grund av att
barnadödligheten nästan försvunnit, men också exempelvis på att arbetsplatserna inte är lika
farliga längre och att läkarvetenskapen hela tiden gör nya framsteg.
Migration:
Förändringar i migrationen är svåra att förutse och de kan inträffa utan förvarning. De resonemang
som förs i befolkningsprognosen avser de närmaste 10 åren. För tiden därefter har
man avstått från att spekulera om utvecklingen och låtit migrationen ligga kvar på 2010 års
nivå.
Både in- och utvandring antas stiga under de närmaste åren beroende på en öppnare värld som
ger ökade möjligheter till migration. Sammantaget minskar den årliga nettoimmigrationen
från 19 000 till 15 000 personer mellan 1999 och 2010.
Resultatet av dessa antaganden är att befolkningen ökar från 8 875 000 till 9 548 000 invånare
mellan 2000 och 2050.
Befolkningsökningen under ett halvt sekel beräknas alltså bli knappt 700 000 personer. Till år
2015 bedöms befolkningen öka med 300 000 personer.
Det är emellertid främst i de åldersgrupper som inte tillhör arbetskraften som befolkningen
kommer att öka. I åldersgruppen 20–64 år kommer befolkningen på lång sikt att minska, år
2035 kommer exempelvis befolkningsgruppen att vara närmare 150 000 lägre än idag. Sett till
hela det kommande halvseklet kommer antalet personer i arbetsför ålder att öka något. Under
långa perioder kommer emellertid antalet att vara minskande och utgöra en direkt hämsko på
den ekonomiska utvecklingen.
Innebörden i den här utvecklingen är att underlaget för arbetsmarknaden, den grupp som
kommer att vara i arbetsför ålder minskar från 58,7 procent till 53 procent mellan år 2000 och
2050 som andel av hela befolkningen.

Det finns även anledning att studera utvecklingen i några olika åldersgrupper inom befolkningen
20–64 år för prognosperioden till år 2015. I åldern 20–24 år ökar befolkningen och
beräknas år 2015 vara nästan 100 000 större än idag. I åldersgruppen 25–54 år minskar i stället
befolkningen med 120 000 personer. I åldersgruppen 55–64 år kommer befolkningen däremot
att öka kontinuerligt till år 2007. Efter ett ganska brant fall kommer ändå befolkningen i
den åldersgruppen att vara 125 000 fler än idag år 2015.
• Totalbefolkningen kommer att öka svagt under de närmaste 50 åren.
• Den arbetsföra befolkningens andel av den totala befolkningen minskar.
• I arbetskraften är det främst de äldsta som ökar i antal.
• Det kommer att krävas insatser för att anpassa arbetsmarknaden utifrån dessa förutsättningar
– äldre arbetskraft måste både välkomnas och arbetsplatserna anpassas för dessa.
• Regelsystemen måste utformas på ett sådant sätt att den äldre arbetskraften tas till vara.
• I stället för att stänga ute stora grupper från arbetsmarknaden kommer det i framtiden att
handla om hur vi tar vara på allas arbetsvilja.
• Vi måste redan nu förbereda för och snart nog öppna för en mer omfattande arbetskraftsinvandring.
• Arbetskraftsbristen får inte leda till att unga avstår från kvalificerad utbildning.
Utgångspunkten för den framtida välfärden är att det måste bli mer arbete. De som befinner
sig i arbetsför ålder måste i ökad utsträckning kunna arbeta, mer och fler år. Det måste bli
möjligt också för personer som uppnått 65 års ålder att fortsätta arbeta. Det är idag inte tillräckligt
attraktivt för äldre personer att fortsätta sitt förvärvsarbete. Alltför länge har bilan
fallit över dem som uppnått 65 års ålder. I framtiden måste först och främst fler ges förutsättningar
att arbeta tills de fyllt 65 år.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att den framtida åldersexplosionen måste genomsyra samtliga politiska beslut som har
betydelse för den framtida försörjningsbördan,
att arbetslivet måste bli mer flexibelt – det ska passa för människor i olika åldrar, det behövs
arbeten som tar vara på alla människors arbetsvilja i olika utsträckning. Därför
behövs exempelvis ekonomiska incitament som lägre arbetsgivareavgifter för äldre arbetskraft.
Men också ekonomiska drivkrafter som gör att sjukskrivna snabbare deltar i
rehabilitering för att återgå från sjukfrånvaro till arbete,
att arbetsmiljön måste förbättras så att människor inte slits ut i förtid, stora insatser behöver
göras för ett hälsosammare arbetsliv. Här behövs en kombinerad piska och morot
på arbetsgivarna. Hög sjukfrånvaro ska kosta och låg premieras. Samtidigt måste systemet
utformas så att det verkligen gäller arbetsmiljön och inte arbetskraften. Annars
kommer det bli svårt för den som har den minsta krämpa att få jobb,
att att arbetstiderna behöver anpassas till olika människors förutsättningar, vilket kan betyda
att äldre ska kunna arbeta deltid i olika former eller delar av året. Här behövs
sannolikt ytterligare lagstiftning för att stärka arbetstagarnas ställning,
att rehabiliteringen av personer som är sjuka och arbetsskadade måste sättas in tidigare än
vad som görs nu. Försäkringskassan måste bli aktivare och den sedan länge utlovade
samordningen som innebär att pengar från sjukförsäkringen ska kunna användas till
vård och arbetsmarknadsåtgärder måste snabbt provas i stor skala,
att kontrollen av den enskilde sjukskrivne bör skärpas. Allt fler undersökningar tyder på
att det skett en attitydförändring, en anpassning till systemet som gör att många hellre

går sjukskrivna än arbetar. Därför borde systemet göras om med en återgång mot mer
av den sociala kontroll som fanns när sjukkassorna växte fram. Men det behövs också
en ökad administrativ kontroll, undersökningar visar att det i praktiken är patienterna
själva som i över 90 procent av fallen avgör om de ska vara sjukskrivna eller inte. Det
visar om inte annat att läkarnas och försäkringskassans roll måste ändras. Deltidssjukskrivning
ska vara norm är ett steg på vägen,
att kontrollen av a-kassan ska skärpas. En viss skärpning genomfördes för ett par år sedan
men systemet måste hänga ihop, vad gäller finansiering, ansvar och kontroll,
att det måste bli dyrare för arbetsgivarna att avtalspensionera löntagare, så att arbetsgivare
som vill pensionera sina anställda får betala en större del av den samhällsekonomiska
kostnaden,
att det ska bli mer lönsamt för de personer som blivit avtalspensionerade att delta i
arbetslivet, antingen som anställda eller som företagare,
att alla diskussioner om generella arbetstidsförkortningar ska skjutas på framtiden, satsa
på att göra arbetstiderna mer flexibla så att de passar fler,
att det ska skapas arbetstillfällen för yngre äldre i bostadsområden som kan utgöra en
hjälp för äldre,
att möjligheterna ska undersökas att göra det billigare för i första hand pensionärer men
möjligen också barnfamiljer att utnyttja bo nära tjänster,
att villkoren för barnfamiljerna ska förbättras ytterligare. Dels rent ekonomiskt med högre
barnbidrag och bättre föräldraförsäkring. Men också socialt genom att arbetslivet tilllåts
organiseras mer flexibelt för småbarnsföräldrar. Här krävs förstående arbetsgivare
om de ska få kvalificerad arbetskraft i en bristsituation, men möjligen också ytterligare
lagstiftning,
att det ska göras en snabb bred politisk uppgörelse om vilka regler som ska gälla för den
ökade arbetskraftsinvandring som kommer förr eller senare,
att de offentliga finanserna ska hållas i ordning. Stabila överskott krävs för att klara äldreboomen
längre fram. Överväg att sätta av pengar till en äldrevårdsfond, alternativt äldrevårdsförsäkring
dit medborgare över en viss ålder börjar betala in egenavgifter redan
nu,
att tillväxten måste hållas uppe. Fler företag och fler sysselsatta i det privata näringslivet
är absolut nödvändigt om den kommande försörjningsbördan inte ska bli för tung att
bära för de yrkesverksamma generationerna,
att utbildningen är av hög kvalitet. För Sveriges framtida välfärd är det viktigt att ungdomar
ges en omfattande utbildning, att målen om att hälften av en ungdomskull påbörjar
högskoleutbildning upprätthålls. Men samtidigt måste kvaliteten försvaras och utbildningsväsendet
ges goda resurser,
att det görs möjligt för studenter att arbeta vid sidan av studierna utan att det påverkar
studiemedlen. Höj det så kallade fribeloppet som en student kan tjäna innan studiemedlen
minskar och avskaffa beloppsgränsen helt på sikt,
att den gemensamma finansieringen av den offentliga sektorn ska vidmakthållas, men
öppna fler verksamheter för konkurrens av alternativa verksamhetsformer.
Stefan A Johansson

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 96
ang. inför ett obligatoriskt sjukförsäkringssystem i
Sverige som bygger på samma princip som PPMsparandet
I Sverige är det så illa att politiska partier vinner val på att utfästa garantier för någonting som
borde vara själklart. Blotta kravet på en vårdgaranti är det yttersta beviset på hur det svenska
folkhemmet har devalverats. Trots att svenskarna betalar cirka 10 procent av sina inkomster
till sjukvården finns det nämligen inga automatiska garantier för att man får den vård man
behöver. En god medborgare som år ut och år in har betalat sin skatt och därtill varit övertygad
om den svenska modellens förträfflighet hinner i värsta fall dö innan han har avancerat
igenom de svenska vårdköerna.
I USA betalar man mellan 10000 och 40000 Kr om året. Väldigt många får sjukförsäkringen
betald av arbetsgivaren. När man ställer frågan till en amerikan om hur långa väntetiderna är
inom så förstår de i princip ej frågan. Kvaliteten på den privata vård som ges står i paritet med
den starka överrepresentationen av Nobelpristagare i medicin från USA.
En svensk skattebetalare som har en månadslön på 20 000 betalar cirka 24 000 kronor om året
till sjukvården. Vilket innebär mer än en månadslön och ungefär lika mycket som för en amerikansk
sjukförsäkring. Både lönenivåerna och köpkraften är högre i USA än i Sverige och
framförallt betalar amerikanen en spottstyver i skatt i jämförelse med svenskarna. Man kan
excellera i nationalekonomiska beräkningar hur länge som helst summan blir ändå att en genomsnittlig
medborgare i USA får bättre sjukvård för mindre pengar jämfört med svenska
folkhemsmedborgaren.
Men så är det då det här med sjukförsäkringen. Trots den amerikanska individualistiska
grundsynen har jag ej mött någon oavsett delstat som är emot en obligatorisk sjukförsäkring.
Tvärt om så tycker de allra flesta att det borde vara lag på att de 40 miljoner amerikaner som
ej har någon måste ha en. De tycker dock att var och en ska få välja försäkringsbolag så att det
ej blir som i Sverige där kunderna var för sig har rätt att klaga på eller byta ut sitt försäkringsskydd
när man ej får det man betalar för.
Inför ett sjukförsäkringssystem i både Sverige och USA som bygger på samma princip som
vårt eget PPM–sparande. Du måste betala, men får själv välja bolag. De som vill och vågar får
gärna fortsätta att betala till det allmänna systemet i stället.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska införas ett obligatoriskt sjukförsäkringssystem i Sverige,
att det obligatoriska sjukförsäkringssystemet ska bygga på samma princip som PPMsparandet.
Stefan A. Johansson

Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 97
ang. föräldraförsäkringen
Individualisera en större del av föräldraförsäkringen av tre skäl.
Låt unga kvinnor en gång för alla slippa få frågan om de har för avsikt att skaffa barn på anställningsintervjuer.
Med individualiserad föräldraförsäkring blir männen en lika stor "riskgrupp"
som kvinnor och frågan blir ointressant.
Jämställda hem och familjer är en förutsättning för ett sant jämställt samhälle. En delad föräldraledighet
är ett steg mot en jämlikare arbetsfördelning i hemmet.
Ca 20% av föräldraledigheten tas idag ut av papporna. Det leder till att kvinnor hamnar efter i
lön och utbildning och det är en av orsakerna till den ojämställda arbetsmarknaden. Att hamna
efter i lön och utbildning är dessutom detsamma som att hamna efter i makt och inflytande.
Menar vi som parti allvar med vår feminism är varje reform som jämnar ut klyftorna mellan
män och kvinnor nödvändig.
Det finns inga skäl till att pappan inte skulle vara hemma med sina barn. Trots det är det oftast
pappan som det "inte passar att vara hemma just nu". När de så kallade pappamånaderna infördes
ökade pappornas uttag markant. Men det är viktigt att pappan är hemma längre än över
fotbolls-VM eller semestern. Många pappor tar inte ens ut sina två månader. Ska papporna
vara hemma mer krävs att familjen förlorar så mycket föräldradagar på att pappan inte stannar
hemma att han faktiskt gör det.
Samtidigt måste det finnas en viss flexibilitet, eftersom övergången måste passa barnet i utveckling
och med amning. För den familj som vill dela ansvaret lika, kan det bli svårt med
dagens 13 månader. Ofta har dessutom mamman tagit ut viss tid i samband med graviditeten.
Många drar ut på tiden genom att inte ta ut full ersättning, men det är det inte alla som har råd
med.
Med stöd av ovanstående yrkar jag:
att föräldraförsäkringen förlängs till 15 månader,
att föräldraförsäkringen delas upp i tre delar, där fem månader är knutna till vardera
föräldern, och fem månader går att fritt förfoga över för föräldrarna,
att Malmö arbetarkommun antar motionen som sin egen, verkar i dess anda och skickar
den till partidistriktets årskonferens 2008 samt till socialdemokraternas partikongress
2009.
Unga (s), Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.

MOTION NR 98
ang. pappadagar
Vi vill utöka de 10 första "pappadagarna" till 20 dagar direkt efter förlossningen.
Detta för att stärka barnets band till pappan och vice versa samt skapa en ömsesidig förståelse
för den nya situationen i familjen.
Ser även att detta skulle kunna leda till ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten!
Alla erfarenheter och forskning visar att där pappan tar en större del av föräldraförsäkringen
minskar skilsmässor och separationer.
Vi yrkar därför:
att antalet "pappadagar" i samband med barns födelse utökas från 10 till 20,
att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen, verkar i dess anda och sänder den
vidare till distriktskongressen samt ordinarie partikongress.
Lars Persson Fredrika Wiklund
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 99
ang. rätt till sjukpenning
Försäkringskassan har under senare år börjat tillämpa reglerna för rätt till sjukpenning på ett
mycket märkligt sätt. Människor som blivit skadade och sjuka får sin sjukpenning indragen
med de mest underliga motiveringarna.
Under senare tid har det i Svalövs kommun varit flera partivänner som innehar fritidspolitikeruppdrag
i kommunal nämnd som blivit drabbade en Försäkringskassans fullständiga godtycke.
Försäkringskassan menar att ett fritidspolitikeruppdrag som ersättare i en kommunal nämnd är
att jämställas med att man har arbetsförmåga och därför skulle kunna arbete. På denna grund
drar man ensidigt in människors försörjning. Detta trots att uppdraget är begränsat till en gång
per månad cirka en till två timmars sammanträde per gång!
Något måste göras fort för att stoppa denna idioti som pågår inom försäkringskassan. Deras
tolkningar och bedömningar får enorma konsekvenser för enskilda medborgare och utgör ett
stort hot mot medborgarnas tilltro till välfärdssystemen.
Att få vara engagerad i föreningsliv och politiskt får inte omedelbart tas som intäkt för att en
människa har arbetsförmåga och därför inte har rätt till sjukpenning! Ett sådant snävt synsätt
är ett uppenbart hot mot vår demokrati och vår starka föreningstradition i Sverige.

Därför föreslår jag:
att distriktskongressen uppdrar åt de Skånska riksdagsledamöterna att ta initiativ till att
försäkringskassans rutiner skyndsamt ändras så att människor ges rätt att vara såväl föreningsaktiva
som fritidspolitiskt aktiva utan att deras rätt till sjukförmåner omedelbart
hotas.
Karl-Erik Kruse
Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Birgitta Jönsson
Ordf.

T R A F I K , K O M M U N I K A T I O N
MOTION NR 100
ang. färdtjänsten
Färdtjänsten är av stor betydelse för att äldre, särskilt för dem som bor i periferin av en kommun,
skall kunna delta på lika villkor i samhälls- och umgängeslivet och även besöka läkare
och andra vårdställen m.m.
Färdtjänsten fungerar helt enkelt inte så som den är utformad nu. Detta gäller i vart fall utanför
centralorten. Chaufförerna har svårt att hålla tiderna p.g.a. helt orealistiska åkscheman
vilket ger dem en orimlig arbetsmiljö och stor stress för brukarna som helt enkelt inte kan lita
på att man kommer fram i tid till läkaren, till teater, till ett möte. Hetsen skapar också brister i
omhändertagandet av äldre med funktionshinder. Det har hänt att brukare ”dumpats” en bit
från bostaden p.g.a. snöhinder för taxin eller på annat sätt att chauffören inte sett till att vederbörande
kommer fram till den som det gäller. Allt p.g.a. orealistiska färdscheman. Orsaken
belastar inte chaufförerna som gör så gott de kan utan planeringen som sker vid en växel på
annat håll, långt bort från brukarmiljön.
Den största orsaken till alla problem är att färdtjänstcentralen är förlagd utanför brukarområdet
där man saknar begrepp om faktiska lokala väderförhållanden, om avstånd mellan bostad
och olika resmål eller patientens behov av hjälp både vid påstigningen och vid avlämnandet i
resmålet. När man tidigare kunde anlita lokal taxi fungerade allt bra. Det måste bli bättre både
ur miljösynpunkt och mer ekonomiskt. Vid ”upphandlingen” måste man beakta dessa synpunkter
och inte bara se till det som blir kortsiktigt billigast men långsiktigt mer dyrbart, ger
en otillfredsställande arbetsmiljö för chaufförerna och en orimligt dålig service till brukarna.
Ett annat problem är att sjuktransporter och vanlig färdtjänst kombineras på sådant sätt att
brukare tvingas flera timmars extra åkturer regionen runt. Dessa långa färder kan bli mycket
tröttande, särskilt för äldre, sjuka brukare.
Hela färdtjänsten måste ses över och utvärderas inte bara avseende kostnader utan också kvalitet.
Detta bör kunna ligga till grund för en förbättring, gärna med större lokal anknytning.
Yrkande:
att partiet skall kräva en utvärdering av både kvalitet och kostnader,
att partiet skall verka för en förbättring av färdtjänsten i enlighet med utvärderingen, särskilt
så att den mer anknyts till den lokala verkligheten.
Bo Widegren
Ystads arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Stefan Malmberg
Ordf.

MOTION NR 101
ang. obevakade järnvägsövergångar i små samhällen
Påarps s-förening vill härmed lyfta frågan gällande en obevakad järnvägsövergång i östra delen
av Påarp.
Det finns två obevakade järnvägsövergångar inom tätbebyggt område i Påarp.
Banverket går ut med att man endast har 900 obevakade järnvägsövergångar i Sverige, men
två finns i Påarp.
En av dessa finns nära bebyggelse, ca 100 m till Lokvägens hyresrätter, en av Påarps största
bostadsområden.
Den ligger mitt på en naturlig gångbana för stora delar av byns befolkning.
Denna obevakade övergång används flitigt av både motionärer, barn, unga samt som väg till
hästgård. Inte bara gång- och cykeltrafikanter använder den utan också mopeder och motorcyklar.
Trafiken på denna tåglinje är oerhört trafikerad och lokförare har uttalat sig om att de
upplever denna trafikerade obevakade övergång som ytterst obehaglig.
Flera obehagliga olyckor har inträffat under åren, och vi vill inte att fler skall inträffa.
Vi finner det mycket olämpligt och otryggt att ha denna övergång kvar.
Tidigare kontakter har inletts med Banverket men inte lett till någon åtgärd.
Vi finner det svårt att kommunicera med Banverket eftersom man inte har någon lokal förankring.
Vi yrkar:
att diskussioner inleds och att distriktskongressen lyfter denna viktiga fråga vidare, på
Påarps s-förenings begäran, till Banverket,
att ett forum bildas för att möjliggöra kontakt med Banverket för enskilda medborgare.
Pia Alkefeldt
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 102
ang. avgifter i Skånetrafiken
Jag finner Skånetrafikens prislista för månadskort lite märklig.
Varför finns det inte något samband mellan enkel resa och månadskort?
Se ex :
Enkel resa Lund –Billeberga pris 42 kr
Enkel resa Lund - Tågarp pris 48 kr
Månadskort Lund – Billeberga pris 580kr
Månadskort Lund – Tågarp pris 740 kr
Ett rimligt pris på månadskortet hade varit 48x580/42=662 kr =670 kr

Därför föreslår jag Skånes partidistrikt:
att antaga motionen och överlämna den till Skånetrafiken för en justering av
månadsavgiften,
att det blir ett rättvist förhållande mellan enkel resa och månadskortet.
Lennart Andersson
Svalövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Birgitta Jönsson
Ordf.
MOTION NR 103
ang. ett jämställt transportsystem
Sedan 2001 är ett av målen i transportpolitiken ett jämställt transportsystem.
Detta innefattar att transportsystemet ska svara mot både kvinnors och mäns transportbehov,
men också att kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka dess tillkomst, utformning
och förvaltning och att deras värderingar skall tillmätas samma vikt.
Forskning har visat att det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster. Männen
reser oftare och längre och gärna i egen bil. Kvinnor reser oftare kollektivt.
De olika resmönstren är en konsekvens av hur kvinnors och mäns vardags- och arbetsliv skiljer
sig åt, men påverkas också av att planeringen av infrastruktur och transportsystem sker i
ytterst manliga sammanhang där kvinnors perspektiv är dåligt företrädda.
I undersökningar av kvinnors och mäns attityder till transporter och resande, framkommer att
kvinnor kanske främst önskar ett tryggare transportsystern. Dels handlar det om trafiksäkerhetsfrågor.
Men också om oro för överfall på till exempel hållplatser och i garage. Vissa
skånska kommuner arbetar mycket med att öka tryggheten i transportsystemet genom att till
exempel klippa ner buskar och ändra belysningen runt hållplatser, andra mindre. Skånetrafiken,
som borde ta ett stort systemansvar, gör långtifrån tillräckligt.
I Trafikförsörjningsplanen för 2008, ett 36 sidor långt dokument, finns det sammanlagt 15
rader om jämställdhet. Inga konkreta åtgärder föreslås, istället skriver man självklarheter som
"Det finns många olika delar av Skånetrafikens organisation och olika nivåer där trafiken
formas, marknadsförs och säljs. De olika delarna av organisationen har en varierande fördelning
mellan könen."
I busstrategin nämns jämställdhet i en enda mening, som är ett citat från (den gamla) trafikförsörjningsplanen.
I kollektivtrafiknämndens budgetskrivelse för 2008 finns en något större förståelse för frågan.
Man inser att det behövs en "breddad sammansättning i Skånetrafikens ledning och planeringsprocess"
och då bland annat en jämn könsfördelning. Häpnadsväckande nog påstår man
sig dock med en sådan förändring "ännu bättre" kunna utforma utbudet att passa såväl kvinnors
som mäns behov, vilket måste tolkas som att man redan är ganska nöjd. Det är en inställning
som inte direkt befrämjar ett kreativt och förutsättningslöst utvecklingsarbete.

Nämnden skriver vidare att man vill "synliggöra" olika förhållanden för kvinnor och män,
"lyssna på kunderna och vara lyhörda" samt att man löpande ska iordningställa upplysta och
genomsiktliga hållplatser, terminaler samt anslutande gång- och cykelvägar.
Alla dessa åtgärder är bra, men långtifrån tillräckliga. Det behövs en ordentlig genomlysning
av det skånska kollektivtrafiksystemet ur jämställdhetssynpunkt, en genomlysning som kan
resultera i en konkret åtgärdslista.
Jag yrkar:
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Skånes
socialdemokratiska partidistrikt,
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen och ger den
socialdemokratiska gruppen i regionstyrelsen och regionfullmäktige samt regionens
kollektivtrafiknämnd i uppdrag att föra fram behovet av en grundlig genomlysning av
den skånska kollektivtrafiksystemet ur jämställdhetssynpunkt som resulterar i en ändamålsenlig
handlingsplan.
Julia Janiec
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 104
ang. ökade lastbilstransporter
Under de senaste fem åren har godstransporterna med lastbil ökat med cirka tio procent årligen.
Om denna ökningstakt av lastbilstransporter fortsätter kommande år kommer detta att få
orimliga miljö- och trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser. I Skåne har vi fyra hamnar med
betydande import- och exporttrafik inte minst med lastbil och trailers.
För mycket av denna trafik utgör Skåne endast ett transitlandskap, trafiken på vägarna tätnar
och miljön belastas onödigt hårt. En vidareutveckling av så kallad kombitrafik kan minska
miljöbelastningen som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till och öka trafiksäkerheten.
Därför föreslår vi att:
att det socialdemokratiska partidistriktet i Skåne län verkar för att man utreder hur
vidareutveckling av så kallad kombitrafik kan ske från de Skånska hamnarna och
knytas samman med landets järnvägsstambanenät.
Fackens S-förening
Hässleholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Rolf Delcomyn
Ordf.

MOTION NR 105
ang. kollektivtrafiken
Socialdemokratin är ett parti där trafik och miljöfrågor skall ha en fortsatt hög prioritering.
Ytterligare förbättringar av kollektivtrafiken är ett viktigt led i detta.
Skälen för detta är följande:
Ungefär en tredjedel av befolkningen är helt beroende av kollektivtrafiken, framför allt unga
och äldre.
Kollektivtrafiken förbättrar både miljön och trafiksäkerheten.
Trängseln på gatorna och vägar blir mindre.
Förbättrar hälsan, de som åker kollektivt promenerar mer än de som åker bil.
Kollektivtrafik en jämställdhetsfråga, majoriteten av resenärerna är kvinnor.
Ökad kollektivtrafik förbättrar stads- och landskapsbilden.
Bussar tar mycket mindre plats än bilar.
Bilismen skapar trafikproblem och är den främsta bidragande orsaken till buller, trängsel och
försämrad luften.
Vår uppgift som socialdemokrater är att verka för en god och sund livsmiljö.
Det är nu känt att trafiken väntas öka kraftigt framöver.
Generellt i Sverige har utvecklingen av kollektivtrafiken stått ganska stilla på senare år. Andelen
av det totala antalet resor har inte ökat. Detta beror på att så många har vant sig vid de
odiskutabla komfortfördelarna med att åka bil, det är praktiskt och bekvämt.
Flexibiliteten, man kan åka när man vill och det ska gå fort, betyder mer än de ekonomiska
nackdelarna. De senare väger lätt jämfört med de komfortvinster som uppnås.
Kollektivtrafiken i Skåne har däremot ökat mycket och under många år. Det gäller framför allt
tågen, men faktiskt även stadsbussarna. Öresundsbron har medverkat till ett ökat kollektivt
åkande. Kollektivtrafiken måste därför ges högre prioritet. Det tar minst 50 procent längre tid
att åka buss än bil idag, så att satsa på bussarna vore liksom rättvist. Vad det handlar om är
istället att maximera snabbheten och pålitligheten för exempelvis bussarna.
Samtidigt finns uppgifter som pekar på att påståendet om kollektivtrafikens förträfflighet inte
stämmer. Många har insett att det är billigare att åka ensamma i sin stora bil än att ta tåget.
Men att det är dyrt och många gånger svårt att åka kollektivt gäller inte bara SJ. Den statliga
myndigheten Vinnova visar i en forskningsrapport att biljettpriserna stigit mer än bensinpriset.
Till och med bussarna är på många håll dyrare än att ta bilen. Priset på kollektivtrafiken har
fördubblats sedan 1985. 2005 var kollektivresan 11 procent dyrare än att ta bilen. Det är inte
slut där, biljettpriserna stiger enligt.
Prisinriktningen i Skåne borde därför inriktas mot en nolltaxa för kollektivtrafiken. Fördelarna
är många och gynnar dessutom miljön på många sätt. Dessutom förbättras förarnas säkerhet.
Det finns alltså en hel del att göra i de förebyggande åtgärderna

Med stöd av ovan föreslår vi distriktskongressen ger styrelsen i Skånes socialdemokratiska
partidistrikt i uppdrag:
att verka för ett införande av en nolltaxa för kollektivtrafiken i Skåne,
att partidistriktet än hårdare än tidigare driver frågorna om kollektivtrafikens utbyggnad, i
syfte att förbättra miljön och trafiksäkerheten genom ett ökat kollektivt åkande,
att den fortsatta trafikplaneringen i Skåne ska inriktas på en minskning av privatbilismen,
att partiet i den fortsatta trafikplaneringen ställer krav på Skånetrafikens inköp av nya
bussar, att de endast får drivas med biobränsle.
"Moder jord har hög feber. Människan har smittat henne. Temperaturen stiger. Extrem hetta.
Torka och svält. Isarna smälter. Havet stiger 3,3 millimeter varje år. Stormar. Växthuseffekten
skördar liv - människor, djur och växter. Koldioxidutsläppen ökar ...
Vi har alla vårt ansvar att göra något åt det.
Anita Aagesen-Svärd, Magnus Norrlin, Reinhold Fryksmo, Jan Ek, Håkan Björkenklev,
Bengt-Göran Svensson, Klaes Andersson, Marie-Christin Persson, Milan Obradovic, Irene
Shane, Kjell-Åke Leismar, Isaac Isaacson, Wolfgang Dirksen, Vehbo Hot.
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 106
ang. studentrabatt
Bostadssituationen för studenter är sådan att det inte har möjlighet att bo nära eller ens i
samma kommun som det universitet eller högskola som man studerar vid. Kostnaderna för
studenternas resor till och från studielokaliteterna blir därför mycket kostsamma och betungande.
Många studenter, de allra flesta, har svårigheter att klara denna tunga börda.
Eftersom de numera inte finns studentrabatter inom kollektivtrafiken i vår region Skåne föreslår
vi:
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för införandet av studentrabatt inom Skånetrafikens
verksamhetsområde,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder till Skånes SAP-distrikts
årskongress 2008 för behandling.
Bengt-Göran Svensson Anita Aagesen-Svärd Wolfgang Dirksen
Jan Ek Klas Andersson Vehbo Hot
Håkan Björkenklev Marie-Christin Persson Isaac lsaacson
Irene Shane Milan Obradovic Reinhold Fryksmo
Kjell-Åke Leismar Magnus Norrlin

Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 107
ang. studentrabatt
Bostadssituationen för studenter är sådan att det inte har möjlighet att bo nära eller ens i
samma kommun som det universitet eller högskola som man studerar vid. Kostnaderna för
studenternas resor till och från studielokaliteterna blir därför mycket kostsamma och betungande.
Många studenter, de allra flesta, har svårigheter att klara denna tunga börda.
Eftersom de numera inte finns studentrabatter inom kollektivtrafiken i vår region Skåne föreslår
vi:
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för införandet av studentrabatt inom
Skånetrafikens verksamhetsområde,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder till Skånes SAPdistrikts
årskongress 2008 för behandling.
S-studenter, Malmö
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 108
ang. gör kollektivtrafiken mer attraktiv
Idag åker allt för många tomma säten omkring på vägarna. Det krävs radikala åtgärder för att
bromsa klimatförändringarna och minska koldioxidutsläppen.
2008 blir det dyrare att åka kollektivt för resenärer i Skåne. Det är framför allt pendlare som
drabbas. Under 2007 ökade resandet med kollektivtrafik med över 7 %. Denna positiva utveckling
kan komma att stävjas av höjda biljettpriser. De som tidigare har ställt bilen och valt
tåg eller buss, kan komma att börja pendla med bil igen.
Detta är naturligtvis ett bakslag vad gäller regionens politik för en hållbar utveckling. Med en
ökad bilism, ökar också hälsofarliga och miljöfarliga utsläpp. Det ska därför vara vår uppgift
att istället främja kollektivt resande, med tåg och buss.
Ett incitament för att få fler att åka kollektivt är att subventionera biljettpriserna. Det ska bli
billigare för resenären att åka buss eller tåg i regionen. Vi menar vidare att biljettpriserna
framför allt är dyra för ungdomar som inte har någon, eller liten, inkomst. Därför ska ungdomsbiljetter
införas. Ungdomsbiljetter finns inom SJ och bör också införas i Skånetrafiken.

Många bilister väljer bilen framför kollektivtrafiken på grund av bekvämlighet och tillgänglighet
snarare än på grund av biljettpriserna. Därför är en tredje och nödvändig faktor för att
öka kollektivresandet i Skåne, att göra kollektivtrafiken geografiskt tillgänglig för fler. Det
innebär att bygga ut busslinjer och öka turtätheten i områden där det finns behov av mer tillgänglig
kollektivtrafik.
Vi måste ge fler människor möjlighet att välja miljövänliga alternativ om vi ska leva upp till
klimatmålen.
Vi kräver:
att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för att sänka biljettpriserna för resenären, på buss
och tåg som drivs i landstingets regi,
att Socialdemokraterna i Skåne verkar för att införa ungdomsbiljetter på buss och tåg som
drivs i landstingets regi,
att Socialdemokraterna i Skåne arbetar för att bygga ut busslinjer och öka turtätheten i
områden där det finns ett uttalat behov av mer tillgänglig kollektivtrafik.
SSU
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 109
ang. riksväg 23, förbindelse mellan norra Skåne och
Malmö/Lundaregionen
Den framtida utvecklingen i norra Skåne är beroende av bra, snabba väg och järnvägsförbindelser
till Malmö/Lundaregionen och vidare mot kontinenten. I den gällande RTI planen finns
ett utmärkt förslag till förändring av sträckningen av riksväg 23 som innebär att man bygger
en ny förbifart från där Norra Rörumsvägen ansluter till riksväg 23 till Ludvigsborg utmed
riksväg 13.
De nuvarande förändringarna av sträckan Höör – Rolsberga med fler rondeller och mittvajerräcken
kan inte ersätta den förslagna sträckningen av riksväg 23.
Därför föreslår vi att:
att det socialdemokratiska partidistriktet i Skåne län verkar för att vägverket snarast
projekterar och bygger den föreslagna vägsträckningen. Led trafiken utanför Höör till
RV 13 mot Hörby till E 22 och vise versa. Ombyggnad vid Höör – Ludvigsborg bör
påbörjas snarast.
Fackens S-förening
Hässleholms arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Rolf Delcomyn
Ordf.

MOTION NR 110
ang. en fast förbindelse för en stark Öresundsregion
För att Öresundsregionen ska kunna utvecklas till sin fulla potential som en dynamisk,
spännande och växande region att leva, arbeta och bo i behövs det en fast förbindelse även
mellan Helsingborg och Helsingör.
Till riksmötet 2005/06 skrev en rad skånska riksdagsmän från de borgerliga partierna i en
riksdagsmotion att "Öresundsbroförbindelsen bör kompletteras med en nordlig fast förbindelse".
Bland undertecknarna fanns Cristina Husmark Pehrsson och Tobias Billström, som numera
intagit var sin ministertaburett. De sade sig vara "rädda för att HH-förbindelsen kommer att
dras i långbänk lika länge som Öresundsbron" och utropade att "Det är dags för en tidtabell
för HH-förbindelsen!"
Bättre än så kan saken inte uttryckas.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
att Malmö arbetarekommun antar denna motion som sin egen samt sänder den vidare till
Skånes partidistriktskongress,
att Skånes partidistrikt antar denna motion som sin egen och sänder den vidare till
Socialdemokraternas partikongress samt under hela mandatperioden prioriterar arbetet
med att bilda opinion på den nationella nivån för en fast förbindelse mellan Helsingborg
och Helsingör,
att Socialdemokraternas vid sin partikongress fastslår att det finns ett omedelbart behov
av en tidtabell för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör samt att man
ämnar prioritera arbetet för att en sådan förbindelse ska komma till stånd.
Julia Janiec
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 111
ang. infrastruktur i nordöstra Skåne – vägar och
kommunikationer
Osby kommun kategoriseras som en glesbygdskommun med många små företag och med
tung industri både inom kommunen och i dess omedelbara omgivningar. Naturens skönhet
och övrig service har också utvecklat hela området nordöstra Skåne till boendekommuner dör
behoven av goda kommunikationer och vägar är av största betydelse för utvecklingen. Goda
pendlingsmöjligheter ingår som en väsentlig förutsättning.
Bilar och andra transportmedel har utvecklats både tekniskt och säkerhetsmässigt medan förbättringar
och standard i vägnätet har fått stå tillbaka inom hela det nordöstra området av

Skåne. Det kan inte vara rimligt att Vägverket sänker statusen på vårt vägnät i stället för att
satsa på förbättringar.
Det är inte bara tillgängligheten som försvåras. Brister i infrastrukturen leder till negativa effekter
för miljön och klimatet. Den tunga trafik som nu måste ta sig igenom tätorterna i kommunen
ökar även risken för olyckor.
Behoven av infrastruktursatsningar är oändliga. Men ensidiga satsningar på utbyggnad av
infrastrukturen enbart i de folkrika delarna av Skåne hämmar utvecklingen i den östra delen
av Skåne och upplevs som djupt orättvisa.
Hela Skåne måste leva.
Socialdemokraterna i Osby kommun kräver att förbättringar genomförs av infrastrukturen i
nordöstra Skåne och att tidigareläggning sker när det gäller anläggande av tvärleden.
Osby arbetarekommun/Lönsboda s-förening yrkar att distriktskongressen beslutar att ge styrelsen
och distriktets riksdagsmän i uppdrag:
att verka för att förändringar inom infrastrukturen i nordöstra Skåne genomförs,
att med hjälp över partidistriktsgränser och länsgränser påskynda byggandet av tvärleden.
Karl-Gösta Bengtsson
Osby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Sten Andersson
Ordf.

U T B I L D N I N G
MOTION NR 112
ang. livslångt lärande
Det vuxna lärandet som finns idag är endast för den som befinner sig utanför arbetsmarknaden
- en som är yrkesverksam och är anställd har ytterst svårt att på eget initiativ omskola sig
till ett nytt yrke som inte nödvändigtvis kräver högre studier.
Att ändra inriktning på sitt arbetsliv ska vara en verklig möjlighet för alla som så önskar.
Ta till exempel ett vårdbiträde som efter 20 års tjänst som inte längre vill arbeta med samma
intensiva mänskliga relationer, utan som istället vill arbeta som sotare eller byggnadsarbetaren
som efter 25 år i snö och blåst istället vill förverkliga drömmen om att bli florist.
Ska inte detta vara möjligt?
Det tycker vi på Tvärfackliga s – föreningen i Lund. Det är tid att ge begreppet vuxenutbildning
en ny innebörd. Komvux spelar fortfarande en viktig roll som institution för att läsa in
eller läsa upp grundskolans eller gymnasiets betyg, men det behövs ett komplement för yrkesutbildning
för att handfast få lära sig ett nytt yrke från grunden.
Därför yrkar Lunds Tvärfackliga (s)– förening förutom sedvanlig motionsformalia:
att partidistriktet verkar för en politik som möjliggör ett livslångt lärande,
att partidistriktet verkar för en vuxenutbildning som möjliggör för individen att under sitt
yrkesverksamma liv kunna ha flera olika yrken.
Lunds Tvärfackliga (s)-förening
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 113
ang. att införa grundläggande arbetsmiljöutbildning i
högstadiet
Vi har i Sverige kommit långt med att skapa trygga och säkra arbetsplatser, men vi ser nu
olika former av attacker från Alliansen avseende att försämra den svenska arbetsmiljön.
Exempel på detta är stängningen av Arbetslivsinstitutet och minskade resurser till Arbetsmiljöverket.

För att uppnå ett bra arbetsmiljöarbete krävs inte enbart lagar och föreskrifter det behövs
också kunskap och förståelsen för att detta är viktigt.
För att öka intresset och förståelsen för vikten av en bra arbetsmiljö vill jag föra in en grundläggande
arbetsmiljöutbildning i skolan, t ex under högstadiet, där eleverna får minst åtta
timmars grundläggande utbildning om arbetsmiljö.
Jag föreslår:
att distriktskongressen antar motionen samt översänder den till partistyrelsen och
riksdagsgruppen,
att Socialdemokraterna verkar för att införa en grundläggande arbetsmiljöutbildning i
skolan under högstadiet.
Johan Pettersson
Klippans arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Johan Pettersson
Ordf.
MOTION NR 114
ang. gymnasieutbildning
Utbildning är en viktig faktor för hur ett land skall kunna konkurrera med andra länder. För
individen ger utbildning möjligheter att få ett välbetalt och utvecklande arbete. Det är därför
viktigt att ge utbildning de bästa förutsättningarna. Tyvärr har vi brister när det gäller utbildning
i Sverige jämfört med andra länder.
Idag saknas en helhetssyn på gymnasieutbildning såväl teoretisk som praktisk. Att som idag
varje kommun ansvarar för gymnasieutbildningen är ingen bra lösning. Någon helhetssyn blir
det inte om varje kommun skall lösa gymnasieutbildningen.
Någon klar bild av hur stort behovet är av t.ex. bilmekaniker i Skånes 33 kommuner saknas.
Ett resultat kan bli att för få blir utbildade i yrket. En möjlighet till jobb blir risk för arbetslöshet.
I vårt grannland Finland är det staten som har ansvaret och helhetssynen för ovannämnda utbildning
och arbetsmarknadens parter kan påverka utbildningslinjerna genom tillsatta nämnder.
Med stöd av ovanstående är mitt förslag:
att staten tar över ansvaret för gymnasieskolan.
Hans-Åke Mårtensson
Burlövs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Kent Wollmér
Ordf.

MOTION NR 115
ang. låt kommunerna själva fatta beslut om nyetablering
av friskolor på grundskole- och gymnasienivå
Kommunerna ansvarar för skolan – men får inte säga ja eller nej till friskolor som vill öppna.
En rad friskolor har etablerats de senaste åren med hjälp av statliga beslut hos Skolverket.
Kommunerna får stå för kostnader och kringservice, men besluten tas på statlig nivå.
Följden kan bli att kommunala skolor, i så kallade mindre attraktiva områden, tvingas dra ner
på sina resurser.
Den sammanhållna skolan, där barn och ungdomar med olika bakgrund och skiftande familjeförhållanden
såväl socialt som ekonomiskt ges lika möjligheter att fungera tillsammans, är en
viktig förutsättning för samhällets utveckling. Vi behöver varandra.
Det finns givetvis friskolor som tillför mycket och håller hög kvalitet, men problemet är de
som inte lever upp till kvalitetskraven eller tar sitt sociala ansvar. Det finns också en risk att
friskolornas urvalsprinciper försvårar planering och långsiktigt kvalitetsarbete för kommunal
skolverksamhet. När elevantalet sjunker är det också kommunen som åter får ordna skolgången
för eleverna.
Friskolor bör ses som komplement inte ersättning för kommunala skolor.
Som det är nu äger kommunen rätt att besluta om nyetablering av förskolor. På grundskole-
och gymnasienivå är det dock staten som har sista ordet. Kommunen får yttra sig och hoppas
på att Skolverket tar hänsyn till de synpunkter som framförs.
Det skapar otydlighet för medborgaren. Debatten och diskussionen förs ofta lokalt. Men beslutet
fattas på en högre och för den enskilde medborgaren betydligt anonymare nivå.
Det är hög tid att kommuner som ansvariga huvudmän också får rätt att säga ja eller nej när
friskolor ska etablera sig. På kommunal nivå finns kännedom om närområdet och den bästa
kunskapen om lokala förhållanden.
Med hänvisning till ovan föreslås:
att kommuner i Sverige får beslutanderätt vid nyetablering av friskolor på grundskoleoch
gymnasienivå.
Åstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Reino Persson
Ordf.
MOTION NR 116
ang. privat skolverksamhet
Handelns Utredningsinstitut (HUI) har gett ut skriften: ”Utbildning som bransch - en analys
av grundskolan”. Här slår man fast att utbildningsbranschen är precis som varumarknaden.

Dåliga varor vill ingen ha och dåliga företag får därför slå igen, eftersom ingen vill ha varorna.
Dåliga skolor med många underkända borde därför få mindre resurser inte mer, enligt
HUI, så att de slås ut och försvinner. Marknaden ska styra, inte elevernas behov. HUI gör
sålunda skolan till en marknad, som det ska gå att tjäna pengar på. ”Utbildning är en vara som
det finns efterfrågan på och då finns det affärsmöjligheter, enligt HUI. Vinnare på en sådan
marknad är företagsamma personer, som kan ta ut höga löner och vinster. Förlorare är de elever,
som har svårt att nå målen.
Regeringens egen gymnasieutredare, Anita Ferm, säger att ”eleverna blivit handelsvara” och
hon ser så många jippon och knep för att locka eleverna att hon undrar om det inte är dags att
se över hur marknadsföringslagen gäller för utbildning och gymnasieskolor. Har plötsligt
smarta marknadsförare tagit över SYO-konsulentens roll?
Flera börsnoterade företag är etablerade i utbildningsbranschen t.ex. Academia och Bure
Equity. Dessa företag köper i sin tur upp olika privata skolor t.ex. Ljud&Bildskolan, Drottning
Blankas gymnasium, Rytmus musikgymnasium, Fenestra AB i Göteborg. Sedan tidigare
ingår Vittrakoncernen, IT-gymnasiet och Framtidsgymnasiet i Bure Equity och/eller Academia-familjen.
Aktiemäklarna Avanza påpekar, ”att ingen investerar i Rosengård eller andra områden där
eleverna har stora behov. Pengarna går till rika områden i Täby eller innerstaden där de har
störst förutsättning att växa”. Claes Hemberg (Avanza) fortsätter sina funderingar på följande
sätt: ”Det har tagits ett stort steg från en kommunal och allmännyttig skola, jag tror inte lärare,
elever och föräldrar inser hur stort”.
Sverige har ett av världens mest generösa system för offentlig finansiering av privata skolor.
Den kommunala skolan dräneras på resurser och kommunen tvingas betala för skolor som den
inte vill ha. Socialdemokraterna tillsatte en utredning om att begränsa vinstuttagen ur privata
skolor. Den har alliansregeringen lagt ner. Det finns alltså pengar att göra i utbildningsbranschen,
men det irriterar oss högeligen, att det är våra skattepengar som gör det möjligt för
vissa lycksökare att sko sig på elevernas bekostnad.
Utifrån det ovan sagda föreslår vi att distriktskongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag:
att verka för att ett förslag utarbetas om, ”hur vinstdrivande skolor ska stoppas”, och att
förslaget presenteras i god tid före nästa val,
att verka för att ett förslag utarbetas om, ”begränsad etableringsrätt för privata skolor”,
och att förslaget presenteras i god tid före nästa val,
att verka för att ett förslag utarbetas om, ”ett betydligt mindre generöst system för offentlig
finansiering av privat skolverksamhet”, och att förslaget presenteras i god tid före
nästa val.
Alexander Harich Åke Lindroth
Höganäs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Anders Johansson
Ordf.

MOTION NR 117
ang. bättre kontroll av kvaliteten på universitets- och
högskoleutbildningar samt krav på doktorsexamen
för att undervisa
Bara sex av 23 universitet som ansökt får examensrätt Av de 23 universitet och högskolor
som ansökt om examensrätt för den nya civilekonomutbildningen. 17 uppfyllde inte minimikraven
som en sakkunniggrupp med Erik Åsbrink i spetsen satt upp. Högskoleverket har beslutat
att följa gruppens rekommendationer och har därför avslagit ansökningarna.
Universiteten i Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Umeå och Växjö blir de enda som får
utfärda denna examen.
Att så många av dem som sökt får avslag är anmärkningsvärt. Det säger något om kvalitén på
svenska högskolor och det är inte ett gott betyg.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att kontrollen över kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningar och kurser ska
utföras av Högskoleverket mycket noggrannare och effektivare än i nuläget,
att lärare på universitets- och högskoleutbildningar och kurser ska ha doktorerat för att få
undervisa för att hålla kvaliteten uppe.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 118
ang. Bolognaprocessen och en höjning av taket till 240
veckors studielån
Är det bra att svensk utbildning förändras i grunden genom Bolognaprocessen?
Den 1 juli 2007 trädde den nya högskoleförordningen i kraft.
I våras hade svenska studenter hundratals nya mastersutbildningar att välja på i kurskatalogen.
Nu delas utbildningen in i tre nivåer i stället för två. Det är den största förändringen som Bolognaprocessen
innebär.
En svensk examen blir internationellt kompatibel.
Länderna ska erkänna varandras utbildningar, européerna ska bli rörligare, demokrati och
förståelse ska främjas.
Anställningsbarheten kommer att underlättas.
"Learning outcomes" är begreppet som ska få alla studenter och lärare i Europa att förstå varandra.
I Sverige har det översatts till lärandemål. Alla kursplaner har skrivits om och det har
blivit tydligare exakt vad studenten ska kunna för att få godkänt på en kurs.

Det innebär högre krav på lärosätena. För att utfärda en examen måste de verkligen ha kontrollerat
studenternas kunskaper. En examen blir som ett kontrakt och studenten skulle kunna
komma tillbaka och säga: "Jag har inte lärt mig det här.” Då vore det ett kontraktsbrott från
lärosätets sida.
Bolognaprocessen är bra.
Ett problem med Bolognaprocessen är att studietiden förlängs utan att studiemedlen gör det.
Regeringen har bestämt sig för att inte förhöja taket på 240 veckors studielån. En mastersutbildning
tar 200 veckor. Det gör det svårare att ändra sig eller att bredda sin utbildning ämnesmässigt.
Det införs samtidigt en maxgräns för hur många poäng som ingår i en examen.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att taket för studielån ska höjas till 240 veckor.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 119
ang. gymnasieelever som handelsvara
Fler skolor — men allt färre elever. Kampen om gymnasieeleverna hårdnar. Kommunala
skolor läggs ner pga. att friskolor konkurrerar ut de kommunala skolorna, med datorer, fria
luncher och resor, vilket inte är läroplansrelaterat.
Vi föreslår att den skånska socialdemokratiska distriktskongressen beslutar att:
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att konkurrensen om våra gymnasieelever
inte ska ske med materiella produkter, utan med ökad kunskap.
Håkan Björkenklev Marie-Christine Persson Magnus Norrlin
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 120
ang. gymnasieskolan
Det är några år sen nu som gymnasieskolan reformerades. Tanken var ju god. Alla skulle
kunna läsa samma teori. Alla skulle kunna gå vidare till högskolan. Alla skulle ha samma

chans. Men hur blev det då? Sökte sig eleverna från de praktiska programmen vidare till högskolan?
Gick de ens ut gymnasiet med betyg i alla ämnen?
Det ser lite olika ut på de olika programmen. På det naturvetenskapliga programmet har 80 %
börjat på högskolan inom tre år. På Barn och fritid har 20,5 % procent börjat högskolan. På
byggprogrammet har 1,5 % läst vidare och på fordonsprogrammet har 0,9 % sökt sig vidare.
Det är läge att fråga sig varför det är så viktigt att alla elever på alla program ska ha högskolebehörighet.
Samtidigt som vi socialdemokrater stångar pannan blodig för allas rätt till högskolebehörighet,
så är det en allt större del av gymnasieeleverna som inte klarar av att slutföra
gymnasiet. Endast två av tre gymnasieelever klarar gymnasieskolan på tre år. Lägst andel
hittar vi på fordonsprogrammet, där ju intresset för högskolestudier verkar lågt.
Alla har samma rätt till utbildning, men idag har vi en utbildning som långt ifrån alla klarar.
Är det inte dags att sluta med den missriktade välviljan och skapa en gymnasieskola som är
byggd efter elevernas förutsättningar? Jag vill inte ta ifrån någon möjligheten redan när de är
femton, men det finns andra vägar att gå. Vid övergången till dagens gymnasieskola fanns det
en kort period en möjlighet att läsa ett valfritt tredje år för de elever som gick praktiska linjer.
Det var faktiskt inte så dumt. Under två år kunde de koncentrera sig på att utbilda sig till ett
yrke, men möjligheten fanns att få högskolebehörighet när de var ett par år äldre och kanske
mer motiverade. På så sätt kunde exempelvis barnskötaren få möjlighet att läsa vidare till förskollärare.
Men samtidigt inser vi att det ställs allt högre krav idag. Självklart ska alla gymnasieelever
rustas för att vara en del av såväl yrkeslivet som samhället i stort. En sådan gymnasieskola
skulle ge fler elever fler valmöjligheter än dagens. Politik handlar inte bara om att vilja, det
ska fungera också
Med stöd av ovanstående yrkar jag:
att Socialdemokraterna utreder frågan om ett valfritt högskoleförberedande år för de av
gymnasieprogrammen där en liten andel av eleverna söker sig till högskolan,
att Gymnasieskolan reformeras så att alla programmen förbereder eleverna för att klara
yrkeslivet samt andra krav som samhället ställer,
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen, verkar i dess anda och skickar
den till partidistriktets årskonferens 2008 samt till socialdemokraternas partikongress
2009.
Sofia Hedén
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 121
ang. pedagogiska uppdrag
Förskolan har sedan 1988 en läroplan och är det första steget i samhällets utbildningssystem. I
läroplanen slås det fast att förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet och främja
barnens lust att lära.

Det handlar om att ge varje barn möjligheter fördjupa sig i sina intressen om det så är att lära
sig namnen på tjugotre dinosaurier eller att skriva alldeles egna böcker. Men förskolan har
också betydelsefulla uppgifter att utveckla barnens självförtroende, ansvarskänsla och medkänsla
och deras förmåga att iaktta, samarbeta, kommunicera samt skapa mening och sammanhang.
Eftersom förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn är det också en viktig
princip att det enskilda barnets resultat inte ska utvärderas.
Rådslagsgruppen Skola föreslår i sin sammanfattande rapport att förskolans pedagogiska uppdrag
ska definieras tydligare. Man vill att "Barn som har intresse och mognad att lära sig läsa
och skriva redan i förskolan ska ha rätt och möjlighet att göra det under ledning av utbildade
pedagoger" samt att alla 5-6 åringar "utifrån lust och intresse" ska få en möjlighet att lära sig
ett främmande språk med hjälp av språklärare från grundskolan. uppmuntra och ta till vara
barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
Vi tror att införandet av de rättigheter som rådslagsgruppen föreslår för barnen kommer att
leda till en ökad press från föräldrarna som faktiskt kan hämma utvecklingen av barnens nyfikenhet
och lust att lära. Vi känner dessutom en oro för att en sådan förändring leder till att
andra värderingar kommer att styra förskolans inriktning och att den kommer att följas av
krav på att det enskilda barnets resultat utvärderas.
Nu när så många barn har bakgrund i olika kulturer och när klassklyftorna åter växer anser vi
istället att förskolans fokus på att utveckla barnens förmåga till kommunikation och lärande
samt värderingar om ansvar och respekt är viktigare än någonsin.
Därför yrkar vi:
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partidistriktet,
att Socialdemokraterna i Skåne antar motionen som sin egen och sänder den vidare till
partikongressen samt välfärdsrådslagsgruppen,
att den socialdemokratiska partikongressen ställer sig bakom de tankar om förskolans
pedagogiska uppdrag som uttrycks i motionen.
Birgitta Nilsson Julia Janiec
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 122
ang. Tages stora oro
En solig och trevlig eftermiddag går Hasse, en av landets många högskolestuderande, gatan
fram. Han är på väg till Willys för att köpa spagetti. När han gått ungefär hälften av de två
kilometrarna till lågprisbutiken börjar han känna att benen kommer igång och att promenaden
gör nytta. Vilken tur att han inte har råd att handla på Konsum som bara ligger runtom hörnan!

En ringklocka pinglar till bakom honom och han vänder sig om, bara för att nästan bli påkörd
av sin kurskamrat Tage som kommer cyklande. Vi studenter är alla så härligt skämtsamma
som ringer i klocka och nästan cyklar på varandra! utbrister Hasse och fortsätter:
Vilken tur att vi har så bekymmersfria liv, har du tänkt på det Tage?
Tages stora studentikosa leende bleknar en smula.
Har vi? Frågar han.
Det har jag läst i tidningen att vi har! svarar Hasse bestämt.
Märkligt, jag har känt efter en hel massa, och ändå känns det inte så som det står i tidningen!
säger Tage.
Vad är det då som tynger dig Tage, min käre vän? undrar Hasse bekymrat.
Jo ser du Hasse, jag är bekymrad över min ekonomi, både nu och i framtiden! Nu blir Hasse
verkligen bekymrad över sin vän som ser lite blek ut, så han frågar:
Men säg nu vad det är för bekymmer du har?
Det är inte lätt för Tage att prata med Hasse, som har så rika föräldrar, om sina bekymmer,
men eftersom de är så nära vänner drar Tage till sist andan och börjar:
Jo, det är ju svårt att få det att gå ihop när man bara har studiebidraget. Rummet jag hyr i andrahand
kostar ju 3300 i månaden.' Sen är det bara drygt 4000 kvar och vi ska ju köpa så förfärligt
mycket böcker den här terminen. Sen ska man ju betala mat, el, kläder och allt annat
man behöver.
Nu kommer ju vintern snart, och jag har varken en riktig jacka eller ordentliga vinterskor.
Inte visste jag att du betalade så mycket för det där lilla rummet! utbrister Hasse förvånat.
Jo, men det finns ju knappt något riktigt att få tag på alls, varken i Malmö eller i Lund! menar
Tage.
Det visste jag inte, erkänner Hasse, min pappa skaffade ju mig min lägenhet!
En smula förlägna står de tysta ett par sekunder, sen känner sig Hasse tvungen att fråga:
Men vad var det du sa om framtiden?
Jo ser du Hasse, jag har räknat ut att när jag tar examen så kommer jag att ha lånat hundratusentals
kronor. Det är väldigt mycket pengar för mig! säger Tage och ser allvarligt på sin vän
innan han fortsätter:
Jag är rädd för att inte kunna betala skulderna i framtiden. Tänk om jag inte får något välbetalt
arbete, då kommer det verkligen bli svårt med ekonomin. Dessutom går pluggandet inte så
bra.
Jag känner mig så stressad över att pengarna inte räcker till och är så rädd för framtiden att jag
inte kan koncentrera mig och har svårt att orka med. Och inte har jag några föräldrar med erfarenhet
från att plugga på högskola heller. Det verkar vara lättare när man har någon som
stöttar en, som vet hur det fungerar. Ska jag vara ärlig så funderar jag på att hoppa av mina
studier och börja arbeta.
Hasse ser fundersam ut och Tage kan märka att det är något som Hasse inte riktigt får att gå
ihop.Men min pappa säger alltid att han tjänar så mycket pengar för att han måste kunna
betala av sina studieskulder, gör inte alla det?
Tage kan inte låta bli att le lite roat åt sin vän.
Nä du Hasse, så går det för många, men inte för alla, och är det inte så att din pappa får
ganska mycket pengar över när han klarat av månadens avbetalning av studieskulden? Det där

verkar mest vara de rikas sätt att försvara varför de ska ha så mycket mer pengar än alla
andra! Jo, det var ett dåligt argument! menar Hasse, som inte tänkt så mycket på det innan,
och håller med.
Hasse funderar lite till och utbrister sedan:
Så du menar att de högavlönade använder studieskulderna som ett argument för att upprätthålla
orättvisa löneskillnader i samhället?
Ja det kan man nog säga, sa Tage och fortsätter, man skulle ju lika gärna kunna ge hela studiemedlet
som bidrag och sen betala tillbaka genom lite högre skatt när man börjat arbeta!
Men då skulle ju även de som inte studerat få betala för studenterna! menar Hasse och ser
strängt på Tage.
Men så fungerar ju hela vår välfärd! Alla betalar för sjukvården och omsorgen även om man
inte är sjuk eller gammal. Så fungerar till exempel även skolan, polisen, socialbidragen och
allt annat vi har gemensamt!
Jo, det har du ju rätt i, så är det ju med socialförsäkringarna med, även om man inte är sjuk
eller arbetslös så hjälps man åt att betala! inser Hasse men blir snart avbruten av Tage igen:
Hela samhället tjänar på att vi utbildar oss! Då kan vi bidra med mer kunskap till samhället
och även stärka samhällsekonomin. Arbetslösa kan lättare utbilda sig för nya jobb och alla vi
som kommer från arbetarklassen får lättare att klara av livet på högskola. Även om man själv
aldrig fick chansen att plugga på universitetet blir det lättare för ens barn och barnbarn. Jag
skulle tycka det var värt att betala mer i skatt för det, särskilt som det skulle löna sig för alla i
längden.
Det verkar vara ett jättebra förslag! säger Hasse, men drar sig sen till minnes att han nyligen
hört Tage berätta om ett extrajobb.
Men kan du inte extrajobba istället då? Så slipper vi ta en massa extra pengar ur statskassan?
Jag har prövat, säger Tage, men det var svårt att hinna med samtidigt med studierna, vilket
gav mig ännu sämre resultat och större oro för framtiden. Dessutom var det många skamlösa
arbetsgivare som utnyttjade min situation och lät mig arbeta under dåliga arbetsförhållanden
och till låg lön. Det kändes inte alls roligt att bli utnyttjad sådär. Och inte blev det bättre av att
man arbetade för lite för att det skulle vara lönt att gå med i facket. Tanken på att jag dumpade
villkor och löner för de heltidsarbetande är inte rolig.
När jag tänker efter är det ju faktiskt ett fackligt intresse att vi studenter har en trygg ekonomi
och tillräckligt med pengar att leva för! Tänk, säger Hasse, allting verkar hänga samman. Arbetarna
verkar påverkas av studenternas villkor och tvärtom!
Precis! Jag känner solidaritet med arbetarna, säger Tage som är medlem i det socialdemokratiska
ungdomsförbundet, men känner Arbetarpartiet solidaritet med mig?
-----
På orter med bostadsbrist är det i princip omöjligt för en ensamstående student att få ett normalt
hyreskontrakt, på grund av studentens låga inkomst. Många bostadsbolag har så kallade
"Studentlägenheter" eller "Studentrum" till vilka studenterna har förtur. Dessa boendeformer
brukar dock vara avsevärt mycket dyrare än normala hyreskontrakt. Det är inget annat än ett
utnyttjande av studenternas utsatta situation på bostadsmarknaden. Studiemedlet för heltidsstuderande
utgörs idag av Studiebidrag om 2 528 kr/månad samt Studielån som är återbetalningspliktigt
om 4 836 kr/månad. Tillsammans blir det 7 364 kr/månad. Läser man 10 terminer
(5år) med fullt studielån kommer man upp i en samlad skuld om 241 800 kr.
Studielön kommer enligt motionärens definition att ersätta studiebidrag och studielån för att
ensamt utgöra studiemedlet. Ingen del av studielönen kommer att vara återbetalningspliktig.

Vi kräver å det bestämdaste:
att det totala studiemedlet för heltidsstuderande i Sverige höjs till 9 300 kr/månad,
att en skattefinansierad studielön utan återbetalningsskyldighet införs i Sverige,
att bostadsbristen elimineras genom nybyggande av billiga hyresrätter.
SSU
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 123
ang. vad är det som betygsättes i vårt samhälle?
Vad är det som vi värdesätter högst, ett gott uppförande eller att man behärskar Daltons lag i
kemin.
Båda kunskaperna påverkar ungdomars möjligheter att välja sin kommande utbildningsbana.
Skall man premiera elever som visar ett exemplariskt uppförande i skolan?
Skall man visa de eleverna en uppskattning som är mer än en klapp på axeln?
Om några av eleverna kämpar och kämpar med kemins olika lagar trots det misslyckas med
dessa, kan man inte premiera dem för deras kämpainsats?
Är det inte värt någonting för samhället att dessa elever har gjort sitt bästa, uppfört sig perfekt
och varit ett föredöme såsom en god kamrat?
Med hänsyn till ovanstående skulle det vara mer än lovvärt om socialdemokratiska arbetarpartiet
skyndsamt verkar för:
att elever som visar ett gott omdöme, uppträder på ett utomordentligt och korrekt sätt,
faktiskt får en uppskattning för detta,
att det klart och tydligt framgår i elevernas betyg om eleverna har en förmåga i att kunna
samarbeta och visa hänsyn för varandra.
Anders Westerlund
Perstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Ulrika Thulin
Ordf.
MOTION NR 124
ang. svenska som vetenskapsspråk
Språkrådet som är en underavdelning till den statliga myndigheten Institutet för språk och
folkminnen har lämnat en larmrapport om att svenskan är på väg att försvinna från högre utbildningar.
Problemet är störst inom teknik, medicin och naturvetenskap.

Chefen för Språkrådet, beskriver läget som allvarligt. Han menar att de kommande decennierna
blir avgörande för frågan. Om man inte agerar idag kommer svenskan att vara i det närmaste
försvunnen från det vetenskapliga språket i slutet på århundradet.
Utbudet av kurser som enbart är på engelska ökar väldigt starkt.
Ca hälften av alla masterprogram, det sista man gör före forskarutbildningen, erbjuds bara på
engelska. De flesta avhandlingar 97-98 procent i naturvetenskapliga, tekniska och medicinska
ämnen skrivs på engelska. Detta innebär att folkbildningsnivån sjunker och klyftan till forskningen
ökar.
Så småningom finns ingen som kan skriva bra läroböcker på svenska för gymnasiet eller universitetens
grundkurser.
För att råda bot på denna utveckling som är den samma i övriga Europa föreslår Språkrådets
chef en s.k. parallellspråksstrategi på universitet och högskolor.
Att både studenter som lärare skall kunna sina ämnen på båda språken.
Med hänvisning till ovan nämnda föreslås distriktskongressen besluta:
att ge partistyrelsen i uppdrag verka för att all utbildning på universitet och högskolor
skall ske även på svenska.
Sven Augustsson Ann-Margreth Karlberg Carina Ekstrandh
Höganäs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Anders Johansson
Ordf.

V Ä L F Ä R D
MOTION NR 125
ang. privata alternativ
De borgerliga partierna gillar klasskillnader mellan rika och vanliga löntagare. Högerns ambition
är att underlätta för de rikaste, de som inte behöver våndas över sin ekonomi. Man gynnar
de redan välbeställda, och bakom hörnet lurar marknadens utveckling, som går ut på att
med minsta möjligas insats får ut så mycket som möjligt i sina fickor.
De verkar för att privata försäkringar skall ge gräddfiler inom områden som sjukhus, vård och
omsorg, för dem som har råd att använda ett sådant system.
Privatisering av ovan nämnda områden forceras nu fram i rasande fart. Utförsäljning av samhällsägda
gemensamma samhällsresurser sker numera enligt löpande bandprincipen.
Våra gemensamma tillgångar, tillkomna genom skatter, realiseras för att ge vinst till dem som
köper sig sjukhus, vårdcentraler, vårdhem, friskolor och skolor m.m. Alliansens inriktning
tycks vara att samhället ska subventionera de privata alternativen, vilket enligt vår uppfattning
är direkt motbjudande.
Likaså är vår inställning att regeln för de som utnyttjar det privat alternativet, istället för samhällets
institutioner, själva ska stå för dessa kostnader.
Med stöd av ovan föreslår vi att Skånes socialdemokratiska partidistrikt verkar för:
att med alla tillgängliga medel motverka den borgerliga alliansens privatiseringsiver,
att socialdemokratiska partiet fortsättningsvis granskar och sprider kännedom om hur våra
gemensamma samhällsresurser används för att ge vinst åt privata vinstintressenter.
Håkan Björkenklev Kjell-Åke Leismar Anita Aagesen-Svärd
Magnus Norrlin Reinhold Fryksmo Isaac lsaacson
Jan Ek Bengt-Göran Svensson Wolfgang Dirksen
Klas Andersson Marie-Christin Persson Irene Shane
Milan Obradovic Vehbo Hot
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 126
ang. förbättra den offentliga sektorn
För oss socialdemokrater är anställningstrygghet viktigt. Då enskilda personer kan kritisera
ledning och chefer utan att bli sparkade stärker det hela arbetarklassen. Samma sak gäller om

folk slipper jobba under ständigt hot om arbetslöshet om företaget de jobbar i förlorar upphandlingar.
Den offentliga sektorn kan användas för att skapa relativ trygghet för den del av arbetarklassen
som jobbar där.
Mångmiljardbelopp används varje år vid offentliga upphandlingar. Dessa pengar kan användas
för att sätta press på företag att uppfylla politiska krav, t ex på fackligt inflytande.
Därför föreslås:
att all kontinuerligt driven verksamhet inom vård, omsorg, utbildning och kollektivtrafik
som den offentliga sektorn köper från privata vinstdrivande företag tas över i offentlig
regi,
att all kontinuerligt driven verksamhet inom infrastruktur som den offentliga sektorn köper
från privata vinstdrivande företag tas över i offentlig regi,
att de fackliga organisationer som organiserar löntagare i branscher där den offentliga
sektorn gör upphandlingar tillfrågas om vilka företag som är lämpliga innan upphandlingen
påbörjas,
att stor vikt ska läggas vid de fackliga organisationernas synpunkter,
att motionen skickas vidare till Skånes partidistrikts årskonferens och Socialdemokratiska
Arbetarepartiets kongress.
Edvin Fors
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 127
ang. grundlagsskydd av våra gemensamma tillgångar
Regeringen håller nu på att sälja ut sex statliga bolag: Vasakronan, Vin och Sprit, SBAB, Telia
Sonera, Nordea och OMX. Både centern och folkpartiet vill gå vidare och även sälja ut
Svenska spel och Sveaskog. Kanske ytterligare bolag sedan står på tur?
Det enda sättet att i framtiden garantera våra gemensamma tillgångar är därför att grundlagsskydda
dem!
När det gäller andra viktiga värden i samhället så har vi valt att skydda dem i grundlagen,
vilket gör att de inte kan rivas upp utan mellanliggande val. Ett parti kan därmed inte avskaffa
yttrandefriheten eller ta bort den allmänna rösträtten utan att folket däremellan får tycka till i
ett allmänt val.
Den privata äganderätten är grundlagsskyddad men när det gäller våra gemensamma tillgångar
så finns inget fullgott skydd. Detta är mycket allvarligt eftersom det handlar om
svenska folkets samlade tillgångar.
Allt vi äger tillsammans utgör, tillsammans med skatteintäkterna, grunden för välfärden.

Vad som gör saken än mer allvarlig är att vi vid en utförsäljning förlorar kontrollen inom en
rad viktiga områden. SBAB har t.ex. bidragit starkt till sänkta bolåneräntor, något som marknaden
inte klarat av. Genom att sälja ut SBAB avhänder vi oss denna möjlighet och riskerar
att se ytterligare höjda räntor, vilket slår hårt mot alla svenskar som tagit bolån.
Vi förlorar också möjligheten att värna arbetstillfällena inom de statliga bolagen och har ingen
möjlighet att förhindra utflyttning av verksamheten till andra länder. Då försvinner också både
vinster och skatteintäkter från Sverige.
När det gäller Telia Sonera så står även kopparnätet på spel, och därmed riskeras säkerhetspolitiska
intressen och svenska folkets integritetsskydd vid telefoni och datorkommunikation.
Kommersiella intressen ska inte ha tillgång till information om människors privata telefonsamtal
och Internettrafik!
Vill vi någon gång i framtiden köpa tillbaka de utsålda tillgångarna så finns det ingen garanti
för att detta är möjligt. Notan lär i vilket fall som helst bli skyhög.
Borgarna genomför nu en total utförsäljning och ger fritt spelrum för marknaden, som inte
behöver ta hänsyn till några allmänna intressen. Dessutom är utförsäljningen gigantisk och
omfattar flera hundra miljarder kronor. Denna förändring genomförs under mycket kort tid
utan att någon konsekvensanalys genomförts.
För detta har regeringen fått skarp kritik både av riksrevisionen och justitiekanslern.
Vi måste nu kräva att våra gemensamma tillgångar snarast blir föremål för grundlagsskydd så
att ingen regering lättvindigt kan sälja ut hela innehavet och den statliga kontrollen över bolagen
utan mellanliggande val. Det är av yttersta vikt att vi inte till kommande generationer
lämnar över ett land där avgörande samhällsintressen helt har hamnat i marknadens händer.
Kravet om grundlagsskydd har framförts i flera sammanhang på senare tid. T.ex. har jag haft
en interpellationsdebatt med regeringen i detta ämne, Bo Bernhardsson har lämnat in en motion
i frågan under allmänna motionstiden och s-ledamöterna i Grundlagsutredningen (bl.a.
Morgan Johansson) har framfört kravet om grundlagsskydd på DN debatt. Det är nu dags att
Skånes socialdemokratiska partidistrikt och hela SAP ansluter sig i kampen för grundlagsskydd
av folkets gemensamma tillgångar!
Jag kräver:
att grundlagsskydd av våra gemensamma tillgångar införs så att ingen regering lättvindigt
kan sälja ut folkets gemensamma tillgångar utan mellanliggande val,
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen och verkar i dess
anda,
att motionen skickas till Partistyrelsen och Riksdagsgruppen.
Hillevi Larsson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.

Ö V R I G T
MOTION NR 128
ang. nämndemän i Sverige speglar ej befolkningen.
Inför en pool med sakkunniga eller medborgarplikt
Vi har i Sverige politiskt tillsatta nämndemän. De är lekmannadomare vars röster väger lika
tungt som den lagfarne domarens. De är ofta gamla trotjänare i de politiska partierna.
Partierna får även nominera medborgare utan medlemskap i något parti, men politiker som
ges chansen att belöna sina egna låter sällan tillfället glida dem ur händerna.
Nämndemän har i flera fall relevanta erfarenheter kring brott och straff. Det har själva gjort
sig skyldiga till brott. En har anhållits för våldsamt upplopp, en har förgripit sig på barn, en
har dömts för rån och en har varit utpressare. En nämndeman dömdes för brott mot tystnadsplikten
i sin tjänsteutövning. Ett brott som i normalfallet ger fängelse, men här endast böter.
Något som är ännu värre är att cirka 300 Sverigedemokrater, varav ett flertal dömts för brott,
tagit plats i våra domstolar. Några av dem ska avgöra asylärenden i de nya migrationsdomstolarna.
Tanken med lekmannadomarna är att de ska representera allmänheten i domstolarna. Det är
då mycket konstigt att nästan alla tillhör partipolitiken, vår snabbast krympande folkrörelse.
Det är även konstigt att varannan är över 60 år och att medelåldern knappt sänkts alls trots att
riksdagen fattat beslut om större representativitet.
Åldriga nämndemän har vid ett flertal tillfällen rapporterats somna under pågående förhandling.
Bara sju procent hade utländska namn.
Enligt en undersökning av Christian Diesen, professor i processrätt, ansåg var tredje nämndeman
i mitten av 1990-talet att de bedrev partipolitik i rätten.
En fjärdedel tyckte att de kunde fälla trots att bevisningen inte var övertygande. Den som
suktar efter skrämselhicka kan kolla in filmen Rätten och Rättvisan på www.bubblare.se.
Våra parlamentariska lagstiftare, som i varje demokrati med självaktning torde hålla armlängds
avstånd till den dömande makten, tar utan att blinka plats i våra svenska ”folkdomstolar”.
Christian Diesen förordar ett system med helt opolitiska nämndemän som hämtas ur en pool
av sakkunniga inom områden som barn, psykologi, ekonomi, teknik och så vidare.
Om den håller rättvisan kär borde Sveriges riksdag göra allvar av detta.
I rätten borde det sitta framför allt fler unga och människor med invandrarbakgrund. Många
har svårt att känna igen sig i dagens nämndemän. Det är ett problem och måste diskuteras,
både internt i partierna och i samhället.

Bara sex procent av landets cirka 8 000 nämndemän är födda utomlands. De borde utgöra
minst tolv procent för att motsvara andelen utlandsfödda.
Det är de politiska partierna som nominerar nämndemännen. Sedan utser kommunfullmäktige
nämndemännen enligt mandatfördelningen.
Nämndemäns verksamhet ska vara absolut opolitisk.
Det är viktigt att ha med representanter från alla delar av samhället. De ska spegla samhället i
övrigt. Det ska vara en jämn könsfördelning och fördelning mellan åldrar. Det finns kulturella
sidor som kan vara bra att få belysta.
Det är inte bara invandrare som är underrepresenterade bland nämndemännen. Det stora problemet
är ej tillräckligt varierande åldrar på nämndemän.
Det är svårt att rekrytera nämndemän, med undantag för äldre på många håll. Det hänger delvis
ihop med att det kan bli väldigt betungande. Vore det en medborgerlig plikt skulle vi alla
troligen någon eller några gånger i livet ställa upp, men det skulle inte bli så betungande.
Medborgerlig plikt vore också ett sätt att få en blandning på nämndemännens bakgrunder.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att det ska startas en utredning om införande av ett system med helt opolitiska nämndemän
som hämtas ur en pool av sakkunniga inom områden som barn, psykologi, ekonomi,
teknik och så vidare eller om ett system som gör nämndemansarbetet till en
medborgerlig plikt.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 129
ang. förbjud tidelag (sexuellt umgänge med djur),
innehav och förmedling av djurporr i Sverige
Tidelag (gammalsv. þyþi lagh, jfr isl. þyða, "vänlighet", "hålla sig till någon", i sv. "ty sig till
någon"), i juridisk mening sexuellt utnyttjande (tidigare otukt) med djur.
Gärningen belades tidigare i Sverige, liksom i andra länder, under den mosaiska rättens inflytande
med dödsstraff. Denna uppfattning bibehölls länge under inflytande av en tro, att
avkomma kunde alstras genom förbindelser mellan människor och djur, vilket kan förklara att
det stackars djuret vanligtvis också dömdes till döden.
I Sverige kvarstod dödsstraffet till 1864. I andra länders lagstiftning, särskilt i romanska länder,
blev gärningen tidigt avkriminaliserad. I Germanska länder har synen på tidelag som
brottsligt beteende i allmänhet behållits. Från 1864 fram till 1944 reglerades tidelag i straffla-

gen, och bestraffades vanligtvis med straffarbete i högst två år. Under den del av modern tid
som tidelag var kriminaliserat dömdes cirka 20 personer per år. Samtliga var män, de flesta
var mellan 15-21 år gamla och kom från landsbygden. Ofta utfördes den sexuella handlingen i
grupp.
Fram till 1944 räknades tidelag som ett brott och reglerades då i samma lag som förbudet mot
homosexualitet. I samband med att denna sexuella böjelse avkriminaliserades försvann också
den paragraf i strafflagen som förbjöd tidelag. Rättshistorien berättar att mellan åren 1880 till
1944 dömdes 751 personer (övervägande del unga män på landsbygden), för att ha begått
sexuella brott mot djur. Då fanns det dock inte några bakomliggande djurskyddsaspekter till
förbudet mot tidelag. Dom föll uteslutande för att handlingen bedömdes som en pervers form
av sexualitet. De lagtexter som diskuteras i dag berör i stället effekten av handlingen; det vill
säga djurplågeriet och lidandet hos djuret.
Sverige har i dag, till skillnad mot flertalet andra länder, inte någon bestämmelse som ovillkorligt
förbjuder och straffbelägger könsumgänge mellan människor och djur. Varken brottsbalken
eller djurskyddslagen innehåller uttryckliga förbud mot sexuella övergrepp på djur. Ej
heller pornografi som avbildar tidelag är kriminaliserat. Men handlingar av människor då djur
utsätts för smärta eller tvång och sexuellt utnyttjande, faller in under bestämmelserna mot
djurplågeri och är brottslig på denna grund i Sverige.
Totalt förbud mot djurpornografi står i kontrast mot det grundläggande yttrande- och tryckfrihetsintresset.
I klartext är sex med djur olagligt endast om det kan bevisas att det varit frågan
om djurplågeri och därmed att det sexuella övergreppet verkligen givit upphov till fysiskt eller
psykiskt lidande för djuret. Att leda detta till bevis är svårt eftersom djuret inte kan tala det
språk vi förstår.
Det är lätt att avfärda något så obehagligt och för allmänheten tabubelagt som sexuellt utnyttjande
av djur. Man förknippar det gärna med gamla tider.
Vetenskapliga rapporter ger dock alarmerande besked om att företeelsen i allra högsta grad är
aktuell även i vårt moderna samhälle. I Sverige finns ingen lag som klart förbjuder tidelag och
djurpornografi.
Veterinärförbundet informerar att man inom förbundet på senare tid märkt en ökning av sex
med djur. Tendensen kan bland annat avläsas i ett växande antal webbsidor med djurpornografiskt
innehåll, ett utökat öppet utbud av djursexfilmer hos videouthyrare samt fler uppgifter
om sexuellt utnyttjade djur från olika veterinärer och från institutioner.
Reflekterar det en reell ökning eller bara en större öppenhet och uppmärksamhet runt företeelsen
sexuella handlingar med djur, som pågått i oförändrad omfattning hela tiden. Det viktiga
är att kunna konstatera att fenomenet existerar i vårt samhälle och att vi måste komma överens
om hur vi ska bemöta och hantera situationen.
En stor brittisk undersökning från 2001 antyder att mer än vart tjugonde sällskapsdjur (mest
hund men även katt), som besökt veterinär för skada som inte berott på olyckshändelse, hade
fått sina skador på grund av sexuella övergrepp. Skadorna liknade de skador som är typiska
vid sexuellt utnyttjade av barn. Åkommorna var i huvudsak koncentrerade till vagina, vulva,
testiklar, penis samt anus och ändtarm. Förutom de fysiska skadorna lider naturligtvis djuren
även psykiskt vid övergrepp, vilket är viktigt att komma ihåg.

Vår svenska djurskyddslagstiftning innehåller i dag inte något direkt förbud mot sexuella
handlingar med djur. Ett sådant förbud bör införas snarast. Det är orimligt att den lag som ska
skydda de djur som hålls i fångenskap inte skyddar dem mot sexuellt utnyttjande.
Det bästa stödet för ett förbud mot att djur ska få utnyttjas sexuellt hittar man om man studerar
hur djuren påverkas av handlingarna. En stor studie i Storbritannien, som publicerades i
Journal of small animal practise i juli 2001, slår fast att djuren i många fall åsamkas fysiska
skador i stor omfattning. Många av de skador som djuren drabbades av liknade dem som uppstår
då barn utsätts för sexuella övergrepp.
Det finns en kraftfull opinion i Sverige inte minst tack vare djurskyddsorganisationernas förtjänstfulla
informationsarbete för att djur inte ska få utnyttjas sexuellt.
Djurskyddsorganisationerna får rapporter om det i allt större omfattning och veterinärernas
samarbetsorganisation har reagerat. På Internet sprids idag bilder där djur utnyttjas sexuellt
och där det uppges att bilderna är tagna i Sverige. Det är tillräckligt för att ett förbud ska vara
motiverat. Tidigare i 1944 års djurskyddslag fanns en paragraf med ett rakt förbud mot sexuellt
utnyttjande av djur, det vill säga ett förbud mot tidelag. Djurskyddslagen från 1988 saknar
ett sådant direkt förbud.
Ett förbud mot sådant utnyttjande bör införas och även vara sanktionerad av straff. Åtgärder
bör även vidtas då det gäller djurpornografiskt material. Justitiekanslern har i ett PM för ett
antal år sedan dragit en parallell mellan barnpornografi och djurpornografi. Justitiekanslern
pekar på att det i båda fallen handlar om individer som knappast kan anses ha givit sitt samtycke.
I vissa sammanhang, bland annat i konstitutionsutskottets betänkande 17 från riksdagsåret
2002/03, har det gjorts gällande att ett förbud mot framställning, förmedling och innehav
av djurpornografiskt material skulle vara ett allt för stort ingrepp i
yttrandefriheten. Mot bakgrund av de välmotiverade förbuden mot barnpornografi, djurs utsatta
ställning och dagens förekomst av djurpornografiskt material är det svårt att se det påstådda.
I flera andra europeiska länder finns lagar mot sexuellt utnyttjande av djur och mot djurpornografi.
I våra nordiska grannländer förs även en debatt om att förbjuda sexuellt utnyttjande
av djur eller så existerar redan lagstiftning. I Finland kan spridning av djurporr ge upp till två
års fängelse och i Norge kan samma brott enligt den norska strafflagen ge tre års fängelse.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att tidelag (att djur ska få utnyttjas sexuellt) i Sverige ska förbjudas,
att innehav av djurpornografi ska förbjudas i Sverige,
att förmedling av djurpornografi ska förbjudas i Sverige,
att brott mot förbud mot tidelag och djurporr ska sanktioneras av motsvarande påföljd
som i Norge och Finland.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.

MOTION NR 130
ang. förbjud sexuellt umgänge med djur – förbjud
tidelag
Sverige har i dag inte någon bestämmelse som förbjuder könsumgänge med djur, varken i
djurskyddslagen eller i brottsbalken. Detta är något man ogärna talar om.
Man hänför det ofta till gamla tider. Man ursäkter det ofta med att det är en pervers läggning.
I Finland och Norge exempelvis så straffas man för sådana här handlingar. I Sverige hade vi
kvar dödsstraff på en sådan handling fram till år 1864. Veterinärförbundet har tyvärr gett signaler
om att det har skett en ökning av sexuellt umgänge med djur.
Det som utnyttjarna inte tänker på är att djuren skadas fysiskt på ett så allvarligt sätt att de
exempelvis inte kan hålla sin avföring.
De lider något oerhört av detta, oftast får de sys hos en veterinär.
De får skador som liknar de som sexuellt utnyttjade barn får.
Dessutom drabbas de av ett stort psykiskt lidande. Djuren skadas oerhört både mentalt och
kroppsligt vilket förändrar deras beteende så att de antingen blir passiva eller aggressiva.
Djur kan inte försvara sig.
Djur skall respekteras som alla andra individer på vår jord.
Man skall visa respekt och förståelse för dem och definitivt inte ha sexuellt umgänge med
dem.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets kongress beslutar:
att vi får en tydlig lag som förbjuder alla former av sexuella övergrepp på sällskapsdjur
och övriga djur,
att sexuellt umgänge med djur skall förbjudas i Sverige (tidelag),
att brott mot detta ska ge kännbara straff påföljder.
Pernilla Rydell Olsson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 131
ang. om borttagande av mynt i pengsystemet
I den allt mer elektroniska världen med betalningar över olika kortsystem, kortbetalning och
betalningssätt över Internet m m, bör våra mynt, som är präglade på järnbitar, och som tar
onödigt stor plats i vardagslivet och som är besvärliga att hantera vid olika betalningar, vid
olika automater, med växlingsprocedurer mm, tas bort.

Det vore rationellare och förmodligen billigare att hantera enbart sedlar. Man ska trycka upp
som minsta sedelvalör 1 :- krona. Det betyder att vid sammanräkning av olika örespriser skall
slutsumman avrundas till närmaste hel krona, som då blir minsta sedelvalör.
Avrundning till närmaste krona har redan skett sedan länge, när vi bort ettöringar, tvåöringar,
femöringar, tioöringar och tjugofemöringar. Nu måste resterande järnmynt tas bort, inte minst
för att förbilliga tillverkningen och hanteringen av fysiska betalningsmedel.
Jag yrkar:
att motionen antas som Helsingborgs arbetarekommuns egen,
att motionen översändes till distriktsstyrelsen för antagande,
att motionen sedan behandlas i olika instanser för att genomföras senast 2010,
att motionen översändes till våra EU-parlamentariker för att genomföras i hela Europa,
och tas med vid en övergång till Euro.
Kay Malmgren
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 132
ang. återbetalning av medel som utbetalades av
”Bankakuten”
När det svenska bankväsendet var i gungning under nittiotalet, uppstod den s k Bank-akuten.
De svenska banker som var i finansiell kris kunde få stöd av den svenska staten. Detta var ett
alternativ som rädde många av våra banker från ett totalt sammanbrott och då många av bankernas
kunder skulle förlora stora summor på insatt kapital; både i form av enskilt sparande
och fondsparande.
Nu går bankerna med stora vinster igen sedan ett par år tillbaka. Då är det inte mer än rätt att
de betalar tillbaka de bidrag som den svenska staten bidrog med under bankernas krissituation.
Därför yrkar jag:
att banker som fick lån under den finansiella krisen betalar tillbaka hela eller delar av de
belopp de fick,
att de socialdemokratiska riksdagskvinnorna och -männen arbetar i motionens anda genom
att skriva motioner med ovanstående krav.
Ingalill Bjartén
Staffanstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens
egen.
Solveig Ohlsson
Ordf.

MOTION NR 133
ang. huvudmannaskapet för Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har som en av sina uppgifter att ge ut kostrekommendationer till allmänheten.
Dessa har under lång tid och på senare tid alltmer ifrågasatts.
En av grunderna för ifrågasättandet har varit att Livsmedelsverket sorterar under Jordbruksdepartementet,
som också är nära kopplat till livsmedelsindustrin.
Kostrekommendationer bör enligt kritikerna utgå ifrån konsumentintresse och inte utifrån
producentintresse. En del av Livsmedelsverkets experter har också blivit starkt ifrågasatta på
grund av sina kopplingar till livsmedelsproducenterna. Det kan inte vara riktigt bra när en
expert, som skall utfärda kostrekommendationer till allmänheten, har stora delar av sin utkomst
från livsmedelsindustrin.
Distriktskongressen därför måtte besluta:
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att Livsmedelsverket skall sortera under
det departement, som handhar konsumentfrågor,
att Livsmedelsverket inte anlitar experter med kopplingar till livsmedelsindustrin,
att nya kostrekommendationer utarbetas av oberoende experter och finansieras av allmänna
medel.
Reino Persson
Åstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Reino Persson
Ordf.
MOTION NR 134
ang. mjukvarupatent
Bakgrund
I Sverige idag särskiljs uppfinningar från konstnärliga kreationer(som böcker, texter, filmer,
konstverk, mjukvara m.m) genom att de första omfattas av patent och de andra av upphovsrätten.
Sedan början på 2000-talet har det flera gånger, och i flera instanser, föreslagits att
detta skall ändras för mjukvara (datorprogram). Framförallt inom EU har detta drivits.
• 2003 - EU-kommissionen lade fram ett förslag om en enhetlig patenträtt inom EU. Parlamentet
godtog förslaget efter att ha förbjudit patent på ren (abstrakt) mjukvara. Patent tilläts
då mjukvara fanns i kombination med en teknisk lösning.
• 2004 - Först avslog Europarådet den versionen som parlamentet antagit och istället valde
rådet att lägga fram ett förslag som var i stort sett identiskt med kommissionens förslag. Senare
försökte rådet få denna fråga att bli en så kallad A-fråga som innebär att den skulle godkännas
utan vidare diskussion. Polen lade här in sitt veto mot detta förslag.

• 2005 - Dåvarande ordförandeland lade in frågan som A-fråga, mot flera länders protester,
och frågan godkändes av rådet för att sedan med röstsiffrorna 640-32 avslås av parlamentet.
• 2005 - Sedan det första förslaget föll har flera nya versioner återkommit.
Trots att det ännu inte antagits något förslag har EPO, den Europeiska patentorganisationen, i
förväg godkänt ca. 30 000 patent på mjukvara i tekniska lösningar. Dessa patent är idag inte
lagliga utan strider mot §52 i EPC, Europeiska patentkonventionen från 1972. I denna paragraf
står det att "matematiska metoder" och "datorprogram" inte är patenterbara uppfinningar.
Socialdemokraterna stödjer idag till viss del mjukvarupatent. Tomas Bodström och Björn Rosengren
skrev 2001 ett svar till riksdagen där de försvarar patent på mjukvara. De anser att om
mjukvara ställs inför samma krav som andra uppfinningar bör mjukvara kunna patenteras. Jag
hoppas i denna motion kunna övertyga er om att detta är fel inställning.
Skillnaden mellan upphovsrätt och patent
Tre saker skiljer patent från upphovsrätt, ansökningsförfarandet, skydd mot parallell uppfinning
och längden på skyddet. Alla verk blir automatiskt skyddade av upphovsrätt, man behöver
inte ansöka om det. Patent kräver en ansökan och denna kan bli väldigt komplicerad.
Upphovsrätt skyddar endast det specifika verk du gjort, skriver du en bok och någon annan
skriver en annan bok som är väldigt lik din har inget intrång på din upphovsrätt skett, såvida
inte du kan bevisa att denne någon annan har kopierat din text. Patent skyddar mot detta genom
att förbjuda liknande tekniska lösningar. Exakt hur lika andra lösningar måste vara för att
omfattas av patentet bestäms genom rättsliga processer och kan ta lång tid att avgöra. Till sist
skiljer sig längden på skyddet, 70 år efter upphovsmannens död för upphovsrätt, upp till 20 år
för patent. Idag blir mjukvara omodern väldigt snabbt vilket gör att längden på skyddet inte
spelar så stor roll.
Patent går att analysera ekonomiskt på ett enkelt sätt. De ger tillfälliga monopol till den som
får patent på sin uppfinning. Monopolet gör att uppfinnaren, eller den som köper patentet kan
ta ett högre pris och det blir dyrare för konkurrenter att utveckla andra lösningar på problemet.
Detta ger två tydliga regler för när patent är önskvärt.
1. Patent är nödvändiga endast då kostnaden för konkurrenter då inget patent finns är avsevärt
mindre än utvecklingskostnaderna för uppfinningen.
2. Om kostnaden för konkurrenter då patent tilldelats blir mycket högt (går mot oändligheten)
är patentet för brett.
Den första regeln säger helt enkelt att om något är dyrt att uppfinna, kommer ingen investera i
det om de inte garanteras ett skydd för att få tillbaka det de investerat. Den andra regeln säger
att om det blir extremt dyrt att hitta andra lösningar än den patenterade, har ett för brett patent
tilldelats. Med för brett menas att patentet täcker för mycket eller för många olika lösningar.
Monopolet gör i det andra fallet större skada på samhället än nyttan för uppfinningen.
Vad är mjukvara
Mjukvara består av två delar, datastrukturer och funktioner. Datastrukturer beskriver hur information
sparas. Funktioner är mjukvarans verb, de säger vad som görs med informationen.
Funktionerna består i stort sett alltid av en eller flera algoritmer (matematiska formler). Datastrukturer
ska effektivt hantera mjukvarans interna information och ge tydlig information utåt.

Ett exempel på en datastruktur är ett ordbehandlingsdokument (t.ex. Word-dokument). Dokumentet
består av en datastruktur som kodar om text och formatering till ettor och nollor
som sparas på hårddisken. Om en annan mjukvara kan förstå datastrukturen kan den visa och
ändra i dokumentet.
Mjukvara skrivs i programmeringsspråk. Det finns hundratals olika. Det är väldigt enkelt att
översätta en mjukvara från ett programmeringsspråk till ett annat. Detta då alla är lika i grunden,
inte lika som svenska och danska utan lika som 1+1 och 2. Inom matematiken finns något
som heter lambda kalkyl som beskriver rena matematiska funktioner. Dessa funktioner
bildar ytterligare ett programmeringsspråk. All mjukvara kan, enligt ett matematiskt bevis,
översättas till detta rent matematiska språk. Det finns ingen skillnad mellan mjukvara och
matematik.
När mjukvara kommer till så innebär det att ta en eller flera funktioner och skriva dessa (implementera)
i ett programmeringsspråk. Funktionerna är som jag tidigare sagt, ren matematik.
Ska flera olika programmerare lösa samma problem kommer de flesta välja samma funktioner
för att lösa det. Hur implementeringen ser ut i slutändan kommer variera, precis som det finns
många olika sätt att beskriva en idé i text.
En viktig princip som gör det enkelt att skriva mjukvara är att skilja på gränssnitt och implementering.
Gränssnittet är vad användaren ser. Implementeringen är det som finns inuti, de
steg som förändrar indata till utdata eller de funktioner som anropas när användaren klickar på
musknappen. Mjukvara som skrivs på detta sätt gör det enkelt för andra att använda den. De
behöver bara en beskrivning av indata och utdata eller hjälp med att veta var de ska peka musen
innan de klickar. Vill de ändra hur programmet fungerar kan en programmerare med hjälp
av denna beskrivning återskapa programmet och sedan ändra det. Något som är tillåtet under
upphovsrätten men inte med patent.
Patent på matematik
Tänk er en linje mellan fysiska maskiner som byggts med avancerad elektronik i ena änden
och ren matematik i den andra. All mjukvara faller någonstans på denna linje. Skillnaden
mellan vad som bör vara patenterbart och icke-patenterbart på denna linje bör uppfylla tre
kriterier. Fysiska maskiner ska gå att ta patent på, ren matematik ska inte gå att ta patent på
och gränsen mellan dem ska vara tydlig. Som jag sa ovan är mjukvara detsamma som matematik
och bör enligt patentkonventionen inte gå att patentera. Ett annat skäl är att mjukvara
inte har någon fysisk form. De förslag som lagts har försökt gå runt detta genom att endast
tillåta patent på mjukvara i tekniska lösningar.
Detta sätt att gå runt förbudet på patent av matematiska metoder har även använts i USA. Där
kom möjligheten till genom ett domstolsbeslut 1981. Under åren efter det beslutet flyttades
gränsen ytterligare fram tills 1998 då ett nytt beslut tillät patent på algoritmer om de kunde
användas till något nyttigt. Det räcker numera att döpa de olika stegen i algoritemn till något
hämtat från den fysiska världen för att få ett patent på mjukvara i USA.
Varför ska inte matematik vara patenterbart? Ett bra argument är att matematiska algoritmer
kan användas till många olika saker inom många olika områden. Det är svårt att förutsäga
exakt vad en specifik algoritm kommer kunna användas till. Ett annat är att all matematik
bygger på annan matematik. Därför skulle visserligen ett patent på en populär algoritm göra
några få matematiker rikare men det är alla andra matematiker som skulle få betala, samhället
i stort skulle inte få det bättre. Ett tredje är att det är mycket vanligt att flera matematiker

kommer fram till samma algoritm eller bevis ungefär samtidigt. Det matematiska bevis som
likställer mjukvara med matematik som beskrevs tidigare bevisades t.ex. av både Turing och
Church samma år (1936).
För breda patent
Mjukvarupatent blir oftast för breda. Företag ansöker om patent på gränssnittet istället för
implementeringen och kan därigenom hindra sina konkurrenter. Dessutom fungerar utvecklingen
av mjukvara som utvecklingen av matematik, man bygger det nya på det gamla. Detta
hindras av patent som minskar innnovationstakten. Problemet finns inom alla områden men är
speciellt stort inom mjukvara (och matematik). Hur vet vi att patenten kommer bli för breda.
EPO har redan godkänt vissa patent (även om dessa inte ännu är giltiga).
Exemplen nedan visar att dessa patent är väldigt breda:
1. Webshop: Sälja saker över ett nätverk med hjälp av en server, en klient och en betalningshanterare
eller med hjälp av en klient och en server - EP803105 och EP738446
2. Beställa via mobiltelefon: Sälja saker via ett nätverk för mobiltelefoner - EP1090494
3. Varukorg: Elektronisk varukorg -EP807891 och EP784279
4. [CDs] [Films] [Books]: Flikar med olika färg - EP689133
5. Länkad bild: Förhandstitt i separat fönster - EP537100
6. Se/ladda ner film: Videodata som distribueras via Internet - EP933892
7. Se film: Se medan du laddar ner, video stream ("uppdelad video-on-demand") -EP633694
8. MP3: Ljudkomprimering, täcks av flera olika patent t.ex. EP287578
9. Kreditkort: Betala med kreditkort över Internet - EP820620 och EP779587
10. Gåvor: Beställ en gåva till någon genom att ge ut mottagarens e-post adress - EP927945
11. Låneansökan: Automatiserad låneansökan -EP715740
12. VISA: Digital signatur i ett grafiskt format som visar att webshoppen får ta emot betalningar
via VISA -EP798657
13. Skicka erbjudanden: Skicka erbjudanden som svar på en begäran -EP986016
14. Skicka till återförsäljare: Skicka vidare en beställning till en återförsäljare -EP217308
15. Hjälpdatabas: Hjälp över Internet genom att använda en databas - EP673135
16. Förhandstitt på kapitel: Att använda TV som metafor för att välja olika videoavsnitt -
EP670652
17. Bilder: JPEG formatet, det vanligaste bildformatet - EP266049
18. Liknande resultat: Visa liknande sökresultat om användaren gillar detta -EP628919
19. Rabatterbjudanden: Låta kunden skriva in rabattkoder - EP370847
20. Bränn i butiken: Reproducering av material som är lagrat på ett annat ställe -EP195098
(Källa: http://webshop.ffii.org/)
Små aktörer
Patent på mjukvara är speciellt skadligt för de små aktörerna på marknaden. Två olika faktorer
bidrar till detta, ökade kostnader och rättsosäkerhet. Dessutom får patent en klart negativ
inverkan på mjukvara som utvecklas utan vinstintresse.
Först kan det vara intressant att se vilka de små aktörerna är och hur stor del av marknaden de
innehar. Enligt SCB ser den svenska marknaden ut såhär:
Antal anställda Antal företag
0 23878
1-4 6213
5-9 1126
10-19 797

20-199 779
200+ 53
(Källa: SCB Företagsregistret 2007, bransch 72 enligt SNI2002)
Detta visar att den största delen av aktörerna är väldigt små.
Ökade kostnader kommer från tre källor, ansöknings, efterforskningskostnader, och rättskostnader.
Det kostar pengar att ansöka om patent men det kostar också pengar att hålla reda på
vilka patent som finns och se till att företagets programmerare inte intränger på dessa. Som vi
sett ovan har redan EPO godkänt över 30 000 patent av vilka vissa är väldigt breda. Rättskostnaderna
kommer öka för de allra flesta aktörerna. En process inom EPO kostar idag
€62000 för varje part, ett pris som skulle göra det omöjligt för de minsta på marknaden att
driva processer.
Inom smala områden kan det vara lätt att identifiera om ett patent är aktuellt för det jag tänker
göra. Inom mjukvara är detta i stort sett omöjligt. Ovan beskrev jag hur mjukvara bygger på
annan mjukvara som bygger på annan mjukvara osv. Skulle ett patent tilldelas kan det påverka
mjukvara inom många olika områden. Alla mjukvara som bygger på inträngande mjukvara
är i sig även den inträngande. Detta leder till stor rättsosäkerhet. Tillsammans med de
dyra rättsprocesserna räcker det för ett större företag att hota med en stämning för att effektivt
stänga ute ett litet företag från marknaden.
Ännu värre är det för aktörer utan vinstintresse. En stor del av mjukvara som många av oss
använder dagligen är skrivet av sådana aktörer. Ungefär 70% av alla hemsidor körs av ett
program som heter Apache och är helt gratis. Alla datorer som är anslutna till Internet använder
sig av programmet BIND för att koppla sig mot rätt datorer. Den offentliga sektorn använder
sig i högre grad av öppen mjukvara (FOSS) än den privata sektorn.
Lösning
Patent och upphovsrätt ger uppfinnaren eller skaparen ett monopol på en uppfinning eller ett
verk. Detta monopol skiljer sig dock drastiskt mellan de båda. Som vi sett ger patent på mjukvara
stora effekter på marknaden medan upphovsrätten idag fungerar bra. Patent ger skydd på
gränssnittet istället för implementationen, vilket ger för breda patent. Patent stänger ute små
aktörer, och aktörer utan vinstintresse, från marknaden. Patent ökar kostnaderna och leder till
rättsosäkerhet. Det finns inga goda skäl till att ändra det skydd som redan finns mot ett sämre.
Lösningen är att låta mjukvara fortsätta omfattas av upphovsrätten.
Därför yrkar jag att:
att kongressen tar ställning mot alla former av patent på mjukvara, även som del i en teknisk
lösning,
att kongressen överlämnar motionen till den socialdemokratiska riksdagsgruppen,
att kongressen överlämnar motionen till de socialdemokratiska ledamöterna i
Europaparlamentet,
att Lunds arbetarekommun antar denna motion som sin egen.
SAP Centrum
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.

MOTION NR 135
ang. inför republik
Kungahuset är en kvarleva från en odemokratisk tid. Även om arbetarrörelsen lyckats begränsa
monarkens formella makt är denna fortfarande statschef och har en del ceremoniella
uppgifter i det parlamentariska arbetet.
Att bibehålla monarkin är ett resultat av en historisk kompromiss mellan arbetarrörelsen och
de konservativa. En kompromiss som från högerns sida får anses bruten för länge sedan. Monarkin
bör avskaffas. Tills vidare bör alla medborgare ges möjlighet att individuellt gå ur monarkin
på samma sätt som man idag kan gå ur statskyrkan. Byggnader av kulturhistoriskt
värde som exempelvis kungliga slottet bör bekostas solidariskt av alla, men ingen som inte
vill ska behöva betala för kungens lyxiga privatliv.
Därför yrkar LSSK:
att Sverige inför republik och byter namn från "Konungariket Sverige" till enbart "Sverige",
att monarkins avskaffande förbereds genom att den nuvarande regerande monarken
förklaras vara den sista, och att kronprinsessans och andra eventuella tronföljares titlar
och privilegier avskaffas,
att kungahusets samtliga tillgångar exproprieras och tillförs statskassan,
att Lunds arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till Skånes
socialdemokratiska partidistrikts kongress.
Lunds socialdemokratiska studentklubb
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 136
ang. avskaffa upphandlingen av äldreomsorgen
Skräckexempel på hur äldre ibland har det når oss dagligen genom media, anhöriga och bekanta.
Ofta beror det på att stora vinstdrivande koncerner köpt upp äldreomsorgen, genom
lagen om offentlig upphandling. De vinstdrivande företagsformernas enda möjlighet för
vinstmaximering är att konkurrera genom besparingar, neddragningar, försämringar och tekniska
lösningar. När det istället är bristen på tid, omsorg och människokärlek som behöver
åtgärdas.
Äldreomsorgen ska lika lite som barnomsorgen kunna handlas upp enligt lagen om offentlig
upphandling. Lär av barnomsorgen, älska de äldre!

Jag anser:
att vi ska lyfta bort äldreomsorgen från lagen om offentlig upphandling,
att Skånes socialdemokratiska partidistrikt antar motionen som sin egen,
att motionen sändes till Partistyrelsen och Riksdagsgruppen.
Lasse Flygare
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens enskild.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 137
ang. tjänstesektorn
Den privata tjänstesektorn står idag för ungefär hälften av Sveriges BNP. Alla tecken tyder på
att tjänstesektorn i framtiden kommer att vara allt mer avgörande för både den ekonomiska
utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen. Inte minst för att den rymmer alla möjliga typer
av jobb och därmed har plats för människor med väldigt olika utbildningsnivåer, bakgrund
och erfarenhet.
Tjänstesektorn omfattar ett mycket stort antal branscher, från företagstjänster till transporter,
turism och detaljhandel. I debatten har den dock blivit allt mera synonym med hushållsnära
tjänster. Det är förödande eftersom det riskerar att flytta fokus i den politiska debatten bort
från tjänstesektorns verkliga möjligheter och problem.
Istället behövs det en seriös diskussion om tjänstesektorns villkor och utmaningar. Samhället
kan till exempel behöva ta ett annat och större ansvar för utbildning och kompetensutveckling
i takt med att tjänstesektorns andel av ekonomin blir större.
Det behövs också nya insatser mot det samlade skattefusket, som är ett av tjänstesektorns allra
största problem eftersom det snedvrider konkurrensen så att seriösa företag riskerar att slås ut
av skattefuskare.
Därför yrkar jag:
att Malmö arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Skånes
partidistrikt,
att den skånska partidistriktskongressen antar motionen som sin egen samt sänder den
vidare till socialdemokraternas partikongress,
att Socialdemokraterna tar initiativ till en diskussion om tjänstesektorns villkor och utmaningar.
Julia Janiec
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.

MOTION NR 138
ang. kommunernas ansvar för emottagande av ensamkommande
flyktingbarn
2006 sökte 820 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Detta är mer än dubbelt
så många jämfört med tidigare år och Migrationsverket räknar med ännu fler barn 2007. I
genomsnitt anlände under 2007 närmare 30 nya barn och ungdomar per vecka till Sverige.
Situationen i ankomstkommunerna Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna har blivit alltmer
ansträngd. I februari 2007 fanns närmare 300 barn och ungdomar i tillfälliga boenden i dessa
kommuner. De väntade på att få flytta vidare till en kommun där de kunde bo under asylprocessen.
Men det fanns ingenstans att flytta - platserna i de få kommuner som tecknat överenskommelser
om mottagande var fullbelagda. Dessa ensamkommande barn befinner sig i en
utsatt situation. Mottagandet av barnen och prövningen av deras asylärenden har därför hög
prioritet. (Uppgifter hämtade från Migrationsverket)
Delat ansvar mellan stat och kommun
Från den 1 juli 2006 gäller en lagändring som innebär att ansvaret för de asylsökande ensamkommande
barnen fördelas mellan stat och kommun. De kommuner som träffat överenskommelser
med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn ansvarar för barnens
boende och omvårdnad. För detta får kommunerna ersättning av staten. Alla asylsökande barn
har rätt till hälso-, tand- och sjukvård på samma villkor som andra barn i det svenska samhället.
Landstingen får ersättning av staten för att ge barnen den vård de behöver, såväl den fysiska
som den psykiska. Migrationsverket ansvarar för myndighetsutövningen vilket innebär
att verket svarar för prövning av barnens asylärenden och för frågor som rör ekonomiskt bistånd
och återvändande.
När ett barn beviljas uppehållstillstånd ser kommunen till att barnet antingen placeras i ett
familjehem eller annat lämpligt boende. I några kommuner finns särskilda boenden för de
barn utan vårdnadshavare som fått uppehållstillstånd. Det är den kommun där barnet vistas
som är ytterst ansvarig för barnets väl. Kommunen ansvarar för att utreda och fatta beslut om
vad som är bäst för barnet, till exempel var barnet ska bo, undersöker om det finns släktingar i
Sverige som barnet kan bo hos och om barnet behöver särskild vård och omsorg.
Det åvilar, som ovan nämnts, socialtjänsten i den kommun där barnet vistas att utan dröjsmål
utreda barnets behov av insatser samt att slutligt besluta om barnets boende, 11 kap. 1 och 2
§§ samt 6 kap. 1 och 6 §§ SoL. Av flera rapporter har emellertid framkommit att socialtjänsten
i vissa kommuner underlåter att utreda barnets behov och det tilltänkta boendets lämplighet
Om detta står att läsa i Prop 2005/06:46. Särskilt vanligt är det att socialtjänsten underlåter
utredning när barnet placeras på något av Migrationsverkets barn- och ungdomsboenden.
Kommunerna har som förklaring anfört bl.a. att barn som placerats på Migrationsverkets
grupphem eller ungdomsboenden inte skulle vara kommunens ansvar. Från kommunernas
sida har ibland också hävdats att det inte finns någon vårdnadshavare som kan samtycka till
åtgärder enligt socialtjänstlagen, varför utredning är meningslös. Hur många kommuner som
faktiskt underlåter att utreda eller utreder de ensamkommande barnen i enlighet med vad socialtjänstlagen
föreskriver har enligt Prop 2005/06:46 inte kunnat klarläggas. Klart är emellertid
att det förekommer att kommuner utreder de ensamkommande barnen på föreskrivet
sätt. Socialtjänstlagens regler om vård bygger dock som nämnts på frivilliga insatser och när
det gäller barn måste även vårdnadshavaren samtycka till föreslagen vårdåtgärd. Eftersom
ensamkommande barn saknar vårdnadshavare finns ingen som formellt kan samtycka till socialtjänstens
åtgärder. Riksdagens revisorer konstaterar i rapport 2002/03:5 att det råder oe-

nighet mellan Migrationsverket och kommunerna när det gäller ansvarsfördelningen dem
emellan. Utöver frågan om ansvarsfördelning har Riksdagens revisorer i sin rapport kritiserat
det faktum att Migrationsverkets boendeenheter för ensamkommande barn inte utsätts för
extern tillsyn utan endast granskas av representanter för Migrationsverket. Revisorerna har
också betonat att det är angeläget att tillsynen av de ensamkommande barnens boende bedrivs
regelbundet och tillräckligt ofta, både när det gäller barn som bor på förläggningar och barn
som bor i familjehem och hem för vård eller boende.
Det står klart att kommuner tar sitt ansvar för de ensamkommande barnen med varierande
resultat. En del kommuner utreder barnens behov på föreskrivet sätt medan andra kommuner
inte gör det. Det sätt, på vilket kommunerna tillgodoser de ensamkommande barnens behov,
varierar även mellan olika kommuner. Naturligtvis har barnen olika behov men gemensamt
för dem är att de befinner sig i en mycket utsatt situation. Detta kräver stöd från samhället i
form av riktlinjer och kontroll. Överbelastning i de kommuner som avtalat med Migrationsverket
att emottaga ensamkommande barn kan vara en av anledningarna till att det inte alltid
fungerar som det ska.
Idag föreligger en risk att ensamkommande barn placeras på privata HVB-hem (hem för vård
eller boende) i brist på andra lösningar trots att HVB-hemmet egentligen inte har dessa barns
problematik som sitt kompetensområde. HVB-hem som annars inte skulle överleva kan leva
på den inkomst de ensamkommande barnen inbringar på grund av kommuners brist på riktlinjer
och mer adekvata lösningar. Då ensamkommande barn förväntas öka i antal bör riktlinjer
snarast utarbetas som ett stöd för kommuner i emottagandet.
Av de ensamkommande asylsökande barnen kommer en del att få permanent uppehållstillstånd
och leva resten av sina liv i Sverige. Hur barnens behov tillgodoses kan få konsekvenser
för hur livet senare kommer att utvecklas. Naturligtvis är dessa barns trygghet, säkerhet och
rätt att få sina behov tillgodosedda en angelägenhet som berör hela Sverige!
Jag föreslår:
att distriktskongressen ställer sig bakom motionen och överlämnar den till sriksdagsgruppen,
att skånska s-riksdagsgruppen ska driva frågan om att samtliga kommuner i Sverige ska
vara med och ta ansvar genom solidarisk fördelning då det gäller emottagande av ensamkommande
flyktingbarn,
att skånska s-riksdagsgruppen verkar för att riktlinjer utarbetas för hur emottagande av
ensamkommande barn ska ske i kommunerna samt vem som lämpligen ansvarar för
granskning av hur kommunerna sköter emottagandet.
Marika Bjerstedt Hansen
Osby arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Sten Andersson
Ordf.

MOTION NR 139
ang. värnplikt
Antalet regementen i vårt land har minskat i en stor omfattning. Fortsätter denna trend är det
endast ett fåtal personer som får möjlighet att göra lumpen. (Antalet inryckta år 2006 var under
9000 personer )
Tittar man sedan bakåt i tiden kan man konstatera att antalet värnpliktiga för tjugo år sedan ej
understeg 40000. Varför det blivit så är det säkert många som kan spekulera och göra åtskilliga
utredningar om.
Men det viktiga är hur man vill ha det i framtiden. Är man nöjd med att den allmänna värnplikten
kommer att försvinna? Skall man svara de som faktiskt vill göra sin värnplikt, tyvärr
finns det inte plats för försvaret har inte tillräckligt med pengar? Har Sverige verkligen råd att
ställa en hel generation åt sidan?
Något som sällan diskuterats i dessa debatter är samhällsnyttan av att unga människor får
möjlighet att ta ansvar och känna sig behövda.
Med hänsyn till ovanstående bör socialdemokratiska arbetarepartiet verka för:
att obligatorisk samhällstjänst införs för både män och kvinnor,
att grundläggande vapenutbildning på tre månader, till alla som önskar detta, därefter
möjlighet till fortsatt utbildning inom försvaret,
att utveckla försvarets möjligheter att verka inom det civila, t.ex. medverkan vid
miljösaneringar, hjälp åt polis vid oroligheter.
Anders Westerlund
Perstorps arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ulrika Thulin
Ordf.
MOTION NR 140
ang. konstnärer måste börja arbeta
Kultursektorn har fastnat i bidragsberoende. De stora förlorarna är de fria professionella kulturarbetarna.
Bidragsberoendet gör att tillväxten hålls tillbaka och kulturarbetarna inte får riktiga jobb. Tillväxt
inom kultursektorn är nödvändigt för kulturens skull. Jobblinjen ska gälla även konstnärer
och kulturarbetare.
Socialdemokraternas viktigaste kulturpolitiska löfte 2006 var att öka antalet statsunderstödda
konstnärer från drygt 150 till drygt 300. Det är en skrattretande låg ambition för att förbättra
kultursektorn som arbetsmarknad, särskilt med tanke på att arbetslösheten är runt 18 procent,
inom de konstnärliga yrkena.

Det visar också på en fantasilös och omodern syn på konstnärer som hjälplösa och bidragsberoende.
Den utredning som offentliggjordes nyligen ska presentera förslag i slutet av 2008. Det är för
lång tid. Redan nu borde exempelvis ett förslag komma för avdragsrätt för sponsring inom
kulturen. Det offentliga stödet till kulturen går och ska gå till den kultur som inte är
kommersiellt gångbar. Det är självklart att som socialdemokrat hålla fanan högt för ett högt
offentligt kulturstöd.
Bidragssystemet får inte utformas så att mottagarna blir beroende av det och slutar eller förhindras
söka andra finansieringskällor. Politiken får aldrig ensam avgöra kulturens framtid.
Kultursektorns potential som tillväxtskapare är långt ifrån utnyttjad.
Den svenska kulturens andel av BNP är mindre än i många andra länder. Det finns alltså hinder
för kulturens utveckling som måste rivas.
Det är dags att ta tillvara kulturens utvecklingsmöjligheter. Ett fritt och oberoende kulturliv är
en självklar del av samhället. Det är grundläggande för det demokratiska samtalet och ett
verktyg för människors möjlighet till bildning, personlig utveckling och kreativitet.
Följande förslag bör utredas:
Egna intäkter ska löna sig. Den som är duktig på att hitta ny, större publik och samarbeten
med andra finansiärer ska premieras. Utöver det ordinarie verksamhetsstödet behövs därför ett
bonussystem, som gynnar dem som lyckas öka sina intäkter.
Konstnärer ska få skäligt betalt för sitt jobb. Staten, Landsting och kommuner ska vara goda
arbetsgivare, som ger konstnärer skäliga löner. Konstnärer som anlitas av offentliga institutioner
ska dessutom alltid ha rätt till ett skrivet avtal.
Många fria grupper av olika slag arbetar aktivt med marknadsföring, men många har ont om
tid och resurser för att bygga långsiktiga strategier. Sveriges fria kulturliv ska därför erbjudas
en fria gruppernas marknadsförare, som hjälper till att bygga upp kanaler för samordning,
marknadsföring och biljettförsäljning.
Det kan delfinansieras genom EU-projekt. Om kulturprojekt får stöd av EU ska staten, landsting
och kommuner bidra till resten.
Sverige ska erbjuda världens bästa förutsättningar för kulturexport. Export av svensk kultur
gör att fler konstnärer kan öka sina intäkter. Goda exportmöjligheter lockar också fler konstnärer
och kulturarbetare till Sverige. Det bör inledas en dialog med Sveriges exportinstitutioner,
exempelvis Exportrådet och Svenska institutet, för att hitta konkreta åtgärder.
Sverige ska inleda detta omfattande arbete för bättre villkor för konstnärer av olika slag. Fler
ska kunna försörja sig på sitt skapande.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att avdragsrätt för sponsring inom kulturen ska införas,
att det offentliga stödet till kulturen ska gå till den kultur som inte är kommersiellt gångbar,

att bidragssystemet ej får utformas så att mottagarna blir beroende av det och slutar eller
förhindras söka andra finansieringskällor,
att kulturen som tillväxtskapare ska utnyttjas bättre,
att ett fritt oberoende kulturliv är grundläggande för det demokratiska samtalet och ett
verktyg för människors möjlighet till bildning, personlig utveckling och kreativitet,
att det ska utredas om ett bonussystem ska införas för de konstnärer som lyckas öka sina
intäkter genom samarbete med andra finansiärer och hittar en ny större publik,
att konstnärer som anlitas av offentliga institutioner alltid ska ha rätt till ett skrivet avtal,
att Sveriges fria kulturliv ska erbjudas en fria gruppernas marknadsförare, som hjälper till
att bygga upp kanaler för samordning, marknadsföring och biljettförsäljning,
att projektet för Sveriges fria kulturliv ska delfinansieras genom EU-projekt och om
kulturprojekt får stöd av EU ska staten, landsting och kommuner bidra till resten,
att Sverige ska erbjuda världens bästa förutsättningar för kulturexport,
att en dialog ska inledas med Sveriges exportinstitutioner för att konkreta åtgärder för
ökad kulturexport,
att fler ska kunna försörja sig på sitt skapande.
Stefan A. Johansson
Helsingborgs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 141
ang. inventering och dokumentering av arbetarkonsten
Inom arbetarrörelsen finns en unik konstskatt – en enorm samling politisk konst och skildringar
av arbetets slit och glädjeämnen. Konsten är av stort kulturhistoriskt och ekonomiskt
värde och samlad under nära hundra år. Genom att inventera och dokumentera konsten kan vi
öka kunskapen om arbetets och arbetarrörelsens konst i det framväxande industrisamhället
och lägga en grund för framtida forskning. Vi kan genom detta arbete skapa en förståelse för
arbetarrörelsens bildspråk, lära mer om och bevara konsten och vi måste göra det med gemensamma
krafter.
Ett initiativ är taget på central nivå genom en ansökan till Statens Kulturråd och Kultur i arbetslivet
under projektledning och samordning av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. En
ledningsgrupp bestående av representanter för arbetarrörelsens olika organisationer följer arbetet
och ett pilotprojekt är genomfört av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i samarbete
med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker.
I linje med det centrala initiativet hoppas jag att arbetarrörelsen i Skåne vill göra arbetet med
inventeringen av den egna konsten, som i praktiken innebär att en centralt organiserad men
lokalt utförd inventering genom fotografering och registrering sedan tas om hand av en cent-

alt anställd inom projektet som lägger in bilderna i en bilddatabas och också för in övriga
uppgifter.
ABF organisationen är engagerad i detta arbete på alla nivåer. ABF Skåne kommer att samordna
arbetet med ABF-avdelningarna och övriga medlemsorganisationer knutna till arbetarrörelsen.
Därför yrkar jag:
att distriktsstyrelsen avsätter 50 000 kr för att i samarbete med ABF organisationen lokalt
och regionalt inventera och dokumentera vår värdefulla konstskatt.
John Andersson
Skurups arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Lasse Häggquist
Ordf.
MOTION NR 142
ang. utarbeta en vision för en utvecklad regional
demokrati
Det är viktigt att underlätta människors engagemang, delaktighet och deltagande i den politiska
processen. Subsidiaritetsprincipen, d v s att besluten fattas på lägsta möjliga nivå, ger
medborgarna möjlighet till närhet och överblick när det gäller de beslut som fattas, samtidigt
som det ger en realistisk möjlighet till kontakt och dialog med beslutsfattarna.
De områden som omfattas av politiska beslut måste samtidigt vara tillräckligt stora för att
möjliggöra att verksamheten kan bedrivas rationellt och effektivt, och kunna tillmötesgå de
behov som medborgarna har och den service som man kräver.
Lokala frågor bör beslutas i kommunerna eller i vissa fall kommundelsnämnder eller motsvarande.
Frågor som sträcker över områden som rör många kommuner, behandlas oftast bäst
på ett regionalt plan, där man har såväl har överblick som närhet. Andra frågor beslutas bäst
på nationell nivå och i andra fall på EU-nivå eller inom FN. Regionala självstyret handlar i
huvudsak om en utveckling av demokratin, men också om att besluten blir bättre anpassade
till de olika förhållanden som gäller i skilda delar av Sverige.
Allt fler frågor som berör människors vardag finns på det regionala planet. Människors rörlighet
ökar när det gäller arbete, utbildning och fritid. I dag rör sig människorna över betydligt
större områden än man gjorde för 20 - 30 år sedan. Man bor i en kommun, jobbar i en annan,
barnen kanske går på utbildning i en tredje, man tillbringar delar av fritiden i en fjärde o s v.
Många beslut måste därför ses i ett större perspektiv än den kommunen utgör.
Bildandet av Region Skåne har varit till stor fördel för medborgarna i Skåne. Den största succén
har bildandet av Skånetrafiken inneburit. Genom samordningen av kollektivtrafiken i hela
Skåne har tillgängligheten förbättrats och resandeantalet har ökat markant. Samordningen av
hälso- och sjukvården har också inneburit att resurserna kunnat användas effektivare.

Det har också skett satsningar inom bl a kultur, naturvård och friluftsliv. Visst ansvar har
överförts från staten och det har inneburit att besluten kan fattas av de folkvalda i Skåne och
därmed kommer besluten också närmare medborgarna i Skåne.
Ansvarskommittén har lagt förslag om att det regionala självstyret skall utökas vilket mottagits
positivt i bl a Skåne. Enligt kommitténs förslag skall Regionernas utvecklingsuppdrag bl
a bestå av att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet. Detta innebär engagemang
inom vitt skilda områden som har betydelse för regionens utveckling och tillväxt.
Exempel utgörs av näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, EU:s strukturfonder, regionplanering,
kultur, jämställdhet, miljö, folkhälsa, kulturmiljö och naturvård.
Ansvarskommittén framför också att man på längre sikt bör pröva möjligheten att tillföra regionkommunerna
ytterligare uppgifter, som ett sätt att ytterligare stärka och samordna det
regionala utvecklingsarbetet. Tänkbara beståndsdelar i ett sådant vidgat regionalt utvecklingsuppdrag
kan vara
– en förstärkning av den regionala utvecklingspolitiken genom att uppgifter och resurser överförs
från andra politikområden,
En sådan fråga är miljöpolitiken, där vi måste ta krafttag och där den regionala nivån blir allt
viktigare. Det är en beslutsnivå som ger förutsättningar till kraftsamling samtidigt som den
ger möjlighet till överblick, goda möjligheter till samverkan med kommuner och andra aktörer,
dialog mellan beslutsfattare och medborgare, samt möjligheter till ansvarsutkrävande.
Kommittén anför också vissa kriterier för regionernas storlek. Det är bl a
– ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan
starka skäl understiger en halv miljon invånare
– att varje regionkommun har ett eget regionsjukhus eller, om så inte är möjligt, etablerar ett
institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det,
– att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser,
– att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna
anknytning dit.
Skåne klarar de kriterier som Ansvarskommittén angett beträffande universitet/universitetssjukhus,
antal invånare och avgränsningen geografiskt är naturlig. Antalet invånare
är ca 1,2 milj och det är drygt 13 % av Sveriges befolkning. 2006 var befolkningsökningen
drygt 15 000 personer och befolkningen väntas öka markant även under kommande år.
Därför finns det ur skånsk synpunkt knappast någon anledning gå samman med andra län.
Även om Skåne i framtiden bildar en egen region så bör vi naturligtvis utveckla samarbetet
med grannregionerna. Oavsett hur stora regionerna blir i framtiden, så måste man samarbeta
med de regioner som man gränsar till. Det finns självklart både positiva och negativa sidor
med att låta regionen bli geografiskt större. Man bör göra en analys av för- och nackdelar med
samgående respektive ett institutionaliserat samarbete med grannlänen/grannregionerna. Där
måste bl a medborgarnas anknytning och naturliga samhörighet samt närhet till beslutsfattarna
vara viktiga faktorer.
Det är inte sannolikt att den borgerliga regeringen tar några avgörande steg för att öka det
regionala självstyret. Därför är det än viktigare att socialdemokrater formulerar en vision om
vilka ytterligare uppdrag som vi anser vi att regionalt bör ta ansvar för.

Jag yrkar att Skånes socialdemokratiska partidistriktskongress beslutar:
att uttala att vi socialdemokrater har ett starkt intresse av att medverka till överföring av
ytterligare statliga uppgifter till Region Skåne, i syfte att underlätta medborgarnas
möjligheter att påverka utvecklingen i Skåne och därmed förstärka den regionala demokratin,
att uppdra åt distriktsstyrelsen, att utarbeta ett förslag till vision för en utvecklad regional
demokrati att föreläggas 2009 års distriktskongress för beslut,
att ett ev förslag om att Region Skåne bör gå samman med hela eller delar av angränsande
län, skall föregås av en analys av för- och nackdelar samt en diskussion i de skånska
arbetarekommunerna innan det föreläggs en distriktskongress för beslut,
att översända motionen jämte distriktskongressens beslut till partistyrelsen och den
socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Gunnar Jönsson
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 143
ang. regional upphandling, kontroll och uppföljning
Det händer att man i dagstidningarna får läsa om slarvig eller otillräcklig städning och annat
underhåll av skolor och sjukhus. På samma sätt rapporteras det från och till att det slarvas,
ibland på gränsen till vanvård, i samband med vård av gamla och sjuka.
Den svenska socialpolitikens grundläggare Gustaf Möller sade när efterkrigstidens socialpolitik
diskuterades inom den socialdemokratiska partiledningen: ”Endast det bästa är gott nog åt
folket.” Idag tycks snarare tanken vara att det billigaste är gott nog åt folket.
En förklaring till den uppkomna situationen är att politiskt ansvariga, genom att lägga ut regionala
verksamheter på entreprenad i avsikt att spara pengar, avhänt sig den direkta kontrollen
över verksamheterna. Den är i stället tänkt att styras genom upphandlade kontrakt mellan Region
Skåne och entreprenör.
Erfarenheten visar att upphandling av tjänster är allt annat än enkelt att genomföra. Det händer
att beställaren får något delvis annat än man tänkt sig. Orsaken är som regel att den som
lämnat underlag till upphandlingen inte haft klart för sig vad den upphandlade tjänsten ska
innehålla.
Den andra erfarenheten är att det billigaste anbudet oftast blir det som antas. I praktiken blir
resultatet, t ex inom vårdsektorn, ofta lägre personaltäthet än vad som egentligen krävs för
godtagbar vård.
I båda exemplen skulle en så enkel åtgärd som att Region Skånes tjänstemän och politiker,
utsedda att ansvara för upphandling och antagande av entreprenörer, förde seriösa och ingående
samtal med personal inom verksamheterna för att få relevant kunskap om de områden

man vill lägga ut på entreprenad. Även seminarier och/eller utbildningar avseende upphandlingsstrategier
är önskvärda.
Det är dessutom nödvändigt att Region Skånes revisorer, sedan entreprenad upphandlats, får
fritt kontrollera och följa upp ingångna avtal, detta oavsett om entreprenörerna själv utför
uppdragen eller överlåtit genomförandet till exempelvis dotterbolag och underentreprenörer.
Med hänvisning till ovanstående föreslår SAP Centrum:
att Region Skåne anordnar regelbundna seminarier/utbildningar för regionens förtroendevalda
och andra berörda med avseende på upphandlingsrutiner och därmed sammanhängande
frågor,
att Region Skåne bidrar till att ingångna avtal hos såväl entreprenörer som
underentreprenörer kontrolleras och följs upp,
att distriktskongressen uppdrar åt partiets förtroendevalda i Region Skåne att ta initiativ
till att motionens förslag genomförs.
SAP Centrum, Lund
Lunds arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Björn Abelson
Ordf.
MOTION NR 144
ang. en tredjedel av kostnaden i alla byggprojekt är
byggfel och slöseri
Onödiga kostnader för slarv och fel inom byggbranschen kan minskas med 50 miljarder per
år. Det fastslås i slutrapporten från Byggnadskommittén ”Utmärkt! Samhällsbyggnad” Rapporten
kan läsas på: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/85756
Enligt rapporten från regeringens byggkommitté är en tredjedel av kostnaden i alla byggprojekt
varje år slöseri. Utredningen baseras på en rapport från Chalmers.
Inom Göteborgsregionen byggdes det 2006 för omkring elva miljarder kronor. Enligt utredningarna
skulle närmare fyra miljarder kronor av dem kunna skäras bort. Projektledare för
Chalmersrapporten från 2005 var Per-Erik Josephson, professor i byggandets management.
Han menar att de största kostnaderna bottnar i felkonstruktioner och ineffektiv arbetstid.
I dag jagar företagen hellre det billigaste alternativet, vilket blir dyrt i drift. I varje bygge tillkommer
kostnader som inte höjer värdet på byggnaden. En snickare ägnar kanske bara en
femtedel av sin arbetstid till det han är utbildad till. Resten av tiden går åt till annat, som att
hämta nytt material. Man räknar fel på hur mycket material som går åt och då tvingas man
nödhandla på närmaste byggvaruhus till höga priser.
För att komma tillrätta med svinnet bör man omstrukturera arbetsfördelningen, menar Per-
Erik Josephson, och lägga mer tid på själva planeringen av bygget. Man bör också satsa mer

på att hålla ihop väl fungerande arbetslag genom flera projekt. Alla i kedjan förlorar på det
här. Men till sist är det slutkunden, de boende, som berörs, genom högre hyror och huspriser.
Rapporten talar även om brister i kvaliteten på undervisningen på byggprogram hos såväl
gymnasieskolor som högskolor och universitet. I nuläget anses utbildningarna ha bristande
kvalitet.
Det satsas för lite på forskning från staten. Forskningsanslagen skulle kunna minska byggfelen.
Det vore vettigt med en utvecklingsfond för nya innovationer.
Det kan diskuteras hur den ska finansieras. Byggbranschen kan spara mycket pengar med
bättre planering.
Jag yrkar att socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress beslutar:
att en utvecklingsfond instiftas för nya innovationer inom byggsektorn för att höja
kvaliteten vid byggnationer och att undvika byggfel,
att fonden ska finansieras genom en obligatorisk avgift på en procent av entreprenadsumman
i varje byggnadsprojekt,
att kvaliteten på undervisningen på byggprogram hos såväl gymnasieskolor, högskolor
och universitet ska förbättras från nuvarande bristande nivå.
Stefan A. Johansson
Helsingborg arbetarekommun har beslutat att insända motionen som enskild.
Ann Arleklo
Ordf.
MOTION NR 145
ang. allemansrätt för offentliga mötesplatser
Fler och fler företag, offentliga - så som privata, platser och verksamheter stänger ute politiska
föreningar och politiska partier. När de offentliga mötesplatserna, gatorna och torgen
mer och mer blir privata fastigheter, köpcentrum och privat mark krymper utrymmet för politiskt
deltagande och politiska verksamheter. Det offentliga utrymmet får därmed privata restrektioner
som innebär att demokratin försvagas. Vi brukar beklaga oss över att människornas
politiska deltagande, och därmed demokratin, försvagats. Folk i vår del av världen engagerar
sig inte längre politiskt, eller de deltar inte i den demokratiska processen i större utsträckning.
Människornas samhällsdeltagande brukar benämnas som en positiv sak. Genom att delta i
samhället och i samhällsprocessen förstärker vi det civila samhället och de enskilda individerna.
Därför har folkrörelsen och alla delar av den, även de politiska rörelserna, skapat upplysta,
engagerade, initiativfyllda och välmående samhällsmedborgare. Utan folkrörelsen skulle vi
aldrig ha förskaffat oss de fördelar och privilegier vi har i form av ett upplyst och demokratiskt
välfärdsamhälle.

När mötet mellan medborgarna och deras förtroendevalda, mötet mellan väljarna och de politiska
partierna, mer och mer handlar om politiska jippokampanjer i anslutning till valrörelser,
då slås benen undan för folkrörelserna. Politik blir inte en långsiktig opinionsbildning med
medborgaren i fokus, utan en kortsiktig nyttomaximering för partier och medborgare.
De ägare och förvaltare av privat, men dock offentlig, plats som håller borta politiska aktörer
beskär en viktig del av det demokratiska arbetet, nämligen det offentliga samtalet med medborgarna.
Utrymmet för politiska aktiviteter krymper när de privata krafterna får diktera förutsättningarna
för det offentliga samtalet.
Därför tycker jag att när kommunen väl säljer offentlig mark till privata fastighets- och markägare
i avtal förpliktigar att marken i fortsättningen också ska innefatta någon form av allemansrätt,
där folkets tillgång till de offentliga mötesplatserna inte ska kunna begränsas, om
det inte föreligger sannolika skäl. Jag menar att i de fall då marken hyser en offentlig mötesplats,
då ska ingen organisation eller individ förbjudas att kunna föra ett offentligt samtal,
eller dela ut flygblad och liknande där.
Därför vill jag:
att kommunen vid försäljning av kommunal mark med offentliga platser avtalar med privata
köpare om att rätten till tillgång till de offentliga mötesplatserna inte begränsas
för allmänheten och demokratiska organisationer,
att kommunen i avtal garanteras att politiska partier som bygger på demokratisk grogrund
inte förbjuds att bedriva politisk verksamhet på de offentliga mötesplatserna,
att lagen ändras så att fler av de platser som i princip redan idag fungerar som offentliga
mötesplatser, även i lag ges status som sådana; samt rätten för organisationer och enskilda
att sprida sitt budskap och föra dialog på dessa platser,
att arbetarekommunen antar motionen som sin egen och skickar den till
kommunfullmäktigegruppen samt partidistriktet,
att Skånes partidistrikt tar motionen som sin egen och skickar den vidare till
riksdagsgruppen.
Adrian Kaba
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 146
ang. huvudmannaskapet för begravningsenheten i
kommunerna
På varje ort i landet finns en huvudman eller huvudansvarig för begravningsverksamheten. På
de flesta orter i Sverige vilar ansvaret på Svenska kyrkans församling, men inte överallt. I
Stockholm och Tranås ligger ansvaret på kommunen och dess kyrkogårdsnämnd respektive
griftegårdsnämnd.

Historiskt sett har kopplingen mellan staten och svenska kyrkan gjort att många områden involverats
och begravningsverksamheten är en av dessa. Svenska kyrkan skildes dock som
bekant från staten den 1 januari 2000. Detta skapar nya förutsättningar även för begravningsverksamheten.
Sverige och Skåne har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Idag präglas vårt
land av en mångkulturalism där många olika religioner och samfund har sitt säte. Även den
allt växande icke religiösa, sekulära, gruppen är viktig att beakta i sammanhanget. Det måste
ligga i det allmännas intresse att på bästa sätt tillgodose en bra begravningsverksamhet för alla
medborgare, oavsett religionstillhörighet. Det kan handla om att erbjuda gravplatser och exempelvis
minneslundar för personer som inte tillhör något religiöst samfund.
Lokaler för minnesceremonier, utan religiösa symboler, skall finnas tillgängliga för dem som
så vill. I en hel del fall tillgodoses dessa önskemål av Svenska kyrkan men principfrågan om
rätten att ta ut en begravningsavgift tillhör fortfarande Svenska kyrkan utom i de fall där
kommunen ansvarar för begravningsverksamheten. Oavsett om man är medlem i Svenska
kyrkan är man därmed tvungen att betala en begravningsavgift till Svenska kyrkan. Detta är
en orimlig hållning som bör ändras till att beskattningsrätten för begravningsverksamheten
överförs till det offentliga och förslagsvis kommunerna.
Tiden är mogen för att ändra lagstiftningen och regelverket för huvudmannaskapet för begravningsverksamheten
i Sverige. Det mest rimliga är att kommunerna tar över huvudmannaskapet
och beskattningsrätten för begravningsverksamheten, för att på bästa sätt tillgodose
medborgarnas krav på en bra begravningsservice oavsett religiös eller ickereligiös livsåskådning.
Med stöd av ovanstående yrkas:
att begravningsverksamheten övertas av kommunerna,
att Malmö arbetarekommun tar motionen som sin egen, verkar i dess anda och
sänder den vidare till distriktskongressen,
att Socialdemokraterna i Skåne verkar för en ändrad lagstiftning i riksdagen som
överför huvudmannaskapet och beskattningsrätten för begravningsverksamheten till
kommunerna.
Daniel Persson
Malmö arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Christine Axelsson
Ordf.
MOTION NR 147
ang. kollektivavtal vid offentlig upphandling
Att det ska råda ordning och reda med stabila spelregler på arbetsmarknaden inser väl de
flesta. Trygga arbeten i ett sunt näringsliv är en förutsättning för en rättvis tillväxt i landet.
Alla anställda skall garanteras rättvisa löner, goda och trygga anställningsvillkor.

För att detta skall bli verklighet förutsätts att alla privata som offentliga arbetsgivare följer
gällande avtal och regler.
Vi har en ökad rörlighet över nationsgränserna för företagen och arbetskraften. Allt fler företag
försöker använda de anställdas löner och förmåner som konkurrensmedel. Dessutom ökar
den ”svarta arbetsmarknaden”. Att utländsk arbetskraft far illa och lever under mycket odrägliga
förhållanden har vi inte minst i Höganäs blivit varse om.
Vår bestämda uppfattning är att oavsett om det är ett svenskt företag eller utländskt så ska
samma spelregler gälla. Det skulle bli mycket stora bekymmer om vi skulle göra avsteg från
vår rätt att hävda kollektivavtalet vid offentlig upphandling.
Med hänvisning till ovan nämnda föreslås distriktskongressen besluta:
att ge partistyrelsen i uppdrag verka för att kommuner/landsting och stat i sina upphandlingsunderlag
skriver in kravet om svenska kollektivavtal för alla former av arbeten
vid offentlig upphandling.
Sven Augustsson Kerstin Andersson Anders Johansson
Höganäs arbetarekommun har beslutat att insända motionen som arbetarekommunens egen.
Anders Johansson
Ordf.