BLADDER ORIGINAL - Astra Tech

Nr 7
2003.
Mötesplatsen för dig som använder eller
arbetar med katetrar från oss på Astra Tech.
Varsågod – här är ditt eget nummer
Korsordspremiär!
Vinn vinterns goaste pläd!
Drinktips för badkaret.
Hur gör du vardagen lite roligare?
bladder

LEDARE I tidigare nummer av Bladder
har jag försökt fånga trender och händelser som
påverkar vår vardag. Tankar och funderingar
har formulerats kring personer som på olika
sätt varit ”unika”. Tanken har varit att lyfta fram
möjligheter och förmågan att förändra sin vardag
eller livssituation. Det kan kanske framstå som
om endast detta är intressant och viktigt. Men
för att det unika och annorlunda skall finnas
måste även en vardag fungera. Vardagen är
grunden för skapandet av det alldeles speciella
som sticker fram och får uppmärksamhet.
Vad är en ”vanlig” dag?
Den tid som egentligen är den största delen av
vårt vakna tillstånd är i hög grad ”vanlig dag”.
Därför är det självklart att vi försöker göra en
alldeles vanlig dag lite ovanlig och guldkantad.
Att leva i nuet blir ibland lite bortglömt. Strävan
blir istället att söka sig bort från vardagen för att
I N N E H Å L L
BESÖK BERITS DRÖMBADRUM 3
”EN VANLIG DAG FÖR EN GANSKA VANLIG GUBBE”
– MÖT BENGT SUNDGREN I KÄRNA 4-5
SIDAN SEX – TJEJER, KVINNOR, TANTER OCH BRUDAR 6
TETRAPLEGIKERN JOHAN SVENSSON GÖR RACINGKARRIÄR 7
DRINKTIPS FÖR BADKARET 7
12 MILJONER TILL FUNKTIONSHINDRADE 8
MÖT KATE HELLQVIST – KONSTNÄR MED MS 8
LILLA KATETERSKOLAN DEL 6 – MS-SKOLAN 9
ANNIKAS HÖRNA 9
BLÅSVÄGGEN 10
KORSORDS-PREMIÄR! VINN VINTERNS GOASTE PLÄD! 11
VINNARE I FÖRRA TÄVLINGEN 11
HEMSIDAN 12
HUR GÖR DU VARDAGEN LITE ROLIGARE? 12
REDAKTIONSRUTA
Om alla ’’vanliga’’ dagar
finna det unika i livet. Konsekvensen av detta
är ett ständigt sökande – en rastlöshet.
Tid för eftertanke och reflektion över nuet får
inte plats. Vi klagar ofta över brist på tid och
försöker uppfylla alla krav utan att ta i beaktande
hur detta nöter ner oss och gör oss stressade
och slitna. Om vi istället kan se en alldeles
vanlig dag som unik och spännande kan vi
även njuta av vardagen med glimten i ögat
och ett inre lugn som skänker lite mer harmoni
i kropp och själ.
Att själv acceptera sina brister och förtjänster
är inte alltid så lätt när man skall jämföra sig
med något unikt och enastående. Det är en
orimlig tanke att kunna mäta sig med varje
människas enastående egenskaper. Vi är olika
från början och just det faktum att vi är olika,
lyfter fram det unika i varje individ.
Låt vardagen bli en upplevelse. Låt dig fångas
VISSTE DU ATT...
och inspireras genom att ta del av de erfarenheter
vi lyfter fram i Bladder. Du är alltid välkommen
med dina erfarenheter. Så tveka inte!
Sänd in dina vardagstips till oss!
Jag vill även passa på och tacka alla som har
deltagit i vår läsarundersökning om Bladder.
Ni har gjort en vanlig dag mycket speciell
för oss genom det fantastiska gensvar vi
har erhållit. Vi återkommer i nästa nummer
om detta!
Stephan Philipson
Marknadschef, Astra Tech, Marknad Sverige
…Statens Fastighetsverk (SFV)
satsar på ökad tillgänglighet i landets kulturbyggnader.
Svea hovrätt i Stockholm och Läckö slott vid Vänern är pilotprojekt.
Tillgänglighetsprojektet skall vara avslutat år 2005.
…det finns flera hundra
hjälpmedel i det nya sortimentet
på www.euforia.se
…LoFric ® firar
20-årsjubileum i år.
…kvinnans urinrör
är 3-5 cm långt.
…mannens urinrör
är 25-27 cm långt och
S-format.
Tidningen Bladder (betyder urinblåsa på engelska) är en mötesplats för oss som använder eller arbetar med katetrar.
Utgivare är Astra Tech AB, Marknad Sverige, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel 031-776 30 00, fax 031-776 30 17. Årgång 4. bladder.se@astratech.com
www.astratech.se Ansvarig utgivare är Stephan Philipson, Astra Tech AB. I redaktionen finns även Jaan Riisenberg, Lars Grefberg, Annika Olsson, Pär Källmark
och Hans Eriksson m fl medarbetare på Astra Tech AB, Marknad Sverige. Projektledning: Marie-Maximiliame Bergelin, Astra Tech AB. Adm/kundregister:
Anki Jungersten, Astra Tech AB. Text: Elisabeth Öhman, Sender Public Relations. Grafisk form och original: Ostrelius Reklam & Design. Foto: Bengt Sahlén m fl.
Illustrationer: Robert Källgren m fl. Vi förbehåller oss rätten att redigera i insänt material. Citera oss gärna men ange källan.

Lästips
om badrum
Byggcentrum i Mölndal utanför Göteborg
har en byggbokhandel med aktuell litteratur
om t ex byggnadstekniker, regelverk och
standardmått som gäller för funktionsanpassade
badrum. I bokhyllorna hittade vi en del
informativa böcker som kan ge inspiration
till att komma igång.
Det går bra att boka tid för rådgivning med
en handläggare, tel 031-67 97 00 eller
gå in på www.byggcentrum.se
Bygg i kapp Handikapp
Elisabeth Svensson, Svensk Byggtjänst,
304 sid, 490 kr
Bygg i kapp Handikapp är en handbok
och en uppslagsbok om att bygga för ökad
tillgänglighet och användbarhet för personer
med funktionshinder. Avsedd att användas
som komplement till Boverkets Byggregler,
BBR. Handikappinstitutet kommenterar de
delar som är av intresse för funktionshindrade
personer. Illustrerad med skisser.
Med rullstol i badrum
– ett hjälpmedel vid planering
Elisabeth Edsjö, Svensk Byggtjänst,
40 sid, 212 kr
Hur ska badrum i vanliga bostäder utformas
för att fungera även för personer
som använder rullstol? I boken redovisas
erfarenheter från en aktuell studie som visar
att de mått som anges som normalnivå
enligt Svensk Standard är minimimått som
måste respekteras om badrummen ska bli
användbara och tillgängliga. Illustrerad
med bilder på badrum samt bl a mått på
duschstolar.
Bygg för alla
Karin Månsson, Svensk Byggtjänst,
200 sid, 255 kr
Bygg för alla är ett studiematerial om hur
man kan göra den redan byggda miljön
tillgänglig och användbar för funktionshindrade.
Boken har tagits fram i samarbete med
Bygg Klokt där sex handikapporganisationer
ingår. Illustrerad med teckningar.
Berits drömbadrum...
Mitt ute på landet i de vackra trakterna
kring Herrljunga bor Berit Axelsson.
Berit har hört av sig till Bladder med lite
funderingar kring badrum. Hur ska ett
badrum vara designat för att fungera bra
för en funktionshindrad person?
Det finns få badrumskataloger som visar
exempel på detta, så därför åkte Bladder
hem till Berit för att lyssna till hennes
inredningstips. Eftersom Berit har MS och
har kateteriserat sig sedan en tid så har hon
hunnit se både bra och dåligt planerade
badrum.
– Ibland besöker man toaletter som är så
trånga att man knappt kommer in, ännu
mindre kan man svänga runt med rullstolen,
säger Berit. Och toalettstolen är ofta
alldeles för långt placerad från handfatet.
Man når inte fram till vattenkranen. Att
kunna kateterisera sig i detta lilla utrymme
är en bedrift.
Badrummet måste fungera
Det är svårt att göra om äldre badrum så
att de fungerar bra för funktionshindrade.
Men man ska ändå inte dra sig för att
göra nödvändiga förbättringar, menar
Berit. Det handlar om att göra vardagsbestyren
smidigare, att ta bort hindren så att
det blir lättare att göra det man gör flera
gånger per dag – kateteriserar sig, tvättar
händerna, borstar tänderna, duschar,
sminkar sig, kammar sig, rakar sig, tittar
sig i spegeln osv.
– Vill man förändra ett äldre badrum är mitt
råd att ta kontakt med arbetsterapeuten i
sin hemkommun och be om råd. Dels om
hur toaletten ska vara placerad i förhållande
till handfatet och dels om hur man
ska få plats att vända med rullstol. Höjden
på handfatet är också viktig att respektera,
en del handfat sitter alldeles för högt.
När det gäller badkar har inte Berit funderat
så mycket över möjligheten att kunna
bada. Det är praktiskt svårt att genomföra
i hemmet. Men ett badkar som man kan
öppna hela frontsidan på som en slags
in– och utgång vore inte så dumt. Berit
tycker ändå att det fungerar bra med en
extra stor dusch som är inredd med en
flyttbar duschpall.
Fyrkantigt badrum
bladder Sid 3
Ljust, färgstämt och rymligt
REPORTAGE
Berits drömbadrum är fyrkantigt med gott
om svängrum för rullstolen. Det ska finnas
ett större skåp (gärna av garderobsstorlek)
som kan öppnas från rullstolen. Skåpet ska
vara laddat med personliga tillhörigheter
som t ex katetrar, medicin och egna hjälpmedel.
Det ska vara ett vipphandtag på
duschblandaren.
Färgerna är viktiga. Berit tycker att grönt
passar fint i badrum. Det ska också vara
mycket ljus, både dagsljus och god belysning,
det är en bra kombination. Det får
gärna finnas fönster som kan öppnas med
speciella, långa handtag. Speglarna ska
vara placerade så att man kan se sig själv
när man sitter ned i rullstolen. Att sätta en
spegel mellan handfatet och badrumsskåpet
fungerar fint. Liksom en högsmal spegel
som man kan se hela sig (och rullstolen) i.
De saker som man använder ofta, t ex kam,
borste, spegel, tandborste, tops, pincett etc
kan man lägga i en skål eller korg som går
lätt att nå. Om man bygger nytt hus tycker
Berit att den bästa placeringen för badrummet
är nära ingången. Har man dessutom
en anpassad ingång är det allra mest naturligt
att lägga badrummet i anslutning
till den, tycker Berit.
Ett badrum ska vara ljust! Berit Axelsson tipsar om
kreativa badrumsidéer för funktionshindrade.

ladder Sid 4
Vovven Kajsa (en busig, frisk fläkt)
Bengt med ”elmoppen” utomhus i trädgården
Naturen vid Kovikshamn (vackert, vackert)
Nyponhäck i trädgården
Si MITT I LIVET REPORTAGE
Vad gör man egentligen en helt vanlig
dag? En dag då det inte händer något
särskilt, inga spännande besök, inga
inbokade möten, inga speciella händelser.
En dag som bara passerar i almanackan.
Bladder träffade Bengt Sundgren, sjukpensionerad
major i Kärna utanför
Kungälv, för att prata om vad han gör en
alldeles vanlig dag.
Bengt har ganska många vanliga dagar. Det
kanske låter tråkigt att säga så, men Bengts
vanliga dagar är faktiskt inte så tråkiga. Han
gillar läget, gillar att inte vara alltför uppbokad,
men det är klart att ibland kan det bli
brist på sysselsättning.
Bengt har inga egentliga intressen, han spelade
piano till husbehov förr men sålde det
för att få bättre plats att svänga runt med
rullstolen. Nu blir det mest att låta tiden gå,
även om dagarna är fast inrutade efter de
tider han kateteriserar sig.
Major i Infanteriet
Bengt Sundgren har ett professionellt yrkesliv
som major i armén bakom sig. Han har bl a
tjänstgjort vid I17 i Uddevalla och KA4 i Göteborg.
Dessutom har han varit tongivande
inom bilkåristerna och hemvärnet i storgöteborg.
Det var en krävande och många
gånger tung arbetsbörda. Redan i slutet av
1980-talet kände Bengt stressen smyga sig på,
en slags press över oförmågan att inte få tiden
att räcka till, att inte hinna med. Tillsammans
med sina egna krav på prestation blev det lite
för mycket. Han blev sjukskriven en period,
men det kändes inte heller bra. Till slut sa
kroppen ifrån. Bengt fick flera strokes efter
varann. Det förändrade hans liv. Sedan 1992
har han varit sjukpensionär och sakta men
säkert sökt sig fram till ett fungerande liv.
Konsekvenserna av hans strokes (den senaste
kom för bara ett halvår sen) har bl a inneburit
talsvårigheter. Ibland kan det vara knepigt att
hitta rätt ord fast han vet precis vad han vill
säga. Första tiden gällde det mest att överleva
dagen. Så småningom utkristalliserades en
dygnsrytm som Bengt lade upp efter sina
kateteriseringstider. Det innebär att han kateteriserar
sig samma tider varje dag, det är
en rutin som inramar hans vardag. Klockan
7, 11, 15, 19 och 23 kateteriserar sig Bengt. På
natten behöver han inte RIK:a sig, han sover
för det mesta gott hela natten, men vaknar
tidigt och sätter på kaffet.
– Frugan brukar sova lite längre, jag sätter på
andra kaffekoppen när hon vaknar, berättar
Bengt.
Förmiddagarna brukar Bengt ägna åt att uträtta
ärenden. Då åker han i sin röda funktionsanpassade
Saab antingen in till Kärna
för att träffa distriktssköterskan, handla eller
gör andra ärenden. Till Kungälv åker han om
det ska storhandlas eller uträtta inköp som
inte går att göra i lilla Kärna.
– Att vara sjukpensionär har både för- och
nackdelar, säger Bengt. Att man känner sig
väldigt avstressad är nog det mest positiva.
Man bestämmer själv vad man kan göra.
Eftermiddagarna tillbringas hemma tillsammans
med hustrun Ingela och lilla, glada
hundvalpen Kajsa. Inget särskilt händer,
vid 17-tiden lagar makarna en god middag
tillsammans och sedan är det kväll i
TV-soffan.
Krossade hälen
För några år sedan när Bengt skulle renovera
en detalj på familjens hustak råkade han ut
för en olycka. Stegen hade flyttat sig när han
skulle klättra ned från taket, han föll och krossade
ena hälen. Fotleden är nu stelopererad,
och det gör att han inte gärna belastar benet
i onödan. Han bär konstant en stödskena på
foten och underbenet. Därför är elrullstolen
en stor hjälp när han vill förflytta sig kortare
sträckor. Familjens hus ligger i bohusländsk
natur alldeles nära havet vid Kovikshamn.
Ner till klipporna är det drygt en kilometers
promenad. Trots den vackra naturen har
Bengt och Ingela bestämt sig för att flytta
bopålarna längre söderut. Varberg lockar
och just nu letar de efter ett lämpligt hus.
– Ja, nu för tiden är det ju barnen som bestämmer,
säger Bengt och ler. De är vuxna men
har väldigt mycket åsikter.
Dottern i Australien och sonen i Örebro
tycker att mamma och pappa ska bo lite
mer ”civiliserat” – nära buss och affärer.
Och det kan de ju ha rätt i. Att ha nära till
service underlättar.
Bladder lämnar Bengt vinkandes mellan de
höstgulnande bladen på trädgårdens björkar.
Det är en härligt solig eftermiddag med hög
och klar luft. Bengt ska inte göra något särskilt
i kväll. Kanske ser han lite på TV. Eller
lägger en patience, går ut på Internet, läser
tidningen. Precis som han brukar göra. I dag
är det en dag som är ganska lik den som var i
går – eller den som kommer imorgon.
En helt vanlig dag med andra ord.
BENGTS RIK-TIPS
Bengt har ett starkt engagemang i utvecklingen
av ett av sina viktigaste hjälpmedel
– katetern. Han har provat katetrar av olika
fabrikat och har värdefulla synpunkter på
för- och nackdelar. ”Det är så viktigt att
vardagsgrejorna fungerar. Gör inte avkall
på att få använda det som passar dig bäst”,
menar han.
• Pröva dig väldigt noga fram till den
kateter som passar dig och dina behov.
(Tänk på att förskrivaren kan ge viktig
medicinsk information som kan vara
bra att väga in i samband med utprovningen.
Red:s anm.)
• Lägg upp ditt eget kateteriseringsschema
efter din dygnsrytm. Pröva dig
fram till tider som passar dig bäst.
• 3-5 timmar mellan varje kateterisering
är rimligt. Planera din dag efter dessa
tider.
• Det går åt ganska många katetrar
så lägg upp ett lager så att du aldrig
är utan.

EN VANLIG DAG
– för en ganska vanlig gubbe!

ladder Sidan sex
Fullt hus när RTP bjöd till konferens
om ryggmärgsskadade kvinnors sexualitet
Tjejer, kvinnor, tanter och brudar
REPORTAGE I höst har RTP (Riksförbundet
för Trafik- och Polioskadade)
genomfört en serie konferenser kring
”Ryggmärgskadade kvinnors sexualitet”.
Umeå, Stockholm, Göteborg och Lund
fick besök och satsningen blev mycket
uppskattad.
Ninni Westgren och
Agneta Siösteen hade
mycket intressant att
berätta om ryggmärgsskadade
kvinnors sexualitet.
Konferenserna
har varit upplagda
så att en fast
del varvats med lokala
inslag av ortens specialister.
Ninni Westgren, barnmorska, medicine
doktor och verksamhetschef vid Spinaliskliniken
i Stockholm, har medverkat vid alla
fyra konferenserna.
– Det är inte längre sant att det inte fi nns
studier och kunskap i ämnet, för det fi nns
många studier gjorda och det fi nns många
forskare som numera intresserar sig just
för kvinnor och sexualitet. Med andra ord,
kunskapen växer, säger Ninni.
Orgasmen upplevs som ”annorlunda”
Statistik kan vara svår att tolka och det kan
vara svårt att känna igen sig själv bland siffror
och tabeller. Det är inte heller säkert att
alla svarar helt öppet på så intima frågor
som detta handlar om. Därför får man inte
fästa alltför stor vikt vid statistiken.
Man kan uppskatta att ungefär 20 % av alla
kvinnor utan RMS (ryggmärgsskada) har
svårt att få orgasm, eller får det inte alls.
Det är alltså inte enbart ett problem för
kvinnor med RMS. Av de kvinnor som fått
en traumatisk ryggmärgsskada har 26 % sex
en gång i veckan eller mer, medan 50% av
kvinnorna har sex mycket sällan eller aldrig,
enligt en undersökning.
– Det fi nns intressanta forskningsresultat
som visar att båda grupperna RMS och icke
RMS-kvinnor anser sig lika nöjda med sitt
sexliv, berättar Ninni.
När RMS-kvinnor fått frågan om känslan
av orgasm, så säger sig fl era inte uppleva
den som varken sämre eller bättre än före
skadan, men defi nierar den som ”annorlunda”.
Sex kom på tiondeplats
En viktig aspekt är hur viktigt sex var
innan skadan. Det påverkar givetvis hur
upplevelsen blir efter skadan. Förutom
detta är det mycket annat som påverkar
hur man upplever sitt sexliv: om man har
en partner och i så fall, hur man kommunicerar
med sin partner. Ju större öppenhet
mellan parterna, ju större tillfredsställelse
med sexlivet. Andra problem än de rent
sexuella, kan också vara ett störmoment
i samlivet. För självbilden och ev brist
på må-bra-känsla. I en jämförelse mellan
par som träffats innan respektive
efter skadan har de par som träffats
efter skadan sex oftare och med större
variation än de som träffats innan skadan.
Båda grupperna är lika nöjda med
det sexliv de har.
Ninni Westgren refererar till en annan studie
när hon berättar att svaret på en fråga
om ”Hur viktigt är sex i ditt liv” hamnar på
tionde plats bland många andra saker.
Marca Sipski, en amerikansk forskare
beskriver vad som händer i kroppen när
man blir kåt:
Psykogen stimulering: Tankar, dröm mar,
fantasier, syn, hörsel och luktintryck ger
ett sexuellt gensvar i genitalia. Kvinnor
blir fuktiga då blodgenomströmningen i
könsdelarna ökar. Reflexogen stimulering:
ger samma reaktion.
För att en reaktion pga psykogen stimulering
skall vara möjlig krävs att känsel fi nns
kvar i T11-L1. Ju mer känsel, ju bättre gensvar.
Om det ej fi nns känsel i detta område,
fi nns det ej något fysiologiskt gensvar. Om
detta är fallet återstår dock möjligheten till
respons genom beröring, då responsen sker
rent refl ektoriskt. 50% av alla RMS kvinnor
säger sig kunna uppleva orgasm. Det
är svårare att få orgasm efter RMS. För en
RMS-kvinna kan det behövas mer intensiv
stimulering under längre tid.
Gunilla Åhrén
från RTP höll i
konferenserna.
FAKTARUTA
Orgasm kan
definieras som
toppen på det fysiologiska
gensvaret.
Tanken styr känslan
Ninni Westgren berättade att det ibland kan
vara enkelt att använda sin RMS som ursäkt för
att ta itu med svåra saker. Man kan få för sig
att skadan hindrar en från ett aktivt sexliv mer
än den verkligen gör.
I kognitiv psykoterapi, eller i program som
bygger på dessa grunder, kan man lära sig
påverka tankarna på ett positivt och framför allt
mer konstruktivt sätt och därigenom påverka den
känsla eller upplevelse som tankarna ger upphov
till. I förlängningen innebär det att man också
kommer att handla annorlunda i komplicerade
situationer.
Ninni uppmanar alla att ge sig själv en chans
att hitta tillbaka till sin sexualitet. Kanske är den
inte densamma som innan, men den kan bli lika
bra och skön – men troligen annorlunda.
Så tror vi
SAPHY är förkortningen för orden Single,
Attractive, Physically Healthy, Young och anses
vara den grupp av människor som vi, enligt en
amerikansk studie, tror har mest sex.
Att prata med någon
När det gäller samtalskontakt om sex under
rehabiliteringen söker kvinnor hjälp ganska
sent. Ofta har man varit hemma och levt sitt
”vanliga liv” en längre tid efter skadan, när
frågorna dyker upp. Då finns det hjälp att söka
på de flesta sjukhus!
Här är några kontakter, som Agneta Siösteen
i Göteborg tipsar om:
Stockholm: ninni.westgren@spinalis.se
Uppsala: axel.brattberg@nc.uas.lul.se
Göteborg: agneta.siosteen@neuro.gu.se
Lund: lena.wapner@skane.se
Umeå: carina@vll.se
Det är aldrig för sent att ge sig själv
och sin partner en andra chans.
Hjälp finns att få, om man tycker att
man inte kommer vidare på egen
hand.

Första tetran på racingbanan
Johan kör så det ryker
REPORTAGE Snacka om precision.
När Johan Svensson tar kurvan är han
en i klungan. Från depån kan man inte
ana att han gasar med underarmen och
växlar med en slang i munnen.
Johan är Sveriges första tetraplegiker
på racingbanan. Och håll undan, för här
går det fort. När Johan gasar hinner hans
trimmade BMW upp i sådär 220 km/h på
raksträckorna…
FRÅN TVÅ TILL FYRA HJUL. Johan Svensson,
Sveriges första tetraplegiker på racingbanan.
Bladder träffar Johan på Kinnekulle Ring
en raceweekend i juli. Det är Johans tredje
racingtävling sedan debuten och han har
anmält sig i en öppen klass, vilket betyder
att han deltar på samma villkor som etablerade
tävlingsförare utan funktionshinder.
Växlar på ut- och inandning
Johan kör för sin klubb Hjo MK. Den här
säsongen har han kört åtta deltävlingar i
Kamasa-Tools Cup. De tre första tävlingarna
genomfördes på Kinnekulle Ring,
därefter Mantorp Park och avslutningsvis
i Karlskoga. Bakom satsningen står SSK,
Stockholms Sportvagnsklubb. Klassen Johan
deltar i är i princip en ”standardklass”
även om bilarna är mycket vassa och trimning
är tillåtet. Framgången bygger på
teamwork, och mekanikerna runt Johan
kan sin sak. De servar bilen och hjälper
honom bl a med pysslet att komma i och
ur tävlingsstolen.
Johans tävlingsbil är en BMW M3 E30 med
EDS styrsystem och en Nascar förarstol
byggd av Köhler och JTS-Racing. Utrustad
med Per Stjärnehags styrsystem, sekventiell
växellåda med pneumatisk styrning och
automatisk koppling.
Det unika systemet för växling har specialsytts
för Johan. Tekniken går ut på att han
har ett ”blåsrör” i munnen och vid inandning
växlar han upp bilen och vid utandning
växlar han ner den. Här handlar det
om absolut koncentration och precision för
att koordinera impulser i det snabba tempo
som råder i racingsituationerna. Johan gör
en enorm prestation som klarar att hantera
sin speciella teknik i tävling med normalutrustade
bilar (som dessutom väger mindre
än Johans bil).
Bestämde sig på sjukhuset
Johan Svensson är född 1965 och bor med
sin son Ted i Hjo. När Johan var 21 år och
mitt uppe i karriären som en av landets
främsta enduro-förare körde han omkull
och bröt nacken på nivå C5-C6. Han
blev förlamad från bröstet och nedåt och
förlorade funktionen i händer och fi ngrar,
men gav aldrig upp hoppet om att komma
tillbaka på racingbanan igen.
– Nej, jag bestämde mig redan på sjukhuset.
Jag ville tillbaka. Och nu är jag här, även om
det tagit några år.
Till vardags är Johans säljare på Permobil
Autotech AB och reser en del i jobbet.
Johan har ett klart uttalat mål med sin
racing:
– Att som gravt handikappad tävla på så
lika villkor som möjligt mot icke handikappade.
Sen fi nns det bara en placering
som gäller!
Den här säsongen hann Johan passera sitt
mål med råge. Dessvärre fi ck han stå över
fi nalen i Karlskoga pga en avkörning med
privatbilen där han bröt handleden på två
ställen. Men Johan kommer igen och nu är
det bara träning, träning som gäller… för
sen blir det tävling igen…
För den som vill följa Johans racingsatsning
fi nns info på www.jts-racing.com
DRINKTIPS FÖR BADKARET.
FÖRGYLL VARDAGEN!
Nu när höst- och vinterrusket drar i oss
kan det vara mysigt att krypa ner i en
vrå och drömma om sommaren.
En färgglad sangria muntrar upp!
Sangria för små och
bladder Sid 7
stora barn
1 citron
1 apelsin
1 äpple
hel kanel
3 kryddnejlikor
1 flaska rött alkohol-
fritt vin, ex Rotlack eller
Sutter Home Fre
1 flaska fruktsoda eller kolsyrat
mineralvatten
Skär frukten i tunna skivor. Blanda vin
och frukt med kryddor och socker.
Låt stå kallt minst en timme och smaka
av (kanske behövs det mer socker).
Häll i vatten/läsk och servera i kylda
vinglas.
LÄSTIPS!
LIVET RULLAR VIDARE
Läsvärd och välskriven
liten bok med
åtta noveller och tre
dikter. Lars-Göran
Wadén för pennan
elegant i dialogen
och låter oss förstå
vardagens veder-
mödor utifrån rullstolens
perspektiv.
Novellsamling ur ett rullstolsperspektiv
Lars-Göran Wadén, CKM, 96 sid, pris 125:- inkl
porto om du köper den direkt från Lars-Göran.
I handeln kostar den 200:-.
Texterna handlar mycket om känslor, längtan,
drömmar. Men också om verkligheten där
många dörrar i samhället fortfarande är stängda
för funktionshindrade. Lars-Göran ger även
föreläsningar på temat ”Livet rullar vidare”.
Är du intresserad, kontakta honom på
tel 070-328 98 42.
http://wheels.at/livetrullarvidare

ladder Sid 8
Musiken inspirerar Kate
REPORTAGE I ett underbart vackert
renoverat hus i Långedrag i västra
Göteborg har konstnären Kate Hellqvist
sin ateljé.
Här skapar hon konstverk med musik
som inspiration.
– Jag vill med mitt måleri ge impulser för
skönhet, balans och harmoni, förklarar
hon.
Kate Hellqvist använder musiken som en källa
till skapande. Just nu varierar hon musik från fem
olika CD i hörlurarna. Kate målar dagligen och
har flera bilder på gång samtidigt. Det är härligt
att se när hon i takt med musiken klickar dit lite
gult, lite mera rött och kanske lite blått till…
Kate debuterade som konstnär för 30 år sedan.
Grundutbildningen fick hon på Primus målarskola
och av privata konstnärer. Först målade hon
mycket i olja.
– Sedan dess har jag utvecklats i mitt uttryckssätt,
berättar hon. Nu arbetar jag mest i akryl och
akvarell. Den senaste separatutställningen var
en upplevelse för besökarnas syn-, hörsel- och
luktsinne. I utställningslokalen spelades musiken
som inspirerat till målningarna och luften var fylld
av lavendeldoft från ett stort doftkrus. Kate var
redan etablerad konstnär när hon förvärvade
sjukdomen MS (Multipel Skleros). Periodvis har
hon fått släppa måleriet helt när sjukdomen gjort
sig alltför påmind.
– Det är tufft. Jag kämpar för livet. Men jag har
lärt mig att det är tacksamt att ha tillgång till
konsten när förutsättningarna för ens liv förändras
radikalt. Att få utlopp för sin kreativitet är ett sätt
att bearbeta och omarbeta synen på sig själv,
samt ett hjälpmedel att komma tillbaka. För
många människor tror jag konstarterna kan ge
god vägledning till att återknyta kontakten med
glädjeämnena i livet.
Kurser i kreativt måleri
Kate har haft ett 30-tal utställningar, t ex i Danmark
och Polen och en mycket minnesvärd i Litauen
där hon fick många fina kontakter. Just nu har
hon ett spännande projekt på gång som handlar
om kvinnliga artister.
Vintrarna brukar Kate tillbringa nere i Los Cristianos
på Teneriffa. Här varvar hon egen rekreation med
att ge kurser i kreativt måleri bl a på Vintersol.
Arbetssättet på kurserna innebär skapande på
flera plan – samtidigt som kursdeltagarna skapar
på målarduken bearbetar de också många inre
processer som får hjälp att uttryckas av kraften
i konstutövandet.
– Även personalen har deltagit i kurserna. Jag
tycker det är viktigt att t ex arbetsterapeuter också
får tillfälle att uppleva den kreativitet som kan
komma till uttryck via konsten.
Kate lägger upp sina målarkurser så att det blir
en totalupplevelse för sinnena med hjälp av färg,
musik och lyrik.
– Jag har tidigt gjort ett val att lyfta fram plussidorna
i livets kraftströmmar, säger hon. Den
ursprungliga livskraften är min drivkraft.
Kate i sin atelje, med hörlurar på!
Målningen heter Dagfjäril.
Målningen heter Hav.
Målningen heter Tulpaner.
Vill du se mer av Kates tavlor
– gå in på www.kategallery.com
12 MILJONER TILL PROJEKT
KRING FUNKTIONSHINDER
I juni beslutade regeringen att fördela
12,5 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden till ett antal projekt kring
funktionshinder.
Bland annat får Handikappföreningarnas
Samarbetsorgan (HSO) i Värmland 2,3
miljoner kronor för att skapa en databas
med turistinformation till funktionshindrade.
Stiftelsen Frösunda Solidaritet får 1,5 miljoner
kronor för att skapa ett sportprogram för
funktionshindrade.
Ytterligare 15 förbund får pengar till
att genomföra projekt kring olika typer
av funktionshinder. Mer information på
www.regeringen.se

MS-koordinatorn Agneta Sandberg: En lyckad rehabilitering kräver bra planering
Lilla kateterskolan del 6
Att få diagnosen MS vänder upp och ned
på hela tillvaron. Tusen frågor uppstår
när beskedet är förmedlat. Hur ska det
gå, hur anpassar man sig, hur ska jobbet
fungera, hur går det med familjen, vad
händer nu?
Vem svarar på alla frågor och vem tar
ansvar för att knyta ihop alla trådar?
Bladder träffade rätt person för det uppdraget.
Agneta Sandberg vid Neurocentrum 170
vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala arbetar
som MS-koordinator och har 13 års erfarenhet
av MS-patienter.
Agneta berättar om sitt arbete som koordinator
i ”neuroteamet” där neurologer, neuropsykolog,
sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
kurator och undersköterskor
ingår. Avdelningen hon arbetar på fungerar
som en neurohabiliteringsmottagning.
Treveckorskurs i MS-kunskap
I Uppland har Landstinget beslutat att
personer med diagnosen MS har rätt till tre
veckors rehabiliteringskurs.
– Vi har skapat en rehabiliteringskurs som
är speciellt utformad för de personer som
nyligen fått diagnosen MS. Målsättningen
med kursen är att förmedla så mycket kunskap
om MS att personen lär sig använda
sina resurser optimalt för hitta bästa möjliga
livskvalitet. Kursen pågår i tre veckor och
ANNIKAS HÖRNA
Inte sällan blir hösten och vintern den tid på
året då man tillbringar mycket tid inomhus och
kanske blir det mycket tid hemma. Bladder
har fångat upp en del tips på hur man kan
lösa kateteriseringen på ett enkelt sätt just i
vardagen.
• En brukare tipsar om att ha ett låsbart skåp på
arbetsplatsens toalett, där katetrar och övriga hjälp-
medel kan förvaras.
hålls här på avdelningen en gång
per termin, berättar Agneta.
Hittills har vi genomfört 19
kurser.
– På mitt bord ligger att ansvara
för hemrehabiliteringen
som innebär att personer
med MS får rehabilitering i
hemmet. Vårdplaneringen är en
viktig del i arbetet då patienter både
i hemmet och på mottagningen behöver
rehabilitering. Varje patient får dessutom
en individuell vårdplan för urinvägarna
och hjälp med förskrivning av eventuella
inkontinenshjälpmedel.
MS vanligast hos kvinnor
Multipel Skleros, MS, är en neurologisk
sjukdom i centrala nervsystemet, hjärnan
och ryggmärgen.
Nervbanan i centrala nervsystemet kan liknas
med elektriska ledningar. Det uppstår
avgränsade härdar som angriper den isolerande
myelinskidan runt nervtrådarna.
Impulserna går då långsammare eller stoppas
upp. Symtomen är mycket varierande,
beroende på var i centrala nervsystemet
härden uppstår.
Sjukdomen kommer ofta i attacker, så kallade
skov, då symtomen förvärras eller nya
uppstår. Mellan skoven kan tillståndet för-
• Det går utmärkt att vika LoFric ® -katetern och t ex
stoppa ned den i en ficka.
• Ett annat tips är att lägga en kateter i strumpan när
man lämnar hemmet. ”Det är en diskret och praktisk
förvaring, om man vet att man bara kommer behöva
en eller två katetrar under kvällen”.
• Ett tips är att ställa ett kärl och en flaska vatten
vid sängkanten, om man behöver kateterisera sig
under natten.
• En kissflaska med fast lock, för tappning t ex i bilen
eller i sängen finns att köpa på Apoteket!
• ”Jag sparar alltid småpåsar från Apoteket och
Systembolaget etc och använder dem för förbrukade
katetrar när jag inte är hemma. Då slipper jag lägga
katetern i soppåsen där jag befinner mig och kan
bevara min ”hemlighet” berättar en läsare.
• En kraftig pincett fungerar bra som handtag,
tipsar en man som tidigare haft svårt att greppa
om katetern.
bladder Sid 9
• ”Jag har organiserat min dag så att jag alltid kate-
triserar mig i samband med frukost, förmiddagsfika,
lunch, innan jag lämnar jobbet och innan jag går och
lägger mig. Det är ändå tillfällen för naturliga avbrott
i arbetet och jag får på så sätt koll på hur många
gånger jag tappat mig under dagen”.
• Det är bra att ha katetrar på de ställen man är ofta på
t ex på landet, i båten, hos släktingar eller i bilen.
Katetrarna skall förvaras i ett torrt utrymme.
• Om man har problem med spasticitet kan det underlätta
för kvinnor vid tappning att hitta något hjälpmedel att
placera mellan knäna, t ex en toalettrulle.
• Att alltid ha våtservetter/handsprit med sig för
handtvätt.
bättras eller stå stilla. MS debuterar
oftast i 20-40-årsåldern och
är mest vanlig hos kvinnor.
Agneta Sandberg är MSkoordinator
på Akademiska
Sjukhuset i Uppsala.
RIK och MS
Ungefär 80 procent av MSpatienterna
har blåsbesvär som oftast
relaterar till läckage- eller tömningsproblem,
ibland i kombination. MS har ofta ett svängande
förlopp, ibland har man mer eller mindre
problem med vattenkastningen.
RIK (Ren Intermittent Kateterisering) är ett
bra sätt att få kontroll över vattenkastningen.
Många med diagnosen MS tillämpar redan
RIK idag.
Vill du veta mer om MS-kursen
kan du skriva till:
Neurocentrum, avdelning 170,
Akademiska sjukhuset,
751 85 Uppsala www.akademiska.se
• LoFric ® H 2 O har integrerat vatten, och dessutom en
införningsdel, så man inte behöver vidröra katetern.
Beställ nya katetrar i god tid!

Läsarnas tankar
BLÅSVÄGGEN
Stå på dig när det gäller katetrar så att du
får det som passar dig bäst! Jag själv har fått
kämpa för att få rätt sort!
Gunvor, Varberg
Kvinnor! Sitt bak och fram på toaletten när du
kateteriserar dig! Själv har jag alltid en spegel
till hjälp. Lena, Sävsjö
Tänk aldrig att det är ett hinder med kateter. För
mig är det en möjlighet! Albin, Båstad
Då morfar reser akut för barnpassning, finns
det alltid ett lager LoFric ® på plats hemma hos
barnbarnen. Lars Eric, Borås
A: Användarvänligt
S: Sterilt
T: Tappningsbart
R: Rationellt
A: Alltid till hands!
Sten, Åkersberga
För mig är det lättast att kateterisera mig stående.
Anna-Greta, Lit
Man pratar om ande, kropp och själ. För mig
sitter själen i blåsan!
Viola, Nässjö
Jag tappar mig minst fyra gånger per dygn för
att undvika UVI. Jag har inte haft en enda urinvägsinfektion
det senaste året.
Lasse, Lycke
Var inte blyg! Vi är många!
Sven, Skövde
Jag har katetrar överallt – i bilen, i jackfickorna
och på jobbet, så att jag är säker på att aldrig
vara utan! Tony, Göteborg
Insändarbilden!
Från Tony i Göteborg kommer också vår insändarbild
som tipsar om hur man kan hantera sina
katetrar hemma. Tony har satt upp en fin trälåda
vid toaletten, där han förvarar två stycken
LoFric ® alupåsar. Den ena påsen innehåller nya,
oanvända LoFric ® och den andra påsen är från
början tom. Han flyttar sedan över de använda
katetrarna till påse nr 2 allt eftersom de är förbrukade.
Tack för tipset, Tony!
Kisseritips
För kvinnor kan det ibland vara svårt att lokalisera
urinröret vid kateterisering. En del lär
sig finna urinrörsmynningen genom att känna
efter med fingret, medan andra tycker det är
lättare att hitta rätt genom att titta i en spegel.
LoFric ® spegeln är speciellt framtagen för detta.
Vinkeln på spegeln är justerbar så att den lätt
går att ställa in på bästa sätt. LoFric ® spegeln
kan lätt fällas ihop och förvaras i handväskan
eller fickan. För LoFric ® användare är spegeln
kostnadsfri.
Tack för alla kuponger!
Tack för ert bidrag säger vi till alla er som
skickade in svarskupongen i förra Bladder.
Vi uppskattar verkligen den fina kontakten
med våra läsare. Vinnarna i utlottningen av
picknick-ryggsäckar var:
Linus i Nossebro, Susann i Gävle, Eva i
Hällefors, Petra i Höör, Lennart i Borås,
Monica i Linköping, Pia i Göteborg, Reihdar
i Klövsjö, TorBjörn i Woxna Bruk, Elisabeth i
Falun, Mona i Kävlinge, Yngve i Svenljunga,
Lars i Köping, Ingrid i Stockholm och Folke
i Henån.
Förra tävlingen
Visst var det Alice & Titti
Det var många som visste att det var Alice Babs
& Titti Sjöblom som sjöng barnvisan ”Drippen
Dropp sa Droppen Drapp”. Vinnare av en CDskiva
med populära barnsånger blev:
Irene i Åseda
Marie i Malmköping
Carina i Växjö
Sven i Sollentuna
Oskar i Kareby
Grattis!
Att vara stark
Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna
Att vara stark är inte
att alltid orka
att skratta
att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas
Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
att ta del av den
att falla till botten, slå
sig hårt
att alltid komma igen
Att vara stark är
att våga hoppas när
ens tro är
som svagast
att se ett ljus i mörkret
att kämpa för att
komma dit
Dikt av okänd författare.
Förmedlad av Kate Hellqvist, Göteborg.

På läsarnas egen begäran...
Premiär för vårt nya korsord!
bladder Sid 11
Vinn en värmande myspläd
Fram med penna och suddigummi och lös vårt nya korsord – bokstäverna i de ljusblå rutorna bildar ”lösenordet”.
Skriv lösenordet på svarskupongen och skicka in kupongen till oss! Då deltar du i utlottningen av tio härliga plädar
för vinterns mysstunder. Lycka till!

FRÅGAN I KORRIDOREN
Hur gör du
vardagen lite roligare?
Gertrud Ortman, Uroterapeut, Barn
och Ungdomsklinikens mottagning,
Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
– Planera hur du kan göra någon glad.
Det behövs så lite. Tala om för andra när
de gjort något bra eller kanske det räcker
med att man säger att man är glad att de
finns till. Le lite oftare. Mot andra och åt
dig själv. Beröm eller belöna dig själv då
och då. Det är du säkert värd. Gör en riktigt
god skink- och ostsås till pastan!
Anna-Lena Granholm, Sjuksköterska,
Neurorehab-kliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping
– Att en varm sommarkväll kunna ta ett
spontant dopp i en sjö är för mig glädje i
vardagen.
Eva Gabrielson-Wallin,
Spinalsjuksköterska, Akademiska
Sjukhuset, Uppsala
– Att inte krångla till vardagen, utan istället
försöka se möjligheterna. Att träna och
motionera gör att man enklare orkar med.
Träningen skall helst vara rolig och behöver
inte vara hård eller tuff. Att umgås eller
träffas privat för biobesök, bowling, minigolf
etc gör också vardagen lite roligare.
Yvonne Johansson, Undersköterska
Uro-mottagningen, Kalmar
– För mig är det viktigt att ha bra kontakt
med mina patienter och medarbetare.
Eftersom vår mottagning är liten, har vi en
personlig och positiv stämning. Mitt jobb
är omväxlande, ansvarsfullt och självständigt,
vilket gör min vardag rolig.
Eva Broström, Specialist-
sjuksköterska, Urologkliniken,
Universitetssjukhuset, Lund
– Jag försöker tänka positivt i alla lägen.
Se utmaningar som en sporre. Njuta av
stunden.
HEMSIDAN: WWW.ASTRATECH.SE
Nu fyller LoFric ® 20 år!
I höst är det 20 år sedan Astra Tech lanserade
LoFric ® -katetern som ett resultat av en målmedveten
forskning och utveckling. Ett intensivt
utvecklingsarbete pågår
kontinuerligt och framtiden
lovar många
intressanta nyheter inom
LoFric ® -familjen.
– Tack vare framsynta
och kreativa personer i början av 80-talet, kan
vi idag 20 år senare, sända en tacksamhetens
tanke till dem som på olika sätt bidragit till
introduktionen av Ren Intermittent Kateterisering,
Ska du ut och resa?
Glöm inte LoFric ® H2O!
Smartaste katetern på resa är LoFric ® H2O.
Vattnet finns med i påsen redan från början
så du behöver inte fundera på hur du ska
ordna med det.
LoFric ® H2O innehåller den vanliga LoFric ® katetern
och har dessutom en liten påse med sterilt vatten.
Vattenpåsen innehåller bara 15 ml vatten,
vilket gör att förpackningen är liten, lätt och
idealisk att ta med sig.
Välj den kateter du vill ha!
Sök dispens!
Om du vill ha en produkt som inte finns i det
ordinarie sortimentet kan du begära dispens.
Ibland kanske det finns ett behov av en produkt
som skiljer sig från den erbjudna produkten. Då
kan du kontakta din förskrivare och diskutera
möjligheten att få dispens för den produkt
som du önskar. Enligt vår uppfattning ökar
möjligheten att få dispensansökan godkänd
om den är välmotiverad. Tillvägagångssättet
Ring LoFric ® -linjen
Vill du veta mer om våra produkter?
Ring LoFric ® -linjen på tel 020-98 85 85.
skriver marknadschef
Stephan Philipson i
en jubileumsskrift
om LoFric ® 20 år.
När nästa Bladder kommer har det hunnit bli grönskande vår igen. Vilken härlig tanke!
PS! Fyll i och skicka in
kupongen i mitten av tidningen så sänder
vi ett snyggt jubileumsset med pennor!
Det är vårt sätt att fira LoFric ® jubiléet
med dig!
För att underlätta kateteriseringen
fungerar en del av förpackningen
som ett integrerat stöd vid införandet.
Den förstansade öglan kan användas
som hängare och handtag.
Praktiskt och bekvämt!
Pröva LoFric ® H2O nästa gång
du ska iväg till ett ställe där du inte riktigt
vet hur vattenkvaliteten är.
Trevlig resa!
vid dispensansökan kan skilja sig något mellan
landstingen och kommunerna.
Att tänka på:
• Dispensansökan sker i samråd med
din förskrivare
• Motivering för dispensen krävs
• Använd särskilt formulär
• Accept eller avslag av dispensen kommer
från sortimentsansvarig
• Något längre leveranstid av produkten
LoFric ® på nätet
Om du vill komma direkt in på sidan om LoFric ®
är du välkommen att besöka www.lofric.se
Du kan också gå in via adressen
www.astratech.se
Astra Tech AB, Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel 031 776 30 00. Fax 031-776 30 17. www.astratech.se