LUNG &ALLERGIFORUM - Svensk Lungmedicinsk Förening

More documents

Recommendations

Info

Ett annat utfallsmått är blodgasförbättring. En tidigare studie baserat på data från Swedevox talar för att blodgasförbättringen efter ett år är oberoende av grunddiagnosen. Dessa data håller fortfarande. Även om de lungsjuka generellt är sämre blodgasmässigt blir förbättringen efter ett års behandling lika god som för övriga patienter (ca 1 kPa bättre i både PO2 och PCO2). Patient Related Outcome Measures (symptom och livskvalitetsfrågor) kan vara ett minst lika relevant mått på patientnytta som blodgaser eller överlevnad. Som framgår av figur 3 förbättras symptombilden avseende sömn/vakenhetsproblem kraftigt efter ett års behandling. Mönstret för de lungsjuka ser likadant ut som för patienter med annan diagnos. Figur 3. Andel lungsjuka med problem. Data för lungsjuka från registrets fem sömnighetsfrågor för patienter med LTMV. ”Problem” definieras som att man har symptom minst någon gång per vecka. Varför ser det ut så här? Varför är det så extrema skillnader i andelen lungpatienter mellan olika kliniker? I viss mån kan man säga att det varit så även tidigare, Stockholm har alltid legat högt, det nya är att några landsortskliniker också har höga andelar. Det är för tidigt att säga om vi ser en generell uppgång nu. Det som talar för behandling av (utvalda) lungsjuka med LTMV är att behandlingsresultaten så som de redovisas ovan ser ut att vara goda. Den troligaste orsaken är klok patientselektion. En bidragande orsak kan vara att respiratortekniken förbättrats vilket Årsmöte Luftvägsregistret Kvalitetsregister bör öka patienternas tolerans för behandlingen. Vi har kanske också lärt oss att ventilera KOL-patienter med högre tryck (data om detta saknas dock i registret). Ännu en förklaringsmodell är en ökande användning av noninvasiv ventilering vid akut exacerbation av KOL. Det kan tänkas att de patienter som känt att de haft nytta av behandlingen i akut skede också efterfrågar eller accepterar behandlingen för fortsatt långtidsbruk i hemmet. Data från vårt lungmedicinska kvalitetsregister Swedevox ger oss möjlighet att reflektera över hur vår lokala praxis ser ut jämfört med hur man gör vid andra kliniker. I en del fall kan det leda till en nyttig omprövning av de egna sanningarna. Framtiden får utvisa om författaren till denna artikel tvingas ompröva sin negativa grundinställning till LTMV vid KOL. BENGT MIDGREN docent överläkare Lung- och Allergikliniken, Skånes Universitetssjukhus i Lund. Registerhållare för Andningssviktregistret Swedevox. Referenser Lloyd-Owen SJ, Donaldson GC, Ambrosino N, Escarabill J, Farre R, Fauroux B, et al. Patterns of home mechanical ventilation use in Europe: results from the Eurovent survey. Eur Respir J. 2005;25(6):1025-31. West JB. Causes of carbon dioxide retention in lung disease. N Engl J Med. 1971;284:1232-6. Windisch W. Noninvasive positive pressure ventilation in COPD. Breathe 2011; 8: 114-123. Årsmöte Luftvägsregistret och Hearing ”Patientens nytta av kvalitetsregister" Tid: onsdag 3 oktober 2012 kl 09.30 – 16.15. Lokal: <strong>Svensk</strong>a Läkaresällskapet, Stockholm Lung & Allergiforum • Nummer 2/2012 9
Avhandling Bebisar som äter fisk har mindre risk att få astma En sammanfattning av Emma Goksörs avhandling: Epidemiological studies of childhood wheeze – risk factors and long-term outcome Hela avhandlingen kan läsas på: http://hdl.handle.net/2077/26272 Risken att drabbas av astmabesvär var mindre hos förskolebarn som fått äta fisk före 9 månaders ålder, men ökad hos barn som behandlats med bredspektrumantibiotika under sin första levnadsvecka, eller om mamman ätit paracetamol under graviditeten. Barn med astmabesvär tidigt i livet hade fyra gånger så stor risk att ha astma i tidig vuxen ålder. kvarstående besvär sågs tydligast hos kvinnor med aktuell allergi men också hos de som varit utsatta för tobaksrök under graviditeten och spädbarnstiden. Detta är huvudbudskapen i Emma Goksörs avhandling vid sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, om astmabesvär i barnaåren, dess riskfaktorer och långtidsprognos. Bakgrund Astmabesvär i samband med virusorsakade luftrörsinfektioner är mycket vanliga i de tidiga barndomsåren och har rapporterats hos mer än en tredjedel av barn under tre år (1). I Sverige har var femte barn haft obstruktiva besvär någon gång under första levnadsåret och 4 % rapporterar behandling med inhalationssteroider (2). Tidiga astmabesvär är kopplade till en ökad risk för astma senare i livet (3, 4). Risken för utveckling av efterföljande astma påverkas av både genetik och miljöfaktorer. Avhandlingens syfte och metod Avhandlingen baseras på två studier där syftet är att beskriva riskfaktorer för utvecklande av astmabesvär som barn samt långtidsprognosen efter besvär tidigt i livet. I födelsekohorten ”Västra Götalands barn”, under ledning av professor Göran Wennergren, följs ett representativt och slumpvis urval av barn födda i Västra Götaland år 2003. Födelsekohorten omfattar 5600 barn och de följs från spädbarnsåldern och under uppväxten med avseende på förekomst av astma och andra allergiska sjukdomar, samt riskfaktorer för att utveckla dessa. Enkäter har besvarats vid 6 månaders, 12 månaders och 4,5 års ålder. Dessutom har data fåtts från Medicinska födelseregistret. Vid 4,5 års ålder undersöktes förekomsten av 3 eller fler episoder av astmabesvär med pipande, väsande andning under året, hos över 4000 barn. Effekten av anti- biotikabehandling som nyfödd, kostvanor under spädbarnstiden och exponering för paracetamol under graviditeten har varit särskilt intressant att kartlägga. I en uppföljningstudie av 101 barn som sjukhusvårdats för astmabesvär till följd av virusorsakad luftrörsinfektion före två års ålder har karaktäristika och prognos undersökts under uppväxten och nu vid 18 års ålder (3, 5). I den aktuella uppföljningen rapporteras astmaprevalens vid 18 års ålder och faktorer som påverkar risken att ha kvarstående besvär. Undersökningen i tidig vuxen ålder bestod i en enkät och testning för allergisk sensibilisering samt testning av lungfunktion och bronkiell hyperreaktivitet. Även effekten av tidig tobaksexponering har undersökts. Data på moderns rökning under graviditeten erhölls från Medicinska födelseregistret. Gruppen med tidiga astmabesvär jämfördes med en åldersmatchad kontrollgrupp. Astmabesvär i förskoleåldern Resultaten från Västra Götalands barn visar att astmabesvär i förskoleåldern (3 el- 10 Lung & Allergiforum • Nummer 2/2012
Page 1 and 2: LUNG & ALLERGI FORUM Nr 2 • 2012
Page 3 and 4: Annons
Page 5 and 6: stora sFFA-stipendiet 2012 Svenska
Page 7 and 8: Vårmöte SFFA reaktionerna är att
Page 9: Kvalitetsregister Hemrespirator vid
Page 13 and 14: Avhandling Långtidsuppföljning I
Page 15 and 16: SLMF Specialistutbildningskurs Andn
Page 19 and 20: SARA-gruppen » Gruppen ger oss en
Page 21 and 22: SLMF Bli medlem i SLMF du också! M
Page 23 and 24: Lungcancer » De närstående är o
Page 25 and 26: Kvalitetsregister Årsmöte och Utb
Page 29 and 30: Lungkongressen svenska Lungkongress
Page 31 and 32: Lungkongressen Artur Szlubowski Ann
Page 33 and 34: March 8, 2012 "V Scandinavian COPD
Page 37 and 38: Avhandling För framställning av C
Page 41 and 42: Specialistexamen specialistexamen -
Page 43 and 44: Reportage Svenska Sanatorieläkaref
Page 45 and 46: Reportage Ernst Sahlgren själv var
Page 47 and 48: Reportage år senare och gav samma
Page 49: sLMF:s sTYRELsE sFFA:s sTYRELsE Mag

LUNG &ALLERGIFORUM - Svensk Lungmedicinsk Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?