Se Bilaga 2 (pdf)

Arbetsterapeut:…………………………………….
Telefon:……………………………………………….
Råd om energibesparing och andningsteknik
Energibesparing
Bilaga 2
Sid 1(7)
Att hushålla med sin energi är viktigt för alla, men är speciellt viktigt för en person
med lungsjukdom. Nedsatt förmåga att ta upp syre betyder att man blir fortare trött.
Ju mindre energiförbrukning som åtgår till en arbetsuppgift desto fler
arbetsuppgifter kan du utföra per dag. Det är viktigt att du analyserar aktiviteten och
utför den i ett lugnt tempo med regelbundna pauser.
Analys
Vad
När
Varför
Vem
Var
Hur
Bestäm vad som är nödvändigt att göra. Prioritera det du skall göra
och tillåt att andra aktiviteter får vänta.
Skriv gärna ett schema, alternera mellan arbete och vila. Kan du
utföra uppgiften vid en annan tid på dygnet då du känner dig
piggare?
Fråga dig själv varför du utför uppgiften. Är det nödvändigt? Är
det för att tillfredsställa någon annan eller är det för din egen skull?
Bestäm vem som bör eller lättast kan utföra uppgiften. Lär dig att
delegera och lär dig be om hjälp om du behöver. Lär dig säga nej,
utan att det ger dig dåligt samvete.
Utför du uppgiften på bästa möjliga plats? Uppfyller platsen
kriterierna för arbetsförenkling, t.ex. har den lämplig arbetshöjd
och belysning? Passande redskap?
Var säker på att använda bra andningsteknik, sluten
läppandning/pysandning och bukandning.
Försök att hushålla med din energi genom att:
– bryta ner svåra eller stora arbeten till mindre delmoment
– alternera mellan enkla och svåra uppgifter
– alternera mellan vila och aktivitet. Ta regelbundna pauser
– utföra uppgiften i ett lugnt tempo
10

Stress
Bilaga 2
Sid 2(7)
Stress kan uppstå när något går fel, när händelser är negativa och krav är för höga.
Intensiva känslor som t.ex. ilska och frustration orsakar stress. Även utifrån
kommande faktorer som värme, blåst, fukt eller bullrig miljö påverkar. Reaktionen i
kroppen är att musklerna spänns, hjärtslag och blodtryck ökar och det blir svårare
att andas. Undvik att jämföra egna stressreaktioner med andras eftersom individer
reagerar olika på likartade händelser. Ohälsosam stress är energidränerande.
Det är betydelsefullt att identifiera vilka omständigheter, tillfällen, människor,
tankar och känslor som utlöser stress. Därefter är det viktigt att lära sig tekniker som
kan minska stressreaktionerna. Exempel på sådana tekniker kan vara att lyssna på
avslappningsprogram eller vacker musik. Andra metoder är Qigong, yoga och
meditation.
Tänk på att vilken teknik du än använder så är det viktigt att kroppen befinner sig i
en bekväm position, antingen sittande i stol med stöd för rygg, lår, armar och fötter
eller liggande i säng. Sluten läppandning och bukandning hjälper dig att slappna av.
Var medveten om din kroppshållning
En god kroppshållning gör att kroppens muskler arbetar på ett ändamålsenligt sätt
och förbrukar som minst energi. Minsta snedbelastning, t.ex. då du bär en kasse i
ena handen, gör att kroppen arbetar snett och det blir en ökad belastning på muskler,
leder, ben och ligament. Undvik därför detta.
Andningsteknik vid dagliga aktiviteter
Andningsteknik
Med hjälp av en god andningsteknik kommer du att orka mer i dagliga aktiviteter
och bli mindre andfådd. Med god andningsteknik menar man att använda sig av
sluten läppandning/pysandning och bukandning/diafragmaandning. För vissa kan
det vara svårt att använda sig av bukandning/diafragmaandning om så är fallet prata
med din arbetsterapeut. God andningsteknik används vid aktiviteter som är
ansträngande men också vid andnöd och vid stress.
Sluten läppandning eller ”pysandning” innebär att andas in genom näsan och andas
ut genom halvslutna eller ”snörpta” läppar.
Bukandning innebär att man på bästa sätt använder sig av sina andningsmuskler för
att hjälpa till med in-och utandning. Lägg händerna på magen så att långfingrarna
möts vid naveln. Andas in genom näsan och känn att magen fylls på med luft och
11

går ut, andas ut genom halvslutna läppar och känn att magen töms på luft och går in.
Försök att hålla skuldrorna stilla.
Bilaga 2
Sid 3(7)
Tänk på att din utandning bör vara något längre än din inandning för att ventilera
ordentligt. Räkna till två när du andas in och till tre när du andas ut.
Vid aktivitet skall inandningen ske i samband med rörelser mot gravitationen, som
då man lyfter armarna. Utandningen skall ske vid rörelser med gravitationen som
när man sänker armarna samt under de ansträngande momenten som när man
skjuter ifrån.
Ett bra tips är: ”Pys när du anstränger dig”
Att böja sig framåt
Att knyta skorna, ta på strumpor eller ta upp saker som fallit ner på marken innebär
att magen pressas upp mot diafragman och bröstet. Jobba därför med din kropp;
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Andas ut i situationer då du böjer dig framåt.
Andas in samtidigt som du lyfter upp kroppen.
Att lyfta armarna över axlarna
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Andas in djupt samtidigt som du lyfter armarna över axlarna.
Andas ut samtidigt som du tar ner armarna.
Att raka och kamma sig
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Andas in djupt när du lyfter upp armarna.
Kamma eller raka dig några drag medan du pysandas ut. Sänk ner armarna till
viloställning mot slutet av utandningen innan du upplever andnöd.
Att resa sig ur en stol
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Se till att du förflyttar dig långt fram på stolen innan du reser dig.
Andas in djupt.
Andas ut med pysandning samtidigt som du böjer dig framåt och reser dig
upp.
12

Att bära föremål
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen innan du börjar lyfta.
Lyft genom att böja och sträcka i knäna. När du lyfter föremål bör det hållas
så nära kroppen som möjligt.
Andas ut med pysandning under lyftet.
13

Att gå i en trappa eller backe
Bilaga 2
Sid 4(7)
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Innan du börjar gå uppför, andas du in lugnt och djupt.
Samtidigt som du andas ut med pysandning tar du två till tre trappsteg upp
eller två till tre steg uppför backen
Stanna upp och ta en paus tills du hämtat andan. Ta ett nytt andetag och gå på
utandningen.
Upprepa detta tills du gått upp för hela trappan/backen.
Stanna upp och ta en längre paus vid behov.
Att dammsuga, klippa gräset eller sopa
Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
Andas in djupt innan du börjar. Behåll en upprätt hållning och skjut redskapet
framför dig samtidigt som du pysandas ut.
Dra in redskapet mot kroppen samtidigt som du andas in.
Stanna upp om det behövs och ta en paus tills du hämtat andan.
Tänk på att det i vissa situationer kan vara mycket svårt att andas ”rätt”, du behöver
därför prova dig fram till det som passar dig bäst. Många gånger, speciellt om man
är stressad, håller man andan när man utför en uppgift. Ofta räcker det att andas
lugnt och kontrollerat för att det skall fungera.
Viktigast är att bli medveten om sin andning och lära sig hur korrekt andning kan
göra aktiviteten lättare.
14

Energibesparande åtgärder
Bilaga 2
Sid 5(7)
Sitt istället för att stå. Genom att sitta kan du spara upp till 25 % av din
energiförbrukning. Använd gärna en hög, stabil pall att sitta på när du arbetar i
köket. Var dock medveten om att sitta på ett bra sätt eftersom ett dåligt sittande
kan förbruka den energi du försöker att spara. Dåligt sittande kan innebära att
sitta utan stöd, sitta för högt och/eller att inte nå ner med fötterna till golvet. Om
du står i en lång kö, be någon hålla din plats och gå och sätt dig tills det är din
tur.
Försök arbeta i brösthöjd. Med detta menas att undvika aktiviteter över axelhöjd
samt cirka 5-10 cm lägre än armbågens nivå. Undvik också att arbeta långt bort
från kroppen då detta orsakar en onödig energiförbrukning även om det är i
brösthöjd.
Underlätta höga och låga arbetsmoment genom att använda förlängda redskap,
t.ex. griptång, långt skohorn och kroppstvättare.
Var medveten om avstånd, minimera det så att du slipper gå onödiga sträckor.
Lägg saker som du använder ofta på nära håll, kanske kan en del som du
använder ofta stå framme. Använd serveringsvagn eller bricka (finns även till
rollator) om du har mycket att bära mellan olika rum.
Undvik att arbeta med spända muskler, eftersom spända muskler kräver mer syre
och blir fortare trötta. Försök vara avslappnad.
Arbeta i en avslappnad atmosfär, lyssna gärna på lugn musik, försök ha god
ljussättning.
Använd de för dig minst energikrävande redskapen som t.ex. elektriska maskiner
och teflonstekpanna.
Sortera bort onödiga rörelser, t.ex. kan du efter dusch använda en
frottémorgonrock eller flera småhanddukar istället för att torka dig med en stor
handduk.
Undvik tunga lyft genom att skjuta eller dra saker. Använd
shoppingvagn/kundvagn vid matinköp eller då tvätt skall till tvättstugan.
Byt hand ofta, speciellt om du gör något extra tröttsamt som t.ex. att tvätta
fönster.
Undvik luft med mycket ånga. Lämna duschdörren öppen och öppna fönstret om
sådant finns, så att du i möjligaste mån blir av med ångan.
15

Hjälpmedel
Bilaga 2
Sid 6(7)
Hjälpmedel är personligt och tillhandahålls av hälso- och sjukvården. Ett
hjälpmedel utprovas utifrån personens behov och problem och får inte användas av
någon annan. Hjälpmedel är till låns och förskrivs av personal inom hälso- och
sjukvården, bl.a. av arbetsterapeuter. Exempel på hjälpmedel kan vara: elektriskt
sängryggstöd, griptång, duschpall, förhöjning på toalett och rullstol.
För att få låna ett hjälpmedel krävs en bedömning. Bedömningen skall göras av t.ex.
en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten kan vara anställd av kommunen, regionen eller
privat vårdgivare som har avtal med regionen och kommunen. Bedömningen görs
för att se vilka problem/behov som finns och för att avgöra vilka åtgärder som är
bäst. Som patient skall man ha en aktiv roll vid valet av hjälpmedel men det är alltid
förskrivaren, arbetsterapeuten, som ansvarar för valet av hjälpmedel
Oftast kostar det inget att få låna hjälpmedel men varje kommun tar egna beslut
angående avgift för hjälpmedel. Detta gör att det är olika regler i olika kommuner,
t.ex. finns det en del kommuner som tar en avgift för kortare lån av hjälpmedel.
Det finns också många bra hjälpmedel att köpa själv ute i handeln eller via Internet.
Exempel på detta kan vara småhjälpmedel som underlättar vid personlig hygien och
vid matlagning. Arbetsterapeuten kan ge dig råd om bra hjälpmedel och var du kan
köpa dem.
16

Bostadsanpassning
Bilaga 2
Sid 7(7)
Personer med funktionshinder kan få bidrag genom kommunen för att anpassa sin
bostad och göra denna mer funktionsduglig. Detta bidrag kallas
bostadsanpassningsbidrag.
Bostadsanpassningsbidrag kan sökas av den som äger sin bostad, är
bostadsrättsinnehavare eller hyresgäst. För anpassning av hyres- och
bostadsrättslägenhet krävs fastighetsägarens eller styrelsens godkännande.
För att få bostadsanpassningsbidrag krävs oftast intyg från arbetsterapeut, läkare
eller annan sakkunnig person.
Exempel på anpassningar kan vara borttagande av trösklar, borttagande av badkar
iordningställande av duschplats och elektrisk dörröppnare.
Referenser: Dessa referenser gäller även bilaga 3.
Fri översättning och bearbetning från:
Johnson NJ, Grindler D. Home rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease: A physical and occupational
therapy approach. J Home Health Care prac. 1009;2:19-43.
Kok H. Att leva med KOL. Boeringer Ingelheim AB, Åre; 2000.
Carson D, Arvinder G, Carmine M. Energy Conservation: Achieving a balance of work, rest and play. Toronto,
Canada; 2002.
Grandjean E. Arbete Människa Miljö – en handledning i ergonomi. Esselte Studium AB; 1980, sid 37.
Kohlman-Carrieri V, Janson-Bjerklie S. Coping and Self-Care Strategies In: Mahler D, ed DYSPNEA. Mount Kisko,
New York: Futura Publishing Company, Inc; 1990.
17