Både frisk och sjuk - RFHL

Text och foto:
Sonja Wallbom
6
DEBATTEN OM rättspsykiatrin handlar oftast
om hur man ska skydda omvärlden från dem
som vårdas där, och hur restriktionerna skall
skärpas så att deras kontakt med omvärlden
minimeras. det finns säkert personer som skall
vara inom rättspsykiatrin, både för sin egen och
andras skull. Men vilka andra än psykiskt sjuka
människor och missbrukare lämnas till ibland
livslång inlåsning under rättsosäkra former?
KARSUDDEN, SOM ligger några kilometer utanför
Katrineholm, rymmer 104 patienter. De
tillhör alltså dem som vårdas inom det som kallas
rättspsykiatrin. Där träffar jag Kenth Persson,
chefsöverläkare vid Karsudden.
– Snittiden för vård inom rättspsykiatrin är
5 år. För kriminalvården är det 6 månader, säger
Kenth.
– Siffrorna talar för sig själva. Men det är
inte därför att de är farliga som patienterna blir
kvar hos oss. Länsrätterna ska ju bedöma risken
för återfall i brott när de ska ta ställning till frigivning.
Det betyder att de ska bedöma om en
person kommer att återfalla i till exempel narkotikamissbruk,
eftersom det är kriminellt. Dels kan
man fråga sig om någon någonsin kan göra en
sådan bedömning in i framtiden, dels kan man
starkt ifrågasätta om den risken överväger att en
person blir inlåst i 10 – 15 år.
Samtidigt kan han se att det knappast kan
finnas någon perfekt lagstiftning som skulle täcka
de många och delvis motstridiga behov som
finns i en rättspsykiatrisk verksamhet. Den som
finns är i grunden rätt juste, tycker han. Problemet
är snarare det som sker på utsidan.
– Det stora glappet är när folk ska härifrån.
Omvärlden är rädd för våra patienter och kommunerna
ställer dåligt upp med det stöd många
behöver för att kunna friges. Det är det som är
huvudskälet till att vi har så långa vårdtider.
– Vi ägnar massor av tid åt att försöka samverka
med andra, när det i själva verket skulle
kunna lösas med en lagstiftning som var tydlig i
vem som har ansvar för vad.
KENTH PERSSON MENAR att det inom rättspsykiatrin
finns en vårdsyn som man kämpat
sig fram till. Personalen är inte vakter utan vårdare
som tar sitt behandlingsuppdrag på allvar.
Men det kan vara svårt att fylla verksamheten
med ett bra innehåll. Det beror på att patienterna
ofta är ganska sjuka och att varken studier,
arbetsträning eller sociala aktiviteter intresserar
särskilt många. Dessutom är de långa vårdtiderna
ett hinder. Inom institutionen är alla uppgif-
Patienterna
– Problemet är inte att de rymmer, utan a
– Det stora glappet är när folk ska härifrån. Omvärlden
kunna friges, säger Kenth Persson.
ter konstruerade och efter många års vård kan
de knappast upplevas som meningsfulla.
HAN MENAR ATT vården, när den gjort sitt,
skulle ha möjlighet att lämna vidare till mer
öppna former. Det är inte alltid så att det finns
en “bot“ för alla patienter, men det är inte rimligt
att de därför ska leva ett så begränsat liv i många
år. De långa vårdtiderna är en orsak till att många
inte klarar frigivningen med eget boende och
sysselsättning. Förra året skrevs 38 personer ut
och 36 av dem kom tillbaka. Ett tydligare kvitto
är svårt att få!
– Det är få som ens söker utskrivning, berätoberoende
2/2006