Skärp dig! - RFHL
28.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Skärp dig! - RFHL

Skärp dig! - RFHL

Skärp dig! - RFHL

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
rfhl.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

3/2009 oberoende<br />

n Hinsehäxan:<br />

Vi är inte lika<br />

inför lagen!<br />

n Tramadol-besvär:<br />

Blev paranoid<br />

av tabletterna<br />

3/2009<br />

Pris: 20 kr<br />

Ges ut av Riksförbundet för<br />

hjälp åt narkotika– och läke-<br />

medelsberoende, <strong>RFHL</strong>.<br />

SKÄRP DIG!<br />

I det nya coach-Sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ<br />

med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.<br />

1

2<br />

Ges ut av Riksförbundet<br />

för hjälp åt narkotika–<br />

och läkemedelsberoende,<br />

<strong>RFHL</strong>. Utkommer med<br />

fyra nummer per år.<br />

oberoende/<strong>RFHL</strong><br />

Lagerlöfsgatan 8<br />

112 60 Stockholm<br />

Tel: 08-545 560 60<br />

Fax: 08-33 58 66<br />

Besöksadress:<br />

Lagerlöfsgatan 8<br />

PG: 70 93 54-5<br />

I RedaktIonen:<br />

Per Sternbeck<br />

Sonja Wallbom<br />

Camilla Svenonius<br />

ansvaRIg utgIvaRe:<br />

Sonja Wallbom<br />

För insänt, ej beställt<br />

material ansvaras ej<br />

MedLeMskaP/<br />

PRenuMeRatIoneR:<br />

Bli medlem i <strong>RFHL</strong> för<br />

100 kronor/år och få<br />

gratis prenumeration på<br />

oberoende.<br />

Ring, posta, faxa eller<br />

mejla in din ansökan till<br />

adressen angiven ovan.<br />

Observera att endast<br />

privatpersoner kan bli<br />

medlemmar för 100<br />

kronor per år. Företag<br />

och organisationer som<br />

vill stödja <strong>RFHL</strong> betalar<br />

för ett stödmedlemskap<br />

valfritt belopp över 100<br />

kronor.<br />

Endast prenumeration<br />

på oberoende<br />

kostar 145 kr/år<br />

för privatpersoner,<br />

organisationer och<br />

företag.<br />

INNEHÅLL 3/2009<br />

3 Ledare<br />

4 Job-seeking i Uppsala<br />

8 De vill ha rätt att röka på<br />

13<br />

Konsten att knäcka<br />

en människa – del 1<br />

18 Tabletterna gjorde Ewa paranoid<br />

20 Hinsehäxan: Till vem ska vi gå?<br />

22 NärRingen ger anhöriga stöd<br />

25 ”Alla som använder Subutex<br />

kan lika gärna använda Suboxone”<br />

30 Gröna fingrar invigt<br />

32<br />

Oberoende möter:<br />

Wolfgang Rutz<br />

35 Så samspelar missbruk och depressioner<br />

37 Familjehemmet brann – ingen tar ansvar<br />

oberoende 3/2009

ledaren LEDAREN<br />

LotsaR ocH coacHeR är regeringens<br />

vapen mot den växande massarbetslösheten.<br />

Med konsult-mumbo-jumbo och lägre ersättningsnivåer<br />

skapas en förnedrande fattigdom.<br />

Coachad till fattighuset<br />

Det är gott om coacher och lotsar nu för<br />

tiden. Ibland kan man nästan tro att den<br />

ena halvan av befolkningen ska coacha<br />

den andra. Frågan är förstås från till vad<br />

och om det hela inte bara är ytterligare en<br />

låtsasmanöver för att dölja spelet med de arbetslösa.<br />

Så här skulle det kunna låta:<br />

Ska vi leka coach?<br />

JA, det gör vi! Vi leker att jag är coach och kan<br />

trolla fram jobb, fast de inte finns, och sedan är du en<br />

sån där i utanförskap som måste hållas sysselsatt eftersom<br />

du är så lat. Och så gör vi det på engelska, för<br />

då kan det verka som om det får någon sorts kvalitet<br />

på nåt vis.<br />

Fast när jag tänker efter, så verkar det både fånigt<br />

och kränkande. Jag begriper att det inte är så det går<br />

till att få jobb, så jag vill inte leka den där leken.<br />

I så fall får du skylla <strong>dig</strong> själv! Du kan gå där och<br />

tänka negativt, och så får du inga pengar heller. Försök<br />

att leva på luft du, så får du se hur länge du kan gå<br />

omkring och vara så där negativ.<br />

Eller så här:<br />

Ska vi leka coach?<br />

JA, det gör vi! Vi leker på engelska, så att jag får<br />

känna mig dum. Och så leker vi att jag är en produkt<br />

som jag ska sälja. Och så tänker jag positiva tankar<br />

hela tiden. För jag har ingen oppositional Reflex,<br />

och jag är ingen doomsayer heller. Kan vi inte ta och<br />

boosta lite ihop? Och så kanske jag kan få hela 4 000<br />

kronor i månaden att slösa bort på mat och hyra och<br />

sånt. För jag har minsann inga säljhinder!<br />

om det inte vore så förfärligt skulle det kunna<br />

skrattas åt. Om det inte vore alldeles verkligt att människor<br />

behandlas på detta sätt, skulle man kunna tro<br />

at det var en nidbild av importerad konsult-mumbojumbo.<br />

Nu ska också så kallat nya svenskar få lotsar från<br />

3/2009 oberoende<br />

Sonja Wallbom,<br />

ordförande i <strong>RFHL</strong><br />

Arbetsförmedlingen som ska få folk in i jobb. Och<br />

funkar det inte så förlorar man sin ersättning därför<br />

att de deltar ”med eget ansvar”, som Jämställdhetsministern<br />

säger. Och måtte de kunna engelska, så att de<br />

inte hemfaller åt Role Rejection, det vill säga att de<br />

skäms över att vara säljare av sig själva, för då ligger<br />

de illa till!<br />

den senaste gruppen som ska löpa gatlopp i<br />

jakten på jobb är alla de som står inför att bli utförsäkrade<br />

från Försäkringskassan. Regeringen satsar<br />

ytterligare 17 miljarder som ska ersätta alla som inte<br />

längre bedöms som tillräckligt sjuka för att få behålla<br />

sin sjukpenning. Man ska i stället få ersättning i förhållande<br />

till sin a-kassenivå, om man har någon, och<br />

lägsta belopp blir 220 kronor per dag. Sveriges Kommuner<br />

och Landsting, SKL, tycker att det är en strålande<br />

idé, därför att staten tar försörjningsansvaret.<br />

Det är en märklig reaktion, därför att ingen som bor<br />

i Sverige kommer att klara sig på de allt lägre ersättningsnivåerna.<br />

För samti<strong>dig</strong>t har vi inte haft så många<br />

som behövt försörjningsstöd från Socialtjänsten på 5<br />

år. I vissa kommuner är ökningen mer än 200%.<br />

Arbetslöshetssiffrorna stiger och kommer att<br />

fortsätta att göra så också nästa år. Alla inser<br />

att folk inte jobbar därför att det inte finns några<br />

jobb. Ändå ska man tvingas att söka visst antal<br />

jobb per vecka under förnedrande former.<br />

Många fler kommer att leva i fattigdom, därför att<br />

ersättningsnivåerna pressas ner.<br />

visserligen sysselsätter man ett visst antal<br />

coacher, men priset för dem som utsätts för denna<br />

lekstuga är högt. Och priset för samhället är alla de<br />

miljarder som man från regeringen kallar för arbetsmarknadssatsningar<br />

och som i stället skulle kunna<br />

fördelas på kommunerna för att både ge jobb och<br />

välfärd inom vårdsektorn och skolan.<br />

3

KLämKäcKa KonsuLteR håller på att förvandla Arbetsförmedlingens<br />

verksamhet till en framgångsteologisk experimentverkstad.<br />

En anonym arbetslös i Uppsala vittnar i detta insiderdokument<br />

om ett Sverige där späkning med gummisnodd har<br />

blivit en etablerad arbetsmarknadsåtgärd.<br />

4<br />

oberoende 3/2009

dokument<br />

tierp är orten i norra uppland<br />

med sloganen ”tIeRP<br />

– DäR aLLt äR mÖJLIGt”. ett<br />

budskap som kan tolkas både<br />

negativt och positivt har jag<br />

kommit till insikt om.<br />

I Tierp var 600 arbetslösa tvingade<br />

att söka ett och samma enkla<br />

jobb i Uppsala för att inte mista Akassa<br />

eller socialbidrag. Ett sådant<br />

förfarande är inte bara förnedrande<br />

och kränkande utan i förlängningen<br />

utarmas både självkänsla<br />

och självförtroende.<br />

I Uppsala har man nu på Arbetsförmedlingen<br />

insett att många arbetssökande<br />

som ägnat mycket tid<br />

åt detta mekaniskt-tekniska sätt<br />

att skicka in jobbansökningar har<br />

blivit missmo<strong>dig</strong>a i tron på att få<br />

ett arbete. Därför har nu grupper<br />

med arbetslösa satts in i ett EUprojekt.<br />

På heltid får arbetslösa<br />

lära sig att bland annat starta eget.<br />

Inte någon enkel liten tredagarskurs<br />

utan med en utbildad marketing-lärare<br />

med lång erfarenhet<br />

under fem månader. I dessa fem<br />

månader ingår även praktik på<br />

olika arbetsplatser. Jag är en av<br />

deltagarna och tycker att kursen<br />

i starta eget är en mycket bra och<br />

grundläggande utbildning.<br />

Betraktar med humor<br />

Alla i min grupp tycker att det<br />

har varit väl<strong>dig</strong>t givande att träffa<br />

varandra. Vi är en grupp människor<br />

som alla har mycket erfarenheter<br />

och kunskaper. Det är dock<br />

lite olika åsikter om vad vi tycker<br />

3/2009 oberoende<br />

om att vara tvingade att gå kursen<br />

(annars får vi ingen A-kassa).<br />

En tycker att det är som att vara<br />

på en öppen anstalt, en tycker att<br />

hennes kreativitet kommit igång,<br />

en tycker att det är kul med alla<br />

diskussioner. En bara älskar att<br />

vara på kursen. En blev sur redan<br />

första veckan eftersom han<br />

absolut inte accepterade att han<br />

som arbetssökande skulle kallas<br />

produkt. Han ansåg att han som<br />

arbetssökande var en resurs och<br />

inte en produkt. Han är fortfarande<br />

sur och tycker att allt snack om<br />

säljande bara är bullshit.<br />

Själv är jag en av de mest positiva<br />

i gruppen eftersom jag betraktar<br />

en hel del inslag med en stor<br />

portion humor.<br />

alla är säljare<br />

Vi har fått lära oss att alla människor<br />

är säljare, ja faktiskt även<br />

arbetslösa. Att vara arbetssökande<br />

är att vara säljare eftersom vi ska<br />

marknadsföra och sälja oss själva<br />

menar kursledningen. I kursmomentet<br />

”job-seaking-index” ingår<br />

en exklusiv inbunden tjock bok om<br />

Säljhinder, en arbetspärm, ett kuvert<br />

som det står thought-zapper<br />

på, och som innehåller ett gummiband,<br />

en gul prick och en kortlek.<br />

Materialet ser verkligen fashionabelt<br />

ut och jag har frågat vad hela<br />

kitet kostar för varje deltagare. Det<br />

verkar vara en känslig fråga och jag<br />

har ännu inte fått något svar.<br />

Enligt job-seaking-kursen har<br />

arbetslösa säljhinder när de söker<br />

arbete precis som människor<br />

Det ingår<br />

i job-kitet<br />

GummIbanDet. Detta kan<br />

sättas på handleden och varje<br />

gång man exempelvis tänkt<br />

ta sig en latte innan man ringt<br />

på ett arbete då drar man i<br />

gummibandet och snärtar till<br />

sig själv för att bryta vanan.<br />

Den rätta gången är att först<br />

ringa på ett arbete och sedan<br />

belöna sig med latte.<br />

GuLa PRIcKen. Nu kan<br />

det ju vara så illa att man<br />

har telefonfobi. Då kan man<br />

ta den gula pricken till hjälp.<br />

Gula pricken måste dock laddas<br />

positivt först. Det görs<br />

genom att sätta påden på<br />

någon eller något man tycker<br />

om, exempelvis i pannan på<br />

sin käraste. När pricken är<br />

laddad placerar man den på<br />

telefonen. Då ska ett mirakel<br />

inträffa, telefonfobin är som<br />

bortblåst för när man ser den<br />

gula pricken ska man fyllas<br />

med så mycket positiva tankar<br />

att man med lätthet lyfter<br />

luren och ringer en arbetsgivare<br />

och söker arbete.<br />

KoRtLeKen. På varje kort<br />

noterar man ett telefonnummer<br />

som ska ringas under dagen.<br />

Sedan lägger man hela<br />

kortleken i vänster bröstficka<br />

och under dagen betar man<br />

av korten genom att efter att<br />

ha ringt ett samtal som står<br />

på kortet lägger man detta i<br />

höger bröstficka. Är det tomt<br />

med kort på kvällen i vänster<br />

bröstficka kan man känna<br />

sig nöjd och belöna sig med<br />

något gott.<br />

5<br />

t<br />

t

som arbetar med försäljning. Det<br />

finns 12 säljhinder som beskrivs<br />

i boken och som kan avhjälpas<br />

genom olika åtgärder med kognitiva<br />

beteende tekniker dvs. KBT<br />

för arbetslösa.<br />

Faktarutan ger en kortfattad,<br />

inledande översikt över de tolv<br />

typerna av säljhinder tillsammans<br />

med en nyckelegenskap som är<br />

förknippad med vart och ett.<br />

tänka bort sorg<br />

Vår coach i job-seaking-index<br />

är en mycket aktiv, leende kvinna<br />

som har ett kroppsspråk som gör<br />

att det ser ut som att hon stän<strong>dig</strong>t<br />

är på gym. Hon lär ut olika trick<br />

som ska hjälpa oss att komma<br />

över våra säljhinder. Ibland med<br />

de hjälpmedel som finns i tankezappningspåsen.<br />

Job-seaking-kursen går ut på att<br />

så ofta som möjligt ha ett positivt<br />

tänk. Hur gör man då om man är<br />

ledsen frågade jag. Coachen svarade<br />

att det kan man tänka bort.<br />

I mina gamla psykologiböcker<br />

kallas att tänka bort för förträngning,<br />

men det var ju 100 år sedan<br />

jag läste dom där gamla psykologiböckerna.<br />

Nu har det kommit<br />

nya idéer. Man kan alltid ta<br />

till tankezappa och boosta för att<br />

sätta igång positiva tankar hos sig<br />

själv enligt Job-seaking-index.<br />

spränga ljudvallen<br />

Boosta är ett begrepp för att öka<br />

sin egen förmåga att söka flera arbeten.<br />

Coachen förklarade att om<br />

du under denna vecka bara sökt 5<br />

arbeten men vill höja din arbetssökarprestation<br />

till 8 nästa vecka<br />

då ska man Boosta. Hon knöt nävarna,<br />

höll dom i brösthöjd och<br />

sköt sedan ut armarna. Hon upprepade<br />

denna rörelse och varje<br />

gång som hon sköt ut armarna sa<br />

hon Boosta sta<strong>dig</strong>t och taktfast<br />

på samma sätt kan man höra en<br />

del på gym säga pumpa, pumpa,<br />

6<br />

pumpa. Det är bara att Boosta,<br />

Boosta, Boosta om man vill peppa<br />

sig själv att höja prestationsnivå.<br />

Trots denna satsning som gjorts<br />

genom detta EU-projekt så måste<br />

vi tyvärr vara realistiska och inse<br />

att alla kommer inte att få jobb i<br />

dagens lågkonjunktur hur vi än<br />

Boostar och tankezappar. Inte<br />

ens om vi flyttar till Tierp, ni vet<br />

orten i norra Uppland där allt är<br />

möjligt, kan alla få arbete. Även i<br />

Tierp så är det så att om 600 personer<br />

söker samma arbete så är<br />

det 599 personer som kommer att<br />

å negativt besked på sin ansökan.<br />

Det är bara en på 600 som kommer<br />

att spränga ljudvallen.<br />

”Jag har sprängt ljudvallen” är<br />

job-seeking-jargong för ”Jag har<br />

fått jobb”.<br />

Det allra bästa med detta EUprojekt<br />

är att kursledningen verkligen<br />

har betonat att det inte är<br />

någon skam att vara arbetslös. Att<br />

vi med stolthet ska presentera oss<br />

själva som arbetslösa. En av de<br />

kreativa deltagarna tog fasta på<br />

detta budskap och initierade en<br />

presentation av sig själv: Hej jag<br />

heter Bengt och är arbetslös (så<br />

börjar våra AA-möten).<br />

Anonym Arbetslös<br />

”Man kan alltid<br />

ta till tankezappa<br />

och boosta<br />

för att sätta<br />

igång positiva<br />

tankar hos sig.<br />

sJäLvsmIsK En snärt med det gula<br />

KoRtLeK På korten skriver man ner<br />

oberoende 3/2009

dokument<br />

gummibandet och lata tankar på snask och kaffe skingras för vinden.<br />

uppgifter som ska utföras. Ett avklarat kort kan firas med något gott.<br />

3/2009 oberoende<br />

Säljhinder<br />

n Domedagssiande (Doomsayer)<br />

Oroar sig, vägrar ta olika<br />

risker.<br />

n Överförberedelse (Overpreparation)<br />

Analyserar för<br />

mycket och handlar för lite.<br />

n Hyperprofessionalism<br />

(Hyper Pro) Besatt av sin<br />

image.<br />

n scenskräck (Stage Fright)<br />

Är rädd för gruppresentationer.<br />

n Rollförnekelse (Role Rejection)<br />

Skäms över att vara<br />

säljare.<br />

n obeslutsamhet (Yielder) Är<br />

rädd för att tränga sig på andra.<br />

n social osäkerhet (Social-<br />

Self-Consciousness) Skräms<br />

av kunder i högre samhällsklasser.<br />

n vänseparering (Separationist)<br />

Är rädd för att förlora sina<br />

vänner.<br />

n Familjeseparering Är<br />

rädd för förlora släktingarnas<br />

aktning.<br />

n Referensaversion (Refferal<br />

Aversion) Är rädd för att skada<br />

affärs- eller kundrelationer.<br />

n telefonfobi (Telephobia) Är<br />

rädd för att använda telefonen<br />

för prospektering eller markandsföra<br />

sig själv.<br />

n Reflexmässig opposition<br />

(Oppositional Reflex) Avvisar<br />

försök till rådgivning och vägledning.<br />

7

De vILL Ha Rät<br />

FÖRstÅR vI unGDomsKuLtuRen och de nya argumenten<br />

för legalisering av hasch? Är Sverige på väg att internationaliseras<br />

eller har vi förlorat rollen som normgivande vuxensamhälle?<br />

Döm själva när Oberoende ber några ungdomar<br />

och en socionomstuderande att ge sin bild under en manifestation<br />

för legalisering av drogen.<br />

Mitt i semestertider och med polisen<br />

på plats var skaran som anslutit<br />

sig till Stockholm Smokefest<br />

2009 i Rålambshovsparken så<br />

liten att den knappt gick att hitta.<br />

Men åsikterna var många.<br />

De som var där såg en chans<br />

8<br />

att få ge medierna sin syn på cannabis<br />

och Folkhälsoinstitutets<br />

planer på narkotikaklassning av<br />

den cannabisliknande nätdrogen<br />

Spice. Både tv och flera av<br />

de stora tidningarna var på plats.<br />

Och Christer Karlsson var där<br />

från KRIS för att visa att det finns<br />

”motkrafter”. Oberoende mötte<br />

Andreas, Jonny och Hermes som<br />

alla menade att debatten om cannabis<br />

fått slagsida – och att det till<br />

och med är viktigt för yttrandefriheten<br />

att slå ett slag för haschet.<br />

oberoende 3/2009

n Varför är du här?<br />

Jag vill visa mitt stöd för saken.<br />

Att det ska vara legalt med<br />

Spice, Mojo och Genie i fortsättningen<br />

också, de är legala idag.<br />

Jag har prövat alla tre. Jag är inte<br />

regelbunden användare och har<br />

bara positiva upplevelser. Jag har<br />

inte heller hört talas om någon<br />

som mått dåligt av Mojo och Genie.<br />

Spice har jag hört att någon<br />

mådde dåligt av, men jag vet inte<br />

på vilket sätt, säger Andreas.<br />

3/2009 oberoende<br />

n Vad tycker du om cannabis?<br />

De flesta är här för att de<br />

vill ha en legalisering av det?<br />

Jag tycker man ska legalisera.<br />

Om alkohol är okej, ska cannabis<br />

vara det också. Man kan verkligen<br />

ifrågasätta Systembolagets<br />

verksamhet eftersom alkoholism<br />

är ett mycket större problem än<br />

cannabismissbruk. Jag har egen<br />

erfarenhet av alkoholism i min<br />

familj och vänner som är riktigt<br />

illa ute.<br />

RÖKFest Ett fyrtiotal personer<br />

mötte upp för Stockholm Smokefest<br />

2009 i Rålambshovsparken.<br />

t att RÖKa PÅ<br />

Andreas, 18: ”Alkohol är farligare”<br />

n Är det rätt väg då att legalisera<br />

cannabis? Borde man<br />

inte istället förbjuda alkohol?<br />

Det skulle ju inte gå. Det blev<br />

ju kaos när man försökte med det<br />

en gång i tiden. Och så handlar<br />

det lite om vad man kan ta ansvar<br />

för själv. Det är helt ologiskt<br />

att det ena är tillåtet idag men<br />

inte det andra. Alkohol påverkar<br />

så många andra runt en själv.<br />

Det blir inte på samma sätt med<br />

folk som röker cannabis. De blir<br />

9<br />

t<br />

t

Inte oRoLIG Andreas oroar sig inte för polisen.<br />

inte lika arga och farliga som<br />

de som dricker för mycket.<br />

Det är ren matematik: om<br />

folk använde cannabis istället<br />

för alkohol, skulle det helt<br />

enkelt inte finnas lika många<br />

ledsna människor.<br />

n Ska man legalisera<br />

”tunga” droger också,<br />

tycker du?<br />

Nej! Det är så pass farligt.<br />

Harm reduction – skadereduktion<br />

Ett narkotikapolitiskt synsätt som tar sin utgångspunkt i att det<br />

är viktigt att se till att minimera skadorna från missbruket när det<br />

pågår.<br />

10<br />

Man kan dö första gången man<br />

använder dem till exempel.<br />

Cannabis är mindre dödligt än<br />

alkohol.<br />

n Vad gör ni om polisen<br />

kommer hit idag?<br />

Jag är inte orolig. Jag har varit<br />

så öppen om min attityd gentemot<br />

anhöriga och andra.<br />

Dessutom sitter vi ju bara<br />

här, vi använder ingenting.<br />

Jonny,<br />

är olagl<br />

n Alla här vill inte vara med på<br />

bild, men du vill?<br />

Jag vill säga vad jag tycker,<br />

sprida ett budskap. Vi borde legalisera<br />

och reglera cannabis precis<br />

som alkohol, säger Jonny.<br />

n Hur?<br />

Tänk <strong>dig</strong> att man säljer cannabis<br />

på samma sätt som alkohol,<br />

för personer över 20 och tar ut<br />

skatt. Idag är det större risker när<br />

14-åringa köper cannabis från<br />

skumma dealers som erbjuder<br />

tyngre droger. Det sätter ungdomarna<br />

i en farlig sits och kan lätt<br />

bli en väg in i tyngre missbruk!<br />

Dealers är inga justa typer.<br />

Dessutom är det så att när cannabis<br />

är olagligt precis som tyngre<br />

droger, så ger det fel signaler: det<br />

blir psykologiskt svårare att skilja<br />

cannabis från tunga droger, som<br />

heroin, eftersom båda är ungefär<br />

lika olagliga i innehav – alltså<br />

”lika farliga”, tror unga lätt. Och<br />

prövar då kanske tyngre droger,<br />

som de annars hade varit med<br />

tveksamma till.<br />

n Men folk vet väl att heroin<br />

är farligare?<br />

Nej, när ungdomarna fått så<br />

många lögner om droger levererade<br />

till sig under så många år<br />

– att cannabis är livsfarligt, och<br />

man upptäcker att det inte är det<br />

– då vill man veta mer. Om andra<br />

droger också. Skolan, polisen ger<br />

fel information.<br />

n Hur borde informationen se<br />

ut?<br />

Den ska vara information, inte<br />

desinformation! Ta till exempel<br />

den här befängda skrönan om<br />

Apelsinmannen som man drar<br />

för eleverna i så många skolor. En<br />

oberoende 3/2009

19: ”Att cannabis<br />

igt ger fel signaler”<br />

polisman står och berättar om en<br />

kille som rökte cannabis för första<br />

gången och sedan trodde att<br />

han var en apelsin. Och försökte<br />

skala av sig skinnet. Alla, lärare<br />

och poliser, påstår sig veta att han<br />

finns, men inte var och inte vad<br />

han heter. Jag undrar hur länge<br />

man dragit den här vandringssägen<br />

för skolelever utan att kunna<br />

visa att det stämmer.<br />

Vi vänder oss mot att det är<br />

skrämselpropaganda i skolorna<br />

som inte minskar riskerna för<br />

oss, utan ökar dem. Allt kan förebyggas<br />

med kunskap, inte med<br />

desinformation.<br />

n Varför väljer du att engagera<br />

<strong>dig</strong> i det här?<br />

Jag tycker att det är viktigt att<br />

det blir rätt, annars tappar unga<br />

förtroendet. Jag har också ett allvarligt<br />

personligt argument, en av<br />

mina föräldrar är alkoholist, och<br />

det är större risk för mig att bli<br />

alkoholist om jag dricker än att<br />

bli cannabismissbrukare om jag<br />

röker.<br />

– Dessutom lägger samhället<br />

för mycket resurser på att bekämpa<br />

cannabis, resurser som kan<br />

användas till att bekämpa tyngre<br />

droger. Det är inte cannabis som<br />

är inkörsporten till tyngre missbruk,<br />

det är kriminaliseringen. Vi<br />

är flera grupper i samhället som<br />

håller med om detta. Vanligt folk<br />

föredrar ju lagliga droger framför<br />

olagliga!<br />

n Vad är ”tunga” droger för<br />

<strong>dig</strong>?<br />

– De som ger kroppsskada, leder<br />

till aggressivitet och medför<br />

en överhängande risk för beroende.<br />

Allt som är mildare än al-<br />

3/2009 oberoende<br />

PRoPaGanDa Jonny tycker att skolan skrämselpropagerar.<br />

Kriminaliseringen<br />

är inkörsporten<br />

till<br />

tyngre droger.<br />

kohol borde legaliseras.<br />

Sedan är det ju vanligt förnuft<br />

som får avgöra hur cannabis ska<br />

användas. Man är ju inte full på<br />

jobbet eller när man har hand<br />

om sina barn. Försök att sikta på<br />

samma regler som med alkohol:<br />

inte på jobbet, inte med barn….<br />

Men det är ju tabu att ta upp<br />

det över huvud taget. Det har<br />

blivit som en religion, det här<br />

att kategoriskt säga nej till ALLA<br />

droger. Utom alkohol, en av de<br />

farligaste.<br />

11<br />

t<br />

t

Hermes, 33: ”Narkotikapolitik<br />

borde bygga på jämlikhet”<br />

n Ska cannabis bli fritt?<br />

– Jag är emot att cannabis är<br />

kriminaliserat. Jag tycker att det<br />

ska legaliseras, men regleras. Något<br />

liknande som Systembolaget.<br />

Det är ju trots allt en mindre<br />

skadlig drog.<br />

n Men går det ihop med den<br />

kulturella bilden av Sverige?<br />

Att vi går till systemet och<br />

köper en påse knark på fredagseftermiddagen?<br />

– Bilden av Sverige är inte bara<br />

en. Som vi ser här idag, vi som<br />

samlats här i parken, det är en<br />

mångfacetterad bild. Sverige har<br />

blivit moderniserat.<br />

n Varför legalisering?<br />

Det finns många argument. Genom<br />

kriminaliseringen finansierar<br />

vi indirekt den organiserade<br />

brottsligheten. Vilket ingen vill.<br />

Dessutom kan man ifrågasätta<br />

hur effektivt det är att ge folk böter<br />

och fängelse för att motverka<br />

missbruk istället för behandling<br />

och hjälp. Vad som är mest humant<br />

och kostnadseffektivt.<br />

– Det är förstås mer humant att<br />

ge människor hjälp, men framför<br />

allt är det en mer ineffektiv metod<br />

att ge folk böter om man vill få<br />

dem att sluta använda cannabis.<br />

n Är de inte ett stort hopp<br />

mellan att studera till socionom<br />

och sitta här i parken och<br />

förespråka legalisering av<br />

cannabisbruk?<br />

– Nej, det tycker jag inte. Och<br />

det som undervisas på utbildningen<br />

är inte alls enbart kriminalisering<br />

eller legalisering – den<br />

motsättningen. Harm reduction<br />

existerar knappt i media, men<br />

existerar i allra högsta grad i en<br />

kurs på universitetet. Jag tycker<br />

helt enkelt att alkohol och cannabis<br />

ska jämställas juridiskt.<br />

12<br />

n Vill du också se tyngre droger<br />

legaliseras?<br />

– Det finns argument man<br />

skulle kunna föra för legalisering<br />

oavsett substans, eftersom hanteringen<br />

gynnar den organiserade<br />

brottsligheten. Men de argument<br />

jag hört rör främst cannabis.<br />

n Du upplever inte att det är<br />

motsägelsefullt att visa de<br />

här åsikterna när du vill jobba<br />

med människor som fått problem<br />

med knark?<br />

– De här frågorna är visserligen<br />

tabubelagda, men därför borde<br />

de diskuteras mer. Och de som<br />

använder cannabis har en demokratisk<br />

rättighet att uttala sig om<br />

detta som grupp, även om det är<br />

olagligt. Men det är klart –för en<br />

socialsekreterare är det svårt att<br />

uttala sig så här, både i tjänsten<br />

och privat. Socialtjänsten är ju<br />

lagreglerad. Det har ju hänt att socialsekreterare<br />

blivit utfrysta efter<br />

att ha gjort uttalanden till exempel<br />

om legalisering av prostitution.<br />

Det finns säkert sådana risker<br />

också när det gäller narkotika.<br />

n Ni är inte så många här idag<br />

– varför är det viktigt för <strong>dig</strong><br />

att delta i manifestationen?<br />

Jag är för yttrandefrihet. Det är<br />

Narkotikapolitiken<br />

handlar<br />

om att kontrollera<br />

en grupp.<br />

stor skillnad på brott där någon<br />

skadar någon annan och brott<br />

som bara riskerar att skada en<br />

själv. Här har Sverige gått ifrån<br />

en viktig gammal rättsprincip när<br />

man kriminaliserar något som<br />

bara drabbar en själv.<br />

Jag och säkert många andra vill<br />

se en narkotikapolitik som bygger<br />

på jämlikhet– så är det inte idag.<br />

Om narkotikapolitik handlar om<br />

att kontrollera farliga substanser<br />

så är det minst sagt paradoxalt att<br />

alkohol och tobak är lagliga medan<br />

cannabis och många andra<br />

droger är kriminaliserade. Ingen<br />

har än så länge dött av cannabis<br />

vilket man definitivt inte kan säga<br />

om alkohol och tobak. Rättvisan<br />

gör undantag för majoritetskulturens<br />

vanor medan minoritetens<br />

vanor kriminaliseras.<br />

Dagens politik bygger alltså inte<br />

på hur farliga droger är utan på att<br />

de som använder droger är underordnade.<br />

Narkotikapolitiken handlar<br />

inte om att kontrollera farliga<br />

droger utan är ett sätt att kontrollera<br />

en underordnad grupp. Narkotikapolitiken<br />

är en vriden kulturpolitik,<br />

en kontrollmekanism.<br />

Text & foto: Camilla Svenonius<br />

Hermes heter egentligen något annat.<br />

Spice<br />

n En örtblandning som doppas<br />

i ett syntetiskt ämne. Ger<br />

ett cannabisliknande rus.<br />

n De sju cannabinoider som<br />

Spice kan innehålla har efter<br />

träffen i Rålambshovsparken<br />

hunnit förbjudas på inrådan<br />

av Folkshälsoinstitutet.<br />

n Förordningen med förbudet<br />

trädde i kraft den 15:e<br />

september.<br />

oberoende 3/2009

dokument<br />

I en aRtIKeLseRIe med början i detta<br />

nummer skriver Malin Widerlöv om den byråkrati<br />

vi har i Sverige och hur samhällets<br />

regelverk förhindrar återhämtning. Hon skriver<br />

utifrån egna erfarenheter som hemlös,<br />

psykiskt sjuk och narkotikaberoende.<br />

3/2009 oberoende<br />

t<br />

t<br />

13

Det här är min historia<br />

År 2001 var jag en nyskild, ensamstående mamma<br />

med tre barn, två av dem med neuropsykiatriska funktionshinder.<br />

För att kunna fortsätta arbeta med min<br />

firma blev jag tvungen att flytta närmare min mamma,<br />

för att få hjälp med barnen. I samband med denna flytt,<br />

husköp, för mycket arbete med firman och tärd av en<br />

uppslitande skilsmässa blev jag dessutom våldtagen<br />

och fick en svår och akut livskris. I samband med<br />

denna kris blev jag inlagd på psykiatrisk klinik och mitt<br />

socioemotionella sammanbrott var ett faktum.<br />

Jag miste mina tre barn och kontakten med min öv-<br />

riga familj, mina vänner och hela mitt sociala nätverk,<br />

jag blev hemlös, jag gjorde sju allvarliga självmordsförsök<br />

inom loppet av 13 månader och har 180 sidor journal<br />

från bara de första två åren. Jag var en så kallad<br />

”särskilt vårdkrävande patient” och hade oftast extra<br />

personal och ”klistervak”. Jag skar mig, svalde glasbitar<br />

och tobak, t o m ett telefonkort lyckades jag peta<br />

i mig vid något tillfälle. Jag tände eld på mig själv, jag<br />

stoppade upp trasiga glödlampor i underlivet..<br />

När jag läser mina journaler idag och ska försöka<br />

identifiera mig med den kvinna som beskrivs är det<br />

omöjligt. Det var inte jag… Jo, det var jag under extremt<br />

tungt medicinering. Psykiatrin höll på att kosta<br />

mig livet. Den tunga medicineringen gjorde mig fruktansvärt<br />

sjuk. När jag bröt med psykiatrin och istället<br />

valde att självmedicinera mig med illegal amfetamin,<br />

var det första steget på väg tillbaka till livet, till ett vär<strong>dig</strong>t<br />

liv. Jag vet att detta kan låta vansinnigt men sådan<br />

är min historia och det är den jag berättar.<br />

De senaste åren har varit en resa mot ett vär<strong>dig</strong>are<br />

liv – min väg till återhämtning – och även<br />

om jag inte önskar någon människa att<br />

behöva gå igenom det jag har gjort<br />

– skulle jag inte vilja leva utan<br />

att få vara den jag har blivit!<br />

Jag är där jag är idag – trots<br />

myn<strong>dig</strong>heter och vårdinstitutioner<br />

– inte tack vare<br />

dem.<br />

Malin Widerlöv<br />

14<br />

oberoende 3/2009

dokument<br />

3/2009 oberoende<br />

Konsten<br />

att knäcka<br />

en människa del 1:<br />

elbolaget<br />

För att bli skriven ”på<br />

församlingen” krävs<br />

att du är konstaterat<br />

bostadslös. Vintern<br />

och våren 2004 var jag<br />

skriven på församlingen i Marks<br />

kommun. Jag vistades i en husvagn<br />

utan värme och vatten. Husvagnen<br />

fungerade som vindskydd<br />

och det var is på insidan av fönstren<br />

när jag vaknade på morgnarna.<br />

Jag sov med dubbla mössor<br />

och fullt påklädd på alla vis.<br />

Samti<strong>dig</strong>t blev jag, helt ovetandes,<br />

påförd elkostnader från ett<br />

av våra större svenska elbolag.<br />

Olika summor debiterades mig<br />

varje månad, från en adress där<br />

jag ti<strong>dig</strong>are bott och som jag vet<br />

nu i efterhand stod helt tom.<br />

Eftersom jag saknade<br />

postadress fick jag heller inga räkningar<br />

men jag var också så pass<br />

psykiskt sjuk att jag förmodligen<br />

ändå inte hade orkat bry mig,<br />

även om jag hade fått vetskap om<br />

dessa fakturor.<br />

utmätt varje månad<br />

När jag senare försöker ta tag<br />

i detta och ville veta hur summorna<br />

uppstod, vilket underlag<br />

elbolaget haft för debiteringen,<br />

får jag veta att elbolaget sålt skulden<br />

till en inkassofirma och inte<br />

längre kan få fram några data<br />

kring ärendet. När jag då vänder<br />

mig till aktuell inkassofirma får<br />

jag besked att de bara har köpt<br />

skulden och inte kan reda i vilket<br />

underlag som ligger till grund för<br />

summorna.<br />

Under tiden jag var hemlös,<br />

svårt sjuk och aktiv sprutnarkoman<br />

hade jag blivit uppsökt av en<br />

delgivningsman från polisen och<br />

skrivit under handlingar. Detta<br />

räknas nu som om jag godkänt<br />

fakturorna och det är för sent att<br />

bestrida dem.<br />

Kronofogden mäter ut min inkomst<br />

varje månad, vilket betyder<br />

att jag lever på existensminimum<br />

15<br />

t<br />

t

och varken har möjlighet eller får<br />

lov att buffra några pengar. Tack<br />

vare att jag har en hemmaboende<br />

son med funktionshinder som<br />

jag får ekonomisk ersättning för,<br />

är utmätningen möjlig. Pengar<br />

som ska gå till sonen mäts ut av<br />

Kronofogden.<br />

kan inte träffa sonen<br />

Jag har också en yngre son som<br />

bor nästan 60 mil ifrån mig som<br />

jag sällan har råd att träffa och<br />

jag får inte höja mitt förbehållsbelopp<br />

(summan man får behålla<br />

efter utmätning) med hänsyn till<br />

umgängesresor, så jag och den<br />

lite äldre hemmaboende sonen<br />

lever alltså en bra bit under existensminimum<br />

tack vare att jag<br />

vägrar sluta träffa min yngste son,<br />

trots att vi saknar pengar.<br />

16<br />

”Pengar som ska gå till sonen<br />

mäts ut av Kronofogden”<br />

Jag har nyligen flyttat till en<br />

mindre lägenhet på två rum och<br />

kök med lägre hyra, än trerummaren<br />

inne i stan. En flytt är alltid<br />

förknippad med extra utgifter,<br />

dubbelhyror och annat så vår<br />

ekonomiska situation är hemsk<br />

och jag har inte kunnat träffa min<br />

yngste son på snart två månader<br />

och har inget hopp om att kunna<br />

göra det den närmsta tiden heller.<br />

Igår, den 8 september 2009, fick<br />

jag ett brev från en svensk elleverantör.<br />

Samma bolag som passade<br />

på att sko sig på mig när jag<br />

var hemlös och rättslös, fast med<br />

nytt namn. Jag som precis är nyinflyttad<br />

och nu har fått kallhyra<br />

att betala till bostadsbolaget istället<br />

för varmhyra, måste numer<br />

köpa elvärme från privat bolag.<br />

Bolaget som levererar el till det<br />

område jag flyttat till har gjort<br />

en kreditprövning på mig med<br />

”negativt resultat” (deras eget<br />

ordval) och jag ombeds nu att<br />

omedelbart betala in 5700 kronor<br />

i deposition.<br />

kronofogden tar sitt<br />

Jag ringde till elbolaget idag och<br />

frågade om jag kunde få betala in<br />

dessa 5700 kronorna som ett förskott<br />

istället för deposition. Då<br />

kunde jag använda dessa pengar<br />

till att finansiera min el under<br />

kommande vinter och kanske betala<br />

in en mindre förskottssumma<br />

varje månad ett tag framöver,<br />

om de var rädda för att jag skulle<br />

slarva med betalningen.<br />

Men icke! Och även om jag sa<br />

upp lägenheten, stängde av elen<br />

oberoende 3/2009

dokument<br />

från och med idag, kunde jag inte<br />

slippa depositionen, fick jag besked<br />

om. Om jag inte omedelbart<br />

betalade in 5700 kronor, skulle<br />

jag bli skyl<strong>dig</strong> elbolaget detta och<br />

de skulle skicka räkningen till<br />

Kronofogden om jag inte betalade.<br />

Jag har ti<strong>dig</strong>are försökt att få<br />

hjälp på socialbyrån i kommunen<br />

när liknande hopplösa situationer<br />

har inträffat men de säger blankt<br />

nej till att hjälpa mig. Jag deklarerar<br />

ju för mer än existensminimum<br />

och de tar ingen som helst<br />

hänsyn till vår faktiska ekonomi.<br />

Det som står på deklarationen<br />

gäller. Vad jag sedan får behålla<br />

efter att Kronofogden har dragit<br />

sitt – det bryr de sig inte om.<br />

utan el och vatten<br />

Jag är arg och ledsen över att<br />

samhällets regelverk och byråkrati<br />

tillåts knäcka människor. Det<br />

räcker tydligen inte att svenskt<br />

regelverk hindrar min yngste son,<br />

som redan är ett utsatt barn, att få<br />

träffa sin mamma och sina syskon<br />

(han har haft det tufft med familjehemsvistelser<br />

och annat p.g.a.<br />

mitt sammanbrott), utan nu ska<br />

även mitt andra barn (som redan<br />

lever under vidriga ekonomiska<br />

förhållanden) dessutom leva utan<br />

elektriskt ljus, värme och varmvatten?<br />

Hans funktionshinder gör dessutom<br />

att datorn är oerhört viktig<br />

för honom och datorn drivs ju<br />

som bekant av el.<br />

Jag har ingen bil och här finns<br />

ingen allmän tvättstuga, utan<br />

tvättmaskinen finns inne i bostaden<br />

men utan el kan jag inte<br />

tvätta heller. Ska jag behöva resa<br />

på bussen med smutstvätten och<br />

be att få tvätta hos någon bekant?<br />

skuldfri – om 207 år<br />

Jag gör verkligen så gott jag<br />

kan. Jag gör mitt bästa. Man kan<br />

inte göra mer än sitt bästa väl? Eller<br />

vad gör jag för fel? Jag betalar<br />

så mycket jag kan varje månad,<br />

på de skulder som uppstod i samband<br />

med mitt sammanbrott.<br />

I den här takten tar det 207(!)<br />

år innan jag blir skuldfri. Socialtjänsten<br />

vill inte hjälpa mig med<br />

varken pengar eller tågbiljetter så<br />

att jag kan träffa min yngste son<br />

regelbundet. Jag arbetar så mycket<br />

jag orkar och kan men oavsett<br />

hur mycket jag arbetar, får jag<br />

enbart behålla existensminimum<br />

vilket omöjliggör besparingar för<br />

oförutsedda utgifter.<br />

Gud har välsignat mig med en<br />

stark tro, besynnerlig envishet<br />

och talets gåva och efter ett långt<br />

samtal med en person på elbo-<br />

”Vad jag får behålla<br />

efter att<br />

Kronofogden<br />

dragit sitt bryr<br />

de sig inte om.<br />

laget i morse, där jag förklarar<br />

att jag tagit mig ur ett narkotikamissbruk,<br />

att jag varit hemlös<br />

och att jag kämpar för att bygga<br />

upp en trygg tillvaro för mig och<br />

min son med funktionshinder,<br />

men att deras begäran gör det<br />

omöjligt för mig, valde personen<br />

jag pratade med att gå vidare till<br />

sin chef och berätta för denne om<br />

min situation.<br />

Efter ett långt samtal och diskussioner<br />

fram och tillbaka slutade<br />

det hela med att elbolaget<br />

strök sin begäran på 5700 kronor.<br />

Jag är alltså nu betrodd att få el<br />

utan vare sig deposition eller förskottsbetalning.<br />

Jag blev självklart<br />

glad över detta men mest av allt<br />

är jag ledsen över att jag ens fick<br />

ett sådant krav och att elbolaget<br />

sparkar på dem som redan ligger.<br />

Dessutom samma elbolag som<br />

driver in skulder jag omöjligtvis<br />

kan ha orsakat under tiden jag<br />

var hemlös och frös i husvagnen.<br />

Rädd för myn<strong>dig</strong>heter<br />

Behöver jag nämna att det var<br />

obehagligt att gå till brevlådan i<br />

morse? För trots att jag är löjligt<br />

skötsam, helnykterist, vegetarian,<br />

kristen och flitig kyrkobesökare<br />

med en nästan menlös livsstil,<br />

är jag faktiskt rädd för svenska<br />

myn<strong>dig</strong>heter. Det har hänt så<br />

många oväntade och obehagliga<br />

saker under de här senaste fem,<br />

sex åren som jag har kämpat för<br />

att återfå ett vär<strong>dig</strong>t liv för mig<br />

och mina barn, att jag förväntar<br />

mig vad som helst från samhällets<br />

byråkrater, myn<strong>dig</strong>heter och<br />

större företag.<br />

Malin Widerlöv<br />

3/2009 oberoende 17

Pillrena gjorde<br />

ewa paranoid<br />

att tRamaDoL stäLLeR till stora problem för människor<br />

har vi skrivit om förut i Oberoende. Ewa Ydrefalks största<br />

problem var hennes starka aggressioner.<br />

Ewa Ydrefalk, 56, har<br />

varit utan Tramadol<br />

i fem månader. Efter<br />

att ha läst Oberoendes<br />

artiklar om Tramadol<br />

för två nummer sedan trappade<br />

hon ur preparatet på en månad<br />

efter mer än 10 års användning.<br />

Hon känner hur hennes besvär<br />

långsamt håller på att avta, hur<br />

hennes mående förbättras. Hennes<br />

historia är den rätt så vanliga<br />

historien om kvinnor som drabbas<br />

av stora sorger, utvecklar diffus<br />

fysisk smärta, får diagnosen<br />

fibromyalgi, och som enda hjälp<br />

erbjuds starka värktabletter och<br />

därefter lämnas vind för våg.<br />

starka aggressioner<br />

Allt detta hände Ewa i början<br />

på 90-talet. Hon ordinerades<br />

Tiparol som så småningom omvandlades<br />

till Tramadol. Hon åt<br />

Tiparol av och till under flera år. I<br />

slutet av 90-talet började hon äta<br />

Tramadol mer kontinuerligt och<br />

åt det fram till för fem månader<br />

sedan:<br />

– Det har satt sig på psyket,<br />

berättar Ewa. Jag har fått depressioner,<br />

ångest, fobier, förföljelsemani.<br />

Det värsta var aggressionerna.<br />

Jag har gått omkring och<br />

varit förbannad hur länge som<br />

helst. Jag kunde bemästra min<br />

ilska fram tills för några år se-<br />

18<br />

dan. Då kunde jag inte längre behärska<br />

mig. Jag ville slå ner folk.<br />

I vintras kulminerade det. Jag<br />

hade seriösa tankar om att ta en<br />

kniv och sticka den i någon. Jag<br />

låste in mig i lägenheten, vågade<br />

inte gå ut för jag visste inte vad<br />

jag skulle göra. Jag hade en bostad<br />

att stänga in mig i men det<br />

finns ju de som inte har det och<br />

vad gör de? Jag kan förstå att det<br />

förekommer vansinnesdåd då det<br />

inte finns plats i sjukvården för<br />

personer med starka mediciner.<br />

Letade diagnoser<br />

För två år sedan var hon riktigt<br />

dålig:<br />

– Då hade jag varit sängliggande<br />

i två månader. Jag hade gått ner<br />

Jag hade seriösa<br />

tankar om<br />

att ta en kniv<br />

och sticka den<br />

i någon.<br />

30 kilo. Min dotter krigade för att<br />

få in mig på psyket eftersom hon<br />

ansåg att det var fara för mitt liv.<br />

Men det tyckte inte Västra Götalandsregionen,<br />

de ansåg inte att<br />

jag behövde hjälp.<br />

Av en slump fick Ewa syn på en<br />

annons i tidningen för en privat<br />

psykiater som hade avtal med regionen.<br />

Hon gick dit. Redan då<br />

frågade hon om det kunde vara<br />

tramadolen som gjorde henne så<br />

sjuk. Det trodde inte psykiatern<br />

utan började istället leta efter en<br />

rad olika diagnoser och sjukdomar:<br />

– De prövade en massa olika<br />

saker under ett och ett halvt års<br />

tid men kom inte fram till vad det<br />

kunde vara. Mitt självförtroende<br />

var kört i botten så jag tyckte ingenting,<br />

berättar Ewa.<br />

vändningen<br />

Så hade det kunnat fortsätta.<br />

Att psykiatrerna fortsatte att söka<br />

diagnoser. Men slumpen ville annat:<br />

– Jag läste om näthandel med<br />

Tramadol i tidningen, sedan gick<br />

jag in på <strong>RFHL</strong>s hemsida. Och<br />

då började jag trappa, först tog<br />

jag den i svagare doser och sedan<br />

halverade jag tabletterna. Efter<br />

att ha läst artikeln i Oberoende så<br />

bestämde jag att ” nu bestämmer<br />

jag”. Jag pratade med Malin i min<br />

oberoende 3/2009

IsoLeRaD Ewa hamnade i en tillvaro av isolering – utan vänner, umgänge och nära relationer.<br />

hälsokostaffär och hon rekommenderade<br />

att jag skulle använda<br />

rosenrot för att mildra abstinensbesvären<br />

och jag tror att det har<br />

hjälpt mig. Jag trappade ur mig<br />

på en månad.<br />

Nedtrappningen och tiden därefter<br />

har gått rätt så lätt tycker<br />

Ewa. Även fast hon så klart inte<br />

är opåverkad av den:<br />

– Jag har haft det otroligt kämpigt<br />

under denna tid och jag<br />

kämpar fortfarande. Av och till<br />

kommer det själmordstankar.<br />

Jag har fortfarande ångest och är<br />

nedstämd. Orkar inte riktigt.<br />

Bitterhet över förlorade år<br />

Ångesten finns där men inte<br />

på samma sätt som förut. Jag har<br />

svårt att komma fram till slutet i<br />

meningar. Jag bara pratar på, jättemycket,<br />

och kommer inte till<br />

slutet. Folk blir irriterade över<br />

det. Man gör dumma saker också.<br />

3/2009 oberoende<br />

Jag tecknade flera telefonabonnemang<br />

på gatan när jag slutade<br />

med detta. Hjärnsläpp. Det var<br />

bara att betala hela beloppet med<br />

en gång.<br />

Med fem månaders frihet från<br />

tabletterna smög sig bitterheten<br />

på:<br />

– Före 30 hade jag hur mycket<br />

upplevelser i livet som helst. Jag<br />

var med de svenska FN-trupperna<br />

i Libanon på 80-talet och jobbade<br />

som sjuksköterska. Jag reste<br />

en hel del. De senaste 20 åren vet<br />

jag inte riktigt vad jag har gjort.<br />

Ewa beskriver en tillvaro i isolering.<br />

Utan vänner, utan umgänge<br />

och nära relationer. Det<br />

enda som finns är hennes barn<br />

och barnbarn som hon inte alltid<br />

orkat umgås med:<br />

– Man blir dålig av att vilja<br />

kunna ta hand om sina barnbarn<br />

men inte kunna. Det har varit<br />

konflikter med mina barn. Jag<br />

har inte kunnat säga nej även fast<br />

jag egentligen inte orkat<br />

– Mina katter har räddat mig.<br />

De två sitter där och tittar på en<br />

när man ligger i sängen. Ska man<br />

gå upp eller inte, och då måste<br />

man ju gå upp. Då känner man<br />

ett ansvar. Katterna har piskat på<br />

mig.<br />

– Det jag blir mest bitter över<br />

är att jag fått stå ensam i det här.<br />

Jag har försökt att få hjälp men<br />

svaret jag fått har varit att jag får<br />

klara mig själv, att jag står ensam.<br />

Man blir behandlad som psykiskt<br />

sjuk av sjukvården men man blir<br />

ju psykiskt sjuk av pillrena. Men<br />

jag skäms inte för det heller, det<br />

har jag inte vett att göra. Man kan<br />

aldrig säga: Jag blir inte narkoman,<br />

läkemedelsberoende eller<br />

alkoholist, man vet inte det. Alla<br />

kan bli det.<br />

Text och foto:<br />

Per Sternbeck<br />

19

Till vem s<br />

20<br />

Kronobergshäktet<br />

3 augusti 2009:<br />

I<br />

mitt eget fall hade jag ett<br />

vittne, som helt uppenbart<br />

talade osanning. Det<br />

borde naturligtvis ha varit<br />

skäl för Svea Hovrätt att<br />

fundera lite extra på domskälen,<br />

som till stor del var baserade<br />

på vittnen…<br />

Nej, det gjorde de inte.<br />

Då finns Högsta Domstolen<br />

kvar att vända sig till. Tyvärr!<br />

Med den rutinmässiga, oengagerade<br />

inlagan från den offentlige<br />

försvararen blev det avslag<br />

på ansökan om prövningstillstånd<br />

med vändande post.<br />

Jag vet inte om jag skall vara<br />

mest besviken på försvarsadvokaten<br />

eller på domstolarna –<br />

eller rättsväsendet i stort.<br />

Det borde inte behövas speciella<br />

dubbelengagerade insatser<br />

av ett juridiskt ombud för<br />

att få en rättvis bedömning i<br />

ett brottmål. Gäller det grova<br />

våldsbrott fins ju advokater<br />

som jobbar i medialjuset, men<br />

är det sex eller knarkbrott<br />

finns ingen, som lyfter på<br />

ögonbrynen ens.<br />

En man klappar till en kvinna<br />

så att hon faller och slår huvudet<br />

i något. Kanske tappar hon<br />

medvetandet, kanske gjorde<br />

hon inte det, eller fick tillbaka<br />

medvetandet senare? Jag vet<br />

inte. Kanhända att ingen annan<br />

heller vet. Utom han som<br />

slog vill säga…I vilket fall som<br />

helst, han tog det säkra före det<br />

osäkra och sköt henne i ryggen.<br />

Inte en gång, utan två! Varefter<br />

han stuvade in kroppen i bagageluckan<br />

på sin bil, körde ut<br />

i skogen och försökte elda upp<br />

henne.<br />

Men, mördade han henne?<br />

Tja... säg det!<br />

Den frågan har stötts och<br />

blötts, fram och åter i rättssalar<br />

och i media. Är mannen en<br />

mördare, som skall dömas för<br />

mord?<br />

Inte rättssäkert<br />

Vadå? Är det inte bra att<br />

rättvisan är noggrann i vårt<br />

land och inte slarvar ifrån sig<br />

så viktiga saker som att följa lag<br />

och rätt?<br />

Jo, det skulle det ha varit. Om<br />

det hade gällt i ALLA brottmål,<br />

i alla rättegångar och för alla<br />

åtalade brottmisstänkta av alla<br />

sorter. DET GÖR DET INTE!<br />

I vissa mordåtal och somliga<br />

stora, spekulativa ekobrott, ja.<br />

Men gäller det narkotika eller<br />

sexbrott går det inte så noga till.<br />

Den stora faran med medias<br />

penetrerande av de rättssäkra<br />

aspekterna i ett sådant<br />

här fall, leder naturligtvis till<br />

att folk tror att Sverige är ett<br />

rättssäkert land. För alla! DET<br />

ÄR DET INTE!<br />

Det är klart att man väl<strong>dig</strong>t<br />

gärna vill tro att det är så här<br />

rättvist och hederligt. Det är ju<br />

för katten Sverige!<br />

Till och med advokater – inte<br />

alla, men alldeles för många<br />

– tycks tro på och jobbar efter<br />

principer, som kanske gällde en<br />

gång. Likhet inför lagen, hellre<br />

fria än fälla och sådant.<br />

DET GÄLLER INTE LÄNG-<br />

RE!<br />

Ännu mindre nu, efter reformen<br />

av rättegång i hovrätten!<br />

Man kan fråga sig vad det är<br />

för mening med att spela upp<br />

videoinspelningar av det som<br />

sades i tingsrättsförhandlingen.<br />

Omförhör eller nya vittnen<br />

godtas inte om det inte föreligger<br />

mycket speciella omstän<strong>dig</strong>heter.<br />

Det är svårt att begripa<br />

meningen med dyrbara förhandlingar<br />

i hovrätterna över<br />

huvud taget.<br />

skillnaden på bu och bä<br />

Jag är den sista att missunna<br />

en annan åtalad person en rättvis<br />

bedömning av en brottsanklagelse.<br />

Inte minst då jag själv<br />

sitter på Kronobergshäktet,<br />

åtalad för narkotikabrott.<br />

”likhet inför<br />

lagen, hellre<br />

fria än fälla<br />

och sådant.<br />

det gäller inte!<br />

oberoende 3/2009

ka vi gå?<br />

Ja, jag hade en plastkasse med<br />

c:a 285 g amfetamin i handen<br />

när polisen grep mig. Det är ett<br />

faktum, som jag inte ens försöker<br />

komma ifrån.<br />

Men då är väl saken klar?<br />

Lika klar som att kvinnan i Gällivare<br />

är död, kan man tycka….<br />

Eller? Nej, så är det ju inte, där<br />

var det frågan om och varför! I<br />

mitt fall är det bara.<br />

Oturligt nog fick jag en offentlig<br />

försvarare, som inte hade<br />

insett skillnaden mellan bu och<br />

bä. Han trodde nog att samma<br />

noggranna regler skulle gälla<br />

även i ett narkotikabrottsmål.<br />

Han ställde inga – eller helt fel<br />

frågor till vittnena. Det gjorde<br />

han trots att jag försökte förklara<br />

och berätta vad som hade<br />

förevarit och vad han borde<br />

inrikta sig på i vittnesförhören.<br />

tog en privat försvarare<br />

Trots att jag till och med hade<br />

skrivit ner alltihop missade han<br />

poängerna och jag höll på att gå<br />

upp i limningen när jag märkte<br />

vartåt det barkade.<br />

Jag försökte sparka till honom<br />

för att sluta att pressa<br />

ett vittne rätt ut i periferin<br />

av spekulationer, men de har<br />

masonitskivor mellan sittplatserna<br />

i Södertörns Tingsrätt,<br />

så det blev bara en högljudd<br />

smäll.<br />

Inför överklagagandet ansökte<br />

jag om att få byta försvarare,<br />

men det avslogs av tingsrätten.<br />

Skam den som ger sig! Till hovrätten<br />

engagerade jag en begärd<br />

försvarare, en som vet vad som<br />

gäller i ett mål som mitt. Men<br />

vad hjälpte det? Hovrättsförhandlingen<br />

var ju bara en repris<br />

av misstagen i tingsrätten. Inte<br />

ens min sparksmäll hördes på<br />

videon.<br />

Det finns paragrafer i lagboken,<br />

som kunde ha diskuterats<br />

för att se om det fanns omstän<strong>dig</strong>heter<br />

som skulle inverka på<br />

bedömningen av mitt straff.<br />

Min advokat i tingsrätten<br />

insåg inte vad han borde lagt<br />

krutet på. Min begärda advokat<br />

i hovrätten fick ingen<br />

möjlighet att framföra någon<br />

ny talan, efter som allt redan<br />

var sagt i tingsrätten.<br />

Frånvarande advokat<br />

Under den senaste veckan här<br />

på kvinnliga gemensamhetsavdelningen<br />

på Kronoberg är det<br />

en offentlig försvarare som helt<br />

enkelt bara underlåtit infinna<br />

sig till klientens förhandling vid<br />

Svea Hovrätt.<br />

Tjejen fick ta stöd av den<br />

medåtalades advokat, men<br />

mellan förhandlingen och att<br />

domen meddelats ringde den<br />

ordinarie advokaten hit, och<br />

pratade med sin klient.<br />

– Oj då, ni var i hovrätten?<br />

Jag var i Dalarna, är det fortfarande<br />

förresten, men det<br />

där går ändå inte bra!<br />

En annan kvinna är dotter<br />

och syster till kända kulturarbetare.<br />

Dessa är inga brottslingar,<br />

inte ens misstänkta sådana.<br />

Likväl har Stockholms tingsrätt<br />

skrivit ut hela domen i den<br />

kända systerns namn. Vadå<br />

medieinfluerade? Inte domstolen,<br />

inte.<br />

Min egen privata advokat har<br />

inte kommit till det samtal han<br />

hade bokat den 17 juli. Det vill<br />

säga, jag har väntat på honom<br />

redan tio dagar därförinnan,<br />

men då lät han åtminstone<br />

meddela genom vakterna här<br />

att han inte hade tid förrän –<br />

som sagt den 17 juli… Han har<br />

ännu inte kommit. I dag har vi<br />

den 10 augusti<br />

VEM BRYR SIG!???<br />

3/2009 oberoende 21<br />

LILLEMOR ÖSTLIN<br />

t<br />

t

Det började inte särskilt<br />

bra när Torbjörn<br />

“Totte” Alderfalk, 42<br />

och Carina Bång,<br />

37, träffades för första<br />

gången på Kronobergshäktet<br />

2002. Totte satt häktad för en rad<br />

brott som berodde på att han använde<br />

amfetamin i stor skala och<br />

22<br />

dessutom var hemlös. Carina<br />

Bång arbetade som uppsökare<br />

och tog kontakt:<br />

– Jag körde ut henne från cellen<br />

eftersom jag trodde att hon var en<br />

vanlig plit. Det är ju lite fel psykologiskt<br />

att uppsökarna har uniform.<br />

Det går ju på ren reflex att<br />

man kör ut dem, säger Totte.<br />

ny FÖRenInG Torbjörn Alderfalk och Carina<br />

Bång träffades första gången 2002. Nu har bildat<br />

anhörigföreningen NärRingen.<br />

anhöriga får<br />

för lite stöd<br />

anHÖRIGa tILL mIssbRuKaRe får alldeles för lite stöd av<br />

samhället. Särskilt när missbruket är dolt och missbrukaren<br />

inte söker hjälp. Många anhöriga utvecklar ett medberoende<br />

som det är svårt att bryta. Men hjälp finns att få. Om man<br />

söker ordentligt.<br />

“Du vet var jag finns”, sa Carina<br />

och gick.<br />

ville hjälpa andra<br />

2004 träffades de igen. Även<br />

denna gång på Kronoberg. Totte<br />

hade suttit häktad på Huddinge<br />

däremellan och hade skaffat lite<br />

mer information om vad uppsö-<br />

oberoende 3/2009

karna erbjöd. Han hade tröttnat<br />

på livet han levde och ville göra<br />

en förändring. Carina släpptes<br />

in och tillsammans började de<br />

köra stenhårt. Totte hamnade på<br />

behandlingshem och påbörjade<br />

arbetet med att bli drogfri. Carina<br />

slutade på Kriminalvården<br />

och började en coachutbildning.<br />

De höll kontakten genom åren<br />

och 2007 träffades de över en<br />

fika. Totte behövde coachning<br />

ovh både ville hjälpa andra. Båda<br />

hade sett hur anhöriga till missbrukare<br />

är i stort behov av hjälp<br />

men så gott som aldrig erbjuds<br />

någon. Där föddes idén om att<br />

starta någon form av aktiviteter<br />

kring och för anhöriga.<br />

Lätt glömma egna behov<br />

Carina Bång är själv anhörig till<br />

personer som missbrukat både<br />

alkohol och narkotika:<br />

– Frågan om anhöriga till<br />

missbrukare är inte någon stor<br />

samhällsfråga direkt. Men det är<br />

kanske inte så underligt. Missbrukaren<br />

syns. Alla resurser läggs<br />

där och för de anhöriga är det<br />

viktigaste att missbrukaren får<br />

hjälp att bli frisk. Då är det lätt att<br />

glömma bort sina egna behov.<br />

– Det är en så stor grupp det<br />

gäller, det är så utbrett och ändå<br />

är det så tyst, säger Totte.<br />

Carina Bång menar att många<br />

anhöriga till missbrukare är<br />

osynliga, ensamma, känner stress<br />

och plågas av skam– och skuldkänslor.<br />

skuld och skam<br />

– Vi vill lyckas. Alla misslyckanden<br />

påverkar oss. Vad ska andra<br />

tro? Man tittar på alla andra som<br />

har något vi skulle vilja ha. Vi ser<br />

på alla andras fasader och jämför<br />

med vår egen. Vi vet sanningen<br />

om vår fasad men inte om deras.<br />

Man känner att man ljuger och i<br />

detta föds skuld och skam.<br />

– Man vågar inte prata med<br />

någon. Man tar på sig ett ansvar<br />

3/2009 oberoende<br />

för något man inte har ansvar för.<br />

Fokus ligger ofta på att rädda den<br />

som missbrukar. Det egna livet<br />

hamnar på någon sorts pausknapp.<br />

Man mår fruktansvärt dåligt<br />

samti<strong>dig</strong>t som man försöker<br />

rädda någon annan.<br />

Möjliggör missbruket<br />

– Det är så lätt att som anhörig<br />

kliva i och på olika sätt underlätta<br />

knarkandet, supandet, pillerätandet,<br />

säger Totte. Man blir en möjliggörare.<br />

Man vet inte när man<br />

blir det eller hur man blir det.<br />

Man bara blir det.<br />

– Man börjar ta ett ansvar för<br />

ett gemensamt problem. Ofta är<br />

det ekonomiskt. Om jag super på<br />

helgen och inte går till jobbet på<br />

måndagen blir det ett gemensamt<br />

problem för min partner och mig<br />

när pengarna inte räcker. Den<br />

som kan lösa problemet är missbrukaren<br />

men ofta är det istället<br />

den anhöriga som går in och röjer<br />

upp.<br />

Medkänsla överstyr<br />

Vi börjar diskutera begreppet<br />

medberoende:<br />

– Ett medberoende handlar om<br />

en medkänsla som gått överstyr.<br />

Det är beteendet som fallerar, berättar<br />

Totte. Som min mamma reagerade<br />

när jag blev drogfri: “Kul<br />

att du blev drogfri men måste du<br />

ettmedberoende handlar<br />

om en medkänsla<br />

som<br />

ta allt ansvar på en gång?”<br />

– Ett medberoende är ett beteende<br />

som är utvecklat under speciella<br />

omstän<strong>dig</strong>heter, fyller Carina<br />

i. Att ta sig ur ett medberoende<br />

är en process som handlar om en<br />

stegvis beteendeförändring, inte<br />

ge pengar och inte köpa mat, inte<br />

städa… Det finns en risk med att<br />

ta för stora ord i sin mun eller för<br />

stora kliv. Att man som anhörig<br />

inte orkar leva upp till dem, det<br />

blir tomma ord. Man ska skilja<br />

sig, sticka hemifrån, men ändå<br />

blir man kvar. Man märker att<br />

man kommer med tomma ord,<br />

man förflyttar sina egna gränser<br />

och man låter sig bli överkörd<br />

ännu en gång.<br />

– Man blir sitt förhållande. Om<br />

man är tillsammans med någon<br />

och mitt mående och mitt liv är<br />

helt beroende av den andres mående<br />

så är det ett tecken på att<br />

något är fel. Som medberoende<br />

har man inget eget mående. Man<br />

är helt och hållet inne i sin medkänsla.<br />

Livskris vid nykterhet<br />

Medberoendet innebär också<br />

att när missbrukaren bryter sitt<br />

missbruk kan det ibland leda till<br />

livskriser.<br />

– Livsrollen försvinner vid den<br />

andres nykterhet och det är inte<br />

ovanligt att parrelationer spricker.<br />

Människan som drogat hittar<br />

en annan. Kvar står den anhöriga<br />

som byggt upp sin person kring<br />

den som missbrukat. Utan eget<br />

liv, utan att egentligen veta vem<br />

man är, säger Totte.<br />

– En annan vanlig företeelse<br />

är att drogerna försvinner men<br />

inte drogpersonligheten, berättar<br />

Carina. Man har länge gått<br />

och tänkt att om han bara slutar<br />

dricka så blir allt bra men så inträffar<br />

det och allt blir inte bra i<br />

alla fall. Om drogerna försvinner<br />

men beteendet är kvar så föder<br />

det besvikelse.<br />

Hur ska man göra för att und-<br />

gått överstyr. t t<br />

23

sKuLDKänsLoR Carina menar<br />

att barnens skuldkänslor lätt<br />

förs vidare in i vuxenlivet.<br />

en partner kan<br />

man skilja sig<br />

från, men inte<br />

en förälder<br />

eller ett barn.<br />

24<br />

vika att bli medberoende?<br />

– Det är svårt att hitta ett enda<br />

budskap men jag tror att det viktigaste<br />

man kan göra är att börja<br />

prata, att söka stöd, säger Carina.<br />

Men det är också viktigt att komma<br />

fram till vilka värderingar jag<br />

har och slå fast vilka gränser jag<br />

inte går över och stå fast vid det.<br />

– Det är viktigt att man är klar<br />

inför sig själv vilka gränser man<br />

har, hur långt man är beredd att<br />

tänja på dem och sedan ta upp<br />

det till samtal: För mig är inte det<br />

här okej. Om personen fortsätter<br />

att bete sig så har man sedan ett<br />

val, ska man stanna kvar eller gå.<br />

– Sedan finns det ju också en<br />

massa barn som lever i detta utan<br />

att ha några valmöjligheter, fyller<br />

Totte i. En partner kan man skilja<br />

sig ifrån men det kan man inte<br />

från ett barn eller en förälder.<br />

– Som barn tar man på sig skuld<br />

och skam även för saker man inte<br />

har med att göra. Det blir lätt ett<br />

familjemönster som lever kvar<br />

även som vuxen, menar Carina.<br />

Om det finns ett problem man<br />

vill lösa men som inte kan lösas<br />

blir det lätt mitt fel om man är<br />

uppväxt i en sådan familj.<br />

Lite stöd från samhället<br />

Både Totte och Carina menar<br />

att anhöriga till missbrukare inte<br />

erbjuds någon hjälp trots att samhället<br />

borde ha mycket att vinna<br />

på det:<br />

– Vi har gjort en enkät och den<br />

visar att det är många anhöriga<br />

som stannat hemma från jobbet<br />

för att ta hand om den beroende.<br />

– En annan sak är hur många,<br />

framförallt kvinnor, som inte<br />

får gå till jobbet för att deras<br />

drogande make har noja och är<br />

svartsjuk. För att inte tala om hur<br />

många, återigen framförallt kvinnor,<br />

som själva börjar missbruka<br />

på grund av att de på något vis vill<br />

dela allt i livet med mannen man<br />

lever med.<br />

Ett annat problem är att den<br />

hjälp som erbjuds nästan enbart<br />

är baserad på tolvstegsprinciperna:<br />

– Al-Anon har hjälpt jättemånga<br />

men det finns nästan inga<br />

alternativ, berättar Carina.<br />

– Jag har också reagerat på hur<br />

en del behandlingshem behandlar<br />

anhöriga, säger Totte. Man kallar<br />

in den anhöriga till samtal, lyfter<br />

på locket och pekar ut vilken roll<br />

anhöriga haft i personens missbruk.<br />

Sen är det tack och hej. Anhöriga<br />

används som ett redskap i<br />

personens rehabilitering och process<br />

och lämna sedan åt sig själv.<br />

Det gäller inte alla behandlingshem<br />

men rätt så många.<br />

– Behandlingshemmens främsta<br />

uppgift är ju att rehabilitera<br />

missbrukaren men man ser inte<br />

till den anhörigas vidare behov<br />

vilket ju också kan slå tillbaka på<br />

missbrukaren.<br />

anhörigförening bildad<br />

Sju år har gått sedan det första<br />

misslyckade mötet mellan Totte<br />

och Carina. De har gått från ord<br />

till handling. De har bildat anhörigföreningen<br />

NärRingen. Till<br />

hösten startar man anhöriggrupper<br />

i Stockholm, Malmö och Gällivare.<br />

Carina Bång har framställt<br />

ett skriftligt material som gör att<br />

personer som inte har tillgång till<br />

grupper eller föreningar kan börja<br />

arbeta själva hemma vid köksbordet.<br />

Det rör på sig – även för<br />

anhöriga till missbrukare.<br />

Text och foto:<br />

Per Sternbeck<br />

n Läs mer om När-Ringen<br />

på www.narringen.se. Där<br />

finns förutom mer information<br />

även ett forum.<br />

n Carina Bångs ”Arbetsmanual<br />

för anhöriga” kan<br />

man beställa genom www.<br />

codependencyinfo.com eller<br />

www.adlibris.se.<br />

oberoende 3/2009

”alla som miss-<br />

brukar subutex…”<br />

beRoenDevÅRDen byteR ut Subutex mot Suboxone,<br />

som ska vara svårare att missbruka. Men medan många<br />

rapporterar biverkningar när de tvingas byta, så har andra<br />

upptäckt att det visst går att missbruka Suboxone.<br />

I<br />

förra numret skrev vi en del<br />

om läkemedlet Suboxone<br />

som inom beroendevården<br />

mer och mer börjar ersätta<br />

det etablerade läkemedlet<br />

Subutex.<br />

Subutex och Suboxone är narkotiska<br />

läkemedel som används i<br />

underhållsbehandling med opiatberoende<br />

patienter. Läkemedelsverket<br />

rekommenderar Suboxone<br />

som förstahandsval utom när<br />

Metadon bör användas, eller när<br />

patienten har en fungerande behandling<br />

med Subutex. På så sätt:<br />

”..reduceras misstanken att illegalt<br />

åtkommet buprenorfin härrör<br />

från missbruksvården.” Detta kom<br />

man fram till på Läkemedelsverkets<br />

hearing i mars förra året.<br />

katten på råttan…<br />

Det finns på vissa orter en uppenbar<br />

rädsla i underhållsprogrammen<br />

att få klä skott för tillgången<br />

på illegal Subutex. Så på<br />

flera ställen i landet har man gått<br />

ganska långt för att undvika att<br />

utpekas som leverantör till en illegal<br />

marknad.<br />

I Katrineholm och på några<br />

andra ställen har man valt att helt<br />

byta ut Subutex mot Suboxone<br />

för alla patienter, även de som<br />

fungerat bra på Subutex. En stor<br />

del av patienterna som fungerade<br />

3/2009 oberoende<br />

på Subutex, upplever dels att Suboxone<br />

fungerar sämre, men också<br />

att det ger ett antal obehagliga biverkningar.<br />

Det faktum att Subutex har stor<br />

efterfrågan på den svarta marknaden,<br />

skapar mycket av beroendevårdens<br />

ibland rent polisiära<br />

inställning mot sina patienter.<br />

…och råttan på repet<br />

Vad får de ansvariga på dessa<br />

beroendecentra att fatta beslut<br />

som uppenbart går emot patienternas<br />

önskemål och behov?<br />

Man tvångsbyter medicin. Man<br />

krossar Subutextabletter och förstör<br />

dess tänkta effekt. Patienter<br />

som råkat illa ut ställs ofta utan<br />

hjälp. Förra året i Södermanland<br />

tog en patient sitt liv. Han rånades<br />

på sina Subutex, men förvägrades<br />

en ny helgdos. Detta hade kunnat<br />

undvikas om beroendevården<br />

inte var rädd att cirka fyra piller<br />

skulle nå den svarta marknaden.<br />

Patienter som rapporterar biverkningar<br />

av Suboxone får ofta<br />

höra att det är inbillning eller<br />

placeboeffekt. Till och med att<br />

biverkningarna beror på ”illvilliga<br />

rykten från underjordiska subkulturer”!<br />

(Intervju med Johan<br />

Kakko i Oberoende nr. 2 – 09 )<br />

Med utgångspunkt från beroendevårdens<br />

prioriteringar och<br />

agerande är det lätt att tro att tillgången<br />

på illegal Subutex uteslutande<br />

bygger på läkemedel från<br />

ortens beroendepatienter och att<br />

ett tvångsbyte till Suboxone, som<br />

i Katrineholm, skulle göra avsevärd<br />

skillnad.<br />

Visst finns det patienter som<br />

säljer delar av sin medicin. Både<br />

de i beroendevård och andra. Det<br />

finns däremot ingen anledning att<br />

anta att majoriteten av beroendevårdens<br />

patienter skiljer sig från<br />

andra patienter. De som satt i system<br />

att utnyttja programmet för<br />

illegal hantering är ett fåtal. De<br />

som tar ansvar för sin behandling<br />

och sitt läkemedel är många. Vi<br />

kan inte låta ett fåtal styra vardagen<br />

för den merpart som följer<br />

intentionerna med vården.<br />

Roten till det onda<br />

Där det finns pengar att tjäna,<br />

finns det gott om aktörer som tar<br />

risker för en del av vinsten. Det<br />

finns gott om narkotiska preparat<br />

till illegal försäljning, likaså<br />

många personer som säljer. Men<br />

föreställningen att all illegal Subutex<br />

kommer från beroendevårdens<br />

patienter är lika absurd som<br />

orealistisk när preparatet är så<br />

lättillgängligt på den stora europeiska<br />

svarta marknaden. t<br />

t<br />

25

Många av landets tidningar har<br />

så gott som alltid, och till synes<br />

utan anledning, en hänvisning till<br />

beroendevården när lokala brott<br />

och polisingripanden rapporteras.<br />

Ett exempel: Person A slår person<br />

B på käften. B ringer polis<br />

som hämtar A. Endera använder<br />

A illegal Subutex, eller också är<br />

han patient i LAB, för i fickan finner<br />

polisen en Subutex. I artikeln<br />

om händelsen kommer A att kallas:<br />

’Den våldsamme narkomanen’,<br />

och storyn om ett slagsmål<br />

avrundas i stil med: ’Våldsverkaren<br />

avvisiterades och polisen<br />

fann Subutex i mannens kläder.<br />

Subutex är ett narkotikaklassat<br />

läkemedel som används av beroendevården<br />

för behandling av heroinister.’<br />

Inget konstigt med det,<br />

egentligen. Våld och knark säljer<br />

tidningar och fakta stämmer ju<br />

till största delen.<br />

vrångbild har blivit sanning<br />

Det märkliga är att sådant oftast<br />

räcker för att det ska höjas<br />

röster om en restriktivare missbruksvård.<br />

De vanföreställningar<br />

om narkomaner, och narkomaners<br />

sätt att vara, som florerat<br />

under snart ett halvsekel har<br />

blivit vedertagna sanningar. Det<br />

har de kunnat bli för att personer<br />

tror, och väljer att tro, på dem.<br />

Vrångbilden används sedan som<br />

rättfär<strong>dig</strong>ande för de oacceptabla<br />

beteenden och attityder som förekommer.<br />

Gerhard Larsson, regeringens<br />

egen utredare som nu gör en<br />

översyn av missbruks- och beroendevården,<br />

anser att ”det kränkande<br />

bemötande som ibland är<br />

diskrimineringsliknande” också<br />

är en av de största bristerna.<br />

Många vet nog hur man vill bli<br />

bemött och behandlad, men hur<br />

kommer vi dit?<br />

Subutex är onekligen ett läkemedel<br />

med mycket hög missbruksfaktor.<br />

Den krossas och snortas, löses<br />

och injiceras eller används som<br />

26<br />

det är tänkt, placeras under tungan<br />

och får smälta långsamt.<br />

Den senaste tiden har det renodlade<br />

missbruket av Subutex<br />

ökat, d.v.s. hos personer som inte<br />

har ett opiatberoende i grunden.<br />

Men det är svårt för de människorna<br />

att få hjälp när de vill sluta<br />

med sitt missbruk.<br />

Landstinget klassar Subutex<br />

som ett mellanting mellan läkemedel<br />

och narkotika. Då hamnar<br />

de som är beroende mellan stolarna.<br />

Dessutom krävs en remiss<br />

från socialsekreterare och två års<br />

dokumenterat Subutexmissbruk,<br />

vilket kan vara väl<strong>dig</strong>t svårt att<br />

uppvisa. Mottagningen för läkemedelsberoende,<br />

TUB, tar inte<br />

emot dessa personer utan hänvisar<br />

till beroendemottagningarna.<br />

Öppenvård är inget alternativ för<br />

den här gruppen, då det är mycket<br />

svårt att göra en nedtrappning<br />

själv. Abstinensen är väl<strong>dig</strong>t kraftig<br />

och kan jämföras med abstinensen<br />

vid heroinavtändning.<br />

Det renodlade subutexmissbruket,<br />

dess omfattning och bristen<br />

på hjälp är en realitet, och kännedom<br />

om problemen finns. Trots<br />

detta ser vi inte att något görs för<br />

de människor det gäller. Vilken<br />

inverkan har egentligen införandet<br />

av Suboxone på personerna<br />

i den här gruppen? Utbudet av<br />

buprenorfin blir onekligen större,<br />

och alla missbrukare injicerar<br />

inte.<br />

ett slag i luften<br />

Vi kontaktade polisen i Katrineholm<br />

för att kolla hur det förhöll<br />

sig en tid efter stadens beroendevård<br />

helt upphört med Subutex.<br />

Var det någon skillnad?<br />

Hur såg stadens svarta marknad<br />

ut nu då, var det svårt att<br />

komma över Subutex? Det var det<br />

inte, blev svaret. ”Det finns precis<br />

lika mycket Subutex nu som<br />

ti<strong>dig</strong>are”, sades det, ”vi ser ingen<br />

skillnad alls”.<br />

Janne Wallin<br />

Jenny Sjödin<br />

”...kan<br />

missb<br />

suboxone är som subutex ett<br />

läkemedel med buprenorfin<br />

som verksamt ämne. Den stora<br />

skillnaden är att suboxone<br />

även innehåller naloxon. Det<br />

är en opiatantagonist som<br />

tillsätts för att förhindra intravenöst<br />

missbruk, och göra<br />

det oattraktivt för en illegal<br />

marknad.<br />

Vid rätt användande ska naloxonet<br />

hinna brytas ned av levern innan<br />

det hinner ut i blodomloppet och<br />

orsaka obehag. Men injiceras en<br />

lösning av tabletten förstörs ruset<br />

av naloxonet.<br />

Suboxone marknadsförs till stor<br />

del på den inbyggda missbrukskontrollen.<br />

Det är sällan saker o ting fungerar<br />

som det är tänkt när många<br />

oberoende 3/2009

lika gärna<br />

ruka suboxone”<br />

människor är inblandade. Alla<br />

som använder Suboxone är människor,<br />

och vi är alla olika. Vi<br />

reagerar också väl<strong>dig</strong>t olika. De<br />

biverkningar som inte ska uppstå,<br />

gör det ändå, tack vare att lite Naloxon<br />

alltid läcker över till blodomloppet.<br />

En del märker inte av<br />

det, andra reagerar mycket starkt.<br />

alla injicerar inte<br />

Suboxone.com, den engelskspråkiga<br />

versionen, säger att<br />

’mycket lite’ av naloxonet läcker<br />

till blodomloppet vid rätt användande.<br />

I förra numret hävdar<br />

Johan Kakko, beroendeläkare<br />

och forskare, att inget naloxon<br />

läcker över. Den svenska sidan,<br />

Suboxone.se, säger att vid rätt<br />

användande har naloxonet ingen<br />

effekt. Apotekets läkemedelsin-<br />

3/2009 oberoende<br />

formation säger att lite läcker<br />

alltid över, även vid rätt användande,<br />

och att det också känns.<br />

Den inbyggda missbrukskontrollen<br />

i Suboxone lär fungera<br />

utmärkt om någon försöker injicera<br />

det, men alla som missbrukar<br />

injicerar ju inte.<br />

kan suboxone missbrukas?<br />

Det finns alltså ett utbrett<br />

missbruk av Subutex. Men hur är<br />

det med missbruk av Suboxone?<br />

Finns det ett sådant, är det möjligt<br />

och hur går det då till?<br />

Jag sitter bredvid en ung man,<br />

han är 18 år och hans flickvän är<br />

16. Han bor inte så långt ifrån<br />

mig och vi träffades av en slump<br />

första gången när jag var på hemväg<br />

ganska sent. Han hade stött<br />

på några andra ungdomar som<br />

retat sig på hans utseende och<br />

gett honom några rejäla knytnävsslag.<br />

Han var arg och ledsen<br />

och ville sitta ned och snacka en<br />

stund. Ganska snart kom samtalet<br />

in på droger och det var då<br />

han berättade att han ”gått på<br />

sub” en längre tid. ”Jaså, Subutex”,<br />

sade jag.<br />

– Nej, Suboxone, svarade han.<br />

Både han och hans flickvän,<br />

fortfarande elev i grundskolan,<br />

använder illegala droger regelbundet.<br />

Jag ringde honom och frågade<br />

om jag fick en intervju för Oberoende<br />

om hans Suboxonemissbruk.<br />

Det fick jag, mot löfte om<br />

anonymitet.<br />

Äcklig apelsinsmak<br />

Frågar om han känner fler som<br />

27<br />

t<br />

t<br />

t<br />

t

använder Suboxone illegalt.<br />

– Javisst, svarar han, det är väl<strong>dig</strong>t<br />

utbrett. Alla jag känner och<br />

umgås med använder det, alltså<br />

alla i min vänkrets och de är rätt<br />

många. På frågan om ingen av dem<br />

använder Subutex svarar han:<br />

– Alla som använder Subutex,<br />

använder lika gärna Suboxone.<br />

– Visst, det är ett något starkare<br />

påslag på Subutex, fortsätter han,<br />

men det är mer en pengafråga.<br />

Suboxone är billigare och lättare<br />

att få tag i.<br />

snortar suben<br />

Jag frågar hur han tar det, om<br />

han lägger den under tungan som<br />

det är tänkt.<br />

– Nej, det är mycket bättre effekt<br />

när man snortar, och naloxonet<br />

tas inte upp så bra i näsan,<br />

förklarar han. Naloxonets inverkan<br />

är i stort sett obefintlig, jag<br />

har visserligen hört att det finns<br />

några som inte tål naloxonet,<br />

men ingen jag känner.<br />

–Det är ungefär så här, förklarar<br />

han vidare, om man snortar suben<br />

så får man bäst effekt. Ungefär 50%<br />

av buprenorfinet tas upp, men om<br />

man lägger den under tungan så<br />

är det bara cirka 30% och sväljer<br />

28<br />

Man undgår inte att<br />

höra att han använder<br />

ord som<br />

om han vore påläst<br />

om narkotiska<br />

preparat i allmänhet.<br />

Undrar hur många 18-åriga<br />

narkomaner som använder ord<br />

som opioid till exempel, kommer<br />

jag på mig själv med att<br />

tänka under samtalets gång. När<br />

jag ger luft åt mina tankar, skrat-<br />

man den, ja, kanske 10%.<br />

– Fast apelsinsmaken gillar jag<br />

inte, det är skitäckligt att få upp<br />

det i näsan.<br />

– Jag har bara använt Subutex<br />

en gång och det var första gången,<br />

sen har det bara varit Suboxone.<br />

Vi hade varit hos en tjej på<br />

fest och jag och min polare var på<br />

väg därifrån. Vi var rätt fulla, och<br />

det stod en snubbe utanför hennes<br />

hus, så jag bara gick fram och<br />

frågade: Öh, hörru, har du sub?<br />

Ja, svarade han, och så köpte vi<br />

några stycken.<br />

Lättast att få tag i<br />

– Sen, efter det, har det bara<br />

varit Suboxone, det är helt klart<br />

den lättaste opioiden att få tag i.<br />

Jag har sålt rätt mycket Suboxone<br />

också, och tjänat bra. Brukar köpa<br />

för hundra spänn styck och sälja<br />

för tvåhundra, tvåhundrafemtio.<br />

På frågan hur länge han använt<br />

Suboxone skrattar han och säger:<br />

– Det är jävligt lätt att hålla reda<br />

på, för festen var på nyårsafton<br />

och vi gick därifrån på nyårsdagen.<br />

Alltså den 1:a januari i år, så<br />

det är sådär en åtta, nio månader<br />

nu.<br />

– Jag använder inte droger var-<br />

tar han och svarar: Ja, många av<br />

mina polare brukar kalla mig för<br />

ett levande FASS.<br />

– Det finns inte mycket om<br />

de preparat jag gillar att använda<br />

som jag inte vet, säger han med<br />

allvar i rösten.<br />

– Det här är en livsstil för mig<br />

och allt jag gör är medvetna val.<br />

– Samhällets syn på droger,<br />

och på de som använder är ju<br />

helt skev, fortsätter han.<br />

je dag, och har som mål att inte<br />

bli beroende, men på opiaterna<br />

har jag blivit det ändå. Fast jag tar<br />

inte oftare för det. Jag tar max tre,<br />

kanske fyra gånger i veckan.<br />

– Det finns flera forum på nätet<br />

där man diskuterar droger och<br />

deras olika effekter, jämför upplevelser<br />

och erfarenheter, säger<br />

han.<br />

– Flashback till exempel, och<br />

Erowid, där man nog kan hämta<br />

info om varenda drog som existerar.<br />

Det är ju viktigt att veta vad<br />

man köper, vad det kostar och<br />

vad man kan förvänta sig av den<br />

”Jag skulle tro<br />

att ungefär 70-<br />

80 procent av<br />

alla jag känner<br />

knarkar.<br />

18 år gammal och<br />

– Om jag tar krabba och ligger<br />

och kramas, så är det olagligt,<br />

men om jag super mej pissfull<br />

och blir aggressiv och slåss så är<br />

det inte bara lagligt, staten säljer<br />

ju för fan spriten till mig. Helt<br />

jävla sjukt, muttrar han.<br />

– Jag ångrar inte att jag började<br />

med droger. Om jag fick chansen<br />

att leva om mitt liv från den<br />

stund jag började med droger så<br />

skulle jag inte göra det.<br />

oberoende 3/2009

eller den drogen, berättar han vidare.<br />

Mina egna erfarenheter och<br />

kunskaper om alla nya s.k. internetdroger<br />

är inget att skryta med,<br />

så jag ber honom berätta vad det<br />

är han läst om och sedan provat.<br />

Att ge några exempel.<br />

–Det finns mycket, säger<br />

han, mycket bra uppåttjack som<br />

MDPV, och det är helt lagligt. Sedan<br />

finns ju JVH073 som är ett<br />

slags syntetiskt cannabis, ett vitt<br />

pulver som du blandar i tobak,<br />

fast det blir snart olagligt nu när<br />

spice blir det.<br />

– Mephedron är ett annat<br />

uppåt som blev olagligt för ett<br />

tag sedan, får jag veta, det luktar<br />

skaldjur om det pulvret, ler han,<br />

så det kallas krabba.<br />

kärleksfull på krabba<br />

– Det finns en laglig, lite lugnare<br />

variant också som på sätt o vis<br />

är bättre, låter han mig veta, för<br />

på krabba blir man väl<strong>dig</strong>t kärleksfull.<br />

Det utsöndras så mycket<br />

serotonin inne i skallen att man<br />

bara älskar alla, och vill ta på alla,<br />

så det kan bli lite väl rörigt ibland.<br />

Då kan det lite lugnare Methylone<br />

vara att föredra.<br />

3/2009 oberoende<br />

–Den kemiska benämningen<br />

på det är förresten BKMDMA,<br />

informeras jag i rask takt, och det<br />

är inte olagligt men klassas som<br />

hälsofarlig vara.<br />

–Men däremot Methedron,<br />

som också är en sorts lillebror<br />

till Mephedron, är inget bra alls,<br />

tycker han. Helt kass.<br />

”använder väl det vanliga”<br />

– Totalt har jag använt droger<br />

i två år, och jag använder mest<br />

cannabis och benz, och så tjack<br />

förstås, och mephedron och ritalin.<br />

– Eller jag använder väl allt det<br />

vanliga, egentligen, utom kokain<br />

och heroin.<br />

– Alla som jag hänger med, och<br />

umgås med knarkar, fortsätter<br />

han.<br />

–Jag skulle tro att ungefär 70,<br />

80 procent av alla jag känner<br />

knarkar. Dom jag växte upp med,<br />

och umgicks med i plugget knarkar<br />

ju så gott som allihop, och<br />

sen har jag träffat och lärt känna<br />

skitmånga genom drogerna. Du<br />

vet folk jag sålt till, knarkat med<br />

eller handlat av. Det är många<br />

knarkpolare, konstaterar han.<br />

– Att jag provade sub den där<br />

nyårsdagen var ingen slump, jag<br />

hade redan bestämt mig för att<br />

skaffa Subutex eller Suboxone.<br />

– Men att det stod en snubbe<br />

precis utanför porten den där<br />

dagen var ju en slump, skrattar<br />

han. Han stod halvvägs in i<br />

buskarna och höll på med nåt,<br />

minns han.<br />

Varför han bestämt sig att prova<br />

just något av dessa två läkemedel<br />

förklarar han med: Jag hade ju redan<br />

provat de flesta andra opiater,<br />

fortsätter han, som kodein och<br />

Tramadol, ja dom vanliga.<br />

– Så nu kände jag för att testa<br />

nåt med buprenorfin, fast inte<br />

Temgesic utan någon starkare.<br />

Janne Wallin<br />

Anmäl<br />

biverkningar<br />

n Du kan själv anmäla de<br />

biverkningar du upplever<br />

med ditt/dina läkemedel på<br />

http://www.lakemedelsverket.<br />

se/Alla-nyheter/NYHETER-<br />

2007/Patienter-ges-mojlighetrapportera-biverkningar/<br />

ett levande FASS<br />

– Drogerna är inte nummer ett<br />

i mitt liv nu, och kommer inte att<br />

vara det senare heller, slår han<br />

fast.<br />

– Nummer ett är min flickvän.<br />

Rädd för att gå ut<br />

– Det mest positiva med drogerna,<br />

och livet med droger, är<br />

två saker.<br />

– Självinsikt, säger han, jag<br />

har fått självinsikt tack vare livet<br />

med drogerna, och så självklart<br />

alla nya vänner.<br />

Efter en kort stunds funderande<br />

säger han slutligen: Det mest<br />

negativa är polisen och deras sätt<br />

att stän<strong>dig</strong>t förfölja och trakassera<br />

mig och mina vänner.<br />

– Jag vågar fan inte gå ut längre<br />

ibland, för gör jag det så är dom<br />

där, säger han och ser plötsligt<br />

väl<strong>dig</strong>t allvarlig ut.<br />

– Psykiska problem är en an-<br />

nan negativ grej, fortsätter han,<br />

men dom orsakas ju av polisen.<br />

Jag är ju för fan rädd för att gå ut,<br />

även om jag inget gjort.<br />

– Jag kanske bara ska gå och<br />

handla, men får ju sätta på mig<br />

mössor och stoppa in håret, och<br />

på med inlines så jag hinner undan.<br />

– Ska det behöva vara så, avslutar<br />

han.<br />

Janne Wallin<br />

29

tRäDGÅRDsvän Robert Hansson, som skrev<br />

projektansökan till Gröna Fingrar, tycker att arbetet<br />

i trädgårdslandet är rogivande<br />

GRÖna FInGR<br />

en FRenetIsK aKtIvItet råder i <strong>RFHL</strong> Oberoende Göteborgs<br />

lokaler på onsdagen. Det städas, dukas, lagas mat,<br />

krattas i trädgården, målas. I morgon är det dags för invigningen<br />

av projektet Gröna Fingrar. Man väntar en stor samling<br />

människor till invigningen från psykiatri, beroendevård<br />

och olika föreningar man samarbetar med.<br />

Gröna Fingrar vänder<br />

sig till personer med<br />

neuropsykiatriska<br />

funktionshinder, beroendeproblem<br />

och<br />

psykpatienter. Syftet är att med<br />

hjälp av social trygghet, gemenskap,<br />

råd, stöd , utbildning och<br />

arbete i skog och mark och trädgård<br />

stärka deltagarnas självförtroende<br />

och hälsa.<br />

Robert Hansson, snart 40, är<br />

initiativtagare till projektet. Han<br />

har själv adhd, och som sjukpensionär<br />

har han egna erfarenheter<br />

av sysslolöshet:<br />

– Det är ju inte alltid så kul<br />

30<br />

att gå hemma och dra benen efter<br />

sig särskilt inte när man har<br />

adhd och det kryper i kroppen,<br />

säger Robert. Det är skönt att ha<br />

en sysselsättning och särskilt då<br />

trädgårdsarbete. Arbetet i trädgårdslandet<br />

är rogivande, att pilla<br />

lite här och lite där.<br />

Projektidén i liten skala<br />

Robert har prövat trädgårdsarbete<br />

mot projektets målgrupp. Han<br />

var under en tid volontär på projektet<br />

Möjligheternas Hus på Lillhagens<br />

psykiatriska mottagning:<br />

– De intagna jag jobbade tillsammans<br />

med däruppe, visade<br />

tecken på att trädgårdsarbetet<br />

fungerar för dem som för mig. En<br />

av dem hade inte pratat på länge,<br />

länge, länge. När vi hade jobbat<br />

tillsammans i trädgården ett par<br />

dagar så sa han ett par ord till<br />

mig. Efter en vecka pratade han<br />

så mycket att man inte orkade<br />

lyssna på honom.<br />

– En annan kille var så ovan att<br />

ta egna initiativ att han frågade<br />

om allt. Jag sa åt honom att börja<br />

gräva, han tog spaden och slängde<br />

iväg jorden och frågade: Vad<br />

ska jag göra nu då? Ja, ta tio spadtag<br />

till, och tio till, sa jag. Fortsätt<br />

bara… Efter några veckor var han<br />

oberoende 3/2009

InvIGnInGsneRveR Karin Olsson (till vänster),<br />

ordförande i <strong>RFHL</strong> Oberoende Göteborg,<br />

var lite lagom nervös inför invigningen.<br />

aR InvIGt!<br />

självgående och tog egna initiativ<br />

när det gällde jobbet.<br />

På eftermiddagen är det styrgruppsmöte.<br />

Pelle Hjelm från<br />

Göteborgs kommun, Lundby<br />

stadsdelsförvaltning och projektledare<br />

för Möjligheternas hus,<br />

och Birgitta Ravens från beroendevården<br />

sitter tillsammans med<br />

Karin Olsson, ordförande i föreningen<br />

och de två projektledarna<br />

runt ett bord och diskuterar risker,<br />

chanser, värderingar:<br />

Kan man straffa ut sig från projektet?<br />

Vad ska deltagarna ha med<br />

sig när de deltagit i projektet?<br />

Vad händer om det inte blir<br />

några skogs– eller trädgårdsjobb?<br />

Vad händer om det blir tråkigt?<br />

Om deltagarna börjar droppa av?<br />

Eller om någon bara vill sitta och<br />

dricka kaffe?<br />

Diskussionerna böljar fram och<br />

tillbaka. Om behovet av att ställa<br />

krav på människor men inte för<br />

höga . Att behandla folk som folk,<br />

att vi inte ska syssla med behand-<br />

3/2009 oberoende<br />

ling och inte vårda, samti<strong>dig</strong>t som<br />

vi måste ha en stor förståelse för<br />

människors svårigheter. Efter två<br />

timmar avbrytes styrgruppsmötet.<br />

Barn måste hämtas från dagis och<br />

rörorna till morgondagens tunnbrödsrullar<br />

ska göras i ordning.<br />

Invigningsdagen<br />

På invigningsdagens morgon<br />

kommer Robert in i lokalerna vid<br />

halvåttatiden. Han har bara sovit<br />

en och en halv timme. Nervös för<br />

hur allt ska bli. Tillsammans reser<br />

vi partytältet och ställer allt i<br />

ordning. Det ligger en stämning<br />

av spänd förväntan i luften. Hur<br />

många ska komma? Hur blir vädret?<br />

Och hur länge ska människor<br />

stå ut i det intensiva oljudet som<br />

kommer från bilningen av badrummen<br />

i lägenheterna ovanför<br />

<strong>RFHL</strong> Göteborg.<br />

Kaffe kokas. Tunnbrödsrullar<br />

meckas under ledning från<br />

Ulrika Friberg, 36, som är projektets<br />

andra projektledare och<br />

som har arbetat många år i restaurangbranschen.<br />

Hon har varit<br />

sjukskriven under lång tid då hon<br />

gick igenom en livskris. Hon har<br />

just avslutat en mammale<strong>dig</strong>het<br />

och var innan dess sjukskriven<br />

lång tid. Projektet innebär hennes<br />

återinträde på arbetsmarknaden.<br />

Invigningen klar<br />

Klockan är ett och gästerna<br />

börjar droppa in. Vädret kunde<br />

inte vara bättre och efter lite<br />

mingel äntrar skådespelaren Alf<br />

By scenen och läser en dikt. Karin<br />

Olsson håller invigningstalet. Det<br />

hela avslutas med att Arvsfondens<br />

handläggare Susanne Arnehed<br />

planterar projektets vårdträd,<br />

ett persikoträd.<br />

Klockan kvart över sex har alla<br />

gäster gått. <strong>RFHL</strong> Oberoende<br />

Göteborg är utslaget, utpumpat.<br />

Projekt Gröna Fingrar är invigt.<br />

Allt har gått bra. På måndag gäller<br />

det att börja leverera.<br />

Text & foto: Per Sternbeck<br />

KÖKsbestyR<br />

Gröna Fingrar<br />

innebär Ulrika<br />

Fribergs återinträde<br />

på arbetsmarknaden.<br />

31

Oberoende möter Wolfgang Rutz<br />

RecePt: DemoKR<br />

vIssa männIsKoR äR lättare än<br />

andra att intervjua. Wolfgang Rutz,<br />

psykiatriprofessor, tillhör den lättare<br />

sorten. Man ställer en fråga och efter<br />

en och en halv timmes intensivt antecknande<br />

slänger man igen blocket.<br />

Man har fått svar på alla frågor man<br />

hade plus några till. Vi har stämt möte<br />

för att prata om sambanden mellan<br />

psykisk ohälsa och beroende.<br />

Wolfgang Rutz<br />

är 66 år gammal,<br />

läkare och<br />

psykiater. Han<br />

kom till Sverige<br />

från Bayern 1970. Han har genom<br />

åren arbetat väl<strong>dig</strong>t brett inom<br />

den svenska psykiatrin. Fram till<br />

1998 var han chef för psykiatrin<br />

på Gotland. Då erbjöds han ett<br />

chefsjobb på WHO som ansvarig<br />

för Världshälsoorganisationens<br />

europeiska program för psykisk<br />

hälsa och jobbade där fram till<br />

2004. Fram till halvårsskiftet var<br />

han chef för enheten för hälsofrämjande<br />

psykiatri i Uppsala.<br />

– När det gäller psykisk hälsa<br />

är beroendefrågan en självklar<br />

del. Det är viktigt att inte skilja<br />

beroendefrågan från psykiatrin,<br />

och det är viktigt att inte skilja<br />

psykiatrin ifrån samhället, inleder<br />

Wolfgang.<br />

Moralism leder till ohälsa<br />

Wolfgang Rutz menar att vi i<br />

Sverige har en moralistisk eller<br />

snarare dubbelmoralistisk syn på<br />

människor som missbrukar. Och<br />

att moralismen leder till ohälsa<br />

32<br />

genom ickefungerande och dåligt<br />

koordinerade vård– och stöderbjudanden.<br />

– I Tyskland, Spanien och Danmark<br />

finns det män som är socialt<br />

etablerade och respekterade<br />

men som utvecklar levercirrhos.<br />

I Sverige blir du socialt utslagen<br />

eller marginaliserad långt innan<br />

du hinner utveckla skrumplevern.<br />

Det är märkligt men väl<strong>dig</strong>t<br />

tydligt. Utslagningen beror<br />

på moralism.<br />

– Ju mer vi lär oss om<br />

hjärnan genom neuropsykiatrin,<br />

desto mindre anledning<br />

finns det att vara<br />

moralistisk när det gäller<br />

beroendefrågorna. Man<br />

pratar om att det bland<br />

missbrukare finns mellan<br />

60–80 % som har<br />

dubbeldiagnoser. Både<br />

som orsak men också<br />

till följd av samhällets<br />

behandling av<br />

dem. Många på<br />

plattan borde få<br />

en neuropsykiatrisk<br />

diagnos<br />

och adekvat<br />

oberoende 3/2009

atI&toLeRans<br />

3/2009 oberoende<br />

behandling istället för att jagas<br />

av polis efter att ha tvingats till<br />

kriminalitet eller prostitution<br />

för att försörja sig med droger.<br />

Droger som de kan behöva av<br />

psykiatriska skäl som i sin tur ha<br />

en psykosocial eller existentiell<br />

bakgrund.<br />

Missbruk ett symtom<br />

Wolfgang Rutz menar att det<br />

inte är ändamålsenligt att dela<br />

upp patienterna i psykiatriska –<br />

och beroendediagnoser:<br />

– Man vet att 60 % av alla män<br />

som börjar dricka för mycket alkohol<br />

har en underliggande depression.<br />

Depressionen är i sin<br />

tur oftast psykosocialt betingad<br />

mot bakgrunden av en biologisk<br />

genetisk sårbarhet.<br />

– Man vet det men vill inte se<br />

kopplingen. Möter jag en alkoholiserad<br />

man som söker upp<br />

oss i sjukvården så måste jag<br />

avgifta honom och ge honom en<br />

chans att visa upp sig när alkoholens<br />

verkan har avtagit. Vi vet<br />

idag att män som är deprimerade<br />

i hög grad dricker alkohol.<br />

Män dricker<br />

ofta självmedicinerande<br />

för<br />

att hantera<br />

Och alkohol är ett effektivt korttidsverkande<br />

ångestdämpande<br />

och även depressionslindrande<br />

medel. Fast i längden fördjupas<br />

depressionen.<br />

– Män dricker ofta självmedicinerande<br />

för att hantera ångesten<br />

och depressionen, och för<br />

att de inte känns vid depressionen<br />

eller får hjälp med den. En<br />

av anledningarna till att de inte<br />

får hjälp kan vara att de stämplas<br />

som alkoholister. Ur ett hälsoperspektiv<br />

måste man se alkoholmissbruket<br />

som ett symptom<br />

och inte som ett grundproblem.<br />

Alkohol – eller drogsrestriktion<br />

är därför enbart symtomreduktion<br />

på samhällsnivå, men gör<br />

inget åt orsaksbakgrunden, även<br />

om den kan behövas som ett första<br />

steg.<br />

Recept: demokrati<br />

– Det nord– och östeuropeiska<br />

drickandet där man strävar efter<br />

att bli full ser jag som ett flyktbeteende<br />

och ibland som ett självdestruktivt<br />

sälvmordsekvivalent.<br />

Man står inte ut med att leva och<br />

därför bedövar man sig. Hur får<br />

vi bukt med det? För mig handlar<br />

det om att samhället i allt för<br />

liten utsträckning ger människor<br />

möjligheter att må bra. Vi vet att<br />

det finns fyra grundläggande<br />

faktorer för psykisk hälsa: att<br />

ha en känsla av social betydelse<br />

och anknytning, att behövas, att<br />

kunna planera sitt eget liv, att<br />

känna att man har integritet och<br />

att känna ett existentiellt samband<br />

och en livsmening. Titta på<br />

de grupper som vi idag vet är utsatta<br />

för missbruk. Medelålders<br />

män, ungdomar, invandrare och<br />

asylsökande: Vilka faktorer är<br />

depression. t t<br />

33

det som påverkar deras liv? Vad<br />

fattas dem?<br />

– För att minska dessa gruppers<br />

utsatthet måste de få flera av<br />

de fyra punkterna tillgodosedda.<br />

Det kommer inte att hjälpa med<br />

någon förbudspolitik. Receptet är<br />

demokrati, pluralism och ömsesi<strong>dig</strong><br />

tolerans, tror jag.<br />

– Politik är inte politikernas ensak.<br />

Politik är ett allmänt ansvar<br />

och syftet med politiken måste<br />

vara att underlätta människornas<br />

möjligheter att lösa sina problem<br />

på sitt sätt, att hitta fram till sina<br />

egna hälsoförutsättningar på<br />

egna villkor och efter egna förutsättningar.<br />

dåliga på att prata allvar<br />

Wolfgang Rutz ser även vår<br />

oförmåga och ovilja att föra samtal<br />

om de stora livsfrågorna som<br />

något som skapar ohälsa:<br />

– Pratar man med ungdomar<br />

om livets mening så förstår de ofta<br />

inte skillnaden mellan ont och<br />

gott. Det finns ingen etisk– moralisk<br />

värdediskussion samti<strong>dig</strong>t<br />

som samhällets värdesystem förändras<br />

kraftfullt och dramatiskt.<br />

Det som fanns för en generation<br />

sedan av schyssthet och anstän<strong>dig</strong>het<br />

har tunnats ut. Det har<br />

ersatts med en mycket stark och<br />

materiellt inställd individualism.<br />

– Vi vet idag att ”virtue” och<br />

”wisdom” ingår i hälsans förutsättningar.<br />

Vem ska börja värdediskussionen?<br />

Vem ska fylla upp<br />

det moraliska vakuumet? Inte<br />

kan det vara samhället eller staten<br />

– annat än att demokratisk skapa<br />

förutsättningar och utrymme för<br />

en sådan diskussion. Det finns<br />

bara individuella svar och lösningar.<br />

Vi har alla som individer<br />

ett ansvar för att hitta dom för oss<br />

själva och hjälpa andra att göra<br />

samma sak.<br />

Wolfgang Rutz kan förstå var-<br />

34<br />

för så många unga mår psykiskt<br />

dåligt idag:<br />

– Det är svårt att vara ung idag,<br />

att inte ha några klara perspektiv.<br />

Man vet inte hur livet ser ut om<br />

10, 20, 30 år. Alla dessa valmöjligheter<br />

som ändå inte ger några<br />

framtidsperspektiv. Det finns hur<br />

många skolor och kurser som<br />

helst att välja mellan men det ger<br />

ju egentligen ingen frihet. Det<br />

är en frihet att som kund stå på<br />

McDonald’s och få välja hamburgare.<br />

Det ger inte mig någon<br />

frihet. Jag mår tvärtom nästan<br />

dåligt av det.<br />

– Våra liv har förändrats och<br />

det går frapperande fort. Jag hoppas<br />

att det kan bli nåt positivt av<br />

det men är osäker på om det blir<br />

så. Titta på ungdomars sätt att<br />

dricka alkohol. Det är ett vettlöst<br />

drickande. Jag likställer det<br />

med ett suicidalt beteende – ”att<br />

komma bort”. Svaret på det problemet<br />

är ju inte att höja priset på<br />

alkohol.<br />

alla har ett ansvar<br />

Wolfgang Rutz ogillar intensivt<br />

att man sätter etiketter på människor<br />

på det sätt samhället gör.<br />

– Min psykiatriska förgångare<br />

på Gotland – Josef Lundahl,<br />

en stor man – jämförde en gång<br />

samhället med en symfoniorkester<br />

där alla har sin roll, även triangelspelaren.<br />

– Missbruk är oftast ett symptom<br />

på något underliggande. Det<br />

finns orsaker bakom missbruket,<br />

som man inte orkar ta hand om.<br />

Så man fokuserar enbart på beroendet.<br />

Eller så sätter man en<br />

diagnos på människor. Är man<br />

bara en vanlig utåtagerande jobbig<br />

unge får man ingen hjälp. Så<br />

snart adhd-diagnosen fastställts<br />

kommer hjälpen. Det är problematiskt<br />

att vi alltid förknippar<br />

vårt erbjudande om hjälp och<br />

stöd med kravet på en diagnos.<br />

Det är ett tecken på att vi bryr oss<br />

för lite – och det är ett tecken på<br />

avhumanisering.<br />

– Vi har en tendens i vårt land<br />

att hålla oss till det konkreta,<br />

materialistiska, mätbara, menar<br />

Wolfgang Rutz. Vi vill ha konkreta<br />

bevis, ”evidens” – men håller<br />

oss samti<strong>dig</strong>t med ett evidensbegrepp<br />

baserat på ”kontrollerade”<br />

studier. Filosofiska, humanistiska<br />

och sociologiska frågor finns det<br />

inte den typen av evidens för och<br />

då kallas det för flum. Mitt svar<br />

på det är ett citat från Albert Einstein.<br />

Han sa: ”Not everything<br />

that counts can be counted and<br />

not everything that can be counted,<br />

counts”. *<br />

totalitär utveckling<br />

Wolfgang Rutz varnar för den<br />

politik Sverige har avseende personer<br />

med beroendeproblem,<br />

särskilt den ensi<strong>dig</strong>a hårda linjen<br />

mot narkotikaberoende:<br />

– Man kan inte dra alla missbrukare<br />

över en kam. Man måste<br />

göra en individuell bedömning<br />

för varje person och väl<strong>dig</strong>t målinriktat<br />

försöka hjälpa till. Jag<br />

menar att sättet att dra alla över<br />

en kam kan bli förstadiet till avdemokratisering,<br />

totalitarism och<br />

i värsta fall fascism. Jag menar att<br />

vi alla har en plikt att bete oss hälsofrämjande.<br />

Alla kan göra det i<br />

sina olika roller vad dessa roller<br />

än är. Och vad är hälsofrämjande?<br />

Jo, att alla beter sig som folk mot<br />

varandra, att vi sätter människan<br />

i centrum, att vi beter oss humant<br />

mot varandra.<br />

Text och foto:<br />

Per Sternbeck<br />

* (Fri översättning: Allt som<br />

räknas kan inte beräknas, och det<br />

som kan beräknas räknas inte<br />

alltid)<br />

oberoende 3/2009

så samspelar<br />

missbruk och<br />

depressioner<br />

PeRsoneR som sLutaR ett missbruk drabbas ofta av<br />

depression. Ibland kommer depressionen efter flera års drogfrihet.<br />

Finns det ett samband? Och i såna fall, hur hänger det<br />

ihop? Vi ställde frågan till Johan Franck, beroendeläkare och<br />

forskare på Karolinska Institutet.<br />

Det är en stressad Johan<br />

Franck som kommer<br />

till intervjun. Han<br />

hälsar på svininfluensa–manér,<br />

det vill<br />

säga, vi tar inte varandra i handen.<br />

Vi sätter oss i en soffa i foajén på<br />

landstingets administrativa lokaler<br />

och påbörjar vårt samtal. En<br />

reporter från Svenska Dagbladet<br />

rycker i honom och vill ta foton<br />

så fort som möjligt. Vi är fär<strong>dig</strong>a<br />

om 20 minuter – en halvtimme,<br />

säger Johan och så börjar han berätta:<br />

– Det finns två olika typer av<br />

depression som vi pratar om i det<br />

här fallet, det är dels en kemisk<br />

depression som orsakas av alkohol<br />

och droger. Den går i de flesta<br />

fall tillbaka av sig själv, alkohol på<br />

cirka en månad och med andra<br />

droger tar återhämtningen lite<br />

längre tid.<br />

Den andra formen är en ofta<br />

underliggande psykisk ohälsa<br />

som ligger latent och som drogen<br />

lägger lock på. Det spelar ingen<br />

3/2009 oberoende<br />

roll om man varit på banan i tiofemton<br />

år. Den underliggande depressionen<br />

finns ändå kvar. Man<br />

talar om en depressiv affektiv<br />

sjukdom som måste behandlas.<br />

samti<strong>dig</strong> behandling<br />

– Man måste behandla drogmissbruket<br />

för sig och depressionen<br />

för sig, samti<strong>dig</strong>t. Behandlar<br />

man inte den underliggande psy-<br />

Man räknar<br />

med att 15–40<br />

procent av alla<br />

i missbruk har<br />

AdHd.<br />

kiatriska diagnosen så är det en<br />

klar återfallsrisk. Det går inte att<br />

behandla alkoholism med antidepressiva<br />

mediciner. Det där förstår<br />

vi nu och det har vi förstått i<br />

15–20 år och jag tror att vi är bra<br />

på det i Sverige. Förut fanns det en<br />

tendens att sjukvården sa till beroende<br />

deprimerade människor<br />

att de skulle återkomma om sex<br />

månader när de var nyktra och då<br />

skulle de få hjälp med sin psykiska<br />

ohälsa. Så gör vi inte längre.<br />

Hjärnskadande droger<br />

Johan Franck pekar också på att<br />

själva drogen kan skapa hjärnskador<br />

som i sin tur ger depressioner<br />

eller andra psykiatriska symtom:<br />

– Amfetaminerna tömmer ut<br />

kroppen på de signalsubstanser,<br />

serotonin, noradrenalin och<br />

dopamin, som styr vårt psykiska<br />

mående i hjärnan. Det leder till<br />

en akut kemisk depression som i<br />

sin tur leder till en djup, kortvarig<br />

nedstämdhet, ofta med ångest.<br />

Använder man amfetamin i höga<br />

35<br />

t<br />

t

RIsKFaKtoR ADHD är i sig en riskfaktor för missbruk, säger Johan Franck.<br />

doser under lång tid kan det ha en<br />

hjärnskadande effekt och det står<br />

alldeles klart att vissa narkotika<br />

är mer hjärnskadande än andra.<br />

Amfetamin, särskilt olika varianter<br />

av extasy och liknande, samt<br />

cannabis står i en klass för sig.<br />

– Vi får förstås inte heller glömma<br />

alkohol som har mycket påtagliga<br />

negativa effekter på hjärnan.<br />

Den behandling med centralstimulerande<br />

läkemedel (i vissa fall<br />

även amfetamin) som används<br />

vid ADHD anses inte skada hjärnan,<br />

utan tvärtom återskapa en<br />

balans i dopaminsystemet som är<br />

satt ur spel. Doserna här är också<br />

mycket lägre än i missbrukssammanhang.<br />

Samti<strong>dig</strong>t innebär behandling<br />

med narkotikaklassade<br />

läkemedel alltid en avvägning där<br />

fördelarna noggrant måste vägas<br />

mot riskerna för t ex missbruk.<br />

adHd-faktor för depression<br />

Ytterligare något annat Johan<br />

36<br />

Franck vill trycka på när det gäller<br />

missbruk och depression är<br />

ADHD:<br />

– Man räknar med att mellan<br />

15–40 % av personer i missbruk<br />

har ADHD och det gäller förmodligen<br />

alla missbrukare, inte<br />

bara de som går på amfetamin.<br />

ADHD är i sig en riskfaktor för<br />

missbruk och det är ju jobbigt<br />

att ha ADHD. Man har svårt att<br />

planera, mycket blir kaos och det<br />

här leder ofta till frustration hos<br />

människorna som har det. Livet<br />

blir jobbigt. Det går tungt. Lägger<br />

man på ett missbruk på det<br />

här så kan påfrestningarna lätt bli<br />

för stora. Man drabbas av depression.<br />

– Något annat vi märkt är att<br />

de som behandlas för sin ADHD<br />

och sitt missbruk drabbas också<br />

ofta får en sekundär depression.<br />

En reaktiv depression, en sorg,<br />

över alla år som gått förlorade i<br />

missbruket. Där är det viktigt att<br />

kanske ge samtalsstöd och använda<br />

psykologiska metoder för<br />

att rå på den.<br />

Ingen underbehandling<br />

Johan Franck tror inte att det<br />

råder en underbehandling av depression<br />

hos personer som varit<br />

beroende. Han kan dock se att<br />

det ofta finns en stark tendens<br />

hos nyktra missbrukare att inte<br />

vilja använda t.ex. antidepressiva<br />

läkemedel:<br />

– Det finns en ortodox inställning<br />

till läkemedel hos många<br />

som slutat med droger, men mår<br />

man dåligt mår man dåligt, och<br />

då ska man få effektiv behandling,<br />

tycker jag.<br />

Vi avslutar intervjun genom<br />

att inte ta i hand nu heller. Johan<br />

Franck skyndar iväg till den rastlöst<br />

trampande fotografen från<br />

Svenska Dagbladet.<br />

Text: Per Sternbeck<br />

Foto: Fredrika Jöberger<br />

oberoende 3/2009

Familjehemmet<br />

brann – ingen<br />

vill ta ansvar!<br />

HILLevI HuLtman, 54, har tagit emot omhändertagna<br />

barn i sitt hem sedan 1995. Hundratals barn som inte kunnat<br />

vistas hon sina föräldrar har fått en tillfällig trygghet<br />

hemma hos henne. Nu vet hon inte längre om hon vågar ta<br />

emot fler. Ett av barnen tände eld på hennes hus och nu vill<br />

ingen ersätta henne fullt ut för hennes skador.<br />

Det är den 23 september<br />

2007. Hillevi har<br />

två omhändertagna<br />

barn från placerade,<br />

en artonåring och en<br />

nioåring, förmedlade genom företaget<br />

Sociala Tjänster AB.<br />

– Jag behövde åka och handla.<br />

3/2009 oberoende<br />

Jag frågade artonåringen om han<br />

skulle vara hemma och om han<br />

kunde passa nioåringen under tiden.<br />

Det var lugnt. Han var hemma<br />

med sin tjej och satt och åt.<br />

Hillevi åker iväg. Efter bara ett<br />

par minuter ringer hennes mobil.<br />

Det är nioåringen som berättar<br />

att det brinner i artonåringens<br />

garderob. Hillevi säger åt honom<br />

att ringa brandkåren och vänder<br />

genast bilen.<br />

Brandkåren var där när Hillevi<br />

kom. De begränsade skadorna<br />

till övervåningen. Den var helt<br />

förstörd, ena rummet var brand-<br />

37<br />

t<br />

t

skadat, det andra rummet rökskadat.<br />

Hillevi och hennes familj<br />

fick bo på hotell en vecka. Efter<br />

det hyrde familjen en annan kåk<br />

att bo i under de sju månader det<br />

tog att reparera huset. Kanske<br />

hade historien kunnat stanna här.<br />

Olyckor händer. Särskilt när barn<br />

leker med eld, men så enkelt är<br />

det inte.<br />

tvingades gå till socialen<br />

Hillevis hemförsäkring betalade<br />

hotell plus huset man hyrde,<br />

men hemförsäkringen täckte inte<br />

det fulla värdet på huset. Det<br />

vill säga, när försäkringsbolaget<br />

renoverar så räknar de med att<br />

man renoverar huset till nystandard<br />

och den standardhöjningen<br />

måste man betala för oavsett om<br />

man vill det eller inte. Hillevis<br />

försäkringsbolag menade att hon<br />

skulle betala 100 000 kronor för<br />

den renovering de utförde av<br />

hennes hus.<br />

– Jag hade inte några pengar att<br />

betala med, berättar Hillevi. Att<br />

vara ett familjehem är mitt jobb.<br />

Nu kunde jag inte ta emot några<br />

placeringar och jag fick inte heller<br />

några placeringar. Ingen brydde<br />

sig om mig. Inte Sociala Tjänster<br />

AB som hade placerat ungarna<br />

hos mej och inte heller Botkyrka<br />

kommun som hade omhändertagit<br />

dem. Det var tyst.<br />

Våren 2008 kunde Hillevi och<br />

hennes familj äntligen flytta tillbaka<br />

till sitt gamla hus. De var<br />

utfattiga:<br />

– Jag gick till socialen för att<br />

få matpengar men det fick jag så<br />

klart inte. Den 8 mars 2008 ringde<br />

de från Sociala Tjänster och<br />

frågade om jag kunde ta emot en<br />

flicka. Jag hade 19 kronor på kontot.<br />

Det blev inget och jag bröt<br />

ihop. Jag visste inte vad jag skulle<br />

göra.<br />

Som familjehem är man ”uppdragstagare”.<br />

Det finns ingen garanti<br />

för placeringar om man inte<br />

är kontrakterad. Det är inte Hil-<br />

38<br />

levi. Man har inte särskilt mycket<br />

trygghet<br />

I augusti 2008 tog Hillevi, som<br />

är engagerad i Musketörerna i<br />

Rågsved, hjälp av Michaela Sjögren<br />

från samma förening. De<br />

började agera för att få någon rätsida<br />

på situationen. Hillevi ringde<br />

upp Botkyrka som var den kommun<br />

som placerat nioåringen och<br />

undrade om deras ansvar i det<br />

hela. På Botkyrka kommun visste<br />

man inget om vad som hänt<br />

utan kontaktade företaget Sociala<br />

Tjänster AB:<br />

– Sociala Tjänsters chef ringde<br />

mej för första gången sedan branden,<br />

och undrade varför jag kontaktat<br />

kommunen. Jag svarade att<br />

någon måste ta sitt ansvar. Det<br />

kan ju inte ligga på mig.<br />

vägrade hjälpa till<br />

Hillevi kontaktade Trygg Hansa<br />

som är Botkyrkas försäkringsbolag.<br />

Där vägrade man att hjälpa<br />

till eftersom det inte fanns någon<br />

gärningsman angiven.<br />

Branden är klassad som mordbrand<br />

enligt brandinspektionen<br />

och det står i polisrapporten. Det<br />

måste vara någon av pojkarna som<br />

hade tänt på, men ingen av dem<br />

hade erkänt och därmed menade<br />

Trygg Hansa att de inte kunde gå<br />

in och täcka mina kostnader.<br />

Hillevi berättade för Sociala<br />

Som uppdragstagare<br />

sitter<br />

man i en<br />

oerhört utsatt<br />

position.<br />

Tjänster om vad som hänt. Efter<br />

många turer erbjöd man henne<br />

40 000 kr mot ett fribrev som därmed<br />

befriade företaget från allt<br />

ansvar.<br />

– Jag kände att jag inte kunde<br />

gå med på det, säger Hillevi trött.<br />

Fortsätter – trots allt<br />

Hillevi har fortsatt att driva<br />

familjehem efter detta men känner<br />

sig tveksam till om hon vågar<br />

fortsätta. Hittills har hon inte tagit<br />

emot barn från Sociala Tjänster<br />

igen.<br />

– Som uppdragstagare sitter<br />

man i en oerhört utsatt position.<br />

Allt lämpades på mig som privatperson.<br />

Branden och renoveringen.<br />

Jag fick bara hälften av mitt<br />

lösöre betalt av Länsförsäkringar.<br />

Jag har skulder upp över öronen.<br />

Alla privata enskilda människor<br />

som tar emot barn i sitt hem eller<br />

är familjehem står ensamma när<br />

sånt här händer.<br />

Nu för tiden står det i Sociala<br />

Tjänsters kontrakt att det är<br />

placerande kommun som har<br />

ansvaret i första hand när något<br />

händer. Sociala Tjänster har ett<br />

andrahandsansvar. Den tolkningen<br />

håller Hillevi med om:<br />

– Jag tycker att kommunen har<br />

ett yttersta ansvar för det här. De<br />

har tagit över vårdanden av de<br />

här barnen och då borde de också<br />

vara ansvariga för de handlingar<br />

dessa barn utför.<br />

Bär på allt ansvar<br />

Länsförsäkringar vill ha betalt<br />

för renoveringen de utförde<br />

på huset som ett av de placerade<br />

barnen tände på. Hillevi har inga<br />

pengar att betala med. Botkyrka<br />

kommuns försäkringsbolag förnekar<br />

ansvar. Social Tjänster AB<br />

tar inget ansvar. Hillevi bär på allt<br />

ansvar och tar emot barn som hon<br />

egentligen inte vet om hon vågar<br />

ta emot. Men vad ska hon göra?<br />

Text och foto:<br />

Per Sternbeck<br />

oberoende 3/2009

tveKsam Hillevi driver fortfarande familjehem, men känner sig tveksam till om hon vågar fortsätta.<br />

Gå med i <strong>RFHL</strong>!<br />

3/2009 oberoende<br />

39

FöRBundskansLI<br />

Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm,<br />

tel: 08-545 560 60, fax 08-33 58 66,<br />

e-post: info@rfhl.se, hemsida: www.rfhl.se<br />

LÄnsavdeLnIng<br />

<strong>RFHL</strong>-norrbotten Smedjegatan 1, 972 33 Luleå<br />

tel: 0920-22 89 49, fax 0920-22 89 49<br />

e-post: lulea@rfhl.se<br />

LokaLavdeLnIngaR<br />

Göteborg Sångspelsgatan 1, 422 41 Hisingsbacka<br />

tel: 031-82 51 91, 82 15 64, fax: 031-82 16 42<br />

e-post: kontakt@rfhl-goteborg.com,<br />

hemsida: www.rfhl-goteborg.com<br />

Jönköping Svavelsticksgränd 17, 553 15 Jönköping,<br />

tel/fax: 036-12 39 38 (kansliet)<br />

e-post: rfhl.jonkoping@telia.com<br />

Karlskrona Östra Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona<br />

tel: 0455-169 64, fax: 0455-188 01<br />

e-post: blekingegardar.familycare@swipnet.se<br />

www.blekingegardar.se<br />

Karlstad <strong>RFHL</strong> Qvinnoqulan, tel: 0762-76 89 72<br />

(Lena Båtman), e-post: qvinnoqulan@live.se<br />

Kiruna Steinholtzgatan 45, 981 32 Kiruna, tel: 0980-15478<br />

Luleå Smedjegatan 1, 972 33 Luleå<br />

tel: 0920-22 89 49 (kansliet) Oberoende gruppen i Luleå<br />

(män): Thomas, tel: 073-270 84 67<br />

Lund Postadress: Bantorget 6, Donyo, 222 29 Lund<br />

tel: 070-208 72 02 e-post: rfhl.lund@gmail.com<br />

Läkemedelsgruppen i tidaholm<br />

e-post: mona.carlsson@rfhl.se<br />

musketörerna i Rågsved Stövargatan 75,<br />

124 61 Bandhagen, tel: 08-502 160 00,<br />

e-post: info@musketorerna.se<br />

malmö Almbacksgatan 18, 211 54 Malmö<br />

tel: 040-611 91 35, fax: 040-661 40 08<br />

Boendekollektiven ComBoe: tel: 070-656 94 94,<br />

070-656 99 99, e-post: comboe3@hotmail.com<br />

motala/mariahjälpen Styvingevägen 24,<br />

591 34 Motala, tel: 0768-556 384<br />

e-post: bjorn.cederstrom@rfhl.se<br />

norrköping Qvinnoqulan Repslagarg. 11<br />

602 25 Norrköping, tel: 0762-24 18 01<br />

e-post: qvinnoqulan.norrkoping@hotmail.com<br />

oberoende skinnskatteberg tel: 0768-35 32 05,<br />

e-post: daniela.hassenstein@rfhl.se<br />

oberoende väst tel: 0737-69 55 92, Ängelholm<br />

e-post: hans.johansson@rfhl.se<br />

<strong>RFHL</strong> Gävleborg Södra Kungsgatan 30 B,<br />

802 52 Gävle, tel: 0700-38 51 78,<br />

e-post: rolf.karlsson@rfhl.se<br />

stockholm Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm<br />

tel: 08-545 560 69 fax 08-33 58 66<br />

e-post: stockholm@rfhl.se<br />

40<br />

www.rfhl.se/stockholm<br />

stockholm afrikanska systerföreningen c/o <strong>RFHL</strong>,<br />

Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm<br />

tel: 08-54 55 60 60, e-post: camilla.svenonius@rfhl.se<br />

tjuvgods Lagerlöfsg. 8, 112 60 Stockholm<br />

tel: 08-545 560 60 e-post: epost@tjuvgods.se<br />

spola brass och nubbe Tomas Bengtsson, Nyköping,<br />

tel: 0700–396148, e-post: bagarn4@hotmail.com<br />

uppsala län Bangårdsgatan 13, 753 20 Uppsala<br />

tel: 018-12 44 22, e-post: rfhlu@oberoende.info<br />

www.oberoende.info<br />

oMBud<br />

arboga Dan Karlsson, tel: 070-305 82 00<br />

båstad Hans Johansson, hans.johansson@rfhl.se<br />

Dalarna Jenny Sjödin, jenny.sjodin@rfhl.se,<br />

tel: 0704–474 657<br />

eskilstuna Lennart Clarstedt, tel: 070-37 68 477<br />

Fagersta Simone Lundh, tel: 0730-39 29 64<br />

Kalix-Haparanda Anna-Lisa Eckebring, 0923-22136<br />

Katrineholm Inger Forsgren, tel: 0708–740 899<br />

Lomma Roland Sjöberg, tel: 040-41 46 88<br />

mölndal Sven-Åke Lindgren, tel: 031-16 10 56<br />

orsa Stefan Källbäck, tel: 0250-43180<br />

skellefteå P O Boström, tel: 076-808 10 39<br />

sundsvall Helene Lundstedt, tel: 060-650 26 89<br />

timrå Jan Lidén, tel 060-57 49 68, 070-576 23 20<br />

Örebro Erja Lukkarila, erja_lukkarila@hotmail.com<br />

BeHandLIngsHeM<br />

Iris utvecklingscenter mullsjö<br />

Box 113, 565 23 Mullsjö, (Hablahester Bjurbäck), tel:<br />

0392-375 00, fax: 0392-37548<br />

Iris utvecklingscenter enköping<br />

Storgatan 42, 742 59 Grillby, tel 0171-47 12 40,<br />

fax: 0171-47 12 41<br />

Iris utvecklingscenter Göteborg<br />

Götabergsgatan 20, 411 34 Göteborg<br />

tel: 031-708 32 40, fax: 031-708 32 41<br />

Iris utvecklingscenter stockholm<br />

Västerlånggatan 54, 111 29 Stockholm,<br />

tel: 08-402 68 61, fax: 08-402 68 69<br />

e-post: info@irisutvecklingscenter.se<br />

FaMILjevåRd<br />

<strong>RFHL</strong> blekingegårdar Östra Vittusgatan 36,<br />

371 33 Karlskrona, tel: 0455-169 64<br />

e-post: blekingegardar.familycare@swipnet.se<br />

hemsida: www.blekingegardar.se<br />

<strong>RFHL</strong> värmlandsgårdar Kolvgatan 5,<br />

653 41 Karlstad, tel: 054-18 10 72, 070-20 93 171<br />

fax 054-18 10 71, e-post: rfhl-vmg@xpress.se<br />

hemsida: www.varmlandsgardar.se<br />

oberoende 3/2009

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!