undersökningen Konsten att leda unga

Konsten att
leda unga
– om ungas och chefers syn
på framgångsrikt ledarskap

Unga, odrägliga
karriärister?
Eller lomhörda chefer utan koll?
Är unga medarbetare söndercurlade, otåliga och en aning självcentrerade? Eller är de
snarare målorienterade, driftiga och behövligt nytänkande? Bilderna av medarbetare
i 20 till 30-årsåldern går isär. Men det är inte sällan man hör chefer säga att det omöjligt
att göra unga medarbetare nöjda, de vill ha allt och de vill ha det nu!
Så hur ser den samlade bilden ut? Är unga medarbetare svårare att leda än äldre?
Kräver de mer av chefen? Förväntar de sig snabb karriärutveckling utan att behöva
kämpa för det?
Eller lyssnar cheferna inte tillräckligt noga på vad unga vill ha ut av arbetslivet och
i stället erbjuder helt fel saker – sådant som kanske har fungerat förr, med andra generationers
medarbetare och med ett helt annat läge på arbetsmarknaden?
I undersökningen Konsten att leda unga har Kairos Future tillsammans med Kompetens
galan utrett precis det här: vad är egentligen ett framgångsrikt ledarskap av unga?
Och ser chefer på saken på samma sätt som de unga?
Trevlig läsning!
Mats Lindgren Vibeke Pålhaugen
vd, Kairos Future Group ordförande, Kompetensgalan
08-545 225 03 070-313 51 92
mats.lindgren@kairosfuture.com vibeke.palhaugen@kompetensgalan.se
KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 2

Unga kräver en annan typ av ledarskap
Det krävs en annan typ av ledarskap för att framgångsrikt leda
nej
unga – det anser de flesta chefer. På frågan Anser du att unga
26 %
generellt sätt ställer krav på en annan typ av ledarskap? blev
74 % utfallet enligt diagrammet bredvid, baserat på svar från 550 chefer.
ja
Framförallt anser de att unga är mer ifråga sättande än äldre
med arbetare och att de har ett mycket större behov av beröm och
uppmuntran. De anses också mindre lojala mot arbetsgivare (två
tredjedelar av cheferna anser det). Dessutom tycker drygt hälften
av cheferna att unga är mindre villiga att göra privata uppoffringar då det krävs i arbetet,
det vill säga att de inte är särskilt beredda att hugga i lite extra när belastningen är hög eller
stanna kvar ett par timmar efter ordinarie arbetstid om det krävs. Det kan även betyda att
unga, enligt cheferna, inte är beredda att flytta till en annan ort om det krävs i arbetet.
Fram träder bilden av en ifrågasättande, bekräftelsetörstande ung grupp medarbetare som
är illojal mot arbetsgivaren, en bild som chefer i offentlig och privat sektor dessutom är rätt
överens om.
På andra områden spretar dock bilden av unga. Är de extra känsliga för kritik eller inte? En
tredjedel av cheferna tycker det. Men exakt lika många chefer anser att de är mindre känsliga
för kritik än äldre och den sista tredjedelen anser att det inte är någon skillnad alls.
Chefer underskattar viljan att bli specialist
Många HR- och personalchefer menar att den traditionella tolkningen av begreppet karriär är
förlegat. I dag är det kanske rimligare att tala om personlig utveckling, om att avancera
genom att bredda sig snarare än genom att klättra. En sak är säker – innehållet som
begreppet karriär fylls av varierar beroende på vem som tillfrågas. Så frågan är om chefer
och unga har ungefär samma bild av vad en lyckad karriär innebär för unga?
De har de inte.
I vilken utsträckning
är följande viktigt
för en lyckad karriär:
kontinuerlig
personlig utveckling
Ungas svar
om sig själva:
90 % 78 %
hög lön 77 % 74 %
bli specialist/expert 76 % 45 %
bidra till en bättre värld 60 % 46 %
prova på många
typer av jobb
51 % 68 %
bli chef 39 % 32 %
resa mycket 32 % 47 %
Chefers svar om
vad de tror att
unga anser:
Jämförelse av chefers bild av
ungas syn på karriär och de
unga medarbetarnas egen
definition av en lyckad karriär.
Till cheferna löd frågan »När
unga medarbetare (20–30 år)
tänker på definitionen av en
lyckad karriär, i vilken utsträckning
tror du att följande är en
del?«
Till de unga löd den »I vilken
utsträckning är följande en del
av din definition av en lyckad
karriär?
I tabellen redovisas andelen
som svarat 5–7 på en sjugradig
skala där 1 mot svarar »i väldigt
liten utsträckning« och 7
motsvarar »i väldigt hög
utsträckning«
På vissa punkter har cheferna visserligen förstått hur det ligger till. Hög lön är viktigt för en
lyckad karriär – det anser en majoritet unga och ungefär lika många chefer tror att unga
tycker det är viktigt. Både chefer och unga rangordnar även kontinuerlig personlig utveckling
som nummer ett i prioritetslistan – men unga värdesätter denna aspekt i högre
utsträckning än vad cheferna tror.
Men det finns också gott om missförstånd och missuppfattningar. Chefer underskattar
rejält ungas vilja att avancera till att bli specialist eller expert. Långt fler unga ser detta
som en viktig del av en lyckad karriär än vad cheferna har förstått. På samma sätt underskattar
de ungas vilja att bidra till en bättre värld, att göra skillnad, något som verkligen
betyder något.
En annan missuppfattning är att chefer tror att unga anser att man måste prova på många
typer av jobb för att ha en lyckad karriär i mycket högre utsträckning än unga faktiskt anser.
Chefer tror också att unga vill resa mycket – men de vill de inte. Enbart en tredjedel av
ungdomarna anser att intensivt resande hör till definitionen av en lyckad karriär.
KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 3

Det är inte de unga som är problemet, det är de gamla – i dubbel bemärkelse!
De flesta chefer anser alltså att unga kräver en annan typ av ledarskap. Däremot är det inte
unga medarbetare som är svårast att leda. Det är i stället de äldre!
Generellt sett är det alltså gruppen medarbetare i åldern 50+ som är svårast att leda enligt
cheferna. Det är gamla rävar som varit länge på arbetsplatsen, vet vad de kan kräva och hur
de ska manövrera.
Kvinnliga chefer anser att det är svårt att leda medarbetare i åldern 50+ i betydligt större
utsträckning än vad manliga chefer gör – 52 procent av de manliga cheferna och enbart
36 procent av de kvinnliga tycker att det är lätt att leda äldre medarbetare.
Däremot har kvinnliga chefer lättare att leda unga än vad manliga chefer har! Möjligen beror
detta på att unga medarbetare har mer respekt för kvinnliga chefer än äldre medarbetare
har, tack vare att unga är mindre präglade av en förlegad könshierarki på arbetsmarknaden.
Eller så kan det bero på att många kvinnor helt enkelt har en annan ledarstil än männen – en
ledarstil som passar bättre för den unga generationen.
procentandel som svarat »lätta«
55 %
56 %
Vad unga vill ha
53 %
43 %
medarbetare i åldern …
20–30 år 30–40 år 40–50 år 50+ år
Till cheferna löd frågan »Hur
svåra/lätta anser du följande
grupper vara att leda?«
Diagrammet baseras på svar
från 550 chefer.
Men vad är det då de måste anstränga sig att göra? Vad är det unga medarbetare vill ha? I
korthet är det samma sak som alla medarbetare vill ha, nämligen en chef som lyssnar, som
ser, hör och bekräftar. Möjligen är det så att unga vill detta i betydligt större utsträckning än
äldre. De mest förekommande orden när man frågar unga vad som kännetecknar en bra chef
är lyhörd, tydlig, empatisk, lyssnande, rättvis, rak, kommunikation, ärlig, engagerad, positiv,
kunnig, god, lugn, förtroende, bestämd, omtänksam, förstående, uppmuntrande, feedback,
beslut, öppen, trevlig. Lyhörd är det helt dominerande begreppet.
Intressant är dock att som god tvåa kommer ordet »rak«, som i rak kommunikation. En bra
chef ska alltså vara både lyhörd och rak, lyssna och vara tydlig, kanske rent av peka med
hela handen ibland.
Rakhets- och tydlighetsskolan är inte riktigt vad svenska chefer har gått i. Tydlighet är
knappast någon svensk kardinaldygd. Och chefer födda på 50-talet är snarare präglade av
1970-talets flum än 2000-talets feedback och »rejtande«. De har varken lärt sig att »gilla«
eller dissa.
Att framgångsrikt leda unga – en universell formel
Vad är det vi vill uppnå när vi talar om vikten av att leda unga? För många handlar det nog
om att få unga att känna lojalitet och ansvar mot sin arbetsgivare. Lojalitet i den gamla
klassiska bemärkelsen är på väg ut, bland dagens 20–30-åringar är det endast 40 % som
känner lojalitet mot sin arbetsgivare, och ålder, kön, utbildningsnivå eller verksamhetsfält
verkar vara av underordnad betydelse. Det som däremot har betydelse är hur nöjd man är
med sin arbetsplats – de som trivs känner sig betydligt mer lojala än de som inte trivs.
Detsamma gäller synen på chefen, bland de som är nöjda med chefen känner sig 50 % lojala
med arbetsgivaren. I dag kan chefen inte förvänta sig lojalitet från medarbetarna utan
måste förtjäna den.
KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 4

Hur ser då de ledare ut som lyckas få unga att trivas? Och hur ser de organisationer ut som
unga trivs i och som därtill underlättar för chefer att leda unga?
Listan nedan visar tio av de faktorer som har starkast samband med att trivas på arbetsplatsen.
Viktigast är att arbetsplatsen har en positiv stämning, högt i tak och en fungerande
feedbackkultur. Vem skulle inte uppskatta det? Som vi sett är dessa aspekter troligen ännu
mer betydelsefulla för unga än äldre medarbetare. Och vi ser att förtroendet för den
närmaste chefen ligger mycket högt på listan.
Det är viktigt att inte glömma bort det som unga förknippar med framgångsrik karriär. Unga
vill bland annat känna att de med sitt arbete bidrar till en bättre värld. Detta är en aspekt av
arbetslivet som chefer ofta underskattar betydelsen av. Kan du som arbetsgivare satsa mer
på socialt ansvarstagande, skänka pengar till välgörenhet eller skapa en mer altruistisk
värdegrund i organisationen?
Hur ska chefen vara då? Jo han eller hon ska göra allt det som bidrar till punkterna längst upp
på listan – uppmuntra till eget ansvar, men samtidigt ha höga krav och vara tydlig i kommunika
tionen. Vara lyhörd och inkännande, men samtidigt vara visionär och lite provokativ. Det
är alltså inga mjukischefer som unga efterfrågar utan snarare chefer som både kan lyssna
och sätta ner foten och peka ut riktningen. De ska vara »på«, lite drivande och samtidigt
lyssnande.
Tio tips för att få unga att trivas:
1. Jobba på att skapa en positiv stämning på arbetsplatsen.
2. Satsa på en fungerande feedbackkultur.
3. Se till att det är högt i tak på arbetsplatsen.
4. Uppmuntra till eget ansvar.
5. Lär dig vara lyhörd och empatisk.
6. Ställ höga krav på dina medarbetare.
7. Var rak och tydlig.
8. Avsätt tid åt att visionera.
9. Utmana gamla tankesätt.
10. Vårda ert varumärke.
Om studien
Resultaten i undersökningen »Konsten att leda unga« baserar sig på svar som
samlades in via två webenkäter under februari månad 2011: en till unga medarbetare
och en till chefer.
Unga medarbetare definieras i denna undersökning som svenska förvärvsarbetande
individer i åldern 20–30 år, där förvärvsarbetande definierats som anställd
på minst 50 procent av en heltidstjänst. Allt som allt svarade 951 unga medarbetare
på undersökningen. Av dessa var 56 procent kvinnor, 61 procent anställda i
privat sektor. Med chefer avses i denna undersökning personer som i nuläget arbetar
som chef och som har minst en medarbetare i åldern 20–30 under sig. Allt
som allt svarade 535 chefer på undersökningen. Av dessa var 57 procent kvinnor
och 71 procent anställda i privat sektor.
Studien genomfördes i samarbete med Stockholm Stad, Försvarsmakten, Botkyrka
kommun och NCC.
Om Kairos Future
Kairos Future är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag,
myndigheter och organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar.
Mer information finner du på www.kairosfuture.com.
Kontaktpersoner för undersökningen »Konsten att leda unga«:
Sofia Rasmussen, e-mail: sofia.rasmussen@kairosfuture.com
Mats Lindgren, e-mail: mats.lindgren@kairosfuture.com.
KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 5