undersökningen Konsten att leda unga

kairosfuture.com

undersökningen Konsten att leda unga

Konsten att

leda unga

– om ungas och chefers syn

på framgångsrikt ledarskap


Unga, odrägliga

karriärister?

Eller lomhörda chefer utan koll?

Är unga medarbetare söndercurlade, otåliga och en aning självcentrerade? Eller är de

snarare målorienterade, driftiga och behövligt nytänkande? Bilderna av medarbetare

i 20 till 30-årsåldern går isär. Men det är inte sällan man hör chefer säga att det omöjligt

att göra unga medarbetare nöjda, de vill ha allt och de vill ha det nu!

Så hur ser den samlade bilden ut? Är unga medarbetare svårare att leda än äldre?

Kräver de mer av chefen? Förväntar de sig snabb karriärutveckling utan att behöva

kämpa för det?

Eller lyssnar cheferna inte tillräckligt noga på vad unga vill ha ut av arbetslivet och

i stället erbjuder helt fel saker – sådant som kanske har fungerat förr, med andra generationers

medarbetare och med ett helt annat läge på arbetsmarknaden?

I undersökningen Konsten att leda unga har Kairos Future tillsammans med Kompetens

galan utrett precis det här: vad är egentligen ett framgångsrikt ledarskap av unga?

Och ser chefer på saken på samma sätt som de unga?

Trevlig läsning!

Mats Lindgren Vibeke Pålhaugen

vd, Kairos Future Group ordförande, Kompetensgalan

08-545 225 03 070-313 51 92

mats.lindgren@kairosfuture.com vibeke.palhaugen@kompetensgalan.se

KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 2


Unga kräver en annan typ av ledarskap

Det krävs en annan typ av ledarskap för att framgångsrikt leda

nej

unga – det anser de flesta chefer. På frågan Anser du att unga

26 %

generellt sätt ställer krav på en annan typ av ledarskap? blev

74 % utfallet enligt diagrammet bredvid, baserat på svar från 550 chefer.

ja

Framförallt anser de att unga är mer ifråga sättande än äldre

med arbetare och att de har ett mycket större behov av beröm och

uppmuntran. De anses också mindre lojala mot arbetsgivare (två

tredjedelar av cheferna anser det). Dessutom tycker drygt hälften

av cheferna att unga är mindre villiga att göra privata uppoffringar då det krävs i arbetet,

det vill säga att de inte är särskilt beredda att hugga i lite extra när belastningen är hög eller

stanna kvar ett par timmar efter ordinarie arbetstid om det krävs. Det kan även betyda att

unga, enligt cheferna, inte är beredda att flytta till en annan ort om det krävs i arbetet.

Fram träder bilden av en ifrågasättande, bekräftelsetörstande ung grupp medarbetare som

är illojal mot arbetsgivaren, en bild som chefer i offentlig och privat sektor dessutom är rätt

överens om.

På andra områden spretar dock bilden av unga. Är de extra känsliga för kritik eller inte? En

tredjedel av cheferna tycker det. Men exakt lika många chefer anser att de är mindre känsliga

för kritik än äldre och den sista tredjedelen anser att det inte är någon skillnad alls.

Chefer underskattar viljan att bli specialist

Många HR- och personalchefer menar att den traditionella tolkningen av begreppet karriär är

förlegat. I dag är det kanske rimligare att tala om personlig utveckling, om att avancera

genom att bredda sig snarare än genom att klättra. En sak är säker – innehållet som

begreppet karriär fylls av varierar beroende på vem som tillfrågas. Så frågan är om chefer

och unga har ungefär samma bild av vad en lyckad karriär innebär för unga?

De har de inte.

I vilken utsträckning

är följande viktigt

för en lyckad karriär:

kontinuerlig

personlig utveckling

Ungas svar

om sig själva:

90 % 78 %

hög lön 77 % 74 %

bli specialist/expert 76 % 45 %

bidra till en bättre värld 60 % 46 %

prova på många

typer av jobb

51 % 68 %

bli chef 39 % 32 %

resa mycket 32 % 47 %

Chefers svar om

vad de tror att

unga anser:

Jämförelse av chefers bild av

ungas syn på karriär och de

unga medarbetarnas egen

definition av en lyckad karriär.

Till cheferna löd frågan »När

unga medarbetare (20–30 år)

tänker på definitionen av en

lyckad karriär, i vilken utsträckning

tror du att följande är en

del?«

Till de unga löd den »I vilken

utsträckning är följande en del

av din definition av en lyckad

karriär?

I tabellen redovisas andelen

som svarat 5–7 på en sjugradig

skala där 1 mot svarar »i väldigt

liten utsträckning« och 7

motsvarar »i väldigt hög

utsträckning«

På vissa punkter har cheferna visserligen förstått hur det ligger till. Hög lön är viktigt för en

lyckad karriär – det anser en majoritet unga och ungefär lika många chefer tror att unga

tycker det är viktigt. Både chefer och unga rangordnar även kontinuerlig personlig utveckling

som nummer ett i prioritetslistan – men unga värdesätter denna aspekt i högre

utsträckning än vad cheferna tror.

Men det finns också gott om missförstånd och missuppfattningar. Chefer underskattar

rejält ungas vilja att avancera till att bli specialist eller expert. Långt fler unga ser detta

som en viktig del av en lyckad karriär än vad cheferna har förstått. På samma sätt underskattar

de ungas vilja att bidra till en bättre värld, att göra skillnad, något som verkligen

betyder något.

En annan missuppfattning är att chefer tror att unga anser att man måste prova på många

typer av jobb för att ha en lyckad karriär i mycket högre utsträckning än unga faktiskt anser.

Chefer tror också att unga vill resa mycket – men de vill de inte. Enbart en tredjedel av

ungdomarna anser att intensivt resande hör till definitionen av en lyckad karriär.

KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 3


Det är inte de unga som är problemet, det är de gamla – i dubbel bemärkelse!

De flesta chefer anser alltså att unga kräver en annan typ av ledarskap. Däremot är det inte

unga medarbetare som är svårast att leda. Det är i stället de äldre!

Generellt sett är det alltså gruppen medarbetare i åldern 50+ som är svårast att leda enligt

cheferna. Det är gamla rävar som varit länge på arbetsplatsen, vet vad de kan kräva och hur

de ska manövrera.

Kvinnliga chefer anser att det är svårt att leda medarbetare i åldern 50+ i betydligt större

utsträckning än vad manliga chefer gör – 52 procent av de manliga cheferna och enbart

36 procent av de kvinnliga tycker att det är lätt att leda äldre medarbetare.

Däremot har kvinnliga chefer lättare att leda unga än vad manliga chefer har! Möjligen beror

detta på att unga medarbetare har mer respekt för kvinnliga chefer än äldre medarbetare

har, tack vare att unga är mindre präglade av en förlegad könshierarki på arbetsmarknaden.

Eller så kan det bero på att många kvinnor helt enkelt har en annan ledarstil än männen – en

ledarstil som passar bättre för den unga generationen.

procentandel som svarat »lätta«

55 %

56 %

Vad unga vill ha

53 %

43 %

medarbetare i åldern …

20–30 år 30–40 år 40–50 år 50+ år

Till cheferna löd frågan »Hur

svåra/lätta anser du följande

grupper vara att leda

Diagrammet baseras på svar

från 550 chefer.

Men vad är det då de måste anstränga sig att göra? Vad är det unga medarbetare vill ha? I

korthet är det samma sak som alla medarbetare vill ha, nämligen en chef som lyssnar, som

ser, hör och bekräftar. Möjligen är det så att unga vill detta i betydligt större utsträckning än

äldre. De mest förekommande orden när man frågar unga vad som kännetecknar en bra chef

är lyhörd, tydlig, empatisk, lyssnande, rättvis, rak, kommunikation, ärlig, engagerad, positiv,

kunnig, god, lugn, förtroende, bestämd, omtänksam, förstående, uppmuntrande, feedback,

beslut, öppen, trevlig. Lyhörd är det helt dominerande begreppet.

Intressant är dock att som god tvåa kommer ordet »rak«, som i rak kommunikation. En bra

chef ska alltså vara både lyhörd och rak, lyssna och vara tydlig, kanske rent av peka med

hela handen ibland.

Rakhets- och tydlighetsskolan är inte riktigt vad svenska chefer har gått i. Tydlighet är

knappast någon svensk kardinaldygd. Och chefer födda på 50-talet är snarare präglade av

1970-talets flum än 2000-talets feedback och »rejtande«. De har varken lärt sig att »gilla«

eller dissa.

Att framgångsrikt leda unga – en universell formel

Vad är det vi vill uppnå när vi talar om vikten av att leda unga? För många handlar det nog

om attunga att känna lojalitet och ansvar mot sin arbetsgivare. Lojalitet i den gamla

klassiska bemärkelsen är på väg ut, bland dagens 20–30-åringar är det endast 40 % som

känner lojalitet mot sin arbetsgivare, och ålder, kön, utbildningsnivå eller verksamhetsfält

verkar vara av underordnad betydelse. Det som däremot har betydelse är hur nöjd man är

med sin arbetsplats – de som trivs känner sig betydligt mer lojala än de som inte trivs.

Detsamma gäller synen på chefen, bland de som är nöjda med chefen känner sig 50 % lojala

med arbetsgivaren. I dag kan chefen inte förvänta sig lojalitet från medarbetarna utan

måste förtjäna den.

KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 4


Hur ser då de ledare ut som lyckas få unga att trivas? Och hur ser de organisationer ut som

unga trivs i och som därtill underlättar för chefer att leda unga?

Listan nedan visar tio av de faktorer som har starkast samband med att trivas på arbetsplatsen.

Viktigast är att arbetsplatsen har en positiv stämning, högt i tak och en fungerande

feedbackkultur. Vem skulle inte uppskatta det? Som vi sett är dessa aspekter troligen ännu

mer betydelsefulla för unga än äldre medarbetare. Och vi ser att förtroendet för den

närmaste chefen ligger mycket högt på listan.

Det är viktigt att inte glömma bort det som unga förknippar med framgångsrik karriär. Unga

vill bland annat känna att de med sitt arbete bidrar till en bättre värld. Detta är en aspekt av

arbetslivet som chefer ofta underskattar betydelsen av. Kan du som arbetsgivare satsa mer

på socialt ansvarstagande, skänka pengar till välgörenhet eller skapa en mer altruistisk

värdegrund i organisationen?

Hur ska chefen vara då? Jo han eller hon ska göra allt det som bidrar till punkterna längst upp

på listan – uppmuntra till eget ansvar, men samtidigt ha höga krav och vara tydlig i kommunika

tionen. Vara lyhörd och inkännande, men samtidigt vara visionär och lite provokativ. Det

är alltså inga mjukischefer som unga efterfrågar utan snarare chefer som både kan lyssna

och sätta ner foten och peka ut riktningen. De ska vara »på«, lite drivande och samtidigt

lyssnande.

Tio tips för attunga att trivas:

1. Jobba på att skapa en positiv stämning på arbetsplatsen.

2. Satsa på en fungerande feedbackkultur.

3. Se till att det är högt i tak på arbetsplatsen.

4. Uppmuntra till eget ansvar.

5. Lär dig vara lyhörd och empatisk.

6. Ställ höga krav på dina medarbetare.

7. Var rak och tydlig.

8. Avsätt tid åt att visionera.

9. Utmana gamla tankesätt.

10. Vårda ert varumärke.

Om studien

Resultaten i undersökningen »Konsten att leda unga« baserar sig på svar som

samlades in via två webenkäter under februari månad 2011: en till unga medarbetare

och en till chefer.

Unga medarbetare definieras i denna undersökning som svenska förvärvsarbetande

individer i åldern 20–30 år, där förvärvsarbetande definierats som anställd

på minst 50 procent av en heltidstjänst. Allt som allt svarade 951 unga medarbetare

undersökningen. Av dessa var 56 procent kvinnor, 61 procent anställda i

privat sektor. Med chefer avses i denna undersökning personer som i nuläget arbetar

som chef och som har minst en medarbetare i åldern 20–30 under sig. Allt

som allt svarade 535 chefer på undersökningen. Av dessa var 57 procent kvinnor

och 71 procent anställda i privat sektor.

Studien genomfördes i samarbete med Stockholm Stad, Försvarsmakten, Botkyrka

kommun och NCC.

Om Kairos Future

Kairos Future är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag,

myndigheter och organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar.

Mer information finner du på www.kairosfuture.com.

Kontaktpersoner för undersökningen »Konsten att leda unga«:

Sofia Rasmussen, e-mail: sofia.rasmussen@kairosfuture.com

Mats Lindgren, e-mail: mats.lindgren@kairosfuture.com.

KAIROS FUTURE & KOMPETENSGALAN 2011 5

More magazines by this user
Similar magazines