Guldögonsländor och harsyra - Ålands Lyceum

äntligenfredag
Ellas Elixir Naturligtvis Novell Ninas mat
Fredagen är här!
I dag kan vi presentera något av en sensation.
En novell på svenska av science fiction- och fantasyförfattaren
Catherynne M. Valente. Hon är
just nu en av de största i sin genre och har inte
publicerats på svenska tidigare.
Ralf Carlsson skriver om guldögonsländorna i
Naturligtvis i dag. ”Många tycker att guldögons-
ländorna är otäcka och slår ihjäl dem, men det är
egentligen en björntjänst”, berättar han.
I Matrutan bekänner Nina Fellman sin förkärlek
för tillbehören till grillningen, och presenterar sitt
stensäkra recept på en god bruschetta.
Och så erbjuder vi Ellas elixir, visdomsord av
Fred och Veckans Wilén.
Mycket läsnöje!
Nej, jag tänker inte
bli någon talesman
Jag känner en kvinna som nyligen blev av
med 75 överfl ödskilon – olyckligtvis var
de 75 kilona jag.
Hö-hö.
Dessvärre är det en alldeles sann historia.
Dessbättre har det nu förfl utit så pass lång
tid efter uppbrottet att jag orkar dra dåliga
skämt om det.
Så, en snabb uppdatering: Jag bor nu ensam
i en sån där berömd skilsmässolägenhet,
och ja, jag har en gigantisk tv, verkligen
skitstor, och jag har en minimal balkong,
verkligen liten, och den har ett överfullt
askfat. Och, skam till sägandes, det verkar
vara jag som använder det.
Alla ingredienser fi nns där och det känns
på något sätt tryggt att veta att när allt brakade
ihop, när tillvaron vändes ut och in,
när det otänkbara blev konkret verklighet
– då följde jag klichémallen till punkt och
pricka; de sena nätterna, anfallen av bitterhet,
de gamla lasterna som blev som nya,
det slentrianmässiga ölintaget, färdigmaten,
slöletandet efter gamla ragg på Facebook.
Check, check, check, check, check och
check. Och några check till som jag är för
pryd för att räkna upp här.
Det gick några månader. Och sen gick
det några till. Men när jag väl kommit
igenom den värsta bajsstormen började
jag lägga märke till saker som jag inte
lade märke till under de välordnade, gifta
radhusåren.
Till exempel att det här samhället inte
verkar vara utformat för mig. Eller för
ensamleverne överhuvudtaget. All reklam
jag får, alla program på tv, alla livsstilsartiklar
i tidningarna, alla aktiviteter som ordnas
nere i centrum, alla fester jag blir bjuden
till – allt är utformat för familjeenheter om
minst tre personer. Det tänkte jag inte på
under de normtrogna radhusåren. Har det
alltid varit så?
Singelskapet behandlas som en sjukdom,
ett stadium som man måste ta sig ur
fort som satan. ”DU KOMMER ATT DÖ
ENSAM FÖR HELVETE DU MÅSTE
NÄTDEJTA ELLER I ALLA FALL
TRÄFFA MIN SYSTER HON ÄR LITE
HALT MEN SINGEL OCH DESPERAT
SKYNDA!”
Har också märkt att de enda gångerna ensamlevande
ges utrymme i medierna är…
a) när Dagens Nyheter gör artikelserier
om social fobi, gigantiska hudutslag eller
andra orsaker till total isolering, eller
b) när en ny säsong av ”Ensam, fet och
miserabel söker vem fan som helst bara jag
slipper dö ensam” drar igång på Kanal X.
Nu kanske det låter som om jag gnäller,
men det gör jag inte. Jag bara konstaterar
att jag plötsligt och rätt oväntat ingår i
en stor grupp människor som möjligen
behandlas lite styvmoderligt. Men jag bryr
mig inte. Jag tänker inte bli nån talesman.
Jag tänker inte nätdejta eller kräva en Ullas
matkasse för nyskilda eller skriva insändare
om att vi som lever ensamma faktiskt också
är människor, att vi inte är mänsklighetens
fotsvamp.
Jag tänker gå ut på balkongen och kanske
ta ännu en smygcigg och sen tänker jag gå
och lägga mig, och sen får man se om det
händer något speciellt i morgon.
Visst, jag sjabblade bort ett liv som jag
trodde skulle vara mitt tills döden blandade
sig i. Men det bästa som har hänt mig har
jag ändå kvar.
Han är fem år och ljuslockig, och ibland
när vi pratar med varandra,
och han säger ”pappa” till
mig, får jag sån lyckosvindel
att jag
nästan måste
lägga mig
och vila.
Fred Forsell

16 NYA ÅLAND FREDAGEN DEN 18 MAJ 2012
Den här tiden på året börjar väl de flesta som
har en sommarstuga att söka sig dit. När
man sedan eldar i braskaminen för att få upp
värmen inför årets kanske första övernattning,
brukar det ibland kunna hända saker.
Guldögonsländor och harsyra
Plötsligt kan man få
se ljusgröna, nästan
genomskinliga insekter
som söker sig
mot fönstren och
friheten. Öppnar
man ett fönster för
att vädra ut dem, ser
man sannolikt ännu
fl era för de övervintrar
ofta mellan
fönstren och fönsterkarmarna.
Det rör sig om en vintergäst
som man sällan noterar och som
heter guldögonslända (Chrysopela
carnea).
På hösten söker de sig stilla
och utan att märkas in i skrymslen
och springor i sommarstugor
och andra hus. På våren när
de väcks av ljuset märks de däremot
desto mera.
Många tycker att guldögonsländorna
är otäcka och slår ihjäl
dem, men det är egentligen en
björntjänst. Vuxna guldögonsländor
livnär sig i huvudsak på saft
som utsöndras av bladlöss, men
larverna är rovdjur som äter bladlöss.
De kallas av den anledningen
ibland bladluslejon. En enda larv
lär kunna äta 50 bladlöss om dagen
och de är därför minst lika
effektiva som de mer välbekanta
nyckelpigorna.
Inom bladlusbekämpningen
pågår det forskning för att få
fram feromon att locka sländorna
med, och det tillverkas och
säljs special¬foder att mata dem
med – allt för att de ska trivas.
Guldögonsländorna är huvudsakligen
aktiva i skymningen
och under den mörka tiden av
dygnet när de riskerar att falla
offer för fl addermöss. Därför
har de på framkanten av vingarna
ett organ med vilket de kan
höra fl addermössens ekolodsläten
och därmed undgå att själva
bli ätna. Namnet guldögonslända
kommer av att ögonen
är glänsande. Ett annat, mindre
tilltalande namn är stinkslända
EXEMPEL!
Grattis
Hanna
till studentexamen!
Önskar Anna & Per
och i vissa delar av
Sverige lär de även
kallas käringsjälar.
Det fi nns mer än
tio arter av guldögonsländor
i Finland.
På sommaren
är deras gröna färg
ett effektivt skydd
mot fi ender.
Nu blommar harsyran (Oxalis
acetosella) sedan ett par veckor
tillbaka. Harsyran torde vara en
välbekant växt som vanligtvis
växer på frisk till fuktig, skuggig,
näringsrik mark såsom
gran- och lövskogar, ängsmarker,
alkärr och raviner. Den
känns lätt igen på sina klöverliknande
blad som bildar heltäckande
mattor och i Bohuslän
går den under namnet surklöver.
Bladen är ätliga och smakar
syrligt på grund av att de innehåller
oxalsyra och av den anledningen
ska man kanske inte
äta alltför mycket av dem med
tanke på att man exempelvis
kan drabbas av magbesvär och
eventuellt njursten.
Bladen hos harsyra fälls ihop till
natten och vid regn. Carl von
Linné kallade sådana rörelser
växtsömn och fortfarande talar
man ibland om sömnrörelser.
En orsak till dessa rörelser kan
vara att de minskar värmeförlusten
hos växterna nattetid.
Blommorna har vanligtvis
fem kronblad som är vita med
rödlila ådror men de kan också
vara rosa eller violetta ibland.
Senare under sommaren bildar
harsyran små blommor, som
aldrig slår ut och som är självpollinerande,
så kallade kleistogama
blommor.
EFFEKTIV MOT BLADLÖSS
Guldögonsländor kan äta många
bladlöss per dag. Foto: Ralf Carlsson
Grattis
Hanna
till dimissionen!
Önskar Anna & Per
Idag firar vi
Hanna
med öppet hus mellan
kl. 12-18.
Välkommen!
Anna & Per
Sätt in en gratulationshälsning eller öppet hus annons i tidningen till dimissionsdagen.
Alla hälsningar publiceras i tidningen torsdag 31 maj.
Gör så här: Skicka 5 NYAN DIN TEXT till 16 323. Max en person/annons.
Exempel: 5 NYAN Grattis Anna till dimissionen. Önskar Per & Lotta.
Kostnad 5 euro inklusive moms. Senast onsdagen den 30 maj kl 12.00 vill vi ha din annons!
ÄTLIG I MÅTTLIGA MÄNGDER Harsyran blommar just nu med vita strimmiga blommor. Foto: Ralf Carlsson
Examens
gratta!
sms 16323
5€ per annonns
(ord 17,25€)