Citronens långa resa - Ekolådan
Citronens långa resa - Ekolådan
Citronens långa resa - Ekolådan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EKOLÅDANS VECKOBREV 6, 2013<br />
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter.<br />
Gunilla Kinn Blom återvände i fjol till Sverige efter elva år som journalist i<br />
New York, och arbetar nu med Stockholm som bas.<br />
<strong>Citronens</strong> <strong>långa</strong> <strong>resa</strong><br />
Många av våra vanligaste frukter har genom tiderna använts både<br />
som l ivs och läkemedel. Och flera av dem har gjort rejäla klassresor<br />
innan de hamnat på var mans bord. Citronen är en av dem. Gunilla Kinn<br />
Blom berättar dess historia.<br />
Citroner har figurerat i det svenska<br />
köket sedan 1500talet. Enligt mathistorikern<br />
JanÖjvind Swahn lagades<br />
en rätt som ”gädda kokad med citroner”<br />
i Sverige redan 1555. Men det var knappast<br />
något gemene man åt, citroner<br />
förekom bara undantagsvis hos samhällets<br />
rikaste. När citronerna kom till<br />
Skandinavien från Sydeuropa var de<br />
dock sällan färska, utan levererades<br />
insyltade, insaltade eller i form av<br />
pressad saft.<br />
Ursprungligen växte frukterna i<br />
Asien (förmodligen södra Indien och<br />
norra Burma) och spreds till Japan<br />
och Kina. Till perserriket kom de på<br />
700talet, och det var araberna som<br />
gav citronerna genomslag i Medelhavs<br />
området omkring 1050. Under de<br />
följande seklerna började citroner<br />
odlas runtom i Italien, och i såväl<br />
Goethes som Birger Sjöbergs diktning<br />
är det just citroner som symboliserar<br />
deras längtan dit.<br />
Christofer Columbus samt efterföljande<br />
äventyrare och erövrare<br />
spridde citronkärnor över de amerikanska<br />
kontinenterna. Plantorna<br />
användes där både som prydnadsväxter<br />
och i läkekonsten.<br />
Skotske James Lind, som var<br />
skeppsläkare i den brittiska flottan,<br />
upptäckte genom experiment 1747<br />
att pressade citroner var effektivt för<br />
att förebygga skörbjugg, ett svårt<br />
hälsoproblem på fartygens långresor.<br />
Egentligen var det cvitaminerna<br />
som gjorde susen. Det tog dock<br />
ett slag innan Linds rön slog<br />
igenom, och citronsaft infördes på<br />
sjömännens meny först 1795.<br />
De flesta svenska slott och herresäten<br />
hade under 1700talet orangerier,<br />
där exotiska frukter som egentligen<br />
inte tålde det nordiska klimatet<br />
kunde odlas. Citrusträden – som<br />
grönskade och gav skörd året om –<br />
hade hög status, och bidrog kanske<br />
till husets egen punsch. Citron var<br />
nämligen en viktig ingrediens i den<br />
populära drycken, som blandades av<br />
dyra importprodukter som arrak,<br />
socker och te. Årstafrun, Märta<br />
Helena Reenstierna, skrev i sina dagböcker<br />
om hur hon gjorde god förtjänst<br />
på att sälja citroner hon odlat i<br />
krukor i ett av sina gemak.<br />
Citroner odlas idag över hela jord <br />
klotet, mest av allt i Indien som har<br />
16 procent av världsproduktionen – följt<br />
av Mexiko, Argentina, Kina, Bra silien,<br />
usa, Turkiet och Iran. Citrusfrukter<br />
blev brett tillgängliga för svenska konsumenter<br />
först under efterkrigstiden,<br />
och det dyker fort farande upp nya<br />
kusiner till citrone n i butikerna.<br />
Citronsaft – som ju får smaksätta<br />
allt från sill och drinkar till sorbet och<br />
tårtor – kan även användas i huskurer,<br />
till exempel för att förbättra immunförsvaret<br />
och läka sår. Skalet, snarare<br />
än fruktköttet, är citronens mest<br />
effektiva smaksättare – men med<br />
dagens besprutningar är det inte så<br />
lockande med citrusskal. Att välja<br />
giftfri, ekologisk frukt blir därför<br />
extra viktigt för den som vill frossa i<br />
citroner.<br />
Gunilla Kinn frilansjournalist<br />
LEDARE<br />
V.06<br />
Jordbruksverket släppte nyligen<br />
rapporten Hållbar köttkonsumtion där<br />
man bland mycket annat föreslog en<br />
skatt på kött. Reaktionerna blev självklart<br />
många. En del positiva, andra<br />
negativa och vissa riktigt arga. Kanske<br />
detta kan bidra till att vi får igång en<br />
allvarlig diskussion om köttproduktion<br />
ur alla dess aspekter.<br />
En aspekt som förvånansvärt sällan<br />
tas upp är köttindustrins användande<br />
av antibiotika. Antibiotika används i<br />
gigantiska mängder i djuruppfödning.<br />
Man räknar med att över hälften av<br />
världens antibiotika ges till djur – och<br />
då inte i första hand till sjuka, utan till<br />
friska djur. Det har nämligen visat sig<br />
att man genom regelbundna doser av<br />
antibiotika i fodret kan minska de<br />
totala kostnaderna bl a genom att<br />
korta ner uppfödningstiderna. Och på<br />
så vis konkurrera med lägre priser på<br />
en allt hårdare marknad.<br />
Bakterier som är resistenta mot anti <br />
biotika blir allt vanligare. Det pågår<br />
intensiva diskussioner inom sjukvårdsforskningen<br />
om detta. De flesta är<br />
eniga om att vi måste minska användandet.<br />
Samtidigt ökar köttkonsumtionen<br />
drastiskt och köttet ska helst<br />
inte kosta för mycket. Antibiotika<br />
som ges till djur hamnar i naturens<br />
kretslopp, i jorden, grundvattnet och i<br />
maten. Det är något som drabbar oss<br />
alla. Hur vi ska vända trenden ska diskuteras<br />
ordentligt. Att vända den är<br />
absolut nödvändigt.<br />
John Gerhard projektutvecklare<br />
Vecka 7 är det sportlov i Göteborg,<br />
vecka 8 i Östergötland,<br />
Uppsala, Mariefred, Strängnäs<br />
och Eskilstuna, vecka 9 i<br />
Stockholm och vecka 10 i Umeå.<br />
Kom i håg att avboka din låda<br />
minst fem dagar i förväg om du<br />
planerar att åka bort.<br />
FÖR KONTAKT RING: 08 - 554 810 80 MÅN–FRE KL. 10–12, TIS ÄVEN KL. 13–15 • MEJLADRESS: INFO@EKOLADAN.SE
2 X ZUCCHINI<br />
1. Fräs grovt riven zucchini, skivad<br />
lök, hackad vitlök och hackad valfri<br />
ört mjuka i lite olivolja. Vänd ner i<br />
din färsbiffsmet.<br />
2. Skär zucchini i tunna skivor och<br />
lägg i en skål tillsammans med svarta<br />
oliver. Vispa ihop 1 del färskpressad<br />
citronsaft och 2 delar god olivolja.<br />
Riv i lite citronskal och smaksätt med<br />
ett par droppar tabasco, salt och<br />
peppar. Häll över zucchinin och låt<br />
dra i ca 20 minuter. Vänd ner ett par<br />
rivna salladsblad och servera.<br />
ROTFRUKTSALLAD MED<br />
SALTGURKA OCH PERSILJA<br />
4 portioner<br />
ca 1 liter tärnade blandade rotfrukter,<br />
t ex morot, rotpersilja, rotselleri<br />
1 rödlök, skivad<br />
1 dl tärnad saltgurka<br />
1 näve bladpersilja<br />
Dressing:<br />
1 löskokt ägg (2 minuter)<br />
1 tsk dijonsenap<br />
1 1/2 dl matolja<br />
salt och peppar<br />
Koka rotfrukterna mjuka i saltat<br />
vatten. Häll av, kyl i kallt vatten och<br />
låt rinna av.<br />
Skala ägget och lägg i en skål<br />
tillsammans med senap. Vispa eller<br />
mixa till krämig konsistens. Häll i<br />
oljan i en tunn stråle under fortsatt<br />
vispning. Smaksätt med salt och peppar.<br />
Lägg de kokta grönsakerna i en skål.<br />
Tillsätt lök och saltgurka. Vänd ner<br />
dressingen och persilja.<br />
Rödbetor går också att använda i det<br />
här receptet. Men eftersom de färgar<br />
av sig är det bäst att bara använda<br />
rödbetor i så fall.<br />
TIPS BROCCOLI: Smaksätt<br />
majonnäs med rivet citronskal, en<br />
skvätt färskpressad citronsaft, salt<br />
och peppar. Doppa nykokta broccolibuketter<br />
i citronmajonnäsen.<br />
VECKANS RECEPT<br />
DU HITTAR MÅNGA FLER RECEPT PÅ VECKANS LÅDINNEHÅLL PÅ WWW.EKOLADAN.SE<br />
APELSINKOKTA SVARTRÖTTER<br />
3–4 portioner<br />
300 g svartrötter<br />
lite färskpressad citronsaft<br />
1 rödlök, skivad<br />
1 vitlöksklyfta, skivad<br />
1 msk olivolja<br />
rivet skal och saft av 1 apelsin<br />
1 dl vitt vin<br />
2 dl grönsaksbuljong<br />
en klick smör<br />
salt och peppar<br />
hackad dill eller persilja<br />
(tärnad kokt potatis)<br />
Skala svartrötterna under rinnande<br />
vatten med en potatisskalare och skär<br />
i mindre, lika stora bitar. Lägg<br />
svartrötterna i en skål med vatten och<br />
färskpressad citronsaft tills de ska<br />
användas så att de inte mörknar.<br />
Fräs lök och vitlök i olja utan att den<br />
får färg. Tillsätt apelsinskal, häll i vin<br />
och låt sjuda i 5 minuter. Häll i<br />
apelsinsaft och buljong. Koka upp,<br />
lägg i svartrötterna och låt sjuda tills<br />
de är mjuka, ca 10 minuter.<br />
Lyft upp svartrötterna och sila<br />
buljongen. Häll tillbaka den i<br />
kastrullen, tillsätt en klick smör och<br />
mixa slätt. Smaksätt med salt och<br />
peppar. Lägg i svartrötterna och örter.<br />
Tillsätt tärnad kokt potatis om du vill<br />
dryga ut tillbehöret något.<br />
2 X RÖDBETA<br />
Koka rödbetorna mjuka i lättsaltat<br />
vatten. Skala dem och skär i bitar.<br />
1. Fräs rödbetorna med skivad rödlök<br />
i olivolja. Tillsätt kapris och rikligt<br />
med hackad persilja. Smaksätt med<br />
salt och peppar.<br />
2. Bryn en rejäl klick smör i en<br />
kastrull. Lägg i de kokta rödbetorna<br />
när smöret ”tystnat” och och låt fräsa<br />
i ett par minuter. Tillsätt rikligt med<br />
hackad dill och smaksätt med färskpressad<br />
citronsaft, salt och peppar.<br />
Gott till exempelvis smörstekt fisk.<br />
FRUKOSTTIPS MANGO: Blanda<br />
mango, banan och apelsinbitar i en<br />
skål. Häll över tjock yoghurt och lite<br />
flytande honung. Strö över rostade<br />
nötter, t ex pistaschnötter, mandel.<br />
CITRUSKOKOSTOPPAR<br />
ca 30 stycken<br />
2 ägg<br />
1 1/2 dl strösocker<br />
rivet skal av citron eller apelsin<br />
50 g smält smör, svalnat<br />
200 g riven kokos<br />
Sätt ugnen på 175°.<br />
Vispa ägg, socker och citrusskal pösigt<br />
i bunke. Rör i smör och kokos. Låt<br />
stå tills smeten svällt något. Klicka ut<br />
den till toppar på bak plåts papper.<br />
Grädda i ugnen i 10–12 minuter.<br />
Ingela Persson veckans gästkock<br />
VÅRA ODLARE DENNA VECKA:<br />
Körsbärstomater: Alba Bio, Marina di<br />
Ragusa, Italien<br />
Sallat: Ugo Malarte, Bezouce, Frankrike<br />
Rödlök: Sören Nilsson, Mörby<strong>långa</strong><br />
Svartrötter: Jan och Anita van Geffen-<br />
Jalving, Lelystad, Holland<br />
Broccoli: Az. Agr. Nappi, Stornara, Italien<br />
Rödbetor: Wålstedts lantbruk, Dala-Floda<br />
Zucchini, Fänkål: Natursí, Ispica, Italien<br />
Paprika: Jose A. L. Acosta, Motril, Spanien<br />
Rotpersilja: Lantbruket Mickelsgård, När<br />
Pak choy: V. Paassen, Oude Leede,<br />
Holland<br />
Morötter: Anders Östlund, Åsbro<br />
Kastanjechampinjoner: FME, Holland<br />
Rotselleri: Hulte Eko, Hemse<br />
Kinakål: Gunnar Jonsson, Kristinehamn<br />
Jordärtskockor: Frans Brozén, Fårösund<br />
Vitkål: Ove Johansson, Vara<br />
Bananer: Dominikanska Republiken<br />
Apelsiner: Alor Eko, Malaga, Spanien<br />
Äpplen: ”Evelina” Warmonerhof<br />
Boomgaard, Dronten, Holland<br />
Mango: ”Kent”, F. Wong, Piura, Peru<br />
Citron, Blodapelsiner: Soc. Coop.<br />
Salamita, Barcellona, Italien<br />
Klementiner: Cooperativa Alcobilla,<br />
Valle Abdalajis, Spanien<br />
FÖR KONTAKT RING: 08 - 554 810 80 MÅN–FRE KL. 10–12, TIS ÄVEN KL. 13–15 • MEJLADRESS: INFO@EKOLADAN.SE