BioDrill Raps 2010:BioDrill

Rapssådd
med BioDrill
– jordnära råd för framgångsrik höstrapsodling

Snabbt, säkert, stressfritt
BioDrill på en jordbearbetande Väderstadmaskin möjliggör snabb
etablering av höstraps i en stressig period, ofta torr och besvärlig, där
varje droppe av vatten är värdefull. Tidsbesparingen bidrar med
dyrbara dygn till höstrapsens viktiga höstutveckling.
En extra dag i augusti är 10 gånger mer värd än en dag i oktober för rapsens
utveckling. Viktiga saker att tänka på är att satsa allt från början, d.v.s. så i tid,
mylla gödseln och räkna med att både ogräs och spillsäd måste bekämpas. Det
är på hösten grunden läggs till de bästa höstrapsskördarna. Ha därför siktet
inställt på några intensiva dagar i augusti – det lönar sig!

Optimal såtid ger högst skörd
Varje dag som sådden försenas
efter optimal såtidpunkt inne -
bär lägre skörd och osäkrare
övervintring. Utnyttja därför
varma augusti dagar för tidig
tillväxt. Ny teknik med kultivatorsådd
och BioDrill erbjuder
snabbare och tidigare eta -
blering.
Etableringstidpunkten är viktig för
höstraps. Det visar den samlade
erfarenheten med resultat från
flera svenska men även danska
försök. Augusti är fortfarande en
sommarmånad och erbjuder
värme som höstrapsen kan tillgodogöra
sig.
1 vecka blir 1 dag
I takt med milda höstar har dock
såtidpunkten för höstrapsen skjutits
framåt och nu är det inte helt
ovanligt att man i stridens hetta
väljer att så långt in i september.
Det är inte att rekommendera. Om
höstvädret blir ”normalt” eller
vintern erbjuder minusgrader och
skidföre visar sig tydligt vikten av
att så i tid. I sådana lägen är sådd i
tid den billigaste försäkringen mot
utvintring.
Nu finns också metoder att etablera
raps snabbare. Det som förr
kunde ta upp emot en vecka efter
skörd av förfrukten kan idag ske på
något dygn. Varje intjänad dag i
snabbare etablering betyder högre
rapsskörd.
15 - 50 kilo per dag
Svenska försök i en pågående
försöksserie visade att skörden
2008–2009 i genomsnitt sjönk med
ca 30 kilo raps per hektar och dag
vid försenad sådd. Det har aldrig
påvisats vare sig i de svenska eller
de danska såtidsförsöken att hybrider
skulle vara ett mer lämpligt
sortval vid en sen såtid. Vad som
däremot kunde ses tydligt var att
dvärghybriden i försöket missgynnades
starkt av sen sådd.
Skördebort fallet kunde bli så mycket
som 55 kilo mindre rapsfrö per
hektar och dag senare sådd. I
Danmark visar samma såtidpunktsförsök
att senarelagd sådd i medeltal
sänker skörden med 50 kilo per
hektar vid ett normalt höstklimat
oavsett linje- eller hybridsort. Det
finns alltså mycket som tyder på att
sådd i rätt tid är viktigt.

Rapssådd med BioDrill
4
Sådatum 2007-09-03 Sådatum 2007-08-20
Starten avgör sluttiden
En dag i augusti är 10 gånger mer värd än en
oktoberdag för höstrapsen. Därför gäller det
att kicka igång rapssådden i tid. Det är såtidpunkten
som avgör sluttiden när höst -
rapsens daggrader klockas in.
En tumregel för höstrapsens storlek vid invintring
är 8 - 8 - 8. Det betyder 8 cm pålrot, 8 mm rothals
och 8 välutvecklade blad och gärna några mindre
blad utöver de 8 stora. Att beskriva vägen från
rapsfrö till invintrad planta kan göras matematiskt
med olika tillväxtmodeller baserade på temperatur.
En sådan är Ceresmodellen.
Modell från Tyskland
Ceresmodellen beskriver att en rapsplanta växer
när temperaturen är över 5 °C (bastemperatur).
Under 5 °C är tillväxten så låg att den anses
obetydlig. Tyska undersökningar visar att rapsens
tillväxtpunkt med stor säkerhet skjuter på höjden
först då temperatursumman 450 - 500 daggrader
uppnås. Variationen mellan 450 - 500 daggrader är
till största delen sortbetingad. Exakt var varje
enskild sort placerar sig i intervallet är för dyrt att
fastställa, men intervallet är ändå fullt användbart
som riktmärke.
Lyfter över 500 daggrader
Först när temperatursumman når dessa nivåer på
450 - 500 daggrader riskerar tillväxtpunkten alltså
att lyfta. Det kräver dock att även någon annan
faktor är uppfylld såsom exempelvis för hög
kvävenivå, för tjockt bestånd eller hård konkur-
rens från ogräs eller spillsäd. Insamlad väderstatistik
ger alltså en tydlig fingervisning om under
vilken vecka det är mest lämpligt att etablera
höstrapsen.
Hellre tidigt än sent
Det är dock inte enbart höstklimatet som avgör
när tillväxtpunkten riskerar att skjuta i höjden. Är
höstrapsen etablerad tillräckligt tunt, om tillgången
på kväve är lagom stor eller man har kontroll på
spillsäd och ogräs finns goda chanser att tillväxtpunkten
håller sig på mattan trots att daggraderna
är många och till och med för många. Så sammanfattningsvis
är riskerna med att så tidigt mycket
mindre än riskerna med att så för sent.
Augustidag värd 10 gånger mer
Med Ceresmodellen kan man summera dag -
grader. Man tar dagens medeltemperatur och
drar ifrån bastemperaturen 5 °C. Detta görs
sedan varje dag fram till dess att tillväxten
avstannar (ca 1 - 15 november) då summorna
läggs samman och benämns temperatursumma.
En varm augustidag med medeltemperatur
under dag och natt på 15 °C ger alltså 10 dag -
grader när bastemperaturen har dragits ifrån.
En kylig oktoberdag med medeltemperatur på
6°C ger däremot bara 1 enda daggrad. En dag i
augusti är alltså 10 gånger mer värd för höstrapsen
än en oktoberdag. Det visar på vikten av att
kickstarta höstrapsen i tid.

Prisskillnaden mellan hybridoch
linjesortutsädet kommer i
andra hand. Det viktigaste för
sortvalet är högst skörd i området
där man odlar. I skörden
ligger odlingssäkerheten inbakad
och den påverkar man
själv enklast genom att skruva
ner utsädesmängden och hålla
plantantalet lågt.
Vi har redan inledningsvis berört
sortvalet en del. Men vad är det
egentligen för skillnad på en linjesort,
hybridsort och dvärghybrid?
Korta i rocken
Hybriden växer fortare och är lite
starkare och möjligen lite livskraftigare
än linjesorterna. Det finns
tyska försök som visar att hybrider
skulle vara mer lämpade för minimerad
bearbetning. Linjesorterna
har dock varit på frammarsch
under senare år i och med att de nu
har högre avkastning och förbättrad
vinterhärdighet.
Dvärghybrider är nya på markna-
Håll hårt i utsädet
den. Främst står en dvärghybrid för
långsam tillväxt på hösten med
kortare planthöjd och lägre bio -
massa vid skörd. Dvärg hybrider
har också sin tillväxt punkt lågt
placerad. Tillväxt punktens placering
är dock inte samma sak som
automatiskt bättre övervintring.
Övervintring är en helt annan egenskap
som styrs av andra gener än
de som reglerar dvärghybridens
låga planthöjd.
Bara skörden räknas
Utsädesproduktion av hybrider är
lite dyrare än utsädesproduktion
av linjesort. Detta gör att hybridutsädet
normalt är något dyrare.
Hittills har dock varken prisskillnad,
sortens egenskaper i olika
bearbetningssystem eller andra
utmärkande sortegenskaper varit
avgörande för sortvalet. Valet är
nämligen enkelt oavsett etableringsmetod
och oavsett linje-,
hybrid- eller dvärghybrid: vid
dagens prisskillnad mellan hybridoch
linjesort är det ändå bara högst
skörd som räknas. I alla situationer
är det i dagsläget den högst avkas-
tande sorten som är mest lönsam
att odla.
Tunt och jämnt
Utsädesmängden ska hållas låg i
höstraps för att inte plantorna ska
konkurrera och driva varandra på
höjden. Det gäller även om man
etablerar i ett minimerat bearbetningssystem.
Det är näst intill
omöjligt att kompensera ett dåligt
bruk, en sen sådd eller i övrigt dåliga
betingelser med en högre utsädesmängd.
Höstraps av hybridsort
ska sås med max 50 plantor per
kvadratmeter och av linjesort med
något högre utsädesmängd, max 60
plantor per kvadratmeter visar de
svenska utsädesmängdsförsöken.
Så inte högre utsädesmängd än
detta. Så hellre för tunt än för
tjockt, men framförallt jämnt.
Tunna och jämna bestånd har
störst chans att avkasta bra.
5

Rapssådd med BioDrill
6
Höstraps är känslig för packning vid
uppkomsten. Vänta till sist med att så
vändtegen. Då underlättas etableringen.
Så vändtegen sist
Med BioDrill på en kultivator blir det möjligt att så
raps under mycket varierad väderlek. Sådd med
t.ex. TopDown eller Cultus under torra höstar
bevarar fukt och underlättar höstrapsens groning.
Om det regnar mellan bearbetning och sådd
förloras värdefull tid. Även i dessa fall kan BioDrillsådd
med kultivator vara att föredra.
Vändtegarna kan utgöra så mycket som 10 - 15
procent av fältets areal. För att optimera avkastningen
på vändtegarna ska de givetvis sås sist för
att undvika att man kör på den sådda marken. Då
vändtegen sås sist lämnas den väl genomarbetad
och överflödigt vatten (höstregn) kan enkelt dräneras
bort och grödan spira i en optimal såbädd.

Höstrapsfröet väger bara ca 10
procent av vad en höstvete -
kärna väger så reservenergin
är begränsad. Sikta på 2 - 2,5
cm sådjup för höstraps, men
viktigast av allt är fukt för
groningen.
Ett höstrapsfrö väger i medeltal
bara 4,6 mg. Det ska jämföras med
en höstvetekärna som väger
omkring tio gånger mer. Ett så litet
frö som höstraps har därför en
mycket mindre mängd energi i
reserv för att skjuta upp plantans
grodd genom jordlagren jämfört
med vad höstvetekärnan har.
Både grunt och fuktigt
Denna lägre skjutkraft eller energi
kompenseras till en del av att
Fuska inte med fukten
groningshastigheten är betydligt
snabbare för små rapsfrön. Men
det lilla rapsfröet kräver trots allt
att sås grunt. Rapsfrön placeras
bäst på 2 - 2,5 cm djup.
Men groningsfukt i jorden kommer
i första hand. Utan fukt för etableringen
blir det ingen ny gröda.
Därför blir etableringsdjupet en
avvägning mellan fukt och djup.
Man bör kunna räkna med att
höstrapsfrön ner till 3,5 cm har god
chans att ta sig upp till ytan under
gynnsamma förhållanden, så
kompromissa inte med fukten.
Notera också att fröet gror i finjord
och inte i halm! Det gäller att finna
en bearbetningskedja som löser
halmproblemet genom att bearbeta
in halmen väl i jorden.
7

Rapssådd med BioDrill
8
”Tröskan är första
bearbetningsredskapet.”
Halmen i jorden – inte uppe på
Halmstrategin är kanske den viktigaste
pusselbiten för att få ordning på höstraps -
etablering med BioDrill. Halmen ska ner i
jorden – inte ligga uppe på. I jorden gör den
nytta – på markytan kan den ställa till stor
skada vid groning och uppkomst.
Etablering med kultivator och BioDrill i en överfart
börjar redan vid skörden av förfrukten. A och O är
att sprida halmen jämnt. Även med mindre skärbordsbredder
gäller det att sprida halmen lika
brett som tröskans skärbord. Bosspridare är mer
eller mindre ett krav på medelstora tröskor och
större. Tulla inte på grundkraven – det måste
finnas rätt förutsättningar från start.
Hackad halm ligger
Hackad halm går inte att trolla bort. Den ligger där
den ligger och kan inte flyttas mer än några decimeter.
Detta är oerhört viktigt att ha med sig i ryggmärgen
och därför gäller det att verkligen tröska
med omsorg. Vid ett stopp i tröskan gäller det att
snabbt slå i backen och inte lägga en hög med
halm bakom tröskan. Tröskan är första bearbetningsredskapet.
Använd gamla körspår
Allra bäst ur höstrapsens perspektiv är kanske att
bärga halmen om det finns tid och möjlighet. Men
halmpressning ger samtidigt fler och hårdare
körspår som kompletteras med markpackning av
lastmaskin och halmtransporter. Kör därför smart
på fältet om halmen ska bärgas. Använd gamla
körspår i möjligaste mån.
Riv upp spåren
Har tröskspår och andra spår blivit djupa måste
de rivas upp med en kultivator. En Carrier blandar
in och svärtar ner halmen med jord på ett bra sätt,
men har svårare att radera ut körspår. Till detta
krävs någon djupare bearbetning.
Gror inte i halm
Halm och stubb bearbetas in i jorden på ett bra
sätt. Undvik att bearbeta så att all halm ligger kvar

kg/ha
4000
3900
3800
3700
3600
3500
3400
3300
3200
3100
3000
på markytan. Ibland kanske det går
att kultivatorså med BioDrill direkt,
men en överfart med Carrier som
börjar bearbeta jorden och som
smutsar ned halmen kan avsevärt
underlätta etableringen. Det gäller
att vara noggrann.
Rapsfrö gror i finjord – inte i halm.
Håll alla dörrar öppna
Man får heller inte låsa fast sig vid
olika jordbearbetningsmoment i
förväg redan under sommaren. Det
gäller att med fingertoppskänsla
fatta dagliga beslut om åtgärder i
den minimerade höstrapsetableringen.
Ena dagen kanske Carrier är
bäst, nästa dag passar kanske kultivator
bättre eller tvärtom som
första bearbetning före kultivatorsådden
med BioDrill. Var flexibel
och håll alla dörrar öppna till dess
fröet kommit i backen.
Halmen ska ner
I etableringsförsöket R2-4143 med
TopDown Biodrill kunde tydliga
Minskad risk med System Disc
100
A
Plog + Rapid
105
E
Direktsådd Rapid
med System Disc
effekter av tussar med obearbetad
halm noteras vid direktsådd med
Väderstad Rapid i led F. Men en
komplettering med förredskapet
System Disc på Rapid-såmaskinen i
led E åstadkom en god halminblandning
som gav ett jämnt
bestånd.
360 kilo tillbaka
Siffrorna i figuren talar sitt tydliga
språk. Skillnaden som förredskapet
System Disc åstadkom med att
blanda in halmen i jorden gav 360
kilo rapsfrö i utdelning vid skörd.
Men det handlar i normalfallet inte
bara om kvantitet utan också om
kvalitet. Luckiga bestånd orsakade
av ojämn halminblandning bidrar
till grödor som mognar ojämnt
vilket kan ge sämre kvalitet på skörden.
Var därför uppmärksam på var
halmen hamnar!
F
Direktsådd Rapid
utan System Disc
Förredskapet System Disc på Rapid gör nytta. Det visar de 3 försök i serie
R2–4143 som skördades i Östergötland och Skåne 2008–2009. Direktsådd
med System Disc upphissat (F) tappade 5 procent i skörd jämfört med plog +
Rapid (A). Men när tallrikarna i System Disc fick tugga runt på halmen och
mixa in den i jorden (E) ökade skörden i stället med 5 procent.
Skördeskillnaden blev 360 kilo raps per hektar. Med ett rapspris på 2:80 får
man betalt 1000 kronor per hektar för att använda System Disc med förnuft.
Halm kan ge problem, men System Disc kan lösa dem.
Källa: Försök R2-4143, höstrapsetablering med BioDrill och direktsådd, 3 försök 2008-2009
95
Förredskapet System Disc består av två
rader intensivt arbetande och skärande tallrikar
som effektivt blandar in halmen i
jorden.
9

Rapssådd med BioDrill
10
Rensa rent runt rapsen
Ogräsbekämpning av både örtogräs och
spillsäd är som regel lönsamma insatser i
höstrapsodlingen. Men förutom att öka
rapsskörden medför ogräsbekämpningen
att rapsens övervintring förbättras eftersom
tillväxtpunkten inte pressas uppåt i konkurrens
från ogräs. Så rensa rent runt rapsroten
– det lönar sig!
Högst höstrapsskördar nås i ogräsfria höstrapsfält.
Bredast ogräseffekt är resultatet av höstbehandling
med Nimbus ® eller Butisan Top ® .
Efter uppkomst
Behandlingen sker bäst i samband med eller strax
efter sådd, men när det handlar om etablering
utan föregående plöjning återstår endast behandling
med Butisan Top ® i grödans hjärtbladstadium.
Preparat som Nimbus ® eller Butisan Top ®
binds nämligen till mullämnen och halm. Därför
måste ogräsbehandlingen ske i syfte att bekämpa
ogräsen genom kontaktverkan i hjärtbladstadiet.
400 kilo i merskörd
Bra kontroll av örtogräs ger både högre skörd och
bättre övervintring. Försök från ogrässerien
L5-8000 i Skåne 2003 - 2005 visar att skörden ökar
med i genomsnitt drygt 400 kilo per hektar efter en
behandling med 2 liter Butisan Top ® per hektar i
hjärtbladstadiet. Det är stora värden som står på
spel. Därför är huvudalternativet att ogräsbekämpa
på hösten för att säkerställa en hög skörd.
Två grödor samtidigt
Etablering av höstraps efter stråsäd kommer att
vara den vanligaste förfrukten med förbättrat
spannmålspris och slopat trädeskrav. I och med
detta så blir också spillsäd ett problem. Vid ett
normalt skördearbete är spillet 1 - 2 procent. Detta
motsvarar upp till 160 kilo per hektar vid en skörd
på 8 ton per hektar. Det betyder med andra ord att
den nysådda höstrapsen ska växa mitt bland spillsäd
motsvarande en normal utsädesmängd av
höst- eller vårspannmål. Övervintrar denna spillsäd
garanteras man gott om inblandning av spannmål
i den skördade rapsen. Det är inte bra.
Men all denna konkurrens av spillsäd kan dess -
utom riskera att driva tillväxtpunkten uppåt med
risk för utvintring. Det är ännu värre.
Bekämpa spillsäden på hösten
Problemen med spillsäd kan bli stora såväl vid
plöjd som vid plöjningsfri etablering. Det är
förfrukten som är orsaken och inte etableringsmetoden.
Att spruta bort spillsäd med god effekt på
våren är i princip omöjligt. Istället får man spruta
på hösten. Det blir billigare med lägre dos och ger
bättre effekt när frosten fortsätter attacken på den
tilltufsade höstveteplantan. Sprutning av spillsäd
ska ske då spillsäden har 3 - 4 blad, för att försäkra
sig om att all spillsäd är uppe. Att blanda
ogräsmedel och medel mot spillsäd fungerar
kemiskt, men kommer att innebära att ena eller
andra insatsen sker vid en mycket ogynnsam
tidpunkt. Behandling av örtogräs och spillsäd ska
därför ske separat för bästa resultat.

Packa samman sniglarnas
Lucker jord med halm och
skörderester blir lätt barnkammare
för sniglar. Återpackning
av jorden med vältrullen är ett
effektivt vapen vid kultivatorsådd.
Problem med sniglar blir allt vanligare
i Sverige. Det beror på nya
brukningsmetoder i kombination
med våta höstar och milda vintrar.
Sniglar är hot man måste lära sig att
hantera.
Trivs i hål med mat
Sniglarna trivs i markens hålrum i
den övre delen av matjordslagret.
Ett luckert bruk som skapas av en
barnkammare
kultivator samtidigt som halm i
ytan ger sniglarna gömslen och mat
måste därför hanteras. Men att
bara förlita sig på snigelgift räcker
inte. Sniglarnas barnkammare finns
nämligen just i det halmrika och
luckra ytlagret i jorden. Detta
ytlager kan antingen torkas till med
en långfingerharv eller packas med
en vältrulle monterad på kultivatorn.
Koll med fälla
Trots uttorkande ytharvning eller
ökad återpackning måste ändå
odlingen ständigt bevakas till dess
ett rapsbestånd med örtblad har
utvecklats. Sniglar har glupande
aptit och kan sluka rapsplantor i
stora mängder både innan de når
markytan och när de väl kommit
upp. Bevakningen görs enklast med
strategiskt placerade snigelfällor.
Snigelfällan gillras med någon
halvdeciliter Mesurol under en
träskiva av knappt en kvadratmeters
storlek. Dagligen vittjas
fällan på döda sniglar. När 1 - 3 döda
sniglar per dygn hittas under
skivan är det hög tid att sätta in en
bekämpning med lämpligt snigelgift.
Då är det bekämpning av hela
fältet som gäller, att bara bekämpa
runt åkerholmar och dikeskanter
räcker inte.
11

Rapssådd med BioDrill
12
Tidig sådd kräver mindre kväve
Nya försöksresultat visar att en startgiva av
kväve på hösten är väl befogad. Men vid
tidig sådd kan man vara mer sparsam med
kvävet.
En tidig sådd tillåter nämligen rapsplantan att få
ett djupare rotsystem, som kan ta upp kväve i en
större del av jordprofilen.
Djupa rötter dammsuger
Rötterna i tidigt sådd raps dammsuger jordprofilen
effektivt på både kvävet som finns i marken
och det kväve som tillförs med gödningen. En sent
sådd raps däremot får ett grunt rotsystem, som
inte har lika lång räckvidd. Därför kan man behöva
lägga mer kväve till sent sådd raps eftersom
kvävet måste finnas närmre rapsplantorna.
Mer N efter höstvete
Därför kan det vara lämpligt att gödsla ca 30 kilo N
vid tidig sådd och uppemot 60 kilo N vid sen sådd.
Efter halmrika förfrukter behöver man höja kvävegivan,
eftersom det går åt kväve vid halmens
nedbrytning. Vid sådd efter exempelvis höstvete
som lämnar mycket halm efter sig bör man höja
framförallt de lägsta givorna med 10 - 20 kilo N.
Detta blir särskilt viktigt vid BioDrill-sådd med
kultivator då all halm hamnar i rapsplantans
rotzon, istället för på plogdjup.
Kvävet vid sådd
Det är i de allra flesta fall bäst att sprida kvävet i
samband med sådd. Det kan vara mycket riskabelt
att lägga kväve efter uppkomst. Om regnet uteblir
och rapsen gödslas efter uppkomst kan kvävet
ligga orört på markytan i flera veckor efter att det
borde varit tillgängligt för rapsgrödan. Å andra
sidan kan tidigt kväve leda till lite kraftig vegetativ
tillväxt som ger kraftig ”blast”. Avvägningen lutar
ändå åt att det är bättre att ha kvävet på plats,
nedbrukat i fuktig jord, och tillgängligt till rapsgrödan.
Utnyttja gamla sprutspår
Sprid gärna gödseln i gamla sprutspår före sådd!
Då säkerställs jämn spridning samtidigt som
gödseln myllas ned i såbädden. Detta motverkar
att kvävet fastläggs i marken och placerar gödseln
rätt i förhållande till rapsplantan.
Komplettera i september
I Tyskland och Danmark finns möjlighet att dämpa
och tillväxtreglera rapsen på hösten med triazoler
för att skapa en mer kompakt planta ovan mark
som är mer vinterhärdig. I Sverige där inte tillväxtreglering
är tillåtet, är kvävemängden vår enda
möjlighet att gasa och bromsa grödan. Om man
behöver öka farten i rapsgrödan finns alltid
möjlighet att komplettera med lite mer kväve när
rapsen har 4 - 6 örtblad fram till andra halvan av
september. Senare kompletteringar är vanskliga
eftersom rapsen inte hinner ta upp det kväve som
tillförs så sent.
Både grödan och miljön tjänar på en tidig etablering
och en lägre kvävegiva som kan kompletteras
i tid!

BioDrill-sådd spar tid och pengar
Den stora fördelen med
BioDrill-sådd är att sådden kan
ske direkt efter tröskan och
man sparar tid i en hektisk
period.
Konventionell bearbetning
Jämfört med ett traditionellt etableringssystem
med plöjning och ett
antal harvningar blir vinsten i både
tid och diesel mycket stor med
BioDrill-sådd.
I vår jämförelse av de två systemen
nedan blir tidsvinsten en
knapp timme per hektar, och
sparad diesel ca 30 liter per
hektar.
Totalt: 1350 kr/ha
Kostnad (kr/ha) 750 100 100 400
Dag: 0 1 2 3 4 - 5
Kostnad (kr/ha) 350
Arbete Arbetsbredd km/h Faktor ha/tim tim/ha Diesel (l/ha)
Plöjning 3,2 8 0,55 1,4 0,71 19,3
Vältning 10,2 10 0,75 7,7 0,13 5,1
Harvning 10 12 0,75 9,0 0,11 4,9
Harvning 10 12 0,75 9,0 0,11 4,9
Sådd 6 12 0,60 4,3 0,23 7,9
BioDrill minimerad bearbetning
Frigjord tid
Totalt: 350 kr/ha
Summa: 1,29 42,1
Arbete Arbetsbredd km/h Faktor Kapacitet (ha/h) Kapacitet (h/ha) Diesel (l/ha)
BioDrill-sådd 4,2 11 0,60 2,8 0,36 12,5
Summa: 0,36 12,5
13

Rapssådd med BioDrill
14
Effektiv etablering med Cultus
En unik utformning av pinne och ledskena,
en kraftig ramkonstruktion och kraftfull
vältrulle ger Cultus dess enorma jordbearbetningsförmåga.
Djupluckring gynnar rapsen
Maximalt arbetsdjup för Cultus är ner till 25 cm,
men maskinen arbetar också mycket bra vid grund
bearbetning. Ett optimalt arbetsdjup är i normalfallet
10 - 15 cm.
MixIn-skenan skapar fint bruk
MixIn ledskena gör Cultus till en fenomenal jordbearbetare.
Jorden lyfts upp, kastas framåt i en
cirkulär rörelse och blandas ytterligare en gång
när den landat och pinnen når fram och kastar upp
den på nytt. Det gör att en enda överfart med
Cultus ger dubbel effekt på bearbetningen. Detta
skapar fint bruk som ger förutsättningar för en god
såbädd för rapsen. Cultus blandar effektivt in
växtrester i hela matjordsprofilen, även vid lägre
körhastigheter (7 - 9 km/h).
Rymlig maskin klarar mycket växtrester
Ramhöjden är 85 cm och pinndelningen är 20 - 30
cm beroende på modell. Tillsammans ger dessa
mått en ovanligt rymlig konstruktion som tillåter
mycket jord och skörderester att blandas om och
passera geneom maskinen. Stora mängder halm
innebär inga problem för Cultus.
För en god halminblandning före BioDrill-sådd kan
en överfart med Carrier, eller en första bearbetning
med Cultus vara en bra idé.
God återpackning
Packarrullen i stål eller gummi ser till att jorden
återfår en packningagrad som är optimal för
groende kärnor och frön. En god återpackning är
nyckeln till att få rapsfröna att gro, eftersom återpackningen
sparar på markfukten. Cultus lämnar
en jämn och fin yta.

Vid BioDrill-sådd släpps fröna
framför vältrullen och myllas väl
i samband med återpackningen.
Plattform för behändig
påfyllning
BioDrill är i samtliga utföranden
försedd med en rejäl och stadig CEgodkänd
plattform för enkel och
smidig påfyllning av utsäde.
Stegen är uppfällbar och låses
effektivt under arbetet i fält.
15

Rapssådd med BioDrill
16
Allt i ett med TopDown
TopDown har en variationsrikedom och en
bredd i användandet som omfattar det
mesta som går att önska av ett modernt jordbearbetningsredskap.
Utrustad med BioDrill
blir den även en effektiv såmaskin.
Genom att TopDown bearbetar jorden successivt –
först med tallrikar och sedan med pinnar – hålls
mängden jordkokor på markytan nere, samtidigt
som en full genomskärning av jordprofilen säkerställs.
Den oberoende djupinställningen av tallrikar
och pinnar gör det möjligt att enkelt anpassa
maskinens arbete efter förutsättningarna på varje
fält.
Tallrikarna skär och blandar halmen
De tandade tallrikarna skär av skörderesterna och
blandar in dem i jordens övre del. De arbetar som
bäst när körhastigheten är hög, 10 - 15 km/ha.
Steglös luckring ner till 25 cm
TopDown har tre rader av kraftfulla pinnar som
intensivt luckrar jorden. Arbetsdjupet kan ställas
steglöst mellan 5 och 25 cm, och pinnarna kan
utrustas med olika spetsalternativ.
Noggrann återpackning
Vältrullen har stålringar med aggressiva kammar
som bearbetar halmen och knäcker och trycker
ner halmen i ett grunt ytskikt för att nå optimal
nedbrytningshastighet. Stålringarna kan även
köras i upplyft läge då så önskas. Speciellt under
torra förhållanden är det viktigt att jorden återpackas
för att det ska bli en god jord-frökontakt,
och nedbrytning av skörderester ska komma igång
snabbt och jämnt.

Myllning vid BioDrill-sådd
Fröet placeras framför vältrullen
och myllas i samband med återpackningen.
På TopDown 300 faller
de ner, medan de på TopDown
400 - 700 sprids med spridarplåtar.
Plattform för behändig
påfyllning
BioDrill är i samtliga utföranden
försedd med en rejäl och stadig CEgodkänd
plattform för enkel och
smidig påfyllning av utsäde. Stegen
är uppfällbar och låses effektivt
under arbetet i fält.
17

Rapssådd med BioDrill
18
BioDrill 360 är en pneumatisk sålåda
avsedd att monteras på Cultus 420 - 620,
TopDown 400 - 700, Carrier 420 - 820,
Rexius 650 - 1020 och Rollex 450 - 650.
BioDrill har elektrisk drivning, med en mycket
noggrann inställning av utsädesmängden, från
1 - 30 kg/ha. Körhastigheten mäts med en
markradar, som ger exakt utmatning. BioDrill
kräver en konti nuerlig matarspänning på +12V och
25A (240 Watt). Den hydrauliska fläkten kräver ett
oljeflöde på 35 l/minut och 180 bar.
Enkel kalibrering
Vridprovet utförs på några minuter. Provpåsen
spänns fast på Fenix-huset med en bajonettfattning.
Med en praktiskt placerad fjärrkontroll på
sålådan fyller du provpåsen. Väg provet och knappa
in värdet på Control-Station i förarhytten.
Control-Station beräknar själv förhållandet mellan
utmatad mängd och antal varv som såhuset roterat.
På detta sätt sker kalibrering av systemet.
Önskad utsädesgiva kan därefter anges i kg/ha
direkt i Control-Station. Ett kalibreringsset med
provpåse, våg, sådjupsmätare m.m. medföljer som
standard.
BioDrill 360

Rymlig sålåda
Sålådan rymmer hela 360 liter och
är lågt placerad för att vara enkel
att komma åt vid påfyllning av frö.
Det är också enkelt att tömma ut
överblivet frö efter sådd. Sålådans
utformning gör att utmatnings -
systemet matar ut alla frön till sista
kilot, lådan blir helt tom.
Jämn spridning av utsädet
Utsädet bredsås med spridarplåtar
som fördelar fröna i en jämn spridningsbåge.
Spridarplattan ger
utsädet en jämn fördelning över
hela arbetsbredden. Fröfördelning
och precision är dokumenterat
god. Spridarmunstyckena är tätt
placerade med 40 - 50 cm avstånd,
vilket säkerställer en jämn
fröfördelning över hela arbetsbredden.
40 - 50 cm
Utbytbar såvals
BioDrill 360 har en central utmatningsenhet
med utbytbar vals och
en fläkt vars luftström transporterar
utsädet till fördelarmunstycket.
Som standard levereras en
rapsvals. En rad olika utmatningsvalsar
finns att tillgå för
diverse utsäden.
Avmontering efter sådd
BioDrill ska monteras av från kultivatorn
efter avslutad sådd, för att
ge en maximalt lång livslängd på
sålådan. BioDrill levereras med
praktisk förvaringsstötta som standard.
Control-Station
Kontrollboxen visar avverkad areal
och fläkt hastighet samt rotationsvakt
för utmaningsvalsen. På
BioDrill 360 är även nivåvakt standard.
Fenixsystemet är lättinställt
och en ökning/ minskning av utsädesmäng
den kan ske smidigt.
19

Rapssådd med BioDrill
20
BioDrill 180 och 250
BioDrill 180 och 250 är avsedda att monteras
på Cultus 300, 350 och 400, TopDown
300 och Carrier 300, 350 och 400. Ej på
hydraulburna maskiner.
BioDrill 180 och 250 har knastervalsutmatnings -
sytem som gör att utsädet faller av egen vikt.
Elektrisk drivning
Utmatningssystemet drivs av en elmotor och en
markradar ger kontinuerliga hastighetsdata med
god noggrannhet. Utmatningen kräver en konti -
nuerlig matarspänning på +12V och 25A (240 Watt).
Utmatningsmängden styrs av en kontrollbox, på
samma sätt som på Rapid, med rotationsvakt,
arealmätare, körhastighet m.m. Utsädesmängden
kan enkelt kalibreras och ändras direkt på
kontrollboxen. Utsädesgivor ner till 1,0 kg/ha kan
sås med god precision.

Enkel kalibrering
Ett utmatningsprov görs snabbt
och smidigt genom att placera
provtrågen under såhusen, trycka
på fjärrkontrollen, väga provet och
knappa in värdet på Control-
Station. Förhållandet mellan utmatad
mängd och antal varv som
såhuset roterat beräknas av
Control-Station, som på detta sätt
kalibrerar systemet. Önskad utsädesgiva
i kg /ha kan därefter matas
in. Ett kalibreringsset med
provpåse, våg, sådjupsmätare
m.m. medföljer som standard.
Jämn spridning av utsädet
Utsädet faller av egen vikt genom
slangarna från sålådan, och myllas
av packarrullen. Fröfördelning och
precision är dokumenterat god.
Det sitter 7 - 8 slangar per meter
arbetsbredd, vilket säkerställer en
jämn fröfördelning över hela
arbetsbredden.
Rymlig sålåda
Sålådan rymmer hela 180 liter i
BioDrill avsedd för arbetsbredderna
3 och 3,5 m, och 250 liter i
lådan avsedd för 4-m modeller.
Sålådan är lågt placerad för att vara
enkel att komma åt vid påfyllning
av frö. Det är också enkelt att
tömma ut överblivet frö efter sådd.
Avmontering efter sådd
BioDrill ska monteras av från kultivatorn
efter avslutad sådd, för att
ge en maximalt lång livslängd på
sålådan. BioDrill levereras med
praktisk förvaringsstötta som standard.
Control-Station
Kontrollboxen visar avverkad
areal och fläkt hastighet samt rotationsvakt
för utmaningsvalsen.
Utmatnings-systemet är lättinställt
och en ökning/ minskning av utsädesmäng
den kan enkelt ske direkt
på Control-Station.
21

BioDrill-sådd
22
Nu finns en BioDrill för alla Carrier-modeller
upp till 8,2 m arbetsbredd.
På en Carrier sprids fröet i jordflödet bakom de
tandade Carrier-tallrikarna. Så slangarna sitter
tätt, vilket garanterar ett jämnt spridningsresultat.
Myllning med vältrullen
Fröet matas ut med god precision och myllas av
vältrullen. BioDrill-sådd med Carrier passar bra
för exempelvis etablering av mellangröda vid
stubbearbetning. Försök med vitsenap och oljerättika
har lagts ut hos erfarna lantbrukare i
Sverige. Även raps kan etableras på detta sätt. För
optimal inblandning av halmen rekommenderar vi
då en första körning med Carrier eller Cultus för
att få igång nedbrytningen av halmen, innan
BioDrill-sådden genomförs. En Cultus-körning ger
dessutom luckring på djupet, vilket ofta uppskattas
av rapsgrödan.
BioDrill-sådd med Ca

ier, Rollex och Rexius
Med BioDrill på välten blir det
enkelt och kostnadseffektivt
att så in en gröda i samband
med vältning på våren.
Fröet sprids med spridar plåtar
bakom Crossboard-plankan.
Spridningsbilden och myllningen
är dokumenterat god. BioDrill 360
passar på Rollex- och Rexiusvältarna.
Utmärkt till vallinsådd
BioDrill-sådd med vält lämpar sig
exempelvis för insådd av fång -
gröda eller vall i spannmål på
våren eller för hjälp sådd i vallen
på våren i sam band med vältningen.
På så sätt kan vallens
liggtid förlängas och etableringskostnaderna
därmed sänkas rejält.
I bilden till höger syns småplantor i
förstaårsvall insådda med BioDrill.
23

Insådd med BioDrill
24
Med BioDrill på Rapid kan man med precision
så in vallfrö eller mellangrödor i
samma moment som man sår huvudgrödan.
På Björnstorps och Svenstorps gods i Skåne
använder man sig av BioDrill på Rapid.
BioDrill på Rapid
Till fröodlingar av gräs
Rapid med BioDrill utnyttjas till etablering av
fröodlingar av rödsvingel och rajgräs. Sådden
fungerar bra och etableringarna av insådderna är
mycket goda. Utmatningen är precis och uppkomsten
mycket jämn. Erfarenheterna är goda av
BioDrill på Rapid.
BioDrill monterad på en RDAS. Den stora frösålådan på 360 l
harmonierar bra med såmaskinens utsädesbehållare.
Såslangarna är placerade strax framför Rapidhjulen och
småfröna myllas av hjul och efterharv.

Utöver raps, gör BioDrill det
möjligt att så in en extra,
småfröig gröda samtidigt som
du bearbetar jorden eller sår
huvudgrödan.
Öppnar nya möjligheter
Den enda extra utgiften är i stort
sett frökostnaden. Intäkten är mer
långlivade vallar, ökad bördighet,
bättre markstruktur och sänkta
kvävekostnader.
Vitsenap före sockerbetor
En mellangröda av vitsenap eller
oljerättika före sockerbetorna gör
att risken för nematodangrepp
sjunker. Med BioDrill på Carrier
kan vitsenapen sås in snabbt och
enkelt med god precision, samtidigt
med jordbearbetningen.
Vallinsådd
Med BioDrill på Rapid kan vallen
sås in samtidigt med en spannmålsgröda.
Med BioDrill på välten
kan en etablerad vall regelbundet
hjälpsås i samband med vältningen
på våren för att förnya beståndet
och förhindra uppkomsten av
luckor.
Mellangrödor
Med BioDrill på Carrier, Rollex
eller Rexius kan en mellangröda
med t.ex. gräs eller klöver sås in på
våren i en spannmålsgröda. På
hösten kan en mellangröda av
snabbetablerade arter, exempelvis
oljerättika sås in med Carrier
direkt efter skörden. Försök med
oljerättika visar att den kan samla
upp många kilo kväve under
hösten som annars skulle läckt ut.
25

BioDrill
26
2007-08-18
Tid och fukt är största plus
Med BioDrill på sin Cultus krockar numera
inte tröskning och höstrapssådd på
Hviderups gods i Skåne. Och rapsetableringen
blir säkrare när fukten finns kvar och
jorden inte torkar ur.
På Hviderups gods i Skåne är det 15 år sedan man
slutade plöja till höstrapsen. Mellanleran var
aldrig lätt att få bukt med inför höstrapssådden.
– Då fick man alltid ligga på med harven efter
plogen för att få till ett bra bruk och blev det sedan
blött så trivdes aldrig rapsen, minns inspektor
Jeppe Mårtensson.
BioDrill blev förfining
Höstrapssådd utan plog blev ett stort steg framåt.
Under 12 år bearbetades jorden med kultivator
och sedan såddes höstrapsen med en Rapid 600C.
Det förbättrade etableringen. Hösten 2007 monte-
Tack vare GPS-styrning är sådragen idag spikraka - ett värdefullt
hjälpmedel vid kultivator-sådd då både markörer och
sprutspår saknas.
2008-05-09
rades en BioDrill 360 på gårdens Cultus 500.
Bearbetning och sådd integrerades och skedde i
samma drag.
– Kultivatorsådd med BioDrill blev ytterligare en
förfining.
Fukten är grejen
Premiären i full skala hösten 2007 föll väl ut.
– Det blev bra.
Sedan tänker Jeppe Mårtensson efter en stund till
och ändrar sig:
– Nej, det blev mer än bra.
Nu har Hviderup etablerat 3 höstrapsgrödor med
BioDrill. Jeppe tycker att säkerheten ökar i kultvatorsådden
med BioDrill. Tidigare kunde brist på
fukt vara ett problem och att ställtiden mellan
bearbetning och sådd torkade ur jorden. Var det
torrt i augusti grodde inte alltid rapsen så bra.
– Den stora grejen med BioDrill är fukten.
Bra bestånd trots allt
Själva fröplaceringen blir egentligen sämre med
BioDrill än med Rapid menar Jeppe.
– Ibland hamnar det en jordkoka rakt över rapsfröet.
Men det blir ändå alltid ett bra bestånd och mycket
bättre än Jeppe kunde tänka sig från början.
– Jorden bevarar sin fukt och med stålrullen
längst bak återpackas det kring jord och frö.
Sammantaget gör det fördelarna i själva etableringen
större än nackdelarna på Hviderup.
Både tröskning och rapssådd
Den andra stora fördelen är tiden.
– Vi sparar lätt en man i etableringen.
Tidigare fanns inte folk som både kunde tröska

och så raps samtidigt. Skörden har
alltid prioriterats och rapsen fick
komma i andra hand. Nu gynnas
både tröskningen och rapssådden.
– Numera kan vi både tröska och
så höstraps. Vi prickar faktiskt tidigare
och bättre sådatum med hjälp
av BioDrill.
Halm får inte störa
Ytterligare en bonus med att få
tiden att räcka är att Hviderup
numera hinner köra ut hönsgödsel
till höstrapsen på kornstubben
efter det att halmen bärgats.
Gödseln brukas ner med en Carrier
820 med hög kapacitet för att spara
på kvävet. Räcker tiden till kör man
därefter en första gång med Cultus
utan att så samtidigt.
– Det är lättare att komma ner en
bit med pinnarna om man kör 2
gånger.
Men det är lika mycket eller mer för
att inte halmen i ytan ska hindra
höstrapsen som Hviderup helst vill
göra 2 överfarter med kultivator.
– Halmen får inte störa rapsen när
den ska upp.
Glest är filosofin
När rapsen väl ligger i sålådan på
BioDrill gör vridprovet lätt och
smidigt. Och tekniken fungerar
uppenbarligen bra.
– Ställer vi in på 4 kilo per hektar så
blir det 4 kilo per hektar.
Siktet är inställt på ganska tunna
bestånd och stora plantor.
– Glest bestånd är min filosofi.
Hviderups gods
Landskap: Skåne
Areal: 780 ha
Jord: Mellanlera
Inspektor: Jeppe Mårtensson
Växtföljd: höstraps – höst -
vete – sockerbetor – vårvete
– maltkorn
Plöjer: med Överum delburen
7:a och buren 5:a till allt
utom höstraps och höstvete
Kultivator: Cultus 500 med
BioDrill 360
Såmaskin: Rapid 600C
Medelskörd höstraps: 3,8 t/ha
27

Tekniska data:
Modell BioDrill 180 BioDrill 250 BioDrill 360
Sålådevolym (l) 180 250 360
Drivning av utmatning Mekanisk/Elektrisk Mekanisk/Elektrisk Pneumatisk/Elektrisk*
Kapacitet Från 1 - 30 kg/ha Från 1 - 30 kg/ha Från 1 - 30 kg/ha
Eluttag +12V och 25A ca. 240 Watt +12V och 25A ca. 240 Watt +12V och 25A ca. 240 Watt
TopDown 300 - 400 - 700
Cultus 300, 350 400 420 - 620
Carrier 300, 350 400 420 - 820
Rollex - - 450 - 620
Rexius - - 650 - 1020
Rapid RD 300 C/S RD 400 C/S Rapid A 400 - 800 C/S
*På Rapid: Hydraulisk drivning av utmatningssystemet från det övriga såsystemet
På Carrier/Rexius/Rollex: Mekanisk drivning av utmatningsenheten från vältrullen
Hydraulisk fläkt: 1 st dubbelverkande uttag och 1 st fri retur (till tank) krävs. På Rapid slussas luften från såmaskinens fläkt.
Vi vill rikta ett stort tack till Albin Gunnarson, Svensk Raps AB, och Jens
Blomqvist, Agraria Ord & Jord, för medverkan i denna växtodlingsfolder.
VÄDERSTAD-VERKEN AB
www.vaderstad.com
Väderstad-Verken AB är innehavare av ett flertal immateriella rättigheter såsom patent, varumärken och mönsterskydd.
Produkten/produkterna i detta dokument kan omfattas av en eller flera av dessa rättigheter.
999909-SVVV Ver. 01 Mjölby Tryckeri AB/Desktopteknik AB - 2010.06