Årsredovisning 2005 - Sparbanken Nord

OMVÄRLDEN
God internationell
tillväxt under 2005
2005 blev åter ett starkt tillväxtår
för världsekonomin. Ett högt råoljepris
– bitvis över 70 dollar per fat
– och naturkatastroferna i USA har
inte bromsat den ekonomiska aktiviteten
i någon större omfattning.
Låga räntor, stigande tillgångspriser
och en expansiv finanspolitik fortsätter
att stimulera världens ekonomier.
Vi räknar med att den globala
tillväxten steg med omkring 4 %
under 2005 jämfört med närmare
5 % för 2004. Den amerikanska
ekonomin drevs alltjämt av en stark
inhemsk efterfrågan – inte minst
från hushållens privata konsumtion
som svarar för hela 70 % av USA:s
BNP.
Den kinesiska ekonomin, som är
en allt viktigare drivmotor i världsekonomin,
växte med 10 % under
2005 enligt ny officiell statistik.
Expansionen i Kina drog även med
sig den japanska ekonomin vilken
växte mer än förväntat.
EMU-länderna släpar dock efter,
inte minst Tyskland, Frankrike och
Italien. En gradvis konjunkturförstärkning
skedde dock under loppet
av 2005 och tillväxtutsikterna
för 2006 har därför stigit. Men det
är en tudelad konjunkturbild som
framträder i flera EMU-länder. Den
förhållandevis starka exporttillväxten
har inte kunnat kompensera
den svaga privata konsumtionen.
Dystra arbetsmarknadsutsikter och
rädsla för framtida skattehöjningar
håller hushållens sparande på en
hög nivå.
De baltiska ekonomierna fortsätter
att vara de snabbast växande
ekonomierna i EU med tillväxttal
kring 6-7 %, en trend som förväntas
bestå under det närmaste
året. En stark konsumtions- och
investeringstillväxt driver alltjämt
Omvärlden
ekonomierna snabbt framåt. Även
för de nordiska länderna blev 2005
ett hyggligt tillväxtår, vilket var
positivt för svenska exportföretag.
Höga råvarupriser
Asien svarar för en växande andel
av världsekonomin. Det avspeglas
inte minst i handeln med varor
och tjänster. Kina är i dag världens
tredje största exportör och är också
en allt större konsument av rå- och
insatsvaror. Detta har inneburit
en renässans för svensk gruvnäring.
De asiatiska ekonomiernas
nästan omättliga aptit på rå- och
insatsvaror har samtidigt drivit
upp råvarupriserna till rekordhöga
nivåer. Koppar och zinkpriserna har
till exempel fördubblats på två år.
Krympande råvarulager och en viss
form av spekulation har också drivit
upp priserna på råvaror.
Stigande räntor i USA
stärker dollarn
Den amerikanska centralbanken,
Federal Reserve genomförde åtta
räntehöjningar under 2005, med
sammanlagt två procentenheter.
Det innebar att räntedifferensen
gentemot Europa växte, vilket
också stärkte den amerikanska dollarn.
De långa obligationsräntorna
steg emellertid betydligt måttligare
i USA. I Europa blev räntenivån
vid årets slut till och med lägre än
i början av 2005. Förväntningar om
framtida räntehöjningar i Europa
och uttalanden från den amerikanska
centralbanken om att räntehöjningsperioden
i USA går mot sin
avslutning, pressade tillbaka dollarn
i slutet av förra året och under
inledningen av 2006.
Stark global börsuppgång
Låga räntor och god vinstutveckling
bidrog till att världens börser
steg med tvåsiffriga tal för tredje
året i rad! I Europa steg börsindex
med i genomsnitt 20 %. Uppgången
på Stockholmsbörsen med dryga
30 % innebar att Sverige var bland
de länder i världen som hade den
bästa börsutvecklingen under 2005.
I USA pressades börskurserna
av stigande räntor och amerikanska
investerares ökande aptit på
utländska aktier. Att förvänta sig en
lika stark global börsutveckling i år
förefaller mindre sannolikt.
Ökad inhemsk efterfrågan
lyfter svensk ekonomi
Efter en svag inledning under 2005
blev tillväxten i svensk ekonomi
gradvis starkare. Vi räknar med att
BNP ökade med drygt 2,5 % förra
året jämfört med 3,7 % för 2004.
Den inhemska efterfrågan – konsumtion
och investeringar – tog
över rollen som tillväxtmotor efter
exporten. Även om exportleveranserna
från Sverige stärktes under
loppet av 2005 blev tillväxtbidraget
från utrikeshandeln marginellt
på grund av den högre importtillväxten.
Hushållens köpkraft förbättrades
främst genom en stabilisering av
arbetsmarknaden. Lägre räntor och
stigande huspriser medverkade
också till att hushållen återfick sin
köplust. Ett högt kapacitetsutnyttjande,
starkare omvärldskonjunktur
och en god vinstutveckling bidrog
till att näringslivets investeringar
steg kraftigt och på bred front. Det
gäller inte minst inom industrin
som uppvisade den största investeringsuppgången
på 16 år. Låga
räntor och stigande bostadspriser
stimulerade till ett fortsatt ökat
bostadsbyggande. Under 2005
påbörjades drygt 30 000 nya lägenheter,
vilket är den högsta nivån
sedan början av 1990-talet.
2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D