Årsredovisning 2005 - Sparbanken Nord

sparbankennord.se

Årsredovisning 2005 - Sparbanken Nord

Årsredovisning 2005


Bekännelser

Vi är inte riktigt som andra banker. Det är ett och annat som fattas. Det här

med aktieägare, till exempel. Vi har inga. Det innebär att vi saknar någon

som ställer krav på maximal avkastning. Och det är ju lite märkligt.

I ärlighetens namn har vi inte ens huvudkontoret i Stockholm. Nej, vårt

huvudkontor finns i Norrbotten. Det får till följd att vi fattar alla beslut här

i regionen. Och det är ju lite märkligt.

Ja, det var väl allt. Nej, förresten, vi har en bekännelse till. Vi tar varje

år en del av bankens vinst och satsar på sånt som får regionen att växa och

bli bättre. Vi kallar det för FramtidsBanken. Det är lite märkligt. Men som

sagt, vi är inte riktigt som alla andra banker.

FramtidsBanken främjar näringsliv, forskning, ungdomsverksamhet, utbildning, idrott och kultur.

Syftet är att ge stimulans för att skapa fler arbetstillfällen, tillväxt, bra utbildning och livskvalitet.

Årsredovisning 2005

Sparbankens 154:e verksamhetsår

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum

fredagen den 7 april 2006 kl 15.00, Sparbankens samlingssal, Piteå.


S P A R B A N K E N N O R D

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Omvärlden .......................................................................................................2-4

VD-Kommentar ................................................................................................5-7

Förvaltningsberättelse ...................................................................................8-13

Fem år i sammandrag .................................................................................14-15

Resultaträkning ................................................................................................ 16

Balansräkning ................................................................................................... 17

Kassaflödesanalys ............................................................................................ 18

Redovisnings- och värderingsprinciper ............................................................ 19

Noter ............................................................................................................20-28

Kapitaltäckning ................................................................................................. 29

Underskrifter och revisionsberättelse ............................................................... 30

Huvudmän, styrelse, bankledning och revisorer .........................................32-35

Definitioner ...................................................................................................... 36

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 1


OMVÄRLDEN

God internationell

tillväxt under 2005

2005 blev åter ett starkt tillväxtår

för världsekonomin. Ett högt råoljepris

– bitvis över 70 dollar per fat

– och naturkatastroferna i USA har

inte bromsat den ekonomiska aktiviteten

i någon större omfattning.

Låga räntor, stigande tillgångspriser

och en expansiv finanspolitik fortsätter

att stimulera världens ekonomier.

Vi räknar med att den globala

tillväxten steg med omkring 4 %

under 2005 jämfört med närmare

5 % för 2004. Den amerikanska

ekonomin drevs alltjämt av en stark

inhemsk efterfrågan – inte minst

från hushållens privata konsumtion

som svarar för hela 70 % av USA:s

BNP.

Den kinesiska ekonomin, som är

en allt viktigare drivmotor i världsekonomin,

växte med 10 % under

2005 enligt ny officiell statistik.

Expansionen i Kina drog även med

sig den japanska ekonomin vilken

växte mer än förväntat.

EMU-länderna släpar dock efter,

inte minst Tyskland, Frankrike och

Italien. En gradvis konjunkturförstärkning

skedde dock under loppet

av 2005 och tillväxtutsikterna

för 2006 har därför stigit. Men det

är en tudelad konjunkturbild som

framträder i flera EMU-länder. Den

förhållandevis starka exporttillväxten

har inte kunnat kompensera

den svaga privata konsumtionen.

Dystra arbetsmarknadsutsikter och

rädsla för framtida skattehöjningar

håller hushållens sparande på en

hög nivå.

De baltiska ekonomierna fortsätter

att vara de snabbast växande

ekonomierna i EU med tillväxttal

kring 6-7 %, en trend som förväntas

bestå under det närmaste

året. En stark konsumtions- och

investeringstillväxt driver alltjämt

Omvärlden

ekonomierna snabbt framåt. Även

för de nordiska länderna blev 2005

ett hyggligt tillväxtår, vilket var

positivt för svenska exportföretag.

Höga råvarupriser

Asien svarar för en växande andel

av världsekonomin. Det avspeglas

inte minst i handeln med varor

och tjänster. Kina är i dag världens

tredje största exportör och är också

en allt större konsument av rå- och

insatsvaror. Detta har inneburit

en renässans för svensk gruvnäring.

De asiatiska ekonomiernas

nästan omättliga aptit på rå- och

insatsvaror har samtidigt drivit

upp råvarupriserna till rekordhöga

nivåer. Koppar och zinkpriserna har

till exempel fördubblats på två år.

Krympande råvarulager och en viss

form av spekulation har också drivit

upp priserna på råvaror.

Stigande räntor i USA

stärker dollarn

Den amerikanska centralbanken,

Federal Reserve genomförde åtta

räntehöjningar under 2005, med

sammanlagt två procentenheter.

Det innebar att räntedifferensen

gentemot Europa växte, vilket

också stärkte den amerikanska dollarn.

De långa obligationsräntorna

steg emellertid betydligt måttligare

i USA. I Europa blev räntenivån

vid årets slut till och med lägre än

i början av 2005. Förväntningar om

framtida räntehöjningar i Europa

och uttalanden från den amerikanska

centralbanken om att räntehöjningsperioden

i USA går mot sin

avslutning, pressade tillbaka dollarn

i slutet av förra året och under

inledningen av 2006.

Stark global börsuppgång

Låga räntor och god vinstutveckling

bidrog till att världens börser

steg med tvåsiffriga tal för tredje

året i rad! I Europa steg börsindex

med i genomsnitt 20 %. Uppgången

på Stockholmsbörsen med dryga

30 % innebar att Sverige var bland

de länder i världen som hade den

bästa börsutvecklingen under 2005.

I USA pressades börskurserna

av stigande räntor och amerikanska

investerares ökande aptit på

utländska aktier. Att förvänta sig en

lika stark global börsutveckling i år

förefaller mindre sannolikt.

Ökad inhemsk efterfrågan

lyfter svensk ekonomi

Efter en svag inledning under 2005

blev tillväxten i svensk ekonomi

gradvis starkare. Vi räknar med att

BNP ökade med drygt 2,5 % förra

året jämfört med 3,7 % för 2004.

Den inhemska efterfrågan – konsumtion

och investeringar – tog

över rollen som tillväxtmotor efter

exporten. Även om exportleveranserna

från Sverige stärktes under

loppet av 2005 blev tillväxtbidraget

från utrikeshandeln marginellt

på grund av den högre importtillväxten.

Hushållens köpkraft förbättrades

främst genom en stabilisering av

arbetsmarknaden. Lägre räntor och

stigande huspriser medverkade

också till att hushållen återfick sin

köplust. Ett högt kapacitetsutnyttjande,

starkare omvärldskonjunktur

och en god vinstutveckling bidrog

till att näringslivets investeringar

steg kraftigt och på bred front. Det

gäller inte minst inom industrin

som uppvisade den största investeringsuppgången

på 16 år. Låga

räntor och stigande bostadspriser

stimulerade till ett fortsatt ökat

bostadsbyggande. Under 2005

påbörjades drygt 30 000 nya lägenheter,

vilket är den högsta nivån

sedan början av 1990-talet.

2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


Ljusning på arbetsmarknaden

– men strukturproblemen består

Arbetsmarknaden i Sverige förbättrades

under 2005. Efter två år i rad

med sjunkande sysselsättning steg

antalet sysselsatta med omkring

20 000 personer. Det är framförallt

den privata tjänstesektorn

och byggindustrin som efterfrågar

arbetskraft. I kommuner och landsting

fortsatte personalneddragningarna.

Trots ljusningen på arbetsmarknaden

ligger arbetslösheten på

en otillfredsställande hög nivå.

I december 2005 var arbetslösheten

8,3 % när arbetsmarknadspolitiska

åtgärder är medräknade.

Att få ned arbetslösheten kommer

att vara en av regeringens

viktigaste valfrågor under 2006. Ett

omfattande sysselsättningspaket

under två år införs från och med

2006 där bland annat 20 000 s k

plusjobb ingår.

Fortsatt låg inflationstakt

Konsumentpriserna i Sverige steg

med blygsamma 0,5 % under 2005,

trots kronförsvagning och ett högt

råoljepris. Det är framför allt en

svag arbetsmarknad och en snabb

produktivitetstillväxt som håller

nere det inhemska pristrycket.

Det innebär att inflationen alltjämt

understiger Riksbankens uppsatta

inflationsmål på 2 %. En förändring

av inflationsmålet har därför kommit

mer och mer i fokus. En annan

anledning är de stigande fastighetspriserna,

som orsakat en allt högre

skulduppbyggnad hos hushållen,

och som vid ett prisfall riskerar att

dämpa konjunkturen.

S P A R B A N K E N N O R D

Svenska marknadsräntor 2001-2006

Börsutvecklingen i Sverige och USA 2005-2006

Svenska kronans utveckling 2000-2006

OMVÄRLDEN

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 3


OMVÄRLDEN

Utsikter inför 2006

Vi räknar med att världsekonomin

fortsätter att uppvisa en hygglig

tillväxt det närmaste året, vilket är

positivt för svenska exportföretag.

Den globala konjunkturen stimuleras

alltjämt av låga räntor även om

en gradvis åtstramning kommer att

ske under loppet av 2006. I Europa

förutses stigande korträntor medan

den amerikanska centralbanken,

FED, sannolikt kommer att avsluta

sin period av räntehöjningar.

I Sverige blir den ekonomiska

politiken mer expansiv under 2006,

inte minst på grund av att det är

ett valår. Trots att vi räknar med

att Riksbanken kommer att höja

styrräntan under 2006 kommer

räntenivån alltjämt att vara historiskt

låg. Ökade offentliga transfereringar

till hushållen och en ljusare

arbetsmarknad gynnar den privata

konsumtionen. God omvärldskonjunktur

och goda företagsvinster

förväntas leda till fler investeringar,

om än i en lugnare takt jämfört

med ifjol.

Bland de konjunkturrisker som

finns kvarstår alltjämt de växande

underskotten i USA. Beräkningar

visar att en mjuklandning på fastighetsmarknaden

är tillräcklig för att

ge kännbara effekter på de amerikanska

hushållens konsumtionsvilja.

Ett ökat hushållssparande i USA

skulle påtagligt dämpa BNP-tillväxten

i USA och ge betydande

effekter på världsekonomin.

Hög tillväxt i Norrbotten

Norrbotten har för närvarande

ljusa framtidsutsikter med en unik

position i landet med mycket hög

tillväxt av bruttoregionprodukten

och stora investeringar i handel och

näringsliv. Småföretagen redovisar

en starkare konjunktur än riksgenomsnittet

i den senaste Småföretagarbarometern

som genomfördes

under hösten 2005.

Förväntningar inför kommande

året är starka och sysselsättningsläget

är starkast i landet. Detta

märks särskilt bland tillverkningsföretagen.

Även omsättning och

beställningar har utvecklats mycket

positivt inom speciellt tillverkssektorn.

Totalt ser 84 % av tillverkningsföretagen

och 50 % av

tjänsteföretagen i Norrbotten goda

tillväxtutsikter. Trots optimistiska

uppfattningar och goda utvecklingsmöjligheter

har detta ännu inte

slagit igenom i befolkningssiffrorna.

Befolkningsutvecklingen i vår region

I Piteå fortsätter den positiva

folkökningen främst på grund av

ett positivt inflyttningsöverskott.

Övriga kommuner minskade i

befolkningsstorlek och har negativa

födelse- och inflyttningsöverskott.

Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning

1970 2005 2005

Arjeplog 4 435 3 159 - 65

Arvidsjaur 8 400 6 814 - 80

Gällivare 25 417 19 077 - 127

Jokkmokk 7 998 5 534 - 65

Piteå 32 829 40 873 + 43

Älvsbyn 8 686 8 655 - 120

Totalt 87 765 84 112 - 414

4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


S P A R B A N K E N N O R D

Regionens egen bank sedan 1852

Varumärket berättar en historia

Den 3 april 1852 öppnades Norrbottens

första Sparbank. Nu som då

står banken för samma kärnvärden

– trygghet, nära, ansvarsfull. Vårt

varumärke berättar en historia om

vårt ursprung, vår relation med

kunden och varför vi finns till.

Idag är alla bankers produkter och

tjänster nästan identiska. Därför är

det extra viktigt att vårt varumärke

skiljer sig från andra så att kunderna

upplever ett mervärde i att vara

kund i Sparbanken Nord.

Stark lokal profil

Vi har en stark lokal profil och med

81 000 kunder och drygt 19 miljarder

i affärsvolym har vi också en

stark ställning i regionen. Vårt

engagemang för regionens utveckling

och våra insatser för näringsliv,

ungdomsverksamhet, idrott och

kultur uppmärksammas positivt

både lokalt och regionalt.

Våra kontor

Bankkontoren är viktiga mötesplatser

för personliga besök antingen

VD-KOMMENTAR

bokade eller spontana. Idag sköter

kunderna i stor utsträckning sina

bankärenden hemma vid telefon

eller dator. För många av dessa

kunder har ändå bankkontoret en

stor betydelse för deras val av bank.

Oavsett vilken väg kunderna väljer

att möta oss ska de alltid känna sig

välkomna till banken.

Kontoren i Arjeplog och Gällivare

har anpassats efter kundernas

önskemål på bankservice och tillgänglighet.

De är nu mötesplatser

som bättre förenar rådgivning och

enklare bankaffärer.

Verksamheten och personalen

vid vårt kontor i Småstaden flyttade

under våren till kontoret på Stor-

gatan 43 i Piteå. De två uttags-

automaterna är kvar i Småstaden

och dessutom har vi installerat

ytterligare en uttagsautomat i nya

ICA Kvantum, Piteå. Det innebär att

vi nu har tolv kontor och sjutton uttagsautomater

i våra sex kommuner.

Telefonbanken och Internetbanken

Vi arbetar vidare med att inspirera

kunder till affärer via dessa kanaler.

Vi har ett gemensamt telefonnummer

till banken som har öppet

vardagar mellan 8 och 20. Där kan

kunden välja personlig service med

möjlighet att uträtta i stort sett alla

bankaffärer utom att få kontanter i

handen. Drygt 26 000 kunder har

valt Telefonbanken med personlig

service. Där möter vi cirka 280

kunder per dag. Via vårt kundcenter

möter vi cirka 380 kunder per

dag. Som mest kan det handla om

1 000 kundmöten per dag.

Drygt 23 500 kunder har Internetbanken

för sina bankaffärer

och 20 000 kunder betalar sina

räkningar via Internetbanken. Antal

besök på vår hemsida ökar ständigt

och är nu uppe i ca 55 000 besök

per månad.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 5


VD-KOMMENTAR

Kundmötet

När vi möter våra kunder på kontoret,

i telefon, på arbetsplatsen och

de berättar om sina drömmar och

förhoppningar då lyssnar vi noga.

Det är i kundmötet som kunderna

ska uppleva ett mervärde genom

att vi alltid ska leverera hög kvalitet

och rätt bemötande. Det är också

i kundmötet de goda affärerna

skapas. Under 2005 genomfördes

17 900 rådgivningsmöten. Drygt

37 % av våra privatkunder över 18 år

har en egen bankkontakt i banken.

För 2006 är målet att genomföra

minst 20 000 rådgivningsmöten.

Privatkunder

Vi har en affärsrelation med 72 000

privatkunder. Av dessa har 62 000

kunder ett transaktionskonto och

39 000 någon form av inkomst.

Företagskunder

Vi har 4 700 företagskunder varav

3 200 är små och medelstora

företag och 1 100 är skog- och

lantbruk.

Betala

Fler och fler går över till Internetbetalningar

och i december gjordes

148 500 betalningar via Internetbanken

att jämföras med 125 000

betalningar i december 2004. Vi

fortsätter att genom olika insatser

minska kontanthanteringen vilket

bland annat har resulterat i att

88 % av våra kortkunder som har

ett bankkort gjorde 5,2 miljoner

kortköp, en ökning med 1 miljon

köp. Det innebär att kunderna har

använt bankkortet för köp 10 gånger

per månad. Majoriteten av våra

företagskunder har övergått från

plusgiro till bankgiro. De efterfrågar

också elektroniska lösningar

som e-lönebesked och e-faktura.

Låna

Utlåningsutvecklingen har varit

positiv. Trots att konkurrensen har

ökat är vi mycket starka inom

hushållssektorn framför allt på

bolån. Vi profilerar oss genom att

bland annat medverka på husvisningar

och på speciella bosidor i

lokalpressen.

Spara

Intresset för traditionellt banksparande

har fortsatt. Vårt Norrbottenskonto

innehas av 12 500 kunder

och vårt nya specialkonto Framtidskontot

för långsiktigt sparande har

attraherat nästan 1 500 kunder.

Satsningen på att bli den bank som

är bäst på att hjälpa kunderna välja

pensionslösning har lyckats bra. Vi

fortsätter arbetet med att erbjuda

kunder pensionsrådgivning och

information genom bland annat

inspirerande kundträffar. Nästan

8 000 kunder har ett individuellt

pensionssparande hos oss. Vi ser

en markant ökning av provisionerna

för PPM- och avtalspensionsaffären.

Även försäljningen av tjänstepensionslösningar

till företagskunder

har ökat under året. Börsens

utveckling har haft en uppåtgående

trend och intresset för aktiehandeln

har ökat. Under hösten lanserade

vi vår egen Aktieindexobligation

Norrsken med mycket lyckat

försäljningsresultat. Vi har under

året haft en positiv utveckling av

våra courtageintäkter.

Del av vinsten till regionen

Vi är ett av de äldsta företagen i

Norrbotten som har ett regionalt

ägande. En stark och lönsam bank

med verksamhet i Piteå, Älvsbyn,

Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och

Gällivare. Samtidigt som vi bedriver

kommersiell verksamhet

engagerar vi oss i frågor som är

viktiga för vår regions framtid.

Ibland genom att vara en aktiv

samtalspartner, ibland genom finansiering

av viktiga investeringar.

Vi är inte som andra banker

För att fortsätta att vara en trygg

finansiell partner för företagen och

invånare i regionen är det viktigt att

banken går med vinst. De resurser

vi bygger upp stannar kvar i regionen

och gynnar våra kunder.

Eftersom vi inte har några aktieägare

kan vi dessutom avstå en del

av vinsten. Vi har valt att kalla det

för FramtidsBanken.

Samtal för Framtiden

Samverkan med kommunerna

Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk,

Piteå och Älvsbyn. Och från och

med 2006 även Gällivare. Ledarskapsfrågan

är en av huvudfrågorna

i arbetet med den regionala utvecklingen.

Vi har genom seminarier,

debattartiklar och dialog pekat på

ledarskapets betydelse. Även andra

frågeställningar har varit aktuella

lokalt som till exempel vikten av

ett gott värdskap.

6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


Akademisk Mediagala

Musikhögskolan, Piteå

Arjeplogs skytteförening

AQ VA Kul Gällivare

Bassängrenovering

Abborrträsk, Arvidsjaur

Bildöverföring skadeplats Piteå

Dansdraget Älvsbyn

DHR Gällivare

Dunderquiltarna Gällivare

EFS, Livskraft Ungdomsläger

Älvsbyn

Festspel i Piteå Älvdal

Filmfestival Arjeplog

Framtidslandet

Hortlax församling, Piteå

Friends på högstadiet Älvsbyn

Friluftsfrämjandet Gällivare

Frukostklubb för kvinnor Arvidsjaur

FUB Arvidsjaur, resa till Norge

Glommers bygderåd Arvidsjaur

Granparken Öjebyn

Guldhjälmen Enduro 6-12 år,

Arvidsjaur

Gällivare Närradio

Gällivare Skidallians

S P A R B A N K E N N O R D

FramtidsBanken

– främjar utveckling och

ideell verksamhet

Syftet med FramtidsBanken är att ge stimulans för att skapa fler arbetstillfällen,

tillväxt, bra utbildning och livskvalitet. I Framtidsbanken ingår också två

stiftelser i Jokkmokk. Medel kan utgå till organisationer, föreningar eller

företag för ändamål som kan bli till allmän nytta eller betydelse för

näringslivs- eller samhällsutvecklingen i regionen.

Under 2005 delade FramtidsBanken ut totalt cirka 5,1 miljon kronor

till bland annat följande verksamheter.

Handikappföreningarnas

samarbetsorgan Piteå

IFS Piteälvdal Arvidsjaur

IOGT-NTO Älvsbyn, anhörigprojekt

Jordbävningsoffer Pakistan

KNUFF Sparbanken Nords

Framtidsprogram för unga

människor som vill verka och bo

i vår region

Kojfolket

Friluftsteater, Arvidsjaur

Kulturpris Ingela Bergman,

Silvermuséet, Arjeplog

Lions Barnfond Piteå

Lions besöksverksamhet jul

Älvsbyn

Malmfältens teaterförening

Pitebygdens forskarförening

Fotoprojekt

Piteswänget Piteå

Piteå Byaforum Ungdomssatsning

Piteå Elit

Piteå Ridklubb

Handikappsektionen

Piteå Summer Games Sparbanken

Nords Ledardag, utbildning för

föreningar och näringsliv

Regnbågsteatern Piteå

Räddningsdocka Arjeplog

Samarbete

Gällivare/Malmberget FF

Sjulnäs Hembygdsförening Roknäs

Skulpturpark Nyborgstjärn,

Arvidsjaur

SNS Framtidssymposium 2006

Piteå

Strömnäs GIF

Troendegruppen Öjebyn

Trolltagen

Storforsens utvecklingsförening

Trygga Piteå

VD-KOMMENTAR

Ung företagssamhet Norrbotten

Starta, driva och avveckla

ett eget företag i gymnasieskolorna

Stiftelser

Sparbanken Nords Kultur och

Idrottsstiftelse i Jokkmokk

har gett stöd till Hemvändar-

föreningen, Gläntans dagis,

Kyrko- och gospelskören och

Föreningen Rättvisebutiken m.fl.

Sparbanken Nords

Näringslivsstiftelse i Jokkmokk

har gett stöd till bland annat

Laponiaporten och utvecklingen

av Jokkmokks marknad.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 7


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Redovisning för

verksamhetsåret 2005

Styrelsen för Sparbanken Nord 598800-4817 får härmed avge årsredovisning

för sparbankens verksamhet 2005, bankens 154:e verksamhetsår.

Verksamhet

Bankens vision är att vi ska vara

regionens egen bank och finnas

mitt i människornas och företagens

verklighet. Vi ska göra goda

affärer och vara det naturliga och

mest fördelaktiga bankalternativet.

Den starka lokala anknytningen

ger oss en naturlig närhet till våra

kunder som är hushåll, mindre och

medelstora företag, kommuner och

organisationer.

Huvuddelen av vinsten återinvesteras

i banken för att trygga

kundnyttan, bankens soliditet och

utveckling. En fortsatt expansion

av till exempel företagsutlåningen

kräver hela tiden att banken ökar

sitt egna kapital. Förenklat kan

man säga att banken måste växa

minst i takt med våra kunder och

då speciellt våra företagskunder.

Under fjolåret avsattes cirka 7 % av

det framskattade rörelseresultatet

till verksamhet som banken finner

angelägen och ingår i begreppet

FramtidsBanken. I årets vinstdisposition

föreslås 10 mkr. Därtill kommer

anslag till bankens stiftelser.

Verksamhetsområde

De sex kommunerna Arjeplog,

Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk,

Piteå och Älvsbyn utgör bankens

verksamhetsområde. Gällande reglemente

för banken fastställdes av

Finansinspektionen 2005-11-28 och

därigenom har även hänsyn tagits

till nya lagen om bank- och finansieringsrörelse

(2004:297).

Verksamheten är indelad i två regioner.

Region Väst omfattande fem

av våra kommuner och en region

som omfattar Piteå kommun.

Stiftelser

Före bankfusionen mellan dåvarande

Pitedalens Sparbank och Nova

Sparbank kom styrelserna i respektive

bank överens om bildandet av

stiftelser med ändamål som främjar

utvecklingen inom Jokkmokks

kommun.

Stiftelserna skall erhålla kapital

från Sparbanken Nord enligt en

utbetalningsplan och i årets bokslut

föreslås en utbetalning under 2006

på 800 tkr innebärande att därefter

återstår följande utbetalningar:

800 tkr årligen 2007-2010 samt

20 mkr 2011.

För utbetalningarna gäller den

restriktionen att de måste vara i

överensstämmelse med gällande

regelverk avseende bankens möjligheter

att disponera överskott i

verksamheten.

Bankledning

Bankledningen har under året ut-

gjorts av VD Erik Hägglöv, kredit-

och finanschef Ove Marklund,

marknadschef Christina Sandsten

och regionchef Kjell-Åke Nilsson.

Adjungerad sekreterare har varit

Iriam Bjuhr.

Sparbankernas Riksförbund

Företrädare för Sparbanken Nord

har under året varit aktiva inom

ramen för det samarbete som sker

mellan landets olika fristående och

delägda sparbanker. Erik Hägglöv

och Christina Sandsten har deltagit

i olika affärsråd. Curt Burman,

Inger Fjellström, Lisen Hallqvist,

Mats Karmefjord, Kjell-Åke

Nilsson, Stina Olovsson, Mattias

Sandberg, Inga-Britt Tjäder och

Gusten Granström har inom

förbundets ram arbetat med skilda

projekt. Ove Marklund har en

central och sammanhållande

uppgift i de förhandlingar som

pågår med FöreningsSparbanken

och dess dotterbolag om nya avtal

för tiden fram till 2008-12-31.

Samarbete

Under 2005 har i likhet med tidigare

år, ett gott samarbete skett med

Piteortens försäkringsbolag omfattande

förmedling av försäkringar

gällande villor och fritidshus.

Genom ett avtal med Folksam

förmedlar banken traditionella pensions-

och kapitalförsäkringar samt

sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

På motsvarande sätt har Folksams

rådgivare i länet möjlighet att förmedla

vissa av Sparbankens tjänster

till sina privatkunder.

Sparbanken har sedan 2002 haft

ett avtal om partnerskap inom

ramen för den verksamhet som

Connect Norr bedriver. Syftet med

detta samarbete är att stimulera

skapandet och utvecklingen av

tillväxtföretag genom bland annat

bildandet av regionala nätverk mellan

entreprenörer, det etablerade

näringslivet, professionella rådgivare

och finansiärer.

SNS – Studieförbundet Näringsliv

och Samhälle – är för banken en

naturlig samarbetspartner. SNS är

en brobyggare mellan samhällsekonomisk

forskning och samhällets

beslutsfattare i näringsliv, politik,

förvaltning, fackliga organisationer

och medier. Den 2-3 mars 2006

kommer banken att vara mycket engagerad

i SNS:s mediesymposium

8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


vilket äger rum på Musikhögskolan/

Acusticum i Piteå.

FöreningsSparbanken AB

Sparbanken har ett omfattande

samarbete med FöreningsSparbanken

AB och dotterbolagen AB

Spintab och Robur AB. Banken har

under verksamhetsåret ökat sitt

innehav av aktier i FöreningsSparbanken.

Postavtal

Genom anslutningsavtal med

FöreningsSparbanken AB avseende

transaktionsservice med Posten AB

kan kunderna i Sparbanken Nord

uträtta kassaärenden hos Svensk

Kassaservice med partners på 705

platser samt hos omkring 2 500

lantbrevbärare i landet. Avtalet är

förlängt till 2006-12-31.

AB Älvsbyhus

Sparbanken Nord och AB Spintab

har sedan år 2002 haft ett nära samarbete

med AB Älvsbyhus – Sveriges

största småhustillverkare.

Samarbetet innebär att Älvsbyhus

säljare presenterar sparbankens

lånevillkor för kunden inför ett

husköp. Totalt berörs cirka 100

bankkontor i landet och samarbetet

inkluderar både FöreningsSparbanken,

fristående och delägda sparbanker.

Koordinering av samarbetet och

hanteringen av byggnadslånen görs

av Sparbanken Nord. Totalt har

sparbankerna beviljat över 500 lån

med en summa som överstiger

800 miljoner kronor under 2005.

Sparbanksrörelsens breda kontorsnät

och stora kunskap inom

S P A R B A N K E N N O R D

boendefinansiering är viktiga

förutsättningar i detta framgångsrika

samarbete.

Miljö

Vi fortsätter vårt miljöarbete och

arbetar vidare för en miljöcertifiering.

Målet är att en certifiering

skall ske senast 2007-12-31.

Ny lag om bank- och

finansieringsrörelse

Från och med 1 juli 2004 gäller

en ny lag om bank- och finansieringsrörelse

(LBF). Den innehåller

bland annat nya regler om riskhantering

och genomlysning. Här

fastställs att en sparbank ska kunna

identifiera, mäta, styra och ha

kontroll över de risker som rörelsen

är förknippad med. I Finansinspektionens

nya allmänna råd om

styrning av finansiella företag som

trädde i kraft 2005-05-01 beskrivs

bland annat hur regelefterlevnaden

skall övervakas genom en särskild

funktion (compliance). Dessutom

förtydligas och förstärks styrelsens

ansvar och uppgifter. Den interna

styrningen och kontrollen belyses

och ett antal baskrav ställs kring

hur hanteringen och kontrollen

skall ske av bankens olika risker.

Economic Capital

Nya internationella kapitaltäckningsregler

börjar att gälla 2006/7.

Reglerna innebär att sparbanken

har möjlighet att stärka sin konkurrenskraft.

Ändringarna medför ett

omfattande förberedelsearbete och

innebär förändrad syn på bankernas

kapitalanvändning som väl passar

sparbankens låga riskprofil. För att

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

kunna dra nytta av de nya reglerna

krävs metoder att mäta risker,

ändrat affärstänkande och utbildningsinsatser.

Styrelsens arbetsordning

Förtroendekommissionen tillkallades

genom regeringsbeslut den

5 september 2002 för att granska

förtroendeskadliga företeelser inom

det svenska näringslivet. Tillsammans

med näringslivsorganisationer

har kommissionen tillsatt Kodgruppen

som utarbetat förslaget

svensk kod för bolagsstyrning(SOU

2004:46).

För att bibehålla och utveckla

ett starkt marknadsvärde på den

regionala marknaden har banken

under 2004 genomfört en analys där

svensk kod för företagsstyrning har

jämförts med Sparbanken Nords

regler för företagsstyrning. Efter

analys, granskning och samråd har

detta arbete inneburit att bankens

styrelse har fastställt en ny arbetsordning

för sitt arbete där väsenliga

inslag från koden har inlemmats.

För att ytterligare klarlägga

ansvarsfördelningen mellan verkställande

ledningen och styrelsen

samt för att effektivisera styrelsens

arbete har två olika utskott utsetts.

Ett Risk- och revisionsutskott har

ett särskilt ansvar som berör bankens

riskkontroll, internrevisionens

uppdrag och inriktning, regel-

efterlevnaden samt utvärderingen

av styrning, riskhantering och

kontroll.

Utskottet för FramtidsBanken

skall särskilt utveckla bankens särart

och förstärka arbetet med den

samhällsorienterade verksamheten.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 9


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bankens ekonomiska vinstmål

skall tydligare kompletteras med

en dimension av samhällsnytta och

regionalt engagemang. Styrelsen

fastställde i juni 2005 en särskild

policy för FramtidsBanken vilken

delgavs huvudmännen vid extra

halvårsstämma 27 oktober 2005.

Försäkringsförmedlingslagen

Från och med 1 juli 2005 infördes

en ny lag om försäkringsförmedling.

Lagen bygger på EG-direktiv

vars syfte är att reglera all distribution

av försäkringar som sker utanför

försäkringsföretagen. Lagen

omfattar alla försäkringsförmedlare

och syftar till att skapa en god försäkringsförmedlingssed.

Inom banken

sker ett omfattande arbete dels

för att utbilda huvuddelen av våra

anställda, dels för att skapa tydliga

och ändamålsenliga arbetsrutiner.

En särskild vandelsprövning krävs

av styrelsens ledamöter och alla

anställda.

Hälsa

Banken beslutade 2004 att satsa på

ett strategiskt hälsoarbete. Detta

beslut har nu tydligt börjat bära

frukt. Under 2005 redovisas en

rekordlåg sjukfrånvaro för banken.

En bidragande orsak till detta är

bankens engagerade och ansvarstagande

hälsoinspiratörer som aktivt

arbetar med hälsa och livsstilsfrågor

bland sina medarbetare. Banken

kommer att fortsätta att ha personalen

i fokus och på så sätt fortsätta

utvecklingen mot en ännu högre

frisknärvaro. För banken är det av

vikt att medarbetarna har en balans

i livet. I samarbete med bankens

egna hälsoinspiratörer har olika

friskfaktorer tagits fram och prioriterats.

En aktivitetsplan för hälsoarbetet

har fastställts och genomförs

med full kraft under 2006.

Utbildning

Våra medarbetare skall känna stor

trygghet i att möta våra kunder i

det dagliga arbetet. Därför investerar

banken kontinuerligt i kompetenshöjande

insatser. Förutom

kundernas krav på kompetent

rådgivning så ställer myndigheter

fortlöpande nya krav på banken

och dess medarbetare som i sin

tur kräver ny kunskapsinhämtning.

Bankens personal, på alla nivåer,

har snabbt inhämtat nya kunskaper

och i olika tester visats sig med

beröm godkända. Under det gångna

året har utbildning i kreditgivning,

bankjuridik, finansiell rådgivning,

arbetsmiljö samt säkerhet genomförts.

Banken står inför nya mer

eller mindre kända utmaningar

2006 och fortsatt investering i

kompetensutveckling kommer

att ske. Totalt har nu banken

33 certifierade privatrådgivare och

3 certifierade företagsrådgivare.

Prognos

Styrelsens prognos för 2006 är ett

rörelseresultat som förväntas bli i

nivå med föregående års resultat.

Resultat

Rörelseresultatet jämfört med föregående

år ökade med 3 637 tkr till

88 307 tkr eller med 4,3 %.

Räntenettot – skillnaden mellan

intäkts- och kostnadsräntor – uppgick

till 187 604 tkr en ökning med

0,6 %.

Rörelsekostnaderna exklusive

kreditförluster och avskrivningar

uppgick till 150 478 tkr, en ökning

med 2,3 %. I kostnaderna ingår

årets avsättning till resultat-

andelssystem för personalen med

3 887 tkr.

Efter beslut från Skatteverket

har den momsgrupp som upplöstes

2002-07-01 återbildats från och

med 2006-01-01. Inom Förenings-

Sparbanken har det påbörjats en

process där moms efter överklagan

kommer att återkrävas för en period

av 38 månader. För bankens del

kommer ovanstående att påverka

resultatet positivt under år 2006.

Uppgifter om nyckeltal – fem år i

sammandrag – som beskriver verksamheten,

ställning och avkastning

redovisas på sidan 14-15.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten ökade

under året med 531 mkr eller 11,5 %

och uppgick vid årsskiftet till 5 140

mkr. Allmänheten gottgjordes räntor

med 42 mkr. Marknadsvärdet på

den totalt förmedlade stocken till

Robur AB uppgick vid årsskiftet till

2 928 mkr en ökning med 26,2 %.

Utlåning

Utlåningen till allmänheten uppgick

vid årets slut till 5 734 mkr en

ökning med 463 mkr eller 8,8 %.

Krediter har dessutom förmedlats

och lyfts av till AB Spintab. Totalt

uppgår den förmedlade lånestocken

till AB Spintab till 3 358 mkr en

ökning med 0,3 %.

Affärsvolym

Det samlade värdet av kundernas

sparande, placeringar och lån i

sparbanken, Spintab och Robur

uppgick vid årsskiftet till 19 353

mkr. Motsvarande volym 2004

uppgick till 17 191 mkr. Räknat efter

affärsvolym är Sparbanken Nord

den 3:e största sparbanken i landet

ansluten till Sparbankernas Riksförbund.

Om en jämförelse görs med

alla sparbanker och alla sparbanksaktiebolag

i landet oavsett om de är

anslutna till Sparbankernas Riksförbund

eller ej så är Sparbanken Nord

6:e största bank.

Eget kapital

Det sammanlagda beskattade och

obeskattade egna kapitalet uppgår

till 789 mkr efter föreslagen

vinstdisposition, en ökning med

47 mkr jämfört med föregående år.

Kapitaltäckningsgraden, som enligt

gällande bestämmelser skall vara

lägst 8 %, uppgick vid årsskiftet till

15,86 %.

10 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


S P A R B A N K E N N O R D

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 11


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår

olika typer av finansiella risker som

kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker

och operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera

risktagandet i verksamheten har

sparbankens styrelse som ytterst

ansvarig för den interna kontrollen

i sparbanken, fastställt policies och

instruktioner för kreditgivningen

och den övriga finansverksamheten.

Kredit- och motpartsrisker

Med kredit-/motpartsrisk avses

risken att sparbanken inte erhåller

betalning enligt överenskommelse

och/eller kommer att göra en förlust

på grund av motpartens oförmåga

att infria sina förpliktelser. Den

bakomliggande transaktionen kan

avse kredit, garanti, värdepapper

eller derivatkontrakt. Den avgör-

ande bedömningsgrunden för

sparbankens kreditgivning är lån-

tagarens återbetalningsförmåga.

För att ytterligare minska risken är

merparten av sparbankens krediter

dessutom säkerställda med pantbrev

i fastigheter eller andra bank-

mässiga säkerheter. Dessutom

eftersträvas en allsidig riskspridning

i kreditportföljen.

Sparbankens styrelse är ytterst

ansvarig för kreditgivningen.

Beroende av engagemangets storlek

har styrelsen delegerat besluts-

fattandet till lägre instanser.

Detaljerade instruktioner finns

som reglerar beslutsinstanser och

kreditnivåer inom respektive

instans. Kreditengagemang överstigande

ett visst belopp är föremål

för årlig omprövning.

För att begränsa kredit- och

motpartsrisker i sparbankens

värdepappersportfölj tillåts endast

placeringar inom vissa beloppsmässiga

ramar och endast i värdepapper

med hög kreditvärdighet. Bankens

kreditriskexponering framgår av

not 33.

Marknadsrisker

I finansiell verksamhet utgörs de

viktigaste marknadsriskerna av

ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker.

Ränterisker definieras som

risken för att marknadsvärdet på

bankens fastförräntade tillgångar

sjunker då marknadsräntan

stiger. Graden av ränterisk, eller

prisrisk, ökar med åtagandets

löptid. En annan form av ränterisk

är inkomstrisken, d.v.s.

risken för att räntenettot försämras

i ett stigande alternativt

sjunkande ränteläge genom att

räntebindningstiden är olika för

tillgångar och skulder.

Valutarisker uppstår till följd

av att tillgångar och skulder i

samma utländska valuta storleksmässigt

inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att

marknadsvärdet på en aktie-

placering sjunker.

De ränterisker som uppkommer

i banken avser till största delen

utlåning till bunden ränta.

Banken har relativt låg ränteriskexponering,

vilket innebär att en

allmän ränteförändring påverkar

resultat- och balansräkningarna

i liten utsträckning. Ett sätt att

indikativt mäta ränterisken är den

analys som finns intagen i not 32

som visar räntebindningstiderna för

bankens tillgångar och skulder i

balansräkningen samt poster

utanför balansräkningen. Analysen

visar att vid en förändring av marknadsräntan

med en procentenhet

minskar räntenettot för kommande

12-månadersperiod med 11 947 tkr.

Banken är inte utsatt för någon

valutarisk utöver den som följer

av kassatillgodohavandet i utländska

valutor, genom vilken banken

tillhandahåller resevaluta till kund.

Detta tillgodohavande uppgick vid

årsskiftet till 1 995 tkr.

Vad avser aktiekursrisker har

sparbanken aktier i FöreningsSparbanken

AB enligt not 16. Börsvärdet

på bokslutsdagen överstiger med

stor marginal det bokförda värdet.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker kan uttryckas som

risken att ett finansiellt instrument

inte kan avyttras utan större pris

reduktion eller genom att transaktionen

medför stora kostnader.

Bankens likviditetsexponering

med avseende på återstående

löptider på tillgångar och skulder

framgår av not 31.

Operativa risker

Med operativ risk avses risk för att

fel eller brister i administrativa rutiner

leder till oväntade ekonomiska

eller förtroendemässiga förluster.

Dessa kan exempelvis orsakas av

bristande intern kontroll, bristfälliga

system eller teknisk utrustning.

Även risken för oegentligheter,

internt eller externt, ingår i den

operativa risken.

De operativa riskerna motverkas

genom intern kontroll. Upprätthållande

av en god intern kontroll

är en ständigt pågående process i

sparbanken, som bl.a. omfattar

kravet på att det ska finnas

ändamålsenliga rutiner och

instruktioner,

klart definierad ansvars- och arbetsfördelning

för medarbetarna,

IT-stöd i form av ekonomi-,

kredit och inlåningssystem med

inbyggda maskinella avstämningar

och kontroller,

behörighetssystem,

interna informations- och

rapporteringssystem för att bl.a.

tillgodose ledningens krav på

information om exempelvis sparbankens

riskexponering samt

informationssäkerhet och fysisk

säkerhet för att skydda sparbankens

och kundens tillgångar.

12 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


Övergång till IFRS/IAS-standarder

Från och med 2007 måste sparbankerna

följa de nya internationella

redovisningsstandarderna

International Financial Reporting

Standards (IFRS) i sin redovisning

med de undantag och tillägg som

anges i Redovisningsrådets rekommendation

RR 32 ”Redovisning för

juridisk person”, samt om inte

annat följer av lag eller annan författning.

I enlighet med IFRS 1, om

hur redovisning upprättas första

gången, ska företag redovisa jämförelsetal

för åtminstone ett år.

Detta innebär således att 2006 års

siffror måste omräknas enligt den

nya redovisningsstandarden.

Under året tillsatte Sparbankernas

Riksförbund en arbetsgrupp

med uppgift att kartlägga effekterna

på sparbankernas redovisning

vid en övergång till IFRS/IAS.

Gruppen, som bestått av företrädare

för sparbankerna och utomstående

konsulter, har identifierat

följande väsentliga skillnader

mellan tillämpade redovisningsprinciper

och redovisningsprinciper

enligt IFRS/IAS:

a) Värdering av finansiella tillgångar

och skulder enligt IAS

39 kan förväntas ge en viss ökad

KÄNSLIGHETSANALYS

S P A R B A N K E N N O R D

Förändring Effekt på

rörelseresultatet,

tkr

Marknadsräntan +/-1,0% 11 947

Placeringsmarginal +/-0,1% 5 917

Antal anställda +/-10 st 5 368

Löneförändring +/-1,0% 747

Övriga rörelsekostnader +/-1,0% 757

Kreditförlustnivå +/-0,1% 5 354

volatilitet (svängningar) i resultat-

räkningen och balansräkningen

till följd av att värdering till verkligt

värde kommer att ske i större

utsträckning än hittills. För sparbankerna

påverkar detta framförallt

räntebärande värdepapper,

aktier, sammansatta instrument

(Spaxar) och derivat. Särskilt

stor blir effekten vad gäller

aktieinnehavet i FöreningsSparbanken

AB där värdeökningen

kommer att redovisas direkt mot

eget kapital.

b) Införandet av IAS 39 medför att

alla derivat värderas till verkligt

värde, även om de tidigare

bokfördes enligt reglerna om

säkringsredovisning med anskaffningsvärdering.

Ett sätt att

motverka den ökade volatiliteten

till följd av att finansiella instrument

och derivatinstrument värderas

till verkligt värde i större

utsträckning än tidigare är att

tillämpa verkligt värdesäkring.

Denna form av säkring innebär

att såväl den säkrade posten som

säkringsinstrumentet värderas

till verkligt värde. Värdeförändringarna

redovisas över resultaträkningen.

Den andra formen

av säkring enligt standarden är

kassaflödessäkring. Enligt denna

värderas derivatinstrumentet till

verkligt värde medan den säkrade

posten värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Värdeförändringen

på derivatinstrumentet

redovisas mot eget kapital och

kommer därmed medföra viss

volatilitet i eget kapital.

c) Uppläggningsavgifter avseende

lån redovisas som provisions-

intäkt för närvarande. Vid tilllämpning

av IFRS/IAS kommer

dessa avgifter att redovisas som

ränteintäkt.

d) Materiella anläggningstillgångar

som sparbankens rörelsefastigheter

kommer att redovisningsmässigt

hanteras annorlunda

enligt IFRS/IAS. Skillnaden är

att anskaffningsvärdet fördelas

på urskiljbara väsentliga komponenter

baserat på förväntad

nyttjandeperiod med skilda

avskrivningsplaner för respektive

komponent.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Vinst enligt balansräkningen för 2005 88 181 tkr

Styrelsen föreslår att detta belopp

disponeras enligt följande:

- Överföring till reservfonden 77 381 tkr

- Anslag till stiftelser 800 tkr

- FramtidsBanken (Anslag till allmän-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

nyttiga och välgörande ändamål) 10 000 tkr

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 13


FEM ÅR I SAMMANDRAG

Fem år i sammandrag

NYCKELTAL

2005 2004 2003 2002 2001

VOLYMUTVECKLING

Utlåning till allmänheten, Mkr 5 734 5 272 4 782 4 292 3 415

förändring under året, % 8,8 10,2 11,4 25,7 11,6

Inlåning från allmänheten, Mkr 5 140 4 609 4 328 4 008 3 055

förändring under året, % 11,5 6,5 8,0 31,2 14,6

Medelomslutning (MO), Mkr 5 917 5 460 5 173 4 239 3 741

förändring mot föregående år, % 8,4 5,5 22,0 13,3 10,8

Affärsvolym, Mkr 19 353 17 191 16 014 14 622 11 131

förändring mot föregående år, % 12,6 7,3 9,5 14,8 7,7

SOLIDITETS- OCH KAPITALTÄCKNINGSMÅTT

Soliditet 12,74 12,71 12,58 12,56 14,84

Kapitaltäckningsgrad 1) 15,86 15,01 15,11 14,57 18,80

Primärkapitalrelation 17,67 16,82 17,00 16,62 21,31

RESULTATMÅTT

Placeringsmarginal inkl leasingnetto 3,17 3,41 3,53 3,83 4,10

Rörelseintäkter/genomsnittlig affärsvolym 1,50 1,60 1,66 1,90 2,04

Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym 0,48 0,51 0,53 0,38 0,52

Intjäningsförmåga 1,77 1,81 1,78 1,43 2,05

Avkastning på totalt kapital 1,49 1,55 1,57 1,08 1,49

Räntabilitet på eget kapital 8,48 8,78 9,18 5,57 7,25

KI-tal före kreditförluster 0,62 0,63 0,64 0,73 0,65

KI-tal efter kreditförluster 0,68 0,68 0,68 0,80 0,75

P/P-tal 87

81 76 72 79

R/P-tal 236 243 251 236 243

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 49,54 36,64 42,73 54,01 56,86

Andel osäkra fordringar 0,60 0,91 0,84 0,80 1,01

Kreditförlustnivå 0,31 0,29 0,25 0,43 0,67

ÖVRIGA UPPGIFTER

Medeltal anställda 161 154 152 147 146

Antal kontor 12

13 13 13 13

Definitioner av nyckeltalen ovan finns i slutet av årsredovisningen

1) Kapitaltäckningsgraden för år 2004 och framåt är beräknad efter nya regler som infördes 2004-01-01.

14 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


RESULTATRÄKNING TKR

S P A R B A N K E N N O R D

Resultat- och balansräkningar

2005–2001

FEM ÅR I SAMMANDRAG

2005 2004 2003 2002 2001

Räntenetto 187 640 186 433 182 657 162 924 153 726

Provisioner netto 69 126 61 822 55 566 49 884 49 837

Nettoresultat av finansiella transaktioner 185 1 967 3 530 556 2 152

Övriga intäkter 17 287 15 458 12 990 13 844 13 357

SUMMA INTÄKTER 274 238 265 680 254 743 227 208 219 072

Allmänna administrationskostnader -139 646 -135 760 -132 614 -121 494 -105 482

Övriga rörelsekostnader 1) -29 660 -31 275 -29 962 -45 223 -36 600

Kreditförluster -16 625 -14 011 -10 703 -14 735 -20 765

SUMMA KOSTNADER -185 931 -181 046 -173 279 -181 452 -162 847

Värdeförändring på finansiella anläggningstillgångar - - - - -400

RÖRELSERESULTAT 88 307 84 634 81 464 45 756 55 825

Bokslutsdispositioner netto 30 366 9 633 -15 659 -9 333 7 975

Skatter -30 492 -23 562 -15 716 -6 146 -15 527

ÅRETS RESULTAT 88 181 70 705 50 089 30 277 48 273

BALANSRÄKNING TKR

Kassa 79 419 76 436 88 119 79 368 65 497

Utlåning till kreditinstitut 14 117 2 957 10 762 18 456 11 496

Utlåning till allmänheten 5 734 493 5 271 788 4 781 904 4 292 142 3 414 893

Räntebärande värdepapper 1 847 - 39 476 114 796 119 365

Aktier och andelar 150 967 146 527 217 311 141 672 131 868

Materiella tillgångar 43 515 44 118 47 123 49 619 54 334

Övriga tillgångar 102 093 116 666 132 310 153 451 65 170

SUMMA TILLGÅNGAR 6 126 451 5 658 492 5 317 005 4 849 504 3 862 623

Skulder till kreditinstitut 37 781 170 337 170 337 95 147 115 840

In- och upplåning från allmänheten 5 212 088 4 675 137 4 388 268 4 064 128 3 107 422

Övriga skulder 64 636 53 887 46 840 47 228 42 410

Avsättningar - - - 440 -

Efterställda skulder 12 000 12 000 12 000 7 000 -

SUMMA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 5 326 505 4 911 361 4 617 445 4 213 943 3 265 672

Obeskattade reserver 70 054 100 420 110 053 94 393 85 060

Eget kapital 729 892 646 711 589 507 541 168 511 891

SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 6 126 451 5 658 492 5 317 005 4 849 504 3 862 623

1) Inkl. avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 15


RESULTATRÄKNING

Resultaträkning, tkr

Not 2005 2004 Förändring

i procent

Ränteintäkter 1 237 070 242 964 -2,4

Leasingintäkter 1 - 11 -

Räntekostnader 1 -49 430 -56 542 -12,6

RÄNTENETTO INKL LEASINGINTÄKTER 187 640 186 433 0,6

Erhållna utdelningar 2 13 584 11 736 15,7

Provisionsintäkter 3 85 658 79 085 8,3

Provisionskostnader 4 -16 532 -17 263 -4,2

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 185 1 967 -90,6

Övriga rörelseintäkter 6 3 703 3 722 -0,5

SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 274 238 265 680 3,2

Allmänna administrationskostnader 7 -139 646 -135 760 2,9

Av- och nedskrivningar på materiella och

immateriella anläggningstillgångar 8 -18 828 -19 880 -5,3

Övriga rörelsekostnader 9 -10 832 -11 395 -4,9

SUMMA KOSTNADER FÖRE KREDITFÖRLUSTER -169 306 -167 035 1,4

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 104 932 98 645 6,4

Kreditförluster netto 10 -16 625 -14 011 18,7

RÖRELSERESULTAT 88 307 84 634 4,3

Bokslutsdispositioner 11 30 366 9 633 -

Skatt på årets resultat -30 492 -23 562 29,4

ÅRETS RESULTAT 88 181 70 705 24,7

16 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


TILLGÅNGAR

S P A R B A N K E N N O R D

Balansräkning, tkr

BALANSRÄKNING

Not 2005 2004 Förändring

i procent

Kassa 12 79 419 76 436 3,9

Utlåning till kreditinstitut 13 14 117 2 957 -

Utlåning till allmänheten 14 5 734 493 5 271 788 8,8

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 15 1 847 - -

Aktier och andelar 16 150 967 146 527 3,0

Immateriella anläggningstillgångar 17

- Goodwill 59 396 73 455 -19,1

Materiella tillgångar 18

- Inventarier 9 945 9 190 8,2

- Byggnader och mark 33 570 34 928 -3,9

Övriga tillgångar 19 1 570 1 455 7,9

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 41 127 41 756 -1,5

SUMMA TILLGÅNGAR 6 126 451 5 658 492 8,3

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 21 37 781 170 337 -77,8

In- och upplåning från allmänheten

- Inlåning 22 5 139 850 4 609 298 11,5

- Upplåning 72 238 65 839 9,7

Övriga skulder 23 40 058 29 130 37,5

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 24 578 24 757 -0,7

Efterställda skulder 25 12 000 12 000 -

SUMMA SKULDER 5 326 505 4 911 361 8,5

Obeskattade reserver 26 70 054 100 420 -30,2

Grundfond 20 20 -

Reservfond 641 691 575 986 11,4

Årets resultat 88 181 70 705 24,7

SUMMA EGET KAPITAL 27 729 892 646 711 12,9

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 6 126 451 5 658 492 8,3

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser 28

- Garantier 172 296 173 626

Åtaganden 29

- Övriga åtaganden 747 292 690 789

ÖVRIGA NOTER

Upplysning om verkligt värde 30

Löptider för tillgångar och skulder 31

Räntebindningstider för tillgångar och skulder 32

Kreditriskexponering brutto och netto 33

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 17


KASSAFLÖDESANALYS

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Kassaflödesanalys, tkr

2005 2004

Rörelseresultat 88 307 84 634

Justering av poster som inte ingår i kassaflödet

- Av-/och nedskrivningar + 18 828 19 880

- Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner + 939 -

- Reavinst/reaförlust vid försäljning av anläggningstillgångar - -685 -7

Betald inkomstskatt - -30 492 -23 562

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar

i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 76 897 80 945

Förändring i rörelsekapital inklusive effekt av fusionerad bank

Ökning av utlåning till allmänheten - -462 705 -489 884

Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar -/+ -1 921 101 311

Ökning av in- och upplåning från allmänheten + 536 951 286 869

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut +/- -132 556 -

Förändring av övriga tillgångar och skulder +/- 11 263 8 332

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 929 -12 427

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar + - 13 704

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar - -5 305 -4 739

Försäljning av materiella tillgångar + 925 1 749

Förvärv av materiella tillgångar - -4 406 -4 275

Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 786 6 439

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalda anslag - -5 000 -13 500

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 000 -13 500

Årets kassaflöde 14 143 -19 488

Likvida medel vid periodens början* 79 393 98 881

Likvida medel vid periodens slut* 93 536 79 393

* I likvida medel ingår kassa och utlåning till kreditinstitut.

14 143 -19 488

18 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


S P A R B A N K E N N O R D

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Sparbankens årsredovisning är upprättad

enligt Lag om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) samt Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd FFFS

2002:22 i enlighet med övergångsreglerna

i FFFS 2004:20.

Tillgångar och skulder

i utländsk valuta

Värdering sker till balansdagskurs,

varmed avses balansdagens stängningskurser.

Utländska sedlar vilka

ingår i Kassan värderas till balansdagens

köpkurs för sedlar gentemot

allmänheten.

Finansiella instrument

Överlåtbara värdepapper som är

omsättningstillgångar värderas enligt

lägsta värdets princip. Värdepapper

som är anläggningstillgångar där

avsikten är att inneha värdepappren

till förfall eller på lång sikt upptas till

anskaffningsvärdet.

Beträffande räntebärande värdepapper

avses med anskaffningsvärdet

det upplupna anskaffningsvärdet,

vilket värde motsvarar det med hjälp

av den effektiva anskaffningsräntan

diskonterade nuvärdet av de framtida

betalningarna. Härigenom beaktas

eventuella över- eller underkurser vid

förvärvet som periodiseras över

instrumentets återstående löptid.

Erhållna betalningar plus förändringen

av det upplupna anskaffningsvärdet

under året redovisas som

ränteintäkt. Vid lägsta värdets princip

på omsättningstillgångar görs värderingen

kollektivt för marknadsnoterade

värdepapper inom respektive

portfölj, medan värderingen av icke

marknadsnoterade värdepapper görs

individuellt post för post.

Realiserade vinster/förluster på

värdepapper och andra finansiella

instrument som utgör omsättningstillgångar

samt valutakursförändringar

redovisas i resultaträkningen under

rubriken Nettoresultat av finansiella

transaktioner.

Lånefordringar och kreditförluster

Lånefordringar redovisas initialt i

balansräkningen till anskaffningsvärdet,

dvs det belopp som lånats ut

till låntagaren med tillägg för direkta

transaktionskostnader. Därefter

redovisas lånefordringarna löpande

till anskaffningsvärdet efter avdrag

för bortskrivningar och specifika

reserveringar för kreditförluster.

Redovisning av kreditförluster sker

dels som under året konstaterade

kreditförluster, dels som reservering

avseende sannolika kreditförluster.

Som konstaterad förlust redovisas

hela eller del av fordran som inte

bedöms indrivningsbar eller som kan

erhållas vid realisering av säkerheten.

Bortskrivning görs av konstaterade

förluster när inga realistiska

möjligheter till återvinning finns.

Som reservering avseende sannolika

förluster upptas ett belopp motsvarande

skillnaden mellan lånefordrans

redovisade värde och bedömt återvinningsvärde.

Bedömt återvinningsvärde har

beräknats med ledning av:

det verkliga värdet av säkerheten

till den del återbetalningen är

beroende av säkerheten och/eller

det observerbara marknadsvärdet.

Då säkerheten utgörs av pantbrev i

fastighet utgår värderingen från ett

försiktigt beräknat marknadvärde

med hänsyn till avkastningsförmåga,

beskaffenhet och läge. Motsvarande

värdering görs av fastigheter som

övertagits för skyddande av fordran.

Eventuell erforderlig nedskrivning

redovisas i detta fall som värdeförändring

på övertagen egendom.

Reservering avseende sannolika

kreditförluster görs om fordran är

osäker, dvs

om det utifrån inträffade händelser

och omständligheter, som förelåg

på balansdagen, är sannolikt att

betalningarna inte kommer att

fullföljas enligt kontraktsvillkoren

och

det inte finns säkerhet som med

betryggande marginal täcker både

lånebelopp och räntor, inklusive

kompensation för eventuell

försening.

Vid bestämmandet av reserveringar

avseende sannolika kreditförluster

värderas lånefordringarna individuellt.

Omstrukturerade lånefordringar

genom modifiering av lånevillkoren,

t ex i form av räntenedsättning, till

följd av finansiella problem hos

låntagaren, anses inte som osäkra om

det bedöms sannolikt att betalningarna

fullföljs enligt kontraktsvillkoren

efter omstruktureringen.

Vid redovisning av sannolika

förluster på garantier sker reservering

under rubriken Avsättningar.

När lånefordringar klassificeras

som osäkra sker återföring av intäktsbokförda

men inte betalda räntor på

sådana fordringar. Nedskrivning av

i tidigare bokslut balanserade räntor

redovisas som kreditförlust. Senare

erhållna räntebetalningar på sådana

fordringar redovisas enligt kontantprincipen.

Återvunna kreditförluster redovisas

som en minskning av årets nettokostnad

avseende kreditförluster.

Goodwill

Avskrivning sker planmässigt med

20 % på anskaffningsvärdet avseende

förvärv tom år 2001. Därefter sker

avskrivning med 12,5 %. Avskrivning

som avviker från plan betraktas som

en bokslutsdisposition och redovisas

under rubriken Skillnad mellan

bokförd avskrivning och avskrivning

enligt plan.

Inventarier

Inventarierna avskrivs planenligt med

20 % på anskaffningsvärdet. Leasinginventarier

avskrivs över kontraktets

löptid. Avskrivning som avviker från

plan betraktas som en bokslutsdisposition

och redovisas under rubriken

Skillnad mellan bokförd avskrivning

och avskrivning enligt plan.

Byggnader och mark

Avskrivning enligt plan sker med

2 % för byggnader och med 3,75 %

eller 5 % för markanläggningar på

anskaffningsvärdet. Avskrivning som

avviker från plan betraktas som en

bokslutsdisposition och redovisas

under rubriken Skillnad mellan

bokförd avskrivning och avskrivning

enligt plan.

Skatt

Under Skatt på årets resultat redovisas

aktuell skatt, och skatt avseende

tidigare år.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 19


NOTER

1 – Räntenetto

2005 2004

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 422 745

Utlåning till allmänheten

Räntebärande värdepapper

236 424 241 545

- omsättningstillgångar - 374

- anläggningstillgångar 10 103

Övriga 214 197

Summa 237 070 242 964

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -2 783 -2 360

Inlåning från allmänheten -45 733 -53 114

- varav kostnad för insättargarantin -3 573 -3 413

Efterställda skulder -651 -651

Övriga -263 -417

Summa -49 430 -56 542

Summa räntenetto 187 640 186 422

Räntemarginal 3,05% 3,26%

Totala ränteintäkter i % av MO minus totala

räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt

eget kapital och obeskattade reserver

Placeringsmarginal 3,17% 3,41%

Räntenetto i % av MO

Medelränta på utlåningen under året inkl.

kostnad för låneskydd uppgår till 4,27% 4,85%

Medelränta på inlåningen under året inkl.

kostnaden för insättargarantin uppgår till 0,95% 1,20%

Leasingintäkter - 11

Räntenetto inkl leasingintäkter, netto 187 640 186 433

2 – Erhållna utdelningar

2005 2004

FöreningsSparbanken 11 115 9 775

Övriga aktier 412 557

Värdepappersfonder Robur 2 057 1 404

Summa 13 584 11 736

3 – Provisionsintäkter

Noter till resultaträkning, tkr

2005 2004

Betalningsförmedlingsprovisioner 20 609 20 487

Utlåningsprovisioner 24 565 25 013

Inlåningsprovisioner 2 161 1 288

Garantiprovisioner 593 540

Värdepappersprovisioner 27 172 22 073

Övriga provisioner 10 558 9 684

Summa 85 658 79 085

4 – Provisionskostnader

2005 2004

Betalningsförmedlingsprovisioner 12 397 12 702

Värdepappersprovisioner 2 401 3 181

Övriga provisioner 1 734 1 380

Summa 16 532 17 263

5 – Nettoresultat av finansiella transaktioner

2005 2004

Realiserat resultat

- värdepappersfonder Robur - 1 036

- räntebärande värdepapper

Orealiserat resultat

-8 -19

- värdepappersfonder Robur -892 -

- räntebärande värdepapper -47 -

Valutakursförändringar 1 132 950

Summa 185 1 967

6 – Övriga rörelseintäkter

2005 2004

Intäkter från rörelsefastighet 1 519 1 478

Övriga 2 184 2 244

Summa 3 703 3 722

7 – Allmänna administrationskostnader

2005 2004

Personalkostnader

Löner och arvoden 50 277 47 560

Sociala avgifter 18 622 17 861

Kostnad för pensionspremier 5 830 6 040

Kostnad för vinstandelsstiftelse inkl. löneskatt 4 827 4 633

Övriga personalkostnader 4 727 5 335

Summa personalkostnader 84 283 81 429

Övriga allmänna administrationskostnader

Porto och telefon 4 126 4 373

IT-kostnader 31 883 30 110

Konsulttjänster 1 521 1 160

Revision 1 489 1 393

Hyror och andra lokalkostnader 4 889 2 780

Fastighetskostnader 3 794 6 980

Övriga 7 661 7 535

Summa övriga allmänna

administrationskostnader 55 363 54 331

Totalt 139 646 135 760

Delposten ”kostnad för pensionspremier” ovan

avser premier för i tjänst varande personal.

2005 2004

Löner och andra ersättningar

Till nuvarande och tidigare styrelse och VD 1 186 1 113

Till övriga anställda 49 091 46 447

20 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


forts. not 7

Ersättningar till ledande befattningshavare

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt

sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej

styrelsearvode. Pensioner och övriga förmåner utgår som

en del av den totala ersättningen.

Ersättningen till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension.

Rörlig ersättning i bankens resultatandelssystem erhålls enligt samma

principer som övrig personal. Med andra ledande befattningshavare

avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören

utgör bankledningen.

Ersättningar och förmåner under året

Grundlön/ Samman- Vinst- Övrig

styrelse- trädes- Övriga Pensions andels ersätt-

arvode arvode förmåner kostnad stiftelse ning Summa

Styrelsens ordförande 84 15 36 - - 12 147

Övrig styrelse exkl. personalrepresentant 45 205 - - - 50 300

VD 837 - 57 450 24 - 1 368

Andra ledande befattningshavare 3 st 1 888 - 62 614 72 - 2 636

Kommentarer till tabellen

• Vice ordföranden Henry Hedman erhåller utöver styrelsearvodet 50 000 kronor som ordförande för Sparbanken Nords stiftelser i Jokkmokk.

• Rörlig ersättning avser ersättning från resultatandelssystem.

• Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån.

Pensioner

VD har traditionell avtalspension med förhöjd premie.

Övriga befattningshavare i bankledningen har traditionell avtalspension.

Avgångsvederlag

För VD gäller att vid uppsägning från bankens sida skall banken utge ett avgångsvederlag som motsvarar två årslöner vid tidpunkten

för uppsägningen.

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsens presidium (ordf och v ordf) bereder och lämnar förslag till styrelsen i frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för

verkställande direktören. Verkställande direktören fastställer bankledningens lönevillkor i enlighet med riktlinjer som beslutas av styrelsen.

ÖVRIG PERSONALINFORMATION

2005 2004

Antal arbetade timmar

Totalt i sparbanken

Medelantal anställda under året

277 975 266 498

Totalt i sparbanken 161 154

- varav kvinnor 116 112

- varav män

Könsfördelning bland ledande

befattningshavare

Styrelsen

45 42

- antal kvinnor 5 5

- antal män

Övriga ledande befattningshavare, inkl. VD

8 8

- antal kvinnor 8 8

- antal män

Sjukfrånvaro

Total sjukfrånvaro i relation till de anställdas

10 10

sammanlagda ordinarie arbetstid, % 3,6 4,9

- varav bland kvinnor 3,8 4,9

- varav bland män 3,2 4,9

- varav i åldersintervallet 29 år eller yngre 0,9 0,8

- varav i åldersintervallet 30-49 år 1,8 3,9

- varav i åldersintervallet 50 år eller äldre

Andel långtidssjukfrånvaro i relation till den

6,1 6,7

sammanlagdasjukfrånvaron, % 59,2 64,7

S P A R B A N K E N N O R D

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR

TILL REVISORER

2005 2004

KPMG

- revisionsuppdrag 213 182

- internrevision

Ernst & Young

1 122 1 094

- revisionsuppdrag 154 121

Summa 1 489 1 397

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 21

NOTER


NOTER

8 – Avskrivningar på materiella och

immaterialla anläggningstillgångar

2005 2004

Avskrivningar enligt plan

Inventarier 3 651 4 398

Byggnader och markanläggningar 1 118 1 123

Goodwill 14 059 14 359

Summa 18 828 19 880

9 – Övriga rörelsekostnader

2005 2004

Avgifter till centralorgan 2 263 1 560

Försäkringskostnader 1 832 1 886

Säkerhetskostnader 2 488 2 328

Marknadsföringskostnader 3 975 5 122

Realisationsförlust vid avyttring av värdepapper

klassificerade som anläggningstillgångar - 6

Realisationsförlust vid avyttring av

materiella tillgångar - 21

Driftsnetto övertagen fastighet - 182

Övriga rörelsekostnader 274 290

Summa 10 832 11 395

Övertagen fastighet för skydd av fordran

Externa intäkter - 50

Driftskostnader - -232

Summa - -182

10 – Kreditförluster (netto)

2005 2004

Individuellt värderade fordringar

Årets nedskrivning för konstaterade kreditförluster

Återförda tidigare gjorda reserveringar för

befarade kreditförluster som i årets bokslut

11 524 16 779

redovisas som konstaterade förluster -5 818 -11 505

Årets befarade kreditförluster 19 935 13 818

Influtet på tidigare konstaterade förluster

Återförda ej längre erforderliga reserveringar för

-724 -608

befarade kreditförluster -8 292 -4 473

Årets totalt kreditförluster netto 16 625 14 011

11 – Bokslutsdispositioner

2005 2004

Återföring av periodiseringsfond 37 322 14 691

Skillnad mellan bokförd avskrivning och

avskrivning enligt plan på inventarier,

leasingobjekt och goodwill -7 300 -5 401

Övriga bokslutsdispositioner 344 343

Summa 30 366 9 633

22 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


12 – Kassa

2005 2004

- Svenska sedlar och mynt 77 424 74 758

- Utländska sedlar och mynt 1 995 1 678

Summa 79 419 76 436

13 – Utlåning till kreditinstitut

2005 2004

FöreningsSparbanken

- svensk valuta 10 087 -

- utländsk valuta 4 030 2 957

Summa 14 117 2 957

14 – Utlåning till allmänheten

2005 2004

Utestående fordringar brutto

- svensk valuta 5 738 069 5 265 416

- utländsk valuta 30 018 34 051

Summa 5 768 087 5 299 467

Avgår reservering för sannolika kreditförluster -33 594 -27 679

Nettobokfört värde 5 734 493 5 271 788

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 187 136 179 333

- företagssektor 2 853 158 2 690 171

- hushållssektor 2 693 313 2 394 489

varav personliga företagare 814 481 653 339

- övriga 34 480 35 474

Summa 5 768 087 5 299 467

Varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra

lånefordringar

- företagssektor 7 842 9 261

- hushållssektor 494 6 145

Oreglerade lånefordringar som inte ingår

i osäkra lånefordringar och för vilka ränta

intäktsförs

- företagssektor - -

- hushållssektor - -

Osäkra lånefordringar

- företagssektor 53 825 65 244

- hushållssektor 13 985 10 301

Avgår:

Specifika reserveringar för individuellt

värderade fordringar

- företagssektor 23 384 22 373

- hushållssektor 10 210 5 306

Lånefordringar, nettobokfört värde

- offentlig sektor 187 136 179 333

- företagssektor 2 829 774 2 667 798

- hushållssektor 2 683 103 2 389 183

varav personliga företagare 814 481 653 339

- övriga 34 480 35 474

Summa 5 734 493 5 271 788

S P A R B A N K E N N O R D

Noter till balansräkning, tkr

2005 2004

Antal konton 24 431 23 982

Omstrukturerade lånefordringar samt

omklassificerade osäkra lånefordringar

Lånefordringarnas bokförda värde

- före omstruktureringen 16 091 17 790

- efter omstruktureringen 11 939 15 865

Osäkra lånefordringar som återfått status av

normal lånefordran 3 423 5 702

Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är sparbankens

lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga till sparbankens

verksamhetsområde.

Ledande befattningshavares lån i banken

Lån Av banken Av banken

ställda ingångna ansvars

säkerheter förbindelser

Verkställande direktör - - -

Styrelseledamöter och

styrelsesuppleanter 2 744 - -

15 – Obligationer och andra

räntebärande värdepapper

2005 2004

Ansk. Verkl. Bokf. Ansk. Verkl. Bokf.

värde värde värde värde värde värde

Anläggningstillgångar

- Indexobligation 1 894 1 847 1 847 - - -

Summa

anläggnings-

tillgångar 1 894 1 847 1 847 - - -

Det bokförda värdet understiger det nominella värdet med 153 tkr.

16 – Aktier och andelar

2005 2004

Omsättningstillgångar

- Värdepappersfonder Robur 54 230 53 201

Summa omsättningstillgångar 54 230 53 201

Anläggningstillgångar

- FöreningsSparbanken AB 77 815 75 953

- FSR Holding AB 10 980 10 567

- Robur norrmix 6 042 4 906

- Medlemsinsats OK Piteå ekonomiska förening 1 900 1 900

Summa anläggningstillgångar 96 737 93 326

Summa aktier och andelar 150 967 146 527

Varav: Noterade värdepapper 77 815 75 953

Onoterade värdepapper 73 152 70 574

Företag Antal Börsvärde Bokfört

värde

Aktier

- FöreningsSparbanken AB 1 720 000 372 380 77 815

- FSR Holding AB 100 20 615 10 980

Övriga

- OK Piteå ekonomiska förening 1 - 1 900

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 23

NOTER


NOTER

17 – Immateriella anläggningstillgångar

2005 2004

Goodwill

Anskaffningsvärde vid årets början 208 501 208 501

Förvärv under året - -

Anskaffningsvärde vid årets slut 208 501 208 501

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -135 046 -120 687

Årets avskrivningar -14 059 -14 359

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -149 105 -135 046

Planenligt restvärde vid årets slut 59 396 73 455

Ackumulerade överavskrivningar -39 113 -31 613

Nettobokvärde 20 283 41 842

18 – Materiella tillgångar

2005 2004

Anläggningstillgångar

Inventarier 9 945 9 190

Byggnader, mark och markanläggningar 33 570 34 928

Summa materiella anläggningstillgångar 43 515 44 118

Byggnader, mark

Inventarier och

markanläggningar

2005 2004 2005 2004

Anskaffningsvärde vid årets början 75 998 72 436 55 165 55 165

Förvärv under året 4 406 4 275 - -

Avyttringar/utrangeringar under året - -713 -273 -

Anskaffningsvärde vid årets slut 80 404 75 998 54 892 55 165

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -66 636 -62 492 -20 237 -19 114

Avyttringar/utrangeringar under året - 254 33 -

Årets avskrivning enligt plan -3 651 -4 398 -1 118 -1 123

Ackumulerade avskrivningar enligt plan -70 287 -66 636 -21 322 -20 237

Ackumulerade nedskrivningar vid årets

början och slut -172 -172 - -

Planenligt restvärde vid årets slut 9 945 9 190 33 570 34 928

Ackumulerade överavskrivningar -1 300 -1 500 -10 932 -11 276

Nettobokvärde 8 645 7 690 22 638 23 652

Taxeringsvärde 24 934 24 628

19 – Övriga tillgångar

2005 2004

Derivatinstrument 146 -

Förfallna räntefordringar 361 387

Övrigt 1 063 1 068

Summa 1 570 1 455

20 – Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

2005 2004

Förutbetalda kostnader 3 013 1 432

Upplupna ränteintäkter 12 836 14 882

Övriga upplupna intäkter 25 278 25 442

Summa 41 127 41 756

21 – Skulder till kreditinstitut

2005 2004

FöreningsSparbanken

- svensk valuta 80 130 394

- utländsk valuta 29 966 34 060

Övriga 7 735 5 883

Summa 37 781 170 337

Beviljad limit hos FöreningsSparbanken 2 308 000 1 785 000

- varav kontokredit 1 500 000 1 100 000

24 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


22 – Inlåning från allmänheten

2005 2004

Allmänheten

- svensk valuta 5 135 628 4 606 115

- utländsk valuta 4 222 3 183

Summa 5 139 850 4 609 298

Inlåningen per kategori av kunder

- offentlig sektor 401 503 268 034

- företagssektor 792 270 749 864

- hushållssektor 3 921 158 3 557 342

varav företagarhushåll 696 791 536 976

- övrigt 24 919 34 058

Summa 5 139 850 4 609 298

Antal konton 148 191 148 191

25 – Efterställda skulder

S P A R B A N K E N N O R D

Valuta Nom. Räntesats Förfallodag Bokfört värde

2005 2004

Förlagslån 1 SEK 7 000 6,05 08-09-30 7 000 7 000

Förlagslån 2 SEK 5 000 4,55 08-09-30 5 000 5 000

Summa 12 000 12 000 12 000

26 – Obeskattade reserver

2005 2004

Ackumulerade överavskrivningar

- inventarier, leasingobjekt och goodwill 40 413 33 113

- byggnader och markanläggningar

Periodiseringsfonder

10 932 11 276

- avsättning vid 2001 års taxering - 11 727

- avsättning vid 2002 års taxering - 17 540

- avsättning vid 2003 års taxering - 8 055

- avsättning vid 2004 års taxering 18 709 18 709

Summa 70 054 100 420

27 – Eget kapital

23 – Övriga skulder

2005 2004

Upplupna räntekostnader på swappar 987 910

Preliminärskatt räntor 8 204 9 797

Anställdas källskattemedel 1 683 1 601

Bankens skatteskuld 13 939 7 343

Övrigt 15 245 9 479

Summa 40 058 29 130

24 – Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

2005 2004

Upplupna räntekostnader 3 705 3 078

Övriga upplupna kostnader 20 090 21 175

Förutbetalda intäkter 783 504

Summa 24 578 24 757

Grundfond Reservfond Årets resultat Totalt eget kapital

Ingående eget kapital 20 575 986 70 705 646 711

Anslag 2004 - - -5 000 -5 000

Överfört till reservfond - 65 705 -65 705 0

Årets resultat - - 88 181 88 181

Utgående eget kapital 20 641 691 88 181 729 892

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 25

NOTER


NOTER

POSTER INOM LINJEN

28 – Ansvarsförbindelser

2005 2004

Garantier

Garantiförbindelser – krediter 82 335 68 240

Garantiförbindelser – övriga 89 961 105 386

Summa 172 296 173 626

29 – Åtaganden

2005 2004

Andra åtaganden

Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 747 292 690 789

Summa 747 292 690 789

31 – Löptider för tillgångar och skulder – likviditetsexponering

30 – Upplysning om verkligt värde

Justering

Bokfört till verkligt

värde värde

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut, omsättningstillgångar 14 117

Utlåning till allmänheten, anläggningstillgångar

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper

5 734 493

- anläggningstillgångar

Aktier och andelar m.m.

1 847

- omsättningstillgångar 54 230

- anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar

96 737 304 200

- anläggningstillgångar

Materiella tillgångar

59 396

- anläggningstillgångar

Övriga tillgångar

43 515

- omsättningstillgångar 122 116

Summa tillgångar 6 126 451 304 200

Skulder

Skulder till kreditinstitut -37 781

In- och upplåning från allmänheten -5 212 088

Efterställda skulder -12 000

Övriga skulder -64 636

Summa skulder -5 326 505 -

Summa övervärde 304 200

Upplysning om verkligt värde har ej lämnats för samtliga balansposter.

Det verkliga värdet har ej kunnat bestämmas med tillräcklig grad av

tillförlitlighet till rimlig kostnad eller inom rimlig tid.

På Högst Längre än Längre än Längre Längre Utan Återstående

anfordran 3 mån 3 mån men 1 år men än 5 år men än 10 år löptid löptid i

högst 1 år högst 5 år högst 10 år genomsnitt

Tillgångar

Kassa 79 419 - - - - - - -

Utlåning till kreditinstitut 14 117 - - - - - - -

Utlåning till allmänheten 140 787 148 520 630 002 1 229 783 894 254 2 691 147 - 7 år 9 mån

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper - - - 1 847 - - - 2 år 9 mån

Övriga tillgångar - - - - - - 296 575 -

Summa tillgångar 234 323 148 520 630 002 1 231 630 894 254 2 691 147 296 575

Skulder

Skulder till kreditinstitut -7 815 -5 505 - - -24 461 - - 4 år 10 mån

In- och upplåning från allmänheten -5 172 411 -1 909 -13 641 -24 127 - - - 1 mån

Efterställda skulder - - - -12 000 - - - 2 år 9 mån

Övriga skuldposter och eget kapital - - - - - - -864 582 -

Summa skulder och eget kapital -5 180 226 -7 414 -13 641 -36 127 -24 461 0 -864 582

Differens tillgångar och skulder -4 945 903 141 106 616 361 1 195 503 869 793 2 691 147 -568 007

26 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


32 – Räntebindningstider för tillgångar och skulder – ränteexponering

Högst Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan Totalt

1 mån 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år ränta

men högst men högst men högst men högst men högst

3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år

Tillgångar

Kassa - - - - - - - 79 419 79 419

Utlåning till kreditinstitut 14 117 - - - - - - - 14 117

Utlåning till allmänheten

Obligationer och andra

2 121 227 1 531 335 268 531 333 704 1 024 892 396 162 58 642 - 5 734 493

räntebärande värdepapper - - - - 1 847 - - - 1 847

Övriga tillgångar 54 230 - - - - - - 242 345 296 575

Summa tillgångar 2 189 574 1 531 335 268 531 333 704 1 026 739 396 162 58 642 321 764 6 126 451

Skulder

Skulder till kreditinstitut -1 404 -4 181 - - - - -24 461 -7 735 -37 781

Inlåning från allmänheten -5 101 086 -998 -3 001 -10 639 -18 846 -5 280 - - -5 139 850

Upplåning från allmänheten - - - - - - - -72 238 -72 238

Efterställda skulder - - - - -12 000 - - - -12 000

Övriga skulder - - - - - - - -64 636 -64 636

Eget kapital - - - - - - - -799 946 -799 946

Summa skulder och eget kapital -5 102 490 -5 179 -3 001 -10 639 -30 846 -5 280 -24 461 -944 555 -6 126 451

Positioner som ej

upptagits i balansräkningen

Långa positioner 94 000 94 000

Korta positioner -94 000 -94 000

Differens tillgångar och

skulder inkl pos utom BR -2 912 916 1 620 156 265 530 323 065 901 893 390 882 34 181 -622 791 0

Kumulativ exponering -2 912 916 -1 292 760 -1 027 230 -704 165 197 728 588 610 622 791 0

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på

1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 11 947 tkr. Andra marknadsrisker, som sparbanken är exponerad för,

utgör aktiekursrisker hänförliga till portföljen av omsättnings- och anläggningsaktier. Med hänsyn till aktieportföljens

storlek och sammansättning är dock aktiekursrisken i jämförelse med ränterisken i sparbankens verksamhet av

obetydlig omfattning. Analysen ovan har därför begränsats till räntebärande tillgångar och skulder.

S P A R B A N K E N N O R D

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 27

NOTER


NOTER

33 – Kreditriskexponering brutto och netto

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför

balansräkningen, exempelvis derivatinstrument, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda

marknadsvärden vid upplåningstillfället eller senare uppdatering.

A B C D E F G

Kreditrisk- Kreditrisk- Kreditrisk- Värdet av Värde av Totalt värde Kreditriskexp.

i exp. utom exp. brutto säkerheter säkerheter av exp. netto

balansräkn. balansräkn. (A+B) avs. poster avs. poster säkerheter (C-F)

(bokf. v.) (verkl. v.) i BR utom BR

Krediter mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen /1 990 903 0 990 903 990 903 0 990 903 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter /2 1 448 248 1 085 1 449 333 1 302 295 1 085 1 303 380 145 953

Pb i flerfamiljsfastigheter /3 389 459 4 312 393 771 384 392 4 312 388 704 5 067

Pb i jordbruksfastigheter 292 488 2 103 294 591 262 875 2 103 264 978 29 613

Pb i andra näringsfastigheter 989 545 33 039 1 022 584 895 591 32 436 928 027 94 557

Företagshypotek 491 657 45 333 536 990 451 479 43 947 495 426 41 564

Övriga /4 1 132 193 86 424 1 218 617 148 396 70 749 219 145 999 472

- varav kreditinstitut svarar 43 452 54 026 97 478 43 452 54 026 97 478 0

Summa 5 734 493 172 296 5 906 789 4 435 931 154 632 4 590 563 1 316 226

Positioner i värdepapper m m:

emittent/motpart

Staten - -

Kommun - -

Bostadsinstitut - -

Övriga företag

- icke finansiella - -

- finansiella 14 117 14 117

Summa 14 117 14 117

Total kreditriskexponering 5 748 610 172 296 5 920 906

/1 inklusive krediter till stat och kommun

/2 inklusive bostadsrätter

/3 inklusive bostadsrättsföreningar

/4 inklusive krediter utan säkerhet

28 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


För Sparbanker gäller enligt lag kapitaltäckningsregler. Reglerna innebär att minst 8 procent

av sparbankens riskvägda placeringar med hänsyn till kreditrisken skall täckas av sparbankens

kapitalbas. Med placeringar avses såväl poster i som utanför balansräkningen. Kapitalbasen

består av eget kapital och viss procentuell andel av sparbankens obeskattade reserver samt

förlagslån. Nedan följer en analys av sparbankens kapitaltäckningssituation.

Kapitalkrav för kreditrisker

S P A R B A N K E N N O R D

Kapitaltäckning, tkr

Kapitalbas

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner.

Primärt kapital

Eget kapital 719 092

Periodiseringsfonder (72 % därav) 13 470

Avgår goodwill (nettobokfört värde) -20 283

712 279

Supplementärt kapital

Tidsbundna förlagslån, efter reduktion 4 800

Summa primärt och supplementärt kapital 717 079

Avgår aktier i FöreningsSparbanken -77 815

Total kapitalbas 639 264

Grupp Poster i Poster utanför balansräkningen Summa Vägningstal Riskvägt

balansräkningen Nominellt Omräknat placeringar belopp

belopp belopp

A 1 247 948 1 840 920 1 248 868 0% 0

B 157 511 96 613 6 425 163 936 20% 32 787

C 1 587 937 1 116 558 1 588 495 50% 794 248

D 3 081 711 161 585 121 960 3 203 671 100% 3 203 671

Summa 6 075 107 261 154 129 863 6 204 970 4 030 706

Under de olika riskgrupperna ingår i huvudsak följande:

A Fordran på eller garanterad av stat/centralbank inom OECD eller svensk kommun.

B Fordran på eller garanterad av kommuner, banker, vissa finansinstitut inom OECD

samt kortfristiga fordringar avseende banker generellt.

C Fordran mot säkerhet av pantbrev i bostadsfastigheter.

D Övriga fordringar/tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad 2005 2004

Total kapitalbas 639 264 571 459

Totalt riskvägt belopp för kreditrisker och marknadsrisker 4 030 706 3 806 243

Total kapitaltäckningsgrad i % 15,86% 15,01%

KAPITALTÄCKNING

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 29


UNDERSKRIFTER OCH REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade ledamöter lämnar härmed försäkran om att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är

upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med faktiska

förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den

bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.

Piteå den 28 februari 2006

Gusten Granström Henry Hedman Svante Adamsson

STYRELSEORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE

Göran Eriksson Margareta Holmlund Birgitta Holstein

Arne Karlsson Sven-Eric Svensson Caroline Trapp

Carl Johan Åhlund Anita Lindfors Elisabeth Stenberg

Till sparbanksstämman i Sparbanken Nord

Org nr 598800-4817

PERSONALREPRESENTANT PERSONALREPRESENTANT

Erik Hägglöv

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken Nord för

år 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan

information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och

styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den

upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag

för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken

för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat

om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse,

sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.

Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas våra bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning

som utförts av sparbankens interna revision, vars planering och rapporter vi fortlöpande tagit del av. Vi anser

att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed

i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten

enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Piteå den 7 mars 2006

Åke Elveros Lars Eklund

Revisionsberättelse

AUKTORISERAD REVISOR AUKTORISERAD REVISOR

Förordnad av Finansinspektionen

30 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


S P A R B A N K E N N O R D

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 31


HUVUDMÄN, STYRELSE, BANKLEDNING OCH REVISORER

I enlighet med bestämmelserna i

sparbankslagen och sparbankens

reglemente finns som företrädare

för insättarna huvudmän som skall

övervaka sparbankens förvaltning

och utse styrelse för sparbanken.

De utses dels av kommunfullmäktige

i respektive kommun dels av

huvudmännen själva.

Följande huvudmäns mandatperiod

utgår och omval/nyval skall äga

rum: Gusten Granström, Margareta

Holmlund, Harry Karlsson,

Agneta Kling, Vigert Nordlund och

Inger Rönnkvist.

Huvudmän, styrelse,

bankledning och revisorer

På grund av reglementets bestämmelser

om åldersgräns avgår

Eva Wedin, Roland Carlsson,

Åke Cederlund, Natanael Stenlund

och Ivar Enbom.

Följande ordinarie styrelseledamöters

mandatperiod utgår och

omval/nyval skall äga rum:

Göran Eriksson, Margareta

Holmlund, Arne Karlsson och

Caroline Trapp.

32 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ARJEPLOG VALD:

S P A R B A N K E N N O R D

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

HUVUDMÄN, STYRELSE, BANKLEDNING OCH REVISORER

HUVUDMÄN

år manträde

Wikström Roberth, Arjeplog 2005 2005-2007

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ARVIDSJAUR VALDA:

Granqvist Rune, Arvidsjaur 1999 2003-2007

Wedin Eva, Arvidsjaur 1990 2003-2007

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I PITEÅ VALDA:

Carlsson Roland, Roknäs 1978 2003-2007

Cederlund, Åke, Hortlax 2003 2003-2007

Eriksson Peter, Öjebyn 1999 2003-2007

Grahn Ulla-Britt, Piteå 1993 2003-2007

Granberg Roger, Norrfjärden 1987 2003-2007

Jonsson Gunnel, Norrfjärden 2003 2003-2007

Karlsson Kristina, Munksund 1990 2003-2007

Larsson Inga-Märta, Piteå 1999 2003-2007

Lundberg Peter, Piteå 1998 2003-2007

Nilsson Dan, Piteå 1999 2003-2007

Pettersson-Pogulis Anna-Lena, Öjebyn 1996 2003-2007

Stenlund Natanael, Öjebyn 1999 2003-2007

Åström Jonny, Rosvik 2003 2003-2007

Östberg Lars-Einar, Norrfjärden 1984 2003-2007

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ÄLVSBYN VALDA:

Hedberg Lars, Älvsbyn 2003 2003-2007

Lundberg Jan, Vidsel 2005 2005-2007

Östman Siv, Älvsbyn 1993 2003-2007

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I JOKKMOKK VALDA:

Sandgren Nils-Göran, Vuollerim 2003 2003-2007

Stenman Curt-Lennart, Vuollerim 2003 2003-2007

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I GÄLLIVARE VALDA:

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

år manträde

Hallén Rolf, Gällivare 2004 2004-2007

Taivalsaari Karl-Erik, Gällivare 2004 2004-2007

Öqvist Frank, Koskullskulle 2003 2003-2007

AV HUVUDMÄNNEN VALDA:

Andersson Ally, Vuollerim 2001 2005- 2009

Andersson Kajsa, Malmberget 2003 2003-2007

Björkman Marita, Hortlax 1995 2005-2009

Enbom Ivar, Jokkmokk 2001 2005-2009

Flinkfelt-Jansson Britta, Arjeplog 2000 2003-2007

Granberg Mats, Piteå 1998 2004-2008

Granström Gusten, Piteå 2002 2002-2006

Hardselius Berit, Älvsbyn 2004 2004-2007

Holmlund Margareta, Norrfjärden 1987 2002-2006

Hägg Ewa, Arvidsjaur 1998 2003-2007

Jonsson Peder, Öjebyn 2000 2004-2008

Karlsson Harry, Gällivare 2002 2002-2006

Kling Agneta, Piteå 1994 2002-2006

Larsson Hans, Malmberget 2003 2003-2007

Lidman Carola, Piteå 1999 2004-2008

Lindehag-Sundström Ann-Kristin, Piteå 2002 2005-2009

Lundkvist Thure, Piteå 1988 2005-2009

Nordlund Vigert, Sjulnäs 1981 2002-2006

Norman Britt, Älvsbyn 1993 2004-2008

Nyman Herbert, Altersbruk 1988 2003-2007

Olovsson Dick, Älvsbyn 1998 2004-2008

Rönnkvist Inger, Piteå 1989 2002-2006

Sandberg Jan-Eric, Arvidsjaur 2004 2004-2008

Erika Sundström, Älvsbyn 2004 2005-2009

Texwall Kenneth, Rosvik 1993 2003-2007

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 33


HUVUDMÄN, STYRELSE, BANKLEDNING OCH REVISORER

ORDINARIE LEDAMÖTER:

VALDA AV HUVUDMÄNNEN:

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

år manträde

Granström Gusten, ordf, Piteå 2004 2004-2007

Hedman Henry, v. ordf, Jokkmokk 2001 2004-2007

Adamsson Svante, Arjeplog 1998 2005-2008

Eriksson Göran, Munksund 2004 2004-2006

Holmlund Margareta, Norrfjärden 1998 2003-2006

Holstein Birgitta, Arvidsjaur 2004 2004-2007

Hägglöv Erik, Munksund 2000

Karlsson Arne, Älvsbyn 1994 2003-2006

Svensson Sven-Eric, Malmberget 2002 2005-2008

Trapp Caroline 2003 2003-2006

Åhlund Carl Johan, Piteå 1999 2004-2007

NÄRVARO VID STYRELSENS

NIO SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET:

Gusten Granström 9

Henry Hedman 8

Svante Adamsson 7

Göran Eriksson 9

Margareta Holmlund 6

Birgitta Holstein 8

Erik Hägglöv 9

Arne Karlsson 6

Sven-Eric Svensson 7

Caroline Trapp 5

Carl Johan Åhlund 8

STYRELSE

VALDA AV PERSONALEN:

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

år manträde

Lindfors Anita, Rosvik 1999 2005-2007

Stenberg Elisabeth, Piteå 1999 2005-2007

SUPPLEANTER:

VALDA AV PERSONALEN:

Nordlund Eva, Altersbruk 2000 2005-2007

Perschon Alois, Piteå 2004 2005-2007

34 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


Hägglöv Erik, Munksund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Marklund Ove, Piteå

KREDIT- OCH FINANSCHEF

FÖRORDNAD AV FINANSINSPEKTIONEN:

Eklund Lars, aukt revisor, Sundsvall 1999

S P A R B A N K E N N O R D

BANKLEDNING

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

Sandsten Christina, Rosvik

MARKNADSCHEF

Nilsson Kjell-Åke, Älvsbyn

REGIONCHEF

REVISORER

år manträde

HUVUDMÄN, STYRELSE, BANKLEDNING OCH REVISORER

VALDA AV HUVUDMÄNNEN:

ORDINARIE:

Vald Mandat-

första period per

gången årssam-

år manträde

Elveros Åke, aukt.revisor, Skellefteå 2005 2005- 2009

SUPPLEANTER:

Boström Mikael, aukt.revisor, Piteå 2000 2005-2009

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 35


DEFINITIONER

Affärsvolym

Av sparbanken förvaltade och förmedlade

kundvolymer.

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i förhållande

till utlåning till allmänheten.

Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat i relation till medelomslutningen.

Derivatinstrument

Riskhanteringsinstrument som

kan härledas till ett underliggande

värdepapper t ex ränteswap. En

ränteswap är ett avtal om byte av

räntebetalningar från fast till rörlig

räntesats och vice versa.

Intjäningsförmåga

Rörelseresultat exklusive kreditförluster

i förhållande till MO.

Kapitalbas

Kapitalbasen är summan av primärt

och supplementärt kapital minus

avdragsposter enl. 2 kap. 7§ lagen

om kapitaltäckning. Med primärt

kapital avses eget kapital minus

72 % av nettobokfört värde på

goodwill samt 72 % av obeskattade

reserver. Med supplementärt

kapital avses tidsbundna förlagslån,

efter viss reduktion om den återstående

löptiden understiger fem år.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen i förhållande till riskvägt

belopp.

K/I-tal

Summa kostnader i förhållande till

summa intäkter. K/I-talet beräknas

exklusive och inklusive kreditförluster.

Definitioner

Kreditförluster, netto

Årets konstaterade och befarade

förluster med avdrag för återförda

reserveringar och återvinningar

avseende lånefordringar samt

årets nettokostnad för infriande

av garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå, netto

Kreditförluster i förhållande till

ingående balans för utlåning till

allmänheten och kreditgarantier.

Medelomslutning, MO

Medeltal av de senaste 12 månadernas

balansräkningar.

Omstrukturerade fordringar

En fordran anses omstrukturerad

om långivaren har beviljat någon

form av eftergift beroende på att

låntagarens finansiella ställning

har försämrats eller på grund av

att låntagaren fått andra finansiella

problem.

Oreglerade fordringar

Fordringar som är förfallna till

betalning mer än 60 dagar.

Osäkra fordringar

Fordringar som är förfallna till

betalning mer än 60 dagar samt

krediter där andra omständigheter

medför osäkerhet om deras värde

och för vilka säkerhetens värde ej

med betryggande marginal täcker

både kapitalbelopp och upplupen

ränta.

P/P-tal

Provisionsnetto i förhållande till

personalkostnader exklusive avsättning

till resultatandelsystemet.

Placeringsmarginal

Räntenetto i förhållande till

medelomslutning.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i förhållande till

riskvägt belopp.

R/P-tal

Räntenetto i förhållande till personalkostnader

exklusive avsättning

till resultatandelsystemet.

Reserveringsgrad för

osäkra fordringar

Reservering för befarade kreditförluster

i förhållande till osäkra

fordringar brutto.

Riskvägt belopp

Summa tillgångar i balansräkningen

och åtaganden utanför balansräkningen

värderade och riskvägda

enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter.

Volymerna vägs med

hänsyn till bedömd risk så att de

kommer att ingå i den riskvägda

volymen till 0 procent, 20 procent

50 procent eller 100 procent.

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt

i relation till genomsnittligt eget

kapital.

Räntenetto

Totala ränteintäkter i förhållande

till MO minus totala räntekostnader

i förhållande till MO.

Soliditet

Summa beskattat eget kapital och

72 % av obeskattade reserver i förhållande

till balansomslutningen.

36 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D


Vår vision

Vi ska vara regionens egen bank och finnas mitt i människornas

och företagens verklighet. Vi ska göra goda affärer och vara det

naturliga och mest fördelaktiga bankalternativet.

Närmare

Vi finns där kunderna är. På bankkontoret, nätet och telefonen.

Kunderna väljer själva var, när och hur de vill möta oss. Expertisen

finns nära dem, inte vid något avlägset huvudkontor. Besluten

fattas här – stora som små, av oss som känner till kunderna, deras

verksamheter och marknaden.

Tryggare

Vi utgår från kundernas verklighet och engagerar oss i deras

vardagsbeslut. När de behöver oss finns vi där, vad det än gäller.

Vi tänker på kunderna i alla situationer och strävar efter att de ska

göra detsamma med oss.

Ansvarsfull

Vi satsar på framtiden. Både vi och våra vinster stannar i regionen.

Vi arbetar brett och långsiktigt för en ekonomisk utveckling

i regionen som gynnar både privatkunderna och näringslivet.


Regionens egen bank

Den 3 april 1852 öppnades Norrbottens första sparbank i Piteås

rådhus efter beslut av Hushållningssällskapet. Syftet vara att ge

människorna en möjlighet att spara en slant för sämre tider.

Första dagen strömmade pigor, drängar och

lärgossar in till banken för att sätta in pengar.

Under de två timmar banken var öppen

hade totalt 131 insättare besökt

banken och satt in 828 riksdaler

och 8 skilling Banco. Sedan dess

har banken vuxit och utvecklats

till en regional bank med

stark lokal profil.

Besöksadress huvudkontoret: Storgatan 43, Piteå · Postadress: Box 735, 941 28 Piteå

Telefon 0771-23 00 23 · www.sparbanken-nord.se

Form: PLAN SJU AB · Tryck: ACCIDENSTRYCKERIET PITEÅ 2006 Foto: KRISTER BERG m fl. illustration: KRISTER FLODIN

More magazines by this user
Similar magazines