Årsredovisning 2005 - Sparbanken Nord

Årsredovisning 2005

Bekännelser 

Vi är inte riktigt som andra banker. Det är ett och annat som fattas. Det här 

med aktieägare, till exempel. Vi har inga. Det innebär att vi saknar någon 

som ställer krav på maximal avkastning. Och det är ju lite märkligt. 

I ärlighetens namn har vi inte ens huvudkontoret i Stockholm. Nej, vårt 

huvudkontor finns i Norrbotten. Det får till följd att vi fattar alla beslut här 

i regionen. Och det är ju lite märkligt. 

Ja, det var väl allt. Nej, förresten, vi har en bekännelse till. Vi tar varje 

år en del av bankens vinst och satsar på sånt som får regionen att växa och 

bli bättre. Vi kallar det för FramtidsBanken. Det är lite märkligt. Men som 

sagt, vi är inte riktigt som alla andra banker. 

FramtidsBanken främjar näringsliv, forskning, ungdomsverksamhet, utbildning, idrott och kultur. 

Syftet är att ge stimulans för att skapa fler arbetstillfällen, tillväxt, bra utbildning och livskvalitet. 

Årsredovisning 2005 

Sparbankens 154:e verksamhetsår 

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum 

fredagen den 7 april 2006 kl 15.00, Sparbankens samlingssal, Piteå.

S P A R B A N K E N N O R D 

Innehållsförteckning 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Omvärlden .......................................................................................................2-4 

VD-Kommentar ................................................................................................5-7 

Förvaltningsberättelse ...................................................................................8-13 

Fem år i sammandrag .................................................................................14-15 

Resultaträkning ................................................................................................ 16 

Balansräkning ................................................................................................... 17 

Kassaflödesanalys ............................................................................................ 18 

Redovisnings- och värderingsprinciper ............................................................ 19 

Noter ............................................................................................................20-28 

Kapitaltäckning ................................................................................................. 29 

Underskrifter och revisionsberättelse ............................................................... 30 

Huvudmän, styrelse, bankledning och revisorer .........................................32-35 

Definitioner ...................................................................................................... 36 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 1

OMVÄRLDEN 

God internationell 

tillväxt under 2005 

2005 blev åter ett starkt tillväxtår 

för världsekonomin. Ett högt råoljepris 

– bitvis över 70 dollar per fat 

– och naturkatastroferna i USA har 

inte bromsat den ekonomiska aktiviteten 

i någon större omfattning. 

Låga räntor, stigande tillgångspriser 

och en expansiv finanspolitik fortsätter 

att stimulera världens ekonomier. 

Vi räknar med att den globala 

tillväxten steg med omkring 4 % 

under 2005 jämfört med närmare 

5 % för 2004. Den amerikanska 

ekonomin drevs alltjämt av en stark 

inhemsk efterfrågan – inte minst 

från hushållens privata konsumtion 

som svarar för hela 70 % av USA:s 

BNP. 

Den kinesiska ekonomin, som är 

en allt viktigare drivmotor i världsekonomin, 

växte med 10 % under 

2005 enligt ny officiell statistik. 

Expansionen i Kina drog även med 

sig den japanska ekonomin vilken 

växte mer än förväntat. 

EMU-länderna släpar dock efter, 

inte minst Tyskland, Frankrike och 

Italien. En gradvis konjunkturförstärkning 

skedde dock under loppet 

av 2005 och tillväxtutsikterna 

för 2006 har därför stigit. Men det 

är en tudelad konjunkturbild som 

framträder i flera EMU-länder. Den 

förhållandevis starka exporttillväxten 

har inte kunnat kompensera 

den svaga privata konsumtionen. 

Dystra arbetsmarknadsutsikter och 

rädsla för framtida skattehöjningar 

håller hushållens sparande på en 

hög nivå. 

De baltiska ekonomierna fortsätter 

att vara de snabbast växande 

ekonomierna i EU med tillväxttal 

kring 6-7 %, en trend som förväntas 

bestå under det närmaste 

året. En stark konsumtions- och 

investeringstillväxt driver alltjämt 

Omvärlden 

ekonomierna snabbt framåt. Även 

för de nordiska länderna blev 2005 

ett hyggligt tillväxtår, vilket var 

positivt för svenska exportföretag. 

Höga råvarupriser 

Asien svarar för en växande andel 

av världsekonomin. Det avspeglas 

inte minst i handeln med varor 

och tjänster. Kina är i dag världens 

tredje största exportör och är också 

en allt större konsument av rå- och 

insatsvaror. Detta har inneburit 

en renässans för svensk gruvnäring. 

De asiatiska ekonomiernas 

nästan omättliga aptit på rå- och 

insatsvaror har samtidigt drivit 

upp råvarupriserna till rekordhöga 

nivåer. Koppar och zinkpriserna har 

till exempel fördubblats på två år. 

Krympande råvarulager och en viss 

form av spekulation har också drivit 

upp priserna på råvaror. 

Stigande räntor i USA 

stärker dollarn 

Den amerikanska centralbanken, 

Federal Reserve genomförde åtta 

räntehöjningar under 2005, med 

sammanlagt två procentenheter. 

Det innebar att räntedifferensen 

gentemot Europa växte, vilket 

också stärkte den amerikanska dollarn. 

De långa obligationsräntorna 

steg emellertid betydligt måttligare 

i USA. I Europa blev räntenivån 

vid årets slut till och med lägre än 

i början av 2005. Förväntningar om 

framtida räntehöjningar i Europa 

och uttalanden från den amerikanska 

centralbanken om att räntehöjningsperioden 

i USA går mot sin 

avslutning, pressade tillbaka dollarn 

i slutet av förra året och under 

inledningen av 2006. 

Stark global börsuppgång 

Låga räntor och god vinstutveckling 

bidrog till att världens börser 

steg med tvåsiffriga tal för tredje 

året i rad! I Europa steg börsindex 

med i genomsnitt 20 %. Uppgången 

på Stockholmsbörsen med dryga 

30 % innebar att Sverige var bland 

de länder i världen som hade den 

bästa börsutvecklingen under 2005. 

I USA pressades börskurserna 

av stigande räntor och amerikanska 

investerares ökande aptit på 

utländska aktier. Att förvänta sig en 

lika stark global börsutveckling i år 

förefaller mindre sannolikt. 

Ökad inhemsk efterfrågan 

lyfter svensk ekonomi 

Efter en svag inledning under 2005 

blev tillväxten i svensk ekonomi 

gradvis starkare. Vi räknar med att 

BNP ökade med drygt 2,5 % förra 

året jämfört med 3,7 % för 2004. 

Den inhemska efterfrågan – konsumtion 

och investeringar – tog 

över rollen som tillväxtmotor efter 

exporten. Även om exportleveranserna 

från Sverige stärktes under 

loppet av 2005 blev tillväxtbidraget 

från utrikeshandeln marginellt 

på grund av den högre importtillväxten. 

Hushållens köpkraft förbättrades 

främst genom en stabilisering av 

arbetsmarknaden. Lägre räntor och 

stigande huspriser medverkade 

också till att hushållen återfick sin 

köplust. Ett högt kapacitetsutnyttjande, 

starkare omvärldskonjunktur 

och en god vinstutveckling bidrog 

till att näringslivets investeringar 

steg kraftigt och på bred front. Det 

gäller inte minst inom industrin 

som uppvisade den största investeringsuppgången 

på 16 år. Låga 

räntor och stigande bostadspriser 

stimulerade till ett fortsatt ökat 

bostadsbyggande. Under 2005 

påbörjades drygt 30 000 nya lägenheter, 

vilket är den högsta nivån 

sedan början av 1990-talet. 

2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 S P A R B A N K E N N O R D

Ljusning på arbetsmarknaden 

– men strukturproblemen består 

Arbetsmarknaden i Sverige förbättrades 

under 2005. Efter två år i rad 

med sjunkande sysselsättning steg 

antalet sysselsatta med omkring 

20 000 personer. Det är framförallt 

den privata tjänstesektorn 

och byggindustrin som efterfrågar 

arbetskraft. I kommuner och landsting 

fortsatte personalneddragningarna. 

Trots ljusningen på arbetsmarknaden 

ligger arbetslösheten på 

en otillfredsställande hög nivå. 

I december 2005 var arbetslösheten 

8,3 % när arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder är medräknade. 

Att få ned arbetslösheten kommer 

att vara en av regeringens 

viktigaste valfrågor under 2006. Ett 

omfattande sysselsättningspaket 

under två år införs från och med 

2006 där bland annat 20 000 s k 

plusjobb ingår. 

Fortsatt låg inflationstakt 

Konsumentpriserna i Sverige steg 

med blygsamma 0,5 % under 2005, 

trots kronförsvagning och ett högt 

råoljepris. Det är framför allt en 

svag arbetsmarknad och en snabb 

produktivitetstillväxt som håller 

nere det inhemska pristrycket. 

Det innebär att inflationen alltjämt 

understiger Riksbankens uppsatta 

inflationsmål på 2 %. En förändring 

av inflationsmålet har därför kommit 

mer och mer i fokus. En annan 

anledning är de stigande fastighetspriserna, 

som orsakat en allt högre 

skulduppbyggnad hos hushållen, 

och som vid ett prisfall riskerar att 

dämpa konjunkturen. 


Svenska marknadsräntor 2001-2006 

Börsutvecklingen i Sverige och USA 2005-2006 

Svenska kronans utveckling 2000-2006 

OMVÄRLDEN 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 3

OMVÄRLDEN 

Utsikter inför 2006 

Vi räknar med att världsekonomin 

fortsätter att uppvisa en hygglig 

tillväxt det närmaste året, vilket är 

positivt för svenska exportföretag. 

Den globala konjunkturen stimuleras 

alltjämt av låga räntor även om 

en gradvis åtstramning kommer att 

ske under loppet av 2006. I Europa 

förutses stigande korträntor medan 

den amerikanska centralbanken, 

FED, sannolikt kommer att avsluta 

sin period av räntehöjningar. 

I Sverige blir den ekonomiska 

politiken mer expansiv under 2006, 

inte minst på grund av att det är 

ett valår. Trots att vi räknar med 

att Riksbanken kommer att höja 

styrräntan under 2006 kommer 

räntenivån alltjämt att vara historiskt 

låg. Ökade offentliga transfereringar 

till hushållen och en ljusare 

arbetsmarknad gynnar den privata 

konsumtionen. God omvärldskonjunktur 

och goda företagsvinster 

förväntas leda till fler investeringar, 

om än i en lugnare takt jämfört 

med ifjol. 

Bland de konjunkturrisker som 

finns kvarstår alltjämt de växande 

underskotten i USA. Beräkningar 

visar att en mjuklandning på fastighetsmarknaden 

är tillräcklig för att 

ge kännbara effekter på de amerikanska 

hushållens konsumtionsvilja. 

Ett ökat hushållssparande i USA 

skulle påtagligt dämpa BNP-tillväxten 

i USA och ge betydande 

effekter på världsekonomin. 

Hög tillväxt i Norrbotten 

Norrbotten har för närvarande 

ljusa framtidsutsikter med en unik 

position i landet med mycket hög 

tillväxt av bruttoregionprodukten 

och stora investeringar i handel och 

näringsliv. Småföretagen redovisar 

en starkare konjunktur än riksgenomsnittet 

i den senaste Småföretagarbarometern 

som genomfördes 

under hösten 2005. 

Förväntningar inför kommande 

året är starka och sysselsättningsläget 

är starkast i landet. Detta 

märks särskilt bland tillverkningsföretagen. 

Även omsättning och 

beställningar har utvecklats mycket 

positivt inom speciellt tillverkssektorn. 

Totalt ser 84 % av tillverkningsföretagen 

och 50 % av 

tjänsteföretagen i Norrbotten goda 

tillväxtutsikter. Trots optimistiska 

uppfattningar och goda utvecklingsmöjligheter 

har detta ännu inte 

slagit igenom i befolkningssiffrorna. 

Befolkningsutvecklingen i vår region 

I Piteå fortsätter den positiva 

folkökningen främst på grund av 

ett positivt inflyttningsöverskott. 

Övriga kommuner minskade i 

befolkningsstorlek och har negativa 

födelse- och inflyttningsöverskott. 

Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning 

1970 2005 2005 

Arjeplog 4 435 3 159 - 65 

Arvidsjaur 8 400 6 814 - 80 

Gällivare 25 417 19 077 - 127 

Jokkmokk 7 998 5 534 - 65 

Piteå 32 829 40 873 + 43 

Älvsbyn 8 686 8 655 - 120 

Totalt 87 765 84 112 - 414 



Regionens egen bank sedan 1852 

Varumärket berättar en historia 

Den 3 april 1852 öppnades Norrbottens 

första Sparbank. Nu som då 

står banken för samma kärnvärden 

– trygghet, nära, ansvarsfull. Vårt 

varumärke berättar en historia om 

vårt ursprung, vår relation med 

kunden och varför vi finns till. 

Idag är alla bankers produkter och 

tjänster nästan identiska. Därför är 

det extra viktigt att vårt varumärke 

skiljer sig från andra så att kunderna 

upplever ett mervärde i att vara 

kund i Sparbanken Nord. 

Stark lokal profil 

Vi har en stark lokal profil och med 

81 000 kunder och drygt 19 miljarder 

i affärsvolym har vi också en 

stark ställning i regionen. Vårt 

engagemang för regionens utveckling 

och våra insatser för näringsliv, 

ungdomsverksamhet, idrott och 

kultur uppmärksammas positivt 

både lokalt och regionalt. 

Våra kontor 

Bankkontoren är viktiga mötesplatser 

för personliga besök antingen 

VD-KOMMENTAR 

bokade eller spontana. Idag sköter 

kunderna i stor utsträckning sina 

bankärenden hemma vid telefon 

eller dator. För många av dessa 

kunder har ändå bankkontoret en 

stor betydelse för deras val av bank. 

Oavsett vilken väg kunderna väljer 

att möta oss ska de alltid känna sig 

välkomna till banken. 

Kontoren i Arjeplog och Gällivare 

har anpassats efter kundernas 

önskemål på bankservice och tillgänglighet. 

De är nu mötesplatser 

som bättre förenar rådgivning och 

enklare bankaffärer. 

Verksamheten och personalen 

vid vårt kontor i Småstaden flyttade 

under våren till kontoret på Stor- 

gatan 43 i Piteå. De två uttags- 

automaterna är kvar i Småstaden 

och dessutom har vi installerat 

ytterligare en uttagsautomat i nya 

ICA Kvantum, Piteå. Det innebär att 

vi nu har tolv kontor och sjutton uttagsautomater 

i våra sex kommuner. 

Telefonbanken och Internetbanken 

Vi arbetar vidare med att inspirera 

kunder till affärer via dessa kanaler. 

Vi har ett gemensamt telefonnummer 

till banken som har öppet 

vardagar mellan 8 och 20. Där kan 

kunden välja personlig service med 

möjlighet att uträtta i stort sett alla 

bankaffärer utom att få kontanter i 

handen. Drygt 26 000 kunder har 

valt Telefonbanken med personlig 

service. Där möter vi cirka 280 

kunder per dag. Via vårt kundcenter 

möter vi cirka 380 kunder per 

dag. Som mest kan det handla om 

1 000 kundmöten per dag. 

Drygt 23 500 kunder har Internetbanken 

för sina bankaffärer 

och 20 000 kunder betalar sina 

räkningar via Internetbanken. Antal 

besök på vår hemsida ökar ständigt 

och är nu uppe i ca 55 000 besök 

per månad. 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 5

VD-KOMMENTAR 

Kundmötet 

När vi möter våra kunder på kontoret, 

i telefon, på arbetsplatsen och 

de berättar om sina drömmar och 

förhoppningar då lyssnar vi noga. 

Det är i kundmötet som kunderna 

ska uppleva ett mervärde genom 

att vi alltid ska leverera hög kvalitet 

och rätt bemötande. Det är också 

i kundmötet de goda affärerna 

skapas. Under 2005 genomfördes 

17 900 rådgivningsmöten. Drygt 

37 % av våra privatkunder över 18 år 

har en egen bankkontakt i banken. 

För 2006 är målet att genomföra 

minst 20 000 rådgivningsmöten. 

Privatkunder 

Vi har en affärsrelation med 72 000 

privatkunder. Av dessa har 62 000 

kunder ett transaktionskonto och 

39 000 någon form av inkomst. 

Företagskunder 

Vi har 4 700 företagskunder varav 

3 200 är små och medelstora 

företag och 1 100 är skog- och 

lantbruk. 

Betala 

Fler och fler går över till Internetbetalningar 

och i december gjordes 

148 500 betalningar via Internetbanken 

att jämföras med 125 000 

betalningar i december 2004. Vi 

fortsätter att genom olika insatser 

minska kontanthanteringen vilket 

bland annat har resulterat i att 

88 % av våra kortkunder som har 

ett bankkort gjorde 5,2 miljoner 

kortköp, en ökning med 1 miljon 

köp. Det innebär att kunderna har 

använt bankkortet för köp 10 gånger 

per månad. Majoriteten av våra 

företagskunder har övergått från 

plusgiro till bankgiro. De efterfrågar 

också elektroniska lösningar 

som e-lönebesked och e-faktura. 

Låna 

Utlåningsutvecklingen har varit 

positiv. Trots att konkurrensen har 

ökat är vi mycket starka inom 

hushållssektorn framför allt på 

bolån. Vi profilerar oss genom att 

bland annat medverka på husvisningar 

och på speciella bosidor i 

lokalpressen. 

Spara 

Intresset för traditionellt banksparande 

har fortsatt. Vårt Norrbottenskonto 

innehas av 12 500 kunder 

och vårt nya specialkonto Framtidskontot 

för långsiktigt sparande har 

attraherat nästan 1 500 kunder. 

Satsningen på att bli den bank som 

är bäst på att hjälpa kunderna välja 

pensionslösning har lyckats bra. Vi 

fortsätter arbetet med att erbjuda 

kunder pensionsrådgivning och 

information genom bland annat 

inspirerande kundträffar. Nästan 

8 000 kunder har ett individuellt 

pensionssparande hos oss. Vi ser 

en markant ökning av provisionerna 

för PPM- och avtalspensionsaffären. 

Även försäljningen av tjänstepensionslösningar 

till företagskunder 

har ökat under året. Börsens 

utveckling har haft en uppåtgående 

trend och intresset för aktiehandeln 

har ökat. Under hösten lanserade 

vi vår egen Aktieindexobligation 

Norrsken med mycket lyckat 

försäljningsresultat. Vi har under 

året haft en positiv utveckling av 

våra courtageintäkter. 

Del av vinsten till regionen 

Vi är ett av de äldsta företagen i 

Norrbotten som har ett regionalt 

ägande. En stark och lönsam bank 

med verksamhet i Piteå, Älvsbyn, 

Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och 

Gällivare. Samtidigt som vi bedriver 

kommersiell verksamhet 

engagerar vi oss i frågor som är 

viktiga för vår regions framtid. 

Ibland genom att vara en aktiv 

samtalspartner, ibland genom finansiering 

av viktiga investeringar. 

Vi är inte som andra banker 

För att fortsätta att vara en trygg 

finansiell partner för företagen och 

invånare i regionen är det viktigt att 

banken går med vinst. De resurser 

vi bygger upp stannar kvar i regionen 

och gynnar våra kunder. 

Eftersom vi inte har några aktieägare 

kan vi dessutom avstå en del 

av vinsten. Vi har valt att kalla det 

för FramtidsBanken. 

Samtal för Framtiden 

Samverkan med kommunerna 

Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, 

Piteå och Älvsbyn. Och från och 

med 2006 även Gällivare. Ledarskapsfrågan 

är en av huvudfrågorna 

i arbetet med den regionala utvecklingen. 

Vi har genom seminarier, 

debattartiklar och dialog pekat på 

ledarskapets betydelse. Även andra 

frågeställningar har varit aktuella 

lokalt som till exempel vikten av 

ett gott värdskap. 


Akademisk Mediagala 

Musikhögskolan, Piteå 

Arjeplogs skytteförening 

AQ VA Kul Gällivare 

Bassängrenovering 

Abborrträsk, Arvidsjaur 

Bildöverföring skadeplats Piteå 

Dansdraget Älvsbyn 

DHR Gällivare 

Dunderquiltarna Gällivare 

EFS, Livskraft Ungdomsläger 

Älvsbyn 

Festspel i Piteå Älvdal 

Filmfestival Arjeplog 

Framtidslandet 

Hortlax församling, Piteå 

Friends på högstadiet Älvsbyn 

Friluftsfrämjandet Gällivare 

Frukostklubb för kvinnor Arvidsjaur 

FUB Arvidsjaur, resa till Norge 

Glommers bygderåd Arvidsjaur 

Granparken Öjebyn 

Guldhjälmen Enduro 6-12 år, 

Arvidsjaur 

Gällivare Närradio 

Gällivare Skidallians 


FramtidsBanken 

– främjar utveckling och 

ideell verksamhet 

Syftet med FramtidsBanken är att ge stimulans för att skapa fler arbetstillfällen, 

tillväxt, bra utbildning och livskvalitet. I Framtidsbanken ingår också två 

stiftelser i Jokkmokk. Medel kan utgå till organisationer, föreningar eller 

företag för ändamål som kan bli till allmän nytta eller betydelse för 

näringslivs- eller samhällsutvecklingen i regionen. 

Under 2005 delade FramtidsBanken ut totalt cirka 5,1 miljon kronor 

till bland annat följande verksamheter. 

Handikappföreningarnas 

samarbetsorgan Piteå 

IFS Piteälvdal Arvidsjaur 

IOGT-NTO Älvsbyn, anhörigprojekt 

Jordbävningsoffer Pakistan 

KNUFF Sparbanken Nords 

Framtidsprogram för unga 

människor som vill verka och bo 

i vår region 

Kojfolket 

Friluftsteater, Arvidsjaur 

Kulturpris Ingela Bergman, 

Silvermuséet, Arjeplog 

Lions Barnfond Piteå 

Lions besöksverksamhet jul 

Älvsbyn 

Malmfältens teaterförening 

Pitebygdens forskarförening 

Fotoprojekt 

Piteswänget Piteå 

Piteå Byaforum Ungdomssatsning 

Piteå Elit 

Piteå Ridklubb 

Handikappsektionen 

Piteå Summer Games Sparbanken 

Nords Ledardag, utbildning för 

föreningar och näringsliv 

Regnbågsteatern Piteå 

Räddningsdocka Arjeplog 

Samarbete 

Gällivare/Malmberget FF 

Sjulnäs Hembygdsförening Roknäs 

Skulpturpark Nyborgstjärn, 

Arvidsjaur 

SNS Framtidssymposium 2006 

Piteå 

Strömnäs GIF 

Troendegruppen Öjebyn 

Trolltagen 

Storforsens utvecklingsförening 

Trygga Piteå 

VD-KOMMENTAR 

Ung företagssamhet Norrbotten 

Starta, driva och avveckla 

ett eget företag i gymnasieskolorna 

Stiftelser 

Sparbanken Nords Kultur och 

Idrottsstiftelse i Jokkmokk 

har gett stöd till Hemvändar- 

föreningen, Gläntans dagis, 

Kyrko- och gospelskören och 

Föreningen Rättvisebutiken m.fl. 

Sparbanken Nords 

Näringslivsstiftelse i Jokkmokk 

har gett stöd till bland annat 

Laponiaporten och utvecklingen 

av Jokkmokks marknad. 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Redovisning för 

verksamhetsåret 2005 

Styrelsen för Sparbanken Nord 598800-4817 får härmed avge årsredovisning 

för sparbankens verksamhet 2005, bankens 154:e verksamhetsår. 

Verksamhet 

Bankens vision är att vi ska vara 

regionens egen bank och finnas 

mitt i människornas och företagens 

verklighet. Vi ska göra goda 

affärer och vara det naturliga och 

mest fördelaktiga bankalternativet. 

Den starka lokala anknytningen 

ger oss en naturlig närhet till våra 

kunder som är hushåll, mindre och 

medelstora företag, kommuner och 

organisationer. 

Huvuddelen av vinsten återinvesteras 

i banken för att trygga 

kundnyttan, bankens soliditet och 

utveckling. En fortsatt expansion 

av till exempel företagsutlåningen 

kräver hela tiden att banken ökar 

sitt egna kapital. Förenklat kan 

man säga att banken måste växa 

minst i takt med våra kunder och 

då speciellt våra företagskunder. 

Under fjolåret avsattes cirka 7 % av 

det framskattade rörelseresultatet 

till verksamhet som banken finner 

angelägen och ingår i begreppet 

FramtidsBanken. I årets vinstdisposition 

föreslås 10 mkr. Därtill kommer 

anslag till bankens stiftelser. 

Verksamhetsområde 

De sex kommunerna Arjeplog, 

Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, 

Piteå och Älvsbyn utgör bankens 

verksamhetsområde. Gällande reglemente 

för banken fastställdes av 

Finansinspektionen 2005-11-28 och 

därigenom har även hänsyn tagits 

till nya lagen om bank- och finansieringsrörelse 

(2004:297). 

Verksamheten är indelad i två regioner. 

Region Väst omfattande fem 

av våra kommuner och en region 

som omfattar Piteå kommun. 

Stiftelser 

Före bankfusionen mellan dåvarande 

Pitedalens Sparbank och Nova 

Sparbank kom styrelserna i respektive 

bank överens om bildandet av 

stiftelser med ändamål som främjar 

utvecklingen inom Jokkmokks 

kommun. 

Stiftelserna skall erhålla kapital 

från Sparbanken Nord enligt en 

utbetalningsplan och i årets bokslut 

föreslås en utbetalning under 2006 

på 800 tkr innebärande att därefter 

återstår följande utbetalningar: 

800 tkr årligen 2007-2010 samt 

20 mkr 2011. 

För utbetalningarna gäller den 

restriktionen att de måste vara i 

överensstämmelse med gällande 

regelverk avseende bankens möjligheter 

att disponera överskott i 

verksamheten. 

Bankledning 

Bankledningen har under året ut- 

gjorts av VD Erik Hägglöv, kredit- 

och finanschef Ove Marklund, 

marknadschef Christina Sandsten 

och regionchef Kjell-Åke Nilsson. 

Adjungerad sekreterare har varit 

Iriam Bjuhr. 

Sparbankernas Riksförbund 

Företrädare för Sparbanken Nord 

har under året varit aktiva inom 

ramen för det samarbete som sker 

mellan landets olika fristående och 

delägda sparbanker. Erik Hägglöv 

och Christina Sandsten har deltagit 

i olika affärsråd. Curt Burman, 

Inger Fjellström, Lisen Hallqvist, 

Mats Karmefjord, Kjell-Åke 

Nilsson, Stina Olovsson, Mattias 

Sandberg, Inga-Britt Tjäder och 

Gusten Granström har inom 

förbundets ram arbetat med skilda 

projekt. Ove Marklund har en 

central och sammanhållande 

uppgift i de förhandlingar som 

pågår med FöreningsSparbanken 

och dess dotterbolag om nya avtal 

för tiden fram till 2008-12-31. 

Samarbete 

Under 2005 har i likhet med tidigare 

år, ett gott samarbete skett med 

Piteortens försäkringsbolag omfattande 

förmedling av försäkringar 

gällande villor och fritidshus. 

Genom ett avtal med Folksam 

förmedlar banken traditionella pensions- 

och kapitalförsäkringar samt 

sjuk- och olycksfallsförsäkringar. 

På motsvarande sätt har Folksams 

rådgivare i länet möjlighet att förmedla 

vissa av Sparbankens tjänster 

till sina privatkunder. 

Sparbanken har sedan 2002 haft 

ett avtal om partnerskap inom 

ramen för den verksamhet som 

Connect Norr bedriver. Syftet med 

detta samarbete är att stimulera 

skapandet och utvecklingen av 

tillväxtföretag genom bland annat 

bildandet av regionala nätverk mellan 

entreprenörer, det etablerade 

näringslivet, professionella rådgivare 

och finansiärer. 

SNS – Studieförbundet Näringsliv 

och Samhälle – är för banken en 

naturlig samarbetspartner. SNS är 

en brobyggare mellan samhällsekonomisk 

forskning och samhällets 

beslutsfattare i näringsliv, politik, 

förvaltning, fackliga organisationer 

och medier. Den 2-3 mars 2006 

kommer banken att vara mycket engagerad 

i SNS:s mediesymposium 


vilket äger rum på Musikhögskolan/ 

Acusticum i Piteå. 

FöreningsSparbanken AB 

Sparbanken har ett omfattande 

samarbete med FöreningsSparbanken 

AB och dotterbolagen AB 

Spintab och Robur AB. Banken har 

under verksamhetsåret ökat sitt 

innehav av aktier i FöreningsSparbanken. 

Postavtal 

Genom anslutningsavtal med 

FöreningsSparbanken AB avseende 

transaktionsservice med Posten AB 

kan kunderna i Sparbanken Nord 

uträtta kassaärenden hos Svensk 

Kassaservice med partners på 705 

platser samt hos omkring 2 500 

lantbrevbärare i landet. Avtalet är 

förlängt till 2006-12-31. 

AB Älvsbyhus 

Sparbanken Nord och AB Spintab 

har sedan år 2002 haft ett nära samarbete 

med AB Älvsbyhus – Sveriges 

största småhustillverkare. 

Samarbetet innebär att Älvsbyhus 

säljare presenterar sparbankens 

lånevillkor för kunden inför ett 

husköp. Totalt berörs cirka 100 

bankkontor i landet och samarbetet 

inkluderar både FöreningsSparbanken, 

fristående och delägda sparbanker. 

Koordinering av samarbetet och 

hanteringen av byggnadslånen görs 

av Sparbanken Nord. Totalt har 

sparbankerna beviljat över 500 lån 

med en summa som överstiger 

800 miljoner kronor under 2005. 

Sparbanksrörelsens breda kontorsnät 

och stora kunskap inom 


boendefinansiering är viktiga 

förutsättningar i detta framgångsrika 

samarbete. 

Miljö 

Vi fortsätter vårt miljöarbete och 

arbetar vidare för en miljöcertifiering. 

Målet är att en certifiering 

skall ske senast 2007-12-31. 

Ny lag om bank- och 

finansieringsrörelse 

Från och med 1 juli 2004 gäller 

en ny lag om bank- och finansieringsrörelse 

(LBF). Den innehåller 

bland annat nya regler om riskhantering 

och genomlysning. Här 

fastställs att en sparbank ska kunna 

identifiera, mäta, styra och ha 

kontroll över de risker som rörelsen 

är förknippad med. I Finansinspektionens 

nya allmänna råd om 

styrning av finansiella företag som 

trädde i kraft 2005-05-01 beskrivs 

bland annat hur regelefterlevnaden 

skall övervakas genom en särskild 

funktion (compliance). Dessutom 

förtydligas och förstärks styrelsens 

ansvar och uppgifter. Den interna 

styrningen och kontrollen belyses 

och ett antal baskrav ställs kring 

hur hanteringen och kontrollen 

skall ske av bankens olika risker. 

Economic Capital 

Nya internationella kapitaltäckningsregler 

börjar att gälla 2006/7. 

Reglerna innebär att sparbanken 

har möjlighet att stärka sin konkurrenskraft. 

Ändringarna medför ett 

omfattande förberedelsearbete och 

innebär förändrad syn på bankernas 

kapitalanvändning som väl passar 

sparbankens låga riskprofil. För att 


kunna dra nytta av de nya reglerna 

krävs metoder att mäta risker, 

ändrat affärstänkande och utbildningsinsatser. 

Styrelsens arbetsordning 

Förtroendekommissionen tillkallades 

genom regeringsbeslut den 

5 september 2002 för att granska 

förtroendeskadliga företeelser inom 

det svenska näringslivet. Tillsammans 

med näringslivsorganisationer 

har kommissionen tillsatt Kodgruppen 

som utarbetat förslaget 

svensk kod för bolagsstyrning(SOU 

2004:46). 

För att bibehålla och utveckla 

ett starkt marknadsvärde på den 

regionala marknaden har banken 

under 2004 genomfört en analys där 

svensk kod för företagsstyrning har 

jämförts med Sparbanken Nords 

regler för företagsstyrning. Efter 

analys, granskning och samråd har 

detta arbete inneburit att bankens 

styrelse har fastställt en ny arbetsordning 

för sitt arbete där väsenliga 

inslag från koden har inlemmats. 

För att ytterligare klarlägga 

ansvarsfördelningen mellan verkställande 

ledningen och styrelsen 

samt för att effektivisera styrelsens 

arbete har två olika utskott utsetts. 

Ett Risk- och revisionsutskott har 

ett särskilt ansvar som berör bankens 

riskkontroll, internrevisionens 

uppdrag och inriktning, regel- 

efterlevnaden samt utvärderingen 

av styrning, riskhantering och 

kontroll. 

Utskottet för FramtidsBanken 

skall särskilt utveckla bankens särart 

och förstärka arbetet med den 

samhällsorienterade verksamheten. 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 9


Bankens ekonomiska vinstmål 

skall tydligare kompletteras med 

en dimension av samhällsnytta och 

regionalt engagemang. Styrelsen 

fastställde i juni 2005 en särskild 

policy för FramtidsBanken vilken 

delgavs huvudmännen vid extra 

halvårsstämma 27 oktober 2005. 

Försäkringsförmedlingslagen 

Från och med 1 juli 2005 infördes 

en ny lag om försäkringsförmedling. 

Lagen bygger på EG-direktiv 

vars syfte är att reglera all distribution 

av försäkringar som sker utanför 

försäkringsföretagen. Lagen 

omfattar alla försäkringsförmedlare 

och syftar till att skapa en god försäkringsförmedlingssed. 

Inom banken 

sker ett omfattande arbete dels 

för att utbilda huvuddelen av våra 

anställda, dels för att skapa tydliga 

och ändamålsenliga arbetsrutiner. 

En särskild vandelsprövning krävs 

av styrelsens ledamöter och alla 

anställda. 

Hälsa 

Banken beslutade 2004 att satsa på 

ett strategiskt hälsoarbete. Detta 

beslut har nu tydligt börjat bära 

frukt. Under 2005 redovisas en 

rekordlåg sjukfrånvaro för banken. 

En bidragande orsak till detta är 

bankens engagerade och ansvarstagande 

hälsoinspiratörer som aktivt 

arbetar med hälsa och livsstilsfrågor 

bland sina medarbetare. Banken 

kommer att fortsätta att ha personalen 

i fokus och på så sätt fortsätta 

utvecklingen mot en ännu högre 

frisknärvaro. För banken är det av 

vikt att medarbetarna har en balans 

i livet. I samarbete med bankens 

egna hälsoinspiratörer har olika 

friskfaktorer tagits fram och prioriterats. 

En aktivitetsplan för hälsoarbetet 

har fastställts och genomförs 

med full kraft under 2006. 

Utbildning 

Våra medarbetare skall känna stor 

trygghet i att möta våra kunder i 

det dagliga arbetet. Därför investerar 

banken kontinuerligt i kompetenshöjande 

insatser. Förutom 

kundernas krav på kompetent 

rådgivning så ställer myndigheter 

fortlöpande nya krav på banken 

och dess medarbetare som i sin 

tur kräver ny kunskapsinhämtning. 

Bankens personal, på alla nivåer, 

har snabbt inhämtat nya kunskaper 

och i olika tester visats sig med 

beröm godkända. Under det gångna 

året har utbildning i kreditgivning, 

bankjuridik, finansiell rådgivning, 

arbetsmiljö samt säkerhet genomförts. 

Banken står inför nya mer 

eller mindre kända utmaningar 

2006 och fortsatt investering i 

kompetensutveckling kommer 

att ske. Totalt har nu banken 

33 certifierade privatrådgivare och 

3 certifierade företagsrådgivare. 

Prognos 

Styrelsens prognos för 2006 är ett 

rörelseresultat som förväntas bli i 

nivå med föregående års resultat. 

Resultat 

Rörelseresultatet jämfört med föregående 

år ökade med 3 637 tkr till 

88 307 tkr eller med 4,3 %. 

Räntenettot – skillnaden mellan 

intäkts- och kostnadsräntor – uppgick 

till 187 604 tkr en ökning med 

0,6 %. 

Rörelsekostnaderna exklusive 

kreditförluster och avskrivningar 

uppgick till 150 478 tkr, en ökning 

med 2,3 %. I kostnaderna ingår 

årets avsättning till resultat- 

andelssystem för personalen med 

3 887 tkr. 

Efter beslut från Skatteverket 

har den momsgrupp som upplöstes 

2002-07-01 återbildats från och 

med 2006-01-01. Inom Förenings- 

Sparbanken har det påbörjats en 

process där moms efter överklagan 

kommer att återkrävas för en period 

av 38 månader. För bankens del 

kommer ovanstående att påverka 

resultatet positivt under år 2006. 

Uppgifter om nyckeltal – fem år i 

sammandrag – som beskriver verksamheten, 

ställning och avkastning 

redovisas på sidan 14-15. 

Inlåning 

Inlåningen från allmänheten ökade 

under året med 531 mkr eller 11,5 % 

och uppgick vid årsskiftet till 5 140 

mkr. Allmänheten gottgjordes räntor 

med 42 mkr. Marknadsvärdet på 

den totalt förmedlade stocken till 

Robur AB uppgick vid årsskiftet till 

2 928 mkr en ökning med 26,2 %. 

Utlåning 

Utlåningen till allmänheten uppgick 

vid årets slut till 5 734 mkr en 

ökning med 463 mkr eller 8,8 %. 

Krediter har dessutom förmedlats 

och lyfts av till AB Spintab. Totalt 

uppgår den förmedlade lånestocken 

till AB Spintab till 3 358 mkr en 

ökning med 0,3 %. 

Affärsvolym 

Det samlade värdet av kundernas 

sparande, placeringar och lån i 

sparbanken, Spintab och Robur 

uppgick vid årsskiftet till 19 353 

mkr. Motsvarande volym 2004 

uppgick till 17 191 mkr. Räknat efter 

affärsvolym är Sparbanken Nord 

den 3:e största sparbanken i landet 

ansluten till Sparbankernas Riksförbund. 

Om en jämförelse görs med 

alla sparbanker och alla sparbanksaktiebolag 

i landet oavsett om de är 

anslutna till Sparbankernas Riksförbund 

eller ej så är Sparbanken Nord 

6:e största bank. 

Eget kapital 

Det sammanlagda beskattade och 

obeskattade egna kapitalet uppgår 

till 789 mkr efter föreslagen 

vinstdisposition, en ökning med 

47 mkr jämfört med föregående år. 

Kapitaltäckningsgraden, som enligt 

gällande bestämmelser skall vara 

lägst 8 %, uppgick vid årsskiftet till 

15,86 %. 




Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 11


Riskhantering 

I sparbankens verksamhet uppstår 

olika typer av finansiella risker som 

kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker 

och operativa risker. 

I syfte att begränsa och kontrollera 

risktagandet i verksamheten har 

sparbankens styrelse som ytterst 

ansvarig för den interna kontrollen 

i sparbanken, fastställt policies och 

instruktioner för kreditgivningen 

och den övriga finansverksamheten. 

Kredit- och motpartsrisker 

Med kredit-/motpartsrisk avses 

risken att sparbanken inte erhåller 

betalning enligt överenskommelse 

och/eller kommer att göra en förlust 

på grund av motpartens oförmåga 

att infria sina förpliktelser. Den 

bakomliggande transaktionen kan 

avse kredit, garanti, värdepapper 

eller derivatkontrakt. Den avgör- 

ande bedömningsgrunden för 

sparbankens kreditgivning är lån- 

tagarens återbetalningsförmåga. 

För att ytterligare minska risken är 

merparten av sparbankens krediter 

dessutom säkerställda med pantbrev 

i fastigheter eller andra bank- 

mässiga säkerheter. Dessutom 

eftersträvas en allsidig riskspridning 

i kreditportföljen. 

Sparbankens styrelse är ytterst 

ansvarig för kreditgivningen. 

Beroende av engagemangets storlek 

har styrelsen delegerat besluts- 

fattandet till lägre instanser. 

Detaljerade instruktioner finns 

som reglerar beslutsinstanser och 

kreditnivåer inom respektive 

instans. Kreditengagemang överstigande 

ett visst belopp är föremål 

för årlig omprövning. 

För att begränsa kredit- och 

motpartsrisker i sparbankens 

värdepappersportfölj tillåts endast 

placeringar inom vissa beloppsmässiga 

ramar och endast i värdepapper 

med hög kreditvärdighet. Bankens 

kreditriskexponering framgår av 

not 33. 

Marknadsrisker 

I finansiell verksamhet utgörs de 

viktigaste marknadsriskerna av 

ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. 

Ränterisker definieras som 

risken för att marknadsvärdet på 

bankens fastförräntade tillgångar 

sjunker då marknadsräntan 

stiger. Graden av ränterisk, eller 

prisrisk, ökar med åtagandets 

löptid. En annan form av ränterisk 

är inkomstrisken, d.v.s. 

risken för att räntenettot försämras 

i ett stigande alternativt 

sjunkande ränteläge genom att 

räntebindningstiden är olika för 

tillgångar och skulder. 

Valutarisker uppstår till följd 

av att tillgångar och skulder i 

samma utländska valuta storleksmässigt 

inte överensstämmer. 

Aktiekursrisk är risken för att 

marknadsvärdet på en aktie- 

placering sjunker. 

De ränterisker som uppkommer 

i banken avser till största delen 

utlåning till bunden ränta. 

Banken har relativt låg ränteriskexponering, 

vilket innebär att en 

allmän ränteförändring påverkar 

resultat- och balansräkningarna 

i liten utsträckning. Ett sätt att 

indikativt mäta ränterisken är den 

analys som finns intagen i not 32 

som visar räntebindningstiderna för 

bankens tillgångar och skulder i 

balansräkningen samt poster 

utanför balansräkningen. Analysen 

visar att vid en förändring av marknadsräntan 

med en procentenhet 

minskar räntenettot för kommande 

12-månadersperiod med 11 947 tkr. 

Banken är inte utsatt för någon 

valutarisk utöver den som följer 

av kassatillgodohavandet i utländska 

valutor, genom vilken banken 

tillhandahåller resevaluta till kund. 

Detta tillgodohavande uppgick vid 

årsskiftet till 1 995 tkr. 

Vad avser aktiekursrisker har 

sparbanken aktier i FöreningsSparbanken 

AB enligt not 16. Börsvärdet 

på bokslutsdagen överstiger med 

stor marginal det bokförda värdet. 

Likviditetsrisker 

Likviditetsrisker kan uttryckas som 

risken att ett finansiellt instrument 

inte kan avyttras utan större pris 

reduktion eller genom att transaktionen 

medför stora kostnader. 

Bankens likviditetsexponering 

med avseende på återstående 

löptider på tillgångar och skulder 

framgår av not 31. 

Operativa risker 

Med operativ risk avses risk för att 

fel eller brister i administrativa rutiner 

leder till oväntade ekonomiska 

eller förtroendemässiga förluster. 

Dessa kan exempelvis orsakas av 

bristande intern kontroll, bristfälliga 

system eller teknisk utrustning. 

Även risken för oegentligheter, 

internt eller externt, ingår i den 

operativa risken. 

De operativa riskerna motverkas 

genom intern kontroll. Upprätthållande 

av en god intern kontroll 

är en ständigt pågående process i 

sparbanken, som bl.a. omfattar 

kravet på att det ska finnas 

ändamålsenliga rutiner och 

instruktioner, 

klart definierad ansvars- och arbetsfördelning 

för medarbetarna, 

IT-stöd i form av ekonomi-, 

kredit och inlåningssystem med 

inbyggda maskinella avstämningar 

och kontroller, 

behörighetssystem, 

interna informations- och 

rapporteringssystem för att bl.a. 

tillgodose ledningens krav på 

information om exempelvis sparbankens 

riskexponering samt 

informationssäkerhet och fysisk 

säkerhet för att skydda sparbankens 

och kundens tillgångar. 


Övergång till IFRS/IAS-standarder 

Från och med 2007 måste sparbankerna 

följa de nya internationella 

redovisningsstandarderna 

International Financial Reporting 

Standards (IFRS) i sin redovisning 

med de undantag och tillägg som 

anges i Redovisningsrådets rekommendation 

RR 32 ”Redovisning för 

juridisk person”, samt om inte 

annat följer av lag eller annan författning. 

I enlighet med IFRS 1, om 

hur redovisning upprättas första 

gången, ska företag redovisa jämförelsetal 

för åtminstone ett år. 

Detta innebär således att 2006 års 

siffror måste omräknas enligt den 

nya redovisningsstandarden. 

Under året tillsatte Sparbankernas 

Riksförbund en arbetsgrupp 

med uppgift att kartlägga effekterna 

på sparbankernas redovisning 

vid en övergång till IFRS/IAS. 

Gruppen, som bestått av företrädare 

för sparbankerna och utomstående 

konsulter, har identifierat 

följande väsentliga skillnader 

mellan tillämpade redovisningsprinciper 

och redovisningsprinciper 

enligt IFRS/IAS: 

a) Värdering av finansiella tillgångar 

och skulder enligt IAS 

39 kan förväntas ge en viss ökad 

KÄNSLIGHETSANALYS 


Förändring Effekt på 

rörelseresultatet, 

tkr 

Marknadsräntan +/-1,0% 11 947 

Placeringsmarginal +/-0,1% 5 917 

Antal anställda +/-10 st 5 368 

Löneförändring +/-1,0% 747 

Övriga rörelsekostnader +/-1,0% 757 

Kreditförlustnivå +/-0,1% 5 354 

volatilitet (svängningar) i resultat- 

räkningen och balansräkningen 

till följd av att värdering till verkligt 

värde kommer att ske i större 

utsträckning än hittills. För sparbankerna 

påverkar detta framförallt 

räntebärande värdepapper, 

aktier, sammansatta instrument 

(Spaxar) och derivat. Särskilt 

stor blir effekten vad gäller 

aktieinnehavet i FöreningsSparbanken 

AB där värdeökningen 

kommer att redovisas direkt mot 

eget kapital. 

b) Införandet av IAS 39 medför att 

alla derivat värderas till verkligt 

värde, även om de tidigare 

bokfördes enligt reglerna om 

säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. 

Ett sätt att 

motverka den ökade volatiliteten 

till följd av att finansiella instrument 

och derivatinstrument värderas 

till verkligt värde i större 

utsträckning än tidigare är att 

tillämpa verkligt värdesäkring. 

Denna form av säkring innebär 

att såväl den säkrade posten som 

säkringsinstrumentet värderas 

till verkligt värde. Värdeförändringarna 

redovisas över resultaträkningen. 

Den andra formen 

av säkring enligt standarden är 

kassaflödessäkring. Enligt denna 

värderas derivatinstrumentet till 

verkligt värde medan den säkrade 

posten värderas till upplupet 

anskaffningsvärde. Värdeförändringen 

på derivatinstrumentet 

redovisas mot eget kapital och 

kommer därmed medföra viss 

volatilitet i eget kapital. 

c) Uppläggningsavgifter avseende 

lån redovisas som provisions- 

intäkt för närvarande. Vid tilllämpning 

av IFRS/IAS kommer 

dessa avgifter att redovisas som 

ränteintäkt. 

d) Materiella anläggningstillgångar 

som sparbankens rörelsefastigheter 

kommer att redovisningsmässigt 

hanteras annorlunda 

enligt IFRS/IAS. Skillnaden är 

att anskaffningsvärdet fördelas 

på urskiljbara väsentliga komponenter 

baserat på förväntad 

nyttjandeperiod med skilda 

avskrivningsplaner för respektive 

komponent. 

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 

Vinst enligt balansräkningen för 2005 88 181 tkr 

Styrelsen föreslår att detta belopp 

disponeras enligt följande: 

- Överföring till reservfonden 77 381 tkr 

- Anslag till stiftelser 800 tkr 

- FramtidsBanken (Anslag till allmän- 


nyttiga och välgörande ändamål) 10 000 tkr 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 13

FEM ÅR I SAMMANDRAG 

Fem år i sammandrag 

NYCKELTAL 

2005 2004 2003 2002 2001 

VOLYMUTVECKLING 

Utlåning till allmänheten, Mkr 5 734 5 272 4 782 4 292 3 415 

förändring under året, % 8,8 10,2 11,4 25,7 11,6 

Inlåning från allmänheten, Mkr 5 140 4 609 4 328 4 008 3 055 

förändring under året, % 11,5 6,5 8,0 31,2 14,6 

Medelomslutning (MO), Mkr 5 917 5 460 5 173 4 239 3 741 

förändring mot föregående år, % 8,4 5,5 22,0 13,3 10,8 

Affärsvolym, Mkr 19 353 17 191 16 014 14 622 11 131 

förändring mot föregående år, % 12,6 7,3 9,5 14,8 7,7 

SOLIDITETS- OCH KAPITALTÄCKNINGSMÅTT 

Soliditet 12,74 12,71 12,58 12,56 14,84 

Kapitaltäckningsgrad 1) 15,86 15,01 15,11 14,57 18,80 

Primärkapitalrelation 17,67 16,82 17,00 16,62 21,31 

RESULTATMÅTT 

Placeringsmarginal inkl leasingnetto 3,17 3,41 3,53 3,83 4,10 

Rörelseintäkter/genomsnittlig affärsvolym 1,50 1,60 1,66 1,90 2,04 

Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym 0,48 0,51 0,53 0,38 0,52 

Intjäningsförmåga 1,77 1,81 1,78 1,43 2,05 

Avkastning på totalt kapital 1,49 1,55 1,57 1,08 1,49 

Räntabilitet på eget kapital 8,48 8,78 9,18 5,57 7,25 

KI-tal före kreditförluster 0,62 0,63 0,64 0,73 0,65 

KI-tal efter kreditförluster 0,68 0,68 0,68 0,80 0,75 

P/P-tal 87 

81 76 72 79 

R/P-tal 236 243 251 236 243 

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER 

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 49,54 36,64 42,73 54,01 56,86 

Andel osäkra fordringar 0,60 0,91 0,84 0,80 1,01 

Kreditförlustnivå 0,31 0,29 0,25 0,43 0,67 

ÖVRIGA UPPGIFTER 

Medeltal anställda 161 154 152 147 146 

Antal kontor 12 

13 13 13 13 

Definitioner av nyckeltalen ovan finns i slutet av årsredovisningen 

1) Kapitaltäckningsgraden för år 2004 och framåt är beräknad efter nya regler som infördes 2004-01-01. 


RESULTATRÄKNING TKR 


Resultat- och balansräkningar 

2005–2001 

FEM ÅR I SAMMANDRAG 

2005 2004 2003 2002 2001 

Räntenetto 187 640 186 433 182 657 162 924 153 726 

Provisioner netto 69 126 61 822 55 566 49 884 49 837 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 185 1 967 3 530 556 2 152 

Övriga intäkter 17 287 15 458 12 990 13 844 13 357 

SUMMA INTÄKTER 274 238 265 680 254 743 227 208 219 072 

Allmänna administrationskostnader -139 646 -135 760 -132 614 -121 494 -105 482 

Övriga rörelsekostnader 1) -29 660 -31 275 -29 962 -45 223 -36 600 

Kreditförluster -16 625 -14 011 -10 703 -14 735 -20 765 

SUMMA KOSTNADER -185 931 -181 046 -173 279 -181 452 -162 847 

Värdeförändring på finansiella anläggningstillgångar - - - - -400 

RÖRELSERESULTAT 88 307 84 634 81 464 45 756 55 825 

Bokslutsdispositioner netto 30 366 9 633 -15 659 -9 333 7 975 

Skatter -30 492 -23 562 -15 716 -6 146 -15 527 

ÅRETS RESULTAT 88 181 70 705 50 089 30 277 48 273 

BALANSRÄKNING TKR 

Kassa 79 419 76 436 88 119 79 368 65 497 

Utlåning till kreditinstitut 14 117 2 957 10 762 18 456 11 496 

Utlåning till allmänheten 5 734 493 5 271 788 4 781 904 4 292 142 3 414 893 

Räntebärande värdepapper 1 847 - 39 476 114 796 119 365 

Aktier och andelar 150 967 146 527 217 311 141 672 131 868 

Materiella tillgångar 43 515 44 118 47 123 49 619 54 334 

Övriga tillgångar 102 093 116 666 132 310 153 451 65 170 

SUMMA TILLGÅNGAR 6 126 451 5 658 492 5 317 005 4 849 504 3 862 623 

Skulder till kreditinstitut 37 781 170 337 170 337 95 147 115 840 

In- och upplåning från allmänheten 5 212 088 4 675 137 4 388 268 4 064 128 3 107 422 

Övriga skulder 64 636 53 887 46 840 47 228 42 410 

Avsättningar - - - 440 - 

Efterställda skulder 12 000 12 000 12 000 7 000 - 

SUMMA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 5 326 505 4 911 361 4 617 445 4 213 943 3 265 672 

Obeskattade reserver 70 054 100 420 110 053 94 393 85 060 

Eget kapital 729 892 646 711 589 507 541 168 511 891 

SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 6 126 451 5 658 492 5 317 005 4 849 504 3 862 623 

1) Inkl. avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 15

RESULTATRÄKNING 

Resultaträkning, tkr 

Not 2005 2004 Förändring 

i procent 

Ränteintäkter 1 237 070 242 964 -2,4 

Leasingintäkter 1 - 11 - 

Räntekostnader 1 -49 430 -56 542 -12,6 

RÄNTENETTO INKL LEASINGINTÄKTER 187 640 186 433 0,6 

Erhållna utdelningar 2 13 584 11 736 15,7 

Provisionsintäkter 3 85 658 79 085 8,3 

Provisionskostnader 4 -16 532 -17 263 -4,2 

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 185 1 967 -90,6 

Övriga rörelseintäkter 6 3 703 3 722 -0,5 

SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 274 238 265 680 3,2 

Allmänna administrationskostnader 7 -139 646 -135 760 2,9 

Av- och nedskrivningar på materiella och 

immateriella anläggningstillgångar 8 -18 828 -19 880 -5,3 

Övriga rörelsekostnader 9 -10 832 -11 395 -4,9 

SUMMA KOSTNADER FÖRE KREDITFÖRLUSTER -169 306 -167 035 1,4 

RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 104 932 98 645 6,4 

Kreditförluster netto 10 -16 625 -14 011 18,7 

RÖRELSERESULTAT 88 307 84 634 4,3 

Bokslutsdispositioner 11 30 366 9 633 - 

Skatt på årets resultat -30 492 -23 562 29,4 

ÅRETS RESULTAT 88 181 70 705 24,7 


TILLGÅNGAR 


Balansräkning, tkr 

BALANSRÄKNING 

Not 2005 2004 Förändring 

i procent 

Kassa 12 79 419 76 436 3,9 

Utlåning till kreditinstitut 13 14 117 2 957 - 

Utlåning till allmänheten 14 5 734 493 5 271 788 8,8 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 15 1 847 - - 

Aktier och andelar 16 150 967 146 527 3,0 

Immateriella anläggningstillgångar 17 

- Goodwill 59 396 73 455 -19,1 

Materiella tillgångar 18 

- Inventarier 9 945 9 190 8,2 

- Byggnader och mark 33 570 34 928 -3,9 

Övriga tillgångar 19 1 570 1 455 7,9 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 41 127 41 756 -1,5 

SUMMA TILLGÅNGAR 6 126 451 5 658 492 8,3 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Skulder till kreditinstitut 21 37 781 170 337 -77,8 

In- och upplåning från allmänheten 

- Inlåning 22 5 139 850 4 609 298 11,5 

- Upplåning 72 238 65 839 9,7 

Övriga skulder 23 40 058 29 130 37,5 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 24 578 24 757 -0,7 

Efterställda skulder 25 12 000 12 000 - 

SUMMA SKULDER 5 326 505 4 911 361 8,5 

Obeskattade reserver 26 70 054 100 420 -30,2 

Grundfond 20 20 - 

Reservfond 641 691 575 986 11,4 

Årets resultat 88 181 70 705 24,7 

SUMMA EGET KAPITAL 27 729 892 646 711 12,9 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 6 126 451 5 658 492 8,3 

POSTER INOM LINJEN 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser 28 

- Garantier 172 296 173 626 

Åtaganden 29 

- Övriga åtaganden 747 292 690 789 

ÖVRIGA NOTER 

Upplysning om verkligt värde 30 

Löptider för tillgångar och skulder 31 

Räntebindningstider för tillgångar och skulder 32 

Kreditriskexponering brutto och netto 33 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 17

KASSAFLÖDESANALYS 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Kassaflödesanalys, tkr 

2005 2004 

Rörelseresultat 88 307 84 634 

Justering av poster som inte ingår i kassaflödet 

- Av-/och nedskrivningar + 18 828 19 880 

- Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner + 939 - 

- Reavinst/reaförlust vid försäljning av anläggningstillgångar - -685 -7 

Betald inkomstskatt - -30 492 -23 562 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar 

i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 76 897 80 945 

Förändring i rörelsekapital inklusive effekt av fusionerad bank 

Ökning av utlåning till allmänheten - -462 705 -489 884 

Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar -/+ -1 921 101 311 

Ökning av in- och upplåning från allmänheten + 536 951 286 869 

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut +/- -132 556 - 

Förändring av övriga tillgångar och skulder +/- 11 263 8 332 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 929 -12 427 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar + - 13 704 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar - -5 305 -4 739 

Försäljning av materiella tillgångar + 925 1 749 

Förvärv av materiella tillgångar - -4 406 -4 275 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 786 6 439 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Utbetalda anslag - -5 000 -13 500 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 000 -13 500 

Årets kassaflöde 14 143 -19 488 

Likvida medel vid periodens början* 79 393 98 881 

Likvida medel vid periodens slut* 93 536 79 393 

* I likvida medel ingår kassa och utlåning till kreditinstitut. 

14 143 -19 488 



REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Sparbankens årsredovisning är upprättad 

enligt Lag om årsredovisning i 

kreditinstitut och värdepappersbolag 

(ÅRKL) samt Finansinspektionens 

föreskrifter och allmänna råd FFFS 

2002:22 i enlighet med övergångsreglerna 

i FFFS 2004:20. 

Tillgångar och skulder 

i utländsk valuta 

Värdering sker till balansdagskurs, 

varmed avses balansdagens stängningskurser. 

Utländska sedlar vilka 

ingår i Kassan värderas till balansdagens 

köpkurs för sedlar gentemot 

allmänheten. 

Finansiella instrument 

Överlåtbara värdepapper som är 

omsättningstillgångar värderas enligt 

lägsta värdets princip. Värdepapper 

som är anläggningstillgångar där 

avsikten är att inneha värdepappren 

till förfall eller på lång sikt upptas till 

anskaffningsvärdet. 

Beträffande räntebärande värdepapper 

avses med anskaffningsvärdet 

det upplupna anskaffningsvärdet, 

vilket värde motsvarar det med hjälp 

av den effektiva anskaffningsräntan 

diskonterade nuvärdet av de framtida 

betalningarna. Härigenom beaktas 

eventuella över- eller underkurser vid 

förvärvet som periodiseras över 

instrumentets återstående löptid. 

Erhållna betalningar plus förändringen 

av det upplupna anskaffningsvärdet 

under året redovisas som 

ränteintäkt. Vid lägsta värdets princip 

på omsättningstillgångar görs värderingen 

kollektivt för marknadsnoterade 

värdepapper inom respektive 

portfölj, medan värderingen av icke 

marknadsnoterade värdepapper görs 

individuellt post för post. 

Realiserade vinster/förluster på 

värdepapper och andra finansiella 

instrument som utgör omsättningstillgångar 

samt valutakursförändringar 

redovisas i resultaträkningen under 

rubriken Nettoresultat av finansiella 

transaktioner. 

Lånefordringar och kreditförluster 

Lånefordringar redovisas initialt i 

balansräkningen till anskaffningsvärdet, 

dvs det belopp som lånats ut 

till låntagaren med tillägg för direkta 

transaktionskostnader. Därefter 

redovisas lånefordringarna löpande 

till anskaffningsvärdet efter avdrag 

för bortskrivningar och specifika 

reserveringar för kreditförluster. 

Redovisning av kreditförluster sker 

dels som under året konstaterade 

kreditförluster, dels som reservering 

avseende sannolika kreditförluster. 

Som konstaterad förlust redovisas 

hela eller del av fordran som inte 

bedöms indrivningsbar eller som kan 

erhållas vid realisering av säkerheten. 

Bortskrivning görs av konstaterade 

förluster när inga realistiska 

möjligheter till återvinning finns. 

Som reservering avseende sannolika 

förluster upptas ett belopp motsvarande 

skillnaden mellan lånefordrans 

redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. 

Bedömt återvinningsvärde har 

beräknats med ledning av: 

det verkliga värdet av säkerheten 

till den del återbetalningen är 

beroende av säkerheten och/eller 

det observerbara marknadsvärdet. 

Då säkerheten utgörs av pantbrev i 

fastighet utgår värderingen från ett 

försiktigt beräknat marknadvärde 

med hänsyn till avkastningsförmåga, 

beskaffenhet och läge. Motsvarande 

värdering görs av fastigheter som 

övertagits för skyddande av fordran. 

Eventuell erforderlig nedskrivning 

redovisas i detta fall som värdeförändring 

på övertagen egendom. 

Reservering avseende sannolika 

kreditförluster görs om fordran är 

osäker, dvs 

om det utifrån inträffade händelser 

och omständligheter, som förelåg 

på balansdagen, är sannolikt att 

betalningarna inte kommer att 

fullföljas enligt kontraktsvillkoren 

och 

det inte finns säkerhet som med 

betryggande marginal täcker både 

lånebelopp och räntor, inklusive 

kompensation för eventuell 

försening. 

Vid bestämmandet av reserveringar 

avseende sannolika kreditförluster 

värderas lånefordringarna individuellt. 

Omstrukturerade lånefordringar 

genom modifiering av lånevillkoren, 

t ex i form av räntenedsättning, till 

följd av finansiella problem hos 

låntagaren, anses inte som osäkra om 

det bedöms sannolikt att betalningarna 

fullföljs enligt kontraktsvillkoren 

efter omstruktureringen. 

Vid redovisning av sannolika 

förluster på garantier sker reservering 

under rubriken Avsättningar. 

När lånefordringar klassificeras 

som osäkra sker återföring av intäktsbokförda 

men inte betalda räntor på 

sådana fordringar. Nedskrivning av 

i tidigare bokslut balanserade räntor 

redovisas som kreditförlust. Senare 

erhållna räntebetalningar på sådana 

fordringar redovisas enligt kontantprincipen. 

Återvunna kreditförluster redovisas 

som en minskning av årets nettokostnad 

avseende kreditförluster. 

Goodwill 

Avskrivning sker planmässigt med 

20 % på anskaffningsvärdet avseende 

förvärv tom år 2001. Därefter sker 

avskrivning med 12,5 %. Avskrivning 

som avviker från plan betraktas som 

en bokslutsdisposition och redovisas 

under rubriken Skillnad mellan 

bokförd avskrivning och avskrivning 

enligt plan. 

Inventarier 

Inventarierna avskrivs planenligt med 

20 % på anskaffningsvärdet. Leasinginventarier 

avskrivs över kontraktets 

löptid. Avskrivning som avviker från 

plan betraktas som en bokslutsdisposition 

och redovisas under rubriken 

Skillnad mellan bokförd avskrivning 

och avskrivning enligt plan. 

Byggnader och mark 

Avskrivning enligt plan sker med 

2 % för byggnader och med 3,75 % 

eller 5 % för markanläggningar på 

anskaffningsvärdet. Avskrivning som 

avviker från plan betraktas som en 

bokslutsdisposition och redovisas 

under rubriken Skillnad mellan 

bokförd avskrivning och avskrivning 

enligt plan. 

Skatt 

Under Skatt på årets resultat redovisas 

aktuell skatt, och skatt avseende 

tidigare år. 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 19

NOTER 

1 – Räntenetto 


Ränteintäkter 

Utlåning till kreditinstitut 422 745 

Utlåning till allmänheten 

Räntebärande värdepapper 

236 424 241 545 

- omsättningstillgångar - 374 

- anläggningstillgångar 10 103 

Övriga 214 197 

Summa 237 070 242 964 

Räntekostnader 

Skulder till kreditinstitut -2 783 -2 360 

Inlåning från allmänheten -45 733 -53 114 

- varav kostnad för insättargarantin -3 573 -3 413 

Efterställda skulder -651 -651 

Övriga -263 -417 

Summa -49 430 -56 542 

Summa räntenetto 187 640 186 422 

Räntemarginal 3,05% 3,26% 

Totala ränteintäkter i % av MO minus totala 

räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt 

eget kapital och obeskattade reserver 

Placeringsmarginal 3,17% 3,41% 

Räntenetto i % av MO 

Medelränta på utlåningen under året inkl. 

kostnad för låneskydd uppgår till 4,27% 4,85% 

Medelränta på inlåningen under året inkl. 

kostnaden för insättargarantin uppgår till 0,95% 1,20% 

Leasingintäkter - 11 

Räntenetto inkl leasingintäkter, netto 187 640 186 433 

2 – Erhållna utdelningar 


FöreningsSparbanken 11 115 9 775 

Övriga aktier 412 557 

Värdepappersfonder Robur 2 057 1 404 

Summa 13 584 11 736 

3 – Provisionsintäkter 

Noter till resultaträkning, tkr 


Betalningsförmedlingsprovisioner 20 609 20 487 

Utlåningsprovisioner 24 565 25 013 

Inlåningsprovisioner 2 161 1 288 

Garantiprovisioner 593 540 

Värdepappersprovisioner 27 172 22 073 

Övriga provisioner 10 558 9 684 

Summa 85 658 79 085 

4 – Provisionskostnader 


Betalningsförmedlingsprovisioner 12 397 12 702 

Värdepappersprovisioner 2 401 3 181 

Övriga provisioner 1 734 1 380 

Summa 16 532 17 263 

5 – Nettoresultat av finansiella transaktioner 


Realiserat resultat 

- värdepappersfonder Robur - 1 036 

- räntebärande värdepapper 

Orealiserat resultat 

-8 -19 

- värdepappersfonder Robur -892 - 

- räntebärande värdepapper -47 - 

Valutakursförändringar 1 132 950 

Summa 185 1 967 

6 – Övriga rörelseintäkter 


Intäkter från rörelsefastighet 1 519 1 478 

Övriga 2 184 2 244 

Summa 3 703 3 722 

7 – Allmänna administrationskostnader 


Personalkostnader 

Löner och arvoden 50 277 47 560 

Sociala avgifter 18 622 17 861 

Kostnad för pensionspremier 5 830 6 040 

Kostnad för vinstandelsstiftelse inkl. löneskatt 4 827 4 633 

Övriga personalkostnader 4 727 5 335 

Summa personalkostnader 84 283 81 429 

Övriga allmänna administrationskostnader 

Porto och telefon 4 126 4 373 

IT-kostnader 31 883 30 110 

Konsulttjänster 1 521 1 160 

Revision 1 489 1 393 

Hyror och andra lokalkostnader 4 889 2 780 

Fastighetskostnader 3 794 6 980 

Övriga 7 661 7 535 

Summa övriga allmänna 

administrationskostnader 55 363 54 331 

Totalt 139 646 135 760 

Delposten ”kostnad för pensionspremier” ovan 

avser premier för i tjänst varande personal. 


Löner och andra ersättningar 

Till nuvarande och tidigare styrelse och VD 1 186 1 113 

Till övriga anställda 49 091 46 447 


forts. not 7 

Ersättningar till ledande befattningshavare 

Principer 

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt 

sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej 

styrelsearvode. Pensioner och övriga förmåner utgår som 

en del av den totala ersättningen. 

Ersättningen till verkställande direktören och andra ledande 

befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. 

Rörlig ersättning i bankens resultatandelssystem erhålls enligt samma 

principer som övrig personal. Med andra ledande befattningshavare 

avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören 

utgör bankledningen. 

Ersättningar och förmåner under året 

Grundlön/ Samman- Vinst- Övrig 

styrelse- trädes- Övriga Pensions andels ersätt- 

arvode arvode förmåner kostnad stiftelse ning Summa 

Styrelsens ordförande 84 15 36 - - 12 147 

Övrig styrelse exkl. personalrepresentant 45 205 - - - 50 300 

VD 837 - 57 450 24 - 1 368 

Andra ledande befattningshavare 3 st 1 888 - 62 614 72 - 2 636 

Kommentarer till tabellen 

• Vice ordföranden Henry Hedman erhåller utöver styrelsearvodet 50 000 kronor som ordförande för Sparbanken Nords stiftelser i Jokkmokk. 

• Rörlig ersättning avser ersättning från resultatandelssystem. 

• Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån. 

Pensioner 

VD har traditionell avtalspension med förhöjd premie. 

Övriga befattningshavare i bankledningen har traditionell avtalspension. 

Avgångsvederlag 

För VD gäller att vid uppsägning från bankens sida skall banken utge ett avgångsvederlag som motsvarar två årslöner vid tidpunkten 

för uppsägningen. 

Berednings- och beslutsprocess 

Styrelsens presidium (ordf och v ordf) bereder och lämnar förslag till styrelsen i frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för 

verkställande direktören. Verkställande direktören fastställer bankledningens lönevillkor i enlighet med riktlinjer som beslutas av styrelsen. 

ÖVRIG PERSONALINFORMATION 


Antal arbetade timmar 

Totalt i sparbanken 

Medelantal anställda under året 

277 975 266 498 

Totalt i sparbanken 161 154 

- varav kvinnor 116 112 

- varav män 

Könsfördelning bland ledande 

befattningshavare 

Styrelsen 

45 42 

- antal kvinnor 5 5 

- antal män 

Övriga ledande befattningshavare, inkl. VD 

8 8 

- antal kvinnor 8 8 

- antal män 

Sjukfrånvaro 

Total sjukfrånvaro i relation till de anställdas 

10 10 

sammanlagda ordinarie arbetstid, % 3,6 4,9 

- varav bland kvinnor 3,8 4,9 

- varav bland män 3,2 4,9 

- varav i åldersintervallet 29 år eller yngre 0,9 0,8 

- varav i åldersintervallet 30-49 år 1,8 3,9 

- varav i åldersintervallet 50 år eller äldre 

Andel långtidssjukfrånvaro i relation till den 

6,1 6,7 

sammanlagdasjukfrånvaron, % 59,2 64,7 


ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR 

TILL REVISORER 


KPMG 

- revisionsuppdrag 213 182 

- internrevision 

Ernst & Young 

1 122 1 094 

- revisionsuppdrag 154 121 

Summa 1 489 1 397 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 21 

NOTER

NOTER 

8 – Avskrivningar på materiella och 

immaterialla anläggningstillgångar 


Avskrivningar enligt plan 

Inventarier 3 651 4 398 

Byggnader och markanläggningar 1 118 1 123 

Goodwill 14 059 14 359 

Summa 18 828 19 880 

9 – Övriga rörelsekostnader 


Avgifter till centralorgan 2 263 1 560 

Försäkringskostnader 1 832 1 886 

Säkerhetskostnader 2 488 2 328 

Marknadsföringskostnader 3 975 5 122 

Realisationsförlust vid avyttring av värdepapper 

klassificerade som anläggningstillgångar - 6 

Realisationsförlust vid avyttring av 

materiella tillgångar - 21 

Driftsnetto övertagen fastighet - 182 

Övriga rörelsekostnader 274 290 

Summa 10 832 11 395 

Övertagen fastighet för skydd av fordran 

Externa intäkter - 50 

Driftskostnader - -232 

Summa - -182 

10 – Kreditförluster (netto) 


Individuellt värderade fordringar 

Årets nedskrivning för konstaterade kreditförluster 

Återförda tidigare gjorda reserveringar för 

befarade kreditförluster som i årets bokslut 

11 524 16 779 

redovisas som konstaterade förluster -5 818 -11 505 

Årets befarade kreditförluster 19 935 13 818 

Influtet på tidigare konstaterade förluster 

Återförda ej längre erforderliga reserveringar för 

-724 -608 

befarade kreditförluster -8 292 -4 473 

Årets totalt kreditförluster netto 16 625 14 011 

11 – Bokslutsdispositioner 


Återföring av periodiseringsfond 37 322 14 691 

Skillnad mellan bokförd avskrivning och 

avskrivning enligt plan på inventarier, 

leasingobjekt och goodwill -7 300 -5 401 

Övriga bokslutsdispositioner 344 343 

Summa 30 366 9 633 


12 – Kassa 


- Svenska sedlar och mynt 77 424 74 758 

- Utländska sedlar och mynt 1 995 1 678 

Summa 79 419 76 436 

13 – Utlåning till kreditinstitut 


FöreningsSparbanken 

- svensk valuta 10 087 - 

- utländsk valuta 4 030 2 957 

Summa 14 117 2 957 

14 – Utlåning till allmänheten 


Utestående fordringar brutto 

- svensk valuta 5 738 069 5 265 416 


Summa 5 768 087 5 299 467 

Avgår reservering för sannolika kreditförluster -33 594 -27 679 

Nettobokfört värde 5 734 493 5 271 788 

Lånefordringar, brutto 

- offentlig sektor 187 136 179 333 

- företagssektor 2 853 158 2 690 171 

- hushållssektor 2 693 313 2 394 489 

varav personliga företagare 814 481 653 339 

- övriga 34 480 35 474 

Summa 5 768 087 5 299 467 

Varav: 

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra 

lånefordringar 

- företagssektor 7 842 9 261 

- hushållssektor 494 6 145 

Oreglerade lånefordringar som inte ingår 

i osäkra lånefordringar och för vilka ränta 

intäktsförs 

- företagssektor - - 

- hushållssektor - - 

Osäkra lånefordringar 


- hushållssektor 13 985 10 301 

Avgår: 

Specifika reserveringar för individuellt 

värderade fordringar 


- hushållssektor 10 210 5 306 

Lånefordringar, nettobokfört värde 


- företagssektor 2 829 774 2 667 798 


varav personliga företagare 814 481 653 339 

- övriga 34 480 35 474 

Summa 5 734 493 5 271 788 


Noter till balansräkning, tkr 


Antal konton 24 431 23 982 

Omstrukturerade lånefordringar samt 

omklassificerade osäkra lånefordringar 

Lånefordringarnas bokförda värde 

- före omstruktureringen 16 091 17 790 

- efter omstruktureringen 11 939 15 865 

Osäkra lånefordringar som återfått status av 

normal lånefordran 3 423 5 702 

Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är sparbankens 

lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga till sparbankens 

verksamhetsområde. 

Ledande befattningshavares lån i banken 

Lån Av banken Av banken 

ställda ingångna ansvars 

säkerheter förbindelser 

Verkställande direktör - - - 

Styrelseledamöter och 

styrelsesuppleanter 2 744 - - 

15 – Obligationer och andra 

räntebärande värdepapper 


Ansk. Verkl. Bokf. Ansk. Verkl. Bokf. 

värde värde värde värde värde värde 

Anläggningstillgångar 

- Indexobligation 1 894 1 847 1 847 - - - 

Summa 

anläggnings- 

tillgångar 1 894 1 847 1 847 - - - 

Det bokförda värdet understiger det nominella värdet med 153 tkr. 

16 – Aktier och andelar 


Omsättningstillgångar 

- Värdepappersfonder Robur 54 230 53 201 

Summa omsättningstillgångar 54 230 53 201 


- FöreningsSparbanken AB 77 815 75 953 

- FSR Holding AB 10 980 10 567 

- Robur norrmix 6 042 4 906 

- Medlemsinsats OK Piteå ekonomiska förening 1 900 1 900 

Summa anläggningstillgångar 96 737 93 326 

Summa aktier och andelar 150 967 146 527 

Varav: Noterade värdepapper 77 815 75 953 

Onoterade värdepapper 73 152 70 574 

Företag Antal Börsvärde Bokfört 

värde 

Aktier 

- FöreningsSparbanken AB 1 720 000 372 380 77 815 

- FSR Holding AB 100 20 615 10 980 

Övriga 

- OK Piteå ekonomiska förening 1 - 1 900 


NOTER

NOTER 

17 – Immateriella anläggningstillgångar 


Goodwill 

Anskaffningsvärde vid årets början 208 501 208 501 

Förvärv under året - - 

Anskaffningsvärde vid årets slut 208 501 208 501 

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -135 046 -120 687 

Årets avskrivningar -14 059 -14 359 

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -149 105 -135 046 

Planenligt restvärde vid årets slut 59 396 73 455 

Ackumulerade överavskrivningar -39 113 -31 613 

Nettobokvärde 20 283 41 842 

18 – Materiella tillgångar 



Inventarier 9 945 9 190 

Byggnader, mark och markanläggningar 33 570 34 928 

Summa materiella anläggningstillgångar 43 515 44 118 

Byggnader, mark 

Inventarier och 

markanläggningar 

2005 2004 2005 2004 

Anskaffningsvärde vid årets början 75 998 72 436 55 165 55 165 

Förvärv under året 4 406 4 275 - - 

Avyttringar/utrangeringar under året - -713 -273 - 

Anskaffningsvärde vid årets slut 80 404 75 998 54 892 55 165 

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -66 636 -62 492 -20 237 -19 114 

Avyttringar/utrangeringar under året - 254 33 - 

Årets avskrivning enligt plan -3 651 -4 398 -1 118 -1 123 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan -70 287 -66 636 -21 322 -20 237 

Ackumulerade nedskrivningar vid årets 

början och slut -172 -172 - - 

Planenligt restvärde vid årets slut 9 945 9 190 33 570 34 928 

Ackumulerade överavskrivningar -1 300 -1 500 -10 932 -11 276 

Nettobokvärde 8 645 7 690 22 638 23 652 

Taxeringsvärde 24 934 24 628 

19 – Övriga tillgångar 


Derivatinstrument 146 - 

Förfallna räntefordringar 361 387 

Övrigt 1 063 1 068 

Summa 1 570 1 455 

20 – Förutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 


Förutbetalda kostnader 3 013 1 432 

Upplupna ränteintäkter 12 836 14 882 

Övriga upplupna intäkter 25 278 25 442 

Summa 41 127 41 756 

21 – Skulder till kreditinstitut 


FöreningsSparbanken 

- svensk valuta 80 130 394 


Övriga 7 735 5 883 

Summa 37 781 170 337 

Beviljad limit hos FöreningsSparbanken 2 308 000 1 785 000 

- varav kontokredit 1 500 000 1 100 000 


22 – Inlåning från allmänheten 


Allmänheten 

- svensk valuta 5 135 628 4 606 115 


Summa 5 139 850 4 609 298 

Inlåningen per kategori av kunder 




varav företagarhushåll 696 791 536 976 

- övrigt 24 919 34 058 

Summa 5 139 850 4 609 298 

Antal konton 148 191 148 191 

25 – Efterställda skulder 


Valuta Nom. Räntesats Förfallodag Bokfört värde 


Förlagslån 1 SEK 7 000 6,05 08-09-30 7 000 7 000 

Förlagslån 2 SEK 5 000 4,55 08-09-30 5 000 5 000 

Summa 12 000 12 000 12 000 

26 – Obeskattade reserver 


Ackumulerade överavskrivningar 

- inventarier, leasingobjekt och goodwill 40 413 33 113 

- byggnader och markanläggningar 

Periodiseringsfonder 

10 932 11 276 

- avsättning vid 2001 års taxering - 11 727 



- avsättning vid 2004 års taxering 18 709 18 709 

Summa 70 054 100 420 

27 – Eget kapital 

23 – Övriga skulder 


Upplupna räntekostnader på swappar 987 910 

Preliminärskatt räntor 8 204 9 797 

Anställdas källskattemedel 1 683 1 601 

Bankens skatteskuld 13 939 7 343 

Övrigt 15 245 9 479 

Summa 40 058 29 130 

24 – Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 


Upplupna räntekostnader 3 705 3 078 

Övriga upplupna kostnader 20 090 21 175 

Förutbetalda intäkter 783 504 

Summa 24 578 24 757 

Grundfond Reservfond Årets resultat Totalt eget kapital 

Ingående eget kapital 20 575 986 70 705 646 711 

Anslag 2004 - - -5 000 -5 000 

Överfört till reservfond - 65 705 -65 705 0 

Årets resultat - - 88 181 88 181 

Utgående eget kapital 20 641 691 88 181 729 892 


NOTER

NOTER 

POSTER INOM LINJEN 

28 – Ansvarsförbindelser 


Garantier 

Garantiförbindelser – krediter 82 335 68 240 

Garantiförbindelser – övriga 89 961 105 386 

Summa 172 296 173 626 

29 – Åtaganden 


Andra åtaganden 

Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 747 292 690 789 

Summa 747 292 690 789 

31 – Löptider för tillgångar och skulder – likviditetsexponering 

30 – Upplysning om verkligt värde 

Justering 

Bokfört till verkligt 

värde värde 

Tillgångar 

Utlåning till kreditinstitut, omsättningstillgångar 14 117 

Utlåning till allmänheten, anläggningstillgångar 

Obligationer och andra 

räntebärande värdepapper 

5 734 493 

- anläggningstillgångar 

Aktier och andelar m.m. 

1 847 

- omsättningstillgångar 54 230 


Immateriella tillgångar 

96 737 304 200 


Materiella tillgångar 

59 396 


Övriga tillgångar 

43 515 

- omsättningstillgångar 122 116 

Summa tillgångar 6 126 451 304 200 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut -37 781 

In- och upplåning från allmänheten -5 212 088 

Efterställda skulder -12 000 

Övriga skulder -64 636 

Summa skulder -5 326 505 - 

Summa övervärde 304 200 

Upplysning om verkligt värde har ej lämnats för samtliga balansposter. 

Det verkliga värdet har ej kunnat bestämmas med tillräcklig grad av 

tillförlitlighet till rimlig kostnad eller inom rimlig tid. 

På Högst Längre än Längre än Längre Längre Utan Återstående 

anfordran 3 mån 3 mån men 1 år men än 5 år men än 10 år löptid löptid i 

högst 1 år högst 5 år högst 10 år genomsnitt 

Tillgångar 

Kassa 79 419 - - - - - - - 

Utlåning till kreditinstitut 14 117 - - - - - - - 

Utlåning till allmänheten 140 787 148 520 630 002 1 229 783 894 254 2 691 147 - 7 år 9 mån 


räntebärande värdepapper - - - 1 847 - - - 2 år 9 mån 

Övriga tillgångar - - - - - - 296 575 - 

Summa tillgångar 234 323 148 520 630 002 1 231 630 894 254 2 691 147 296 575 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut -7 815 -5 505 - - -24 461 - - 4 år 10 mån 

In- och upplåning från allmänheten -5 172 411 -1 909 -13 641 -24 127 - - - 1 mån 

Efterställda skulder - - - -12 000 - - - 2 år 9 mån 

Övriga skuldposter och eget kapital - - - - - - -864 582 - 

Summa skulder och eget kapital -5 180 226 -7 414 -13 641 -36 127 -24 461 0 -864 582 

Differens tillgångar och skulder -4 945 903 141 106 616 361 1 195 503 869 793 2 691 147 -568 007 


32 – Räntebindningstider för tillgångar och skulder – ränteexponering 

Högst Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan Totalt 

1 mån 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år ränta 

men högst men högst men högst men högst men högst 

3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år 

Tillgångar 

Kassa - - - - - - - 79 419 79 419 

Utlåning till kreditinstitut 14 117 - - - - - - - 14 117 

Utlåning till allmänheten 


2 121 227 1 531 335 268 531 333 704 1 024 892 396 162 58 642 - 5 734 493 

räntebärande värdepapper - - - - 1 847 - - - 1 847 

Övriga tillgångar 54 230 - - - - - - 242 345 296 575 

Summa tillgångar 2 189 574 1 531 335 268 531 333 704 1 026 739 396 162 58 642 321 764 6 126 451 

Skulder 

Skulder till kreditinstitut -1 404 -4 181 - - - - -24 461 -7 735 -37 781 

Inlåning från allmänheten -5 101 086 -998 -3 001 -10 639 -18 846 -5 280 - - -5 139 850 

Upplåning från allmänheten - - - - - - - -72 238 -72 238 

Efterställda skulder - - - - -12 000 - - - -12 000 

Övriga skulder - - - - - - - -64 636 -64 636 

Eget kapital - - - - - - - -799 946 -799 946 

Summa skulder och eget kapital -5 102 490 -5 179 -3 001 -10 639 -30 846 -5 280 -24 461 -944 555 -6 126 451 

Positioner som ej 

upptagits i balansräkningen 

Långa positioner 94 000 94 000 

Korta positioner -94 000 -94 000 

Differens tillgångar och 

skulder inkl pos utom BR -2 912 916 1 620 156 265 530 323 065 901 893 390 882 34 181 -622 791 0 

Kumulativ exponering -2 912 916 -1 292 760 -1 027 230 -704 165 197 728 588 610 622 791 0 

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 

1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 11 947 tkr. Andra marknadsrisker, som sparbanken är exponerad för, 

utgör aktiekursrisker hänförliga till portföljen av omsättnings- och anläggningsaktier. Med hänsyn till aktieportföljens 

storlek och sammansättning är dock aktiekursrisken i jämförelse med ränterisken i sparbankens verksamhet av 

obetydlig omfattning. Analysen ovan har därför begränsats till räntebärande tillgångar och skulder. 



NOTER

NOTER 

33 – Kreditriskexponering brutto och netto 

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför 

balansräkningen, exempelvis derivatinstrument, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda 

marknadsvärden vid upplåningstillfället eller senare uppdatering. 

A B C D E F G 

Kreditrisk- Kreditrisk- Kreditrisk- Värdet av Värde av Totalt värde Kreditriskexp. 

i exp. utom exp. brutto säkerheter säkerheter av exp. netto 

balansräkn. balansräkn. (A+B) avs. poster avs. poster säkerheter (C-F) 

(bokf. v.) (verkl. v.) i BR utom BR 

Krediter mot säkerhet av: 

Statlig och kommunal borgen /1 990 903 0 990 903 990 903 0 990 903 0 

Pb i villa- och fritidsfastigheter /2 1 448 248 1 085 1 449 333 1 302 295 1 085 1 303 380 145 953 

Pb i flerfamiljsfastigheter /3 389 459 4 312 393 771 384 392 4 312 388 704 5 067 

Pb i jordbruksfastigheter 292 488 2 103 294 591 262 875 2 103 264 978 29 613 

Pb i andra näringsfastigheter 989 545 33 039 1 022 584 895 591 32 436 928 027 94 557 

Företagshypotek 491 657 45 333 536 990 451 479 43 947 495 426 41 564 

Övriga /4 1 132 193 86 424 1 218 617 148 396 70 749 219 145 999 472 

- varav kreditinstitut svarar 43 452 54 026 97 478 43 452 54 026 97 478 0 

Summa 5 734 493 172 296 5 906 789 4 435 931 154 632 4 590 563 1 316 226 

Positioner i värdepapper m m: 

emittent/motpart 

Staten - - 

Kommun - - 

Bostadsinstitut - - 

Övriga företag 

- icke finansiella - - 

- finansiella 14 117 14 117 

Summa 14 117 14 117 

Total kreditriskexponering 5 748 610 172 296 5 920 906 

/1 inklusive krediter till stat och kommun 

/2 inklusive bostadsrätter 

/3 inklusive bostadsrättsföreningar 

/4 inklusive krediter utan säkerhet 


För Sparbanker gäller enligt lag kapitaltäckningsregler. Reglerna innebär att minst 8 procent 

av sparbankens riskvägda placeringar med hänsyn till kreditrisken skall täckas av sparbankens 

kapitalbas. Med placeringar avses såväl poster i som utanför balansräkningen. Kapitalbasen 

består av eget kapital och viss procentuell andel av sparbankens obeskattade reserver samt 

förlagslån. Nedan följer en analys av sparbankens kapitaltäckningssituation. 

Kapitalkrav för kreditrisker 


Kapitaltäckning, tkr 

Kapitalbas 

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till boksluts- och vinstdispositioner. 

Primärt kapital 

Eget kapital 719 092 

Periodiseringsfonder (72 % därav) 13 470 

Avgår goodwill (nettobokfört värde) -20 283 

712 279 

Supplementärt kapital 

Tidsbundna förlagslån, efter reduktion 4 800 

Summa primärt och supplementärt kapital 717 079 

Avgår aktier i FöreningsSparbanken -77 815 

Total kapitalbas 639 264 

Grupp Poster i Poster utanför balansräkningen Summa Vägningstal Riskvägt 

balansräkningen Nominellt Omräknat placeringar belopp 

belopp belopp 

A 1 247 948 1 840 920 1 248 868 0% 0 

B 157 511 96 613 6 425 163 936 20% 32 787 

C 1 587 937 1 116 558 1 588 495 50% 794 248 

D 3 081 711 161 585 121 960 3 203 671 100% 3 203 671 

Summa 6 075 107 261 154 129 863 6 204 970 4 030 706 

Under de olika riskgrupperna ingår i huvudsak följande: 

A Fordran på eller garanterad av stat/centralbank inom OECD eller svensk kommun. 

B Fordran på eller garanterad av kommuner, banker, vissa finansinstitut inom OECD 

samt kortfristiga fordringar avseende banker generellt. 

C Fordran mot säkerhet av pantbrev i bostadsfastigheter. 

D Övriga fordringar/tillgångar. 

Kapitaltäckningsgrad 2005 2004 

Total kapitalbas 639 264 571 459 

Totalt riskvägt belopp för kreditrisker och marknadsrisker 4 030 706 3 806 243 

Total kapitaltäckningsgrad i % 15,86% 15,01% 

KAPITALTÄCKNING 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 29

UNDERSKRIFTER OCH REVISIONSBERÄTTELSE 

Undertecknade ledamöter lämnar härmed försäkran om att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är 

upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med faktiska 

förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den 

bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. 

Piteå den 28 februari 2006 

Gusten Granström Henry Hedman Svante Adamsson 

STYRELSEORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE 

Göran Eriksson Margareta Holmlund Birgitta Holstein 

Arne Karlsson Sven-Eric Svensson Caroline Trapp 

Carl Johan Åhlund Anita Lindfors Elisabeth Stenberg 

Till sparbanksstämman i Sparbanken Nord 

Org nr 598800-4817 

PERSONALREPRESENTANT PERSONALREPRESENTANT 

Erik Hägglöv 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken Nord för 

år 2005. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen 

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört 

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller 

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan 

information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och 

styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den 

upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag 

för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken 

för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat 

om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse, 

sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. 

Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas våra bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning 

som utförts av sparbankens interna revision, vars planering och rapporter vi fortlöpande tagit del av. Vi anser 

att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 

och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed 

i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten 

enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Piteå den 7 mars 2006 

Åke Elveros Lars Eklund 

Revisionsberättelse 

AUKTORISERAD REVISOR AUKTORISERAD REVISOR 

Förordnad av Finansinspektionen 



Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 31

HUVUDMÄN, STYRELSE, BANKLEDNING OCH REVISORER 

I enlighet med bestämmelserna i 

sparbankslagen och sparbankens 

reglemente finns som företrädare 

för insättarna huvudmän som skall 

övervaka sparbankens förvaltning 

och utse styrelse för sparbanken. 

De utses dels av kommunfullmäktige 

i respektive kommun dels av 

huvudmännen själva. 

Följande huvudmäns mandatperiod 

utgår och omval/nyval skall äga 

rum: Gusten Granström, Margareta 

Holmlund, Harry Karlsson, 

Agneta Kling, Vigert Nordlund och 

Inger Rönnkvist. 

Huvudmän, styrelse, 

bankledning och revisorer 

På grund av reglementets bestämmelser 

om åldersgräns avgår 

Eva Wedin, Roland Carlsson, 

Åke Cederlund, Natanael Stenlund 

och Ivar Enbom. 

Följande ordinarie styrelseledamöters 

mandatperiod utgår och 

omval/nyval skall äga rum: 

Göran Eriksson, Margareta 

Holmlund, Arne Karlsson och 

Caroline Trapp. 


AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ARJEPLOG VALD: 


Vald Mandat- 

första period per 

gången årssam- 


HUVUDMÄN 

år manträde 

Wikström Roberth, Arjeplog 2005 2005-2007 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ARVIDSJAUR VALDA: 

Granqvist Rune, Arvidsjaur 1999 2003-2007 

Wedin Eva, Arvidsjaur 1990 2003-2007 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I PITEÅ VALDA: 

Carlsson Roland, Roknäs 1978 2003-2007 

Cederlund, Åke, Hortlax 2003 2003-2007 

Eriksson Peter, Öjebyn 1999 2003-2007 

Grahn Ulla-Britt, Piteå 1993 2003-2007 

Granberg Roger, Norrfjärden 1987 2003-2007 

Jonsson Gunnel, Norrfjärden 2003 2003-2007 

Karlsson Kristina, Munksund 1990 2003-2007 

Larsson Inga-Märta, Piteå 1999 2003-2007 

Lundberg Peter, Piteå 1998 2003-2007 

Nilsson Dan, Piteå 1999 2003-2007 

Pettersson-Pogulis Anna-Lena, Öjebyn 1996 2003-2007 

Stenlund Natanael, Öjebyn 1999 2003-2007 

Åström Jonny, Rosvik 2003 2003-2007 

Östberg Lars-Einar, Norrfjärden 1984 2003-2007 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ÄLVSBYN VALDA: 

Hedberg Lars, Älvsbyn 2003 2003-2007 

Lundberg Jan, Vidsel 2005 2005-2007 

Östman Siv, Älvsbyn 1993 2003-2007 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I JOKKMOKK VALDA: 

Sandgren Nils-Göran, Vuollerim 2003 2003-2007 

Stenman Curt-Lennart, Vuollerim 2003 2003-2007 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I GÄLLIVARE VALDA: 

Vald Mandat- 



år manträde 

Hallén Rolf, Gällivare 2004 2004-2007 

Taivalsaari Karl-Erik, Gällivare 2004 2004-2007 

Öqvist Frank, Koskullskulle 2003 2003-2007 

AV HUVUDMÄNNEN VALDA: 

Andersson Ally, Vuollerim 2001 2005- 2009 

Andersson Kajsa, Malmberget 2003 2003-2007 

Björkman Marita, Hortlax 1995 2005-2009 

Enbom Ivar, Jokkmokk 2001 2005-2009 

Flinkfelt-Jansson Britta, Arjeplog 2000 2003-2007 

Granberg Mats, Piteå 1998 2004-2008 

Granström Gusten, Piteå 2002 2002-2006 

Hardselius Berit, Älvsbyn 2004 2004-2007 

Holmlund Margareta, Norrfjärden 1987 2002-2006 

Hägg Ewa, Arvidsjaur 1998 2003-2007 

Jonsson Peder, Öjebyn 2000 2004-2008 

Karlsson Harry, Gällivare 2002 2002-2006 

Kling Agneta, Piteå 1994 2002-2006 

Larsson Hans, Malmberget 2003 2003-2007 

Lidman Carola, Piteå 1999 2004-2008 

Lindehag-Sundström Ann-Kristin, Piteå 2002 2005-2009 

Lundkvist Thure, Piteå 1988 2005-2009 

Nordlund Vigert, Sjulnäs 1981 2002-2006 

Norman Britt, Älvsbyn 1993 2004-2008 

Nyman Herbert, Altersbruk 1988 2003-2007 

Olovsson Dick, Älvsbyn 1998 2004-2008 

Rönnkvist Inger, Piteå 1989 2002-2006 

Sandberg Jan-Eric, Arvidsjaur 2004 2004-2008 

Erika Sundström, Älvsbyn 2004 2005-2009 

Texwall Kenneth, Rosvik 1993 2003-2007 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 33


ORDINARIE LEDAMÖTER: 

VALDA AV HUVUDMÄNNEN: 

Vald Mandat- 



år manträde 

Granström Gusten, ordf, Piteå 2004 2004-2007 

Hedman Henry, v. ordf, Jokkmokk 2001 2004-2007 

Adamsson Svante, Arjeplog 1998 2005-2008 

Eriksson Göran, Munksund 2004 2004-2006 

Holmlund Margareta, Norrfjärden 1998 2003-2006 

Holstein Birgitta, Arvidsjaur 2004 2004-2007 

Hägglöv Erik, Munksund 2000 

Karlsson Arne, Älvsbyn 1994 2003-2006 

Svensson Sven-Eric, Malmberget 2002 2005-2008 

Trapp Caroline 2003 2003-2006 

Åhlund Carl Johan, Piteå 1999 2004-2007 

NÄRVARO VID STYRELSENS 

NIO SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET: 

Gusten Granström 9 

Henry Hedman 8 

Svante Adamsson 7 

Göran Eriksson 9 

Margareta Holmlund 6 

Birgitta Holstein 8 

Erik Hägglöv 9 

Arne Karlsson 6 

Sven-Eric Svensson 7 

Caroline Trapp 5 

Carl Johan Åhlund 8 

STYRELSE 

VALDA AV PERSONALEN: 

Vald Mandat- 



år manträde 

Lindfors Anita, Rosvik 1999 2005-2007 

Stenberg Elisabeth, Piteå 1999 2005-2007 

SUPPLEANTER: 

VALDA AV PERSONALEN: 

Nordlund Eva, Altersbruk 2000 2005-2007 

Perschon Alois, Piteå 2004 2005-2007 


Hägglöv Erik, Munksund 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 

Marklund Ove, Piteå 

KREDIT- OCH FINANSCHEF 

FÖRORDNAD AV FINANSINSPEKTIONEN: 

Eklund Lars, aukt revisor, Sundsvall 1999 


BANKLEDNING 

Vald Mandat- 



Sandsten Christina, Rosvik 

MARKNADSCHEF 

Nilsson Kjell-Åke, Älvsbyn 

REGIONCHEF 

REVISORER 

år manträde 


VALDA AV HUVUDMÄNNEN: 

ORDINARIE: 

Vald Mandat- 



år manträde 

Elveros Åke, aukt.revisor, Skellefteå 2005 2005- 2009 

SUPPLEANTER: 

Boström Mikael, aukt.revisor, Piteå 2000 2005-2009 

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 5 35

DEFINITIONER 

Affärsvolym 

Av sparbanken förvaltade och förmedlade 

kundvolymer. 

Andel osäkra fordringar 

Osäkra fordringar netto i förhållande 

till utlåning till allmänheten. 

Avkastning på totalt kapital 

Rörelseresultat i relation till medelomslutningen. 

Derivatinstrument 

Riskhanteringsinstrument som 

kan härledas till ett underliggande 

värdepapper t ex ränteswap. En 

ränteswap är ett avtal om byte av 

räntebetalningar från fast till rörlig 

räntesats och vice versa. 

Intjäningsförmåga 

Rörelseresultat exklusive kreditförluster 

i förhållande till MO. 

Kapitalbas 

Kapitalbasen är summan av primärt 

och supplementärt kapital minus 

avdragsposter enl. 2 kap. 7§ lagen 

om kapitaltäckning. Med primärt 

kapital avses eget kapital minus 

72 % av nettobokfört värde på 

goodwill samt 72 % av obeskattade 

reserver. Med supplementärt 

kapital avses tidsbundna förlagslån, 

efter viss reduktion om den återstående 

löptiden understiger fem år. 

Kapitaltäckningsgrad 

Kapitalbasen i förhållande till riskvägt 

belopp. 

K/I-tal 

Summa kostnader i förhållande till 

summa intäkter. K/I-talet beräknas 

exklusive och inklusive kreditförluster. 

Definitioner 

Kreditförluster, netto 

Årets konstaterade och befarade 

förluster med avdrag för återförda 

reserveringar och återvinningar 

avseende lånefordringar samt 

årets nettokostnad för infriande 

av garantier och andra ansvarsförbindelser. 

Kreditförlustnivå, netto 

Kreditförluster i förhållande till 

ingående balans för utlåning till 

allmänheten och kreditgarantier. 

Medelomslutning, MO 

Medeltal av de senaste 12 månadernas 

balansräkningar. 

Omstrukturerade fordringar 

En fordran anses omstrukturerad 

om långivaren har beviljat någon 

form av eftergift beroende på att 

låntagarens finansiella ställning 

har försämrats eller på grund av 

att låntagaren fått andra finansiella 

problem. 

Oreglerade fordringar 

Fordringar som är förfallna till 

betalning mer än 60 dagar. 

Osäkra fordringar 

Fordringar som är förfallna till 

betalning mer än 60 dagar samt 

krediter där andra omständigheter 

medför osäkerhet om deras värde 

och för vilka säkerhetens värde ej 

med betryggande marginal täcker 

både kapitalbelopp och upplupen 

ränta. 

P/P-tal 

Provisionsnetto i förhållande till 

personalkostnader exklusive avsättning 

till resultatandelsystemet. 

Placeringsmarginal 

Räntenetto i förhållande till 

medelomslutning. 

Primärkapitalrelation 

Primärkapital i förhållande till 

riskvägt belopp. 

R/P-tal 

Räntenetto i förhållande till personalkostnader 

exklusive avsättning 

till resultatandelsystemet. 

Reserveringsgrad för 

osäkra fordringar 

Reservering för befarade kreditförluster 

i förhållande till osäkra 

fordringar brutto. 

Riskvägt belopp 

Summa tillgångar i balansräkningen 

och åtaganden utanför balansräkningen 

värderade och riskvägda 

enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter. 

Volymerna vägs med 

hänsyn till bedömd risk så att de 

kommer att ingå i den riskvägda 

volymen till 0 procent, 20 procent 

50 procent eller 100 procent. 

Räntabilitet på eget kapital 

Rörelseresultat efter schablonskatt 

i relation till genomsnittligt eget 

kapital. 

Räntenetto 

Totala ränteintäkter i förhållande 

till MO minus totala räntekostnader 

i förhållande till MO. 

Soliditet 

Summa beskattat eget kapital och 

72 % av obeskattade reserver i förhållande 

till balansomslutningen. 


Vår vision 

Vi ska vara regionens egen bank och finnas mitt i människornas 

och företagens verklighet. Vi ska göra goda affärer och vara det 

naturliga och mest fördelaktiga bankalternativet. 

Närmare 

Vi finns där kunderna är. På bankkontoret, nätet och telefonen. 

Kunderna väljer själva var, när och hur de vill möta oss. Expertisen 

finns nära dem, inte vid något avlägset huvudkontor. Besluten 

fattas här – stora som små, av oss som känner till kunderna, deras 

verksamheter och marknaden. 

Tryggare 

Vi utgår från kundernas verklighet och engagerar oss i deras 

vardagsbeslut. När de behöver oss finns vi där, vad det än gäller. 

Vi tänker på kunderna i alla situationer och strävar efter att de ska 

göra detsamma med oss. 

Ansvarsfull 

Vi satsar på framtiden. Både vi och våra vinster stannar i regionen. 

Vi arbetar brett och långsiktigt för en ekonomisk utveckling 

i regionen som gynnar både privatkunderna och näringslivet.

Regionens egen bank 

Den 3 april 1852 öppnades Norrbottens första sparbank i Piteås 

rådhus efter beslut av Hushållningssällskapet. Syftet vara att ge 

människorna en möjlighet att spara en slant för sämre tider. 

Första dagen strömmade pigor, drängar och 

lärgossar in till banken för att sätta in pengar. 

Under de två timmar banken var öppen 

hade totalt 131 insättare besökt 

banken och satt in 828 riksdaler 

och 8 skilling Banco. Sedan dess 

har banken vuxit och utvecklats 

till en regional bank med 

stark lokal profil. 

Besöksadress huvudkontoret: Storgatan 43, Piteå · Postadress: Box 735, 941 28 Piteå 

Telefon 0771-23 00 23 · www.sparbanken-nord.se 

Form: PLAN SJU AB · Tryck: ACCIDENSTRYCKERIET PITEÅ 2006 Foto: KRISTER BERG m fl. illustration: KRISTER FLODIN

Årsredovisning 2005 - Sparbanken Nord

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?