Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor - Norrtälje kommun

Norrtälje kommuns arbete med 

skydd mot olyckor 

Handlingsprogram Norrtälje kommuns arbete med skydd mot olyckor s 1 av 31

Innehållsförteckning 

1 Räddningsregionen .............................................................................................................. 3 

1.1 Mål ............................................................................................................................... 3 

1.2 Bakgrund ...................................................................................................................... 4 

1.3 Vision ........................................................................................................................... 5 

2 Riskbild ............................................................................................................................... 6 

2.1 Olika omfattning .......................................................................................................... 6 

2.2 Olyckor av mindre omfattning ..................................................................................... 7 

2.3 När inträffar olyckor? .................................................................................................. 8 

2.4 Omfattande olyckor ..................................................................................................... 8 

2.5 Möjlig utveckling ....................................................................................................... 10 

3 Vision och mål .................................................................................................................. 12 

3.1 Nationella mål ............................................................................................................ 12 

3.2 Vision för räddningsregionens brandskyddsarbete .................................................... 12 

3.3 Etappmål 1 ................................................................................................................. 13 

3.4 Etappmål 2 ................................................................................................................. 13 

3.5 Indikatorer .................................................................................................................. 14 

3.6 Jämställdhetsintegrering ............................................................................................ 14 

3.7 Miljöhänsyn ............................................................................................................... 14 

4 Förebyggande verksamhet................................................................................................. 15 

4.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor ................................................................... 15 

4.2 Skriftlig redogörelse .................................................................................................. 15 

4.3 Stöd till den enskilde .................................................................................................. 15 

4.4 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och kontroll av brandskyddet ............. 16 

4.5 Olycksutredning ......................................................................................................... 17 

4.6 Meddelande av eldningsförbud .................................................................................. 17 

5 Genomföra räddningsinsatser ............................................................................................ 18 

5.1 Insatsförmåga ............................................................................................................. 18 

5.2 Alarmering ................................................................................................................. 18 

5.3 Ledning av räddningsinsatser .................................................................................... 19 

5.4 Hur allmänheten varnas vid allvarliga händelser ....................................................... 19 

5.5 Räddningstjänst under höjd beredskap ...................................................................... 19 

5.6 Hamnar och dess gränser i vattnet ............................................................................. 20 

6 Samverkan ......................................................................................................................... 20 

6.1 Samverkan med kommunerna.................................................................................... 20 

6.2 Avtal om samverkan vid räddningsinsatser ............................................................... 20 

6.3 Geografiskt samverkansansvar .................................................................................. 21 

6.4 Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet ............................................................ 21 

6.5 Myndigheters utredningar .......................................................................................... 22 

7 Uppföljning ....................................................................................................................... 23 

Bilagor ...................................................................................................................................... 24 

Bilaga 1: Exempel på förmåga vid vissa typer av händelser. ............................................... 24 

Bilaga 2: Exempel på indikatorer för handlingsprogram 2012-2014 ................................... 27 

Bilaga 3: Hamnområden inom Räddningsregionen.............................................................. 28 

Handlingsprogram räddningstjänsten Norrtälje kommun 2 av 31

1 Räddningsregionen 

Handlingsprogrammet är framtaget i samarbete med Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten 

Norrtälje kommun samt Södertörns Brandförsvarsförbund. Dessa tre organisationer kommer 

fortsättningsvis i handlingsprogrammet att benämnas räddningsregionen. 

Samarbetet i räddningsregionen medför att handlingsprogrammets vision, etappmål och 

indikatorer är både övergripande och gemensamma för 17 kommuner. 

De första två kapitlen i det här dokumentet beskriver det som är specifikt för Norrtälje 

kommun. De övriga kapitlen beskriver Norrtälje men även de andra 16 kommunerna. 

Bild 1: Kartbild över Norrtälje kommun, brandkåren Attunda och Södertörns brandförsvarsförbund. 

1.1 Mål 

Norrtälje kommun ska ha god förmåga att även under svåra förhållanden, upprätthålla 

samhällsviktiga verksamheter. Räddningstjänsten i Norrtälje kommun ansvarar för 

samordningen av risk- kris och säkerhetsarbetet genom att stödja kommunen och driva ett 

internt kommungemensamt enhetligt arbete inom risk, säkerhet och krishantering framåt. Det 

yttersta ansvaret för risk, kris och säkerhetsarbete vilar dock på respektive verksamhet inom 

koncernen Norrtälje kommun. 

Alla som bor och vistas i kommunen ansvarar för att skydda sitt liv och sin egendom mot 

oönskade händelser i så lång utsträckning som förmågan förmår. När den enskilde inte längre 


kan hantera en oönskad händelse har samhället ett ansvar att ställa upp med ett skydd som ska 

vara likvärdigt för alla inom kommunen. 

Norrtälje kommuns mål med hantering av oönskade händelser är att stödja den enskilde till att 

utifrån sin individuella förmåga få kunskap om hur man minskar sina risker och hanterar 

uppkomna oönskade händelser. 

1.2 Bakgrund 

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun anta ett handlingsprogram, dels 

för räddningstjänst, dels för förebyggande verksamhet för skydd mot olyckor som kan leda till 

räddningsinsats. Lagstiftningen anger att olyckor som inte föranleder räddningsinsats inte 

behöver ingå i handlingsprogrammet, varför detta inte återfinns i dokumentet. 

Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet för Norrtälje kommun och dess 

räddningstjänst. 

Då räddningstjänsten strävar efter att vara en flexibel organisation som utvecklas efter 

förändringar i omgivningen är mål och beskrivningar endast övergripande i detta dokument. 

Mer information kan hämtas från Norrtälje räddningstjänst riskanalys och från de årliga 

verksamhetsplanerna. En nulägesbeskrivning av t ex resurser och bemanning kan löpande fås 

från bland annat räddningscentralen. 

Kommunstyrelsen beslutar om verksamhetsplanen för Norrtälje kommuns räddningstjänst. 

Målen i detta handlingsprogram är övergripande och avser skydd och säkerhet i Norrtälje 

kommun. För att uppnå målen krävs prestationer av både räddningstjänsten och de övriga 

kommunala förvaltningarna. Målen ska brytas ned till mer detaljerade mål som återfinns i 

verksamhetsplan hos räddningstjänsten samt i övriga kommunens förvaltningar. 

Bild 2: Beskrivning av målarbetet 

Kommunala förvaltningar ska arbeta för att även andra organisationer och myndigheter ska 

sträva mot de mål som anges i handlingsprogrammet. 


1.3 Vision 

Norrtälje kommuns gemensamma vision uttrycks genom ”Roslagen - möjligheter, tillväxt, 

framtidstro”. 

Räddningstjänstens vision är ett samhälle där det inte inträffar några olyckor, inga kvinnor 

och män, flickor och pojkar skadas och miljön är oförstörd. Vi ska identifiera risker, förhindra 

olyckor och medverka till att skapa en miljö där alla människor känner sig trygga och har 

förtroende för vår verksamhet. 

Denna vision har jämställdhetsintegrerats för att motsvara den ”nollvision” med tillhörande 

etappmål som finns beskrivet i avsnitt 3 - vision och mål. 


2 Riskbild 

Norrtälje kommun är en skärgårdskommun med många bebodda öar där räddningstjänstens 

insatstider kan bli långa. Norrtälje är även en kommun som på sommaren då antalet 

människor som vistas i kommunen ökar avsevärt. 

Med hänsyn tagen till riskerna ska minst 50 % av inträffade olyckor nås av räddningstjänsten 

inom 10 minuter, 75 % skall nås inom 20 minuter och 90 % inom 30 minuter. 

2.1 Olika omfattning 

I Norrtälje kommun sker dagligen ett flertal händelser där någon form av nödläge föreligger. 

De allra flesta olyckorna är små och innebär ingen stor påverkan på vare sig den drabbade, 

kommunen eller samhället i stort. Exempel på sådana händelser är lättare trafikolyckor utan 

personskador och bränder i papperskorgar. 

Ett mindre antal olyckor är små ur ett samhällsperspektiv och har liten påverkan på 

kommunens verksamhet, men kan samtidigt vara en tragedi för den som drabbas. Exempel på 

sådana olyckor är trafikolyckor med svårt skadade eller döda, drunkning samt brand i bostad. 

Några få olyckor är stora olyckor. I dessa påverkas antingen kommunen genom att insatsen 

innebär ett stort resursbehov, eller så påverkas hela samhället av olycksförloppet och dess 

konsekvenser. Exempel kan vara långvariga avstängningar av större trafikleder, olyckor med 

flera döda eller bränder i exempelvis skolor, vårdanläggningar och stora eller komplexa 

byggnader. Riktigt stora olyckor, katastrofer, inträffar lyckligtvis mycket sällan och syns 

därför inte i kommunens egen statistik. 

Bild 3: Principbild av sambandet mellan storleken på olycka (konsekvens) och hur ofta de uppstår (frekvens). 

Även om inte varje liten olycka i sig påverkar samhället i stort är det ändå här vi hittar en 

absolut majoritet av mängden personskador. Varje olycka innebär endast ett fåtal skadade 

eller döda, men den relativt stora frekvensen gör att det sammantaget är betydligt fler som 


skadas och omkommer i de så kallade vardagsolyckorna än i omfattande olyckor. Nedan 

följer en genomgång av olyckor av mindre omfattning och stora olyckor. 

2.2 Olyckor av mindre omfattning 

Räddningstjänsten utför ca 600 uppdrag varje år. Av dessa är ungefär 60 % kommunal 

räddningstjänst, det vill säga olyckor där nödläget är så stort att kommunens räddningstjänst 

har en skyldighet att agera. Ytterligare cirka 10 % av uppdragen rör sjukvårdslarm där vi är 

landstinget behjälpliga vid insatser i samband med hjärtstopp. Övriga larm är en blandning av 

mindre frekventa insatser och insatser där det inte alls förekommit något nödläge (till exempel 

automatiska brandlarm och uppsåtliga falsklarm) samt olyckor där räddningstjänsten vid 

framkomst kan konstatera att ingen hjälp behövs (någon annan har släckt branden, väldigt 

enkla trafikolyckor etc.). 

Övriga uppdrag 

Utsläpp farligt 

ämne 

Nödställda 

djur/egendom 

Drunkningstillbud 

Sjukvårdslarm 

Brand ej i 

byggnad 

Brand i byggnad 

Trafikolycka 

0 50 100 150 200 250 300 

Diagram 1: Fördelning av insatser, snittet för 2007-2010 (Alarmos). 

Serie1 

Trafikolyckor är den vanligaste olyckstypen i Norrtälje kommun. Trafikolyckor är en 

olyckstyp som normalt inte kräver särskilt stora räddningsinsatser och dessutom kan avklaras 

relativt fort. Sett ur mänskligt lidande är dock denna typ av olycka den i särklass största. Hela 

76 % av dem som skadas i olyckor år 2010 som räddningstjänsten larmats till gör det i 

trafikolyckor. Även när det gäller dödsfall är trafikolycka den vanligaste orsaken bland 

räddningstjänstens olyckstyper. Under de senaste fyra åren (2007-2010) har 14 personer 

omkommit i samband med trafikolyckor i Norrtälje kommun. 

Brand ej i byggnad beskriver alla bränder som uppstår i annat än byggnader, exempelvis 

bilbränder, containerbränder och markbränder. Skadorna för den enskilde är ofta begränsade 

och en stor andel av dessa olyckor kan hanteras snabbt av räddningstjänsten. 

Den sista stora gruppen nödlägen är olyckstypen brand i byggnad. Ett sådant nödläge inträffar 

i snitt vart femte dygn i Norrtälje kommun. En stor andel av dessa bränder har begränsad 

omfattning och kan snabbt hanteras av räddningstjänstens insatspersonal. För den drabbade 

kan det dock innebära en katastrof då även en liten brand kan göra ett hem obeboeligt och i 

värsta fall även döda människor som befinner sig i brandens närhet. Brand i byggnad är en 


dominerande orsak till skadad egendom. Under de senaste fyra åren (2007-2010) har fem 

personer omkommit i samband med bränder i byggnader i Norrtälje. 

Större bränder kan vara extremt resurskrävande för räddningstjänsten då stora 

räddningsstyrkor måste mobiliseras på mycket kort varsel och tas i anspråk under lång tid för 

att kunna bryta skadeutvecklingen. 

2.3 När inträffar olyckor? 

De flesta olyckorna som inträffar är orsakade av någon form av mänsklig aktivitet. Därför 

inträffar de flesta olyckorna under den tid på dygnet då människor är vakna. Trafikolyckor är 

på samma sätt mer frekventa under rusningstrafik. 

Över året finns en del tydliga tendenser. Att bränder i skog och mark i stort sett endast 

existerar under vår- och sommarmånader i samband med torr väderlek är naturligt. Likaså 

syns en liten ökning av brand i byggnad i december då många börjar använda sina eldstäder 

och tänder ljus. Trafikolyckor har ingen tydlig fördelning utöver anhopningar av olyckor vid 

plötslig halka etc. 

Man kan av diagrammet också förstå att det finns ett samband med ökat antal olyckor under 

sommaren då turismen ökar och fritidsfastigheterna befolkas i större utsträckning. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal insatser fördeelade över året 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

Diagram 2: Antal olyckor fördelade över året, snitt för åren 2007-2010. 

2.4 Omfattande olyckor 

När det gäller omfattande olyckor är det i stort sett endast fantasin som sätter stopp för 

uppräkningen av svåra och omfattande olyckor och andra oönskade händelser som skulle 

kunna inträffa. Till exempel har händelserna i Japan den 8 april 2011 helt förändrat synen på 

vad som kan vara en tänkbar olycka och vad som är alltför osannolikt. En jordbävning till 

havs med efterföljande tsunami ödelade flera stora städer utmed Japans nordost kust. Flera 

kärnkraftverk havererade med efterföljande radioaktiva utsläpp. Den nedanstående 

uppräkningen är därför inte någon lista över svåra olyckor som kan inträffa på en särskild 

plats, utan ska ses som exempel på olyckor som kan ske i vårt område. 


Ett haveri vid Forsmarksverket kan komma att medföra att radioaktiva hälsofarliga ämnen 

sprids i vindriktningen från kraftstationen. Utrymning av befolkningen inom utsatta områden 

kan därför bli nödvändig. I första hand kommer en sådan utrymning att omfatta dem som bor 

eller vistas inom inre beredskapszonen, dvs. upp till 15 km från kraftstationen. Eventuell 

ytterligare utrymning, det vill säga utanför inre beredskapszonen, sker på order av 

Länsstyrelsen i Uppsala län. 

Utanför inre beredskapszonen finns en indikeringszon som sträcker sig upp till 50 km från 

kraftstationen och som för Norrtälje kommuns del omfattar området norr om en linje tänkt 

från Skebobruk till Grisslehamn. Inom denna indikeringszon utför räddningstjänsten i 

Norrtälje kommun mätningar på uppdrag av länsstyrelsen i Uppsala. 

En kustkommun med internationell farled för fartyg och därmed också transporter som går 

förbi med oljelastfartyg finns alltid risken att ett sådant fartyg skulle kunna gå på grund med 

ett oljeläckage som följd. Detta skulle få förödande konsekvenser för hela vår kommun. 

Större olyckor kan innebära att många personer skadas fysiskt. Olyckor kan även leda till att 

infrastruktur slås ut med stora samhällsstörningar som följd. 

Exempel på olyckor som fått svåra samhällsstörningar som följd är Lodbroks påsegling av 

Essingebron 2005 som fick stora konsekvenser för inte minst näringslivet. 

Utvecklingen av Kapellskärs hamn påverkar hela kommunen genom en ökad trafikintensitet 

och därmed större mängd av farligt gods som transporteras till och från hamnen. Dessa 

lastbilar med farligt gods transporteras på mindre vägar i kommunen så som riksväg 76, 77 

och 280. Riskerna med dessa transporter är som störst vid passage genom Rimbo och 

Svanberga eftersom vattentäkterna ligger nära vägen där. En trafikolycka med läckage av 

farligt ämne ner i vattentäckt skulle vara förödande. 

Med ökade transporter av tung trafik ökar också risken för krock ledbuss/lastbil. Vid varje 

olycka med en fullsatt ledbuss finns risk för att uppemot 100 personer skadas eller dör. 

Det görs också satsningar på att minska antalet olyckor. På E18 Kapellskärsvägen diskuterar 

Trafikverket att göra en 2 till 1 väg men har inte beslutat hur man ska utforma denna ännu. 

Färdigställande av västra vägen kommer att innebära färre transporter genom Norrtälje tätort. 

2.4.1 Skyddsvärda anläggningar 

Inom kommunens område finns flera anläggningar som är särskilt skyddsvärda och där till 

exempel en brand får värre konsekvenser än om den uppstått någon annanstans. Det kan röra 

sig om samhällsviktiga anläggningar som el- och teleförsörjning, objekt som är av stort 

intresse ur kulturminnessynpunkt samt inte minst anläggningar där väldigt många personer 

kan befinna sig samtidigt. 

2.4.2 Utsläpp av farligt ämne 

I dagens samhälle används många olika kemikalier varav några är mycket giftiga för 

människan och naturen. Utöver de fabriker och lagerdepåer som finns inom kommunen 

transporteras dessa ämnen på vägar och farleder, därigenom är mycket stora delar av 

kommunen indirekt hotat av en olycka där farliga ämnen släpps ut. 


I regionen finns flera anläggningar som hanterar ämnen som är giftiga för människan och kan 

orsaka skada på miljön. För att inte de giftiga ämnena ska komma ut finns olika 

säkerhetssystem. Vid större påverkan på en anläggning, till exempel en explosion, kan 

skyddssystemen slås ut och exempelvis giftig gas spridas över fabriksområdet. Inom 

kommunen finns en anläggning som har så stor mängd kemikalier att anläggningen är klassad 

enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga 

kemikalieolyckor. 

2.4.3 Naturolycka 

Naturolyckor av olika slag har förekommit flera gånger under den gångna tioårsperioden i 

Sverige i form av stormar, översvämningar och stora skogsbränder. Enligt flera bedömare så 

kommer vi få ett extremare väderförhållande i framtiden i samband med klimatförändringen, 

med fler stormar, översvämningar och skogsbränder som följd. 

Norrtälje har ännu inte drabbats i större omfattning jämfört med andra delar av landet, men 

verkningarna av inträffade olyckor visar med vilken kraft dessa naturfenomen även kan 

drabba oss. 

Stormar kan medföra stora skador i form av nedblåsta träd, förstörelse på egendom och 

människor som riskerar att skadas av omkring flygande föremål. Detta medför i sin tur 

samhällsstörningar då vägnät, el och tele kan slås ut. Utöver att samhällsmedborgarna blir 

direkt drabbade av detta kan även en sådan situation kraftigt påverka räddningstjänstens 

förmåga att bedriva räddningsinsats. Ex på detta var snöovädret som orsakade det omfattande 

ström och teleavbrottet i Norrtälje kommun under hela julhelgen 2003. 

Ingen räddningstjänst i Sverige kan ensam hantera en stor skogsbrand. De är extremt 

resurskrävande och kräver därför samverkan med andra räddningstjänster och andra 

myndigheter i samhället. 

2.5 Möjlig utveckling 

Kommunen utvecklas och allt fler människor flyttar in. Andelen seniorer i kommunen ökar 

likaså ökar andelen äldre människor som bor kvar hemma högre upp i åldrarna. Allt fler 

människor permanentar sitt boende i sina fritidsfastigheter. Risken för olyckor i områden dit 

räddningstjänsten har längre insatstider ökar. En möjlig utveckling för att möta nya behov är 

ett tätare samarbete mellan kommunens biståndsbedömare/hemtjänst och räddningstjänsten 

där man vid biståndsbedömning även gör en brand/olycksskyddsdokumentation och ger 

förslag på vilka olyckförebyggande åtgärder som kan sättas in och där hemtjänstpersonal 

följer upp vidtagna åtgärder. 

Vidare utveckling kan också vara att vid all upphandling av mobila tjänster, ex soptransport i 

skärgården och på land, väktarservice och liknande även väger in entreprenörens möjligheter 

att utbildas och ingå i en larmkedja som ”första insatsperson”. Detta kan korta ned tid till 

första hjälp avsevärt och bryta ett olycksförlopp i ett tidigare skede. 

Räddningstjänsten kan också i större utsträckning bistå övriga kommunen i olika slags 

säkerhetsbesiktningar, exempel på detta kan vara kommunala badplatser som bör synas av 

inför och under badsäsong så att inte skrot och liknande ligger så till att människor kan 

skadas. 

Räddningstjänsten bedriver idag en utbildning kallad ”unga bilförare” som riktas till 

ungdomar inom skolan som kommit upp i körkortsålder. Syftet är att ge en mycket 

inlevelsestark stund som beskriver konsekvenserna av en kombination av droger, alkohol och 


omdömeslös framförande av fordon. För att möta fler ungdomar och föräldrar kan 

utbildningen genomföras i större utsträckning på trafikskolor i samband med den inledande 

handledarutbildningen. 


3 Vision och mål 

Organisationerna i räddningsregionen har olika breda uppdrag från politiken. Oavsett 

uppdragens bredd gäller för hela räddningsregionen att vi måste arbeta tillsammans med 

kommunerna för att minska antalet olyckor, t ex drunkning och trafikolyckor. 

De närmaste åren har fokus lagts på brandförebyggande åtgärder som ett svar på den 

nationella strategi som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterat. 

Räddningsregionen har därför valt att inte beskriva eller sätta mål för andra olyckor än 

bränder som kan föranleda räddningsinsats enligt lag om skydd mot olyckor (LSO), även om 

arbetet inom andra olycksområden kommer fortlöpa under mandatperioden tillsammans med 

medlemskommunerna och andra aktörer. 

Inom respektive räddningstjänst sker en samverkan med kommunerna i att identifiera och 

förebygga uppkomsten av olyckor som t.ex. drunkning. Räddningsregionen skall verka för att 

samtliga olyckor skall bli färre. Detta arbete beskrivs i verksamhetsplan/produktionsmål. 

Samordningsansvaret för olyckor som inte föranleder räddningsinsats som t.ex. förebyggande 

av fallolyckor åligger respektive kommun. 

3.1 Nationella mål 

Det övergripande målet för arbetet enligt lag om skydd mot olyckor är uttryckt i lagens första 

paragraf: ”Den verksamhet som ska bedrivas enligt denna lag syftar till att det i hela landet 

upprätthålls ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd 

mot olyckor för människors liv och hälsa och för egendom och miljö.” 

”För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att 

åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras 

ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder”. (se även 

kap 1.1 hur andra typolyckor än brand hanteras). 

Samverkan betonas för att inte motverka andra aktörer eller ta över ansvar som någon annan 

har. I paragraf tre, samma lag, framhålls att ”Räddningstjänsten ska planeras och organiseras 

så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt 

sätt.” 

3.2 Vision för räddningsregionens brandskyddsarbete 

Ingen kvinna, man, flicka eller pojke ska 

omkomma eller skadas allvarligt till följd 

av brand. 


Denna skrivning överensstämmer med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps 

(MSB) förslag till nollvision i samband med regeringsuppdraget om nationell strategi för 

brandskydd. MSB anger att ingen människa ska omkomma eller skadas allvarligt. 

Räddningsregionen förtydligar uppdraget att ingen kvinna, man, flicka eller pojke ska 

omkomma eller skadas allvarlig. Detta för att precisera målgrupper och därigenom 

effektivisera våra insatser och åtgärder. 

Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma en säker 

miljö. I nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att bränder kräver människoliv. 

3.3 Etappmål 1 

För att sträva mot en Nollvision krävs etappmål. För brandskyddsarbetet gäller följande 

etappmål för verksamheten: 

Antalet döda och svårt skadade kvinnor 

och män, flickor och pojkar, vid bränder i 

byggnader ska minskas med minst en 

tredjedel till år 2020. 

Denna siffra grundar sig på det etappmål som MSB angivit i sitt nationella mål för nollvisions 

arbete. Kvantitativa och mer detaljerade indikatorer återfinns i organisationernas 

verksamhets- och produktionsplaner. 

Inom räddningsregionens område har 69 människor skadats svårt och 19 människor 

omkommit i bränder mellan åren 2007-2010. Nås etappmålet till 2020 kommer minst 2 

människoliv räddas och 6 st färre kommer skadas svårt varje år, inom räddningsregionen. 

3.4 Etappmål 2 

Antal brand i byggnad med 

egendomsskador ska minska med en 

tredjedel till år 2020. 

Inom räddningsregionens område har 1789 antal bränder med egendomsskador inträffat 

mellan åren 2007-2010. 

Uppnås etappmålet till 2020 kommer minst 150 bränder med egendomsskador undvikas per 

år. 


3.5 Indikatorer 

För att kunna nå etappmålen krävs det arbete inom hela verksamhetsområdet brand. 

Indikatorer arbetas fram för att i verksamhets- och produktionsplaner kunna mäta 

måluppfyllelsen. Indikatorerna bryts sedan ner i prestationer inom våra organisationer. 

3.6 Jämställdhetsintegrering 

Genom att jämställdhetsintegrera styrdokumenten i organisationerna ser räddningsregionen 

till att lägga en grund för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska få ett likvärdigt skydd. 

Detta arbete ska sedan successivt fortsätta i organisationerna för att få en verksamhet som 

bidrar till att alla människor har samma förutsättningar till skydd mot olyckor. 

Det övergripande målet med svensk jämställdhetspolitisk är att kvinnor och män ska ha 

samma makt att forma samhället och sina egna liv. Räddningsregionen arbetar i enlighet med 

detta genom att utbilda personalen i jämställdhet och kontinuerligt föra diskussion inom 

området för att utveckla vår verksamhet. Underlag för uppföljning ska bygga på könsuppdelad 

statistik och analys. 

3.7 Miljöhänsyn 

Vid alla bränder där det finns risk för att det använda släckvattnet leder till en allvarlig 

negativ miljöpåverkan skall åtgärder vidtas för att minimera detta. 


4 Förebyggande verksamhet 

4.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor 

Tillsyn av brandskyddet ska utföras både som regelbunden tillsyn, och som så kallad annan 

tillsyn. Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 § i lag om skydd mot olyckor. Tillsynen 

ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en tillfredställande nivå enligt 2 kap 2 § och 4 

§ lag om skydd mot olyckor. Med tillfredställande nivå menas att verksamhetens risker 

balanseras av tillräckliga skyddssystem, kunskaper och ordningsregler. För anläggningar med 

stora risker krävs större insatser för brandsäkerheten än för en anläggning med väldigt små 

risker. 

Respektive räddningstjänst värderar de anläggningar som finns i kommunerna utifrån hur 

riskfylld verksamheten är samt vilken nivå anläggningen har på sitt brandskydd. Med hjälp av 

denna värdering görs en prioritering av tillsynsinsatserna. Så kallad ”annan tillsyn” kan 

inriktas på viss typ av objekt, verksamhet, specifikt område, viss brandteknisk installation 

eller liknande. Annan tillsyn kan även genomföras vid de tillfällen då särskilt behov av tillsyn 

uppstår, t ex om vi får kännedom om en allvarlig brist i en anläggning. Temat för annan 

tillsyn förändras från år till år och baseras på utförd riskanalys, erfarenheter från tidigare 

olyckor, kommunernas önskemål och Räddningsregionens tjänstemäns erfarenhet. 

Det övergripande syftet vid all tillsyn är att den enskilde ska få bättre förståelse för vikten av 

ett gott brandskydd. Brandskyddet ska balanseras mot anläggningens riskbild, samt 

kontrollera att det ansvar som åligger ägare och nyttjanderättshavare verkligen uppfylls. 

Räddningstjänstens tillsyn sker enligt likriktad bedömning samt med ett tillhörande 

informationsmaterial som underlättar för ägare/innehavare att nå ett tillfredställande 

brandskydd på sina anläggningar. 

4.2 Skriftlig redogörelse 

En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska enligt 2 kap 3 § i lag om skydd mot olyckor 

lämnas in till förbundet/kommunen för vissa objekt. Vilka typer av objekt som omfattas av 

kravet berörs i MSB´s föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). 

Ägare och nyttjanderättshavare lämnar in den skriftliga redogörelsen digitalt, alternativt med 

bilagan till SRVFS 2004:4. 

4.3 Stöd till den enskilde 

Kommunen ska, enligt 3 kap 2 § lag om skydd mot olyckor, stötta den enskilde i sin 

skyldighet att ta sitt ansvar enligt samma lag. Nedan anges översiktligt vilka kontaktvägar den 

enskilde har med räddningstjänsten och vilken möjlighet som finns att få stöd. 

Rådgivning och information 

Räddningsregionen har en hög tillgänglighet med personal som kan svara på frågor 

dygnet runt. 

Jourpersonal med fackkunskap kan åka ut på plats vid behov. 


Genom en informativ webbplats kan den enskilde själv söka information, ansöka om 

olika tillstånd och med hjälp av olika mallar komma igång med systematiskt 

brandskyddsarbete. 

Genom informationskampanjer och mediabearbetning läggs fokus på prioriterade 

frågor vid olika tidpunkter, t ex brandvarnare, anlagd brand, bostadsbränder och 

levande ljus i juletid med mera. 

Räddningsregionen arbetar med ett flertal projekt för att öka kunskapen om 

brandskydd i olika grupper i samhället. 

Tillsyn 

Verksamhetsutövaren har en kontaktperson i räddningsregionen att vända sig till med frågor 

och för vidare rådgivning. För mer information, se kapitel 4.1 Tillsyn. 

Utbildning 

I Norrtälje kommun utbildas samtliga kommunanställda i brandkunskap och första hjälpen. 

För skolelever har Norrtälje även utbildningarna ”Unga bilförare” och ”Isvett”. 

Hela räddningsregionen utbildar skolbarn i grundläggande brandkunskap. Utbildningen 

återkommer i olika årskurser med variation i innehåll efter ålder. 

Övrigt stöd 

Räddningstjänsten medverkar i nätverk inom och utanför länet där vi bistår och erhåller stöd 

och information samt utbyter erfarenheter med andra aktörer på olika områden. 

Räddningstjänsten skall under mandatperioden genomföra en översyn hur ytterligare insatser 

exempelvis utbildning kan ske till externa verksamheter i enlighet med gällande lag och 

praxis. Främst skall samverkan ske inom nordost kommunerna i Stockholms län. 

4.4 Rengöring av fasta förbränningsanordningar och kontroll av 

brandskyddet 

4.4.1 Lagkrav 

Enligt 3 kap 4 § lag om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara 

för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar sker. Kommunen ska även ansvara för 

att det som ska rengöras också kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). 

Denna kontroll gäller även tak, skorsten och anslutande byggnadsdelar. 

4.4.2 Nuläge 

Räddningstjänsterna har slutit avtal med entreprenörer som utför brandskyddskontroll och 

rensning för kommunens räkning. 

Entreprenörerna utför all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sina kommuner. 

De följer gällande föreskrifter i lag om skydd mot olyckor, förordningen om skydd mot 

olyckor och myndighetsbestämmelser som gäller för sotningsverksamhet. 

Entreprenörerna ansvarar för att upprätthålla den kompetens som krävs för 

brandskyddskontroll och rengöring. Brandskyddskontrollanterna ska vara godkända av 

räddningsregionens direktioner/politiska styrning. I avtalen beskrivs i detalj entreprenörernas 

och skorstensfejarmästarnas åtaganden. 


Entreprenörerna och skorstensfejarmästarna ansvarar för verksamhetens kvalité och 

genomförande. De förbinder sig att planera verksamheten så att kommuninvånarna får en god 

service till så låg kostnad som möjligt. Rengöring och brandskyddskontroll ska samordnas så 

att minsta möjliga olägenhet och kostnad uppstår för fastighetsägaren/innehavaren. 

4.4.3 Principer 

Räddningstjänsternas direktioner/politiska styrning beslutar om taxan för rengöring och 

brandskyddskontroll och antar frister. 

Den som själv vill utföra rengöring eller låta annan behörig sotare utföra rengöring kan begära 

dispens. Regler för hur man söker dispens finns på räddningsregionens hemsidor. 

Räddningstjänsten kontrollerar att entreprenörerna utför sotning och tillhörande tjänster 

korrekt. Den ekonomiska redovisningen i sin helhet är tillgänglig för räddningstjänstens 

revisorer. 

4.5 Olycksutredning 

För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor ska olycksutredningar göras. Kravet regleras 

i 3 kap 10 § i lag om skydd mot olyckor. Efter varje insats skrivs en insatsrapport. Om det 

finns behov av en djupare undersökning kan en utökad olycksundersökning genomföras. 

Beroende på behov och intresse kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre 

omfattande. 

4.6 Meddelande av eldningsförbud 

Räddningstjänsten får, enligt 2 kap 7 § förordningen om skydd mot olyckor, utfärda 

föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande åtgärder för att förebygga bränder. 

Det är ansvarig räddningschef som har denna delegation. Beslut ska rapporteras till 

direktionerna/politiska styrningen. Mandatet används i förebyggande syfte vid extremt torr 

väderlek genom att möjligheten att elda i skog och mark begränsas. 


5 Genomföra räddningsinsatser 

Sida 18 av 31 (inkl bilaga) 

5.1 Insatsförmåga 

Utryckningsorganisationen inom räddningsregionen består av brandgrupper utspridda i 

kommunerna. Brandstationerna är placerade i de större tätorterna för att kunna nå så stor del 

av befolkningen så snabbt som möjligt vid nödlägen. Grupperna består av 2-7 personer som 

självständigt kan hantera mindre olyckshändelser med de fordon och den utrustning som de 

disponerar. Vid alla akuta räddningsuppdrag strävar vi efter att larma den resurs som snabbast 

kan ta sig till olycksplatsen för att så tidigt som möjligt påbörja ett skadeavhjälpande arbete. 

På varje brandstation i räddningsregionen finns utrustning för de vanligaste 

räddningsåtgärderna, t ex brandsläckning och omhändertagande vid trafikolycka. 

Specialresurser som används mycket sällan, t ex kemresurser finns utplacerade på enstaka 

brandstationer inom Stockholms län. 

Vid större olyckor måste flera grupper samverka med varandra för att olyckans 

skadeutveckling ska kunna brytas. Inom länet samverkar grupper från olika brandstationer 

dagligen. För att säkerställa effektiva räddningsinsatser i regionens ytterkanter finns 

samverkansavtal med nästan alla angränsande kommuner om ömsesidig hjälp vid behov. 

Räddningsregionens resurser kan alltså komma att nyttjas utanför kommunerna samtidigt som 

andra kommuners räddningstjänst bistår vår region vid behov. 

Arbetsbelastningen är betydligt större dagtid än nattetid. Dels inträffar fler olyckor på dagen 

än på natten, dels finns det fler arbetsuppgifter att lösa dagtid. I dessa arbetsuppgifter ingår t 

ex det förebyggande arbetet i form av information och tillsyn, men också arbetet för att 

säkerställa utryckningsorganisationens färdighet såsom övningar och materielvård. För att 

möta arbetsbelastningen, sett över dygnet, har räddningsregionen fler grupper i 

utryckningsorganisationen dagtid än nattetid. 

5.2 Alarmering 

SOS Alarm AB (SOS) utför enligt avtal mottagande av 112 samtal. Vid mottagande av 112 

samtal från Norrtälje kommun sker omedelbart en sammankoppling (medhörning) med Stor- 

Stockholms brandförsvars räddningscentral som är geografiskt ansvarig för att larma ut och 

leda räddningstjänstens resurser. Ledningsoperatör vid berörd räddningscentral lyssnar på den 

intervju som görs med hjälpsökande och kan ställa kompletterande frågor. SOS ansvar även 

för att en position/adress för olycksplatsen ges. 

Mottagandet av automatiska brandlarm sker hos Södertörns Brandförsvarsförbunds 

räddningscentral som också svarar för direkt utalarmering av räddningstjänstens enheter. 

Ett länsomfattande projekt pågår med syfte att utreda behov och förutsättningar för en 

samlokalisering av olika typer av larm & ledningscentraler för att korta ned beslutsvägar och 

effektivare nyttja samhällets samlade resurser att ingripa när olyckor och kriser inträffar. 

Parallellt pågår ett projekt med att utveckla länets två räddningscentraler till att kunna fungera 

som en effektiv central men geografiskt placerade på två olika ställen (Täby och Lindvreten). 

Bägge centralerna har högt uppsatta mål med att korta ned larmhanteringstiderna (tid från 

inkommit larm tills att första räddningsenhet är larmad). 


5.3 Ledning av räddningsinsatser 

Ledning är en mycket viktig del av räddningstjänstens organisation. Att ha en väl 

dimensionerad ledningsorganisation är nödvändigt för att verksamheten ska kunna bedrivas 

på ett effektivt sätt. Behovet av ledning varierar med tiden och mängden personal som 

hanterar dessa frågor bestäms för varje given situation. 

Omvärldsanalys och resursfördelning. Omvärlden förändrar sig ständigt, och med det behovet 

av resurser för räddningstjänst. Det kan röra hot om att olycka kan inträffa eller att olycka 

verkligen har inträffat. Ledningsfunktionerna inom räddningsregionen samlar in, tolkar och 

fördelar de tillgängliga resurserna så att de finns där de behövs mest. I klartext betyder detta 

att material och räddningsfordon med personal flyttas mellan olika områden inom regionen 

för att finnas tillgängliga där det är mest sannolikt att behovet uppstår. 

Det drabbade sammanhanget. Utöver den faktiska olyckan, t ex huset som brinner, måste 

flera åtgärder vidtas för att minimera den skadliga påverkan som olyckan medför samhället. 

Exempel på andra faktorer kan vara att hantera personer som utrymts, avstängda vägar med 

mera som kan ge större samhällskonsekvenser än själva olyckan. Räddningsregionen ska 

beakta dessa frågor, meddela andra aktörer i samhället som behöver få kännedom om 

händelsen samt samverka med myndigheter och organisationer för att nå ett så bra 

omhändertagande som möjligt. 

Direkt insatsledning. I alla räddningsinsatser förekommer det direkt insatsledning i form av 

att sätta mål för insatsen, tilldela arbetsuppgifter och att följa upp händelsen. Hur komplext 

och resurskrävande ledningsarbetet är beror på olyckans omfattning, mängden insatta 

resurser, hur snabbt olycksförloppet går samt möjligheten till att överblicka olycksförloppet. 

Ledningsfunktionens storlek varierar alltså kraftigt från insats till insats. Hur ledningen 

bedrivs och hur den utses beskrivs närmare i räddningstjänstens verksamhetsplan. 

5.4 Hur allmänheten varnas vid allvarliga händelser 

Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor 

och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och i samband med 

extraordinära händelser. Meddelandet som sänds i radio och tv kan föregås av kommunernas 

utomhusvarningssystem (tyfoner). 

5.5 Räddningstjänst under höjd beredskap 

I LSO 8 kap. 2§ anges att i syfte att rädda befolkningen och civil egendom från krigets 

verkningar ska kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap förutom 

fredstida uppgifter även ansvara för: 

upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden 

indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska 

stridsmedel 

kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf 

ska kunna fullföljas. 

Kommunens organisation för räddningstjänst ska under samma tid vidare delta i åtgärder för 

första hjälp åt och transporter av skadade samt för befolkningsskydd. 

Regeringen kan besluta om höjd beredskap om landet är hotat. Då risken för hot mot vårt land 

är liten har beredskapen sänkts till att en beredskapsorganisation ska kunna rekryteras och 

Handlingsprogram räddningstjänsten Norrtälje kommun s 19 av 31

utbildas inom 10 år. Vid ett sådant tillfälle kan även organisationen behöva tillföras ytterligare 

personal och specialenheter. 

5.6 Hamnar och dess gränser i vattnet 

Inom räddningsregionens område finns ett antal hamnar där den kommunala 

räddningstjänsten har insatsansvar enligt lag om skydd mot olyckor. För bestämning av 

hamnområden har diskussioner förts med Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Hamnarna 

ligger i Haninge, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn och Södertälje kommun. Se bilaga 

”Hamnområden inom räddningsregionen” för närmare detaljredovisning av gränsdragning 

och plats. I bilaga finns också en redovisning över andra vattenområden där gränsdragning 

mellan kommunalt och statligt ansvar behöver förtydligas. 

6 Samverkan 

6.1 Samverkan med kommunerna 

Räddningstjänsten i Norrtälje är en del av kommunen och samarbetar med övriga 

förvaltningar och avdelningar. Räddningstjänsten är drivande i frågor rörande kris-, sårbarhet- 

och riskhantering. 

Förbunden inom länet och räddningsregionen har utsedda personer med särskilt ansvar att 

underlätta de centrala kontakterna med respektive kommun. Arbetsuppgifter kan vara att delta 

i kommunens eventuella riskhanteringsgrupper, arbeta med övrig kris- och riskhantering och 

vara ett stöd för kommunen i kontakter med räddningstjänsten. Tillsammans med 

kommunerna kan särskilda kommunspecifika planer med aktiviteter, mål och uppföljning 

upprättas. I de fall kommunerna upprättar kommunövergripande handlingsplaner för skydd 

mot oönskade händelser eller dylikt ser våra organisationer sig som en naturlig aktör i detta 

arbete. 

6.2 Avtal om samverkan vid räddningsinsatser 

Samverkan ger regionerna i länen (Stockholm, Södermanland och Uppsala) bättre uthållighet 

över tiden vid en eller flera insatser. 

Räddningscentralerna i Stockholms län 

Med syfte att medborgaren ska få så effektiv hjälp som möjligt håller de två centralerna på att 

utveckla sin samverkan. Livräddande styrkor ska kunna larmas direkt från båda centralerna i 

syfte att påskynda utalarmering (denna samverkan är också utbyggd mot räddningscentralen i 

Uppsala). Om en central blir överbelastad ska den andra centralen kunna gå in och ta över en 

eller fler insatser. Räddningscentralen i Kristianstad och Räddningscentralen Stockholms län 

är varandras back-up om teknikbortfall skulle inträffa. 

Räddningstjänsterna i Stockholms län 

Samverkansöverenskommelsen mellan räddningstjänsterna i Stockholms län ger regionerna 

möjlighet att begära och vara behjälpliga med resurser. Överenskommelsen ger även 

möjlighet till hjälp med stabs- och ledningsstöd på skadeplats och/eller mellan 

räddningscentralerna. 

I Stockholms län finns även en gemensam organisation för händelser med farligt ämne. 

Organisationen bygger på ett gemensamt handlingssätt, kunskapsorientering och strategisk 

utlokalisering av olika resurser/kompetenser för händelser med kemikalieinslag. I avtalet om 


gemensam kemorganisation avtalas även om att skyttar för acetylengasflaskor ska finnas som 

länsresurs. 

Storstockholms brandförsvar 

Norrtälje kommun har avtal med Storstockholms brandförsvar om vattendykning. 

Räddningstjänsterna i Södermanlands och Östergötlands län 

Södertörns brandförsvarsförbund, Sörmlandskustens räddningstjänst, Strängnäs 

räddningstjänst och Räddningstjänsten Östra Götaland har en ömsesidig ambition om att vara 

varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB 

Länets räddningstjänster har avtal med MSB om oljeskyddsdepå och saneringsenhet. Dessa 

resurser är regionala/nationella och ska kunna vara behjälpliga vid insats där behov föreligger. 

Räddningstjänsten i Enköping-Håbo 

Brandkåren Attunda har avtal om direkt utlarmning av varandras resurser i syfte att minimera 

larmhanteringstiderna. 

Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS 

Räddningstjänsten i Norrtälje kommun och SSRS har ett avtal avseende transport av 

räddningsstyrkor i skärgården för att ge en snabb och effektiv hjälp vid olyckor som 

föranleder räddningstjänst. 

Landstinget i Uppsala län 

Brandkåren Attunda och Landstinget i Uppsala län kommer under handlingsprogramtiden 

gemensamt se över nuvarande samarbete och titta på utveckling av samverkan. 

6.3 Geografiskt samverkansansvar 

Kommunerna ska ta initiativ till samarbete i den olycks- och skadeförebyggande 

verksamheten inom kommunen. Syftet är att åstadkomma samsyn i fråga om trygghet och 

säkerhet och att undvika sektorskollisioner. Kommunen ska dock inte överta ett ansvar som 

ligger på någon annan myndighet eller annat organ. 

6.4 Hjälp vid klassificering av farlig verksamhet 

Vissa verksamheter kan medföra att konsekvensen av en olycka blir ovanligt stor. Dessa 

verksamheter kan klassas som farliga, enligt 2 kap 4 § lag om skydd mot olyckor. Det är 

länsstyrelsen som beslutar om klassificeringen. Då en verksamhet har klassats som farlig ska 

den ta fram en riskanalys som bland annat ska ligga till grund för om verksamheten behöver 

skaffa utrustning samt hålla beredskap för att kunna hantera sina egna olyckor. Beslut om 

utrustning och beredskap fattas i samråd mellan verksamheten och kommunen. Anläggningar 

med verksamhet som klassas enligt ovan finns registrerade hos Länsstyrelsen och 

räddningstjänsten. 


6.5 Myndigheters utredningar 

Kommunen har, enligt 3 kap 8 § förordningen om skydd mot olyckor, en skyldighet att bistå 

andra myndigheter med utredning efter vissa olyckor och tillbud. Kommunen ska delta aktivt 

i detta arbete med lämpliga resurser i skälig omfattning. 


7 Uppföljning 

Uppföljning av verksamheten görs delvis vid den generella tertialuppföljningen samt vid 

upprättande av årsbokslut. Då sker en avstämning mot fastlagda mål genom nyckeltal, 

inklusive målen i av kommunstyrelsens fastställd verksamhetsplan. Den huvudsakliga 

uppföljningen sker dock genom avstämning gentemot mål och handlingsprogram. 

Resultatet från uppföljningen används tillsammans med en uppdaterad version av 

riskanalysen för att skapa nya mål, justera verksamhetsplanernas mål eller förbättra nästa 

periods handlingsprogram samt dess mål. Metoder och system förbättras kontinuerligt. 

I bilaga 2 återfinns förslag på indikatorer som har arbetats fram gemensamt i länet. Genom att 

såväl mål som förslag till indikatorer är gemensamma i räddningsregionen så är ambitionen 

att i samverkan utveckla effekten av arbetet. 


Bilagor 

Bilaga 1: Exempel på förmåga vid vissa typer av händelser. 

I tabellerna som följer nedan beskrivs Norrtälje kommuns Räddningstjänsts initiala förmåga 

vid olika typer av händelser. Syftet med beskrivningen är att förtydliga förmågan med 

utgångspunkt i konkreta exempel, kopplade till riskbilden. Beskrivningarna utgår från 

befintlig organisation, metod och taktik. 

Händelse Initial förmåga 

Brand i lägenhet i 

flerbostadshus 

Brand i villa 

a. Invändig räddningsinsats 

b. Bistå med stege för utvändig utrymning 

- Upp till 4 vån med bärbar utskjutsstege 

- Upp till 8 vån med maskinstege (gäller Norrtälje tätort) 

Förmåga att genomföra punkt a och b samtidigt begränsas av händelsens 

komplicitet och resurstilldelning. Förstärkning på plats kan krävas innan 

a och b kan utföras. 

Bostadsbebyggelse med exempelvis svårtillgängliga innergårdar, stora 

lägenhetsvolymer, gamla konstruktioner etc.(trädstaden i Norrtälje) kan 

medföra att ytterligare resurser behövs. 

Invändig och/eller utvändig räddningsinsats följt av begränsning mot 

intilliggande byggnader. 

Trafikolycka Säkring av olycksplats. Första hjälpen till skadade alternativt genomföra 

losstagning av fastklämda personer i personbilar och liknande. 

Central resurs finns placerad i Norrtälje för att bistå vid tunga lyft och 

losstagning från tunga fordon, bussar och lastbilar. 

Farliga ämnen Utför första orientering och identifiering av ämne, beslutar om 

riskområde, avspärrning av riskområdet. 

Utför livräddande insats. 

Utför livräddande personsanering. 

Begränsning och indikering samt direkt åtgärd av mindre spill. 

Nödställd person Undsätta personer som hamnat i akuta nödlägen t.ex. drunkningstillbud, 

fastklämning, fallolyckor, person fast på otillgänglig plats, sjukvårdslarm 

enligt avtal med landstinget. 

Övriga mindre 

händelser 

Automatiska 

brandlarm 

Avbryta händelseförloppet och återställa ordningen. Exempel på detta är 

bränder i containrar och papperskorgar, enstaka bilar, mindre 

markbränder etc. 

Lokalisera detektor som indikerar brand med hjälp av 

orienteringsritningar. Om ej brand; återställ larmet och i samråd med 

anläggningsskötaren verka för att minska risken för fler onödiga larm. 

Bilaga Räddningstjänsten Norrtälje kommun

Resursuppbyggnad vid omfattande händelser 

I mer omfattande händelser är Räddningstjänsten Norrtäljes initiala förmåga otillräcklig för att 

ta kontroll över händelseutvecklingen. Första anländande resurs kommer vid denna typ av 

händelse bedöma och analysera händelseutvecklingen, rapportera och påbörja insats i väntan 

på förstärkningar, exempelvis 

· Första livräddande insats 

· Utrymning och avspärrning av riskområde 

· Första begränsande insats avseende på brand eller annan spridning 

· Säkring av skadeplats med avseende på högspänning eller annan risk, 

exempelvis trafik, ras, antändning etc. 

I tabellen som följer exemplifieras ett antal händelser samt Räddningstjänsten Norrtäljes 

initiala förmåga och förmåga efter resursuppbyggnad. 

Mer omfattande händelse Initial förmåga Förmåga efter 

resursuppbyggnad 

Brand i en större eller på Förbereda räddningsinsatsen. Livräddande och 

annat sätt komplex byggnad Påbörja utrymning i hotade skadebegränsande insatser 

utrymmen och om möjligt bedrivs samtidigt, såväl inom 

påbörja skadefördröjande 

eller skadebegränsande insats 

i eller i direkt anslutning till 

brandutsatt del av 

byggnaden. 

och mellan byggnader. 

Olycka i anläggning under Förbereda räddningsinsats Insats i 

mark 

och om möjligt genomföra undermarksanläggningar 

livräddande och 

kräver resursuppbyggnad 

skadefördröjande eller även vid mindre bränder och 

skadebegränsande insatser olyckor. 

Olyckor med tunga fordon Påbörja säkring av 

Lyfta, flytta eller säkra tunga 

alt. ras i byggnad eller skadeplatsen. 

fordon eller byggnadsdelar. 

anläggning 

Påbörja livräddande insatser 

vid olyckor med tunga 

vägfordon, havererade 

luftfarkoster, ras, 

arbetsplatsolyckor etc. 

Olyckor med farliga ämnen För att hantera stora olyckor Utför fortsatt livräddande 

med farliga ämnen som ofta personsanering. 

är resurskrävande finns i Uppför saneringsplats för 

länet en gemensam 

egen personal och drabbade. 

organisation och beredskap Producerar varmvatten till 

som nyttjas. 

saneringsplatserna. 

Organisationen är inte Utföra kemdykarinsats/ 


dimensionerad för att 

självständigt hantera 

händelser med farliga ämnen 

som är extrema händelser 

och kan falla inom ramen för 

RUHB och dess lagstiftning 

samt antagonistiska 

masskadehändelser 

(terrorhandlingar). Vid dessa 

typer av insatser krävs 

bistånd från t.ex. MSB och 

deras nationella 

förstärkningsresurser och 

försvaret. 

Täta/Samla 

upp/Neutralisera/Pumpa 


Bilaga 2: Exempel på indikatorer för handlingsprogram 2012-2014 

Här presenteras förslag på indikatorer nedbrutna från etappmålen i handlingsprogrammet. I 

kommande verksamhetsplaner, som beslutas av kommunstyrelsen, återfinns de indikatorer 

som bäst tros leda mot etappmålen. Eftersom handlingsprogrammet bara motsvarar en 

delmängd av Räddningstjänstens uppdrag kommer det även att finnas indikatorer utanför 

handlingsprogrammets målsättning. 

Indikator Indikerar 

A Agerande vid brand (mäns förmåga) Förmåga hos enskilda 

B Agerande vid brand (kvinnors förmåga) Förmåga hos enskilda 

C Detektion – förekomst av brandvarnare Förmåga att begränsa 

D Släckutrustning – förekomst av släckutrustning Förberedelse hos enskilda 

E Mäns känsla av trygghet (angående brand) Trygghet 

F Kvinnors känsla av trygghet (angående brand) Trygghet 

G Andel män som har haft kontakt med brandkåren Synlighet i samhället 

H Andel kvinnor som har haft kontakt med 

brandkåren 

Synlighet i samhället 

I Fungerande brandcellsgränser Förmåga att begränsa 

K Ingen brandspridning mellan byggnader Förmåga att begränsa 

L SBA-värdering – alla objekt (>3) Förmåga att förebygga 

M SBA-värdering – äldreboenden (>3) Förmåga att förebygga 

N SBA-värdering – vårdanläggningar (>3) Förmåga att förebygga 

O SBA-värdering – skolor (>3) Förmåga att förebygga 

P andel bostadssprinkler i äldreboenden Förmåga att begränsa 

Q andel bostadssprinkler i vårdboenden Förmåga att begränsa 

R Framkomsttid – generell Larmkedja och beredskapsnivå 

S Framkomsttid – brand i byggnad Larmkedja och beredskapsnivå 

T Framkomsttid – trafikolycka Larmkedja och beredskapsnivå 

U Framkomsttid – SALSA Larmkedja och beredskapsnivå 

V 

Tid för kontrollövertagande – brand i bostad 

Larmkedja, beredskapsnivå och 

Insatsförmåga 

X 

Tid för kontrollövertagande – trafikolycka 

Larmkedja, beredskapsnivå och 

Insatsförmåga 

Y Aktuella insatsplaner 2:4 anläggningar Beredskapsnivå 

Z Omfattning vid framkomst/brandens totala Förmåga att bryta 

omfattning 

olycksförloppet 

Å Aktuella framkörningskort/insatskort Beredskapsnivå 


Bilaga 3: Hamnområden inom Räddningsregionen 

Hamnområden inom Räddningstjänsten i Norrtälje kommun 

Översikt, kommunalt ansvar för räddningstjänst, Norrtälje kommun. 

Hallstavik 

 

 

Grisslehamn 

Älmsta kanal 

Norrtälje Räfsnäs 

Kapellskär 


Hamnområde Grisslehamn, Norrtälje kommun 

Hamnområdet begränsas av referenspunkterna: 

X Y 

66 68 245 16 67 806 

66 67 935 16 67 500 

Hamnområde Hallstavik, Norrtälje kommun 


X Y 

66 64 713 16 54 720 

66 64 714 16 55 003 


Hamnområde Kapellskär, Norrtälje kommun 


X Y 

66 27 210 16 83 480 

66 26 800 16 84 060 

66 26 550 16 83 720 

66 26 520 16 83 910 

Hamnområde Norrtälje, Norrtälje kommun 


X Y 

66 30 310 16 63 937 

66 29 788 16 64 041 


Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Sida 31 av 31 (inkl bilaga) 

Hamnområde Räfsnäs, Norrtälje kommun 


X Y 

66 30 443 16 84 168 

66 30 341 16 84 168 

66 30 341 16 84 080 

Hamnområde Väddö kanal, Norrtälje kommun 


X Y 

66 54 637 16 67 809 

66 50 557 16 67 930 

66 50 557 16 70 300 

66 50 518 16 70 284

Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor - Norrtälje kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?