Tidiga autismrelaterade symptom hos unga vuxna med ...

INTRODUKTION
Schizofreni är en komplex psykiatrisk sjukdom som ofta har ett livslångt förlopp. Prevalensen
har rapporterats vara 0.2 - 0.5 % och insjuknandet sker ofta vid 18 - 20 års ålder.
Symptomatologin innefattar ofta hörselhallucination, vanföreställning, tankestörning och
emotionell avflackning.
Schizofreni och autism ses idag av många forskare som spektrumdiagnoser eftersom de
antas hänga samman med störningar i hjärnans tidiga utveckling, s k ”neurodevelopmental
disorders”, där individerna uppvisar olika kombinationer och olika svårighetsgrad av
bristande kognitiva funktioner. Gemensamt för båda spektrumdiagnoserna kan vara katatoni,
samt avvikelser inom områden som kognition, uppmärksamhet och motorik, medan den
kliniska skillnaden är att schizofreni ses som en psykiatrisk sjukdom och autism som en
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Avseende schizofrenispektrum är det klarlagt att det finns ett samband mellan
schizotyp/schizoid personlighetsstörning och schizofreni. Likheten består inte bara av
symptom och beteende utan har också ett genetiskt samband (1).
Med autismspektrum avses en genomgripande funktionsnedsättning och är ett
samlingsnamn för diagnoserna autism, atypisk autism (genomgripande störning i
utvecklingen, UNS) Aspergers syndrom och desintegrativ störning i utvecklingen. Störningen
kännetecknas av svårigheter inom områden som social interaktion, social kommunikation och
begränsningar avseende lek, fantasi och intressen. Prevalensen har rapporterats vara 0.02 -
0.04 % för autism och 0.5 % för Aspergers syndrom.
Nya kunskaper om autismspektrumstörningar har tillkommit under senare år och komplexa
kognitiva funktioner som planering, förutseende och ”theory of mind” är nya begrepp inom
den kognitiva forskningen. Diagnostiska instrument avseende tidig utveckling av färdigheter
och beteenden har utvecklats i samma takt som man studerat kognitiva funktionshinder hos
barn och vuxna med autismspektrumstörning. De mest använda instrumenten är DISCO
(Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders) (2) och ADI-R (Autism
Diagnostic Interview-Revised) (3).
Kliniska erfarenheter tyder på att autismspektrumstörning kan vara en differentialdiagnos
hos patienter där man överväger diagnosen schizofreni och andra psykoser. Personer med
schizofreni beskrivs ofta ha haft olika utvecklingsrelaterade svårigheter under uppväxten, men
såväl i läroböcker som i artiklar utgår man ifrån att schizofreni och autism är väsensskilda.
Idag arbetar många forskare efter hypotesen att schizofreni är förknippat med en
utvecklingsrelaterad störning i det centrala nervsystemet. Neuropsykologiska dysfunktioner
hos individer med schizofreni omfattar problem inom perception, uppmärksamhet, minne,
problemlösningsförmåga, språkstörningar samt socialt samspel (4).
Det finns forskare (5) som anser att schizofreni handlar om en sen mognadsstörning i
hjärnan och de som snarare ser det som en tidig pre- eller perinatal hjärnskada.
Forskning rörande tidiga utvecklingsavvikelser hos individer som senare i livet får en
schizofrenidiagnos är begränsad. Motorisk och sensorisk avvikelse i kombination med
passivitet och avvikande tal karaktäriserar spädbarn med risk för att senare utveckla
schizofreni (4). Walker, Savole och Davis (6) fann att högriskbarn, dvs barn, där en nära
anhörig har schizofrenidiagnos, hade ett onaturligt sätt att hålla händer och fingrar. Dessa
motoriska avvikelser var tydligast under spädbarnsåren och minskade med stigande ålder.
Den allvarligaste avvikelsen ses hos barn som tidigt debuterar med psykosutveckling.
Nicholson (7) fann att 50 % av dem som utvecklade schizofreni vid 12 års ålder hade brister i
både talutveckling och motorik. Försenad talutveckling har studerats mer specifikt och brukar
visa sig som associationsfattigt språk och långsamhet i att imitera ljud, hos barn som senare
utvecklar schizofreni (8). Begränsad förmåga till ömsesidighet, bristande ögonkontakt, flacka
4