Tidiga autismrelaterade symptom hos unga vuxna med ...

More documents

Recommendations

Info

METOD Design Föreliggande arbete är en retrospektiv fallstudie med en åldersmatchad kontrollgrupp. Urval och undersökningsgrupp Studien omfattar 26 personer mellan 18-30 år, varav 13 st i undersökningsgruppen och 13 st i kontrollgruppen. Undersökningsgruppen rekryterades i samarbete med överläkare Eva Baghdasarian från Ungdomsteamet, enheten för Psykosvård och Psykiatrisk rehabilitering, Psykiatridivisionen i Uppsala. Av 15 individer i undersökningsgruppen som accepterat att ingå i studien var det två anhöriga som valde att inte medverka av personliga skäl. I kontrollgruppen valde två anhöriga till de 15 tillfrågade psykologistudenterna att inte medverka av samma skäl. Inget internt bortfall noterades i någon av grupperna, de anhöriga besvarade alla frågor som ställdes. En person i kontrollgruppen hade ett mindre grovmotoriskt handikapp och exkluderades därför i de frågor som rörde grovmotorisk utveckling. Alla i undersökningsgruppen hade en psykiatrisk diagnos inom schizofrenispektrum. Ingen i kontrollgruppen hade haft, eller hade kontakt med psykiatrin. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var: - Patienten skall vara mellan 18 och 30 år. - Patienten skall ha schizofreni, men ej autism. - Patienten skall ha en mor eller far som känner honom/henne väl, då frågorna i intervjun uppehåller sig kring klinisk information om utvecklingsanamnesen. - Att den anhöriga skulle behärska det svenska språket. Exklusionskriterier var de patienter som hade dubbeldiagnos, dvs schizofreni och autism, eller annan diagnos än schizofrenispektrumtillstånd. Inklusionskriterier för kontrollgruppen var att personen skulle vara 18-30 år. Exklusionskriterier var tidigare eller pågående kontakt med den psykiatriska vården. I undersökningsgruppen var patienterna mellan 18 - 30 år. Männen var överrepresenterade (70, 2%). Alla i undersökningsgruppen var svenskfödda. Av 13 patienter som deltog i studien hade hälften påbörjat universitets/högskoleutbildning, övriga hade påbörjat eller genomgått gymnasiet. I kontrollgruppen var deltagarna mellan 20 - 30 år och cirka hälften var män (53.8%). Även de var svenskfödda. Alla i undersökningsgruppen hade pågående studier i psykologi vid Uppsala universitet. Instrument DISCO (Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders) användes som bedömningsinstrument för att undersöka autismrelaterade symptom hos unga vuxna patienter mellan 18-30 år med schizofrenispektrumdiagnos, jämfört med en åldersmatchad grupp psykiskt friska frivilliga. DISCO är en två till fyra timmar lång semi-strukturerad intervju som omfattar ca 400 frågor (2). Instrumentet är avsett att användas vid utredning av barn och vuxna med svårigheter i ömsesidig social interaktion och/eller kommunikation. Intervjun bör genomföras med den förälder som bäst känner individen från tidig barndom. Syftet med DISCO är att samla in klinisk information om utvecklingsanamnes och att beskriva ADL-färdigheter och beteenden. DISCO kan användas för klinisk diagnostik av autismspektrumstörningar och utgör ett stöd för fastställande av diagnos enligt ICD 10/DSM IV (11,12). Interbedömarreliabiliteten (13) 6
har visat att av 91 frågor som användes för ICD-10 algoritmer, var det 75 frågor (82 %) som hade hög reliabilitet (kappa coefficient eller intra-class correlation > .75). De frågor som berör utvecklingssteg och poängsätts i DISCO är indelade i koder som är hierarkiskt arrangerade efter svårighetsgrad. Koderna är följande: 0 = Påtagliga/Betydande problem, 1= Mindre problem, 2 = Inga problem. ”Påtagliga/Betydande problem” (0) används när problemet varit observerbart dagligen. ”Mindre problem” (1) används när problemet funnits då och då och ”inga problem” när inga problem noterats alls. Därutöver finns koderna ”inte tillämpligt”(-8) och ”inte känt” (-9). ”Inte tillämpligt” används när en variabel är irrelevant för individen, t.ex ”tydlighet i språket” för en individ som inte talar. Om relevant information inte kan erhållas används koden ”inte känt”. De frågor som berör förvärvade färdigheter under sektionerna om motoriska färdigheter, toaletträning och språkanvändning bedöms efter koderna 555= Tidig, 666 = Omkring förväntad ålder och 777= Sen. Dessa koder används i de fall informanten inte kan minnas den exakta åldern då en färdighet uppnåddes och har genomgående tillämpats vid studien. Procedur Innan studien startade informerades den vårdpersonal som arbetar vid Ungdomsteamet, enheten för Psykosvård och Psykiatrisk rehabilitering (Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset) om studiens syfte och procedur. De patienter som uppfyllde studiens inklusionskriterier fick en muntlig och skriftlig information om studien och tillfrågades om de accepterade att delta. De informerades om att deltagande var frivilligt, att icke deltagande inte skulle påverka vård och behandling, samt att påbörjat deltagande kunde avbrytas när som helst. För var och en av dessa fanns en förälder att intervjua med hjälp av det utvalda instrumentet DISCO. När patienten skriftligen accepterat att delta i studien kontaktades den anhöriga först per telefon med information om studiens syfte och med en förfrågan om de accepterade att delta. Därpå skickades en skriftlig information om studien och ett samtycke med svarskuvert. När samtycket inkommit kontaktades den anhöriga igen för bokning av intervjudatum. Alla intervjuer genomfördes in vivo för att de anhöriga skulle ges möjlighet till extra omsorg och tid om behov skulle uppstå. De informerades även om att de kunde kontakta projektledaren igen om de hade ytterligare frågor avseende studien. Ur journalen hämtades uppgifter om diagnos och utbildningsnivå hos undersökningsgruppen. En kort anteckning infördes i journalen, att DISCO- intervju med den anhöriga har genomförts, samt att intervjun var i forskningssyfte. Kontrollgruppen rekryterades från Institutionen för Psykologi. Deltagarna kontaktades via muntlig information av projektledaren vid ett seminarium på institutionen. Den muntliga och skriftliga proceduren för deltagande var jämförbar med den för undersökningsgruppen, förutom att både studenten och föräldern fick anvisningar om att de ingick i en kontrollgrupp. För de som skriftligt accepterat att ingå i studien kontaktades den anhöriga först en gång per telefon för information. Därefter fick de skriftlig information. Efter ett skriftligt samtycke bokades tid för en längre telefonintervju. Även kontrollgruppens anhöriga informerades om att kontakt kunde tas med projektledaren i efterhand om ytterligare frågor skulle uppstå. Dataanlys Utfallen ”påtagliga problem”(0) och ”mindre problem”(1) har slagits samman till koden 0,1 = problem, som jämfördes med koden ”inga problem”(2) för variablerna ”repetitiva aktiviteter” och ”nedsatt förmåga till social interaktion”. Koderna ”inte tillämpligt”(-8) och ”inte känt” (-9) har utgått vid analysen eftersom alla anhöriga besvarade de frågor som var relevanta för studien. För variablerna ”språkutveckling” och ”grovmotorisk utveckling” slogs de frågor som poängsatts med koderna ”tidig” (555) respektive ”normal” (666) samman, till en kod benämnd ”tidig/normal”, vilken jämfördes med koden ”sen” (777). Vinsten med att slå 7
Page 1 and 2: Tidiga autismrelaterade symptom hos
Page 3 and 4: Innehållsförteckning INTRODUKTION
Page 5: affekter och svårigheter med fin-
Page 9 and 10: TABELL 1. Antal deltagare i unders
Page 11 and 12: I tabell 3 framgår frekvensen av a
Page 13 and 14: I tabell 5 framgår frekvensen av a
Page 15 and 16: DISKUSSION I föreliggande studie v
Page 17 and 18: REFERENSER: (1) Kendler, KS, Gruenb
Page 19 and 20: Sektion B3d: Fascination inför del

Tidiga autismrelaterade symptom hos unga vuxna med ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?