Material för föräldraträffar - Värnamo kommun

Material för föräldraträffar 

AN 

ALKOHOL OCH NARKOTIKA 


AN 

ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Flik 1 

Flik 1 

Flik 2 

Flik 3 

Flik 4 

Flik 5 

Flik 6 

Flik 7 

Flik 8 

Flik 8 

Flik 8 

Flik 9 

Flik 9 

Flik 10 

Flik 11 

Flik 11 

Flik 12 

Flik 12 

Förord 

Instruktioner 

Alkohol och narkotika 

Myter 

Varför dricker ungdomar? 

Hur mycket dricker ungdomar? 

Varför är alkohol farligt för unga? 

Narkotikaanvändning 

Samband mellan tobaks-, alkoholoch narkotikabruk 

Att vara tonårsförälder 

Skyddsfaktorer 

Sätta gränser 

Konkreta tips 

Nästa steg 

Övningar 

Vad kan vi föräldrar göra gemensamt? 

Tips 

Litteratur, hemsidor, film mm 

Källor och kontakter 

Källor 

Kontakter 

Övrigt 

Eget material 

Egna anteckningar 


AN 


Förord 

Hej! 

Detta är en pärm som lämnas ut till dig som är lärare på en högstadieskola i 

Jönköpings län. Materialet är tänkt som ett stöd för dig under t ex 

föräldraträffar. Förhoppningsvis hjälper materialet till så att du lättare kan prata 

med dina elevers föräldrar om alkohol och narkotika. Ämnen som annars kan 

kännas svåra att ta upp. 

Det är viktigt att även prata med föräldrarna om alkohol och narkotika, inte 

bara eleverna. Forskningen har visat att det finns ett klart samband mellan 

föräldrarnas attityder till alkohol och ungdomarnas alkoholkonsumtion (se bl a 

Koutakis, Stattin, 2002). Tidigare insatser har visat att upprepad dialog med 

föräldrarna ger bäst resultat. Det är således viktigt att de här frågorna tas upp 

på flera föräldramöten. Föräldrarna behöver också ges tid och möjlighet att 

prata med varandra och samarbeta kring frågorna. 

Vi som utarbetat pärmen arbetar som länssamordnare i Jönköpings län samt 

som kommunala samordnare för det alkoholoch narkotikaförebyggande 

arbetet i Gnosjö och Värnamo. Vi har även haft hjälp av ett antal lärare och 

skolkuratorer som har stött oss med sina synpunkter under arbetets gång. 

Har du frågor och funderingar kring materialet är du välkommen att kontakta 

oss. Kontaktuppgifter finns i slutet av pärmen. 

Lycka till med användandet! 

2005-02-01 

Rigmor Hedbjörk 

Nina Lindgren 

Karin H Mernelius 

Ansvarig utgivare: AN-gruppen och Landstinget i Jönköpings län. 


AN 


Instruktioner 

Att använda pärmen på det sätt som vi beskriver nedan är inget ”måste”. 

Tvärtom. Det är helt upp till dig hur du väljer att använda den. Materialet kan 

användas om du bara har tio minuter på dig under ett vanligt föräldramöte. 

Men det fungerar också bra om du har planerat flera speciella tematräffar 

kring ämnet. Har du bara tio minuter på dig kan du välja ut de bilder du tycker 

passar för tillfället. 

Materialet bygger på att föräldrarna ska få möjlighet att diskutera alkohol, 

föräldraskap, gränssättning och annat. Vi tror nämligen att föräldrar tar det 

här på allvar, och att de faktiskt vet en hel del redan. Ditt ansvar som 

samtalsledare är således inte att mata föräldrarna med ytterligare en massa 

fakta, utan istället att få igång en diskussion kring ämnet. 

Ibland kan det kanske vara svårt att starta en aktiv diskussion bland personer 

som inte känner varandra så väl. Ett förslag är då att lägga ner lite tid på en 

presentationsrunda av något slag. Kanske kan det också lämpa sig bättre att 

diskutera i smågrupper eller i ”halvklass”. 

Pärmen bygger på fem avsnitt: 

1. Alkohol och narkotika 

Avsnittet innehåller fakta, kommentarer, statistik och diskussionsfrågor. Här 

finns också viss statistik som kan behöva uppdateras efterhand. Alla får 

själva ta ansvar för att det görs. 

2. Att vara tonårsförälder 

Här finns underlag för diskussioner kring olika frågor som rör föräldraskapet, 

och även konkreta tips. 

3. Nästa steg 

I detta avsnitt hittar du övningar som du kan göra tillsammans med 

föräldrarna på föräldraträffarna. Under kapitlet ”Idéer för föräldrar” finns tips 

på hur föräldrarna själva kan gå vidare och samverka. 

4. Tips 

Här hittar du tips på filmer, litteratur och annat till dig och föräldrarna. 

5. Källor och kontakter 

Källhänvisningar och kontaktuppgifter finns här. 

Under de allra flesta flikarna finns overheadbilder att visa för föräldrarna. Till 

varje oh-bild följer ett textstöd med kommentarer, förklaringar, fakta och 

diskussionsfrågor. 


AN 


Textstöd till oh-bild 1 

Myter 

”Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att 

dricka måttligt!” 

Kommentar 

Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att det 

är okej att dricka. Barn vars föräldrar köper ut alkohol till dem dricker och 

berusar sig i mycket större utsträckning än de barn vars föräldrar inte köper 

ut. Tonåringar dricker inte för att det är gott eller för att slappna av, utan för 

att bli fulla. 

Källa: Sundell, 2001 och Tonårsparlören, 2002. 



AN 



Myter 

”Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte 

vara rädd för livsfarligt hembränt!” 

Kommentar 

I många kommuner dricker inte tonåringar hembränt i någon större 

utsträckning. Den alkohol som kommer från hemmet kan dessutom bli det 

som tonåringen behöver ”grunda med” för att börja dricka hembränt. 

Källa: CAN, 2002 och Tonårsparlören, 2002. 



AN 




”Ungdomar dricker bara för att få bättre självförtroende!” 

Kommentar 

Många vuxna tror att dåligt självförtroende är anledningen till att ungdomar 

dricker alkohol. Ungdomarna själva ger andra förklaringar (se oh-bild 4). 



AN 




”Varför dricker ungdomar? Svar från 200 djupintervjuer med elever i årskurs 9 

och gymnasiet i Karlskrona kommun: 

• Roligt 

• Röja till 

• Kul att bli full 

• Bättre stämning 

• Inte lika känslig 

• Mer impulsiv 

• Blir gladare 

• Slappna av 

• Tänka på annat 

• Träffar mer folk 

• Lättare att ta kontakt 

• Man blir galnare 

• Hittar på saker 

• Man blir lugn” 

Diskussionsfråga 

• Hur kan vi som föräldrar påverka tonåringars ofta positiva bild av berusning 

och fylla? 



AN 


Inledning till oh-bilderna 5 - 9 


Statistikmaterialet har huvudsakligen tagits fram av CAN (Centralförbundet 

för Alkohol- och Narkotikaupplysning) tillsammans med Landstinget i 

Jönköpings län. Det var en totalundersökning som genomfördes bland alla 

niondeklasser (197 stycken) i länet under 2002. 

Notera 

I Jönköpings kommun deltog endast fyra skolor. Nästa gemensamma enkät, 

från Luppen (Luppen är ett kunskapscentrum - ett samarbete mellan länets 

kommuner, Kommunförbundet och Hälsohögskolan), kommer att vara klar 

under våren 2005. 



AN 




”Så här många ungdomar dricker.” 

Kommentar 

För att definieras som alkoholkonsument i denna undersökning räcker det att 

man ”en gång om året eller mer sällan” druckit ett glas öl, 2 cl vin eller 2 cl 

sprit. 

Totalt i länet är 69 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna 

alkoholkonsumenter. 

Diskussionsfrågor 

• Tror ni att det är vanligt att ungdomar inte berättar att de dricker för sina 

föräldrar? 

• Hur mycket kände era egna föräldrar till om era alkoholvanor? 



AN 




”Så här många ungdomar berusar sig.” 

Kommentar 

I CANs senaste undersökning bland åk 9 i Jönköpings län svarade 52% av 

pojkarna och 59% av flickorna att de druckit så mycket alkohol att de känt sig 

berusade. 

Bilden visar att 29% av pojkarna och 37% av flickorna känner sig berusade 

nästan varje eller varje gång de dricker alkohol. 

Hur ofta? 

27 % av flickorna och 24 % av pojkarna i vårt län uppger att de minst en gång 

per månad eller oftare dricker alkohol motsvarande minst en halv 37:a sprit 

eller en flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider eller fyra burkar starköl 

eller sex burkar folköl vid samma tillfälle. 

Berusningsdrickande 

Problemet med berusningsdrickande gäller inte bara våra ungdomar. Det är 

ett fenomen som finns i vår kultur. När det gäller unga människor blir det 

värre eftersom de inte tål lika mycket som vuxna, de dricker ofta väldigt 

mycket under kort tid. Detta leder till att de får väldigt hög promillehalt vilket 

kan leda till alkoholförgiftning och medvetslöshet. Risken att råka ut för våld 

är också större om man är berusad. 


• ”Att ta sig en fylla” är ett välkänt begrepp. Varför är berusningsdrickandet så 

viktigt i vår kultur? 



AN 




”Berusningsdebut” 

Kommentar 

De flesta pojkarna svarade 15 år och de flesta flickorna 14 år. 

Studier har visat att det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och hög 

alkoholkonsumtion senare i livet. Det finns alltså stora vinster i att skjuta upp 

alkoholdebuten. 

Källa: Sundell, 2001. 


• Vid vilken ålder är det okej att pröva alkohol? 



AN 




”Det här dricker ungdomar i åk 9.” 

Kommentar 

Sprit är den vanligaste drycken bland både killarna och tjejerna. 


• Var får ungdomarna alkoholen ifrån? 


Obs! 

I CAN-undersökningen i Jönköpings län 2002 

fick ungdomarna svara på hur de får tag på 

alkoholen. Tabellen visar hur stor del i procent 

som kommer från föräldrar och andra vuxna*. 

Pojkar Flickor 

Folköl 33 37 

Starköl 31 36 

Vin 22 49 

Sprit 30 48 

Blanddrycker 39 58 

Hembränt 21 28 

* föräldrar med lov/föräldrar utan lov, annan vuxen bjuder/annan vuxen köper ut. 


AN 




”En folköl är väl inte så farligt?” 

Kommentar 

Alla dessa enheter innehåller lika mycket alkohol. 


• Är det bättre att ditt barn dricker folköl än sprit? 



AN 



Varför är alkohol farligt för unga? 

Fulla tonåringar kan råka väldigt illa ut 

Risken att råka ut för alla sorters olyckor ökar eftersom alkohol fungerar 

avtrubbande på hjärnan. Hjärnan skickar sämre signaler och kroppen tar 

emot signalerna sämre. Alkohol kan också ge relationsproblem. Det är lättare 

att hamna i gräl med kompisar och att säga ja till sex, även om man 

egentligen inte vill. 

Tonåringar kan inte bedöma konsekvenserna av sitt drickande 

Man har svårare att märka att man blir berusad och blir ofta alldeles för full - 

alldeles för fort. Den som dricker väldigt ofta i tonåren kan dessutom bli 

beroende på några år. 

Små människor tål alkohol sämre 

En liten kropp har inte så mycket kroppsvätska att späda ut alkoholen med. 

Det gör att det går snabbare att bli berusad. 

I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast 

Självkänslan utvecklas genom att snacka, dansa, flirta och ha roligt, helst 

utan alkohol. Dricker man alltid finns det en stor risk att man alltid kommer att 

behöva alkohol för att göra dom här sakerna. 

Källa: Tonårsparlören, 2002 och ”Don´t drink and drive”, 2003. 



AN 



Narkotikaanvändning 

”Så här många har provat narkotika”. 

Kommentar 

Totalt i länet är det 5 % av pojkarna och 7 % av flickorna som använt sig av 

narkotika. Andelen som har provat stiger på gymnasiet, men i 

dagsläget finns det ingen jämförbar statistik över länet. 



AN 



Samband mellan tobaks-, alkoholoch 

narkotikabruk 

”Så länge mitt barn inte knarkar är väl inte en fylla eller en cigarett då och då 

så farligt!” 

Kommentar 

Nästan alla som har provat narkotika för första gången är berusade av 

alkohol. Nästan alla haschrökare är också rökare av cigaretter. Hos 

ungdomar som inte börjar röka tobak finns även en inbyggd spärr mot hasch. 

Källa: Boken om droger, 1998. 


• Vad gör man som förälder om man misstänker att tonåringen börjat 

röka/snusa? 



AN 


Inledning till oh-bilderna 13 - 18 


Kommentar 

Att vara tonårsförälder är inte enkelt alla gånger. Ibland känns det hopplöst 

och tjatigt, och man kanske undrar vad det är för mening med ”tjatet”. Men 

dina åsikter är väldigt viktiga och att du tjatar betyder ju att du bryr dig om din 

tonåring. Det uppskattar dom även om de inte alltid visar det. Vad du säger 

har betydelse! 

”Tonåringar vill att föräldrarna talar med dem om alkohol och sätter upp 

gränser. Trots att du ibland tycker att det känns meningslöst så har din 

gränssättning effekt”´. 

Källa: Superföräldrarna, 1995. 



AN 





• Växa upp i en stödjande familj. 

• Tydliga regler för vad som förväntas av den unge. 

• Föräldrarna visar obetingad kärlek. 

• Föräldrarna har insyn i barnens liv. 

• Föräldrarna känner till vad ungas alkoholbruk kan leda till. 

Källa: Superföräldrarna, 1995 och Sundell, 2001. 

Kommentar 

”Skyddsfaktorer” är det som bidrar till att skjuta upp alkoholdebuten och 

minska alkoholkonsumtionen. Skyddsfaktorer finns på flera olika nivåer; 

individnivå, kamraterna, skolan och samhället i övrigt. Familjen är en oerhört 

viktig skyddsfaktor för barnet. 


• Hur får man koll på vad som händer i ungdomarnas liv? Är det t ex okej att 

söka igenom tonåringens rum utan lov? 



AN 




Kommentar 

Som tonårsförälder kan det vara svårt att hänga med och snabbt bestämma 

vad som ska gälla i alla situationer. Att ligga steget före i tanken kan hjälpa till 

att fatta rätt beslut. Om man pratar och diskuterar med andra föräldrar får 

man chansen att fundera och ta ställning i olika frågor. Man blir bättre 

förberedd när olika situationer uppstår och känner sig kanske tryggare i sina 

beslut. 


• Vad betyder begreppet ”gränser” för dig? Att sätta gränser - är det att 

begränsa eller att ge möjlighet att växa? 


”Som småbarnsförälder har 

man dagligen, ofta utan att tänka på det, 

älskat, respekterat och satt gränser för sitt barn. 

Man har satt stopp för beteenden som kan vara 

skadliga för barnet, lärt barnet att kontrollera sin 

aggressivitet och stoppat provocerande utfall som har 

riktats mot en själv. Skillnaden är att när barnet är 

tonåring måste man både sätta gränser och samtidigt 

ge barnet den frihet det behöver för att 

kunna utvecklas!” 

(ur Boken om droger, 1998) 


AN 




Läs upp: 

”Niclas har fyllt 15 år och fått en moppe. Han är överlycklig och är ut och åker 

hela tiden. Efter ett par veckor märker föräldrarna en förändring. När Niclas 

föräldrar frågar varför, får de som svar att det inte är lika roligt att köra moped 

längre. Alla hans kompisars mopeder går mycket fortare eftersom de är 

trimmade. Nu vill Niclas att hans moppe också ska trimmas.” 

Kommentar 

55 % av mopederna i Sverige är trimmade. 

31 % går fortare än 70 km/tim. 

91 % av föräldrarna känner till att deras barn kör trimmat. 


• Vad skulle du göra om du hamnade i situationen ovan? 

• Hur påverkas de egna gränserna av hur andra föräldrar sätter gränser? 



AN 




När det är saker som jag inte får för mina föräldrar så brukar jag försöka ge 

dom så dåligt samvete som möjligt, som t ex om man har varit ute så kanske 

man säger att man inte har haft kul för man inte har fått smaka något och alla 

andra har druckit och så ser man ledsen ut som om man ska börja gråta. 

Då kanske hon säger: - ”Men du kan ta lite grann, men inte så mycket, du får 

inte komma hem full.” 

Källa: Tonårsparlören, 2002. 


• Var sätter du gränsen när det gäller alkohol? Tänker du likadant när det 

gäller tobak? Varför?/varför inte? 



AN 



Konkreta tips 

• Tala med din tonåring om alkohol! 

• Hjälp din tonåring att säga nej! 

• Sätt gränser! 

• Ha tider när din tonåring ska vara hemma! 

• Bjud inte på alkohol! 

Kommentar 

Budskapet i den här pärmen är att föräldrarna ska känna att det de säger och 

gör har stor betydelse. Punkterna kan diskuteras mellan föräldrarna. Kanske 

kommer de på och kan delge varandra fler konkreta tips. 



AN 


Övningar 

4 hörn 

Övningen fungerar så att man ställer en fråga till föräldrarna. Sedan läser 

man upp fyra olika svarsalternativ till den frågan. Den fjärde ska vara ett 

öppet alternativ där man får komma med egna lösningar. Sedan får 

föräldrarna välja ett alternativ genom att ställa sig i det hörnet. Låt dem 

diskutera med varandra i hörnet några minuter innan varje hörn får redovisa 

sin ståndpunkt. OBS! Det finns inga rätta svar i dessa övningar! 

Övning 1 

Du är ute och promenerar en fredagskväll och ser en ung kille komma 

raglandes, stöttad av sina tillsynes nyktra kompisar. Du känner dem inte, men 

känner igen dem från området. De är i din son/dotters ålder. Vad gör du? 

1. Ingenting, hans kompisar är ju med. Dessutom är det ju inga du känner. 

2. Du går fram och pratar med dem, frågar vart de är på väg, kollar hur pass 

nyktra kompisarna är. 

3. Ringer polisen. 

4. Eget förslag. 

Övning 2 

Din son/dotter ska på fest. Festen slutar 24.00. Ni har bestämt att han/hon 

ska vara hemma senast 22.30. Vad gör du? 

1. Är det 22.30 som gäller så är det. 

2. Låter honom/henne stanna till 24.00. Man måste ju få göra undantag! 

3. Låter honom/henne stanna till 24.00, men du åker och hämtar. 


Övning 3 

Vilket är det största problemet med alkoholbruket i Sverige idag? 

1. Sambandet mellan alkohol och våld i samhället. 

2. De höga kostnaderna för landsting och kommun. 

3. Trafikolyckorna. 

4. Öppet hörn, eget förslag. 

Nästa steg 


AN 


Övningar 

forts. 4 hörn 

Övning 4 

Ditt barn talar om för dig att hon/han tror att bästa klasskompisens pappa har 

problem med alkoholen. Vad gör du? 

1. Försöker prata med kompisen och frågar hur det är hemma. 

2. Ringer hem till pappan och frågar hur han mår. 

3. Pratar med läraren i klassen och frågar om han märkt något. 

4. Eget alternativ. 

Övning 5 

Vilket är det bästa sättet för föräldrar att påverka sina barns alkoholvanor? 

1. Förbjuda dem att dricka. 

2. Informera barnen om alkoholens skadeverkningar. 

2. Själv avstå från att dricka alkohol. 


Heta stolen (om gränssättning) 

Heta stolen går till så att man sätter stolarna i en ring. Man läser sedan upp ett 

påstående i taget. De som instämmer i påståendet ska ställa sig upp och byta 

stol med varandra. Om man inte instämmer så sitter man kvar. Ha en extra stol 

i ringen ifall bara en reser sig. Fråga gärna någon som rest sig och någon som 

sitter kvar varför de instämmer eller inte. 

Påståenden 

• Barn påverkas mer av sina vänner än sina föräldrar. 

• Killar och tjejer behandlas olika. 

• Man har olika gränssättningar för det första barnet jämfört med det andra. 

• Det är bra att göra sin alkoholdebut hemma hos sina föräldrar. 

• Åldern på systembolaget bör sänkas till 18. 

• Folköl bör endast säljas på systembolaget. 

• Ungdomar tar efter föräldrars alkoholvanor. 

• Droger finns överallt. 

• Det är farligare att dricka sprit än cider. 

• Alkohol förhöjer feststämningen. 

Nästa steg 


AN 


Övningar 

forts. Heta stolen 

• Det är bättre att ungdomar snusar än röker. 

• Att dricka alkohol är ett sätt att bli vuxen. 

• Skolan bör ta ett större ansvar när det gäller alkohol och drogfrågor. 

• Jag tycker att den undervisning om alkohol, narkotika och tobak som jag fick 

i skolan har påverkat mig. 

• Det är okej om mitt barn dricker champagne på nyårsafton. 

• Det är bättre att jag köper ut än att någon annan gör det. 

Linjen 

Den här övningen går till så att man numrerar fem papper med siffrorna 1-5. 

Lägg ut dem på golvet, i en linje, med ganska stort mellanrum. Man läser 

sedan upp ett påstående. Föräldrarna ställer sig vid den siffra som bäst 

representerar det de anser. Nummer 1 betyder att man håller med helt och 

hållet, nummer 5 betyder att man absolut inte håller med. De som hamnar på 

samma nummer får diskutera med varandra. En person från varje siffra 

redovisar sedan tankarna man har i den gruppen. 

Exempel på påståenden 

• Det är oundvikligt att tonåringar dricker. 

• Skolans undervisning om alkohol, narkotika och tobak är det viktigaste för 

att mitt barn inte ska börja dricka alkohol. 

• Det är svårare att vara ung i dag än det var när vi var unga. 

• Det är bra om man som vuxen berättar allt om sina erfarenheter av alkohol 

eller droger för sina barn. 

Nästa steg 


AN 


Vad kan vi föräldrar göra 

gemensamt? 

Efter att ha diskuterat frågorna alkohol, narkotika och gränssättningsproblematiken 

är det viktigt att man funderar på hur man kan gå vidare. 

Kanske starta nattvandring? Eller en enkel telefonlista? I många kommuner 

jobbar man med föräldraöverenskommelser, vilket är något som vi också 

rekommenderar. Kan vi ha vissa gemensamma grundregler som vi alla kan 

hålla? 

Kontrakt 

Gör så här: 

Diskutera i grupper eller helklass och ta fram så många förslag som möjligt. 

Om det behövs kan du lyfta fram något av nedanstående förslag som 

starthjälp. Försök sedan att samsas om tre eller fyra av alla dessa punkter. 

Nästa gång ni har föräldramöte tar ni fram kontraktet igen och går igenom, 

diskuterar och ändrar om så behövs. 

Har ni föräldrar som inte kommit på mötet kan det vara en god idé att skicka 

ut kontraktet till dem, så de vet vad som diskuterats på mötet. 

Exempel 

Så här kan en överenskommelse föräldrar emellan formuleras: 

”Vi lovar att inte köpa ut alkohol till våra tonåringar och inte bjuda andras 

tonåringar på alkohol!” 

”Vi lovar att berätta för varandra om vi ser någon tonåring vi känner som är 

full eller ute på ställen eller tider där vi inte tror att han/hon bör vara.” 

”Vi är överens om att inte låta våra barn ta med alkohol hem till andras fester. 

Detsamma gäller tobak.” 

”Vi lovar att reagera om någon butik säljer folköl eller tobak till ungdomar. I så 

fall pratar vi direkt med butiken eller kontaktar kommunen eller polisen.” 

eller så här... 

”Vi föräldrar i klass …… har kommit överens om att våra barn: 

• Inte bör vara ute efter kl _____ på vardagar 

• Inte bör vara ute efter kl _____ på fredagar och lördagar. 

Som förälder i klassen ställer jag mig bakom denna överenskommelse.” 

Nästa steg 


AN 


Tips 

Tips 

Litteratur, hemsidor och filmer 

Litteratur 

• ”Tonårsparlören” (med tillhörande föräldramötes-kit). Alkoholkommittén, 2002. 

• ”Man vet inte var trappstegen är i livet”. Philip Lalander och Bengt Svensson, 

Skolverket, 1999. 

• ”Samtal om alkohol i skolan”. Alkoholkommittén, 2004. En bok som handlar om hur 

man diskuterar med elever, men har även vissa bra övningar för vuxna. 

• ”Våga vara vuxen”. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder. Alna riks, 2002. 

• ”Hjälp, jag är tonårsförälder”. Precens, Preventionscentrum, Stockholm, 2004. 

Hemsidor 

• www.fmn.se 

Föräldraföreningen mot narkotika. Beställ eller ladda ner ”Boken om droger” . 

• www.mentorsverige.se 

Med möjligheter att diskutera med andra föräldrar och ställa frågor till föräldrasvarare. 

Även fakta om droger. 

• www.can.se 

Information om droger, statistik mm. 

• www.drugsmart.com 

Möjligheter till interaktiv ANT-undervisning. 

• www.alkoholkommitten.se 

Fakta om alkohol. Beställ boken ”Tonårsparlören” gratis. 

• www.tobaksfakta.org 

Allt du vill veta om snusning och rökning. 

• www.vuxnamotdroger.se 

En hemsida som drivs av IOGT-NTO. Här finns bland annat droginformation och 

föräldrafrågor. 

• www.stockholm.se/foralder. 

Stockholm stads föräldrahemsida. Beställ boken ”Hjälp, jag är tonårsförälder” gratis. 

Film 

• ”Men alla andra får ju”. Sex stycken kortfilmer med diskussionsavsnitt. 

Producerad av STAD-projektet 1999, www.stad.org, tfn 08-737 51 21. 

• ”Tonårstankar”. Alkoholkommittén, 2004. 


AN 


Källor 

• Att upptäcka sitt barn. Athena och Socialstyrelsen, 1990. 

• Boken om droger. Folkhälsoinstitutet, 1998. 

• Drogvanor i årskurs 9 i Jönköpings län. Rapport nr 59. Centralförbundet för 

Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Stockholm, 2002. 

• Alkoholprevention i familjen ur Den svenska supen i det nya Europa, Laura 

Ferrer-Wreder, Nikolaus Koutakis & Håkan Stattin. Red Sven Andréasson. 

Förlagshuset Gothia. Stockholm, 2002. 

• Anden i flaskan - alkoholens betydelse i ungdomsgrupper. Philip Lalander. 

Stockholm/Stehag, Brutus förlag, 2001. 

• Attitydundersökning. Intervjuer med barn och ungdomar. Ped.Inst, 

Göteborg. Ulla Marklund, 1978. 

• Liv och Hälsa Ung. Fördjupningsstudie med djupintervjuer med 200 elever. 

Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet i Västerås. Kent Nilsson, 

2001. 

• Skolungdomars drog- och riskbeteende. Resultat från fyra 

drogvaneinventeringar 1993-2000. Stockholm Socialtjänstförvaltning FoUenheten. 

FoU-rapport 2001:2. Knut Sundell, 2001. 

• Superföräldrarna. Hem & Skola. Folkhälsoinstitutet och Systembolaget, 

1995. 

• Tonårsparlören, Alkoholkommittén, 2002. 

• ”Don´t drink and drive”, Vägverket, 2002. 

Teckningar ur ”Ensamma mamman” av Cecilia Torudd. Publicerade med 

tillstånd av Cecilia Torudd. 



AN 


Kontakter 

Adresser, telefonnummer och 

e-postadresser 

Karin H Mernelius, länssamordnare 

Landstingets kansli, Folkhälsoavdelningen, Box 1024, 551 11 Jönköping. 

Tfn vxl 036-32 40 01, direkt tfn 036-32 41 98, 

karin.mernelius@lj.se 

Rigmor Hedbjörk, brottsförebyggande koordinator 

Värnamo kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 331 83 Värnamo. 


rigmor.hedbjork@varnamo.se 

Nina Lindgren, kommunal samordnare 

Hammargården, Gnosjö kommun, 335 80 Gnosjö. 


nina.lindgren@gnosjo.se 

Folkhälsoavdelningen, Landstinget i Jönköpings län 

tfn 036-32 41 95. 

Luppen 

Luppen är ett kunskapscentrum - ett samarbete mellan länets kommuner, 

Kommunförbundet och Hälsohögskolan. 

Luppen kunskapscentrum, Box 1026, 551 11 Jönköping. 

Tfn 036-34 04 95. 



AN

Material för föräldraträffar - Värnamo kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?