12.09.2013 Views

Trådlösa sensornät

Trådlösa sensornät

Trådlösa sensornät

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Artiklar om<br />

<strong>Trådlösa</strong> <strong>sensornät</strong><br />

hämtade ur Automation nr 2/2011


<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

Nu står striden om<br />

de trådlösa <strong>sensornät</strong>en<br />

Bluetooth, Dash 7, Wireless Hart och Isa 100 är bara några av alla trådlösa nät<br />

18<br />

Sammanfattat<br />

x◗ <strong>Trådlösa</strong> <strong>sensornät</strong> är<br />

datanät för korta avstånd<br />

som kan användas i<br />

industrin.<br />

x◗ Det finns många olika<br />

nät att välja på.<br />

x◗ Några standardiserade<br />

nät är Bluetooth, Zigbee,<br />

Wireless Hart, Isa 100,<br />

6 Lowpan eller Dash 7.<br />

x◗ Snabbast av dessa är<br />

Bluetooth men näten kan<br />

bara ha åtta deltagare.<br />

x◗ Vissa av näten finns i<br />

drift ute i industrin, andra<br />

är mer eller mindre på<br />

provstadiet.<br />

<strong>Trådlösa</strong> datanät kommer att revolutionera<br />

industriproduktionen mer än något<br />

annat under min tid som processtekniker.<br />

Så sa Ulf Hamrin när han mottog Dag<br />

Björk löfs stora automationspris av itf för ett<br />

år sedan.<br />

– Med den trådlösa teknikens hjälp kan vi<br />

mäta på fler ställen än tidigare. Det skapar helt<br />

nya möjligheter att styra produktionen ef ektivt,<br />

menade han.<br />

Slipper man kablarna till mätinstrumenten,<br />

kan man sätta upp dem på ställen där man<br />

tidigare haft svårt att hämta mätvärden eller<br />

inte tyckt att det lönar sig. På samma sätt blir<br />

det betydligt lättare att göra tillfälliga installationer.<br />

Marknaden måste lugna sig<br />

Förväntningarna är alltså stora. Men om de<br />

trådlösa datanäten ska få denna omvälvande<br />

betydelse för industrin, liksom på många andra<br />

verksamhetsområden, måste marknaden lugna<br />

ner sig. För nu är det dags igen. Fältbusskampen<br />

har knappt hunnit lägga sig och striden<br />

mellan olika versioner av industriellt<br />

Ethernet pågår för fullt. Ändå är nästa kommunikationsbatalj<br />

under uppsegling nu när<br />

industrin ska införa trådlösa datanät. Vi är på<br />

väg in i Fältbussbråket 3.0 om man så vill.<br />

Frågan är vilket trådlöst nät ett industriföretag<br />

ska välja. Och det är inget självklart val,<br />

för precis som vid tidigare nätkamper, finns<br />

det många alternativ. Denna gång gäller striden<br />

nät som Bluetooth, Zigbee, Wireless Hart,<br />

Isa 100, 6 Lowpan eller Dash 7. Sedan har vi<br />

förstås wlan och alla proprietära nät.<br />

<strong>Trådlösa</strong> sensorer<br />

Trådlös teknik är förvisso inget nytt. wlan är<br />

vi bekanta med sedan länge och mobilt bredband<br />

har var och varannan människa även privat.<br />

På dessa områden är det heller inga pro­<br />

Nästa kommunikationsbatalj<br />

är under<br />

uppsegling nu när industrin<br />

ska införa trådlösa nät.”<br />

blem med att välja. Men det som nu letar sig<br />

in i industrin är de trådlösa <strong>sensornät</strong>en, wireless<br />

sensor networks på engelska. Det är nät<br />

som täcker en begränsad yta och för det mesta<br />

har måttlig överföringskapacitet. Normalt<br />

brukar sändningarna nå några tiotal eller möjligen<br />

ett hundratal meter med en hastighet på<br />

ett par hundra kilobit per sekund. Fast visst<br />

finns det nät som når längre eller sänder snabbare.<br />

Många av näten är inriktade på processindustrin<br />

eller på fastighetsautomation där den<br />

vanligaste tillämpningen är att överföra korta<br />

meddelanden, som mätvärden. Överföringstiderna<br />

ligger ofta runt 100 ms. Det finns snabbare<br />

nät, framförallt Bluetooth, och visst hittar<br />

man trådlösa nät också i verkstadsindustrin.<br />

Men att styra snabba förlopp trådlöst är inte<br />

särskilt vanligt.<br />

Välj nät efter tillämpning<br />

De trådlösa näten är så många att det blivit<br />

svårt att satsa på rätt häst och det får kunderna<br />

att tveka om tekniken. Lättare blir det inte<br />

av att många nät har ganska likvärdiga egenskaper.<br />

Men visst finns det skillnader.<br />

– Det är inte så att en storlek passar alla. Det<br />

gäller att välja det nät som är bäst för den tilllämpning<br />

man har, framhöll Tim Cutler, marknadschef<br />

på det amerikanska företaget rfm<br />

under ett föredrag på Scanautomatic i oktober<br />

förra året.<br />

Det är inte heller enbart tekniska data som <br />

Automation # 2:2011


Fem öppna <strong>sensornät</strong> plus wlan<br />

Nät Antal<br />

noder<br />

Dash 777<br />

Bluetoothhh<br />

Zigbeeee<br />

Wireless Harttt<br />

Isa 10000<br />

Maxavstånd<br />

Maxhastighet Fördröjning Meshnät Frekvens Standard Läs mer<br />

på sid<br />

Bluetooth 8 300 m 3 Mbit/s 10 ms (två noder) Nej 2,4 GHz IEEE 802.15.1 27<br />

Dash 7 10000 m 200 kbit/s Mindre än 2 s Nej 434 MHz Iso 18000-7 28<br />

Isa 100.11a 10000 200 m 250 kbit/s Mindre än 100 ms Ja 2,4 GHz IEEE 802.15.4 24<br />

Wireless Hart 250 200 m 250 kbit/s Genomsnitt 30 ms Ja 2,4 GHz IEEE 802.15.4 29<br />

Zigbee 250 75 m 20–250 kbit/s Ja 868 MHz (Europa)<br />

2,4 GHz<br />

WLAN 65000 100 m 11/ 54 Mbit/s (Ja) 2,4 GHz<br />

5,3 GHz<br />

IEEE 802.15.4 22<br />

IEEE 802.11<br />

Automation # 2:2011 19<br />

FIGUR: DAG TOIJER. FOTON: CONNECT BLUE, EMERSON PROCESS MANAGEMENT, OMNIPROCESS


<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

skiljer näten åt. Det finns andra påtagliga skillnader.<br />

Låg strömförbrukning är en faktor<br />

man bör ta i beaktande. Enheterna ska klara<br />

sig länge på ett batteri, så att man inte behöver<br />

byta ofta eller tvingas dra dit en kabel med<br />

strömförsörjning.<br />

Vissa nät, som Bluetooth och Wireless Hart,<br />

har kommit långt i utvecklingen. Det finns utrustning<br />

från många tillverkare att köpa och<br />

näten är i drift ute i industrin. Andra nät däremot<br />

befinner sig på försöksstadiet och har<br />

långt kvar till det kommersiella genombrottet.<br />

– Vid sidan av tekniken bör man alltså ta<br />

hän syn till hur populärt nätet är, hur många installationer<br />

och leverantörer det finns, poängterade<br />

Tim Cutler.<br />

Tre grupper<br />

De trådlösa <strong>sensornät</strong>en kan grovt delas in i<br />

tre grupper. Det är Bluetooth,<br />

det är alla nät som följer standarden<br />

ieee 802.15.4 och det är<br />

Dash 7. Tillsammans brukar<br />

dessa nät, liksom andra trådlösa<br />

nät för kortare avstånd<br />

kallas wpan, ”wireless personal<br />

area networks”. <strong>Trådlösa</strong><br />

korthållsnät skulle man<br />

väl kunna säga på svenska.<br />

Dessa nät, utom Dash 7, beskrivs<br />

av en standard som kallas<br />

ieee 802.15. Till detta nummer<br />

lägger man sedan en extrasifra<br />

för olika varianter<br />

av trådlösa korthållsnät.<br />

Standarden 802.15.4 beskriver<br />

till exempel långsamma<br />

korthållsnät.<br />

Till de nät som följer ieee 802.15.4 hör<br />

Zigbee, Wireless Hart, Isa 100 och 6 Lowpan.<br />

Gemensamt för dessa nät är att de använder<br />

samma frekvenser, nästan alltid 2,4 GHz, att<br />

de i bästa fall når ett par hundra meter och att<br />

de har en överföringshastighet på cirka 250<br />

kbit/s.<br />

– Fast de hastigheter och räckvidder som<br />

tillverkarna uppger får man ta med en stor<br />

nypa salt, anser Joakim Eriksson, forskare<br />

på Sics, Swedish Institute of Computer Science.<br />

– Det är att betrakta som absoluta maxvärden<br />

under mycket gynnsamma förhållanden.<br />

100 meters överföringsavstånd är en bra sifra<br />

utomhus med fri sikt och ingen metall i närheten.<br />

Inomhus är det kortare än så. Även has­<br />

20<br />

512 kPa<br />

Vid sidan av tekniken<br />

bör man alltså<br />

ta hänsyn till hur populärt<br />

nätet är, hur många installationer<br />

och leveranser de har.”<br />

Tim Cutler,<br />

rfm<br />

tigheten på 250 kbit/s får ses som ett värde man<br />

knappast kan uppnå i verkligheten.<br />

Bedräglig hastighet<br />

Hastigheten är dessutom ett bedrägligt värde.<br />

En sak är ju antalet bitar per sekund när man<br />

väl sänder, men till det måste man lägga väntetider<br />

för att få<br />

komma in<br />

Meshnät lever på hoppet<br />

många av <strong>sensornät</strong>en är så kallade meshnät. Det innebär att meddelandet<br />

kan hoppa från en enhet till en annan på vägen mot slutdestinationen.<br />

Med denna teknik når man längre avstånd, eftersom andra instrument<br />

på vägen fungerar som relästationer, där meddelandet så att säga<br />

”studsar”.<br />

meshteknik innebär att varje enhet, till exempel ett instrument, har två<br />

funktioner. Först och främst ska den kunna sända och ta emot information<br />

för egen del. Men alla deltagare i nätet ska också kunna fungera som<br />

relästationer för meddelanden som egentligen inte alls har med enheten<br />

att göra. Den ska bara fånga upp en sändning från någon annan och<br />

sedan vidarebefordra meddelandet på dess väg mot slutmålet.<br />

meshtekniken ökar avstånden ett nät kan täcka in. Det är också en<br />

metod att komma runt hinder genom att hitta alternativa vägar, vilket<br />

ökar överföringssäkerheten. Tekniken har många fördelar, men samtidigt<br />

tar varje hopp tid, vilket innebär fördröjningar om meddelandet ska<br />

genom föra många hopp på vägen till målet.<br />

<br />

FIGUR: DAG TOIJER<br />

Automation # 2:2011<br />

FOTO: INDUO WIRELESS


2011A-001A<br />

What increases transparency and<br />

flexibility at field level?<br />

Field instrumentation with WirelessHART communication provides you<br />

with innovative and cost-effective solutions.<br />

Increase the efficiency, availability and productivity of your process plant in the long term – by utilizing the WirelessHART<br />

open industrial communication protocol. Based on our in-depth experience in industrial wireless communication and the<br />

process industry, we have enhanced our portfolio with process instruments featuring WirelessHART communication. You<br />

profit from reliability, security, cost-efficiency and ease of use.<br />

Get more information: www.siemens.com/wirelesshart<br />

Answers for industry.<br />

Totally<br />

Integrated<br />

Automation<br />

Automation # 2:2011 21<br />

Siemens AB, Industry Sector, tfn 08-72815 00, www.siemens.se/industry


De hastigheter<br />

och räckvidder som<br />

tillverkarna uppger<br />

får man ta med en<br />

stor nypa salt.”<br />

22<br />

Zigbee sänder vid behov<br />

D en<br />

Joakim Eriksson,<br />

forskare, sics<br />

<br />

första specifikationen för Zigbee<br />

stadfästes 2004. Det är ett meshnät<br />

för sensorer, men i första hand avsett<br />

för fastigheter och hemautomation<br />

snarare än industrin. Nätet följer standarden<br />

ieee 802.15.4.<br />

Enheterna i ett Zigbeenät sänder bara<br />

då de har något att meddela, dessemellan<br />

ligger de i dvala. Det sparar<br />

ström men innebär att det blir svårt<br />

att säga hur lång tid överföringarna tar.<br />

Zigbee jobbar med en teknik som kalllas<br />

csma/cd, carrier sense multiple access<br />

– collisions detection. Det är<br />

samma metod som Ethernet använder<br />

för trådbundna sändningar. Tekniken<br />

fungerar bra i kontorsmiljö<br />

men är dålig på realtid. (Det är för att<br />

lösa detta problem som vi fått så<br />

många specialvarianter på in dustriellt<br />

Ethernet.)<br />

Enligt csma/cd kontrollerar den<br />

enhet som vill sända om nätet är fritt.<br />

Är det så, börjar sändningen. Är det<br />

däre mot någon annan som sänder,<br />

blir det till att vänta ett tag och<br />

försöka igen. Det här gör att man aldrig<br />

vet säkert när en sändning kan<br />

börja och förstås heller inte när den<br />

kommer fram.<br />

Liksom de flesta andra trådlösa <strong>sensornät</strong>en<br />

sänder Zigbee på frekvensen<br />

2,4 GHz. Det ökar risken för att nätet<br />

är upptaget, inte bara av andra medlemmer<br />

i nätet utan även av sändningar<br />

från andra nät i närheten, både<br />

Zigbee och andra. Frekvenshoppning<br />

vore ett sätt att minska den risken, men<br />

används inte av Zigbee. Man kan visserligen<br />

använda flera kanaler, 16 stycken,<br />

men dessa ställer man in och sedan<br />

ligger frekvensen fast även om man<br />

drabbas av störningar.<br />

Zigbee kan i och för sig sända på<br />

ytterligare en frekvens. I Europa är det<br />

868 MHz, i usa 915 MHz. En lägre frekvens<br />

innebär att överföringshastigheten<br />

sjunker men medför å andra sidan<br />

att avstånden kan<br />

Zigbee<br />

FOTO: DAG TOIJER<br />

på nätet med sin sänding. Dessutom är det ju<br />

viktigt vad man sänder. Långt ifrån allt som<br />

överförs är ju den information man egentligen<br />

vill vidarebefordra. Till själva meddelandet<br />

kommer ”overhead”, det vill säga teknisk information<br />

som har att göra med själva sändningen.<br />

Adress till mottagaren till exempel.<br />

Denna del av sändningen kan ju vara mer eller<br />

mindre omfattande och tar tid att sända. Ju<br />

mer overhead ju längre tid förstås.<br />

Många av näten i den här gruppen är så kalllade<br />

meshnät. Det innebär att information kan<br />

hoppa från en enhet till en annan på vägen<br />

mot slutdestinationen. Med denna teknik når<br />

man längre avstånd, eftersom andra instrument<br />

på vägen fungerar som relästationer,<br />

där medde landet så att säga ”studsar”. Samtidigt<br />

tar varje hopp tid, vilket innebär fördröjningar<br />

om med delandet ska genomföra många<br />

hopp på vägen till målet.<br />

Men oavsett hastigheten, är det kanske inte<br />

antalet millisekunder för en sändning som är<br />

det verkligt viktiga inom många tillämpning­<br />

öka. Dessutom und viks trängseln på<br />

2,4­gi ga hertzbandet. Men att arbeta<br />

med 868 MHz innebär att apparaten,<br />

liksom elektroniken under skalet, är<br />

begränsad till Europa. I praktiken är<br />

det också mycket få som tillverkar<br />

Zigbeeutrustning för 868 MHz.<br />

Hittills har Zigbee inte varit lika öppet<br />

som andra nät, enligt Joakim Eriksson<br />

på Sics. Organisationen bakom nätet,<br />

the Zigbee Alliance, har varit snåla<br />

med att lämna ut de tekniska specifikationerna.<br />

Men nu är en förändring<br />

på väg.<br />

– De amerikanska nätbolagen vill ha<br />

Zigbee för övervakning av elnäten. Och<br />

då krävs öppenhet om tekniken.<br />

Automation # 2:2011


ar, utan förutsägbarheten, om nätet är deterministiskt.<br />

Många gånger är det viktigare att<br />

man kan vara helt säker på att ett meddelande<br />

kommer fram oförvanskat inom en bestämd<br />

tidrymd, om än lite långsamt, än att det går så<br />

rasande fort.<br />

Zigbee sänder vid behov<br />

Av de trådlösa <strong>sensornät</strong>en som följer ieee<br />

802.15.4 är det framförallt Zigbee och Wireless<br />

Hart som hunnit få spridning. Zigbee är<br />

ett meshnät för sensorer, men snarare för fastig<br />

heter och hemautomation än för industrin.<br />

Wireless Hart är redan från början konstruerat<br />

för processindustrin<br />

Enheterna i ett Zigbeenät sänder bara när<br />

de har något att meddela, dessemellan ligger<br />

de i dvala för att spara ström. När en enhet<br />

vill sända kontrollerar den om nätet är fritt.<br />

Är det så, börjar sändningen. Är det däremot<br />

någon annan som sänder, blir det till att vänta<br />

ett tag och försöka igen. Det här gör att man<br />

aldrig säkert vet när en sändning kan börja<br />

FOTO: NILS LINDSTRAND<br />

<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

Frekvenshopp minskar störning<br />

många trådlösa <strong>sensornät</strong>, exempelvis Zigbee, Wireless Hart, Bluetooth<br />

och Isa 100, sänder på samma frekvens, 2,4 GHz. Orsaken är att<br />

detta frekvensområde är fritt att använda utan licens i hela världen, vilket<br />

förstås förenklar. Nackdelen är att alla vill använda just det här frekvensbandet.<br />

Inte bara alla sändare i samma nät eller ens nät av samma typ,<br />

utan också många andra nät. Till och med mikrovågsugnar använder den<br />

här frekvensen. Det gör att risken för störningar är stor, liksom att sändningsutrymmet<br />

är upptaget när en enhet vill sända.<br />

ett sätt att komma runt detta problem är frekvenshoppning. Att man<br />

använder 2,4 GHz betyder inte att man sänder på exakt denna frekvens,<br />

utan man har tillgång till ett frekvensband som sträcker sig en liten bit<br />

upp på skalan. Detta utrymme delas in i frekvenskanaler. Frekvenshoppning<br />

innebär att om en enhet upptäcker problem på den frekvenskanal<br />

där den sänder, så kan sändningen automatiskt byta till en annan kanal.<br />

Detta ökar framkomligheten och minskar risken för störningar.<br />

Wireless Hart, Bluetooth och Isa 100 använder frekvenshoppning. Zigbee<br />

gör det inte.<br />

och förstås heller inte när den kommer fram.<br />

Även Wireless Hart är ett meshnät men här<br />

är alla sändningar schemalagda, inklusive hop­ <br />

På anläggningar som täcker stora områden<br />

sparar trådlös teknik mycket kabeldragning.<br />

Nynas raffinaderi i Nynäshamn använder<br />

Wireless Hart.<br />

Automation # 2:2011 23


<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

<br />

pen, för att på så sätt göra överföringen förutsägbar<br />

och fungera i realtid. Alla behöver förstås<br />

inte sända lika ofta och ska man utnyttja<br />

nätet på bäs ta sätt gäller det att göra ett bra<br />

sändningsschema.<br />

– Det här kräver kunskap och jag tror att hur<br />

man optimerar nätens sändningsscheman kommer<br />

att bli en konkurrensfaktor för företagen<br />

som bygger näten, förutspår Joakim Eriksson.<br />

Isa 100 för alla<br />

Ett färskare <strong>sensornät</strong> kallas oftast Isa 100, fast<br />

ska man vara korrekt heter det egentligen Isa<br />

100.11a. Isa 100 är namnet på den arbetsgrupp<br />

inom den internationella automationsorganisationen<br />

isa som standardiserar alla slags trådlösa<br />

nät för industrin. Längst har man kommit<br />

med det trådlösa korthållsnätet 11a, men<br />

med tiden ska man få med allt upp till nät som<br />

täcker hela fabriken och till och med fjärrkommunikation<br />

till andra anläggningar.<br />

24<br />

Isa 100 ska täcka allt<br />

Ett av de nyaste trådlösa <strong>sensornät</strong>en heter<br />

egentligen Isa 100.11a. Något mer säljande<br />

namn finns inte, så det blir ofta förkortat till<br />

enbart Isa 100, vilket egentligen är namnet på<br />

den arbetsgrupp inom den internationella auto<br />

mationsorganisationen isa som arbetar med<br />

alla sorters trådlös kommunikation i industrin.<br />

Längst har arbetet kommit med det trådlösa<br />

korthållsnätet 11a, men med tiden ska gruppen<br />

få med allt upp till nät som täcker hela<br />

fabriken och till och med fjärrkommunikation<br />

till andra anläggningar.<br />

Isa 100:s <strong>sensornät</strong>, alltså Isa 100.11a, bygger<br />

på standarden ieee 802.15.4 och använder<br />

frekvenshoppning. Det är ett meshnät med<br />

schemalagda sändningar. Enligt upphovsmännen<br />

vänder sig detta nät till användningsområden<br />

som tillåter tidsfördröjningar på 100 ms.<br />

Eftersom målet för Isa 100 är att standardisera<br />

alla typer av trådlösa industrinät, arbetar<br />

man på att övergången mellan olika nät<br />

ska gå enkelt. Sömlöst som det heter numera.<br />

Tanken är att man ska vara oberoende av kommunikationsprotokoll<br />

och kunna överföra<br />

Mod bus­ och Profibusmeddelandenlika­<br />

ISA 100<br />

Alla vill<br />

använda<br />

det här frekvensbandet.<br />

Inte bara<br />

alla sändare i samma<br />

nät eller ens nät<br />

av samma typ, utan<br />

också många andra<br />

nät. Till och med<br />

mikrovågsugnar.”<br />

väl som Hart eller något annat. Så långt har<br />

man dock inte kommit ännu. Man skulle<br />

kunna tro att det till exempel skulle gå att<br />

överföra Hartmeddelanden med Isa 100, men<br />

så är det inte – i alla fall inte ännu, även om<br />

samtal lär pågå.<br />

Det praktiska arbetet med Isa 100 har över<br />

huvud taget inte kommit särskilt långt. När vi<br />

på Automation gjorde en marknadsöversikt<br />

för trådlös industriutrustning förra året var det<br />

bara två tillverkare som angav att de kunde<br />

leverera instrument för Isa 100: Honeywell och<br />

Yokogawa.<br />

Vitsen med standardisering rent allmänt<br />

är ju att utrustningar från olika tillverkare ska<br />

kunna utbyta information i ett gemensamt nät.<br />

Men inte heller där finns några slående exempel<br />

med Isa 100. Just nu pågår sådana försök<br />

på ett enda ställe, en kemisk industri i Texas.<br />

I provnätet ingår fem typer av instrument från<br />

tre tillverkare: Gastronics, Honeywell och Yokogawa.<br />

Även Isa 100:s <strong>sensornät</strong>, alltså Isa 100.11a,<br />

bygger på standarden ieee 802.15.4. Det är ett<br />

meshnät med schemalagda sändningar. Enligt<br />

upphovsmännen vänder sig tekniken till användningsområden<br />

som tillåter tidsfördröjningar<br />

på cirka 100 ms.<br />

Tanken är att Isa 100 ska vara oberoende<br />

av kommunikationsprotokoll och kunna öv erföra<br />

Modbus­ och Profibusmeddelanden likaväl<br />

som Hart eller något annat. Det praktiska<br />

arbetet med Isa 100 har dock inte kommit särskilt<br />

långt ännu.<br />

Honeywell kombinerar två nät<br />

Längst med att utnyttja Isa 100.11a har Honeywell<br />

kommit med sitt koncept One wireless<br />

som samordnar flera olika trådlösa nät. För<br />

lokal kontakt med sensorerna används Isa<br />

100­nätet. Om mätvärdet behöver ta sig fram<br />

längre sträckor används wlan istället.<br />

Fler nät som följer ieee 802.15.4 är på väg.<br />

FOTO: OMNIPROCESS<br />

Transmitter för differenstryck<br />

från Yokogawa<br />

som kommunicerar<br />

via Isa 100.<br />

Automation # 2:2011


Ett av dessa är 6 Lowpan. Detta nät använder<br />

samma adressering som Internet, det vill säga<br />

ip­adressering. Det betyder att man i princip<br />

får ett obegränsat antal adresser, som dessutom<br />

fungerar även ute på tcp/ip­nät. Det betyder<br />

också att man kan utnyttja mycket standardteknik<br />

från andra områden.<br />

Snabbare med Bluetooth<br />

Ett snabbare trådlöst korthållsnät är Bluetooth<br />

med överföringshastigheter upp till 3 Mbit/s.<br />

Även väntetiderna är korta. Däremot kan Bluetoothnäten<br />

bara ha högst åtta deltagare, vilket<br />

är en väsentlig skillnad mot de hundratals noderna<br />

i andra nät.<br />

Har man åtta deltagare i nätet blir den totala<br />

över föringstiden, inklusive väntan, i värsta<br />

fall 50 ms. Är det däremot bara två deltagare<br />

kan tidsfördröjningen komma ner till 5<br />

ms. Snabbheten gör att Bluetooth gärna används<br />

i maskiner. Inte minst gäller det rörliga<br />

sådana där trådbunden kommunikation är<br />

ett problem. Kablarna slits ut av rörelsen och<br />

i roterande maskiner kan de trassla till sig. <br />

TURCKS<br />

TRÅDLÖSA I/O<br />

DX70:<br />

Point-to-Point kommunikation<br />

DX80:<br />

Trådlöst nätverk med multipla I/O-noder<br />

DX99:<br />

ATEX-godkända I/O-noder<br />

Dataradio:<br />

Seriell kommunikation<br />

FOTO: EMERSON PROCESS MANAGEMENT<br />

Sense it! Connect it! Bus it! Solve it!<br />

Instrument från Emerson Process för Wireless<br />

Hart som mäter tryck och temperatur.<br />

www.turck.se<br />

TURCK<br />

EA Rosengrensgata 32<br />

421 31 Västra Frölunda<br />

Tel: +46-31-47 16 05<br />

Fax: +46-31-47 16 30<br />

E-mail: sweden@turck.com<br />

Internet www.turck.se<br />

S0335_SE_185x131_DX80.indd 1 05.01.2011 11:12:55<br />

Automation # 2:2011 25


<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

FIGUR: DAG TOIJER<br />

26<br />

Honeywell kombinerar två nät<br />

WLAN<br />

hos honeywell ingår det nya <strong>sensornät</strong>et Isa 100.11a som<br />

en del i ett större koncept kallat Onewireless. Det är en teknik<br />

som utnyttjar två sorters trådlös överföring i en speciell typ<br />

av meshnät.<br />

för den lokala kontakten med sensorerna används Isa<br />

100-nätet. Men till skillnad från andra meshnät så sänds alla<br />

meddelanden till och från sensorerna direkt till en så kallad<br />

multinod som utgör spindeln i det lokala <strong>sensornät</strong>et. En<br />

sådan multinod kan hålla kontakt med hundra lokala instrument<br />

via Isa 100.<br />

Om meddelandet behöver ta sig fram längre sträckor, övergår<br />

multinoden till att skicka det vidare över trådlöst wlan<br />

till nästa multinod och så vidare till slutmålet. Är slutdestinationen<br />

ett instrument, övergår sändningen åter till Isa 100<br />

sista sträckan. Är målet någon typ av datorsystem, kan den<br />

sista wlan-noden anslutas direkt dit. Informationen kan<br />

<br />

WLAN<br />

Dash 7 är ett <strong>sensornät</strong> som kommer från<br />

ett helt annat håll än övriga nät, nämligen från<br />

rfid. Detta nät arbetar på en lägre frekvens än<br />

övriga <strong>sensornät</strong>, 434 MHz. Det betyder att<br />

öv er föringsavstånden kan bli förhållandevis<br />

långa, mel lan 5 och 10 km enligt uppgift. Samtidigt<br />

blir hastigheten lägre, maximalt 200<br />

kbit/s. Den maximala tidsfördröjningen är<br />

också relativt lång, den uppges kunna gå upp<br />

till två sekunder. En fördel med Dash 7 är att<br />

nätet är bra på kontakt med rörliga föremål.<br />

wlan kan komma i framtiden<br />

Talar man om lokal trådlös datatrafik, kan man<br />

knappast förbigå wlan, Wi­Fi, trådlöst Ethernet<br />

eller vad man nu vill kalla det. Det är i och<br />

ISA 100<br />

förstås också skickas åt andra hållet, från dator till instrumenten<br />

ute på fältet.<br />

Genom att också använda wlan vinner man flera fördelar,<br />

menar man hos Honeywell. Dels kan man nå avstånd uppemot<br />

en kilometer, dels har ju wlan högre hastighet, upp till<br />

54 Mbit/s.<br />

sensorerna behöver bara sända över korta avstånd,<br />

vilket drar lite energi, och de kan klara sig på vanliga batterier<br />

i flera år, enligt Diedrik Mols. De betydligt färre multinoderna,<br />

som sänder över längre avstånd behöver mer ström,<br />

men kan strömförsörjas via kabel.<br />

Onewireless siktar på tillämpningar som klarar sig med tidsfördröjningar<br />

runt 100 ms. Nät av den här typen finns installerade<br />

på många fabriker runt om i världen, dock ingen i<br />

Sverige.<br />

för sig inte ett nät avsett för den typ av tilllämpningar<br />

där man hittar <strong>sensornät</strong>en, utan<br />

för stora datamängder. Hastigheten är hög, upp<br />

till 54 Mbit/s.<br />

– Samtidigt är det en stor fördel att dataavdelningen<br />

på företaget är bekant med tekniken,<br />

eftersom den är så spridd, menar Tim Cutler<br />

på rfm.<br />

– Det finns också ett stort utbud av elektronik<br />

och teknikutvecklingen går fort.<br />

Ett problem har varit att wlan drar mycket<br />

ström, men ny teknik är på väg att minska<br />

strömförbrukningen. Som Honeywell visat, det<br />

går ju också att kombinera renodlade <strong>sensornät</strong><br />

med wlan till en helhetslösning. Och få<br />

trodde ju för tio år sedan att Ethernet skulle <br />

Automation # 2:2011


6 Lowpan har samma adresser som Internet<br />

D et<br />

nya nätet 6 Lowpan skiljer sig från de<br />

flesta andra <strong>sensornät</strong>en i och med att det<br />

använder samma adressering som Internet, det<br />

vill säga ip­adressering. Dessutom används<br />

den nya versionen av adressering, ip version 6<br />

(därav sexan i namnet 6 Lowpan). Det betyder<br />

att man i princip får ett obegränsat antal<br />

adresser, som dessutom fungerar på alla tcp/<br />

ip­nät, förutsatt att dessa använder adressystem<br />

version 6 – vilket i och för sig inte så<br />

många gör ännu. (Mer om ip v6 finns att läsa<br />

i Automation nummer 11:2010).<br />

– Men antalet adresser är knappast det<br />

avgörande. Viktigare är att man kan ut­<br />

Bluetooth är ett trådlöst korthållsnät som<br />

följer en egen version av standarden ieee<br />

802.15, med en annan slutsifra än de långsamma<br />

näten. Standarden för Bluetooth heter<br />

802.15.1. Nätet är också förhållandevis<br />

snabbt, med överföringshastigheter upp till 3<br />

Mbit/s. Även väntetiderna är korta. Myntets<br />

baksida är att Bluetoothnäten kan ha högst<br />

åtta anslutna enheter, vilket ju är väsentligt<br />

mindre än de hundratals noderna i andra<br />

<strong>sensornät</strong>.<br />

Bluetooth är inte heller riktigt jämförbart<br />

med de mer renodlade <strong>sensornät</strong>en. Det konstruerades<br />

av Ericson och används i oerhört<br />

många sammanhang, från hörsnäckor för mobiltelefoner<br />

till<br />

trådersättare i<br />

datorsystem.<br />

In om industrin har det fått användning som<br />

ett mer generellt automationsnät för kortare<br />

avstånd.<br />

Bluetooth<br />

Snabbheten och karaktären av kabelersättare<br />

i mindre installationer, gör att Bluetooth<br />

ofta används i maskiner, inte minst rörliga sådana<br />

där trådbunden kommunikation är ett<br />

problem. Med den trådlösa kommunikationen<br />

slipper man kablar som slits ut av rörelsen<br />

eller trasslar in sig i roterande maskiner.<br />

Bluetooth används också för exempelvis lokal<br />

kontakt med styrsystem.<br />

Näten har en renodlad master–slavstruk­<br />

nyttja befintlig teknik som används i andra<br />

sammanhang, menar Joakim Eriksson, forskare<br />

på Sics.<br />

6 Lowpan kan kommunicera via många typer<br />

av trådlösa medier, men hittills har man<br />

koncentrerat arbetet till 802.15.4. Det betyder<br />

att nätet har ungefär samma prestanda som<br />

andra nät som följer denna standard. Även 6<br />

Lowpan kan utnyttja meshöverföring.<br />

6 L0wpan<br />

Bluetooth går snabbt<br />

Omvandlare från<br />

Connectblue som<br />

överför seriekommunikation<br />

som rs 232<br />

till Bluetooth.<br />

tur med frågor och svar. Det betyder att sändningarna<br />

blir synnerligen förutsägbara. Har<br />

man begränsat sig till två deltagare, en master<br />

och en underordnad enhet, kan tidsfördröjningen<br />

komma ner till 5 ms. Är det ett nät<br />

med det maximala antalet åtta deltagare, kan<br />

fördröjningen bli i storleksordningen 50 ms.<br />

Bluetooth arbetar på frekvensen 2,4 GHz och<br />

använder frekvenshoppning för att öka överföringssäkerheten.<br />

Meshteknik används inte.<br />

Bluetooth finns i tre klasser med olika efekter<br />

och därmed olika överföringsavstånd.<br />

Den högsta efektklassen ligger på 100 mW<br />

och når åt min stone 100 m.<br />

– I gynnsamma fall kan<br />

man nå 300 m inomhus och<br />

upp till 1 km utomhus, säger Mats Andersson<br />

på Connectblue, ett svenskt företag som länge<br />

arbetat med Bluetooth i industritillämpningar.<br />

Att Bluetooth mest används utanför industrin<br />

borgar för en snabb teknisk utveckling<br />

och stora volymer på elektroniken, vilket håller<br />

priserna nere. Dessutom finns mycket kunskap<br />

om Bluetooth spridd över världen. Antalet<br />

sålda integrerade kretsar för Bluetooth uppgår<br />

till hundratals miljoner varje år.<br />

Automation # 2:2011 27<br />

FOTO: CONNECTBLUE


<strong>Trådlösa</strong> nät<br />

28<br />

Dash 7 kommer från rfid<br />

N ätet<br />

Dash 7 kommer från ett helt annat håll<br />

än övriga <strong>sensornät</strong>, eftersom det har sitt<br />

ursprung i rfid. Det är i och för sig ingen<br />

onaturlig utveckling. rfid är ju<br />

en teknik<br />

för att överföra information med radiostrålning,<br />

men vanligtvis handlar det om<br />

meddelanden från en rfid­bricka (”tagg”) till<br />

en läsare eller vice versa.<br />

Vid läsning av taggar, är det läsaren som<br />

trådlöst överför energi till taggen som sedan<br />

kan sända information tillbaka till läsaren. I<br />

Dash 7 har man så kallad aktiv rfid­teknik,<br />

det vill säga sändaren har sin egen strömförsörjning<br />

i form av ett batteri.<br />

Dash 7­nätet utgår från rfid­standarden Iso<br />

18000. Just den variant som används för <strong>sensornät</strong>et<br />

heter Iso 18000­7 (därav namnet<br />

Dash 7, det vill säga ”Streck 7”).<br />

Intressanta länkar<br />

Bakom de trådlösa <strong>sensornät</strong>en står företag eller organisationer. Här är<br />

adresser till mer information om näten som nämns i artikeln.<br />

Bluetooth Special Interest Group www.bluetooth.org<br />

Dash 7 Alliance www.dash7.org<br />

Enocean Alliance www.enocean­alliance.org<br />

Isa 100 www.isa.org/isa100<br />

National Instruments Wireless Sensor Network www.ni.com/wsn<br />

One Wireless (Honeywell) www.thewirelessplant.com<br />

Wireless Hart (Hart Communication Foundation) www.hartcomm.org<br />

Zigbee Alliance www.zigbee.org<br />

6 Lowpan www.6lowpan.org<br />

<br />

Dash 7<br />

fungera som fältbuss, om än med vissa modifieringar.<br />

Idag vet vi bättre. Så vem vet vad<br />

framtiden bär med sig för wlan ute i fabrikerna.<br />

Angränsande områden<br />

Utöver de öppna <strong>sensornät</strong>en finns alla proprietära<br />

nät. Ett exempel är National Instruments<br />

Wireless Sensor Network, som är en mo­<br />

Dash 7 arbetar på en lägre frekvens än övriga<br />

<strong>sensornät</strong>, 434 MHz. Den låga frekvensen<br />

betyder att överföringsavståndet blir längre<br />

än för de andra <strong>sensornät</strong>en, upp till 5 km<br />

enligt vissa, 10 km enligt andra. Samtidigt blir<br />

hastigheten lägre, maximalt 200 kbit/s. Någon<br />

meshmöjlighet finns inte, men å andra<br />

sidan är överföringsavstånden långa ändå.<br />

– En fördel med Dash 7 är också att nätet är<br />

bra på att hålla kontakt mellan rörliga punkter,<br />

förklarar Tim Cutler på rfm.<br />

Dash 7 är händelsestyrt, det vill säga en enhet<br />

sänder när den har något att meddela.<br />

Den maximala tidsfördröjningen är lång, den<br />

uppges kunna gå upp till två sekunder. Näten<br />

är å andra sidan strömsnåla, vilket gör att batterier<br />

räcker länge. Dash 7 använder den nya<br />

adresseringstekniken för Internet, ip v6.<br />

– Man kan se klara fördelar med detta nät i<br />

vissa situationer, men ännu är det så gott som<br />

oprövat på fältet, är slutsen från Tim Cutlers<br />

på rfm.<br />

Vi är på väg in i Fältbussbråket<br />

3.0.”<br />

difierad variant av Zigbee. Nätet finns i en hel<br />

del tillämpningar, från gruvor till marinteknik.<br />

En av fördelarna National Instruments<br />

fram håller är kopplingen till företagets mätprogramvara<br />

Labview. Men detta nät är alltså<br />

inte öppet som de standardiserade näten.<br />

Tittar man på angränsande användningsområden<br />

som fastighetsautomation finns andra<br />

nät, exempelvis Enocean. Denna teknik togs<br />

fram för helt sladdlösa lampströmbrytare.<br />

Istället för att bryta strömmen i en kabel sänds<br />

en radiosignal till lampan där strömmen bryts<br />

på riktigt. Strömmen för sändningen genererar<br />

man genom att trycka på knappen, så sändarna<br />

klarar sig utan batteri. Enoceantekniken<br />

är inte lika säker som övriga <strong>sensornät</strong>,<br />

menar Tim Cutler. Nätet är inte heller särskilt<br />

robust, det vill säga motståndskraftigt mot<br />

störningar. Men billigt, strömsnålt och enkelt<br />

är det.<br />

Dag Toijer<br />

Automation # 2:2011


Trådlöst Hart passar tiden<br />

Wireless Hart bygger på samma<br />

standard som många av de andra<br />

<strong>sensornät</strong>en, ieee 802.15.4, med allt vad<br />

det innebär om frekvenser, över föringshastigheter<br />

och avstånd. Men Wireless<br />

Hart är just vad namnet anger, en<br />

variant av processindustrins Hartprotokoll<br />

fast med radiovågor istället för<br />

en kabel. Trådlös överföring togs med<br />

i den generella Hartspecifikationen<br />

2007. Att Wireless Hart är en del av<br />

Hartspecifikationen betyder att man<br />

inte bara specificerar de fysiska förutsättningarna,<br />

som radiofrekvenser, och<br />

hur man kommer åt nätet, utan hela<br />

konceptet upp på tillämpningsnivån.<br />

Wireless Hart är ett meshnät med alla<br />

sändningar schemalagda, inklusive<br />

hoppen. Det innebär att överföringarna<br />

blir helt förutsägbara och fungerar<br />

i realtid. Varje enhet har specificerade<br />

”slottar”, tidsluckor och frekvenser<br />

att sända på. Det finns också utrymme<br />

för oförutsedda sändningar.<br />

Att överföringarna är schemalag­<br />

Wireless Hart<br />

Marknadsöversikt trådlösa nät<br />

I<br />

da, innebär inte att alla går lika fort.<br />

Hur fort en sändning kommer fram<br />

beror på en mängd faktorer, som hur<br />

ofta enheterna har sin schemalagda<br />

tid att sända och hur många hopp som<br />

ska genomföras på vägen. Men enligt<br />

Hart Communication Foundation, orga<br />

nisationen bakom Hartprotokollet,<br />

ligger genomsnittsfördröjningen på cirka<br />

30 ms. För att öka överföringssäkerheten<br />

utnyttjar Wireless Hart fre kvenshoppning.<br />

Många stora tillverkare av processautomation<br />

har instrument för anslutning<br />

till Wireless Hart. Förra året<br />

gjorde Automation en översikt med<br />

utrustning för trådlösa industrinät. I<br />

denna återfanns utrustning för Wireless<br />

Hart från tio tillverkare på den<br />

svenska marknaden. Ser man det på<br />

världsbasis, finns det betydligt mer än<br />

så. Det finns också åtskilliga installationer<br />

i drift, även i Sverige.<br />

Automations marsnummer förra året (nummer<br />

3:2010) presenterade vi en marknadsöversikt<br />

med industriprodukter för trådlös da­<br />

Nivåradar från Rosemount Rex. Den<br />

är utrustad med en ”Thum”, en adapter<br />

för överföring via Wireless Hart.<br />

ta överföring. Där ingick både produkter för<br />

trådlösa <strong>sensornät</strong>, wlan, gsm och annan trådlös<br />

överföring.<br />

Du kan ladda ned artiklarna om <strong>Trådlösa</strong><br />

<strong>sensornät</strong> utan kostnad från vår hemsida.<br />

www.automation.se/tradlost<br />

Automation # 2:2011 29<br />

FOTO: EMERSON PROCESS MANAGEMENT

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!