stärk barnens självkänsla genom rörelse bristande motorik ...

stärk barnens självkänsla
genom rörelse
bristande motorik begränsar barn från att leka på
samma villkor som sina kamrater. Hjälp dem att utveckla
sin rörelseförmåga och stärka sin självkänsla.
Av Mimmi Alburg
”Jag kan inte åka skridskor för mina skridskor är
för snabba.” Wilma 5 år
När lilla Wilma sa dessa kloka ord tänkte jag:
”Vilken tur att det inte beror på dig själv”.
Wilmas kommentar visar på en god självkänsla,
hon är trygg i vad hon kan och den
hon är. Att hon inte kan åka skridskor beror
ju faktiskt, enligt henne själv, på skridskorna,
och dem rår hon följaktligen inte över. Och
det bästa med Wilma är, att när för skolan
åker skridskor tillsammans, försöker och kämpar
hon, och blir också bättre på att åka.
Jag skulle vilja jämföra Wilma med Hugo,
också han 5 år, som en gång gav en liknade
kommentar när barnen i hans grupp gick
balansgång på en gymnastikbänk: ”Jag
vill inte gå därför mina fötter är för stora så
de får inte plats på bänken.” Hugo vill inte
försöka, inte ens med hjälp, och till skillnad
från Wilma lägger han skulden på sig själv,
eller i alla fall på sina fötter. Han har inte
självtillit och drivkraft nog att försöka, och
går därmed miste om det träningstillfälle
som skulle ha kunnat hjälpa honom.
Leka på lika villkor
Både Wilma och Hugo har en motorisk utmaning
att träna på, men det är inga moment
som kan betraktas som absolut nödvändiga
för dem att behärska. Men det är övningar
som barnen själva upplever att de ska kunna,
och de jämför sig med andra. Om bristande
motorik begränsar ett barn från att leka på
samma villkor som kamraterna, eller om barnets
bristande motorik innebär ständiga misslyckanden,
såväl i grovmotoriska övningar
www.forskoleforum.se
som i finmotoriskt arbete, är det förståligt att
självkänslan dalar. I takt med lägre självkänsla
minskar dessutom barnets motivation att
försöka. Då måste vi vuxna pedagoger, ledare
eller föräldrar reagera och agera.
Övningar på rätt nivå
Foto: Shutterstock
Enligt många nu kända utvecklingsteorier
(Jagtøien, 2000, Grindberg, 2000 m.fl.), sker
motorisk utveckling efter tre principer:
• den proximo-distala principen – från centralt
till perifert, d.v.s. rörelser som utgår
från mitten av kroppen och fortsätter ut
i t.ex. händer och fötter. Denna princip
sker parallellt med …
• den cephalo-kaudala principen – uppifrån
och nedåt, d.v.s. barnet kan först kontrollera
rörelser högt upp på kroppen
(huvudet) och sist det som är långt ner
(fötterna)

• den tredje principen – om differentiering
och integration, innebär att utveckling
sker från grovmotoriska rörelser mot finmotoriska.
Dessa principer innebär med andra ord att
ett barn först måste behärska centrala och
stora rörelser, för att sedan kunna utveckla
de mer perifera och finmotoriska rörelserna
som t.ex. hålla pennan och klippa. Ett barn
med motoriska svårigheter måste därför få
chansen att backa tillbaka, och genom ett
lekfullt arbetssätt få möjlighet att öva och
uppleva rörelse glädje i de grundläggande
övningarna. Och då på ett sätt som gör att
barnet upplever att det duger precis som det
är. Genom att vi låter barnen hoppa, klättra,
springa, hänga, kasta/fånga, balansera med
mera, och ger dem motoriska utmaningar på
lagom nivå, så hjälper vi dem att utvecklas
vidare. Med fel nivå, d.v.s. för hög kravnivå,
stärks inte barnens självkänsla.
Det är känslan av att lyckas och känslan
av att behärska sin kropp som ger självförtroende!
Bemötandet
När motoriken sätter hinder för barnet i
vardagsmotoriska moment begränsas också
självständigheten i stor grad. Att kunna själv
ger självkänsla. Genom att ge barnet stöd för
att ”kunna själv” eller ”så gott det går själv”,
bemöter vi det med respekt och på barnets
www.forskoleforum.se
egen nivå. Maria Montessori var troligen en
av de första pedagogerna som insåg värdet
av motoriska och sensoriska inlärningsmaterial.
Vi som i dag är lärare i förskolan
eller föräldrar till förskolebarn har stora möjligheter
att aktivt och medvetet välja leksaker
och inlärningsmaterial som främjar barns
motoriska och sensoriska utveckling. Vi kan
också erbjuda och inspirera barn till aktiviteter
som främjar rörelse och stimulerar deras
sinnen. Alla barn har starka sidor och sådant
som fungerar bra – glöm inte att använda
detta.
Vad kan förskolan göra?
Roliga lekar och övningar där hela kroppen
används ger inte bara barnen rörelseglädje
och roar inte bara för stunden – det utvecklar
också barnen i sin helhet. Att behärska sin
kropp, känna sin kropps möjligheter, känna
att man duger som man är, men även acceptera
sina begränsningar, är viktiga steg i
utvecklingen.
Låt barnen uppleva rörelsegädje, det ger
dem god självkänsla!
Lästips:
Barn i rörelse, Grindberg och Jagtøien,
Studentlitteratur 2000
Motorik, lek och lärande, Jagtøien, Hansen,
Annerstedt, Multicare förlag 2000