Rapporten ”I Skatteverkets kvarnar” - Skattebetalarna

Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet om rättssäkerhet för företagare 

I Skatteverkets kvarnar

2 

Innehåll 

1 VI HAR ORDET sid 3 

2 SAMMANFATTNING sid 4 

3 INLEDNING OCH BAKGRUND sid 5 

4 I SKATTEVERKETS KVARNAR 

Kicki Igelström sid 6 

Elias Melki sid 10 

5 SYFTE sid 14 

6 RÄTTSSÄKERHET sid 15 

7 REFERENSER sid 33 

8 FÖRETAGARFÖRBUNDET sid 34 

9 SKATTEBETALARNAS FÖRENING sid 35 

Postadress Skattebetalarnas Förening: Box 3319, 103 66 Stockholm, besöksadress: 

Kammakargatan 22, 8 tr, tel: 08-613 17 00, fax: 08-613 17 60, e-post: info@skattebetalarna.se, 

hemsida: www.skattebetalarna.se. 

Postadress FöretagarFörbundet: Box 1132, 262 22 Ängelholm, besöksadress: Vasagatan 

46, 111 20 Stockholm, tel: 08-280 620, fax: 08-240 220, e-post: info@ff.se, 

hemsida: www.ff.se. 

MEDARBETARE 

Elisabeth Sjödén, chefjurist 

på Skattebetalarnas 

Förening 

Marianne Bergström, 

jurist på Skattebetalarnas 

Förening 

Camilla Littorin, förbundssekreterare 

på 

FöretagarFörbundet 

Robert Gidehag, vd för 

Skattebetalarnas Förening 

Ansvarig utgivare: Robert Gidehag och Camilla Littorin, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Fagerblads, 

omslagsbild: Scanpix, bilder i rapporten: Antina-Maria Hessel, ISBN: 978-91-86654-44-3 

I Skatteverkets kvarnar | 2009

1 Vi har ordet 

David vs Goliat – en ojämn kamp 

Att köra annat än vitt är otänkbart för oss. Men 

mallen städbolag, blatte och att tjäna bra med 

pengar är en oslagbar kombination och stämmer 

inte för Skatteverket. Så säger Elias Melki efter 

flera års kamp mot Skatteverket, som gång på gång 

ställer företag på ruinens brant genom felaktiga 

skattekrav. 

I motsats till de flesta företagare hade Elias Melki 

ekonomiska muskler, mental styrka och dessutom 

sin banks förtroende. Han mobiliserade juridisk 

hjälp och vann en seglivad kraftmätning mot 

Skatteverket i länsrätten. 

Lika bra slutade det inte för Kicki Igelström, före 

detta ägare till en pizzeria. Hon saknade resurser 

att försvara sig. När kammarrätten till sist kraftigt 

sänkte skattekravet var det för sent att backa ban- 

”I en fungerande rättsstat ska en företagare 

inte behöva gå i konkurs innan 

skattetvisten är avgjord.” 

det. Då hade Skatteverket på felaktiga grunder för 

länge sedan drivit hennes företag i konkurs. 

elias melki och kicki igelström arbetar båda 

i branscher där det förekommer skattefusk. För en 

utomstående betraktare verkar det som om Skatteverket 

drar alla över en kam. Handläggarnas inställning 

förefaller alltför ofta vara att det knappast 

går att vara ”vit” i sådana yrkesgrenar. För att 

upprätthålla hög rättssäkerhet krävs att brott bevisas. 

Men i skattetvister sätts företagarna i en omvänd 

bevissituation – de tvingas bevisa sin oskuld. 

Utsikterna att vinna skattemål kan vara goda, 

men företagaren tar ändå en stor ekonomisk risk. 

Många avstår, eftersom balansen mellan verket 

och de skattskyldiga företagen är för stor. 

Anstånd med betalning av skattekrav är svårt 

att få. Varken Kicki Igelström eller Elias Melki fick 

det. Båda friades senare från de påstådda skattebrotten. 

Men då hade Skatteverket redan drivit in 

de påstådda skatteskulderna. Elias kunde betala, 

men inte Kicki. Hennes företag knäcktes. 

I Skatteverkets kvarnar | 2009 

Camilla Littorin 

förbundssekreterare 

för FöretagarFörbundet 

Robert Gidehag 

vd för Skattebetalarna 

I Sverige finns 947 424 företag. 96 procent har 

färre än tio anställda. I stort sett alla riksdagspartier 

är överens om att det måste skapas bättre förutsättningar 

för företagande i Sverige. Det är bra. 

Mindre bra är att inget av de politiska partierna 

verkar ha uppmärksammat hur sårbar en företagare 

är i en skattekonflikt. En småföretagare med 

inga eller ett fåtal anställda har inte råd att ha 

egen skatteexpertis, utan måste själv tackla krångliga 

och ofta oklara regler. 

den enskilde företagarens frustration 

skjuter oftast in sig på Skatteverket, som arbetar 

utifrån de regler som Sveriges riksdag har beslutat. 

Givetvis kan det finnas enskilda tjänstemän 

som uppträder olämpligt mot de skattskyldiga, 

men grundproblemet är att Skatteverket 

har utrustats med verktyg för att vara 

effektivt när det gäller att driva in statens 

skatter, utan att de skattskyldiga har fått 

något skydd om besluten går fel. I en fungerande 

rättsstat ska en företagare inte 

behöva gå i konkurs innan skattetvisten är avgjord. 

Med den långa erfarenhet i rättssäkerhetsfrågor 

som våra organisationer har vet vi tyvärr att Kicki 

och Elias inte är enstaka undantag. Åtskilliga småföretagare, 

som hamnat i Skatteverkets kvarnar 

orkar inte ens kämpa mot. De flesta företagare 

som har kronofogden efter sig har inte råd att betala 

en skattejurist för att få hjälp. 

Så till de politiker som nu lovar att företagarnas 

trygghet ska öka. Lägg också med skatteområdet. 

De förslag 

som Skattebetalarnas 

Förening och FöretagarFörbundet 

lämnar 

i rapporten är en bra 

utgångspunkt! 

3

2 

4 

Sammanfattning 

Några förslag för ökad rättssäkerhet 

för företagare på skatteområdet 

● Skattereglerna för företagare bör ses över så att 

de blir enklare och mer precisa, och därmed lämnar 

mindre utrymme för tolkning av Skatteverket. 

● Bevisfrågor i skatteprocessen bör uppmärksammas 

och jämföras med beviskraven inom straffrätten. 

● Regler för generösare ersättning för ombudskostnader 

i skatteprocesser bör införas så att företagaren 

i förväg vet att han kan inleda en skatteprocess, 

utan att ta en ekonomisk risk. 

● Automatiskt anstånd med betalning av skatteskulden 

bör ges vid överklaganden utom i fall där 

det är uppenbart att ett överklagande inte kan leda 

till en ändring. 

● De så kallade 3:12-reglerna bör avskaffas. 

● Möjligheterna att påföra skattetillägg bör begränsas 

och reglerna bör anpassas till Europakonven- 

tionen innebärande att 

– domstolsprövning av skattetillägget bör 

ske inom skälig tid, 

– dubbelbestraffning ska inte vara möjlig, 

– rättshjälp måste ges i dessa processer 

i samma utsträckning som inom straffrätten, 

– ett tak för skattetillägget bör införas på 

samma sätt som för böter. 

● Tiden för eftertaxering bör kortas ned från fem 

till två år. En återgång bör dessutom ske till de regler 

som gällde före 1991 som innebar att Skatteverket 

fick ansöka hos länsrätten om eftertaxering. 

● I domstolarna ska domare med specialistkompetens 

döma i skattemål för att skapa en bättre balans 

mot Skatteverkets skatteexperter. 

● Reglerna för skattekontroll bör ses över. 


För viktigt för att glömmas bort 

Att Skatteverket måste ha möjlighet att kontrollera 

hur skatter redovisas är de flesta överens om. Förmodligen 

är den preventiva effekten av skattekontrollen 

betydande. Av det skälet har Skatteverket 

utrustats med olika verktyg för att på ett effektivt 

sätt driva in de skatter som Sveriges riksdag har beslutat 

om. 

Skattereglerna är emellertid ofta otydliga och 

oprecisa, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar. 

Det är naturligt att Skatteverket tolkar skattereglerna 

på ett sätt som ger mest skatteintäkter. 

Företagare är otvetydigt den grupp som löper 

störst risk att hamna i konflikt med Skatteverket 

om tillämpningen av skattereglerna med de följder 

detta får. 

Den enskildes skydd mot övergrepp av staten debatteras 

frekvent när det gäller till exempel straffrätten. 

Ett skydd finns här mot felaktiga domar genom 

att den enskilde har rätt till ett juridiskt biträde 

vid en rättegång. Om det visar sig att ett åtal ogillas 

finns möjligheter till skadestånd för den skada som 

den åtalade lidit. 

Några motsvarande rättssäkerhetsgarantier finns 

inte på skatteområdet, trots att ett krav från Skatteverket 

om att betala ytterligare skatt kan vara mycket 

ingripande i företagarens tillvaro. Denne möts av 


3 

Skatteverkets expertis och behöver i de flesta fall 

hjälp för att freda sig. Men företagaren har inte rätt 

till rättshjälp, utan måste själv betala för att få den 

hjälpen. Visserligen finns det möjligheter att få ersättning 

för ombudskostnader om företagaren får 

rätt efter ett överklagande. Men i de flesta fall prutas 

ersättningarna kraftigt ned av domstolarna så 

oavsett hur goda utsikterna än är för att vinna målet 

tar företagaren en ekonomisk risk med att inleda 

en process. 

Skattebetalarnas Förening och FöretagarFörbundet 

har åtskilliga exempel bland sina medlemmar på 

företagare som har hamnat i konflikt med Skatteverket 

med de följder detta fått. De två fall som tas 

upp i rapporten illustrerar väl hur utsatt företagaren 

blir i en sådan situation. Därför gör vi, Skattebetalarnas 

Förening och FöretagarFörbundet, nu gemensam 

sak i rättssäkerhetsfrågan. 

Det råder numera praktiskt taget en politisk enighet 

om att förutsättningarna för företagande måste 

förbättras. 

Vårt syfte med denna rapport är att uppmärksamma 

hur viktigt det är att frågor som rör företagarnas 

rättssäkerhet på skatteområdet tas med i 

dessa diskussioner. Vi vill också försöka påverka 

politikerna att förbättra företagarnas situation. 

Inledning och bakgrund 

5

4 I Skatteverkets kvarnar

Felaktigt skattekrav 

krossade företagare 

2004 avslog Regeringsrätten Kicki Igelströms begäran om att 

ta upp hennes skattetvist med Skatteverket. I nio år hade hon 

och hennes make Lars då kämpat för att få upprättelse. En 

strimma ljus i mörkret fick hon när kammarrätten sänkte 

skatteskulden till en tiondel av den ursprungliga, men då 

hade hon för länge sedan gått i konkurs, varit tvungen att sälja 

huset med förlust och levt på existensminimum i många år. 

4 

I Skatteverkets kvarnar

4 I Skatteverkets kvarnar 

Skatteverket ville 

skönstaxera 

Kicki med 2,1 milj 

Kicki Igelström har sju pärmar fyllda 

med handlingar om sin skattetvist 

med Skatteverket. De byråkratiska 

skrivelserna rymmer år 

av förtvivlan, sorg och längtan. 

– Jag kommer aldrig att få upprättelse 

och det kan jag inte förlika mig med, säger 

Kicki Igelström. Jag förstod först inte hur 

djupt detta tagit mig. Men till slut när jag 

tappade ord och inte kunde räkna till tio 

blev jag tvungen att gå till en psykolog för 

att komma vidare. 

Allt började 1988 när Kicki Igelström 

startade Kickis Restaurang & Pizzeria i Sälen. 

Året därpå började också hennes man 

Lars att jobba i restaurangen. Snart hade 

de ett rykte om att servera goda pizzor. De 

serverade även dagens rätt, pasta och sallader. 

På kvällar och helger serverades 

också à la carte. De jobbade mycket – sju 

dagar i veckan, oftast mellan 8.00 och 

23.00 – men både de och de tre barnen trivdes 

i Sälen. 

SLET I NIO ÅR 

– Under de nio åren vi hade restaurangen 

slet vi verkligen. Jag började dagen med 

att städa, så förberedde vi dagens mat och 

så var det dags för lunchrusningen… Vi 

kunde inte ta ut särskilt mycket semester, 

8 

men vi trivdes och alla ville vi bo kvar i Sälen, 

säger Kicki Igelström. 

MEDDELANDE OM SKÖNSTAXERING 

Allt rullade på i några år, men så började 

problemen. Skatteverket meddelade 1993 

att de skulle göra en revision som ingick i 

en kontroll av länets pizzerior. Vid Luciafirandet 

1995 meddelade Skatteverket att 

hon skulle skönstaxeras med cirka 2,1 miljon 

kronor för taxeringsåren 1994 och 1995. 

Julen 1995 har Kicki Igelström inga minnen 

av: 

– Allt blev bara ett enda stort kaos. Att 

Lars och min pappa har stått ut med mig 

under alla dessa år har varit min räddning. 

I början av maj 1996 ändrade Skatteverket 

beloppet till 1 356 000 kronor. Den 

summan revideras dock något och verkets 

första beslut om skönstaxering slutade på 

cirka 1,1 miljon kronor. Kicki Igelström bestämde 

sig för att kämpa för sin heder. 

Skatteverket tyckte att Kicki Igelström 

hade för låg bruttovinst och att den egentligen 

skulle ligga på 69 procent. 

För 1993 var företagets bruttovinst 61 

procent och motsvarande siffra för 1994 

var 58 procent. Sveriges hotell- och restaurangföretagare, 

SHR, menar att nivån 

FOTO ANTINA-MARIA HESSEL 

DÖMD PÅ FÖRHAND. – Jag känner mig 

diskriminerad och dömd på förhand av 


Skatteverket, säger Kicki Igelström. Jag 

blev klassad som en skurk. 


på bruttovinsten för liknande företag bör 

ligga omkring 62 procent. 

– Skatteverket hävdade att jag hade oklarheter 

i bokföringssystemet, säger Kicki Igelström. 

Men jag vill understryka att jag hade 

en ordnad bokföring i min rörelse. Alla 

kontrollremsor finns kvar och bruttovinsten 

följde nära det som var brukligt inom 

branschen. Jag bjöd in Skatteverket för att 

visa hur våra rutiner var på restaurangen 

”Rentvådd är jag inte. Har man inte gjort 

något fel så tror man ju att det till sist 

ska komma fram, men jag känner mig 

diskriminerad och dömd på förhand av 

Skatteverket.” 

och så att de kunde prata med våra anställda, 

men de kom aldrig. 

I stället satt de utanför restaurangen och 

räknade gästerna som kom till restaurangen. 

Kom gjorde däremot polisen. Men åklagaren 

lade ned brottmålet om bokföringsbrott 

efter en undersökning på restaurangen 

och förhör med de anställda. Kicki trodde 

att hon kunde pusta ut: 

– Jag riskerade två års fängelse och 

trodde att jag nu var rentvådd från anklagelserna. 

Men så var inte fallet. Hon fick inte anstånd 

med skatten, trots att hennes ärende 

inte hade avgjorts i länsrätten. 1997 gick 

det inte längre – Kicki gick i konkurs: 

– Vi var tvungna att sälja huset med förlust 

och flyttade från Sälen. 

Den 25 augusti 1997 omprövade Skatteverket 

skönstaxeringen och beloppet sänktes 

till 677 600 kronor. 

INGEN ÄNDRING I LÄNSRÄTTEN 

Drygt tre år senare, i november 2000, kom 

så länsrättens dom – ingen ändring. Men 

Kicki Igelström gav inte upp, utan drev 

ärendet vidare till kammarrätten med 

hjälp av Skattebetalarnas Förening. 

I början av februari 2003 kom domen. 

Kammarrätten tyckte att oklarheterna 

kunde förklaras ”till inte ringa del” och 

sänkte beloppet till 235 000 kronor. På 

samma underlag reviderar alltså kammarrätten 

Skatteverkets skönstaxering 

till en tiondel av den ursprungliga. 

– Men rentvådd var jag inte, därför 

överklagade jag till Regeringsrätten. Har 

man inte gjort något fel så tror man ju att 


det till sist ska komma fram, men det kommer 

det aldrig att göra, eftersom Regeringsrätten 

inte tog upp målet till prövning, 

säger hon och fortsätter: 

– Jag känner mig diskriminerad och 

dömd på förhand av Skatteverket. Jag 

blev klassad som en skurk bara för att jag 

hade en pizzeria. Hade jag blivit skönstaxerad 

med 235 000 kronor från början hade 

jag inte behövt gå i konkurs, men naturligtvis 

hade jag överkla- 

gat ändå. 

INGEN TRYGGHET 

Den sociala och ekonomiska 

tryggheten rycktes 

undan i samband med 

konkursen. Under alla 

år därefter har Kicki och 

Lars haft utmätning av 

lönen och kämpat med 

att betala tillbaka sin skatteskuld. Både 

Kickis och Lars föräldrar har hjälpt dem 

med pengar trots att både Lars och Kicki 

har jobbat mer än heltid. 

Processerna har tagit nio år av deras liv. 

Men så förra året bestämde sig Kicki och 

Lars att flytta tillbaka till Sälenområdet. 

Cirkeln är sluten. 

– Vi har längtat tillbaka i alla dessa år 

och det kändes som om vi kom hem när vi 

gick in genom dörren till vår bostad. Men 

att starta ett nytt företag – det gör jag aldrig 

igen, säger Kicki Igelström. ■ 

Tina Engvall 

Kicki Igelström, företagare 

FAKTA! 

1993 gjorde Skatteverket en revision hos 

Kickis Restaurang & Pizzeria, vilken ingick 

i en kontroll av länets pizzerior. 

1995 meddelade Skatteverket att Kicki 

Igelström skulle skönstaxeras med 2,1 

miljon kronor. 

1996 ändrade Skatteverket beloppet till 

1 356 000 kronor. 

Senare under året kom Skatteverkets 

första beslut om skönstaxering – 1,1 miljon 

kronor. 

1997 omprövade Skatteverket sitt beslut 

om skönstaxering och satte ned beloppet 

till 677 600 kronor. 

2000 kom länsrättens dom – ingen ändring. 

2003 sänkte kammarrätten beloppet till 

235 000 kronor – en tiondel av Skatteverkets 

ursprungliga skönstaxering. 

2004 meddelade Regeringsrätten att den 

inte tog upp Kickis fall. 

9


Han flydde som åttaåring med sina syskon och föräldrar 

från kriget i Libanon till en fristad i Sverige. 

Men de senaste fyra och ett halvt åren har företagaren 

Elias Melki tvingats strida mot Skatteverket. 

Verket har felaktigt anklagat honom för att ha 

undanhållit drygt sju miljoner kronor i skatt. 

Men nu har han fått rätt i både tingsrätten och 

länsrätten. 

Efter fyra år 

fick Elias 

äntligen rätt 

Felet är att det inte finns någon kontroll 

i Skatteverket av de tjänstemän 

som missbrukar sin makt. Vårt 

fall är inte unikt, däremot är det 

mycket ovanligt att de som drabbas orkar 

kämpa och vinner, och samtidigt kan betala 

in de belopp som Skatteverket helt oberättigat 

konfiskerar. Det säger Elias Melki, 

vd för Melki Städ. 

Redan som 19-åring, 1989, började Elias 

Melki bygga upp företaget, Melki Städ AB, 

som under 2004, det år då Skatteverket började 

agera, hade över 150 anställda och en 

omsättning på omkring 60 miljoner kronor. 

Han hade sökt jobb som städare på Arlanda, 

men fick nobben. 

– Då blev jag tjurig, säger han som förklaring 

till att han startade företaget. 

MALLEN STÄMMER INTE 

Elias Melki och hans svåger Nano Najm 

äger hälften var av företaget. Redan från 

början bestämde de sig för att de ville tjäna 

bra med pengar inom ramen för de regler 

som finns. 

– Att köra annat än vitt är otänkbart för 

oss. Men mallen städbolag, blatte och att 

10 

tjäna bra med pengar är en oslagbar kombination 

och stämmer inte för Skatteverket, 

säger han. 

Elias Melki jobbade hårt under många 

år. De första åren städade han som alla de 

andra. Men i takt med att företaget växte 

så blev det naturligt att han gick över till 

att vara vd på heltid. 

KÖPTE ETT ANNAT STÄDFÖRETAG 

I början av 2004 köpte Melki Städ ett annat 

städföretag. Köpet medförde flera nya kunder. 

Eftersom facket inte ville att Melki Städ 

skulle fortsätta att anlita den underentreprenör 

företaget hade måste denna snabbt 

ersättas av andra. 

På grund av det omfattande skattefusket 

i branschen kontrollerar Melki Städ 

varje underentreprenör hårdare än vad 

Skatteverket kräver. Man tecknar bara 

skriftliga avtal med aktiebolag och i stället 

för att bara kontrollera att de har F-skattsedel 

och inga skatteskulder när det skriftliga 

kontraktet undertecknas, vilket Skatteverket 

rekommenderar, gör man löpande 

samma kontroll varje kvartal under hela 

avtalstiden. 


▲ 

INTE UNIK. Det finns många liksom 

Elias Melki, vd för Melki Städ, 

som hamnar i Skatteverkets kvarnar. 

Det som är ovanligt med det 

här fallet är att Elias Melki orkade 

kämpa och vann både i tingsrätten 

och länsrätten. 


4 I Skatteverkets kvarnar

▲ 



Trots att Skatteverket vid dessa förfrågningar 

under våren 2004 skriftligen svarade 

att allt var i sin ordning med alla underentreprenörer, 

visade det sig att ett företag 

inte hade skött sina skatteinbetalningar. 

Inte förrän vid midsommar drog Skatteverket 

in företagets F-skattsedel. 

När Melki Städ fick reda på detta vid sin 

förfrågan hos Skatteverket i juli sa man 

omedelbart upp avtalet med det företaget. 

HUSRANNSAKAN PÅ KONTORET 

Skatteverket tog dock ingen hänsyn till 

detta utan när man via underentreprenörens 

plusgirokonto kunde se att Melki Städ 

var en stor inbetalare 

gjorde man tillsammans 

med Ekobrottsmyndigheten, 

EBM, husrannsakan 

på Melki Städs kontor 

i slutet av september 

2004. Företagets bokföring 

och Elias Melkis dator 

togs i beslag. 

Ingen skatterevision 

hade beslutats eller påbörjats, 

utan Skatteverket 

utgick från att Melki Städ var inblandat 

i skattefusk och att det förekom både 

luftfakturor och betalningar till svart arbetskraft. 

Trots att Skatteverket snabbt 

kunde konstatera, genom kontroll med 

bolagets kunder, att alla betalningar till 

underentreprenören avsåg utförda arbeten 

och med rätt belopp, påstod ändå verket 

att det förekommit svarta pengar och 

12 

att personalen som var anställd hos underentreprenören 

egentligen var anställd av 

Melki Städ. 

– Jag hade inget att dölja. Jag satt i fyra 

långa förhör på EBM och svarade på alla 

deras frågor. Jag tänkte att när jag väl har 

förklarat så ber EBM och Skatteverket mig 

om ursäkt, säger Elias Melki. 

Men någon ursäkt fick inte Elias Melki. 

Utan att informera Melki Städ slutförde 

Skatteverket sin skattepromemoria den 

sista mars 2005 och samma dag begärde 

verket betalningssäkring om 4,5 miljoner 

hos länsrätten. 

Kronofogdemyndigheten började dagen 

efter att ringa till Melki Städs kunder 

”Jag kommer att kräva att politikerna 

vaknar och stiftar en ny lag – gärna en 

lex Melki – som ska förhindra liknande 

övergrepp av Skatteverket i framtiden.” 

Elias Melki, vd för Melki Städ 

och meddelade att kunderna skulle betala 

till dem och inte till bolaget. När Elias Melki 

fick reda på detta kunde han genom sin 

bank ställa en bankgaranti till kronofogden 

på hela beloppet. Tack vare detta kunde 

bolaget räddas, men omsättningen 

mer än halverades. 

Under 2005 sker en skriftväxling mellan 

verket och Melki Städ, i vilken bolaget 

TIDSÖDANDE. Otaliga är de skrivelser som Elias Melki har fått från Skatteverket och som 

han och hans medarbetare har besvarat. Tid som annars skulle ha kunnat lagts på att 

utveckla Melki Städ. 

motbevisar alla påståenden från verket. 

Skatteverket låter sig inte påverkas av detta, 

utan EBM åtalar bolagets företrädare. 

Rättegången i Stockholms tingsrätt äger 

rum i maj 2006 och åklagaren kräver tre 

års fängelse för grovt bokförings- och 

skattebrott. 

I slutet av juni kommer tingsrättens 

dom som fullständigt friar Elias Melki och 

hans svåger. I domen skriver rätten att 

”det inte vare sig i promemorian eller vid 

förhöret med skatterevisorn redovisats 

någon omständighet som stödjer det som 

påståtts”. Domen överklagas inte. 

– ”Då trodde jag att Skatteverket skulle 

förstå att det de hade påstått var fel”, säger 

Elias Melki. 

Men Skatteverket fastställer i stället sitt 

taxeringsbeslut mot Melki Städ, som då måste 

betala in ytterligare 1,2 miljoner kronor 

och dessutom upptaxerar man Elias Melki 

och hans svåger privat med vardera 1 miljon 

kronor för svarta inkomster. 

BETALAT IN ÖVER SJU MILJONER 

Elias Melki var tvungen att sälja fastigheten 

i vilken Melki Städ har sina lokaler och 

belåna sitt bostadshus. Hans svåger fick 

sälja sitt hus. Till dags dato har Skatteverket 

tvingat Melki Städ och delägarna att 

betala in över sju miljoner kronor. 

– Jag har i alla fall mitt hus kvar, min 

svåger har drabbats värre, säger Elias Melki. 

Först i början av december förra året, 

tog länsrätten i Stockholm upp det av 

Skatteverket påstådda skattebrottet. Dagen 

före nyårsaftonen kom domen. Länsrätten 

går helt på Elias Melkis linje och 

upphäver Skatteverkets beslut om upptaxering 

och skattetillägg. 

EN LEX MELKI 

Fyra och ett halvt år av Elias Melkis liv har 

Skatteverket tagit då han inte har kunnat 

vara den make, far och företagsledare han 

velat vara. Fyra och ett halvt år då påståenden 

och skrivelser har besvarats och fyllt 

pärm på pärm. Tingsrätten och nu senast 

länsrätten har uttalat att han inget fel har 

gjort. 

– Hittills har säkert mitt ärende kostat 

samhället tio miljoner kronor. Jag kommer 

att kräva att politikerna vaknar och 

stiftar en ny lag – gärna en lex Melki – som 

ska förhindra liknande övergrepp av Skatteverket 

i framtiden, säger Elias Melki. 

Dessutom ska jag kräva skadestånd hos 

JK. ■ 

Tina Engvall 



LIVBOJ. Familjelivet har fått stå tillbaka under de fyra och ett halvt år som tvisten med Skatteverket har pågått. 



13

5 

14 

Syfte 

Viktigt lyfta fram rättssäkerheten 

Skatteverket agerar utifrån det regelverk som Sveriges 

riksdag har beslutat. Oklara regler i kombination 

med de maktmedel som Skatteverket har fått 

gör att en företagare som utsätts för revision med 

efterföljande skattekrav hamnar i en mycket pressad 

situation. 

Vi vill med den här rapporten beskriva det regelverk 

som företagaren möter och vilka möjligheter 

denne har att ta till vara sin rätt vid ett överklagande. 

Vi har också i rapporten pekat på några av de 

svagheter som vi anser finns och som föranleder att 

företagaren hamnar i ett kraftigt underläge om det 

blir en konflikt med Skatteverket. 

Från i stort sett alla riksdagspartier kommer nu 

uttalanden om att villkoren för företagande måste 

förbättras och åtskilliga förslag har kommit om hur 

detta kan göras. 

Frågor som rör rättssäkerheten på skatteområdet 

har inte uppmärksammats trots att risken att en 

företagare någon gång hamnar i konflikt med Skatteverket 

är påtaglig. 

Vårt syfte med rapporten är att uppmärksamma 

att även frågor som rör rättssäkerhet är viktiga att ta 

med när villkoren för företagande diskuteras. 


Företagares rättssäkerhet väger lätt 

En mycket viktig del av vår rättskultur är att värna 

om rättssäkerheten. Få förnekar det, men meningsskiljaktigheter 

uppkommer ibland när begreppet 

ska bestämmas eller när rättssäkerhetsintresset ska 

vägas mot andra intressen, till exempel effektiviteten 

1 . 

Rättssäkerhetsfrågor diskuteras tämligen frekvent 

när det gäller straffrättsliga förfaranden, men 

har enligt vår mening hittills varit mer undanskym- 

Vad är rättssäkerhet? 

En central och grundläggande rättsäkerhetsaspekt 

är kravet att rättstillämpningen inte får vara godtycklig. 

Rättstillämpningen blir annars inte förutsebar 

och riskerar då att förlora den legitimitet som 

fordras för att medborgarna ska kunna lita på att 

de får en rättvis behandling vid kontakt med myndigheter 

eller domstolar. Dessa aspekter är givetvis 

gemensamma för alla rättsområden, men vi kommer 

fortsättningsvis att lägga tyngdpunkten på skatterätten 

i allmänhet och företagarnas situation i synnerhet. 

En fundamental rättssäkerhetsaspekt är alltså 

förutsebarheten, det vill säga besluten ska stödja sig 

på i förväg kända rättsnormer. Detta förutsätter 

dock att rättsnormerna är så klart preciserade att 

det går att enkelt konstatera om en regel är tillämplig. 

På skatteområdet torde rättsnormerna vara relativt 

lätta att tillämpa när det gäller de som enbart 

lämnar en enkel löntagardeklaration, men när det 

gäller till exempel företagare är skattereglerna betydligt 

mer oprecisa, vilket naturligtvis försämrar 

förutsebarheten. Oprecisa regler lämnar stort utrym- 

Effektivitet i skattekontrollen 

Staten har ett krav på att få in skatter och avgifter på 

ett effektivt sätt. I det ligger Skatteverkets möjligheter 

att kontrollera deklarationer och uppbörden av 

skatter. För det ändamålet har Skatteverket utrustats 

med olika verktyg, till exempel möjligheter att 

göra revision, att påföra skattetillägg vid oriktiga 

eller ofullständiga uppgifter, att vidta betalnings- 

1 

Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid 75 ff 

2 

Påhlsson, Robert, Likhet inför skattelag, sid 13 


6 

da inom skatterätten trots att de sanktioner i form 

av ytterligare skatt och skattetillägg kan vara minst 

lika ingripande som en straffrättslig sanktion. 

Genom denna rapport vill vi utifrån ett par faktiska 

fall som rör företagare peka på situationer när 

den enskildes krav på en rättssäker hantering av 

skattereglerna har vägt lätt mot myndighetens, i 

detta fall Skatteverkets, krav på att få in skatter och 

avgifter på ett effektivt sätt. 

me för Skatteverket att tolka rättsregeln på ett fiskalt 

sätt. 

En annan viktig rättssäkerhetsaspekt är likabehandling 

eller att alla är lika inför lagen (jfr 1:9 Regeringsformen). 

Lika fall ska behandlas lika utan 

ovidkommande hänsyn till personen i fråga. Att 

denna princip inte är helt lätt att upprätthålla måste 

dock erkännas, eftersom det sällan inom skatterätten 

finns identiska fall. Det är därför mer realistiskt 

att inom juridiken – och därmed skatterätten – 

inte tala om identiska utan om jämförbara fall, situationer 

etcetera 2 . 

Legalitetsprincipen är också en viktig ingrediens i 

rättssäkerhetsbegreppet. Denna princip innebär 

att Skatteverket endast får fatta beslut enligt i förväg 

meddelade föreskrifter. Retroaktivitetsförbudet, 

som finns i 2 kap 10 § Regeringsformen, är en 

del av legalitetsprincipen. På skatteområdet är legalitetsprincipen 

ofta svår att upprätthålla i och med 

att en stor del av rättsbildningen sker vid sidan av 

lagstiftningen genom Skatteverkets möjligheter att 

fylla ut lagstiftningen med anvisningar och domstolarnas 

utfyllnad genom rättspraxis. 

säkring, vitesföreläggande, att ålägga ett bolags företrädare 

ansvar för företagets skatter. 

För att effektivitetskravet inte ska krocka med 

medborgarnas krav på rättssäkerhet aktualiseras 

en viktig princip, proportionalitetsprincipen. Den 

har betydelse dels vid utformningen av lagstiftningen, 

dels vid rättstillämpningen. Proportionali- 

Rättssäkerhet 

15

6 

16 


tetsprincipen säger att åtgärder inte ska gå utöver 

det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. 

Det ska således råda balans mellan mål och medel. 

Eftersom beskattningen är en ingripande åtgärd 

av mycket stor ekonomisk betydelse är risken stor 

att vissa enskilda personer undandrar sig att fullgöra 

sina skyldigheter enligt lag. Från effektivitetssynpunkt 

fordras därför möjligheter att kunna ingripa 

med tvång mot sådana personer som tredskas 

eller kan misstänkas vilja undandra skatt. Å 

andra sidan är sådana åtgärder av mycket ingripande 

natur och fordrar därför precision så att åtgärderna 

inte kan komma till användning på godtycklig 

grund. 

De ovan nämnda rättssäkerhetsaspekterna gör 

sig därför gällande inom skatterätten med än större 

styrka. 

Kriterierna för när åtgärden får tillgripas, möjligheten 

till opartisk prövning, den enskildes möjlig- 

Skatteverket är nu en sammanhållen organisation 

med sitt huvudkontor i Solna (före detta Riksskatteverket). 

Skatteverket har cirka 11 000 anställda 

med ett stort antal kontor spridda över landet. 

Skatteverkets vision är ”Ett samhälle där alla vill 

göra rätt för sig”. 

År 2006 hanterade Skatteverket 82 miljoner 

kontrolluppgifter och 18 miljoner deklarationer avseende 

inkomstskatt, moms, punktskatter och av- 

het till kvalificerat ombud/biträde, kraven på bevisning, 

kommunikation, motivering och avgörande 

inom rimlig tid samt möjligheten att hålla myndigheterna 

respektive staten ansvariga för åtgärderna 

borde ges en mycket framträdande plats. Besluten 

är inte sällan av sådan betydelse att de kan vara 

livsavgörande i ekonomiskt hänseende. 

Mot de fiskala intressena att få in lagstadgad 

skatt måste man således ställa den enskildes behov 

av rättsliga garantier för att han inte ska betala mer 

skatt än vad han rätteligen ska betala samt att han 

under förfarandet inte utsättas för mer omfattande 

åtgärder än vad som är nödvändigt med hänsyn till 

ändamålet. Dessa garantier måste tillgodoses dels 

vid den avvägning som görs i lagstiftningen mellan 

de fiskala befogenheterna och den enskildes rättigheter, 

dels genom möjligheter till rättslig kontroll 

så att den enskilde inte är beroende av myndigheters 

skön 3 . 

Skatteverkets verksamhet 

En organisation med 11 000 anställda 

Revision och annan kontroll 

Den preventiva effekten av skattekontrollen, det 

vill säga de skattskyldigas bedömning av risken för 

upptäckt vid skatteundandragande och dess konsekvenser, 

är förmodligen betydande. Möjligheten 

att göra revisioner torde därför vara nödvändig, 

men denna långtgående kontrollmöjlighet förutsätter 

dock att kontrollen utförs korrekt och upp- 

3 

Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid 85 

dragen skatt. Under samma tid fattades 715 000 beskattningsbeslut 

i kontrollen. Inkomstbeskattningen 

svarade för 60 procent av det totala antalet beslut. 

Det skattemässiga värdet av kontrollen inklusive 

grundkontroll uppgick till 18 miljarder kronor. 

En stor del av skattebrotten upptäcks i samband 

med skatterevisioner. Skatterevisionerna har dock 

minskat från över 18 000 per år i slutet av 1980-talet 

till knappt 7 000 år 2006. 

fyller de rättssäkerhetskrav som måste ställas i en 

rättsstat. 

Vid taxeringsrevision måste således en avvägning 

göras mellan statens intresse av omfattande 

kontrollverksamhet och den enskildes krav på rättssäkerhet. 

En revision som sker, enligt taxeringslagens 


(TL) 4 regler, förutsätts ske genom samförstånd 

med den granskade. Om Skatteverket vill tillgripa 

tvångsåtgärder måste det ske enligt de regler som 

Taxeringslagens (TL) regler 

om utredning i taxeringsärenden 

Föreläggande: 3 kap 5 § TL 

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas 

vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp 

handling eller lämna över en kopia av handling 

som behövs för kontroll av uppgifterna i hans självdeklaration 

är riktiga eller annars för hans taxering. 

Vitesföreläggande: 3 kap 6 § TL 

Ett föreläggande enligt 5 § får förenas med vite, om 

det finns anledning att anta att det annars inte följs. 

Taxeringsbesök: 3 kap 7 § TL 

Om några uppgifter i en självdeklaration behöver 

kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, 

anteckningar eller andra handlingar får Skatteverket 

komma överens med den skattskyldige om att 

sådan avstämning ska göras vid besök hos honom 

eller vid annat personligt sammanträffande. Överenskommelse 

får även träffas om besiktning av fastighet, 

inventarier eller annat som är av betydelse 

för taxeringskontrollen. Den skattskyldige har rätt 

att neka men följden blir då förmodligen att Skatteverket 

i stället beslutar att göra revision i företaget. 

Taxeringsrevision: 3 kap 8 § TL 

Skatteverket får besluta om taxeringsrevision för 

att kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet 

enligt lagen (2001: 1227) om självdeklarationer 

och kontrolluppgifter fullgjorts rik- 

4 

Taxeringslag (1990:324) 

Prop 1989/90:74 

5 

Lag (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 

Prop 1993/94:151 

6 

Skattestatistisk årsbok 2007 sid 260 


6 

gäller i lagen om tvångsåtgärder 5 eller de möjligheter 

som taxeringslagen innehåller om vitesföreläggande. 

tigt och fullständigt eller att förutsättningar finns 

att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma. 

Tredjemansrevision: 3 kap 8 § 2 st TL 

Taxeringsrevision får göras hos den som är eller 

kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. 

Syftet med en tredjemansrevision är att inhämta 

uppgifter av betydelse för kontroll av någon 

annan än den som revideras. 

Överraskningsrevision: 3 kap 9 § 4 st TL 

I vissa fall kan taxeringsrevision verkställas samtidigt 

som den reviderade underrättas, s k oanmälda 

revisioner eller överraskningsrevisioner. 

Tvångsåtgärder: 3 kap 10 § TL 

En taxeringsrevision ska bedrivas i samverkan med 

den reviderade och på ett sådant sätt att den inte 

onödigt hindrar verksamheten. För det fall den reviderade 

inte samverkar finns bestämmelser om vite 

i 12 § fjärde stycket och andra tvångsåtgärder i lagen 

(1994: 466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. 

Föreläggande vid vite och beslut om taxeringsrevision 

får inte överklagas: 6 kap 2 § TL 

Det finns inga statistikuppgifter om i vilken utsträckning 

Skatteverket gör förelägganden med vite och 

inte heller finns uppgift om antalet skatteärenden 

som vite utdöms av domstolarna 6 . 


17

6 

Fyra olika typer av tvångsåtgärder 

Tvångsåtgärdslagen innehåller fyra olika typer av 

tvångsåtgärder (2 §): 

● Revision i den reviderades verksamhetslokaler 

(5 §). 

● Eftersökande och omhändertagande av handlingar 

(6–9 §§). 

● Granskning utan föregående föreläggande om 

kontrolluppgift (10 §). 

● Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat 

Den som ska revideras måste i större utsträckning få 

information om sina rättigheter vid en revision och 

var gränsen går för frivillighet och tvång. 

Ett beslut om revision uppfattas i de allra flesta 

fall som en tvångsåtgärd av den som ska granskas. 

Vid en skatterevision hamnar passivitetsrätten, enligt 

Europakonventionen, i fokus, det vill säga rätten 

att tiga. Om det finns risk för skattetillägg eller 

åtal, enligt skattebrottslagen, behöver den reviderade 

inte lämna uppgifter som kan komma att belasta 

honom själv. 

Ingen tid finns angiven i TL om hur länge en taxeringsrevision 

får pågå. 

Den företagare som får ett beslut om revision 

börjar att oroa sig för vad den kan innebära. 

Revisioner blir i vissa fall utdragna, vilket gör att 

företagaren får leva i ovisshet under lång tid, i vissa 

fall under flera år. En uttrycklig bestämmelse om 

en yttersta tidsgräns i TL borde införas för att undvika 

detta. 

Slutsatserna i revisionspromemorian bör inte komma 

som en överraskning. 

Eftersom en revision ska genomföras i samförstånd 

med den reviderade borde det också ingå att 

Skatteverket informerar den granskade om vilka 

slutsatser som kommer att redovisas i revisionspromemorian. 

På det sättet får den reviderade längre 

tid på sig att bemöta Skatteverkets ställningstagan- 

18 


utrymme (13 §). 

Beslut om tvångsåtgärder fattas av länsrätten på 

ansökan av granskningsledaren (14 §). 

Beslut om åtgärd får fattas endast om skälen för 

åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt 

som åtgärden innebär för den enskilde (4 §). I princip 

är ett sådant beslut i praktiken inte överklagningsbart, 

vilket följer av en dom från Regeringsrätten, 

2007-09-28 7 . 

Synpunkter på reglerna om revision 

den och kan redan på revisionsstadiet undanröja 

oklarheter. 

Möjligheten att göra tredjemans- och överraskningsrevisioner 

bör kraftigt inskränkas. 

Vid tredjemans- och överraskningsrevisioner 

ställs den enskildes skyddsintressen när det gäller 

integritet och förutsebarhet på sin spets. Skatteverkets 

krav på effektiv kontroll borde väga lättare än 

den enskildes krav på rättsskydd. Tredjemansrevisioner 

bör därför endast tillåtas vid särskilda skäl 

och endast efter beslut från länsrätten. Även överraskningsrevisioner 

bör endast tillåtas vid misstanke 

om brott och efter beslut av länsrätten 8 . 

Oklarheter i skattereglerna drabbar den reviderade. 

En tydlig bild från olika undersökningar och rapporter 

visar att reglerna för företagare generellt 

sett upplevs som mycket krångliga, svåra att känna 

till, svåra att förstå och tidskrävande att leva upp 

till 9 . Detta torde i all synnerhet gälla skattereglerna. 

Oklara skatteregler bör tolkas till den skattskyldiges 

fördel, det vill säga råder minsta tveksamhet 

om en regel är tillämplig är det lagstiftarens sak att 

genom lagstiftning klargöra rättsläget. 

Vid branschvisa granskningar finns stor risk att ”alla 

dras över en kam”. 

Vissa delar av Skatteverkets fördjupade insatser 

bedrivs i riksprojekt. Projekten arbetar långsiktigt 

7 

Mål nr 6634-06, RÅ 2007 Ref 80 

8 

Höglund, Mats, Taxeringsrevision, ur ett rättssäkerhetsperspektiv, sid 373 ff 

9 

Förenkling för småföretag – ett idéunderlag, 2007-04-24 Skatteverket, utvecklingsstaben, 

sid. 7. 


och pågår normalt under flera år. Under 2007 bedrevs 

tolv riksprojekt, bland annat inom det internationella 

området och inom områden med tjänsteföretag 

som till exempel restaurangbranschen och 

taxi 10 . 

I princip inträder en omvänd bevisbörda om den 


reviderade inte uppfyller de krav på omsättning eller 

bruttovinst som Skatteverket har räknat fram 

genom att göra jämförelser i branschen. Den reviderade 

måste bevisa att denne inte har haft de inkomster 

som Skatteverket påstår, vilket i praktiken 

är utomordentligt svårt 11 . (Jämför Kicki Igelström.) 

Skatteprocessen – inkomsttaxering 

När Skatteverket anser att uppgivna inkomster eller 

gjorda avdrag i deklarationen inte är korrekta fattas 

under taxeringsperioden (slutar den 30 november 

taxeringsåret) ett omprövningsbeslut. 

Sker korrigeringen senare, till exempel efter en revision, 

görs ändringen genom ett omprövningsbeslut 

endera genom ordinär omprövning fram till 

och med den 31 december året efter taxeringsåret 

eller genom eftertaxering senast det femte året efter 

utgången av taxeringsåret 12 . 

Eftertaxering får ske om den skattskyldige 13 

1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet 

lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen. 

2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering. 

FRISTER FÖR SKATTEVERKETS 

OMPRÖVNING OCH EFTERTAXERING 

Taxeringsåret=år 1. 

Ändring under 

Taxeringsåret 30 november år 1 

Ordinarie omprövning 

under år 2 31 december år 2 

Omprövning genom 

eftertaxering 31 december år 6 

10 

www.skatteverket.se. nyheterpressrum/2008/. 

11 

Thörnhammar, Jan, Skattenytt 1986, sid 352, Skattenytt 1987, sid 344 

12 

4 kap 14-15 §§ taxeringslagen (1990:324) (TL) 

13 

4 kap 16 § TL 

14 

2 kap 6 § TL 

6 

3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller 

infordrad upplysning, trots att han är uppgiftspliktig 

och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten 

medför att ett taxeringsbeslut som rör den 

skattskyldige blivit felaktigt eller inte fattats. 

Ett tvistigt ärende som rör inkomst- eller fastighetstaxering 

ska avgöras av en skattenämnd. Skattenämnden 

består av ordförande och vice ordförande 

som båda är tjänstemän hos Skatteverket 14 . 

Övriga ledamöter utses av landstingsfullmäktige i 

det landsting där skattekontoret är beläget. 

Skattenämnden är beslutsför när ordföranden 

eller vice ordföranden och tre övriga ledamöter är 

närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 


19

6 

Vid eftertaxering har Skatteverket bevisbördan 

för att visa att den skattskyldige har lämnat en oriktig 

eller ofullständig uppgift i deklarationen så att 

Skatteverket inte har haft ett fullständigt underlag 

för sitt ursprungliga taxeringsbeslut. Skattetillägg 

påförs i princip på samma grunder. 

När Skatteverket har fattat ett beslut ska skatte- 

20 


förfallodagar i skattebetalningssystemet är 16 : 

17 och 26 januari 

12, 17 och 26 augusti 

12 och 27 december 

Övriga månader: 12 och 26 

Skatteverket har dock möjlighet att besluta om 

att betalning ska ske en annan dag om det finns särskilda 

skäl. Sådana särskilda skäl kan vara att det 

EXEMPEL PÅ BESLUTSDATUM 

OCH FÖRFALLODAGAR 

Beslutsdatum Förfallodag 

10 januari 12 februari 

10 februari 12 mars 

10 mars 12 april 

10 april 12 maj 

10 maj 12 juni 

20 juli 26 augusti 

10 augusti 12 september 

10 september 12 oktober 

10 oktober 12 november 

10 november 12 december 

10 december 17 januari 

20 december 26 januari 

kravet betalas efter viss tid om Skatteverket inte 

har medgett anstånd med betalningen. Anstånd 

medges i vissa situationer (se nedan). Huvudprincipen 

är emellertid att skattekravet ska betalas senast 

på angivet förfallodatum oavsett om den skattskyldige 

begär omprövning av eller överklagar Skatteverkets 

beslut. 

FRISTER FÖR BETALNING AV YTTERLIGARE SKATT OCH AVGIFTER 15 

Grundläggande beslut om årlig taxering Den förfallodag (se nedan) som inträffar närmast 

efter 90 dagar efter beslutsdatum. 

Omprövning eller eftertaxering Den förfallodag som inträffar närmast efter 

30 dagar efter beslutsdatum. 

15 

16 kap 6 § Skattebetalningslagen (SBL) 

16 

16 kap 6 § SBL 

17 

16 kap 6 § 4 st SBL, prop 1996/97:100 sid 607 

finns risk för att den skattskyldige undanskaffar medel 

eller på annat sätt försvårar för staten att få betalt 

17 . 


Omprövning eller överklagande 

av den skattskyldige 

En skattskyldig som vill få en ändring av Skatteverkets 

beslut kan välja att begära omprövning av beslutet 

eller att överklaga det. 

Initialt är det samma förfarande, nämligen att 

Skatteverket omprövar sitt tidigare beslut. Skillnaden 

är att om Skatteverket håller fast vid sitt beslut 

FRISTER FÖR OMPRÖVNING ELLER 

ÖVERKLAGANDE AV DEN SKATTSKYLDIGE 

År 1=Taxeringsåret. 

Omprövning 31 december år 6 18 

Överklagande 

(länsrätten) 31 december år 6 19 

Överklagande Inom 2 månader efter delgivning 

(kammarrätten) av länsrättens dom 20 

Överklagande Inom 2 månader efter delgivning av 

(Regeringsrätten) kammarrättens dom. Endast mål 

med prejudikatintresse medges 

prövning 21 . 

Synpunkter på skatteprocessen 

Eftertaxering bör inte få beslutas av Skatteverket. 

Den nuvarande taxeringslagen (1990:324) trädde 

i kraft vid 1991 års taxering. Genom denna reform 

avskaffades taxeringsnämnderna och ersattes 

med skattenämnder som ingår i Skatteverkets 

organisation. 

Skatteverket gavs också genom reformen en vidare 

beslutsbehörighet än vad de tidigare taxeringsnämnderna 

hade. Bland annat gäller detta eftertaxering, 

där Skatteverket tidigare var tvunget 

att genom en ansökan hos länsrätten yrka att eftertaxering 

skulle ske. Målsättningen med reformen 

var att skapa bättre förutsättningar för en rättvis 

och likformig beskattning, större rättssäkerhet för 

de skattskyldiga och enklare och mer överblickbara 

regler. 22 

Skatteverket fick genom den nya taxeringslagen 

18 

4 kap 9 § Taxeringslagen (TL) 

19 

6 kap 3 § TL 

20 

6 kap 13 § TL 

21 

6 kap 13 § FPL, 36 § Förvaltningsprocesslagen 

22 

Prop 1989/90:74, s 256 


6 

helt eller delvis går ärendet över till länsrätten om 

man överklagat och den fortsatta handläggningen 

sker där. Om man har begärt omprövning och det 

blir ett negativt beslut från Skatteverket måste man 

begära en ny omprövning eller överklaga beslutet 

för att få en ny prövning. 

en betydligt starkare ställning gentemot de skattskyldiga 

än tidigare. Detta blir framför allt tydligt 

genom beslutsgången vid eftertaxering kombinerat 

med de regler som gäller för anstånd med betalning 

av skatt (se nedan). 

En skattskyldig kan alltså genom eftertaxering 

bli påförd ytterligare skatt för de senaste fem taxeringsåren 

(under 2009 har Skatteverket möjlighet 

att göra en eftertaxering av 2004 års taxering, inkomståret 

2003). 

Eftersom skattetillägg påförs i princip på samma 

grund är de flesta eftertaxeringsbeslut också förenade 

med skattetillägg. 

En skattskyldig som får ett eftertaxeringsbeslut 

har endast drygt en månad på sig att betala skatten 

eller att överklaga beslutet och söka anstånd med 

betalningen. 


21

6 

Skattenämnden är ingen garant för en objektiv bedömning. 

Eftersom skattelagstiftningen är komplicerad 

och det i praktiken är en omöjlig uppgift för lekmannaledamöterna 

i skattenämnden att hålla sig 

orienterade på skatteområdet blir den uppfattning 

som ordföranden, det vill säga Skatteverkets tjänsteman 

i nämnden, avgörande för beslutet. Skattenämnderna 

medför inte med sin nuvarande form 

att någon bättre balans skapas mellan de skattskyldiga 

och Skatteverket. 

Skatteverkets omprövning leder sällan till ett ändrat 

beslut. 

Ingen statistik finns om i vilken utsträckning 

Skatteverket ändrar beslut vid den obligatoriska 

omprövningen efter ett överklagande. Det förefaller 

som det ytterst sällan sker någon ändring, vilket 

22 


Anstånd med betalning 

av skatt och avgifter 

Utgångspunkten är att den tillkommande skatten 

ska betalas oberoende av om den skattskyldige begär 

omprövning eller överklagar beskattningsbeslutet 

24 . Om skattetillägg har påförts medges numera 

alltid anstånd vid omprövning/överklagande med 

denna del om den skattskyldige begär det 25 . Detta 

är en följd av att de svenska reglerna om skattetilllägg 

kritiserades av Europadomstolen i de så kallade 

taximålen 26 . 

Anstånd med betalning av ytterligare skatt medges 

således inte automatiskt utan en särskild ansökan 

måste göras om det. Skatteverket prövar sedan 

om förutsättningar finns, enligt de regler som anges 

i 17 kap Skattebetalningslagen. Dessa regler är uttömmande, 

det vill säga andra grunder för anstånd 

finns inte. 

Anstånd kan medges i något av följande fall (17 

kap 2 § första stycket SBL punkt 1–3): 

1. det kan antas att den skattskyldige kommer att få 

23 

Janosevic och Västberga Taxi, målnr. 34619/97, 36985/97 

24 


25 

kap 2 a § SBL 

26 

Janosevic och Västberga Taxi 

förklaras av att Skatteverket redan intagit sin position 

i processen genom det ursprungliga beslutet. I 

realiteten är det först i länsrätten som det finns en 

möjlighet till en objektiv prövning. 

Skatteprocesser blir ofta utdragna. 

Enligt artikel 6 i Europakonventionen har den 

enskilde rätt till prövning i domstol inom skälig tid. 

I de så kallade taximålen 23 fick svenska staten kritik 

för att processerna hade blivit så utdragna. 

Att handläggningen i domstolen tar tid kan bero 

på att skriftväxlingen i målen blir omfattande och 

detta gäller allra helst vid mer komplicerade ärenden. 

Vissa domstolar har dessutom stora balanser av 

oavgjorda mål och så länge som det inte går att 

komma till rätta med det kommer ärenden att bli 

liggande hos domstolen innan de kan avgöras. 

befrielse helt eller delvis från skatten, 

2. den skattskyldige har begärt omprövning eller 

överklagat och det är tveksamt om den skattskyldige 

kommer att bli skyldig att betala skatten, 

3. det skulle medföra betydande skadeverkningar 

för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt 

att betala skatten. 

Anstånd kan också medges i några andra situationer 

(avyttring av egendom när betalning inte erhålls 

omedelbart, tillfälliga betalningsproblem i samband 

med totalförsvarstjänstgöring eller när det föreligger 

synnerliga skäl på grund av tillfälliga betalningssvårigheter 

när rådrum behövs för att skaffa 

fram pengar). 

Skatten kan antas falla bort (punkt 1). 

Anstånd enligt denna punkt kommer normalt 

inte ifråga. Om frågan är klar fattar Skatteverket 

omedelbart beslut om ändring. 


Tveksamt om den skattskyldige blir skyldig att betala 

skatten (punkt 2). 

Utgången i skattemålet måste vara oviss. Frågan 

om utgången är oviss eller inte beror på den grad 

av visshet som krävs i olika typer av ärenden. 

Anstånd vid eftertaxering bör medges när det 

framstår som minst lika sannolikt att beslutet inte 

kommer att bestå, som att beslutet kommer att bestå. 

Även om sannolikheten för avslag väger över något 

kan anstånd medges 27 . 

Betydande skadeverkningar eller oskäligt (punkt 3). 

Anstånd enligt denna punkt kan knappast komma 

i fråga om det är uteslutet att den skattskyldige 

kan vinna bifall till sina yrkanden 28 . Anstånd bör 

27 

Se prop 1996/97:100 s 418 f 

28 

Almgren, Karin/Leidhammar, Börje Skatteprocessen s 89 f 

29 

17 kap 3 § SBL, prop 1989/90:74 s 433 

30 


31 

Skatteverkets författningssamling, SKVFS 2008:24 


heller inte medges om den skattskyldige helt saknar 

tillgångar. 

Säkerhet 

Om grund för anstånd finns enligt punkterna 2 

och 3 ovan, men det finns skäl att misstänka att 

skatten inte kommer att betalas i rätt tid kan Skatteverket 

ställa krav på att säkerhet ställs för beloppet 

genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller 

någon annan form av borgen. 

Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs 

om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt 

eller det annars finns särskilda skäl 29 . 

Om anstånd medges gäller det längst tre månader 

efter den dag då beslut fattades med anledning av 

begäran om omprövning eller att beslutet överklagats. 

Hantering av ansökningar om anstånd 

Beslutet om anstånd tas i regel av den tjänsteman 

som kommer att handlägga den skattskyldiges begäran 

om omprövning eller överklagande, det vill 

säga det är samma tjänsteman som handlagt beslutet 

om omprövning eller eftertaxering. Eftersom 

det är sannolikt att tjänstemannen har varit övertygad 

om att skattebeslutet är grundat på gällande 

lag och rättspraxis måste den skattskyldige i sin be- 

gäran om omprövning/överklagande kunna presentera 

sådana starka skäl för en annan utgång att 

även Skatteverket anser att utgången är oviss. 

Om anstånd inte medges ska skattekravet betalas 

på fastställt förfallodatum. 

Om betalning inte sker får den skattskyldige en 

påminnelse, därefter överlämnas ärendet i regel 

för indrivning till Kronofogdemyndigheten 30 . 

Kostnadsräntor i skattebetalningssystemet 

Skatteskulden registreras på skattekontot och kostnadsränta 

beräknas på saldot. Räntan räknas dag 

för dag på aktuellt saldo, från och med dagen efter 

den dag då ett underskott har uppkommit på kontot. 

Räntorna knyts till en basränta som följer det allmänna 

ränteläget. Det gör att räntan kan ändras 

under året. Från och med den 1 februari 2009 är 

basräntan 1 procent 31 . Kostnadsräntan är inte avdragsgill. 

6 

Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. 

Från och med januari 2009 är nivåerna 

● låg ränta 1 procent (= basräntan) 

● mellanränta 1,25 procent (= 125 procent av basräntan) 

● hög ränta 16 procent (= basräntan+15 procentenheter) 

Om betalning inte sker i rätt tid tas den höga räntan 

ut (för närvarande 16 procent). 


23

6 

Tiden mellan skattebeslut och förfallodatum är alltför 

kort. 

Som framgår ovan förfaller skatteskulden inom 

drygt en månad efter skattebeslutet. En företagare 

i den situationen behöver i regel hjälp för att kunna 

bemöta Skatteverkets krav. 

Under den dryga månaden ska företagaren ha 

engagerat en skatteexpert, med denne gjort en genomgång 

av ärendet och i god tid före förfallodatum 

sammanställt ett överklagande som visar att 

utgången är oviss i målet (17 kap 2 § 2 p SBL). 

Förfalloräntan är oskälig. 

Om betalning inte sker i rätt tid tas en förfalloränta 

ut med för närvarande 17 procent. I dagens ränte- 

24 


Synpunkter på anståndsreglerna 

läge skulle det förmodligen ses som en ockerränta! 

Samma tjänsteman som handlägger skattetvisten 

tar ställning i anståndsfrågan. 

Den tjänsteman som handlägger skattetvisten är 

givetvis övertygad om att Skatteverkets beslut är korrekt. 

För att få anstånd med betalningen av skatten 

vid ett överklagande krävs att utgången är oviss (17 

kap 2 § 2 p SBL). Det betyder att den skattskyldige 

genom överklagandet ska övertyga tjänstemannen 

om att Skatteverkets beslut är felaktigt. 

Den alternativa grunden för anstånd i 17 kap 2 § 3 p 

SBL (betydande skadeverkningar eller det annars 

skulle framstå som oskäligt att betala skatten) tillämpas 

sparsamt 32 . 

Ersättning för ombudskostnader 

i mål och ärenden om skatt m m 

Skatteprocessen ingår som en del av förvaltningsprocessen, 

det vill säga i princip de ärenden som 

inte handläggs av de allmänna domstolarna (tingsrätt, 

hovrätt och Högsta domstolen). En grundläggande 

princip inom förvaltningsprocessen är att den 

skattskyldige själv får bära sina kostnader för överklaganden. 

Förklaringen är att förvaltningsdomstolarna 

har ett ansvar för att ett mål blir så utrett 

som dess beskaffenhet kräver och att domstolen, 

vid behov, ska ge anvisningar om hur utredningen 

bör kompletteras, den så kallade officialprincipen. 

De skattskyldiga ska alltså kunna få den hjälp de 

behöver genom domstolens försorg. 

Rättshjälp enligt Rättshjälpslagen (1996:1619) 

lämnas i princip inte till näringsidkare. Enligt förarbetena 

(prop 1993/94:151 sid 174) bör man kunna 

ställa högre krav på personer som driver någon form 

av näringsverksamhet, att de kan antas ha större insikt 

om vilka uppgifter som ska presenteras för domstolen 

än vad skattskyldiga i allmänhet har. Någon 

hjälp genom Rättshjälpslagen är därför inte möjlig 

för en näringsidkare. 

Under 1980-talet visade det sig att denna ordning 

32 

Almgren, Karin/Leidhammar, Börje, Skatteprocessen, sid 89 

33 

SFS 1989:479 

blev alltmer otillfredsställande och en lag om ersättning 

i mål och ärenden om skatt infördes från den 

1 juli 1989 33 , lagen om ersättning för ombudskostnader 

i mål och ärenden om skatt med mera (Ersättningslagen). 

Ersättningsmöjligheterna var dock 

begränsade och lagen fungerade inte tillfredsställande; 

en översyn gjordes därför som trädde i kraft 

den 1 juli 1994. 

Huvudregeln vid Ersättningslagens tillkomst år 

1989 var att den skattskyldige skulle stå för sina egna 

kostnader. Ersättning av allmänna medel skulle 

emellertid kunna lämnas i undantagsfall när förhållanden 

i det enskilda fallet påtagligt avviker 

från det normala och det finns starka skäl för den 

enskilde att i en tvist dra på sig kostnader. 

Enligt 3 § Ersättningslagen kan ersättning utbetalas 

i en skatteprocess i följande situationer: 

1. den skattskyldige helt eller delvis får bifall till 

sina yrkanden, 

2. om målet avser en fråga som är av betydelse för 

rättstillämpningen, 

3. om det finns synnerliga skäl för att ersättning ska 

utgå. 


Av 4 § Ersättningslagen framgår att ersättning 

inte får beviljas för: 

1. kostnader som avser skyldigheten att lämna deklaration 

eller andra uppgifter till ledning för en myndighets 

beslut om skatt, tull eller avgift, 

2. kostnader som avser skyldigheten att i skälig omfattning 

genom räkenskaper, anteckningar eller på 

annat lämpligt sätt sörja för att det finns sådant un- 

Synpunkter på Ersättningslagen 

Ingen specialisering i skatterätt bland domare i förvaltningsdomstolarna 

och många olika typer av ärenden. 

Länsrätterna (23 stycken) handlägger cirka 500 

olika måltyper. Förutom skattemål är det mål som 

rör socialtjänstlagen, socialförsäkringsmål, LVUmål 

(lagen om vård av unga), LVM-mål (lagen om 

vård av missbrukare), psykiatrimål, laglighetsprövning 

enligt kommunallagen, utlännings- och medborgarskapsmål, 

mål om körkortsingripanden, tillståndsmål 

med mera. 

Länsrätterna har cirka 1 200 anställda, varav 

200 tjänstgör som ordinarie domare. Länsrätternas 

storlek varierar i storlek från 10 upp till 450 anställda 

34 . Skattemål avdöms i allmänhet med en lagfaren 

domare med en lekmannanämnd bestående av 

tre ledamöter. 

Kammarrätterna (4 stycken) har cirka 500 anställda, 

varav 130 är ordinarie domare. 

Kammarrätterna överprövar länsrättens beslut. 

För vissa måltyper krävs prövningstillstånd, det vill 

säga målet prövas inte om det inte uppfyller vissa 

kriterier. Detta gäller dock inte skattemål (vid överklagande 

av anståndsbeslut krävs prövningstillstånd). 

I sådana mål dömer tre lagfarna domare. 

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol 

och prövar avgöranden som överklagas 

från någon av de fyra kammarrätterna. Regeringsrätten 

består för närvarande av 19 regeringsråd. 

Regeringsrätten har cirka 100 anställda 35 . I 

praktiken blir kammarrätten högsta instans i flertalet 

mål. Bara i några få procent av överklagade mål 

meddelas prövningstillstånd. 

Det är således ett stort antal måltyper som i dag 

ska avgöras av förvaltningsdomstolarna av en relativt 

begränsad grupp (cirka 350 ordinarie doma- 

34 

Domstolsverkets hemsida, www.dom.se 

35 

www.dom.se 

36 

Remstam, Maj-Britt, Skattenytt 2000, sid 187 ff 


6 

derlag som behövs dels för att den skattskyldige 

skall kunna deklarera eller lämna uppgifter som 

han är skyldig att lämna, dels för att deklarationen 

och uppgifterna skall kunna kontrolleras, 

3. den skattskyldiges eget arbete, tidsspillan eller i 

övrigt för kostnader för sådant som den skattskyldige 

själv utfört med anledning av ärendet eller målet. 

re). Det säger sig självt att det finns litet utrymme 

för specialisering i skatterätt allrahelst på mindre 

domstolar. Av den anledningen är det inte heller 

troligt att domstolarna kan uppfylla den så kallade 

officialprincipen, det vill säga hjälpa de skattskyldiga 

med anvisningar om hur de bäst ska kunna ta 

tillvara sin rätt. Med det stora antal mål som ska avdömas 

och begränsad specialisering är detta i praktiken 

en mycket svår uppgift. I länsrätterna är detta 

särskilt tydligt i och med att vid avgörandet av målen 

(även skattemålen) deltar endast en lagfaren 

domare. 

Slutsatsen är att domstolarna inte kan uppfylla 

den så kallade officialprincipen och Ersättningslagen 

avhjälper inte den obalans mellan de skattskyldiga 

och Skatteverket, där tjänstemännen inte bara 

är specialiserade i skatterätt utan till och med har 

kunnat fördjupa sig i vissa delar av skatterätten. 

EG-rätten ställer nya krav på domstolarna. 

Sedan Sveriges inträde i EU har EG-rätten framför 

allt vad gäller indirekt beskattning fått stort inflytande 

36 och medfört att skattesystemet har blivit 

än mer komplicerat. Man brukar säga att domstolen 

känner lagen, det vill säga att principen ”jura 

novit curia” gäller. Detta innebär att någon bevisning 

inte behöver föras vid domstol om innehållet i 

gällande rätt. Maj-Britt Remstam, skattejurist och 

tidigare kammarrättsassessor, skriver i Skattenytt 

2000 att utvecklingen på skatteprocessområdet 

har gått från en process där huvudansvaret för ett 

måls utredning och avgörande legat på domstolen 

till att bli en process där ansvaret överlämnas till 

Skatteverket och den enskilde parten att klargöra 

gällande rätt. Det medför att den skattskyldige inte 

bara behöver ha hjälp med att ta fram nödvändig 


25

6 

bevisning utan även i många fall att för domstolen 

klargöra innehållet i gällande rätt om en annan 

uppfattning finns än Skatteverkets. För att kunna 

göra detta i en process krävs biträde av sakkunnig. 

Lagstiftaren har inte dragit konsekvensen av att skattetillägget 

är ett straff. 

Av artikel 6:3 i Europakonventionen framgår att 

”var och en som blivit anklagad för brott har rätt att 

försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde 

som han själv utsett eller att, när han saknar 

tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, 

erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans 

intresse så fordrar”. 

Av Europadomstolens avgöranden i de så kallade 

taximålen (Västberga taxi och Janosevic) framgår 

att det svenska skattetillägget är ett straff i Europakonventionens 

mening och att rättssäkerhetsgarantierna 

i artikel 6 därför ska tillförsäkras den enskilde. 

Vid den översyn som gjordes av reglerna för skattetillägg 

efter kritiken från Europadomstolen 37 uttalades 

att Ersättningslagens bestämmelser stod i 

överensstämmelse med Europakonventionen med 

hänvisning till det utredningsansvar som domstolen 

har i ett skattemål. Som framgår ovan är det en 

slutsats som kan ifrågasättas; den officialprincip 

som ska styra förvaltningsdomstolarnas verksamhet 

fungerar inte. 

Ersättning medges i efterhand och i princip endast 

vid vinst i målet. 

Rättshjälpslagen gäller i princip inte i skattemål, 

vilket betyder att en skattskyldig som måste ha 

hjälp med ett överklagande måste överväga vilken 

ekonomisk risk man tar. Det går alltså inte att i förväg 

få ett besked om ersättning kommer att utgå 

för ombudskostnader utan bedömningen görs i ef- 

26 


terhand i samband med att skattefrågan avgörs. 

Ersättning medges endast med ”skäliga” kostnader. 

Inte ens vid en vinst i målet kan den skattskyldige 

vara säker på att få ersättning, eftersom detta endast 

lämnas för kostnader som den skattskyldige 

”skäligen behövt”. Vid den bedömningen ska vägas 

in svårighetsgraden hos den aktuella skattefrågan 

och den skattskyldiges egen situation (ålder, sjukdom, 

bristande erfarenhet och liknande förhållanden). 

Ersättningen fastställs i regel enligt rättshjälpstaxan. 

I de fall ersättning lämnas ska en skälighetsbedömning 

lämnas av ersättningens storlek. Domstolarna 

är inte bundna av ersättning enligt Rättshjälpslagen, 

men i praktiken har rättshjälpstaxan 

fått avgörande betydelse för ersättningens storlek. 

Timtaxan, enligt Rättshjälpslagen, är för 2009 1104 

kronor exklusive moms (1 380 kronor inklusive 

moms). Arvodet till en skattejurist är betydligt högre, 

ofta dubbelt så högt. Det medför att en skattskyldig 

som har vunnit en skatteprocess, och av domstolen 

tillerkänts ersättning för den tid som ombudet 

har debiterat, ändå måste stå för en stor del av 

kostnaden själv. Att inleda en skatteprocess kan 

alltså medföra en kostnad som överstiger den skatt 

som tvisten handlar om. 

Ersättning beviljas inte för ombudskostnader i mål 

enligt Ersättningslagen. 

Rättspraxis när det gäller Ersättningslagen är 

sparsam, vilket torde bero på att ersättning för ombudskostnader 

över huvud taget inte beviljas om 

man vill överklaga ett sådant beslut 38 . 

Ersättningslagen är ingen okomplicerad lagstiftning. 

Att som enskild själv föra en process angående 

ersättning för kostnader är inte enkelt 39 . 

37 

Prop 2002/03:106 s 90 

38 

RÅ 2002 ref 95 

39 

Thorslund, Gunilla/Tärnqvist, Lars, Skattenytt 2004 sid 545 ff, Ersättning i mål och ärenden 

om skatt 


Svårt få fram statistik 

Vår ambition var att redovisa statistik från hela kedjan 

från det ursprungliga skattebeslutet hos Skatteverket, 

ändringar efter överklagande fram till dess 

att staten har fått in den skatt som beslutats. 

Någon sådan uppföljning är inte möjlig, eftersom 

det inte går att få fram sammanhängande uppgifter 

Företagande i Sverige 

Uppgifterna om företagande är hämtade från SCB 

2007 och Skatteverkets idérapport ”Förenkling för 

småföretag”. 

I Sverige finns totalt 920 000 företag, varav 

● cirka 75 procent inte har anställda, 

● cirka 54 procent har mellan 1 och 500 000 kronor 

i årlig omsättning. 

92 procent av alla företag har mindre än fem 

anställda. 

Små företag med mindre än 50 anställda 

● utgör 98,6 procent av alla verksamma företag 

Statistik från Skatteverket 

ANTAL ÄNDRINGAR I KONTROLLVERKSAMHETEN, TUSENTAL 


från Skatteverket, förvaltningsdomstolarna och 

Kronofogdemyndigheten. Vi redovisar därför här 

nedan vad vi har kunnat få fram från respektive 

led. Avsnittet inleds med några uppgifter om företagandet 

i Sverige för att få en mer komplett bakgrund. 

inom privat sektor, 

● står för 52 procent av den privata sysselsättningen, 

● står för nära 1/3 av den totala sysselsättningen. 

57 procent av alla företag drivs som enskild firma 

och 28 procent som aktiebolag. 

Aktiebolagen svarar för 88 procent av den totala 

omsättningen. 

Enskild näringsverksamhet, handelsbolag och 

ekonomiska föreningar svarar för mindre än 6 procent 

av omsättningen. 

2003 2004 2005 2006 2006 2007 

Inkomstskatt, 

årlig taxering 211 159 115 311 311 317 4,1% 

Inkomstskatt, 

omprövning 42 42 39 45 69 67 0,9% 

Mervärdesskatt 46 47 43 43 83 88 1,9% 

Arbetsgivaravgifter 60 62 51 51 82 86 2,8% 

Avdragen skatt 26 27 21 21 33 30 1,0% 

Punktskatter 3 4 3 5 5 5 9,6% 

Summa 388 341 272 476 583 593 3,2% 

Skönsbeskattning 

Inkomstskatt, 

årlig taxering 64 63 56 54 54 52 0,7% 

Mervärdesskatt 44 41 37 38 38 35 0,8% 

Arbetsgivaravgifter 24 22 20 20 20 18 0,6% 

Avdragen skatt 22 21 19 19 19 18 0,6% 

Punktskatter 1 1 1 1 1 1 1,9% 

Summa skönsbeskattningar 

155 148 133 132 132 124 0,7% 

Totalt 543 489 405 608 715 717 3,9% 

Anm. Kontrollverksamheten innefattar skrivbordsgranskning och revision. Från och med 2006 innefattas även grundkontroll frånsett för punktskatter. 

Källa: Gin-skatt och Statistisk Årsbok 2008, Skatteverket 

6 

Exkl. grundkontroll Inkl. grundkontroll 


Antal I förhållande 

till antal 

deklarationer 

27

6 

28 


ÄNDRADE INKOMSTDEKLARATIONER VID ÅRLIG TAXERING PER DEKLARATIONSTYP, TUSENTAL 

2003 2004 2005 2006 2007 

Antal I förhållande till antal 

deklarationer 

INK 1, privatpersoner 280 267 258 257 263 3,6% 

INK 2, aktiebolag, ek. för. 15 16 16 17 17 4,8% 

INK 3, stiftelser, ideella för. 3 3 3 4 3 3,2% 

INK 4, handelsbolag 1 0 0 0 0 0,3% 

Summa 299 286 277 278 284 

Andel av deklarationerna 3,9% 3,8% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 


SKATTEMÄSSIGT UTFALL AV KONTROLLVERKSAMHETEN, BELOPP NETTO I MNKR 

Exkl. grundkontroll Inkl. grundkontroll 

2003 2004 2005 2006 2006 2007 

Belopp Andel av totalt 

Inkomstskatt, 

årlig taxering 4 011 3 919 4 173 5 267 5 267 6 155 31% 

Inkomstskatt, 

omprövning 6 660 3 675 3 287 7 032 6 899 4 727 24% 

Mervärdesskatt 834 3 187 1 705 2 003 1 334 3 634 18% 

Arbetsgivaravgifter 615 740 710 836 156 651 3% 

Avdragen skatt 299 218 289 269 –350 86 0% 

Punktskatter 300 405 362 246 246 314 2% 

Summa exkl. 

skönsbeskattning 12 719 12 144 10 526 15 653 13 552 15 567 78% 

Skönsbeskattning 

Inkomstskatt, 

årlig taxering 2 200 3 011 2 717 3 076 3 076 2 921 15% 

Mervärdesskatt 1 197 832 630 836 836 718 4% 

Arbetsgivaravgifter 356 294 305 264 264 304 2% 

Avdragen skatt 348 300 316 321 321 306 2% 

Punktskatter 23 33 25 17 17 21 0% 

Summa 

skönsbeskattningar 4 124 4 470 3 993 4 514 4 514 4 270 22% 

Totalt 16 843 16 614 14 519 20 167 18 066 19 837 100% 

Anm. Kontrollverksamheten innefattar här skrivbordsgranskning och revision. Från och med 2006 innefattas även grundkontrollen frånsett för punktskatter. 


ANTAL AVSLUTADE REVISIONER 

2003 2004 2005 2006 2007 

Stora företag 684 573 466 428 445 

Små och medelstora företag 6 370 6 622 6 121 6 208 6 132 

Punktskatterevisioner 339 se anm. se anm. se anm. se anm. 

Summa 7 393 7 195 6 587 6 636 6 577 

Anm. Från och med 2004 ingår antalet punktskatterevisioner i antal revisioner för små/medelstora/stora företag, så kallade tredjemansrevisioner. Dessa 

revisioner som har till syfte att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av någon annan än den reviderade, ingår inte i antalet avslutade revisioner. 

Källa: Skatteverkets revisionsregister 


INRIKTNING AV SKATTEREVISIONER, ANTAL GRANSKADE SKATTER/ÄNDAMÅL 


2004 2005 2006 2007 

Antal Andel 

Inkomstskatt 4 305 4 220 4 285 4 305 27% 

Mervärdesskatt 5 355 4 985 4 847 4 606 29% 

Arbetsgivaravgifter 4 503 4 253 3 965 3 680 23% 

Avdragen skatt 2 312 1 803 1 508 1 579 10% 

F-skatt 307 231 153 113 1% 

Kontrolluppgiftsskyldighet 

Inhämtande av uppgifter 

1 260 981 812 809 5% 

för tredje man 428 569 235 360 2% 

Punktskatter 351 282 263 290 2% 

Övrigt 121 54 40 35 0% 

Summa 18 942 17 378 16 108 15 777 100% 

Anm. Före 2004 var uppgifterna kategoriserade på annat sätt. 

Källa: Skatteverkets revisionsregister 

REVISIONSUTFALL PER SKATTESLAG, BELOPP NETTO I MNKR 

2004 2005 2006 2007 

Belopp Andel 

Inkomstskatt 4 546 2 419 5 267 8 644 75% 

Mervärdesskatt 1 112 872 703 1 652 14% 

Arbetsgivaravgifter 792 698 645 775 7% 

Avdragen skatt 174 164 134 216 2% 

Punktskatter 217 214 103 227 2% 

Summa 6 841 4 367 6 852 11 514 100% 

Anm. Det går ej att ta fram jämförbara siffror för tiden före 2004, eftersom man då använde en annan kategorisering. Upgifterna om antalet registrerade avser december 

2005. 

Källa: Skatteverkets revisionsregister och Gin-skatt 

SKATTETILLÄGG, NETTOBELOPP I MNKR 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Inkomstskatt 1 678 1 231 676 257 629 1 921 805 58% 

Mervärdesskatt 216 312 295 303 256 276 315 23% 

Arbetsgivaravgifter 115 143 159 166 148 161 171 12% 

Avdragen skatt 68 67 67 62 69 67 72 5% 

Punktskatter 28 16 10 19 16 21 25 2% 

Summa 2 106 1 769 1 207 806 1 119 2 448 1 388 100% 

Källa: Skatteverkets verksamhetsstatistik 

6 


Mnkr Andel av 

summan 

29

6 

30 


ANTAL SKATTETILLÄGGSBESLUT, TUSENTAL 

SKATTETILLÄGG VID ÅRLIG TAXERING 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Antal Andel av 

totalt antal 

Inkomstskatt, 

årlig taxering 

Omprövning, 

48 43 34 27 22 22 21 

påförda 

Omprövning, 

13 12 12 15 13 12 12 

nedsatta 17 18 17 14 11 10 10 

Summa beslut 

Mervärdesskatt, 

77 73 62 57 46 43 43 23% 

påförda 30 59 58 58 51 49 48 

nedsatta 13 25 25 25 22 20 19 

Summa beslut 

Arbetsgivaravgifter, 

44 84 83 82 73 69 67 36% 

påförda 40 42 42 44 37 32 33 

nedsatta 15 15 14 14 13 11 11 

Summa beslut 

Avdragen skatt, 

55 57 57 58 49 43 43 23% 

påförda 56 30 28 29 25 23 22 

nedsatta 26 13 12 12 11 9 9 

Summa beslut 82 42 41 40 36 32 31 17% 

Punktskatter 2 2 1 1 1 1 1 1% 

Summa beslut 2 2 1 1 1 1 1 

Totalt antal 259 258 244 238 205 189 185 100% 


2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Antal 

Fysiska personer 42 825 38 161 29 197 22 843 18 759 17 962 17 668 

Juridiska personer 4 809 4 987 4 306 4 625 3 729 3 690 3 124 

Summa 47 634 43 148 33 503 27 468 22 488 21 652 20 792 

Andel fysiska personer 

Belopp, mnkr 

90% 88% 87% 83% 83% 83% 85% 

Fysiska personer 1 288 1 245 661 314 274 276 258 

Juridiska personer 280 265 177 301 241 214 164 

Summa 1 567 1 509 839 615 515 490 422 

Andel fysiska personer 

Genomsnitt, kr 

82% 82% 79% 51% 53% 56% 61% 

Fysiska personer 30 069 32 617 22 640 13 731 14 606 15 366 14 607 

Juridiska personer 58 121 53 087 41 215 65 137 64 629 57 995 52 585 



Statistik från länsrätten 

ANDEL ÄNDRADE BESLUT EFTER ÖVERKLAGANDE I LÄNSRÄTTEN 


2005 2006 2007 

Inkomst- och 

förmögenhetstaxering 21% 20% 22% 

Mervärdesskatt 24% 26% 26% 

Vissa punktskatter 

och avgifter 31% 24% 10% 

Skattetillägg, förseningsavgift, 

avgiftstillägg 11% 11% 12% 

Löneavgifter 31% 14% 27% 

Statistik från kammarrätten 

Källa: Domstolsverket 

ANDEL ÄNDRADE BESLUT EFTER ÖVERKLAGANDE I KAMMARRÄTTEN 

Ingen skillnad görs om ändring har gjorts efter överklagande av Skatteverket eller den skattskyldige. 

2005 2006 2007 

Inkomst- och 

förmögenhetstaxering 23% 28% 25% 

Mervärdesskatt 28% 33% 30% 

Vissa punktskatter 

och avgifter 16% 18% 9% 

Skattetillägg, förseningsavgift, 

avgiftstillägg 22% 24% 24% 

Löneavgifter 26% 25% 26% 

Källa: Domstolsverket 

6 


31

6 Rättssäkerhet 

Bristfällig statistik hos Kronofogdemyndigheten 

Ingen statistik förs hos Kronofogdemyndigheten 

(KFM) i vilken utsträckning ytterligare skatt, som 

har påförts av Skatteverket, betalas efter att indrivning 

skett. 

Följande information har lämnats av Jesper Bergqvist, 

controller, Kronofogdemyndigheten i Stockholm: 

Skulderna som kommer in till KFM är uppdelade 

i A-mål (skulder till staten) och E-mål (skulder till 

enskilda personer och företag). 

Under år 2007 inkom totalt 1666361 stycken A-mål 

till KFM. Det finns cirka 50 olika typer av A-mål – förutom 

skatter, tv-avgift, underhållsskulder med mera. 

32 

Av de inkomna ärendena avsåg 227 218 skattekontoskulder. 

Antal gäldenärer med A-mål var i augusti 2007 

cirka 277 000 stycken (218 000 fysiska personer och 

60 000 juridiska personer) 

Av samtliga A-mål lyckades KFM 2007 driva in 52 

procent. 

För skulder avseende skattekontot drevs 47 procent 

in. 

Ingen uppgift har gått att få fram i vilken utsträckning 

preskription sker av skatteskulder (sker 

normalt vid utgången av det femte året när indrivningsåtgärder 

påbörjats). 


Lagar 

Förvaltningsprocesslagen ( 1971:291) 

Lag (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m m 

Taxeringslagen (1990:324) 

Lag (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 

Rättshjälpslagen (1996:1619) 

Skattebetalningslagen (1997:483) 

Lagförarbeten 

Betänkande av Rättssäkerhetskommittén 

SOU 1993:62 

Prop 1988/89:126 

Prop 1989/90:74 

Prop 1993/94:151 

Prop 1996/97:100 

Prop 2002/03:106 

Litteratur med mera 

Almgren, Karin, och Leidhammar, Börje, Skatteprocessen, Norstedts Juridik AB 2004 

Domstolsverkets hemsida, www.dom.se 

Höglund, Mats, Taxeringsrevision – ur ett rättssäkerhetsperspektiv, Jure Förlag AB 2008 

Påhlsson, Robert, Likhet inför skattelag, Iustus Förlag 2007 

Regeringsrätten, RÅ 2002 ref 95 och mål nr 6634-06 

Remstam, Maj-Britt, Skattenytt 2000, Ersättningslagen – sedd ur en skatterådgivares 

perspektiv 

Skatteverket, SKVFS 2007:12 

Skatteverket, utvecklingsstaben. Förenkling för småföretag – ett idéunderlag 

Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se 

Skattestatistisk Årsbok 2007 

Thörnhammar, Jan, Skattenytt 1986, Restaurang -83, en kontrollaktion och 1987, Ytterligare 

om kontrollaktionen Restaurang -83 


7 

Referenser 

33

8 

34 

FöretagarFörbundet 

FöretagarFörbundet är en ideell, partipolitiskt obunden, intresseorganisation 

som organiserar företagare över hela landet. 

Aktiva småföretagare leder FöretagarFörbundet, som arbetar för att förbättra villkoren 

och förutsättningarna för att starta, äga, driva och utveckla företag, företrädesvis 

småföretag. Att skapa opinion om och ökad förståelse för företagandets och entreprenörskapets 

roll i samhällsutvecklingen ingår också i verksamheten. 

FöretagarFörbundet är i dag en starkt växande organisation med drygt 35 000 

medlemmar. Medlemsavgiften är endast 600 kronor per år och då ingår 

bland annat rådgivningsservice, tidningen Fria Företagare, nyhetsbrev 

samt flertalet förmåner och medlemsförsäkringar. 

Vårt handlingsprogram fokuserar på ägarfrågor och kapitalförsörjning. 

Vi vill framför allt att arbetsgivaravgiften sänks, sjukförsäkringen 

differentieras och utvecklas, rättssäkerheten stärks i skatteprocesser 

samt att det införs ett antal regler – småbolagsregler – 

speciellt anpassade för små företag. Det är helt enkelt inte 

rimligt att småföretag alltid ska belastas med samma regler 

som Ericsson och Ikea. 

Läs mer om FöretagarFörbundet på www.ff.se 



9 

Skattebetalarna 

Skattebetalarnas Förening är en ideell organisation med hundratusen medlemmar, 

som verkar för sparsamhet med skattepengar, låga och synliga 

skatter samt rättssäkerhet för skattskyldiga. 

Skatterna är ditt livs största utgift och investering. Men får du valuta för dina skattepengar? 

Skattebetalarnas Förening är din röst, och ditt stöd, för att sprida kunskap 

och skapa opinion i frågor om skatt. Vi har en intensiv dialog med politiker, medier 

och andra opinionsbildare. Vi utreder och kartlägger hur stat, kommuner och landsting 

kan bli effektivare. Vi granskar slöseri och ifrågasätter. Och vi lyfter 

fram exempel på hur välfärdsfrågorna kan lösas på nya sätt. Vi arbetar 

också för att öka rättssäkerheten på skatteområdet. 

Som medlem får du skattetips, tillgång till skatterådgivning, åtta 

nummer av tidningen Sunt Förnuft, nyhetsbrev, bokrabatter och 

förmånliga erbjudanden om privatvårds- och sakförsäkringar. 

Dessutom har du möjlighet att teckna vår Skatteprocessgaranti. 

Då vi arbetar utan vinstintresse går eventuellt överskott 

tillbaka in i verksamheten. Välkommen som medlem. 

Läs mer på www.skattebetalarna.se 

35

Det finns vissa grundläggande krav som måste ställas när det gäller medbor- 

garnas skydd mot felaktig myndighetsutövning, till exempel att rättstillämp- 

ningen måste vara förutsebar och en garant för att lika fall ska behandlas lika. 

Beslut ska inte kunna fattas utan stöd i lag, den så kallade legalitetsprincipen. 

Det senare innebär också ett förbud mot retroaktiv skattelagstiftning. 

Komplicerade skatteregler är oftast oprecisa och medför att olika tolkningar 

kan göras. I rapporten beskriver vi vilka regler som gäller vid överklagande och 

anstånd med betalning av skattekravet. Utgångspunkten är två företagare 

som efter revision blev påförda stora belopp i ytterligare skatt. Båda företagen 

överklagade. I det ena fallet kom kammarrättens dom först efter flera år med 

stora sänkningar av skattekraven. Men då hade Skatteverket redan verkställt 

sitt beslut, vilket innebar konkurs för företagaren. För den andra företagaren 

gick det bättre. Han lyckades undvika konkurs. Länsrätten gick på hans linje 

och friade honom helt. 

Vår förhoppning med denna rapport är att uppmärksamma några av de bris- 

ter som finns när det gäller rättssäkerheten på skatteområdet och som borde 

vara ett självklart inslag för politikerna att ändra på om de menar allvar med 

sina ambitioner att förbättra villkoren för företagare. 

www.skattebetalarna.se 

www.ff.se

Rapporten ”I Skatteverkets kvarnar” - Skattebetalarna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?