15.09.2013 Views

Fria företagare - Företagarförbundet

Fria företagare - Företagarförbundet

Fria företagare - Företagarförbundet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Fria</strong><br />

Oktober 2007 Händelserikt år för förbundet<br />

I början av april<br />

höll Företagar-<br />

Förbundet sin<br />

stämma. Mats<br />

Assarsson blev<br />

omvald som ordförande. Han kunde blicka tillbaks på ett<br />

år som innehöll både stora framgångar och en tuff motgång.<br />

I lobbyarbetet kring de frågor som förbundet driver<br />

kan man glädjas åt fl era framsteg och genomslaget i<br />

Åsas idé räddar liv på nytt sätt<br />

Traditionella livbojar är<br />

otympliga och kan inte användas<br />

under vatten. Åsas<br />

livboj blåser upp sig själv och<br />

kan hjälpa livräddaren att<br />

lyfta offret till ytan.<br />

– Det har ringt folk från Australien<br />

och varit intresserade<br />

av min livboj, berättar hon.<br />

1<br />

media har ökat. sidan 6-8<br />

Företagare<br />

sidan 27<br />

Läs Nu senaste över<br />

30.000 utspelen<br />

medlemmar!<br />

www.ff.se<br />

FöretagarFörbundet<br />

Nr 2/11 - Maj 2011<br />

Huset som går<br />

plus på energi<br />

När elpriset skjuter i höjden och även andra uppvärmningssätt<br />

blir dyrare så lockar tanken på ett<br />

hus som inte gör av med någon energi. Karins<br />

hus går ett steg längre – det producerar mer energi<br />

än vad de boende förbrukar. Sid 21<br />

TEMA: Husbyggarna<br />

Alla behöver vi någonstans att bo. För många<br />

är köp av en bostad – villa eller bostadsrätt –<br />

den största affären vi gör i vårt liv. Men även för<br />

byggföretagen är varje husbygge en stor och<br />

komplex affär som ibland leder till tvister. Vi lyfter<br />

fram båda sidor. Dessutom tittar vi på säkerheten<br />

i byggbranschen, hittar framtidsvisioner<br />

och mycket mer på temasidorna. sidan 17-24<br />

Minitema: Sommarturism<br />

Sommaren är viktig för svensk turism. Många utländska<br />

gäster besöker vårt avlånga<br />

land i jakt på olika upplevelser.<br />

Vi träffar två oväntade<br />

turist entreprenörer. Anders<br />

och Anna-Karin valde att bygga<br />

sin verksamhet kring en<br />

gammal järnbruk dit turisterna<br />

nu kommer. Ursula satsar<br />

istället på äventyr. Kajakpaddling,<br />

bergsklättring och grottutforskning.<br />

Vi tittar också på säsongsföretagens utmaningar med<br />

administration och tillfällig sommarpersonal. Det sistnämnda<br />

berör företag i alla branscher. sidan 34-37<br />

”Det blir<br />

för mycket<br />

gråt-tv”<br />

sidan 19<br />

”Viktigt med<br />

rättsskydd<br />

för små<br />

bygg företag”<br />

sidan 17<br />

Continental anställer – Roxtec<br />

har hyrt personal sedan start<br />

Den första anställda är det största<br />

steget sägs det. Att anställa en person<br />

är ett stort steg och därför väljer<br />

många företag att istället hyra personal<br />

eller ta in underleverantörer.<br />

Roxtec har satsat på att inhyrd<br />

personal för fl exibilitet. Hotel Continental<br />

i Halmstad menar istället<br />

att egna anställda är ett måste för<br />

att få en riktigt stark företagskultur.<br />

– Vi testade att hyra in städtjänsterna för några år sedan.<br />

Men det var en lösning som inte passade oss, säger Jeanette<br />

Nerman och Jenny Bänsch-Larsson (bilden).<br />

Vi jämför alternativen och låter experterna ge råd om vad<br />

du ska tänka på – hyra vs anställa. sidan 12-13<br />

Skolan<br />

som utbildar<br />

framtidens<br />

byggchefer<br />

sidan 24<br />

”Svenska <strong>företagare</strong><br />

är rädda att<br />

göra dåliga affärer”<br />

Kadim Akca kom till Värnamo<br />

1969 för att besöka<br />

sin moster, men kom inte<br />

överens med henne och<br />

fi ck tillbringa några nätter<br />

på en parkbänk.<br />

Urusla skolbetyg och<br />

problem med att skriva<br />

och läsa hindrade inte Kadim<br />

Akca från att bli en<br />

framgångsrik <strong>företagare</strong>.<br />

– Svenska <strong>företagare</strong><br />

måste våga mera, det är<br />

inte farligt att göra bort<br />

sig, säger han. sidan 27<br />

Brännvinskungen<br />

byggde<br />

spritimperium<br />

sidan 43<br />

Bok: Om Skatteverket<br />

kommer<br />

”Det är bara förbannat synd<br />

att en sån här bok alls behövs”.<br />

sidan 5<br />

Arbetsgivaravgift<br />

dyr för<br />

tjänsteföretag<br />

– Vi som är helt beroende av<br />

mänsklig arbetskraft för våra<br />

intäkter missgynnas, säger<br />

Margareta Hemmingsson,<br />

turism<strong>företagare</strong> i Jämtlandsfjällen.<br />

sidan 16<br />

Från varselläge<br />

till tillväxtläge<br />

IT- och regionminister Anna-<br />

Karin Hatt är helt övertygad<br />

om att alla regioner i Sverige<br />

kan bli tillväxtregioner. sidan 3<br />

Vi tipsar om<br />

sommarläsningen<br />

sidan 40-41<br />

Bedragare som<br />

kapar företag<br />

sidan 38


2 LEDARE<br />

<br />

<strong>Fria</strong><br />

Företagare<br />

<br />

Ansvarig utgivare<br />

& chefred:<br />

Mats Assarsson<br />

Redaktionsråd:<br />

Mats Assarsson, Kerstin<br />

Nilsson, Camilla Littorin<br />

e-post<br />

info@ff.se<br />

<br />

Vendator<br />

Layout/original &<br />

redaktionella delar<br />

<br />

Redaktör Sölve Dahlgren<br />

info@dahlgren.net<br />

Tryckeri<br />

Bold Printing<br />

Artiklar insändes lämpligast i<br />

elektronisk form till<br />

kerstin.nilsson@ff.se<br />

Åsikter uttryckta i denna<br />

publikation är antingen skribenternas<br />

eller de intervjuades och<br />

speglar nödvändigtvis inte den<br />

ansvarige utgivararens eller<br />

FöretagarFörbundets åsikter.<br />

Det är fritt att citera<br />

<strong>Fria</strong> Företagare, källan skall<br />

dock alltid uppges.<br />

DET HÄR<br />

<br />

RS-KONTROLLERAT<br />

Chansa inte. Annonsera i<br />

kontrollerade medier.<br />

Tidningsstatistik AB<br />

Tel 08-507 424 00<br />

<strong>Fria</strong> Företagare<br />

är organ för<br />

FöretagarFörbundet<br />

Box 1132<br />

262 22 Ängelholm<br />

www.ff.se<br />

<br />

i Ängelholm<br />

semesterstängt v. 27 - 30<br />

öppet vard. kl. 8.00 - 14.00<br />

under v. 31 - 34<br />

Tel: 020-760 761<br />

(välj anknytning 2)<br />

Fax 0431-831 85<br />

Näringslivskontoret<br />

i Stockholm:<br />

Vasagatan 46, 2 tr.<br />

111 20 Stockholm<br />

Tel: 08-280 620<br />

Fax: 08 - 240 220<br />

<br />

FöretagarFörbundet<br />

<br />

@LittorinCamilla<br />

<br />

kontakta oss på<br />

<br />

<br />

Solen på småföretagarna<br />

Efter en lång vinter lyser<br />

äntligen solen på oss och det<br />

känns som om den lyser lite<br />

extra på småföretagarna. Allt<br />

fler pratar om vikten av småföretagen<br />

och att det startas<br />

nya företag.<br />

Nya företag är som regel<br />

små innan de kan växa och<br />

bli större. Tyvärr verkar det<br />

som om politikerna emellanåt<br />

glömmer bort den detaljen.<br />

Trots det allt mer posi-<br />

LEDAREN<br />

tiva klimatet för företagande<br />

när det gäller attityder hos<br />

allmänheten - både unga och<br />

gamla - så kommer det inte<br />

många konkreta förslag.<br />

När socialdemokraternas<br />

nye ledare Håkan Juholt höll<br />

sitt installationstal så nämnde<br />

han knappt <strong>företagare</strong>.<br />

Förutom:<br />

– Ungdomar uppmanas<br />

klämkäckt att starta eget företag,<br />

kanske diska på någon<br />

krog, men inte som anställd<br />

utan som egen <strong>företagare</strong><br />

med F-skattesedel. Så kringgås<br />

både arbetsrätt och kollektivavtal.<br />

Vi får verkligen hoppas att<br />

han har högre tankar om Sveriges<br />

alla små<strong>företagare</strong> än<br />

så.<br />

Alla som har drivit eller driver<br />

företag idag vet att det krävs<br />

en lika stor dos hårt arbete<br />

som det krävs tålamod. Vi<br />

i FöretagarFörbundet är<br />

själva små<strong>företagare</strong> och vet<br />

att det ofta tar flera år att<br />

nå lönsamhet. Vår senaste<br />

undersökning visar att fler<br />

än hälften av småföretagarna<br />

tror att företagets lönsamhet<br />

kommer att öka under 2011.<br />

Och den politiska åtgärd som<br />

skulle ha störst inverkan på<br />

småföretagens lönsamhet är<br />

inte helt överraskande arbetsgivaravgiften.<br />

När Sveriges hundratusentals<br />

små<strong>företagare</strong> ska<br />

öka företagens avkastning<br />

satsar man främst på kostnadsbesparingar<br />

och effektiviseringar.<br />

Inte på intäktsorienterade<br />

åtgärder som<br />

sälj-/marknadsföring eller<br />

på affärsutveckling. I ett litet<br />

företag finns inga buffertar<br />

för riskfylld innovation hur<br />

mycket våra beslutsfattare<br />

än tror det. Bara sju procent<br />

av Sveriges befolkning driver<br />

Äntligen lyser solen på småföretagarna. Men fortfarande är det mycket snack och lite handling från<br />

de politiska partierna. Foto: © Iakov Kalinin - Fotolia.com<br />

Tyvärr undrar man ibland<br />

över myndigheternas attityd<br />

till små<strong>företagare</strong>. Du kan i<br />

det här numret läsa om en<br />

<strong>företagare</strong> som frikänts för<br />

skattebrott i domstol men<br />

som ändå jagas av Skatteverket<br />

som vill kräva in pengar<br />

som han inte borde vara skyldig<br />

staten.<br />

FöretagarFörbundet gav<br />

nyligen ut en hel bok som<br />

handlar just om hur man ska<br />

agera när Skatteverket knackar<br />

på dörren. Det är en bok<br />

som egentligen inte skulle<br />

behövas. Tyvärr finns det stora<br />

brister i rättssäkerheten för<br />

svenska företag när det gäller<br />

skattemål.<br />

företag. De som är <strong>företagare</strong><br />

idag kommer oftast från företagarhem.<br />

Entreprenörskap är inte<br />

djupt förankrat i vår tradition<br />

utan normen är att vara<br />

anställd. Att starta företag ses<br />

av många som en sista utväg<br />

om man inte får jobb. Forskning<br />

och utveckling är mycket<br />

angeläget. Men vi måste<br />

också bli bättre på kommersiellt<br />

entreprenörskap.<br />

El-upproret<br />

Hur många branscher känner<br />

du till som haft en prisutveckling<br />

på 228% för sina<br />

varor de senaste 10 åren?<br />

Elnätspriserna har höjts tre<br />

gånger så mycket som den<br />

allmänna prisutvecklingen<br />

de senaste tio åren. Och det<br />

är pamparna Eon, Vattenfall<br />

och Fortum, som är allra<br />

värst.<br />

Varje vecka får vi flera samtal<br />

från frustrerade och arga<br />

små<strong>företagare</strong> som är låsta<br />

i långa dyra avtal som man<br />

inte kommer ur och där priserna<br />

skenar. El är väsentligt<br />

Vi på FöretagarFörbundet<br />

jobbar vidare med att lobba<br />

för de frågor som berör<br />

våra medlemmar allra mest.<br />

Vi gläds åt att vi redan fått<br />

gehör för flera förslag i vårt<br />

handlingsprogram.<br />

Inte minst den sänkta restaurangmomsen<br />

som innebär<br />

att det i framtiden inte<br />

blir olika moms beroende på<br />

om du väljer att äta maten direkt<br />

eller ta den med dig. Det<br />

har framstått som smått absurt<br />

att exakt samma smörgås<br />

haft olika beskattning på<br />

tallrik respektive i påse.<br />

Vi har delat in våra förslag i<br />

tre grupper:<br />

Konsten att öka lönsamheten<br />

för våra företag, våra småföretags<br />

tillväxt, vår industri,<br />

för oss som privatpersoner<br />

och för samhället i stort och<br />

det måste vara till konkurrenskraftiga<br />

priser. Vi håller<br />

ögonen på elpriserna och<br />

stödjer naturligtvis el-upproret!<br />

Bristande rättsäkerhet<br />

Sedan flera år tillbaka driver<br />

FöretagarFörbundet framgångsrikt<br />

frågan om stärkt<br />

rättssäkerhet för små<strong>företagare</strong>.<br />

Det finns många förtvivlade<br />

små<strong>företagare</strong> som<br />

blivit av med sitt livsverk genom<br />

att Skatteverket misstänkt<br />

att de har skattefuskat.<br />

Flera månader eller år senare<br />

visar det sig att <strong>företagare</strong>n<br />

inte gjort något fel alls. Men<br />

då är företaget för länge sedan<br />

nedlagt.<br />

Nyligen lanserade vi boken<br />

”Om Skatteverket kommer”,<br />

som är en handbok för<br />

små<strong>företagare</strong> som råkar ut<br />

för en skatterevision. Boken<br />

beskriver vilka skyldigheter<br />

och rättigheter man har vi en<br />

1. Mer attraktivt att starta<br />

företag<br />

– det ska vara ett naturligt<br />

alternativ till anställning.<br />

2. Mer lönsamt att äga företag<br />

– det ska vara mindre riskfyllt<br />

att satsa på småföretag.<br />

3. Enklare att driva och utveckla<br />

företag<br />

– det ska vara möjligt att<br />

växa.<br />

Högt upp på agendan finns<br />

förstås en sänkt arbetsgivaravgift<br />

och att arbetsgivarna<br />

befrias från sjuklöneansvaret.<br />

Det är två förändringar som<br />

gör det billigare att anställa<br />

och därmed ökar möjligheterna<br />

att de minsta företagen<br />

faktiskt anställer. Om Sverige<br />

skatterevision. Debatten har<br />

nu tagit fart och intresset för<br />

boken har varit enormt. Om<br />

boken kan du läsa på sid 4.<br />

Sänkt restaurangmoms<br />

Vi är många som kämpat för<br />

halverad restaurangmoms:<br />

tiotusentals restaurang-, café-<br />

och catering<strong>företagare</strong>, eldsjälarna<br />

Jeanette Boman och<br />

Mats Eriksson, FöretagarFörbundet,<br />

samt SHR och andra<br />

företagarorganisationer. Det<br />

är därför mycket positivt att<br />

vårbudgeten innehåller den<br />

efterlängtade sänkningen.<br />

Om propositionen antas<br />

kommer vi redan nästa år<br />

att se fler livskraftiga företag,<br />

jobb och vita affärer inom<br />

branschen. Vårbudgeten<br />

innehåller också ett par förbättringar<br />

för företagen även<br />

om vi gärna hade sett fler initiativ<br />

som direkt förändrar<br />

vardagen för småföretagen<br />

och som ökar anställningsviljan.<br />

Som Sveriges största organisation<br />

för landets allra<br />

minsta företag är Företagar-<br />

vill minska arbetslösheten är<br />

det där man ska satsa.<br />

Dyrt att anställa<br />

I det här numret har vi ett minitema<br />

där vi lyfter fram just<br />

anställning jämfört med inhyrd<br />

personal. En avvägning<br />

som många små<strong>företagare</strong><br />

gör varje vecka och kanske<br />

även nu inför semestertider.<br />

Ofta vågar man inte anställa<br />

utan väljer istället att anlita<br />

bemmaningsföretag eller<br />

andra små<strong>företagare</strong> med<br />

F-skattsedel. Det är inget fel<br />

i det, men det är synd om<br />

de väljer bort att anställa av<br />

rädsla för sjuklönekostnader<br />

och höga lönekostnader på<br />

grund av höga arbetsgivaravgifter.<br />

Det kan väl knappast vara<br />

meningen, eller hur politiker?<br />

MATS ASSARSSON<br />

ORDFÖRANDE FF<br />

Förbundet en stark röst i debatten.<br />

En studie från tidningen<br />

Dagens Nyheter visar<br />

att vi är en av landets mest<br />

inflytelserika intresseorganisationer.<br />

Och detta kommer<br />

vi att förvalta genom att, med<br />

samma hårda arbete och tålamod<br />

som småföretagarna<br />

själva, stå upp för våra medlemmar!<br />

CAMILLA LITTORIN<br />

FÖRBUNDSSEKRETERARE<br />

Du når mig på:<br />

camilla.littorin@ff.se<br />

eller 0705 – 53 66 70<br />

alt 08 – 280 620<br />

Twitter: @LittorinCamilla<br />

Facebook: FöretagarFörbundet


Foto: © daniel rajszczak - Fotolia.com<br />

Anna-Karin Hatt är helt övertygad<br />

om att alla regioner i Sverige<br />

kan bli tillväxtregioner:<br />

– Absolut, det är både realistiskt<br />

och nödvändigt. Mycket<br />

handlar om att förändra den<br />

svenska självbilden - det finns<br />

i dag en föreställning om att<br />

tillväxt bara kan ske på vissa<br />

orter eller i vissa områden.<br />

Den enorma efterfrågan som<br />

finns i världen på miljö- och<br />

it-teknik, förnybar energi,<br />

bra mat och upplevelser i<br />

storslagen natur ger Sverige<br />

oändligt många utvecklingsmöjligheter.<br />

Vi måste ge våra<br />

många småföretag möjlighet<br />

att möta denna efterfrågan.<br />

Anna-Karin Hatt är en av<br />

Sveriges nyaste ministrar. För<br />

att bara vara 39 år har hon<br />

hunnit ovanligt mycket. Hon<br />

har gedigen politisk erfarenhet<br />

och påbrå. Det mesta<br />

tycks gå i raketfart; studier,<br />

yrke och karriär. Hon har just<br />

rest land och rike runt och<br />

fört rundabordssamtal om IT<br />

och tillväxt.<br />

ROT- och RUT-avdragen bör följas upp med ett RIT-avdrag, en skattereduktion<br />

för IT-tjänster i hemmen. Det skulle samtidigt ge fler ungdomar<br />

en chans på arbetsmarknaden, skriver Annie Johansson (C) och Ulf<br />

Lindberg, Almega i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Enligt en<br />

Demoskop-undersökning (2009), trodde 18 procent av de intervjuade<br />

att de inom ett år trodde sig få behov av IT-tjänster och ett RIT-avdrag<br />

skulle öka deras intresse för att köpa tjänsterna.<br />

viktigt för att kvinnor och<br />

män ska kunna driva företag,<br />

men också bo och leva i hela<br />

landet.<br />

POLITIKERINTERVJU<br />

resurser som finns fördelas<br />

jämställt. Se till att det finns<br />

väl utbyggd infrastruktur för<br />

IT och att det finns bra och<br />

effektiva e-tjänster vilket gör<br />

att <strong>företagare</strong> ska kunna utföra<br />

så många ärenden som<br />

möjligt elektroniskt.<br />

Du är Sveriges första IT- och<br />

Du har sagt att alla regioner<br />

i Sverige ska bli tillväxtregioner?<br />

Är det realistiskt?<br />

– Absolut, både realistiskt<br />

regionminister. Vilka för- och och nödvändigt. Mycket Många företag har svårt att<br />

nackdelar innebär det? handlar om att förändra den hitta kompetent arbetskraft,<br />

– Jag ser bara fördelar. Jag svenska självbilden - det finns särskilt i glesbygden. Många<br />

får nu möjlighet att föra sam- i dag en föreställning om att ungdomar, som växer upp<br />

man arbetet med tillväxt i tillväxt bara kan ske på vissa på landsbygden, tycker inte<br />

hela landet med en bra och orter eller i vissa områden. att det finns någon framtid<br />

väl utbyggd infrastruktur för Den enorma efterfrågan som där. Hur ser du som ansvarig<br />

IT. För mig går de här frågor- finns i världen på miljö- och minister på detta?<br />

na hand i hand och är nyckeln it-teknik, förnybar energi, – Det är ett jätteproblem,<br />

till att människor ska kunna bra mat och upplevelser i som många <strong>företagare</strong> pratar<br />

växa av egen kraft i hela vårt storslagen natur ger Sverige med mig om, när jag reser i<br />

land. Egentligen är det förvå- oändligt många utvecklings- landet. Nu handlar det om att<br />

nande, att vi inte haft en såmöjligheter. Vi måste ge våra snabbt ställa om Sverige, från<br />

dan här ministerpost innan, många småföretag möjlighet varselläge till tillväxtläge.<br />

säger Anna-Karin Hatt. att möta denna efterfrågan. Kommuner måste se till att<br />

bli bättre på att marknadsfö-<br />

Vilka frågor/områden inom Vad kan och vill du göra för att ra sig, locka till sig unga men<br />

ditt område anser du viktigast underlätta att starta och driva också invandrare. Jag har haft<br />

att prioritera för de mindre företag i glesbygd?<br />

flera diskussioner med så-<br />

företagen?<br />

– Förändra den svenska väl kommuner som länssty-<br />

– Att Sverige fortsatt är destruktiva självbilden, där relser. Kommuner måste bli<br />

världens främsta digitala en satsning i en del av lan- bättre på att se till helheten,<br />

samhälle med en fungerande det kallas för investering och att kunna erbjuda jobb för<br />

och snabb infrastruktur för IT i en annan del av landet för både en make och en maka,<br />

i hela landet. Att de medel vi bidrag. Vilken bank eller in- boendemiljöer, skola och fri-<br />

har till förfogande för tillväxt vesterare vill satsa här? Det tidssysselsättningar, som är<br />

i hela landet, bland annat här är en viktig fråga, i vissa attraktiva för hela familjen.<br />

EU:s strukturfonder, är lät- glesbygder får du inte lån<br />

tillgängliga och stöttar inno- till företagslokaler, när bygg- Svenska företag/are söker<br />

vation och såväl mäns som nadskostnader överstiger tillbaka väldigt lite pengar från<br />

kvinnors entreprenörskap. värdet. Se till att det finns en EU, jämfört med exempelvis<br />

En väl fungerande service i fungerande basservice i hela Finland. Hur ser du på det?<br />

hela landet är också oerhört landet. Se till att de tillväxt- – Det är givetvis inte bra.<br />

6% Nytänkande<br />

Från varselläge till tillväxtläge<br />

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt vill se Sverige ställa om<br />

Anna-Karin Hatt är en av Sveriges nyaste ministrar. För att bara vara 39 år har hon hunnit ovanligt mycket. Hon har gedigen<br />

politisk erfarenhet och påbrå. Det mesta tycks gå i raketfart; studier, yrke och karriär. Foto: Sandra Baqirjazid<br />

Vi måste göra det enklare för<br />

våra <strong>företagare</strong> att tillgodogöra<br />

sig dessa viktiga strategiska<br />

tillväxtresurser.<br />

Det är väldigt komplicerat att<br />

söka. Många företag anlitar eller<br />

anställer experter. Ska det<br />

behöva vara så?<br />

– Nej, givetvis inte. Inför<br />

nästa period för sammanhållningspolitiken<br />

arbetar vi<br />

medvetet för att förenkla administrationen.<br />

Vilka regelförenklingar för<br />

företag prioriterar du?<br />

– Förenklingsarbetet på lo-<br />

är inget för Skatteverket. När The Ark gav ut sitt<br />

album “In full regalia” i form av ett magasin där en CD-skiva följde<br />

med och sålde i kioskerna blev det succé och bandet hyllades för<br />

ett fräscht grepp. Men inte av Skatteverket som istället krävde<br />

företaget bakom på 250 000 kronor extra i moms. Det är nämligen<br />

6% moms på tidningar och 25% på skivor. Skatteverket hävdar att<br />

skivan står för 80% av värdet, företaget att magasinet står för 90%.<br />

kal och regional nivå, där vi<br />

har störst chans att påverka<br />

för företagen i deras vardag.<br />

Majoriteten av företagen har<br />

regelbundna kontakter med<br />

myndigheter på lokal och regional<br />

nivå vid tillsyn och tillämpning<br />

av lagar och regler.<br />

För att nå målet om en märkbar<br />

positiv förändring i företagens<br />

vardag är det viktigt<br />

att kommunernas och länsstyrelsernas<br />

verksamhet omfattas<br />

av förenklingsarbetet.<br />

Sverige ska bli bäst i världen<br />

på IT. Du har nu genomfört sex<br />

rundabordssamtal om digital<br />

ANNA KARIN HATT (C)<br />

Född: 1972 i Hylte, Hallands län<br />

(i landskapet Småland)<br />

Utbildning: Fil kand. Göteborgs<br />

Universitet 1995<br />

Familj: make, två egna och fyra<br />

bonusbarn.<br />

Politiskt påbrå: Mamma som var<br />

fritidspolitiker för (C) och en tid<br />

kommunalråd.<br />

Karriär: IT- och regionminister, bitr.<br />

näringsminister 2010, Statssekr. Foto: Foto: Johan Ödmann<br />

centerns samordningskansli i Statsrådsberedningen 06-10,<br />

stabschef partiledarstaben (C) 03-06, VD Didaktus Skolor AB<br />

02-03, vice VD, PR-byrån Kind & Partners AB, Ersättare Riksdagen<br />

98-02, talskrivare åt partiledningen (C) 98 -00, ledarskribent<br />

Södermanlands Nyheter 97, Hallands Nyheter 95, Många<br />

olika uppdrag i CUF 91-97, Frisörelev/frisör 90-92.<br />

Fritidsintressen: Trädgård, musik, att läsa<br />

Tyckte bäst om i skolan: SO-ämnena<br />

Sämst: Ingenting!<br />

Dold talang: Klippa hår<br />

Önskar mest: En varm, grön, jämställd framtid för mina barn.<br />

3<br />

kompetens. Hur vill du summera<br />

respons och resultat så<br />

här långt?<br />

– Responsen har varit över<br />

förväntan, och intresset har<br />

varit mycket stort. Vi har fått<br />

in mycket bra idéer och förslag,<br />

vilka kommer att beredas<br />

vidare inom regeringskansliet.<br />

Alla dessa kommer<br />

att värderas inför framtagandet<br />

av en Digital agenda för<br />

Sverige.<br />

Din ambition är att ”Sverige<br />

ska bli ett paradis för digitala<br />

innovationer och entreprenörskap”.<br />

Vägen dit verkar lång. I<br />

vissa delar av Sverige, Öland<br />

t.ex., kan företagen inte ens<br />

använda mobiltelefon eller<br />

kontokortsterminaler, eftersom<br />

täckning saknas.<br />

– Täckningen i Sverige generellt<br />

sett är väldigt god.<br />

Under året kommer nivån<br />

för funktionell tillgång till<br />

internet dessutom att höjas<br />

kraftigt, till 1 Mbit/s vilket<br />

alla hushåll och arbetsställen<br />

ska ha rätt till. Vidare har<br />

Post- och Telestyrelsen precis<br />

avslutat en auktion för 800<br />

MHz-bandet, som dels kommer<br />

att generellt ge ännu<br />

bättre uppkopplingsmöjligheter,<br />

och dels kommer 300<br />

miljoner kronor från auktionsintäkterna<br />

att kunna användas<br />

för att ge de hushåll<br />

och arbetsställen, som idag<br />

saknar täckning, tillgång till<br />

bredband.<br />

Datautbildning och IT-investeringar<br />

är väldigt dyra för<br />

småföretag. De nya digitala<br />

kassapparaterna t.ex. Kan du<br />

tänka dig generösare avdragsoch<br />

avskrivningsregler?<br />

– Reglerna för direktavskrivningar<br />

förenklades 2009 genom<br />

att inventarier med ett<br />

anskaffningsvärde mindre än<br />

ett halvt basbelopp (dvs. 21<br />

400 kronor 2011) får dras av<br />

omedelbart. De nya reglerna<br />

innebär att beloppsgränsen<br />

höjts, och att ett gemensamt<br />

belopp har införts för alla företag,<br />

säger Anna-Karin Hatt.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK


4 SKATTEVERKET & RÄTTSSÄKERHET<br />

<br />

Femårig tvist om moms<br />

”Mot Skatteverket gäller ingen rättssäkerhet”<br />

Fem år har gått sedan de<br />

frikändes i hovrätten, men<br />

ännu fortsätter kampen mot<br />

Skatteverket.<br />

– Skatteverket gör som de vill.<br />

Mot dem gäller ingen rättssäkerhet,<br />

hävdar <strong>företagare</strong>n<br />

Anders Eriksson, IA Montage.<br />

Tvisten mellan IA Montage<br />

och Skatteverket är en, lindrigt<br />

sagt, segdragen historia.<br />

Paret Inger Jaensson och<br />

Anders Eriksson har suttit<br />

häktade, har åtalats och än<br />

idag hotas de av utmätning<br />

från Kronofogden. Först ville<br />

Kronofogden mäta ut företagets<br />

fastighet, som också är<br />

bostad, men det gick inte igenom<br />

hos tingsrätten.<br />

Inger och Anders har dock<br />

inte låtit sig knäckas. Företa-<br />

IA MONTAGE<br />

Ort: Arkelstorp (Skåne)<br />

Anställda: 18<br />

Årsomsättning: Ca 18 milj<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Skatteverket kommenterar fallet<br />

<strong>Fria</strong> Företagare ställde några<br />

frågor till Vilhelm Andersson,<br />

Rättschef på Skatteverket.<br />

1) IA Montages företrädare<br />

friades i hovrätten 2006. Påverkade<br />

det Skatteverket på<br />

något sätt?<br />

2) Hur är det möjligt att tvisten<br />

ännu inte är löst efter mer<br />

än fem år?<br />

3) Anders Eriksson, IA Montage,<br />

hävdar att Skatteverket<br />

kräver moms en gång till på<br />

samma fakturor (brev till Skatteverket<br />

2010.11.25). Hur ser<br />

du på det?<br />

Så här svarar Vilhelm Andersson:<br />

Fråga 1-2<br />

Skatteprocessen angående<br />

bl.a. mervärdesskatt mellan<br />

Så här kommenterar Mikael<br />

Wokander, tidigare styrelseledamot<br />

i FöretagarFörbundet,<br />

svaren från Skatteverket:<br />

Skatteverket vill ursäkta att<br />

verket kräver moms av leve-<br />

get, som främst sysslar med<br />

maskinmontage och silosbyggen,<br />

har hela tiden drivits<br />

vidare.<br />

– Jobb har vi gott om, men<br />

visst tar det mycket onödig<br />

energi att föra en kamp mot<br />

Skatteverket år efter år kring<br />

samma fråga, säger Anders<br />

Eriksson.<br />

Satt häktade<br />

Anders och Inger har drivit<br />

företaget sedan 1998 (från<br />

2004 som aktiebolag). Verksamheten<br />

har närmare 20<br />

anställda, men vid vissa större<br />

jobb använder de bemanningsföretag<br />

eller personer<br />

med egen F-skattsedel.<br />

Det är ett sådant tillfälle<br />

som är grunden till problemen<br />

med Skatteverket.<br />

I januari 2005 slog Ekobrottsmyndigheten<br />

till mot<br />

IA Montage. Ägarparet åtaldes<br />

för momsfiffel och båda<br />

häktades. Anders fick sitta en<br />

månad i häktet.<br />

Ekobrottsmyndigheten<br />

IA Montage (611118-0326)<br />

och IA Montage i Arkelstorp<br />

AB (556606-6428) å ena sidan<br />

och Skatteverket å andra<br />

har avslutats genom Kammarrättens<br />

i Göteborg domar<br />

2009-01-20 med mål nr<br />

7317—7323-07 samt 7328—<br />

7329-07), som har vunnit<br />

laga kraft.<br />

Hovrättsdomen har åberopats<br />

av IA Montage under<br />

processen i förvaltningsrätten<br />

(tidigare länsrätten) och<br />

kammarrätten. Domarna<br />

från kammarrätten innebär<br />

att kammarrätten har beslutat<br />

att inte medge IA Montage<br />

avdrag för ingående skatt<br />

och påföra skattetillägg på<br />

samma sätt som har skett i<br />

Skatteverkets överklagade<br />

beslut.<br />

rantören utan att ge köparen<br />

avdrag genom att påstå att<br />

fakturan varit ”osann”. Detta<br />

trots att två allmänna domstolar<br />

konstaterat att fakturan<br />

inte varit osann. Så kan<br />

man göra i Sverige som hål-<br />

– Det värsta jag varit om i mitt liv. Innan det hände levde jag<br />

i tron att vi i Sverige har en hög rättssäkerhet, säger Anders<br />

Eriksson.<br />

hävdade att IA Montages underleverantörer<br />

var påhittade<br />

och att företaget hade använt<br />

sig av falska fakturor och<br />

svart arbetskraft.<br />

– Det värsta jag varit om i<br />

Fråga 3<br />

Den ovannämnda skatteprocessen<br />

handlar om avdrag<br />

för ingående mervärdesskatt<br />

som upptagits i s.k. osanna<br />

fakturor.<br />

Mervärdesskattelagens<br />

(ML) bestämmelser om avdragsrätt<br />

för ingående skatt<br />

ska tolkas mot bakgrund av<br />

motsvarande bestämmelser<br />

i mervärdesskattedirektivet<br />

och EU-domstolens praxis[i].<br />

Enligt Skatteverkets uppfattning<br />

måste avdrag för ingående<br />

mervärdesskatt, såvitt<br />

här är aktuellt, grundas<br />

på en faktura från en leverantör<br />

som också är skattskyldig<br />

för leveransen av de varor eller<br />

tjänster som angetts i fakturan.<br />

Det här framgår av 8<br />

kap. 2 och 3 §§ ML samt EU-<br />

ler sig med två olika domstolssystem<br />

som tillämpar<br />

olika bevisvärderingar. I den<br />

allmänna domstolen håller<br />

man vittnesförhör, i skattedomstolen<br />

låter man skatteverket<br />

avgöra vad som är rätt.<br />

mitt liv. Innan det hände levde<br />

jag i tron att vi i Sverige har<br />

en hög rättssäkerhet, säger<br />

Anders Eriksson.<br />

Paret frikändes, först i<br />

tingsrätten sommaren 2005<br />

domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens<br />

praxis.<br />

En köpare får alltså inte göra<br />

avdrag för ett belopp som betecknats<br />

som mervärdesskatt<br />

i en s.k. osann faktura. Med<br />

en osann faktura förstås i det<br />

här sammanhanget en faktura<br />

som ställts ut av någon<br />

som inte är skattskyldig för<br />

leveransen av de varor och<br />

tjänster som angetts i fakturan.<br />

Leveransen har i stället<br />

gjorts av någon annan (den<br />

verklige leverantören).<br />

Även om köparen skulle<br />

grunda sitt avdrag på en faktura<br />

från en leverantör som<br />

också är skattskyldig för leveransen<br />

av de varor och tjänster<br />

som angetts i fakturan,<br />

förlorar han enligt EU-domstolens<br />

praxis sin rätt att göra<br />

I Skatteverkets svar till Anders<br />

Eriksson bryr man sig<br />

heller inte om att ta till sig<br />

EU-domstolens avgöranden<br />

eftersom de regelmässigt går<br />

till den skattskyldiges fördel.<br />

Så sent som i december för-<br />

och sedan i hovrätten februari<br />

2006.<br />

– Vi hade anlitat ett bemanningsföretag<br />

som hade<br />

plockat fram de som skulle<br />

göra jobbet åt oss. Det visade<br />

sig sedan att några av dem<br />

hade förfalskat sina F-skattsedlar,<br />

berättar Anders Eriksson.<br />

Skatteverket ger sig inte<br />

Hovrätten ansåg att IA Montage<br />

handlat i god tro, men<br />

Skatteverket fortsätter hävda<br />

att företaget hållit undan<br />

moms.<br />

Skatteverkets krav på utebliven<br />

moms, inkl räntor, är<br />

nu 2,2 miljoner kronor.<br />

Tvisten är komplicerad och<br />

paret har anlitat advokat Jac<br />

Nepérus att företräda dem i<br />

rättsliga instanser.<br />

Inga svar på skrivelser<br />

Anders Eriksson är både kritisk<br />

och bitter över Skatteverkets<br />

agerande:<br />

– Om vi inte tagit kamp<br />

avdrag för den ingående mervärdesskatten,<br />

om förvärvet<br />

är ett led i ett skattebedrägeri<br />

och han känner till detta<br />

Bedömningen för avdragsrätten<br />

i ovanstående situationer<br />

påverkas inte av att<br />

Skatteverket har identifierat<br />

och påfört den verklige<br />

leverantören motsvarande<br />

belopp som utgående skatt.<br />

Den verklige leverantören är<br />

skyldig att betala mervärdesskatt<br />

för omsättningen enligt<br />

1 kap. 1 och 2 §§ ML.<br />

Ett avdrag för ingående<br />

skatt innebär i princip att<br />

staten betalar ut motsvarande<br />

belopp till den som gjort<br />

avdraget i sin skattedeklaration.<br />

De beloppsmässiga<br />

konsekvenserna av Skatteverkets<br />

beskattningsbeslut<br />

ra året avgjordes ett fall som<br />

gav rätt till avdrag trots att<br />

leverantören inte betalat in<br />

momsen.<br />

Förmodligen måste Anders<br />

Eriksson vända sig till<br />

EU-domstolen för att få rätt i<br />

”Undrar hur<br />

många företag<br />

som satts i konkurs<br />

för att de<br />

inte orkat kämpa<br />

mot tjänstemännen<br />

på Skatteverket?”<br />

hade vi varit satta i konkurs<br />

för länge sedan. Undrar hur<br />

många företag som satts i<br />

konkurs för att de inte orkat<br />

kämpa mot tjänstemännen<br />

på Skatteverket?<br />

Anders har de senaste månaderna<br />

skickat två skrivelser<br />

till Skatteverkets rättschef<br />

där han bland annat undrar<br />

om ”Skatteverket har laglig<br />

rätt att kräva samma moms<br />

flera gånger på en osann faktura”.<br />

– Jag får inga svar på breven,<br />

konstaterar Anders.<br />

TEXT: STAFFAN JOHANSSON<br />

vid omprövning av lämnade<br />

skattedeklarationer på grund<br />

av en s.k. osann faktura kan<br />

alltså bli följande. Det felaktiga<br />

avdraget återkrävs från<br />

köparen.<br />

Om den verklige leverantören<br />

kan identifieras påförs<br />

han samma belopp som utgående<br />

skatt. Om fler köpare<br />

utnyttjar samma osanna faktura<br />

för att göra avdrag för<br />

ingående skatt i sina skattedeklarationer,<br />

återkrävs de<br />

felaktiga avdragen även från<br />

dessa köpare.<br />

VILHELM ANDERSSON<br />

RÄTTSCHEF, SKATTEVERKET<br />

”Sverige har två olika domstolssystem”<br />

en avlägsen framtid. Men då<br />

kan det bli som i den gamla<br />

historien från det militära;<br />

”Löjtnant, den jävla simulanten<br />

har dött i natt”.<br />

MIKAEL WOKANDER


BOK OM SKATTEVERKET<br />

Årets viktigaste handbok<br />

Svensken i gemen är skat- sedan nedlagt. Denna ka-<br />

rätta lagföras. I in skatterna. Styrkeförhållantelojal<br />

och ser staten som god tastrof drabbar inte bara<br />

AXPLOCK UR<br />

boken blandas det är våldsamt ojämnt och<br />

- gör inte det. Som <strong>företagare</strong> <strong>företagare</strong>n utan också<br />

BOKENS RUBRIKER:<br />

teori och prak- vid felaktiga beslut har den<br />

fi nns det nästan ingen gräns<br />

för vad du kan råka ut för.<br />

Skatteverket har befogenhe-<br />

de anställda, säger Camilla<br />

Littorin, förbundssekreterare,FöretagarFör-<br />

<br />

<br />

<br />

tisktillämp- skattskyldige just ingenting<br />

ning. Med en alls att sätta emot.<br />

korrekt juridisk Skatteverkets vidsträckta<br />

ter och maktmedel som få bundet.<br />

<br />

grund beskrivs, befogenheter har resulterat<br />

känner till. Det är därför den – Vi har insett att företa-<br />

<br />

med ett lättill- i att företag gått i konkurs<br />

här boken, som egentligen gare behöver redskap för<br />

gängligt språk, långt innan ärendet kommit<br />

inte skulle behöva skrivas, är att hävda sina intressen.<br />

<br />

hur <strong>företagare</strong> till rättsligt avgörande i dom-<br />

årets viktigaste bok för ALLA Det är inte bara en fråga för<br />

bäst tillvaratar stol. Det är till och med så att<br />

<strong>företagare</strong>.<br />

sina rättigheter en enda nitisk skatterevisor<br />

Det fi nns stora brister i<br />

rättssäkerheten för företaga-<br />

<br />

<br />

<br />

om Skatteverket<br />

kommer.<br />

– Att hävda att en sådan<br />

har tillräckliga maktmedel<br />

för att ensam slå omkull ett<br />

företag.<br />

re på skatteområdet. Varje år<br />

drabbas åtskilliga små<strong>företagare</strong><br />

av skattegranskning-<br />

<br />

<br />

handbok behövs kan uppfattas<br />

som en kritik av hur Skatteverket<br />

hanterar sin stora<br />

Opinionsbildning<br />

– FöretagarFörbundet reprear<br />

och ibland tvingas de att<br />

makt. Det är i så fall en korsenterar 30 000 småföreta-<br />

söka rättvisa i domstol. Men det enskilda företaget utan<br />

rekt iakttagelse, skriver förgare runtom i landet. Varje<br />

att försöka få rätt mot Skat- bör också ses som en viktig<br />

fattaren Trond Sefastsson, ju- enskild små<strong>företagare</strong> har<br />

teverket är inte bara väldigt rättssäkerhet i landet. Vi har<br />

rist och journalist i nätverket svårt att påverka lagstiftning<br />

svårt utan också en kompli- därför tagit fram en hand-<br />

Rättskonsulterna.<br />

och regler. Tillsammans blir<br />

cerad, tidsödande och dyrbar ledning med förhållandevis<br />

vi en maktfaktor att räkna<br />

process.<br />

lättillgänglig information för<br />

Skatteverkets makt<br />

med. Förbundet verkar för ett<br />

– Jag träffar många förtviv- <strong>företagare</strong>.<br />

I boken beskrivs hur Skatte- förbättrat regelverk och en<br />

lade <strong>företagare</strong> som förlorat<br />

sättet att agera på om Det ska understrykas att verket agerar såväl åklagare korrekt hantering från Skat-<br />

sina livsverk då Skatteverket En handbok behövs<br />

Skatteverket kommer. Fram- Handboken inte är en bruks- som domare när de avgör vilteverkets sida. Sakta, men<br />

ansett att de skattefuskat. I ”Om Skatteverket kommer” för allt riktar sig boken till föanvisning för skattefuskare. ken extra skatt som ska beta- säkert, ser vi resultatet av<br />

Flera månader eller år senare beskrivs vilka rättigheter och retagare som vill undvika att Företagare som inte betalar las – ofta efter en skönsmässig vårt enträgna arbete att sät-<br />

kan det visa sig att en företa- skyldigheter <strong>företagare</strong>n har hamna i domstol, men som rätt skatt och som avsiktligt bedömning - samt hur staten ta strålkastarljuset på rättsgare<br />

inte gjort något fel alls. enligt lag. Läsaren får praktis- av olika anledningar ändå rå- smiter undan sitt ansvar gen- har försett myndigheten med säkerhetsfrågorna, säger Ca-<br />

Men då är företaget för länge ka råd och tips om det bästa kar i tvist med Skatteverket temot samhället, ska med effektiva verktyg för att driva milla Littorin.<br />

Rätta verktygen<br />

för små<strong>företagare</strong>!<br />

KÖP KÖPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP K NU! NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNU!<br />

500:-<br />

TILLBAKA<br />

Erbjudandet gäller<br />

1 februari-30 april 2011.<br />

Få ihop livspusslet på ett smartare och roligare sätt<br />

med m Microsoft Office Hem och Småföretag 2010!<br />

Du D får kraftfulla verktyg att skapa det du behöver<br />

hemma, he på kontoret eller på resan. Tiden du får över<br />

kan ka du ägna åt familjen och dina övriga intressen.<br />

Hämta förmånskupong i din butik eller<br />

ladda ner på microsoft.se/smb<br />

På fa facebook.com/microsoftsmb och microsoft.se/smb<br />

finns tips & tricks för dig som vill veta mer.<br />

5


6 STÄMMAN 2011<br />

<br />

Mats Assarsson omvald<br />

En summering av arbetet<br />

2010 visar, att förbundet har<br />

varit mycket framgångsrikt.<br />

Uppmärksamheten i media<br />

har ökat ytterligare. 74 miljoner<br />

nåddes av förbundets<br />

budskap, och DN omnämner<br />

förbundet som en av Sveriges<br />

viktigaste intresseorganisationer.<br />

Något lite snålblåst men<br />

ändå vår i luften var det när<br />

FöretagarFörbundet samlades<br />

till årsstämma den 9 april<br />

i Stockholm.<br />

Förbundsordförande Mats<br />

Assarsson och förbundssekreterare<br />

Camilla Littorin<br />

Stämmobeslut i korthet<br />

Stämman omvalde enhälligt<br />

Mats Assarsson till ordförande.<br />

Tre personer avgår ur<br />

styrelsen: Gunilla Carlstedt-<br />

Vestberg, Vällingby, Mikael<br />

Wokander, Lund samt Kristofer<br />

von Beetzen, Stockholm.<br />

Stämman inleddes med<br />

stämmoförhandlingar med<br />

bland annat val till förbundsstyrelsen<br />

och motionsbehandling.<br />

Årsmötet öppnades av förbundsordföranden<br />

Mats Assarsson<br />

Till presidium att<br />

leda årsmötesförhandlingarna<br />

valdes Tobias Peedu,<br />

ordförande, och till mötessekreterare<br />

Ingrid Thelin. Till<br />

justeringsmän valdes Ann<br />

Canovill och Per-Olle Ekberg,<br />

varefter dagordning, röstlängd<br />

och stämmans stadgeenliga<br />

utlysande godkändes.<br />

Stämman beslutade sedan<br />

enhälligt att godkänna verksamhets-<br />

ekonomi- och revisionsberättelserna<br />

samt att<br />

fastställa balans- och resultaträkningen,<br />

varefter styrelsen<br />

beviljades ansvarsfrihet.<br />

Stämman beslutade också att<br />

höja serviceavgiften, som är<br />

avdragsgill, med 100 kronor.<br />

Den nya avgiften blir därmed<br />

850 kronor totalt. Stämman<br />

beslutade att styrelsens arvoden<br />

ska vara oförändrade under<br />

2011.<br />

Personval<br />

Därefter övergick stämman<br />

till att förrätta personval. Efter<br />

2010 års stämma har förbundsstyrelsen<br />

följande sammansättning:<br />

Ordförande omval: Mats Assarsson,<br />

Helsingborg.<br />

Till ordinarie styrelseledamöter<br />

omvaldes: Gunvor Anderson,<br />

Kinda, Magnus Hedenberg,<br />

Göteborg, och Hans Her-<br />

hälsade alla medlemmar<br />

välkomna till 2011 års förbundsstämma,<br />

som i år var<br />

en ren arbetsstämma.<br />

Camilla Littorin gjorde en<br />

exposé över det, inte minst<br />

massmedialt, mycket framgångsrika<br />

verksamhetsåret<br />

2010. Se artikel härintill.<br />

Därefter var det dags för<br />

sedvanliga stämmoförhandlingar,<br />

där många frågor debatterades<br />

med liv, lust och<br />

många nya konstruktiva idéer.<br />

Stämman avslutades med<br />

en vårinspirerad lunch, där<br />

alla hade tillfälle att hinna<br />

mingla med varandra.<br />

mansson, Åhus, medan Ritva<br />

Alaniemi, Täby, Håkan Engberg,<br />

Stockholm, Elias Melki,<br />

Arlandastad, Per-Olov Norlander,<br />

Jönköping samt Gina<br />

Setréus, Stockholm, har ytterligare<br />

ett år kvar av sin mandatperiod.<br />

Suppleanter omval: Mats Eriksson,<br />

Nacka och Agneta Moquist,<br />

Ödskölt<br />

Revisorer: Per-Olof Nordström,<br />

Glumslöv, och Jan Wahlström,<br />

Helsingborg, omvaldes som<br />

ordinarie, med Roland Björk,<br />

Huddinge, (omval) och Mikael<br />

Wokander, Lund, (nyval),<br />

som suppleanter.<br />

Valberedning: Per Lidström,<br />

Skellefteå (sammankallande),<br />

Ann Canovill, Mölle och<br />

Nils Lindh, Stockholm.<br />

Motion 2: Ang<br />

bevissäkringslagen.<br />

Motionären, Bo G T Jonsson,<br />

Åkersberga, yrkar att förbun-<br />

det utreder vilka möjligheter<br />

det finns för näringsidkare<br />

att slippa avbrott i verksamheten<br />

i samband med bevissäkring.<br />

Förbundsstyrelsen: FF arbetar<br />

fortlöpande med <strong>företagare</strong>s<br />

rättssäkerhet i tvister med det<br />

allmänna. Frågan finns med i<br />

handlingsprogrammet. FF<br />

har arrangerat seminarier<br />

och givit ut en handbok mm.<br />

Förbundet arbetar alltså redan<br />

i den anda motionen efterfrågar<br />

och ser ingen anledning<br />

att särskilt lyfta ut och<br />

granska bevissäkring. Stämman<br />

höll med FS och avslog<br />

motionen.<br />

Motioner<br />

Motion 3: Ang renodling av<br />

Elisabeth Thorburn<br />

Motionären yrkar att FöretagarFörbundet<br />

bildar ett Ser-<br />

Från medlemmarna hade tre vice AB, med förbundssekre-<br />

motioner inkommit i företeraren som ansvarig, och<br />

skriven tid.<br />

som arbetar med opinionsbildning,<br />

så att FS kan foku-<br />

Motion 1: Ang specificerade sera på långsiktigt strategiskt<br />

revisorsfakturor.<br />

arbete för organisationen.<br />

Motionären, Lars Hammar- Förbundsstyrelsen: Det opinibäck,<br />

Mälardalens revisions onsbildande arbetet bedrivs i<br />

& redovisnings KB, yrkar att huvudsak redan som motio-<br />

stämman med kraft uppmanären föreslår. Ett Service AB<br />

nar förbundet att verka för skulle inte förändra den sa-<br />

att revisorskåren specificerar ken. Stämman biföll FS, och<br />

sina fakturor.<br />

Förbundsstyrelsen (FS) fö-<br />

motionen avslogs.<br />

reslår att stämman avvisar Avtackningar<br />

motionen. FF har under lång Mats Assarsson tackade för<br />

tid bearbetat lagstiftarna och förtroendet, avtackade avgå-<br />

det är numera möjligt för ett ende styrelseledamöter med<br />

stort antal småföretag att väl- blommor samt tackade alla<br />

ja bort revisionstjänsten. Öv- för ett fantastiskt fint arbete<br />

riga företag förutsätts kunna under året, varefter stämmo-<br />

upphandla tjänsten. Stämman<br />

beslutade i enlighet<br />

förhandlingarna avslutades.<br />

med FS förslag.<br />

Mer information, t.ex. den kompletta<br />

verksamhets berättelsen<br />

mm finns på www.ff.se<br />

Ett kortare referat av den finns<br />

här intill.<br />

Bara kända ansikten i den nya och nerbantade styrelsen. Från vänster: Agneta Moquist, Elias Melki, Gunvor Anderson,<br />

Per-Olov Norlander, Gina Setréus, Magnus Hedenberg, Mats Assarsson (ordförande), Håkan Engberg, Mats Ericsson, Ritva<br />

Alaniemi och Hans Hermansson. Foto: Maria Linde<br />

Ovan fr v: Gunilla Carlstedt-<br />

Vestberg, Kristofer Von Beetzen<br />

och Mikael Wokander<br />

avtackas av förbundsordförande<br />

Mats Assarsson.<br />

Till vänster: Styrelsesuppleant<br />

Agneta Moquist avnjuter<br />

lunchen tillsammans med<br />

Lars Hammarbäck.<br />

Nedan: Årsstämmans ordförande<br />

Tobias Peedu, Kristofer<br />

von Beetzen och styrelseledamoten<br />

Håkan Engberg.<br />

Årsstämman avslutades med en vårlik lunch. Från vänster styrelseledamot Elias Melki, Gunilla<br />

Carlstedt-Vestberg, förbundssekreterare Camilla Littorin och styrelseledamot Gina Setréus.


2010 – tufft och framgångsrikt år<br />

Förbundets styrelse har under<br />

2010, liksom tidigare, prioriterat<br />

långsiktighet i sitt arbete.<br />

Verksamheten i Stockholm<br />

har fortsatt utvecklats mycket<br />

väl gällande näringspolitik,<br />

opinionsbildning och medieexponering.<br />

Ekonomiskt har<br />

det varit ett tufft år, men ett<br />

nytt avtal med ett nytt telemarketingföretag<br />

tecknades<br />

efter årsskiftet.<br />

Det näringspolitiska och<br />

opinionsbildande arbetet<br />

har under valåret 2010 varit<br />

omfattande och framgångsrikt.<br />

(se artikel härintill) Den<br />

näringspolitiska kommittén<br />

har under 2010 bestått av:<br />

Mats Assarsson, Företagar-<br />

Förbundets ordförande, Gunilla<br />

Carlstedt-Vestberg, Elias<br />

Melki och Mikael Wokander.<br />

Tidningen och hemsidan<br />

Förbundets egna opinionsbildande<br />

kanaler, tidningen<br />

<strong>Fria</strong> Företagare och hemsidan,<br />

har utvecklats och kommer<br />

fortsatt att prioriteras.<br />

<strong>Fria</strong> Företagare kom under<br />

2010 ut med fem nummer i<br />

en upplaga på 50 000 exemplar<br />

per nummer. Företagar-<br />

”Förbundet syns och sätter agendan”<br />

– FF är, enligt DN, en av<br />

landets mest inflytelserika<br />

intresseorganisationer som<br />

kopieras av andra. Vårt arbete<br />

ger resultat. Vi driver opinion<br />

och vi kan småföretag.<br />

Mediaexponeringen har ökat.<br />

Alltfler journalister ringer oss.<br />

Vi märker också ett otroligt<br />

ökat intresse från politiker.<br />

År 2005 lovade vi att vi ska<br />

sätta agendan – det gör vi nu,<br />

sa FF:s förbundssekreterare<br />

Camilla Littorin på stämman.<br />

– Vi ser att vårt arbete ger<br />

resultat. Frågor som vi påverkat<br />

är bland annat: slopad<br />

revisionsplikt, egen<strong>företagare</strong>s<br />

trygghetssystem, halverat<br />

aktiekapital, förlängd inbetalningstid,<br />

minskat regelkrångel,<br />

lärlingsutbildning<br />

samt lättare att starta företag.<br />

– De viktigaste frågorna<br />

som vi driver är lägre arbetsgivaravgift,<br />

förlängd inbetalningstid<br />

för statliga skatter<br />

och avgifter, kostnadstak för<br />

regelkrånglet, moderniserad<br />

arbetsrätt samt inga turordningsregler<br />

i LAS för småföretagen.<br />

Hemsidan www.ff.se är ett nav i verksamheten där en stor del av kommunikationen med<br />

både medlemmar och media sköts.<br />

Förbundets panel – medlemmar<br />

som tillfrågas och svarar<br />

via e-post, är dels ett verktyg<br />

att stämma av deras åsikter<br />

och dels ett bra redskap i opinionsbildningen.<br />

Medlemmar<br />

Antalet medlemmar minskade<br />

under 2010 på grund av<br />

byte av samarbetspartner för<br />

”Exponeringen i<br />

media har varit<br />

enorm. 2004 var<br />

förbundet citerat<br />

i 50 artiklar. 2009<br />

hade det ökat till<br />

750 artiklar. 2010<br />

har det ökat ytterligare.”<br />

Vitböcker och remisser<br />

– Vi kan småföretagen. Vi<br />

ger ut årliga vitböcker och<br />

genomför egna undersökningar,<br />

som fått stort genomslag<br />

i media. Den senaste ”Här<br />

skapas jobben”, synliggör att<br />

småföretagen vill växa, om<br />

de får rätt förutsättningar.<br />

– Vi driver opinion, vi syns<br />

och vi märks. Förbundet är<br />

remissinstans. 2010 besvarade<br />

vi 28 remisser, skrev 8<br />

debattartiklar och 36 pressmeddelanden.<br />

Större genomslag i media<br />

– Exponeringen i media har<br />

varit enorm. 2004 var förbun-<br />

STÄMMAN 2011<br />

förbundets medlemstjänst.<br />

Bytet var absolut påkallat utifrån<br />

ett långsiktigt perspektiv.<br />

Styrelsens bedömning är<br />

att förutsättningarna har<br />

ökat för en långsiktigt stark<br />

utveckling av antalet medlemmar.<br />

Bytet har medfört att<br />

förbundets oberoende stärkts<br />

och säkerställs framgent.<br />

det citerat i 50 artiklar. 2009<br />

hade det ökat till 750 artiklar.<br />

2010 har det ökat ytterligare<br />

(se grafik ovan) Antalet läsare<br />

som nåddes av förbundets<br />

budskap var 74 miljoner! Vi<br />

finns också på Twitter (138<br />

followers), Facebook (1 638<br />

vänner) och vår egen, FF:s,<br />

Samarbetet med det nya företaget<br />

stäms av löpande avseende<br />

ökad effektivitet, bättre<br />

kvalité och ständigt uppdaterad<br />

information till deras<br />

personal för det opinionsbildande<br />

arbetet. Styrelsen har<br />

också tillsatt en grupp som<br />

arbetar med medlemsnytta,<br />

främst avseende kommunikation.<br />

I gruppen ingår Hå-<br />

Graf media-<br />

utrymme<br />

FöretagarFörbundet har fått allt mer utrymme i media de senaste åren.<br />

blogg. Många bloggar om<br />

oss och plockar upp länkar<br />

till andra.<br />

Ökat politikerintresse<br />

– Vi ger ut ett digitalt nyhetsbrev<br />

till opinionsbildare och<br />

under 2010 deltog vi i 85<br />

olika seminarier och events,<br />

kan Engberg, Hans Hermansson<br />

och Gina Setréus.<br />

Ekonomi<br />

Förbundet har, trots lägre<br />

omsättning, stabil ekonomi<br />

och de fasta kostnaderna för<br />

administration är fortsatt<br />

låga. Sedan länge köper förbundet<br />

tjänster av uppdragstagare<br />

och samarbetspartners,<br />

vilket ger en god flexibilitet<br />

att hantera kostnaderna.<br />

Förmånliga avtal<br />

Förbundets allt starkare ställning<br />

ger möjlighet att teckna<br />

fler och allt bättre förmånsavtal<br />

för medlemmarna. Avtalen<br />

utökas och förnyas eller<br />

omförhandlas löpande med<br />

bättre villkor.<br />

Styrelsen har under året avsatt<br />

en särskild resurs för detta<br />

arbete, vilket varit mycket<br />

framgångsrikt.<br />

Rådgivningspanelen<br />

Den uppskattade och efterfrågaderådgivningspanelen,<br />

där medlemmar kan få<br />

råd om juridiska spörsmål,<br />

hyreskontrakt, försäkringar<br />

mm, tog under 2010 emot<br />

900 samtal.<br />

däribland Almedalsveckan<br />

på Gotland. Vi märker också<br />

ett otroligt ökat intresse från<br />

politiker. Under valåret 2010<br />

hade vi politikerutfrågningar<br />

med varje riksdagsparti och<br />

en valutfrågning, där samtliga<br />

partier deltog. Under<br />

hösten arrangerade vi i Riks-<br />

”Rådgivningspanelen,<br />

där<br />

medlemmar kan<br />

få råd om juridiska<br />

spörsmål,<br />

hyreskontrakt,<br />

försäkringar mm,<br />

tog under 2010<br />

emot 900 samtal.”<br />

7<br />

Kansliet och<br />

Stockholmskontoret<br />

Kansliet i Ängelholm svarar<br />

främst för medlemsservice<br />

kring förmåner, rådgivningspanelen<br />

mm.<br />

Stockholmkontoret utgör<br />

bas för det näringspolitiska<br />

arbetet, opinionsbildning<br />

och kontakter med media.<br />

Den verksamheten har också<br />

prioriterats resursmässigt.<br />

Stockholmskontoret är<br />

plattform i arbetet att göra<br />

förbundet mer etablerat och<br />

efterfrågat. Samarbetet mellan<br />

kontoren fungerar mycket<br />

bra<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK<br />

dagen en politikerutfrågning<br />

om rättssäkerhet, baserad på<br />

Elias Melkis bok ”När Skatteverket<br />

anfaller”. Tillsammans<br />

med en av våra medlemmar,<br />

Mats Eriksson, driver vi kravet<br />

på sänkt restaurangmoms.<br />

Mats har utmanat tunga politiker<br />

på momspromenader<br />

och har fått med sig ett tiotal,<br />

däribland Maud Olofsson<br />

och Eskil Erlandsson.<br />

Ökad medlemsnytta<br />

– Under året har vi haft en<br />

medlemskampanj, där kommunikations-<br />

och säljaktiviteterna<br />

synkroniserats med<br />

det löpande opinionsbildningsarbetet.<br />

Vi ger ut ett<br />

medlemsbrev varje månad.<br />

Inför valet arrangerade vi politikermöten,<br />

där alla medlemmar<br />

kunde ställa sina<br />

egna frågor direkt. Under<br />

hösten arrangerade vi, tillsammans<br />

med Lotusresor, en<br />

företagsresa till världsutställningen<br />

i Shanghai, berättade<br />

Camilla Littorin.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK


8 STÄMMAN 2011<br />

<br />

I maktens korridorer<br />

Ordförande Mats Assarsson summerar ett intensivt år<br />

Den 9 april höll FöretagarFörbundet<br />

sin årliga stämma.<br />

Förbundssekreterare Camilla Littorin och förbundsordförande Mats Assarsson kan se tillbaks på ett 2010 som innebar både stora framgångar och ett par<br />

bakslag. FöretagarFörbundet har ytterligare etablerat sig i maktens korridorer i Stockholm.<br />

<strong>Fria</strong> Företagare intervjuade på den framtida utvecklingnandegrad är en huvudfrå- det näringspolitiska. Vi kan Hur nöjd är du med regering- – Halverad moms är nog<br />

förbundets presidium om året en Näringspolitiskt är förga. Vi ska kommunicera med bli bättre på att kommuniceens företagarpolitik?<br />

det område som är mest re-<br />

som gått och hur de ser på bundet väl framme: vi är väl medlemmarna – allt från förra igenkänningsgraden: att få – Den har kommit en bit på alistiskt att nå framgång i.<br />

framtiden. Mats Assarsson etablerade hos politiker och måner till att kommunicera folk att säga: ”Jag är medlem i väg, men mycket är kvar. Jag Det har vi lobbat mycket för,<br />

kan summera ett år som ny myndigheter, och vi är väl modernt. Näringspolitiskt ska FF, det borde du också vara!” är inte helt nöjd. Jag trodde och det är nog det som lig-<br />

ordförande för förbundet. kända i nätverk och korrido- vi bli ännu bättre och hitta fler<br />

att de skulle genomföra mer ger närmast i tiden. Riskkarer.<br />

Jag vill verkligen framhål- samarbetsorganisationer. Varumärkesbyggande alltså? för företagen.<br />

pitalavdrag kanske kan vara<br />

Summera året som gått? la vårt Stockholmskontor för<br />

– Ja, och vi har kommit väl-<br />

realistiskt. Men vi måste ock-<br />

– 2010 har varit ett mycket detta framgångsrika arbete. Hur ska fler attraheras att bli digt långt, men det finns mer Regeringen har genomfört så driva frågan om generell<br />

arbetsintensivt år. Det blev Vi ska lobba ännu bättre för medlemmar i FF?<br />

att göra, t.ex. att synas mer i en del positiva åtgärder för sänkning av arbetsgivaravgif-<br />

nog mer än vad jag kalkylerat den lille <strong>företagare</strong>n. I fram- – Vi finns på facebook, twit- media.<br />

<strong>företagare</strong> (sänkt AK, slopad ten. Även om det inte är rea-<br />

med. Det har varit intensivt tiden ska vi kommunicera ter och blogg, men vi måste<br />

revisionsplikt). Vad saknas? listiskt med en sänkning un-<br />

med hela utvecklingen av för- ännu bättre med medlem- bli mer digitala. Kanske se Hur ska ni attrahera unga – Slopat sjuklöneansvar der 2011, måste frågan hållas<br />

bundet och att få struktur på marna, nå ut och kommuni- över tidningen och moder- <strong>företagare</strong>?<br />

och sänkt arbetsgivaravgift. aktuell hela tiden.<br />

vår medlemsvärvning. Och cera medlemsvård.<br />

nisera hemsidan. Det finns – Vi måste bygga nätverk Sverige har en stark ekonomi.<br />

det har varit otroligt mycket<br />

massor av sådana grejer, som och distribuera vårt budskap Jag tror att en sänkt arbets- Vilken näringspolitisk fråga<br />

fokus på vilka frågor vi ska Vad ser du som nästa utveck- jag inte vill specificera här. i former, som de använder, givaravgift skulle skapa fler engagerar dig mest?<br />

driva i framtiden, säger Mats lingssteg för förbundet? Priset för medlemskap är en där de är medlemmar. Här arbetstillfällen. Rättsäkerhet – Slopat sjuklöneansvar<br />

Assarsson.<br />

– Det är att öka kommuni- variabel. Och att vi driver en har vi kommit en bit på väg. saknas också.<br />

och sänkt arbetsgivaravgift,<br />

kationen med medlemmar- aktiv verksamhet för den lille Bl.a. har vår förbundssekre-<br />

säger Mats Assarsson.<br />

Hur ser du på FF:s framtida na. Det är jätteviktigt! Bättre <strong>företagare</strong>n. Många aspekter terare Camilla Littorin börjat Vilken företagarfråga, som är<br />

utveckling?<br />

kommunikation med med- är kommunikation. Vi har va- nätverka med Young Entre- realistisk att få genomförd, är TEXT: IRÉNE FORSMARK<br />

– Jag ser mycket positivt lemmarna och hög igenkänrit duktiga på att bygga upp preneurs of Sweden.<br />

viktigast att lobba för?<br />

Ritva Alaniemi ”Sänk bolagsskatten”<br />

Ritva Alaniemi är förste vice<br />

ordförande i FöretagarFörbundet.<br />

Hon vill se en sänkt<br />

bolagsskatt och tycker att<br />

rättssäkerheten är en viktig<br />

fråga att driva.<br />

Hur vill du summera året som<br />

gått?<br />

– Vår förbundssekreterare<br />

gör ett kanonjobb! Tack vare<br />

det arbetet, som pågått under<br />

flera år, börjar Företagar-<br />

Förbundet betraktas som en<br />

seriös aktör.<br />

Hur ser du på FF:s framtida<br />

utveckling?<br />

– Jag tror definitivt, att vi<br />

”Det måste bli<br />

fint att vara egen<br />

<strong>företagare</strong>. Jag<br />

tror inte skolan<br />

lär ut det.”<br />

kommer att fortsätta synas<br />

som vi gjort bl.a. genom alla<br />

undersökningar. Och jag tror<br />

vi kommer att fortsätta vara<br />

en stark aktör. Vi har tappat<br />

medlemmar sen vi bytte telemarketingföretag.<br />

Om vi är<br />

strategiska i det vi skriver och<br />

gör, tror jag att vi kommer att<br />

ta igen det tappet.<br />

– Jag tror inte vi kan vara så<br />

unika. Många organisationer<br />

driver väldigt lika frågor t.ex.<br />

sänkt arbetsgivaravgift. Att vi<br />

driver rättssäkerhetsfrågor är<br />

väldigt bra. Elias Melkis bok<br />

”När skatteverket anfaller” är<br />

mycket bra. Det visar den dåliga<br />

attityd som finns mot <strong>företagare</strong>.<br />

– Genom förebilder och<br />

förändrade attityder. Jag<br />

kommer från norra Finland.<br />

Där var det fint att vara <strong>företagare</strong>.<br />

I Sverige är det fint<br />

att vara anställd. Min dotter<br />

har startat eget. Även om hon<br />

ännu inte tjänar så mycket, är<br />

hon sin egen. Hon säger att<br />

hon har mig som förebild.<br />

Det måste bli fint att vara<br />

egen <strong>företagare</strong>. Jag tror inte<br />

skolan lär ut det.<br />

Hur ska fler attraheras att bli<br />

medlemmar i FF?<br />

– Genom att fortsätta ha en<br />

låg medlemsavgift med bibe- Hur nöjd är du med regeringhållet<br />

koncept.<br />

ens företagarpolitik?<br />

– Jag är kanske inte den<br />

Hur ska ni attrahera unga mest insatta, men som ägare<br />

<strong>företagare</strong>?<br />

av ett aktiebolag får jag nu-<br />

mera ta ut en större utdelning<br />

från mitt bolag, vilket<br />

förstås är positivt.<br />

Regeringen har genomfört<br />

en del positiva åtgärder för<br />

<strong>företagare</strong> (sänkt aktiekapital,<br />

slopad revisionsplikt). Vad<br />

saknas?<br />

– Attitydförändringar. Det<br />

har gjorts några små steg,<br />

som att revisionsplikten har<br />

avskaffats, så det går i positiv<br />

riktning. Regelförenklingar<br />

är en viktig fråga. Att Maud<br />

Olofsson har talat så mycket<br />

om småföretagen är bra.<br />

– Det pratas mycket om att<br />

alla måste anställa, men jag<br />

har inga ambitioner att anställa.<br />

Jag jobbar för mitt eget<br />

företag.<br />

Vilken företagarfråga, som är<br />

realistisk att få genomförd, är<br />

viktigast att lobba för?<br />

– Sänkt bolagsskatt.<br />

Vilken näringspolitisk fråga<br />

engagerar dig mest?<br />

– Jag brinner för en sänkt<br />

bolagsskatt, säger Ritva Alaniemi.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK


TYSK KRAFT.<br />

SMÅLÄNDSK FÖRBRUKNING.<br />

Med hjälp av lättviktsmaterial, aerodynamik och ständigt ny teknik har våra ingenjörer lyckats sänka både förbrukning och utsläpp<br />

rejält – utan att göra avkall på motorkraft eller kördynamik. Ett resultat av ingenjörskonsten är nya BMW 320d EfficientDynamics<br />

Edition Touring. Den ger dig karaktäristisk BMW-körkänsla, förpackad i en rymlig Touring med enastående låg bränsleförbrukning<br />

som gör att du kommer längre på varje tank. SVERIGEPREMIÄR 9 APRIL.<br />

NYA BMW 320d EFFICIENT DYNAMICS EDITION TOURING.<br />

163 hk. Från 0,43 l/mil och 114 g CO 2 /km.<br />

BMW 320d<br />

EfficientDynamics<br />

Edition Touring<br />

www.bmw.se<br />

När du älskar<br />

att köra<br />

Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring. Pris från 327.500 kr. Effekt 163 hk. Bränsleförbrukning vid<br />

blandad körning enl EU-norm från 4,3 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Billån från 2.795 kr/mån. Baseras på ränta 5,90% (ränteläge mars 2011), 30%<br />

kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mån. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 6,53%. Finansiering via BMW Financial<br />

Services. Genom avtalet med <strong>Företagarförbundet</strong> får du din BMW till ett reducerat pris.<br />

9


10 VAD HÄNDE SEDAN?<br />

<br />

El-upproret: ” Vi ger oss inte”<br />

Småföretagarna i Elupproret<br />

i Småland kämpar vidare och<br />

får stöd av alltfler.<br />

– Vi känner att vi har fått ett<br />

genombrott. Allt fler tunga<br />

instanser och politiker lyssnar<br />

på oss. Och vi har haft ett stort<br />

genomslag i tunga media<br />

som Dagens Industri och flera<br />

inslag i SVT:s nyhetsprogram.<br />

Så vi har tagit flera steg<br />

framåt, säger Elupprorets<br />

presstalesman Eric Anderzon.<br />

– Efter möten med Gustaf<br />

Fridolin (mp) och Lars Johansson<br />

(s) har alla politiska<br />

partier nu uttalat sig för en<br />

blocköverskridande energiuppgörelse.<br />

Vi har varit inbjudna<br />

till en hearing i riksdagen<br />

den 6 april och presenterat<br />

våra synpunkter. Vi har<br />

även haft ett konstituerande<br />

möte med Energimarknadsinspektionens<br />

nya råd, där vi<br />

och 16 andra företag/organisationer<br />

ingår. Vi har begärt<br />

att få insyn - det har aldrig<br />

funnits tidigare. På mötet beslutades,<br />

vilken info vi ska få,<br />

och vad som ska läggas ut på<br />

hemsidan, så nu blir det äntligen<br />

transparens. Vidare har<br />

vi fått våra fakta och beräkningar<br />

vidimerade av expertis<br />

vid universiteten i Lund<br />

och Linköping.<br />

Lökodlingen tillfälligt räddad<br />

...men ingen vet vad som händer 2012<br />

Det blir ett år till med svensk<br />

lök. De svenska lökodlarna,<br />

däribland bröderna Anders<br />

och Jan Hasselbom i Smedby<br />

på Öland, som <strong>Fria</strong> Företagare<br />

tidigare har skrivit om, kan<br />

pusta ut. Men vad som händer<br />

2012 vet ingen i nuläget.<br />

Den 28 januari sa Miljödomstolen<br />

ja till LRF:s begäran<br />

att få använda växtskyddsmedlen<br />

Stomp och<br />

Totril under årets säsong. 10<br />

februari beslutade kemikalieinspektionen<br />

(KemI) att inte<br />

överklaga miljödomstolens<br />

beslut, vilket de hotat med.<br />

Sveriges lagstiftning är i<br />

otakt med övriga EU länders.<br />

Först om tre, fyra år väntas EU<br />

lagstifta om ett förbud mot<br />

dessa medel, men redan nu<br />

ville Kemikalieinspektionen<br />

förbjuda användningen i Sverige.<br />

Svenska odlare skulle alltså<br />

Allt fler ställer sig bakom<br />

protesten mot de kraftigt<br />

höjda elpriserna och de tre<br />

stora elbolagens vinster: Villaägarna,<br />

flera andra organisationer,<br />

svenska folket och<br />

storindustrin.<br />

– Vi kommer inte att ge oss,<br />

säger Elupprorets presstalesman,<br />

Eric Anderzon, som inte<br />

heller utesluter en eldemonstration<br />

i Stockholm.<br />

– 1543 kom Nils Dacke,<br />

1983 kom Gunnar Randholm.<br />

Nu är vi här igen säger<br />

Eric Anderzon. Upproret växer<br />

och får stöd av allt fler. Reta<br />

inte en Smålänning, ingen av<br />

oss är känd för att ge upp. Vi<br />

kommer inte att ge oss.<br />

Förbundets stöd<br />

FöretagarFörbundet har stöttat<br />

upproret sedan starten,<br />

och <strong>Fria</strong> Företagare har flera<br />

gånger skrivit om Elupproret,<br />

som drogs igång av Lars<br />

drabbas av en extrem konkurrensnackdel,<br />

och många<br />

tvingas lägga ner. Kemikalieinspektionens<br />

beslut var<br />

dessutom kontraproduktivt.<br />

När den svenska löken försvinner,<br />

importeras lök från<br />

andra EU-länder, där det fortfarande<br />

är tillåtet att använda<br />

Stomp och Totril. Utländsk<br />

matlök brukar dessutom behandlas<br />

med groningshämmande<br />

medel, som inte är<br />

tillåtet i Sverige. Den miljöbelastning<br />

som Kemikalieinspektionen<br />

ville minska, blir i<br />

slutändan alltså större. Nu får<br />

de leva med ovisshet i stället.<br />

Dispens<br />

Även svensk odling av morötter,<br />

purjolök, palsternacka<br />

och bruna bönor har tillfälligt<br />

räddats, i och med att<br />

svenska odlare får dispens att<br />

i år få använda de båda växtskyddsmedlen.<br />

Jacobsson och Bredaryds företagarförening<br />

för drygt ett<br />

år sedan. Efter flera brev till<br />

Fredrik Reinfeldt och Maud<br />

Olofsson, som hänvisade till<br />

Energimarknadsinspektionen<br />

(EMI), fick de ett möte<br />

med näringsdepartementet<br />

våren 2010. Det gav inget resultat.<br />

Kampen fortsatte och<br />

i november 2010 var de ånyo<br />

på näringsdepartementet<br />

och träffade då statssekreteraren.<br />

De har också haft<br />

möten med EMI, Svensk Energi,<br />

Eon m.fl. Ingenting har<br />

egentligen hänt. Men efter<br />

vinterns höga elpris har också<br />

landets tunga riksmedier<br />

uppmärksammat upproret.<br />

Undersökningarna om eljättarnas<br />

vinster duggar tätt.<br />

– Vid vårt möte med EMI:s<br />

Generaldirektör Yvonne Fredriksson<br />

i januari i år, bekräftade<br />

hon, att den författning<br />

som blev resultatet av elöver-<br />

EL-UPPRORETS MÅL<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

-<br />

-<br />

<br />

-<br />

<br />

I Sverige finns ca 500 lökodlare,<br />

som producerar<br />

37 000 ton lök per år. Tillsammans<br />

omsätter de ca 300 miljoner<br />

kronor årligen och sysselsätter<br />

cirka 2 500 personer,<br />

varav 500 på heltid. Därtill<br />

kommer sysselsatta i trans-<br />

<br />

<br />

-<br />

<br />

-<br />

<br />

-<br />

<br />

enskommelsen 1988 mellan<br />

s, v och c har lett till en strukturomvandling<br />

av svensk energi.<br />

Konsekvenserna är att<br />

priserna ska upp, och att det<br />

kommer att strypa den elintensiva<br />

industrin i Sverige, att<br />

dess produktion kommer att<br />

tvingas utomlands, och att<br />

det vi nu ser hända med SCA<br />

och Rottneros ligger i linje<br />

med det vi kommer att se<br />

framför oss! Vidare att skogsindustrin<br />

till och med kommer<br />

att behöva bidrag före<br />

2020!, säger Eric Anderzon.<br />

– Vem är det Energimarknadsinspektionen<br />

skyddar?<br />

Inte konsumenterna och<br />

inte oss. Det är vi som betalar<br />

hennes lön. Varför har ingen<br />

annan politiker än Maud<br />

Olofsson sagt något? Inte<br />

ett knäpp. Vem skyddar vem<br />

Svenska lökodlare andas ut och håller andan inför 2012. Foto:<br />

© Tyler Olson - Fotolia.com<br />

port- och förädlingsleden.<br />

Den totala frilandsodlingen<br />

har ett totalt produktionsvärde<br />

av 1,7 miljarder kronor.<br />

Under senhösten pågick<br />

en intensiv aktivitet för att<br />

få KemI att ändra sitt beslut.<br />

Jordbruksverket, Lands-<br />

och varför? frågar sig Eric Anderzon.<br />

– Det vi med all tydlighet<br />

förstått är att EMI av någon<br />

outgrundlig anledning skyddar<br />

branschaktörerna med<br />

näbbar och klor, vilket annars<br />

är Kjell Janssons, VD för<br />

Svensk Energis, uppgift! Detta<br />

istället för att bevaka kundens<br />

intressen, som är EMI:s<br />

uppgift! Ännu konstigare är<br />

att de sedan skyddas av sina<br />

egna uppdragsgivare på departementet!<br />

– Alla politiker bara tiger<br />

som muren. Näringsminister<br />

Maud Olofssons uttalande i<br />

SVT i början av mars om att<br />

Energimarknadsinspektionen,<br />

som ansvarig myndighet,<br />

får i uppgift att granska<br />

hur prismodellen och rusande<br />

priser fungerat hittills visar<br />

ju bara, att de inte gjort<br />

vad de ska göra. Att granska<br />

är ju deras uppdrag! säger<br />

Eric Anderzon.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

bygdsdepartementet, LRF,<br />

lökodlarna och riksdagsledamöter<br />

hade möte med inspektionen<br />

i riksdagen. Flera<br />

riksdagsledamöter skrev<br />

öppna brev, och media har<br />

uppmärksammat frågan.<br />

Miljöminister Andreas Carlgren<br />

och lantbruksminister<br />

Eskil Erlandsson skrev ett öppet<br />

brev till EU-kommissionären<br />

John Dali, ansvarig för<br />

hälso- och konsumentfrågor,<br />

för att få till stånd en gemensam<br />

hållning i frågan.<br />

– Det gynnar inte miljön,<br />

om medel som förbjuds i ett<br />

land används i odling i andra<br />

länder. Vi behöver påskynda<br />

arbetet med en enhetlig tillämpning,<br />

sa Andreas Carlgren<br />

i ett pressmeddelande.<br />

Eskil Erlandsson var trosviss:<br />

– Vi har goda relationer<br />

med kommissionen och förväntar<br />

oss, att de ska ta till sig<br />

Hur ser er agenda ut nu?<br />

– Vi matar politikerna,<br />

Yvonne Fredriksson och Kjell<br />

Jansson, med sånt som de behöver<br />

veta. Det börjat bli obehagligt<br />

för dem nu. Elupproret<br />

har till uppgift att sänka<br />

priset på el till kostnadsrelaterade<br />

nivåer, som står i paritet<br />

med övriga marknader!<br />

Vi kommer inte att ge oss, säger<br />

Eric Anderzon, som driver<br />

Acema Invest AB, i Anderstorp.<br />

Hur vill du kommentera att<br />

Maud Olofsson nu öppnat för<br />

sänkt elskatt?<br />

– Maud Olofssons utspel<br />

om att sänka skatten för hushållen<br />

är bra. Men att detta<br />

sedan skall finansieras med<br />

att belasta företagen med ytterligare<br />

skatter, löser inte<br />

problemet. Denna kostnad<br />

hamnar ju på konsumentens<br />

nota förr eller senare ändå.<br />

– Vi upplever att Maud<br />

fortfarande skyddar eljuntans<br />

aktörer och deras prissättning.<br />

Därför kan man<br />

betrakta hennes utspel, som<br />

för övrigt inte verkar förankrat<br />

inom regeringen, som en<br />

spott i ansiktet på oss, kommenterar<br />

Eric Anderzon.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK<br />

vårt brev. Det är en viktig fråga<br />

för miljön i EU men också<br />

för det svenska näringslivet.<br />

De svenska företagen ska inte<br />

missgynnas av att de följer de<br />

miljökrav, som EU ställt upp,<br />

säger landsbygdsminister Eskil<br />

Erlandsson.<br />

Lobby gav effekt<br />

Lobbyarbetet gav alltså tillfälligt<br />

positivt resultat, såtillvida<br />

att odlarna får använda<br />

medlen ett år till. Hur det går<br />

med Sveriges krav på enhetlig<br />

tillämpning i EU, återstår<br />

att se.<br />

Om de svenska lökodlarna<br />

är tillbaka på ruta ett vid årsskiftet<br />

2011/12 är till viss del<br />

avhängigt av en ny, kompletterande<br />

ansökan från Bayer<br />

CropScience AB om Totril,<br />

och som handläggs av Kemikalieinspektionen<br />

just nu.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK


SLOPAD REVISIONSPLIKT<br />

3<br />

Sverige är ett av de sista länderna i Europa som slopar revisionsplikten för<br />

Som<br />

mindre bolag. Frågan utreddes i fyra år innan beslutet fattades förra året.<br />

Och då hamnade de svenska gränsreglerna för att undgå revisionskrav på<br />

en helt annan nivå än på andra håll. Viktiga konkurrentländer i EU som England,<br />

Tyskland, Nederländerna, Irland m fl har undantag för alla små företag<br />

med upp till 50 anställda och med omsättning upp till motsvarande 83 mkr.<br />

I Norge föreslås nu att revisionsplikten tas bort för AB med omsättning på<br />

mindre än ca 6 msek, dvs. dubbelt så högt som i Sverige.<br />

Foto: © StockHouse - Fotolia.com<br />

Välja bort revisionen?<br />

Från i år kan närmare 250<br />

000 aktiebolag välja bort den<br />

årliga revisionen. En kostnadsbesparing<br />

på uppskattningsvis<br />

mellan 7 000 och 15 000<br />

kronor. Frågan är hur många<br />

av de små aktiebolagen som<br />

kommer att utnyttja möjligheten?<br />

– Jag tror inte på någon lavinartad<br />

utveckling första<br />

året, men på sikt kommer allt<br />

färre små aktiebolag att göra<br />

revision, säger Peter Moberg,<br />

Marknads- och Informationschef<br />

på SRF, Sveriges Redovisningskonsulters<br />

Förbund<br />

(SRF).<br />

Peter representerar en yrkeskår<br />

som räknar med att<br />

den slopade revisionsplikten<br />

ska ge dem en ännu viktigare<br />

roll hos småföretagen.<br />

– Företag kommer även i<br />

framtiden behöva ha kontroll<br />

och kunna redovisa verksamheten.Redovisningskonsulten<br />

kan både agera bollplank<br />

och upprätta rapporter som<br />

företaget behöver i kontakter<br />

med exempelvis leverantörer<br />

och banker, säger Peter<br />

Moberg.<br />

Revisionsplikten försvinner<br />

inte med automatik. Varje<br />

bolag måste ta beslut på<br />

Det svenska skattesystemet<br />

hämmar tillgången till riskkapital<br />

och gör att statens<br />

satsningar på nyföretagande<br />

och entreprenörskap faller<br />

platt till marken. Det menar<br />

Peter Nilsson som är delägare<br />

i Stockholms Affärsänglar AB.<br />

– Beskatta avkastningen på<br />

allt risktagande i tidiga skeden<br />

som kapital och inte som<br />

tjänst, säger han.<br />

Under de senaste tolv åren<br />

har han själv aktivt investerat<br />

i nystartade företag både<br />

privat och via Stockholms Affärsänglar<br />

AB. De erfarenheter<br />

han dragit är att det finns<br />

en mycket stor osäkerhet om<br />

bolagsstämman och registrera<br />

det hos Bolagsverket.<br />

Krav på Bokslutsrapport<br />

Små aktiebolag och t ex alla<br />

enskilda firmor måste även i<br />

fortsättningen kunna lämna<br />

ifrån sig en bokslutsrapport<br />

som kvalitetsbevis för bolagets<br />

redovisning. Bokslutsrapporter<br />

kan emellertid endast<br />

göras med ett vanligt<br />

bokföringsprogram, alternativt<br />

genom en auktoriserad<br />

redovisningskonsult.<br />

Vilande aktiebolag, bolag<br />

med liten omsättning och<br />

utan banklån blir sannolikt<br />

de som i första hand omedelbart<br />

utnyttjar möjligheten,<br />

tror Peter Moberg på SRF,:<br />

– Det stora genomslaget<br />

kommer vi se inom fem år. Då<br />

har det också startats många<br />

nya aktiebolag utan revisor,<br />

som annars startats som en<br />

enskild firma.<br />

”Bankerna är positiva”<br />

En av frågorna som väckts<br />

kring reformen är om bankerna<br />

kommer att vara ”hårdare”<br />

mot aktiebolag som<br />

inte har revision?<br />

– Vår erfarenhet genom<br />

våra många kontakter är<br />

att banker, kreditgivare och<br />

hur eventuell avkastning ska<br />

beskattas och att detta gör<br />

att många goda idéer aldrig<br />

kommersialiseras<br />

– Det finns två aspekter på<br />

det absurda i beskattningen.<br />

I dag är det vanligt att grundaren<br />

till ett bolag övervärderar<br />

sitt företag för att inte<br />

riskera att bli kraftigt utspädda<br />

vid anskaffning av externt<br />

kapital, säger han och tillägger<br />

om skattesystemet istället<br />

gynnat ett upplägg där ägaren<br />

kunde få tillbaka en del<br />

av företaget utan att riskera<br />

att bli beskattad för detta<br />

som inkomst av tjänst skulle<br />

ingångsvärderingen sannolikt<br />

blivit lägre.<br />

upplysningsföretag är positiva<br />

till förändringen. De får nu<br />

möjlighet att se en bokslutsrapport<br />

och få en bild av företagets<br />

finanser under innevarande<br />

räkenskapsår, säger<br />

Moberg.<br />

Belackare har hävdat att<br />

fusket kommer att öka bland<br />

de små aktiebolagen. Det tror<br />

inte Peter Moberg:<br />

– I Sverige är vi nogsamma<br />

med att betala skatt och göra<br />

rätt för oss. Den traditionen<br />

tror jag inte bryts av sådan<br />

här ändring.<br />

Samtidigt med reformen<br />

har Skatteverket fått ökade<br />

kontrollmöjligheter. Myndigheten<br />

kan bland annat<br />

begära in bokföringsunderlag<br />

under löpande verksamhetsår.<br />

– Min bild är att detta kommer<br />

i första hand att drabba<br />

de <strong>företagare</strong> som själva gör<br />

sin redovisning och bokslut/<br />

deklaration, avslutar Peter<br />

Moberg på SRF.<br />

”En liten förbättring”<br />

FöretagarFörbundet ser det<br />

som en liten men märkbar<br />

förbättring för alla som driver<br />

mindre företag i aktiebolagsform.<br />

Men FF hoppas att<br />

gränserna för vilka som ska<br />

Hindrar rekrytering<br />

Den andra aspekten är när<br />

bolaget väl fått luft under<br />

vingarna och vill rekrytera<br />

kompetent personal till ledande<br />

befattningar. Mycket<br />

få kan tänka sig att gå ned i<br />

lön samtidigt som nystartade<br />

företag sällan har råd att<br />

betala marknadsmässiga löner.<br />

Med neutrala skatteregler<br />

skulle det lilla företaget<br />

istället kunna locka med delägarskap,<br />

som i så fall skulle<br />

kunna väga upp en lägre ingångslön.<br />

– Men med dagens skattesystem<br />

är det stor risk att delägarskapet<br />

i form av aktier<br />

eller optioner beskattas som<br />

slippa revisionsplikten ska<br />

bli generösare i framtiden.<br />

– Sverige har fortfarande<br />

ett av de hårdaste kraven på<br />

revision inom hela EU. FöretagarFörbundet<br />

vill därför se<br />

en slopad revisionsplikt för<br />

alla småbolag med upp till<br />

nio anställda, säger Magnus<br />

Gränsmark, näringspolitisk<br />

sekreterare i FöretagarFörbundet.<br />

TEXT: STAFFAN JOHANSSON<br />

”En välkommen förbättring”<br />

– En välkommen förbättring<br />

för oss små<strong>företagare</strong>.<br />

Det tycker Janne Moréus,<br />

ensam<strong>företagare</strong> inom mediabranschen,<br />

om slopande av<br />

revisionsplikten.<br />

Janne har haft eget aktiebolag<br />

i 20 år. Då lämnade han<br />

jobbet som annonssäljare på<br />

lokaltidningen i Köping för<br />

att stå på egna ben. I många<br />

år som delägare i ett annat<br />

bolag med anställd personal.<br />

– På senare tid har jag börjat<br />

trappa ned och börjat<br />

plocka av min pension. Men<br />

jag vill fortsätta att arbeta ett<br />

tag till, det är fortfarande ro-<br />

inkomst av tjänst om den anställde<br />

vill göra en exitvinst i<br />

framtiden. Det här gör att de<br />

ligt att hjälpa<br />

kunder med<br />

marknadsföringen.<br />

Under alla år<br />

har Janne haft<br />

samma redo-<br />

Janne visningskon<br />

Moréus är sult som skött<br />

glad över de ekonomiska<br />

att slippa en<br />

papperen.<br />

onödig utgift.<br />

– Siffror och<br />

administration är inte min<br />

starka sida. Min konsult har<br />

tagit hand om allt, jag har<br />

kunnat äga tid åt att producera,<br />

berättar Janne.<br />

Han har varit nöjd med<br />

hjälpen från redovisningsby-<br />

”Hämmar nyföretagandet”<br />

Affärsänglar kritiska till svenska skattesystemet<br />

Peter Nilsson har medverkat<br />

bland annat i start av svensk<br />

IP Carrier och är verksam<br />

med bland annat kommersialisering<br />

av hydrofob betong.<br />

Foto: Privat<br />

Peter Moberg, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund,<br />

tror att hans medlemmar får en viktigare roll mot de små<br />

bolagen.<br />

flesta hellre väljer en hög månadslön<br />

i dag än en osäker<br />

avkastning i framtiden, som<br />

dessutom riskerar att beskattas<br />

med hög inkomstskatt.<br />

Kapitalbeskattning<br />

Peter Nilsson menar att det<br />

rimligaste vore att skattelagstiftningen<br />

tydligt och klart<br />

skulle fastslå att avkastningen<br />

på allt risktagande i tidigare<br />

skeden, oavsett om det<br />

rör sig om insatt kapital eller<br />

belöning för nedlagd arbetstid<br />

som ersätts med aktier<br />

och optioner, ska beskattas<br />

som kapitalinkomst.<br />

– Tyvärr verkar det som<br />

om skattelagstiftningen fort-<br />

11<br />

<strong>företagare</strong> med aktiebolag kan du välja bort revisionen<br />

om bolaget underskrider två av följande tre värden:<br />

<br />

<br />

<br />

För att slopa revisionen måste aktiebolaget ändra i bolagsordningen<br />

och registrera den hos Bolagsverket innan<br />

verksamhetsårets slut.<br />

rån som lämnat månadsrapporter,<br />

fixat årsredovisning<br />

och bokslut.<br />

Enda kontakten med revisonsbyrån<br />

har varit i form av<br />

den årliga fakturan.<br />

– Min känsla är att jag fått<br />

betala 8000 kronor för att få<br />

en revisors namnteckning.<br />

Det har känts som en onödig<br />

utgift. Nu slipper jag den,<br />

konstaterar Janne.<br />

JANNE MORÉUS AB<br />

Ort: Köping<br />

Anställda: 1<br />

Omsättning: ca 400 000 kr<br />

farande styrs av Jantelagen.<br />

Man vill inte att folk ska kunna<br />

bli rika på sina företag.<br />

Konsekvensen av detta blir<br />

att den felaktiga skattestrukturen<br />

lägger sig om en våt filt<br />

över nyföretagandet, säger<br />

han.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

STOCKHOLMS<br />

AFFÄRSÄNGLAR AB<br />

Delägare: 15<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 0 kr<br />

Summa tillgångar: 5 milj kr<br />

Ort: Stockholm


12 ANSTÄLLA ELLER HYRA<br />

<br />

Foto: © Yuri Arcurs - Fotolia.com<br />

Egna anställda är A och O<br />

för Continental i Halmstad<br />

Jeanette Nerman och Jenny<br />

Bänsch-Larsson avböjer bemanningsföretagenserbjudanden<br />

vänligt med bestämt.<br />

För dem är det traditionell<br />

rekrytering med noggrann<br />

kontroll av referenser som<br />

gäller.<br />

– Vi testade att hyra in städtjänsterna<br />

för några år sedan.<br />

Men det var en lösning som<br />

inte passade oss, säger de<br />

båda kollegorna.<br />

Det var under en intensiv<br />

tid med att förnya konceptet<br />

som de hyrde in städhjälp.<br />

Men ganska snart insåg de att<br />

det blev dyrare än om de löst<br />

det med egen personal och<br />

att det inte var en speciellt<br />

flexibel lösning.<br />

– Personalen kunde till exempel<br />

inte hjälpa till vid frukosten<br />

eller andra göromål.<br />

Därför bestämde vi oss för att<br />

istället anställa egen städpersonal,<br />

säger Jeanette Nerman<br />

som menar att fördelarna<br />

med egna anställda är betydligt<br />

större än nackdelarna.<br />

Men under de mörkaste<br />

månaderna under den senas-<br />

”Tänk över rekryteringen noga”<br />

Det finns både för- och<br />

nackdelar med att anställa<br />

respektive hyra in personal.<br />

Det menar Sarah Philipson<br />

som har lång erfarenhet som<br />

chef inom näringslivet. I dag<br />

arbetar hon som lektor på Linnéuniversitet<br />

där hon utbildar<br />

morgondagens företagsledare.<br />

– Överväg noga de olika alternativen,<br />

säger hon.<br />

Det finns inga enkla eller<br />

självklara svar om hur man<br />

bäst löser rekryteringen i vare<br />

ANSTÄLLA:<br />

+ Bygger upp företagets<br />

kärnkompetens.<br />

- Svårt anpassa bemanningen<br />

till efterfrågan.<br />

<br />

socialavgifter eller särskild löneskatt.<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Jeanette Nerman och Jenny Bänsch-Larsson i Halmstad väljer traditionell rekrytering.<br />

te lågkonjunkturen tvingades<br />

de ändå dra ned på personalstyrkan<br />

som i dag består<br />

av tio fast anställda.<br />

sig ett mindre eller större företag.<br />

Men generellt finns det<br />

vissa saker att tänka på, menar<br />

Sarah Philipson.<br />

Bland fördelarna med anställning<br />

är att de anställda<br />

lär sig företaget.<br />

– Det här gör att även lagerpersonalen<br />

eller vaktmästaren<br />

kan hjälpa kunder att<br />

komma rätt, säger hon och<br />

tillägger att det dessutom<br />

kan vara förmånligt att anställa<br />

vissa grupper av arbetssökande.<br />

Svårt anpassa<br />

Till nackdelarna hör att det<br />

blir svårt att anpassa verksamheten<br />

till svängningar i<br />

efterfrågan och konjunkturen<br />

och att det även kan vara<br />

Kan konceptet<br />

Alla har jobbat i flera år på<br />

hotellet och kan konceptet<br />

utan och innan. Till det kom-<br />

Sarah Philipson är universitetslektor<br />

i marknadsföring,<br />

med mer än tio års<br />

undervisningserfarenhet<br />

och 25 års erfarenhet som<br />

managementkonsult och chef<br />

i näringslivet. Foto: Växjö<br />

Universitet<br />

118<br />

<br />

-<br />

<br />

<br />

000<br />

anställningar.<br />

Källa: Bemanningsföretagen<br />

mer sedan en handfull timanställda<br />

som får hoppa in<br />

vid behov.<br />

– Det rör sig om dels stu-<br />

svårt att attrahera specialkompetens.<br />

– Detta är extra tydligt utanför<br />

storstäderna eftersom<br />

de inte har en alternativ arbetsmarknad,<br />

vilket gör att få<br />

är beredda att flytta till landsbygden.<br />

Samma sak gäller i<br />

storstäderna men där är det<br />

snarare konkurrensen om<br />

kompetensen som kan göra<br />

det svårt med rekryteringen.<br />

Sarah Philipson menar att<br />

även om anställd personal är<br />

billigare än inhyrd personal,<br />

så visar studier att det ofta<br />

tar upp till två år innan en<br />

nyexaminerad student blir<br />

produktiv. Detta kan vara ett<br />

argument för att hyra in personal<br />

som är produktiv med<br />

betydligt kortare inlärning.<br />

denter på högskolan. Men sedan<br />

finns det även några som<br />

är föräldralediga och som vill<br />

jobba några enstaka timmar<br />

i veckan, säger Jeanette Nerman<br />

som anser att den stora<br />

nackdelen med att ha egna<br />

anställda är att det kan vara<br />

svårt att anpassa arbetsstyrkan<br />

efter beläggningen.<br />

En annan nackdel är att det<br />

gäller att det krävs både tid<br />

och energi för att hitta rätt<br />

personer. Att begära in referenser<br />

och sen verkligen kolla<br />

upp dem är A och O för att<br />

lyckas med rekryteringen.<br />

– Om de tidigare arbetsgivarna<br />

inte skulle kunna tänka<br />

sig att återanställa de som<br />

söker jobb hos oss väljer vi en<br />

annan kandidat. Det är viktigt<br />

att hitta personer som<br />

vill och kan utvecklas tillsammans<br />

med resten av personalen.<br />

Nya satsningar<br />

Continental i Halmstad har<br />

under de senaste åren breddat<br />

konceptet från ett traditionellt<br />

businesshotell till att<br />

bli ett hotell som även mark-<br />

Locka toppkompetens<br />

En annan fördel med att hyra<br />

in personal är om det finns<br />

arbetsuppgifter som man<br />

inte utför hela tiden så blir<br />

det dessutom dyrt att hålla<br />

egen toppkompetens, vilket<br />

också var orsaken till framväxten<br />

av de första management-konsultföretagen<br />

på<br />

1960-talet.<br />

– Inhyrd personal kan dessutom<br />

se saker ur ett annat<br />

perspektiv. Därför kan man<br />

ibland få ut större kreativitet<br />

från inhyrd personal. Det var<br />

därför reklambyråerna växte<br />

fram i USA på 1920-talet, de<br />

gjorde helt enkelt ett bättre<br />

jobb än ”in-house”-kommunikatörerna.<br />

Bland nackdelarna med att<br />

HOTEL CONTINENTAL<br />

SWEDEN HOTELS<br />

I HALMSTAD<br />

Anställda: <br />

timanställda<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: <br />

Ort: Halmstad<br />

nadsför sig som ett romantikhotell.<br />

Hotellets sviter är numera<br />

ofta bokade under helgerna<br />

där kunderna köper olika<br />

typer av paket. Speciellt kärlekspaketet<br />

med övernattning<br />

i lyxiga rum, champagne<br />

och kompletta måltider<br />

lockar både nygifta och de<br />

som vill skämma bort sig själva<br />

under ett veckoslut.<br />

Inom kort ska man bygga<br />

till med en spa- och rekreationsavdelning<br />

för att på så<br />

sätt locka till sig nya grupper<br />

av kunder.<br />

– Lågkonjunkturen tvingade<br />

oss att tänka i nya banor<br />

och att inte ta allt för givet, säger<br />

Jeanette Nerman.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

hyra in personal finns först<br />

och främst kostnaden. Detta<br />

blir extra tydligt om man inte<br />

har tillräckligt hög egen sakkompetens<br />

på området.<br />

– Och när det gäller företagets<br />

kärnkompetens, det<br />

vill säga den som bygger företagets<br />

konkurrensfördelar,<br />

så kan man inte hyra in. Då<br />

överförs kärnkompetensen<br />

till marknaden i stort och på<br />

sikt även till konkurrenterna.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

HYRA IN<br />

+ Enkelt anpassa bemanningen.<br />

- Kan bli betydligt dyrare.


Foto: © TMAX - Fotolia.com<br />

Bemanningsbranschen<br />

växer så det knakar<br />

De flesta företag kommer förr<br />

eller senare till ett vägskäl.<br />

Ska man anställa mer personal<br />

för att klara orderingången<br />

eller är det bättre att hyra in<br />

arbetskraft?<br />

På bemanningsföretaget<br />

Manpower är man övertygad<br />

om att uthyrning av personal<br />

är en verksamhet som kommer<br />

att öka mycket snabbt<br />

inom det svenska näringslivet.<br />

– Det är ett kostnadseffek-<br />

VAD KOSTAR DET?<br />

Inhyrning av en truckförare<br />

som till exempel ska<br />

utföra arbetsuppgifter på<br />

ett lager kostar mellan 220<br />

och 260 kronor per timme,<br />

beroende på erfarenhet<br />

och truckkunskap.<br />

Roxtec har hyrt sedan start<br />

Inhyrning av personal löser<br />

inte bara tillfälliga flaskhalsar.<br />

Det kan även underlätta rekryteringsarbetet<br />

på längre sikt,<br />

menar arbetsledningen på<br />

det snabbväxande företaget<br />

Roxtec. Här har man valt att<br />

aktivt jobba med olika typer<br />

av bemanningslösningar<br />

redan från det att företaget<br />

var ett fåmansbolag, inrymt i<br />

grundarens garage.<br />

Det råder en lugn och<br />

avslappnad atmosfär på huvudkontoret<br />

som ligger i<br />

Karlskrona. Men under den<br />

skenbart lugna ytan pågår<br />

det en ständig kamp om kunder<br />

över hela världen.<br />

När företaget lanserade sin<br />

typ av kabeltätning för 20 år<br />

ROXTEC AB<br />

Anställda: 439<br />

Omsättning: 933 milj kr<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Ort: Lyckeby<br />

”Det blev nästan löjligt mycket fokus på rutavdraget under<br />

valrörelsen. Där kan vi inte hamna igen. Jag tycker<br />

inte att det här är ett bra avdrag. Men jag tycker inte<br />

att det är så vikigt att man måste ta bort det. Då är det<br />

bättre att titta på andra skatter”, säger Marika Lindgren<br />

Åsbrink S-ledaren Håkan Juholts nya ekonomisk-politiska<br />

rådgivare till di.se.<br />

TÄNK PÅ:<br />

<br />

olika aktörer.<br />

terna<br />

så noga som möjligt.<br />

tivt sätt att lösa tillfälliga toppar<br />

i produktionen. Istället<br />

för att ha en stor arbetsstyrka<br />

som inte är fullt sysselsatt<br />

hela året är det bättre att låta<br />

oss sköta en utökad bemanning<br />

när det finns behov av<br />

det, säger Hans Makander på<br />

Manpower och tillägger att<br />

det även är en fördel att ha ett<br />

etablerat samarbete med ett<br />

bemanningsföretag vid till<br />

exempel sjukdomar, arbetstoppar<br />

eller semestrar.<br />

– Vi lever i en global värld,<br />

vilket gör det svårt att stänga<br />

produktionen i juli. Men istället<br />

för att neka de anställda<br />

ledighet kan företaget låta<br />

sedan togs uppfinningen<br />

emot med öppna armar och i<br />

dag finns företagets lösningar<br />

på i stort sett alla kontinenter.<br />

För Roxtecs del har de senaste<br />

åren inneburit en snabb<br />

ökning i orderingången.<br />

– Med jämna mellanrum<br />

infinner sig arbetstoppar.<br />

Men även vid sjukdomar kan<br />

vissa funktioner bli underbemannande<br />

och då löser vi det<br />

genom att hyra in personal,<br />

säger Ulrica Malmberg, Human<br />

Resources.<br />

Snabb bemanning<br />

Hon menar att den främsta<br />

fördelen med att hyra in personal<br />

är att det i bästa fall<br />

kan gå att bemanna en tjänst<br />

med bara en veckas framförhållning.<br />

Detta gör att de ordinarie<br />

anställda kan arbeta<br />

på ett mer effektivt sätt.<br />

– Möjligheten att hyra<br />

in folk underlättar vår resursplanering,<br />

säger Ulrica<br />

ANSTÄLLA ELLER HYRA<br />

– Att anlita ett bemanningsföretag är ett kostnadseffektivt sätt<br />

att lösa tillfälliga toppar i produktionen, säger Hans Makander<br />

på Manpower. Foto: Manpower<br />

Malmberg som tillägger att<br />

i många fall har den inhyrda<br />

personalen fått stanna kvar<br />

efter kontraktets slut.<br />

- Det blir ungefär som en<br />

provanställning där både vi<br />

och personalen får tillfälle att<br />

lära känna varandra. Om det<br />

visar sig att vi har arbetsupp-<br />

gifter på längre sikt, ja då erbjuder<br />

vi dem en tillsvidareanställning.<br />

Även om bemanningsföretagen<br />

har personal på alla nivåer<br />

har Roxtec valt att hyra<br />

in folk främst inom administration<br />

och lager, men även<br />

en verkstadsmekaniker finns<br />

oss sköta delar av bemanningen<br />

under den tiden, säger<br />

han och tillägger att det<br />

kan bli billigare att anlita ett<br />

bemanningsföretag än att<br />

sköta rekryteringen på egen<br />

hand.<br />

Skiftande kostnad<br />

Den inhyrda personalen får<br />

alltid en marknadsmässig<br />

lön medan Manpower lägger<br />

på en marginal för att täcka<br />

sina egna kostnader. Exakt<br />

hur stor totalkostnaden blir<br />

beror på en mängd olika faktorer<br />

som till exempel vilka<br />

krav kunden ställer vad gäller<br />

utbildning, erfarenhet och<br />

ansvar.<br />

En nackdel med att hyra<br />

in personal då och då är att<br />

det inte är säkert att det rör<br />

sig om samma personer. Ena<br />

gången är det Lisa som kör<br />

Roxtec har vuxit snabbt och med bibehållen lönsamhet tack vare en flexibel organisation.<br />

Foto: Peter Fredriksson<br />

på plats och en konstruktör<br />

är på väg in.<br />

Samhall stöttar<br />

Sedan företagsstarten har<br />

man dessutom haft ett nära<br />

samarbete med Samhall som<br />

i dagsläget har en så kallad<br />

inbyggd verksamhet i an-<br />

13<br />

av Sveriges små<strong>företagare</strong> betalar inte in någonting till sin<br />

tjänstepension. Dessutom är det drygt var femte små<strong>företagare</strong><br />

som både saknar sjukförsäkring, räknar med dålig pension och inte<br />

tar ut hög lön som kompensation. Många små<strong>företagare</strong> upplever<br />

pension som något komplicerat och hälften har inte råd att avsätta<br />

50%Hälften<br />

pengar till tjänstepensionen, det visar Nordeas undersökning om<br />

små<strong>företagare</strong>s pensionssparande.<br />

gaffeltrucken medan nästa<br />

gång kanske det blir Lasse<br />

som sköter spakarna.<br />

Allt vanligare<br />

Tvärtemot vad många tror<br />

blir det allt vanligare att små<strong>företagare</strong><br />

hyr in personal,<br />

vilket Hans Makander tror<br />

beror på att marknaden blivit<br />

allt mer oförutsägbar.<br />

– Man varken vill eller vågar<br />

inte binda upp sig med<br />

fasta anställningar, utan väljer<br />

istället att anpassa arbetsstyrkan<br />

efter orderingången.<br />

Vi har många mindre företag<br />

på exportsidan som anlitar<br />

oss regelbundet för att<br />

kapa tillfälliga toppar, det är<br />

en tydlig trend som jag tror<br />

kommer att förstärkas.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

slutning till Roxtec där för<br />

närvarande ett 50-tal funktionshindrade<br />

arbetar med<br />

att sortera och paketera specialleveranser<br />

som med kort<br />

varsel ska kunna skickas dit<br />

slutkunderna önskar.<br />

För Lars Jinnelöv som är<br />

strategisk inköpare är det<br />

mycket viktigt att snabbt<br />

kunna få besked om exakt<br />

hur lång tid det tar att få iväg<br />

specialbeställningarna, som<br />

ofta består av relativt små volymer.<br />

– Det kan handla om så<br />

lite som kanske 20 paket bestående<br />

av en handfull olika<br />

moduler som ska märkas<br />

och förpackas på det sätt som<br />

slutkunden önskar, säger han<br />

och tillägger att i sådana situationer<br />

är det mycket viktigt<br />

att han kan lita på att leveransen<br />

sker i tid.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


14 FÖRETAGSSKATTEUTREDNING<br />

<br />

Foto: © Ralf Gosch - Fotolia.com<br />

Regeringen beslutade nyligen<br />

om direktiven till en ny<br />

företagsskatteutredning. I<br />

utredningsuppdraget ingår<br />

bland annat att undersöka<br />

möjligheterna att minska<br />

beskattningen av riskkapital i<br />

bolagssektorn. Stort fokus ligger<br />

på att göra villkoren mer<br />

lika för finansiering med eget<br />

kapital respektive lån.<br />

Regeringen har under nästan<br />

ett års tid, inte minst i valrörelsen,<br />

sagt att den vill tillsätta<br />

en stor utredning för att<br />

göra en översyn och modernisering<br />

av företagsskatten.<br />

Det har dock dragit ut på tiden<br />

då flera partier och viljor<br />

ska enas. Direktiven innehåller<br />

också en mängd olika faktorer<br />

som ska beaktas, sannolikt<br />

för att ett antal önskemål<br />

har tillgodosetts.<br />

Utredningen ska se över<br />

LRF vill stoppa <strong>företagare</strong>s<br />

missbruk av allemansrätten<br />

Lantbrukarnas riksförbund<br />

LRF vill stoppa organiserad<br />

kommersiell verksamhet som<br />

bedrivs på annans mark med<br />

åberopande av allemansrätten.<br />

I diskussioner med<br />

Naturvårdsverket vill LRF att<br />

turismföretagarna och andra<br />

<strong>företagare</strong> med naturbaserad<br />

verksamhet framöver<br />

ska tvingas träffa avtal med<br />

markägaren.<br />

Under de senaste åren har<br />

den svenska turismnäringen<br />

upplevt ett rejält uppsving.<br />

Över hela landet poppar det<br />

upp små firmor som sysslar<br />

med allt ifrån guidade ridturer<br />

och terrängcykling till<br />

forsränning. Det ökade trycket<br />

på de svenska markerna<br />

sliter dock hårt på naturen<br />

samtidigt som allt fler företag<br />

slår mynt av att vistas på<br />

andras marker.<br />

– Vi är absolut inte emot<br />

att begränsa allemansrätten<br />

för gemene man. Men vi<br />

menar att det är orimligt att<br />

vinstdrivande företag inom<br />

En miljon på banken, då är svensken rik. Det enklaste sättet att bli rik är genom arv,<br />

är man ense om i de fyra nordiska länderna. Men svensken litar till ödet och spel,<br />

medan dansken och finländaren tror på sparande som vägen till rikedom. Norrmannen<br />

satsar på att göra karriär liksom finländaren.<br />

– Sverige är det land där du minst känner att du kan påverka din privatekonomi<br />

genom eget arbete. I stället hoppas du på ödet och spel. Att jobba och göra karriär<br />

eller spara är inte ett alternativ, säger Jan Dinkelspiel, Nordnets Sverigechef.<br />

Regeringen utreder företagsskatten<br />

beskattningen av främst aktiebolag<br />

utifrån den centrala<br />

utgångspunkten att strukturomvandlingen<br />

i svensk ekonomisk<br />

bör mötas genom<br />

goda skattemässiga villkor<br />

för företagande och investeringar<br />

i Sverige.<br />

– Det är viktigt att fortsätta<br />

förbättra villkoren för att<br />

starta och driva företag i Sverige<br />

och lokalisera moderbolag<br />

och huvudkontor här,<br />

säger finansminister Anders<br />

Borg.<br />

– Reglerna bör vara utformade<br />

så att de gynnar investeringar<br />

och skapar fler jobb.<br />

Dessutom måste villkoren<br />

för forskning och utveckling<br />

vara konkurrenskraftiga för<br />

att säkra att Sverige kan skapa<br />

god tillväxt. Det är bland<br />

annat mot denna bakgrund<br />

som regeringen tillsätter en<br />

kommitté som ska se över fö-<br />

ramen för allemansrätten får<br />

använda andras marker för<br />

sin verksamhet, säger Fredrik<br />

Bonde som är chefsjurist<br />

på LRF.<br />

Översyn<br />

Han menar att det är dags för<br />

en rejäl översyn av den svenska<br />

allemansrätten, vilket också<br />

är på gång. Naturvårdsverket<br />

fick nyligen ett regeringsuppdrag<br />

att reda ut tidigare<br />

oklarheter i hur allemansrätten<br />

ska tolkas. LRF kräver att<br />

det införs en lagregel i miljöbalken<br />

om att organiserad<br />

kommersiell verksamhet på<br />

annans mark inte omfattas<br />

av allemansrätten.<br />

– Som det är i dag anser<br />

vi att det sker alltför många<br />

kräkningar i den enskilda<br />

äganderätten. Vår grundsyn<br />

är att den här typen av verksamhet<br />

ska omfattas av samma<br />

regelverk som all annan<br />

kommersiell verksamhet. Vill<br />

man utnyttja någon annans<br />

mark måste man träffa ett<br />

avtal med markägaren, säger<br />

retagsbeskattningen, säger<br />

Anders Borg.<br />

Utredningsdirektiven består<br />

av tre huvudområden:<br />

kapital;<br />

Förslag ska lämnas<br />

på skatteincitament för att<br />

stimulera tillgången på riskvilligt<br />

kapital, utformat på<br />

antingen bolagsnivå eller<br />

ägarnivå. Ett delbetänkande<br />

ska lämnas senast 31 januari<br />

2012.<br />

<br />

för forskning och utveckling<br />

(FoU); I direktivet sägs att<br />

skatteregler som ger incitament<br />

till ökade investeringar<br />

i FoU kan spela en viktig roll<br />

för att skapa goda förutsättningar<br />

för forskning och innovation<br />

som i sin tur är av stor<br />

betydelse för att skapa tillväxt<br />

i en globaliserad ekonomi. Ett<br />

delbetänkande ska lämnas senast<br />

1 oktober 2012.<br />

Fredrik Bonde som tror att<br />

Naturvårdsverket kommer<br />

att gå på LRF:s linje.<br />

Det finns äldre rättsfall från<br />

Högsta Domstolen som tyder<br />

på att vi är väg mot en mer<br />

riskerar att få höjd medlemsavgift till EU med 1,7 miljarder kronor<br />

om EU-kommisionens budgetförslag för 2012 går igenom. De har<br />

föreslagit en ökning av utbetalningarna med 5 procent. Flera länder<br />

anser att budgetförslaget är orealistiskt. I år beräknas den svenska<br />

medlemsavgiften landa på 30,6 miljarder kronor (30,4 miljarder år<br />

1,7Sverige<br />

2010). Socialdemokraten Göran Färm tycker däremot att budgeten är<br />

för snål och skulle alltså vilja ha en ännu högre avgift. (Källa: di.se)<br />

tral<br />

skattemässig behandling<br />

av eget och lånat kapital; I direktiven<br />

sägs bl.a. att det inte<br />

minst mot bakgrund av den<br />

finansiella krisen är viktigt<br />

med robusta och välkonsoliderade<br />

företag och att åtgärder<br />

som stärker det egna kapitalet<br />

i stället för att enbart<br />

gynna lånefinansiering kan<br />

bidra till detta.<br />

Kommittén ska lämna förslag<br />

på ett mer heltäckande<br />

system som om möjligt kan<br />

ersätta de nuvarande ränteavdragsbegränsningar<br />

och<br />

minska diskrimineringen av<br />

eget kapital. Förslagen ska i<br />

sin helhet leda till en breddning<br />

av bolagsskattebasen.<br />

Detta för att möjliggöra en<br />

sänkning av skattebetalningarna<br />

från bolagssektorn. Trots<br />

sänkningen av bolagsskatten<br />

till 26,3 % 2009 ligger Sverige<br />

strikt syn på möjligheterna<br />

att bedriva kommersiell verksamhet<br />

i naturen. Men samma<br />

rättsfall visar också att det<br />

finns inget generellt hinder<br />

mot den här typen av verk-<br />

fortfarande över EU-genomsnittet.<br />

I direktiven sägs att<br />

det är angeläget att återvinna<br />

en del av den konkurrensfördel<br />

som Sverige tidigare hade<br />

i förhållande till andra EUländer<br />

beträffande den nominella<br />

bolagsskatten.<br />

Redovisa regelkrångel<br />

I direktiven sägs vidare att<br />

kommittén även bör analysera<br />

kortsiktiga och långsiktiga<br />

effekter som förslagen<br />

kan förväntas medföra, bl.a.<br />

vad avser reallöner och BNP.<br />

En analys bör även göras av<br />

hur ändrade regler påverkar<br />

olika grupper av företag och<br />

företagsformer, t.ex. företag<br />

i olika sektorer och i olika<br />

utvecklingsfaser samt företag<br />

av olika storlek. Vidare<br />

ska förslagens påverkan på<br />

den administrativa bördan<br />

för både företag och myn-<br />

Guidade kommersiella ridturer är en verksamhet som kan komma att beröras av framtida<br />

inskränkningar i allemansrätten. Foto: Peter Fredriksson<br />

samheter, så länge det inte<br />

orsakar ett för stort tryck på<br />

flora och fauna.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

digheter redovisas. Effekten<br />

på företagens administrativa<br />

kostnader ska ses sammantaget<br />

för samtliga förslag med<br />

inriktningen att de ska minskas.<br />

Klart till valet<br />

Slutbetänkande ska lämnas<br />

senast 1 november 2013. Den<br />

sedvanliga budgetbegränsningen<br />

gäller, förslaget ska<br />

vara statsfinansiellt neutralt.<br />

Tidigare statssekreteraren<br />

HG Wessberg ska leda kommittén.<br />

Övriga ledamöter blir<br />

Ingemar Hansson, Skatteverket,<br />

Anita Saldén Enérus, justitieråd,<br />

Peter Melz, professor,<br />

Åsa Hansson, universitetslektor<br />

och Rune Andersson, företagsledare.<br />

TEXT: IRÉNE FORSMARK<br />

Viktigt att<br />

möjliggöra<br />

tillväxt på<br />

landsbygden<br />

FöretagarFörbundet har inte<br />

diskuterat denna fråga men<br />

rent generellt så värnar man<br />

och slår vakt om den enskilda<br />

äganderätten.<br />

Det menar Camilla Littorin<br />

som betonar att äganderätten<br />

är central i förbundets<br />

verksamhet.<br />

– Samtidigt är det viktigt<br />

att vi möjliggör tillväxt och<br />

företagande på landsbygden<br />

för att skapa sysselsättning<br />

och goda levnadsvillkor<br />

utanför storstadsmiljöerna<br />

samt att vi är aktsamma om<br />

vår svenska allemansrätt, säger<br />

Camilla Littorin och tillägger<br />

att det LRF framför,<br />

det vill säga att den här typen<br />

av verksamhet ska omfattas<br />

av samma regelverk som all<br />

annan kommersiell verksamhet,<br />

är rimlig.


Inledningsvis gällde kassaregisterlagen<br />

endast handlare<br />

med butik. Nu vill Skatteverket<br />

att den även ska omfamna<br />

torghandlare. Förslaget<br />

välkomnas av Camilla Littorin,<br />

förbundssekreterare för <strong>Företagarförbundet</strong>.<br />

– Först då blir det konkurrens<br />

på lika villkor, konstaterar hon.<br />

Kassaregisterlagen kom för<br />

ett år sedan drygt, 1 januari<br />

2010. Då bestämdes, kortfattat,<br />

att alla handlare var<br />

tvungna att ha en kassaapparat<br />

som var kopplad online<br />

till Skatteverket och kunde<br />

stämmas av. Beslutet berörde<br />

omkring 200 000 handlare.<br />

Nu har Skatteverket ett<br />

nytt förslag, att lagen även<br />

ska omfatta torghandlare, så<br />

kallade knallar.<br />

– Först då blir det konkurrens<br />

på lika villkor, säger Ca-<br />

milla Littorin, som välkomnar<br />

lagändringen.<br />

KASSAREGISTER FÖR TORGHANDEL<br />

Kassaregisterlagen<br />

utökas till torghandel?<br />

Nu ska även torghandlare tvingas använda kassaapparater kopplade till Skatteverket.<br />

Med facit i hand, vad tycker du<br />

om den tidigare lagändringen?<br />

– Det är bra att motverka<br />

svarta pengar, men beklagligt<br />

att de seriösa småföretagarna<br />

har fått denna extra kostnad.<br />

Vill man ta betalt svart så är<br />

ju inget lättare än att låta bli<br />

att slå in summan i kassaapparaten.<br />

Skatteverket och staten<br />

har nu lagt ut kostnaden<br />

för detta på småföretagen.<br />

Conny Svensson på Skatteverket<br />

är projektledare för<br />

kontanthanteringsprojektet.<br />

Han säger att lagen tillkom<br />

bland annat genom ett önskemål<br />

från restaurangbranschen.<br />

Camilla Littorin:<br />

– Det är möjligt att det är<br />

ett önskemål från vissa branscher,<br />

men jag tycker fortfarande<br />

inte det är okej att<br />

kostnaden läggs på företaget.<br />

Det är statens och Skatteverkets<br />

uppgift att kontrollera<br />

att vi – oavsett om vi är privatpersoner<br />

eller <strong>företagare</strong><br />

– betalar rätt skatt och då ska<br />

15<br />

kostnaden för detta inte läggas<br />

på enskilda <strong>företagare</strong>.<br />

Conny Svensson berättar<br />

att många restauranger har<br />

sålts efter att den nya lagen<br />

tillkom. Han vill inte spekulera<br />

i varför.<br />

– Om det är så att den säljs<br />

eller läggs ner för att det är en<br />

dyr kostnad för <strong>företagare</strong>n,<br />

då är det tråkigt. Men om det<br />

är för att innehavaren känner<br />

en press att redovisa rätt, då<br />

är det bara bra om den läggs<br />

ner, säger Conny Svensson.<br />

Han tillägger:<br />

– Kostnaden för en sådan<br />

kassaapparat är inte så betungande<br />

längre. När de kom<br />

kostade de runt 20 000 kronor.<br />

Nu är kostnaden runt<br />

5 000 kronor.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM


16 ARBETSGIVARAVGIFT OCH SKOJARE<br />

<br />

Foto: © Benjamin Thorn - Fotolia.com<br />

”Tjänsteföretag borde ha<br />

lägre arbetsgivaravgift”<br />

Margareta Hemmingsson,<br />

turism<strong>företagare</strong> i Jämtlandsfjällen,<br />

tycker att arbetsgivaravgiften<br />

borde vara differentierad.<br />

– Det känns fel att vi tjänsteföretag<br />

har samma procentsats<br />

som storföretagen, menar<br />

hon.<br />

Margareta syftar på exempelvis<br />

Vattenfall som redovisar<br />

en vinst på två-tre miljoner<br />

kronor per anställd.<br />

– Inom storindustrin är<br />

det vanligt med 200 000 –<br />

300 000 kronor i vinst på<br />

varje anställd. Det kan inte vi<br />

små tjänsteföretag ens drömma<br />

om.<br />

– Vi som är helt beroende<br />

av mänsklig arbetskraft för<br />

FJÄLLHALSEN 718<br />

Ort: Hallen (Jämtland)<br />

Anställda: 6 (under<br />

säsong)<br />

Årsomsättning: ca 2,5 milj<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

“Stärk <strong>företagare</strong> mot fakturaskojare”<br />

En förbundsmedlem har drabbats<br />

av bluffakturor. Nu efterlyser<br />

han hjälp från förbundet.<br />

– Det är oerhört svårt att<br />

komma åt eftersom de lägger<br />

ner och startar i ny skepnad<br />

väldigt ofta, säger förbundssekreteraren<br />

Camilla Littorin.<br />

<strong>Fria</strong> Företagare har vid<br />

upprepade tillfällen skrivit<br />

om företeelsen med bluffakturor,<br />

som främst drabbar <strong>företagare</strong>.<br />

I ett mail till tidningen beskriver<br />

han sitt dilemma:<br />

”Som små<strong>företagare</strong> är jag<br />

i ständig kontakt med dessa<br />

företag som hävdar att man<br />

är kund hos de och att de nu<br />

inför årets uppdatering bara<br />

vill kontrollera att företagsuppgifterna<br />

stämmer eller<br />

att man skall få prova på att<br />

ha en annons på deras hem-<br />

Dags för skattefria nystartszoner? Regeringen vill skapa särskilt<br />

skattegynnade nystartszoner i storstädernas socialt utsatta utanförskapsområden<br />

och tillsätter en utredning av frågan.<br />

Lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska<br />

leda till att fl er får jobb och att fl er företag startas i områden som<br />

idag har högre arbetslöshet än andra. Målet är att ha en svensk<br />

modell klar till 2014. (Källa: Nya affärer)<br />

Margareta Hemmingsson<br />

driver restaurang på 718<br />

meters höjd.<br />

våra intäkter missgynnas, säger<br />

Margareta.<br />

Fjällhalsen 718 ar en restaurang-<br />

och stugrörelse i<br />

Bydalsfjällen, fem mil väster<br />

om Östersund. ”718” syftar<br />

på den höjd över havet som<br />

den alpinspirerade restaurangen<br />

ligger på.<br />

Började med kaffestuga<br />

Grunden för verksamheten<br />

”Jag har lagt<br />

ned en massa<br />

timmar för att<br />

bestrida oriktiga<br />

fakturor och<br />

kontaktat företag<br />

som vilselett<br />

mig, istället för<br />

att kunna ägna<br />

mig åt min verksamhet.”<br />

sida under en period. Efter att<br />

ha gått på en och annan nit<br />

har jag nu lärt mig att avsluta<br />

dessa samtal snabbt, men bolagen<br />

är inte de som ger sig<br />

i första taget. Jag kan ärligt<br />

säga att jag lagt ned en massa<br />

lades när Margaretas svärföräldrar<br />

startade en kaffestuga<br />

på platsen för snart 50 år sedan.<br />

1980 tog Margareta och<br />

hennes dåvarande man Jan<br />

över och de har sedan dess<br />

byggt upp företaget successivt<br />

och numera är dottern<br />

Madelén årsanställd. Restaurangen<br />

har 130 platser och<br />

intill fi nns fyra stugor för uthyrning.<br />

Företaget är säsongsinriktat<br />

med nästan all omsättning<br />

från jul till och med<br />

påsk, d v s under ungefär fyra<br />

månader. Det innebär att företaget<br />

slår i taket när det<br />

gäller det regionala stödet i<br />

form av lägre arbetsgivaravgifter<br />

– ett faktum som fått<br />

Margareta att fundera om de<br />

styrande tänkt rätt?<br />

Avdraget för företag inom<br />

stödområdet är 10 procent<br />

av arbetsgivaravgiften, dock<br />

max 7100 kronor per månad.<br />

– Vi har hög lönekostnad<br />

under några månader och<br />

når då taket. En året-runt-res-<br />

timmar för att bestrida oriktiga<br />

fakturor och kontaktat<br />

företag som vilselett mig, istället<br />

för att kunna ägna mig<br />

åt min verksamhet.”<br />

Skärp regler för telemarketing<br />

Han hoppas att staten och Fö-<br />

40 Miljösubventionen<br />

taurang i samma stödområde<br />

med samma omsättning<br />

och total lönekostnad kan<br />

nytta stödet maximalt.<br />

– Frågan är om politikerna<br />

tycker att det ska vara så, el-<br />

retagarförbundet ska kunna<br />

agera:<br />

”Dessa bluffakturor omsätter<br />

miljontals kronor, pengar<br />

som inte med säkerhet kommer<br />

staten tillgodo i form av<br />

moms och arbetsgivaravgifter.<br />

Det vore väl därför ligga<br />

för de vanligaste tjänstebilarna avskaffas nästa år. Endast<br />

gasbilar och laddningsbara elbilar får subventionerade förmånsvärden. De<br />

ökar skatten med 40 procent för en hybridbil som Toyota Prius. Idag har hybridbilar<br />

och gasbilar en nedsättning av förmånsvärdet med 40 procent (20 procent<br />

för etanolbilar). Under 2012 och 2013 blir det ingen nedsättning alls. Även i<br />

fortsättningen ska dock förmånsvärdet beräknas på värdet för motsvarande<br />

bensindriven bil. 2014 ska förmånsvärdena göras om igen. (Källa: Driva Eget)<br />

Fjällhalsen, en vackert belägen restaurang i Jämtlandsfjällen, har nästan all omsättning under<br />

fyra vintermånader.<br />

Några exempel<br />

på bluffakturor<br />

som <strong>Fria</strong> Företagare<br />

varnat för.<br />

ler om de bara inte tänkt färdigt?<br />

Margareta anser istället<br />

att den årliga lönekostnaden<br />

borde vara rättesnöre:<br />

– Så fungerar FORA-försäk-<br />

i statens intresse att komma<br />

åt dessa och ett sådant sätt<br />

vore att skärpa reglerna för<br />

telefonförsäljning även för<br />

<strong>företagare</strong>. Och där skulle ni<br />

som medlemsorganisation<br />

kunna agera. Att informera<br />

oss <strong>företagare</strong> hur man undgår<br />

dessa oseriösa <strong>företagare</strong><br />

är bra, men att jobba för att<br />

stärka våra rättigheter vore<br />

än bättre.”<br />

Camilla Littorin berättar<br />

att förbundet arbetar med<br />

lobbyverksamhet i det tysta,<br />

men att man även informerar<br />

på sin hemsida och i tidningen.<br />

– Via Rådgivningspanelen<br />

hjälper vi drabbade <strong>företagare</strong>.<br />

Vi varnar för oseriösa företag,<br />

skriver om det i tidningen<br />

och beskriver på hemsidan<br />

hur man ska göra om man får<br />

en bluffaktura. Dessutom rå-<br />

ringarna. Där betalar vi in avgifter<br />

som bygger på de anställdas<br />

årslön.<br />

TEXT: STAFFAN JOHANSSON<br />

der vi drabbade företag att<br />

polisanmäla och anmäla till<br />

Svensk Handels varningslista,<br />

berättar Littorin.<br />

Hon menar det är svårt att<br />

komma åt företagen eftersom<br />

de ofta lägger ner och startar<br />

upp i en annan skepnad.<br />

– Om det ger någon effekt<br />

är svårt att säga. Polisen och<br />

politikerna måste sätta in<br />

mer kraftfulla åtgärder.<br />

Är det svårt att komma åt<br />

lagmässigt?<br />

– Ja, vad jag förstår är det<br />

svårt att komma åt denna<br />

typ av verksamhet, men det<br />

är oerhört viktigt att det blir<br />

samma skydd för företagen<br />

som för mig som privatperson,<br />

säger Camilla Littorin.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM


Försäkring viktigt skydd<br />

för små byggföretag<br />

Att råka ut för missnöjda kunder<br />

kan bli en riktig dyr affär<br />

för små byggföretag. Oenighet<br />

om slutresultatet och rättsfall<br />

kan leda till fakturor som<br />

förblir obetalda, skadestånd<br />

och rättegångskostnader.<br />

Rätt företagsförsäkring med<br />

ett tillräckligt omfattande<br />

juridiskt skydd är ett måste för<br />

byggföretag, som vill undvika<br />

att hamna på obestånd eller<br />

tvingas försättas i konkurs på<br />

grund av missnöjda kunder.<br />

Jessica Stålhammar, advokat<br />

på Gerde Wesslau advokatbyrå,<br />

menar att <strong>företagare</strong><br />

ibland inte känner till att ett<br />

rättsskydd ingår i deras företagsförsäkring.<br />

Det aktiveras,<br />

om det uppstår en juridisk<br />

tvist med exempelvis en<br />

kund.<br />

Rättsskydd<br />

Rättsskyddet innebär att<br />

försäkringsbolaget står för<br />

kostnaden för anlitande av<br />

juridiskt ombud jämte utredningskostnader<br />

som kan<br />

uppstå. På grund av denna<br />

okunskap drar sig många <strong>företagare</strong><br />

för att anlita juridisk<br />

hjälp vid en eventuell tvist.<br />

För att täcka in kostnader i<br />

samband med reklamationer<br />

från missnöjda kunder<br />

Husbyggande – en stor affär för alla parter<br />

Att bygga ett hus är ofta det<br />

dyraste man gör i hela sitt<br />

liv, som privatperson. Vi läser<br />

skräckhistorier om dem som<br />

drabbats av fuktskador eller<br />

andra allvarliga fel. Ibland<br />

orsakade av oseriösa hantverkare<br />

och byggföretag.<br />

TEMAKRÖNIKA<br />

Ännu vanligare är tvister<br />

kring kostnader för huset<br />

som blev dyrare än vad köparen<br />

hade räknat med när alla<br />

räkningar summerats.<br />

Men det finns även en annan<br />

sida av myntet. Ett husbygge<br />

är en oftast en mångmiljonaffär<br />

även för byggföretaget.<br />

Och i vissa fall för<br />

små<strong>företagare</strong> som underleverantörer<br />

till en husleverantör.<br />

Bevisligen finns det slarviga<br />

hantverkare och rent kriminella<br />

personer som verkar<br />

på byggmarknaden. Men den<br />

är det klokt att komplettera<br />

företagsförsäkringen med en<br />

ansvarsförsäkring.<br />

Stora kostnader står på spel<br />

Försäkringsbolaget Trygg-<br />

Hansa har analyserat de skador<br />

som inkommit från företagskunder<br />

under det senaste<br />

året. Antalet skadeanmälningar<br />

från byggföretag<br />

hade ökat med 18 procent.<br />

Rättsskyddsskadorna utgör<br />

16 procent av totala antalet<br />

stora majoriteten vill göra ett<br />

bra jobb och samtidigt kunna<br />

tjäna pengar på det med<br />

nöjda kunder.<br />

I det här numret träffar vi<br />

både drabbade husköpare,<br />

tv-producenter bakom Fuskbyggarna<br />

och seriösa hantverkare<br />

som tycker att programmen<br />

ger en lite skev bild<br />

av branschen.<br />

Men vi möter också experterna<br />

som påpekar att en del<br />

av de konflikter, inte minst<br />

kring priset, som uppkommer<br />

mellan köpare och säljare<br />

beror på att man slarvat<br />

med avtalen och att dokumentera<br />

överenskommelsen.<br />

Hur var det med den där extra<br />

väggen som inte fanns<br />

med på ritningen? Skulle<br />

byggaren bjuda på den eller<br />

skulle den debiteras på löpande<br />

räkning eller var det<br />

ett fast pris på den?<br />

Eftersom ett husbygge är<br />

TEMA: HUSBYGGARNA<br />

Ett tips är att hänvisa till branschavtal, när ni skriver avtal, så att alla följer samma regler. Om<br />

något inträffar, blir skaderegleringen mycket lättare, eftersom ansvaret mellan parterna är<br />

lättare att reda ut, säger Emile Vasseur på Trygg-Hansa.<br />

skador inom branschen. De<br />

uppstår när företaget hamnar<br />

i tvist, oftast med sin beställare<br />

eller sina leverantörer.<br />

Antalet rättsskyddsskador<br />

har ökat med 13 procent sedan<br />

2009 och är vanligast<br />

i byggbranschen. Olyckor,<br />

som kan få skadeståndsanspråk<br />

till följd, inträffar lätt i<br />

samband med renoveringar<br />

och liknande i kunders fastigheter<br />

och hem.<br />

så komplext och varje hus, oftast,<br />

är unikt så är det inte lika<br />

enkelt för köparen att jämföra<br />

offerter som när man exempelvis<br />

ska köpa en ny tv eller<br />

rentav en bil.<br />

– Det är ofta stora kostnader<br />

som står på spel och<br />

många olika entreprenörer<br />

inblandade vid bygg och entreprenad.<br />

Att vara rätt försäkrad<br />

om olyckan är framme,<br />

kan vara en avgörande<br />

faktor för ett företags överlevnad.<br />

Ett tips är att hänvisa till<br />

branschavtal, när ni skriver<br />

avtal, så att alla följer samma<br />

regler. Om något inträffar,<br />

blir skaderegleringen mycket<br />

lättare, eftersom ansvaret<br />

Att köpa hus brukar kallas ditt livs affär. Men även för byggföretagen<br />

är varje hus en stor affär värd många miljoner.<br />

Illustration: © Franck Boston - Fotolia.com<br />

ROT-avdraget har blivit en<br />

succé för byggbranschen och<br />

gett fler byggjobb. För kunderna<br />

finns det dock en baksida<br />

med den ökade efterfrågan<br />

som RUT gav – även då-<br />

mellan parterna är lättare att<br />

reda ut, säger Emile Vasseur<br />

på Trygg-Hansa.<br />

Jämföra villkor<br />

Ta dig tid att jämföra försäkringsbolagens<br />

villkor – de<br />

skiljer sig åt rätt ordentligt,<br />

och den tid du lägger ner på<br />

research kan definitivt löna<br />

sig. Eftersom villkoren varierar<br />

mycket mellan olika<br />

bolag, så riskerar den som<br />

enbart väljer utifrån pris att<br />

göra en riktigt dålig affär.<br />

Många företag förblir<br />

trogna det försäkringsbolag,<br />

som de varit kund hos sedan<br />

många år tillbaka, ofta av bekvämlighet<br />

eller för att man<br />

tror att det kan ge rabatter.<br />

Eftersom försäkringar tecknas<br />

ett år i taget, så får du tyvärr<br />

betala samma pris oavsett<br />

om du varit kund i ett eller<br />

tjugo år. Det är lätt att, av<br />

ren bekvämlighet, fortsätta<br />

som kund hos samma bolag,<br />

även om de inte erbjuder det<br />

mest förmånliga avtalet för<br />

ditt företag just nu.<br />

Ett annat tips är att även<br />

kolla upp de mindre aktörerna<br />

på marknaderna, de kan<br />

ibland erbjuda förmånligare<br />

villkor än de stora jättarna.<br />

TEXT: ANNIKA WIHLBORG<br />

liga hantverkare har fått fler<br />

jobb.<br />

Och när man talar om kostnader<br />

går det inte heller att<br />

komma ifrån säkerhet och arbetsmiljö.<br />

Mindre nogräknade byggare<br />

kan slarva med både försäkringar<br />

och säkerhet. Skulle<br />

det gå åt skogen så låter de<br />

företaget gå i konkurs och<br />

försvinner. Just den typen av<br />

byggare som ger övriga dåligt<br />

rykte.<br />

För de seriösa byggarna<br />

gäller det att förklara alla<br />

dessa detaljer som kanske<br />

inte syns på fasaden men<br />

som kostar pengar. Många av<br />

de drabbade familjerna har<br />

lockats av ett riktigt lågt pris<br />

men det har slutat med riktigt<br />

dyrköpta erfarenheter.<br />

SÖLVE DAHLGREN<br />

REDAKTÖR<br />

Kort om hus & bostäder<br />

Foto: © Roman Milert - Fotolia.com<br />

17<br />

Bostadsbyggandet<br />

fortsätter öka<br />

Den fortsatt positiva tillväxten<br />

i ekonomin och hushållens<br />

alltjämt optimistiska syn<br />

på utvecklingen gör att bostadsbyggandet<br />

ökar under<br />

hela prognosperioden 2011-<br />

2012. Nybyggnadsinvesteringar<br />

i bostäder stiger därför<br />

kraftigt med anledning av<br />

de låga nivåerna i spåren av<br />

finanskrisen. Tillväxteffekten<br />

av ROT-avdraget avtar, men<br />

avdraget gör att den höga nivån<br />

på ombyggnadsinvesteringarna<br />

bibehålls. Det visar<br />

årets första konjunkturprognos<br />

från Sveriges Byggindustrier<br />

(BI).<br />

– Bostäder är den starkaste<br />

delsektorn, men i år är uppgången<br />

bred och samtliga<br />

delar av byggmarknaden<br />

hjälper till. Glädjande är att<br />

lokalbyggandet tar fart igen<br />

efter två års kräftgång, säger<br />

Johan Deremar, nationalekonom<br />

på BI.<br />

Foto: © justaa - Fotolia.com<br />

18 217 byggföretag<br />

Det fanns 18 217 byggföretag<br />

(bygg- och anläggningsentreprenörer)<br />

i Sverige 2010.<br />

Av dessa hade 10 759 inga<br />

anställda utan bestod alltså<br />

enbart av ägaren, ofta en enskild<br />

firma. Av de resterande<br />

7 458 företagen hade 6 412<br />

företag 1-9 anställda. Endast<br />

sju byggföretag hade fler än<br />

500 anställda.<br />

Det fanns bara 13 företag<br />

med fler än 200 anställda.<br />

Dessa 13 sysselsatte tillsammans<br />

knapp 29 000 personer<br />

jämfört med totalt 72 961<br />

personer för samtliga företag<br />

med anställda.<br />

Källa: SCB


18 TEMA: HUSBYGGARNA<br />

<br />

Foto: © Ingo Bartussek - Fotolia.com<br />

Halvera energianvändningen<br />

Kraven ökar på att nybyggda<br />

hus ska vara energisnåla.<br />

– De beslutade målen om<br />

20 procents minskad energianvändning<br />

i byggnader till<br />

2020 och halverad energianvändning<br />

till 2050 är ambitiösa<br />

men möjliga att nå med<br />

en ordentlig kraftsamling,<br />

säger Maria Brogren, energiexpert<br />

på Sveriges Byggindustrier<br />

(BI) i remissvaret ”Energi<br />

2020 – En strategi för hållbar<br />

och trygg energiförsörjning<br />

på en konkurrensutsatt<br />

marknad”.<br />

Foto: © Gordon Saunders - Fotolia.com<br />

Ny plan- och bygglag<br />

från 2 maj<br />

Den 2 maj trädde den nya<br />

plan- och bygglagen i kraft.<br />

Med den nya lagen blir kontrollsystemet<br />

tydligare. Förhoppningen<br />

är att detta kan<br />

leda till färre byggfel. Regeringen<br />

beslutade i mars även<br />

om en ny plan- och byggförordning.<br />

Förordningen träder<br />

i kraft samtidigt som den<br />

nya plan- och bygglagen.<br />

– Den nya plan- och byggförordningen<br />

är ett led i regeringens<br />

arbete att förenkla<br />

och effektivisera på bygg- och<br />

bostadsmarknaden. Det är en<br />

väg att nå målet om ökad bostadsbyggande,<br />

vilket på sikt<br />

är det enda som kan lösa bostadsbristen<br />

och stigande bostadspriser,<br />

säger civil- och<br />

bostadsminister Stefan Attefall.<br />

Slarv vid villabygget<br />

blev mardröm för Jonas<br />

Drömvillan blev en mardrömskåk<br />

för Jonas Nilsson som är<br />

en av många nyblivna villaägare<br />

som drabbats av oseriösa<br />

hantverkare. I dag ligger<br />

han i tvist med byggbolaget<br />

och är mycket osäker på om<br />

han kommer att få rätt.<br />

Det byggs som aldrig förr.<br />

Låga räntor och förmånliga<br />

lånevillkor har gjort det rekordbilligt<br />

att bo i en nyproducerad<br />

villa. För att kunna<br />

erbjuda lockande offerter tar<br />

många byggbolag på sig jobb<br />

som de egentligen inte hinner<br />

med eller har rätt kompetens<br />

för.<br />

– Vår drömvilla blev något<br />

av en mardröm, säger Jonas<br />

Nilsson som är en många nyblivna<br />

villaägare som drabbats<br />

av oseriösa hantverkare.<br />

Tvist pågår<br />

Eftersom han ligger i tvist<br />

med byggbolaget vill han<br />

inte framträda med sitt riktiga<br />

namn. Men han hoppas<br />

att hans erfarenheter ska<br />

göra att andra byggföretag<br />

verkligen tänker efter innan<br />

Brister i avtal föder missnöje<br />

Allt fler villaägare klagar på<br />

hantverkarna. Det kan röra sig<br />

om snickare som aldrig dyker<br />

upp till att jobben blir felaktigt<br />

utförda så att de måste reklameras.<br />

Men problemen går att<br />

lösa ganska enkelt om både<br />

hantverkare och kunder blir<br />

bättre på att teckna skriftliga<br />

avtal.<br />

Sverker Thorslund arbetade<br />

tidigare som huvudansvarig<br />

på boendeområdet på<br />

Konsumentverket men driver<br />

nu den egna firman BoKunskap.<br />

Han menar att det finns<br />

många förklaringar till att så<br />

många kunder klagar på just<br />

hantverkstjänster, men att en<br />

av de vanligaste beror på att<br />

det brister i kommunikationen.<br />

– Både hantverkaren och<br />

kunden missar att skriva ett<br />

tydligt avtal om vad som ska<br />

göras, vad det ska kosta och<br />

när det ska vara klart, säger<br />

han och tillägger att han i<br />

sina tidigare och nuvarande<br />

de ger sig in projekt som de<br />

inte klarar av att slutföra.<br />

– Till en början kändes det<br />

som om vi hade gjort ett riktigt<br />

klipp. Tomten låg i ett attraktivt<br />

område och byggmästaren<br />

gav ett förtroendeingivande<br />

intryck. Byggmästare<br />

räknade fram ett preliminärt<br />

pris på ett hus i lösvirke som<br />

låg betydligt lägre än vi hade<br />

hoppats på.<br />

– Så vi sökte och beviljades<br />

bygglov samtidigt som kommunen<br />

utsåg byggmästaren<br />

till kvalitetsansvarig. Vi fick<br />

ett inflyttningsdatum som<br />

passade oss utmärkt eftersom<br />

vi ville sälja vår bostadsrättslägenhet<br />

i god tid innan<br />

tillträdet.<br />

Stannade av<br />

När bygget startade gick det<br />

som planerat den första tiden.<br />

Man schaktade för grunden,<br />

betongplattan utfördes<br />

enligt ritningarna och stomme<br />

restes ungefär enligt den<br />

första tidsplanen.<br />

– Men efter ett tag började<br />

det se ut som allt avstannat.<br />

När jag ringde till byggmäs-<br />

kontakter med landets konsumentvägledare<br />

funnit att<br />

fuskande eller oseriösa hantverkare<br />

är ett mycket stort bekymmer.<br />

– De vanligaste frågorna<br />

som kunderna ställer till konsumentvägledarna<br />

är vad de<br />

kan göra när hantverkaren<br />

inte blir klar i tid. Men även<br />

frågor som rör jobb som inte<br />

utförts fackmannamässigt el-<br />

taren fick jag svävande svar<br />

om att det antingen var fel i<br />

materialleveranserna eller så<br />

Ett stort hantverksuppdrag kräver en kunnig beställare. Men<br />

många små<strong>företagare</strong> och deras kunder har inte kunskap om<br />

hur ett avtal bör utformas. Foto © Roman Milert - Fotolia.com<br />

Jonas Nilsson känner sig lurad på sitt nya hus, som bara är<br />

halvklart och har flera allvarliga brister. Foto: Peter Fredriksson<br />

ler blivit betydligt dyrare är<br />

också vanliga, säger han.<br />

Vanliga klagomål<br />

Bland andra klagomål finns<br />

tak- och våtrumsarbeten,<br />

VVS-tjänster samt tvister om<br />

vad det beställda jobbet i<br />

slutändan ska kosta.<br />

– Det har hänt att hantverkare<br />

inte haft f-skatt, vilket<br />

kan komma som en kall-<br />

rörde det sig om försenade<br />

rörmokare eller elektriker.<br />

Jag anade att det var något<br />

dusch för kunden som i så fall<br />

tvingas betala in både skatt<br />

och sociala avgifter. Sen finns<br />

det även fall där hantverkaren<br />

man anlitat gått i konkurs.<br />

Upptäcks det då några<br />

fel i efterhand är det omöjligt<br />

att få en rättelse.<br />

När försäkringsbolaget<br />

Folksam gjorde en Sifoundersökning<br />

som speglade de<br />

svenska villaägarna erfarenhet<br />

av hantverkshjälp fann<br />

man att var tredje ansåg att<br />

det var mycket svårt att hitta<br />

en hantverkare de litade<br />

på. Av de tillfrågade menade<br />

även var fjärde att de saknade<br />

förtroende för hur hantverkare<br />

i allmänhet utför sina<br />

jobb.<br />

Fel attityd<br />

Många menade att en del<br />

bygghantverkare har attityden<br />

att det är kunderna som<br />

ska vara glada och tacksamma<br />

över att hantverkarna<br />

finns, istället för tvärtom.<br />

– Kunden tvingas jaga<br />

hantverkaren istället för<br />

som inte stämde så jag tog en<br />

första kontakt med en oberoende<br />

byggkonsult.<br />

Fler brister<br />

Ganska snart visade det sig<br />

att bygget inte bara var kraftigt<br />

försenat och under inga<br />

förutsättningar skulle stå<br />

klart till inflyttningsdatumet.<br />

Det fanns även uppenbara<br />

och allvarliga brister i bland<br />

annat några av de bärande<br />

konstruktioner.<br />

– Det var blött och fuktigt<br />

överallt samtidigt som det<br />

saknades isolering på flera<br />

ställen.<br />

På byggkonsultens inrådan<br />

stoppades bygget i avvaktan<br />

på att en ordentlig utredning<br />

inleds. Jonas Nilsson hoppas<br />

på ett ordentligt skadestånd<br />

för de tekniska bristerna och<br />

allt merarbete som detta<br />

medfört för hans egen del.<br />

– Vi hade en spekulant på<br />

vår bostadsrätt som vi fått<br />

säga nej till. Nu måste vi bo<br />

kvar i lägenheten tills villan<br />

är färdigställd.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

– Skriv alltid avtal, råder<br />

byggexperten Sverker Thorslund.<br />

Foto: Privat<br />

tvärtom: att få klart besked<br />

om man kommer att kunna<br />

använda duschen på måndag<br />

eller först nästa vecka kan ju<br />

vara ganska väsentligt. Allt<br />

för många hantverkare visar<br />

bristande respekt mot kunden<br />

genom att bete sig självsvåldigt<br />

och oplanerat, även<br />

om majoriteten av alla hantverkare<br />

givetvis agerar professionellt.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


“Det blir för<br />

mycket gråt-tv”<br />

Programmen om byggfusk döms<br />

ut av snickarna själva.<br />

– Det är för mycket gråt-tv, säger<br />

Mats Tufvesson, som arbetat i<br />

tolv år som snickare.<br />

TEMA: HUSBYGGARNA<br />

“Bra att uppmärksamma brister”<br />

Med programmet Fuskbyggarna hoppas<br />

TV4 uppmärksamma folk på de brister<br />

som finns i branschen. Enligt programmets<br />

exekutiva producent, Matilda Snöwall,<br />

förekommer bluffmakare både inom<br />

små och stora företag.<br />

TV4 började spela in Fuskbyggarna<br />

2009. Det är efter en dansk förlaga, Klamhuggerne.<br />

Det internationella formatet<br />

heter Construcion Nightmare.<br />

– Väldigt många svenskar har själva<br />

drabbats eller känner någon som blivit<br />

drabbad av byggfusk. Det är därmed ett<br />

viktigt och engagerande ämne, säger Matilda<br />

Snöwall.<br />

Enligt henne har programmet mottagits<br />

väl från flera håll. Både från branschfolk<br />

och från tittare.<br />

– Överlag har programmet fått ett<br />

mycket bra bemötande. Tittare, ”vanliga<br />

människor”, känner igen sig och folk från<br />

byggbranschen tycker det är bra att oseriösa<br />

hantverkare försvinner från branschen.<br />

Fuskbyggarna leds av tv-snickaren Martin<br />

Timell tillsammans med Lennart Ekdal.<br />

De möter folk som drabbats av byggfusk<br />

där byggnationen oftast spårat ur helt.<br />

Tittarmässigt kan konstateras att pro-<br />

Både TV3 och TV4 storsatsar<br />

vad gäller byggfuskprogram. I<br />

de visas familjer som anser sig<br />

fått sina liv förstörda på grund<br />

av byggfirmor som slarvat med<br />

byggnationen av deras bostäder.<br />

Mats Tufvesson arbetade tidigare<br />

i tolv år som snickare. Numer<br />

säljer han byggmaskiner till<br />

företag.<br />

– Jag ser så gott som varje<br />

program, men tycker det är lite<br />

väl mycket gråt-tv. Det väljs ut<br />

skräckexempel. Det speglar inte<br />

verkligheten på något sätt, säger<br />

Tufvesson.<br />

Flera snickare som <strong>Fria</strong> Företagare<br />

talat med vill inte ställa upp<br />

på någon intervju. De är rädda<br />

på att tappa kunder.<br />

– Skulle man säga att programmen<br />

är fjanteri, så är det<br />

risk att folk tror att man fuskar.<br />

Det har blivit en enorm hysteri<br />

kring det här. Varje gång ett<br />

hus är klart blir det en del småfel<br />

som måste fixas till, så är det<br />

varje gång. Inget konstigt. Men<br />

i tv-programmen tar de med<br />

minsta lilla fel och gör en stor<br />

grej av det. Det blir säkert bra<br />

tv-underhållning, men något<br />

grammet hade fler åskådare första säsongen,<br />

men fortfarande ligger tittarsiffrorna<br />

i snitt strax under miljonen.<br />

– Förhoppningen är att vi uppmärksammar<br />

tittare och byggbranschen på de<br />

brister som finns. Att kunderna och tittarna<br />

lär sig mer om hur det kan gå till i ett<br />

bygge och är mer vaksamma. Och kanske<br />

i förlängningen att byggbranschen kan<br />

hitta former för att höja kvalitén i branschen,<br />

säger Matilda Snöwall.<br />

Har ni märkt av några effekter?<br />

– Svårt att säga mer än att det verkar<br />

som att många tittare tar lärdom och är<br />

mer noggranna i upphandling. Och kanske<br />

att det blir mer diskussioner kring<br />

problematiken med fuskbyggare inom<br />

företagen?<br />

Snöwall säger sig inte kunna avgöra<br />

om byggfusket ökat eller minskat under<br />

tiden programmet har pågått.<br />

– Det är väldigt svårt att säga. Antalet<br />

ansökningar till vårt program är inte<br />

nödvändigtvis representativt. Byggfusk<br />

finns nog inom både stora och små företag,<br />

det är inte storleken som avgör det,<br />

säger Matilda Snöwall.<br />

Sågar programmet. Mats<br />

Tufvesson har varit med<br />

länge i byggbranschen,<br />

först som snickare, nu<br />

som säljare. Han är inte<br />

imponerad av Fuskbyggarna.<br />

Foto: Tobias<br />

Sandblom<br />

faktaprogram är det knappast,<br />

säger en egen<strong>företagare</strong> som FF<br />

talat med.<br />

Avskräcka oseriösa<br />

I det största av programmen,<br />

Fuskbyggarna på TV4, får man<br />

ofta se snickare som flytt tv-kameran<br />

då främst Lennart Ekdal<br />

ska ställa kritiska frågor.<br />

– Jag tycker det är synd och<br />

skam att inte byggarna ges mer<br />

plats i tv-rutan, så att de kan ge<br />

sin bild av vad som hänt. Annars<br />

tror jag det mest pratas om programmet<br />

lokalt när det är inspelat<br />

på orten där man bor. Jag<br />

tror inte detta skrämmer seriösa<br />

byggare, men förhoppningvis<br />

kan det avskräcka någon oseriös<br />

så att den lägger ner verksamheten,<br />

säger Mats Tufvesson. Han<br />

tillägger:<br />

– Folk stirrar sig ofta blinda på<br />

offertens pris. Men man köper<br />

sällan det billigaste av något när<br />

man går och handlar. Kvalitet<br />

kostar ibland lite extra, det gäller<br />

allt. Även byggbranschen.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM<br />

I tv-programmet Fuskbyggarna jagar Lennart Ekdal och Martin Timell slarviga hantverkare. Foto: Niklas Alm/TV4<br />

Ingen gillar byggfusk<br />

Byggfuskprogrammen påverkar branschen.<br />

Det slår Byggnads andre vice<br />

ordförande, Johan Lindholm, fast.<br />

– Det finns fortfarande för många oseriösa<br />

i branschen.<br />

I programmen på TV3 och TV4 är<br />

det lätt att få bilden av ett fuskande<br />

yrkesfolk.<br />

– Tittarna drar naturligtvis kåren<br />

över en kam och det är så klart inte<br />

rätt. Det finns bra företag och bra yrkesfolk,<br />

men fortfarande finns det för<br />

många oseriösa <strong>företagare</strong>.<br />

Enligt Johan Lindholm finns det<br />

ett enkelt sätt för privatpersoner att<br />

granska hantverkaren de anlitar.<br />

– Slå en signal till den lokala ombudsmannen.<br />

Han har ofta en enormt<br />

bra koll över de lokala företagen. Där<br />

går att få en viss hjälp och ombudsmannen<br />

kan hjälpa till att skaffa en<br />

bra bild över företaget man anlitar.<br />

Yrkesbevis<br />

Dessutom påpekar Johan Lindholm,<br />

att allt fler byggare har ett yrkesbevis.<br />

Utan det kan man med fog ana oråd.<br />

– Man kan även kolla om företaget<br />

har tecknat kollektivavtal. Det finns<br />

en hel del frågor att ställa till ombuds-<br />

19<br />

mannen och en flora av saker man<br />

kan kolla upp innan man anlitar ett<br />

företag, säger Lindholm.<br />

Han har själv inte sett något helt<br />

program utan endast delar. Därför<br />

kan han inte avgöra om fuskarna har<br />

yrkesbevis eller inte.<br />

– Men jag kan konstatera att det<br />

fortfarande finns mycket att göra. En<br />

allmän uppfattning inom kåren är att<br />

snickarna tycker det är för jäkligt med<br />

den här sortens byggfusk, säger Johan<br />

Lindholm.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM


20 TEMA: HUSBYGGARNA<br />

<br />

Foto: © Tund - Fotolia.com<br />

Nära 500 000<br />

sysselsatta<br />

Byggnäringen sysselsätter<br />

mellan 450 000 och 500 000<br />

personer eller ca 10 procent<br />

av det totala antalet sysselsatta<br />

i Sverige.<br />

I sektorn ingår företag<br />

verksamma inom förvaltning,<br />

projektutveckling, arkitektur,<br />

teknisk konsultation,<br />

byggande, installation<br />

och materialtillverkning. År<br />

2008 uppgick bygginvesteringarna<br />

i Sverige till 250 miljarder<br />

kronor, vilket motsvarade<br />

8 procent av BNP. Byggindustrin<br />

sysselsatte då drygt<br />

300 000 personer.<br />

Foto: © Lisa F. Young - Fotolia.com<br />

Efterlyser långsiktiga<br />

spelregler<br />

Bostadspolitiken saknar en<br />

långsiktig och tydlig färdriktning.<br />

Det menar trähusgruppen<br />

inom Trä- och Möbelföretagen.<br />

Nu ser man ett<br />

behov av en person inom regeringen<br />

som granskar alla<br />

förslag på bostadsområdet<br />

ur ett kostnadsperspektiv för<br />

att klara av ett nödvändigt,<br />

ökat bostadsbyggande.<br />

– Byggindustrin förtjänar<br />

långsiktiga spelregler. För<br />

närvarande kommer en hel<br />

drös förslag från olika regeringsföreträdare.<br />

Ena dagen<br />

är det amorteringskrav på<br />

bolån och nästa dag kommer<br />

förslag om minskad energiskatt,<br />

säger Daniel Wennick,<br />

chef Bygga inom TMF.<br />

Snålhet + okunskap = risker<br />

Nästan varje månad inträffar<br />

det dödsfall på byggarbetsplatserna.<br />

Trots det drar tre av<br />

fyra större byggföretag ned<br />

på sina arbetsmiljösatsningar<br />

för att spara pengar. Detta<br />

drabbar underentreprenörerna<br />

som ofta driver mindre företag<br />

som är utsatta för hård tidspress<br />

och pressade budgetar.<br />

Riskerna har ökat eftersom<br />

utgifterna för bland annat<br />

skyddsutrustning prioriterats<br />

bort, menar branschföreningen<br />

Byggcheferna som<br />

tillsammans med Byggnads<br />

undersökt hur det står till på<br />

de svenska byggarbetsplatserna.<br />

I en enkät som besvarats av<br />

1500 personer i olika befattningar<br />

och företag framgår<br />

SÅ HÄR SKA<br />

OLYCKORNA MINSKA:<br />

<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Farliga byggnadsställningar<br />

ska specialgranskas<br />

Det är tungt och farligt att<br />

bygga de ställningar som finns<br />

på de flesta byggarbetsplatser.<br />

Nu ska Arbetsmiljöverket specialgranska<br />

arbetsmiljön för<br />

de underentreprenörer som<br />

bygger ställningar i Stockholm,<br />

Linköping och Örebro.<br />

Mellan 2005 och 2009 anmäldes<br />

närmare 900 olyckor<br />

där byggnadsställningar på<br />

något sätt var inblandade. I de<br />

flesta fallen rörde det sig om<br />

fall från hög höjd, feltramp<br />

eller att man träffats av nedrasande<br />

materiel. Olyckornas<br />

allvarliga karaktär medförde<br />

ofta långa sjukskrivningar<br />

som gjorde det svårt för de<br />

drabbade att komma tillbaka<br />

till arbetslivet.<br />

Bortglömda<br />

När Arbetsmiljöverket nu väljer<br />

att granska dem som bygger<br />

själva ställningarna är det<br />

för att man anser att de är<br />

en bortglömd och förbisedd<br />

grupp.<br />

– Vid de sedvanliga inspektionerna<br />

av byggarbetsplat-<br />

det att drygt tre av fyra anser<br />

att de olika byggföretagen<br />

sparar in på kostnader för arbetsmiljön<br />

för att på så sätt<br />

kunna konkurrera med lägre<br />

priser.<br />

Drygt hälften av de tillfrågade<br />

ansåg att besparingsåtgärderna<br />

innebär att det sker<br />

indragningar av skyddsutrustning,<br />

medan 44 procent<br />

menade att det även slarvas<br />

med olika typer av säkerhetsrutiner.<br />

Lönsamhet viktigast<br />

I enkäten framgår det att<br />

den senaste lågkonjunkturen<br />

gjort att företagen i allt<br />

högre grad fokuserar på god<br />

lönsamhet på bekostnad av<br />

arbetsmiljön.<br />

– Att anordna en säker<br />

byggarbetsplats med god<br />

arbetsmiljö kostar pengar,<br />

säger arbetsmiljöexperten<br />

Henrik Björklund som är författare<br />

till rapporten.<br />

Han konstaterar att det<br />

finns en rad säkerhetsbrister<br />

på de svenska byggarbetsplatserna,<br />

men det handlar<br />

inte alltid om effekter av<br />

besparingar. En orsak är att<br />

ser finns ställningarna redan<br />

på plats, vilket gör att vi sällan<br />

får någon uppfattning<br />

om hur arbetsmiljön ser ut<br />

för ställningsbyggarna, säger<br />

både entreprenörerna och<br />

platscheferna inte är medvetna<br />

om att de bryter mot lagstiftningen.<br />

– Det är även vanligt att arbetsmiljö-<br />

och säkerhetsfrågor<br />

inte behandlas som de<br />

ska under planerings- och<br />

Det kan vara farligt att bygga ställningarna som finns på de<br />

flesta byggarbetsplatser. Foto: Peter Fredriksson<br />

Byggnads och Byggcheferna vill komma tillrätta med farliga<br />

arbetsmoment på byggarbetsplatserna. Foto: Peter Fredriksson<br />

Åke Norelius som är sakkunnig<br />

på Arbetsmiljöverket.<br />

Granskningen genomförs<br />

av Region Mitt och omfattar<br />

cirka 150 företag som redan<br />

projekteringsfasen, vilket<br />

kan bero på att det saknas<br />

utbildning och kompetens<br />

för att kunna bedöma och<br />

genomföra riskfyllda arbetsmoment.<br />

Byggcheferna och Byggnads<br />

menar att det krävs<br />

fått och besvarat en frågelista.<br />

Granskar<br />

I samband med inspektionerna<br />

kommer Arbetsmiljöverket<br />

att granska hur arbetsgivarna<br />

tillsammans med de<br />

anställda planerar och genomför<br />

ställningsbyggena.<br />

– Först och främst vill vi<br />

belysa vilka metoder man<br />

använder sig för att minska<br />

risken för fallolyckor. Även<br />

ergonomin är en viktig del<br />

eftersom arbetet innebär<br />

många och tunga lyft. Där<br />

kommer vi att titta närmare<br />

på hur man använder sig av<br />

olika typer av lyfthjälpmedel,<br />

säger Åke Norelius som tillägger<br />

att de företag som specialiserat<br />

sig på ställningsbyggande<br />

ska uppfylla vissa<br />

utbildningskrav.<br />

Blandade ställningar<br />

Ett problem som tidigare<br />

uppmärksammats är att<br />

många företag använder sig<br />

av blandade ställningar, vilket<br />

gör att bärförmågan och<br />

branschgemensamma krafttag<br />

för att komma till rätta<br />

med arbetsmiljöbrotten och<br />

bristerna.<br />

Nollvision<br />

Sedan tidigare har man enats<br />

om en gemensam nollvision<br />

för dödsolyckor inom branschen,<br />

vilket ska ske genom<br />

en ökad samverkan mellan<br />

projektörerna i olika typer av<br />

arbetsmiljöfrågor.<br />

Trots det visar preliminära<br />

data från Arbetsmiljöverket<br />

att under 2010 inträffade det<br />

elva dödsfall på byggen, vilket<br />

är två personer fler än under<br />

2009. Samtidigt tycks antalet<br />

olyckor med icke-dödlig<br />

utgång minska, men ligger<br />

fortfarande kring cirka 3000<br />

anmälda olyckor per år.<br />

Bland de enskilt viktigaste<br />

åtgärderna för att få ned antalet<br />

tillbud finns att införa<br />

direkta böter mot brott mot<br />

gällande lagstiftning och föreskrifter,<br />

menar Byggnads<br />

och Byggcheferna.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

DE VANLIGASTE<br />

BRISTERNA BLAND<br />

BYGGNADSSTÄLLNINGAR:<br />

<br />

<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

hållfasthet inte alltid överensstämmer<br />

med ställningarnas<br />

typkontrollintyg.<br />

– Vi ska därför granska om<br />

det finns dokumenterade beräknings-<br />

och dimensioneringshandlingar<br />

för bärförmågan<br />

och hållfastheten eller<br />

om man bara chansar på<br />

att ställningarna uppfyller<br />

kraven.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


Karins affärsidé:<br />

Plusenergihus<br />

Snacka om att bygga miljövänligt.<br />

Familjen Adalberth har<br />

precis flyttat in i ett hus som<br />

producerar mer energi än vad<br />

de boende förbrukar. Bakom<br />

utformningen står mamman i<br />

familjen, Karin Adalberth, som<br />

nu ska kommersialisera idén<br />

bakom Villa Åkarp i det egna<br />

företaget Prime Project AB.<br />

Under flera år har passivhusen<br />

varit på tapeten. Men<br />

sedan en tid tillbaka byggs<br />

hus i bland annat Tyskland<br />

som levererar mer energi än<br />

de förbrukar. Det här fick Karin<br />

Adalberth, teknisk doktor<br />

i byggnadsfysik, att börja<br />

fundera.<br />

– När jag tillsammans med<br />

min man tänkte bygga ett<br />

eget hus bestämde vi oss för<br />

att testa om det går att bygga<br />

ett plusenergihus även i Sverige,<br />

säger hon och berättar<br />

att vägen från de första tan-<br />

PRIME PROJECT AB<br />

Anställda: 3<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 1,6 milj kr<br />

Ort: Åkarp<br />

karna till det färdiga huset<br />

varit både lång och snårig.<br />

Energisnålt<br />

Inte nog med att de ville ha<br />

ett hus som skulle uppfylla<br />

tuffa energispecifikationer.<br />

Huset skulle även vara funktionellt<br />

och vackert att se på.<br />

Att bygga någon form av science-fiction<br />

villa lockade inte<br />

alls.<br />

Efter att ha begärt in offerter<br />

från ett 50-tal byggfirmor,<br />

som alla tackade nej, fick familjen<br />

till slut napp hos ett<br />

byggbolag i Malmö.<br />

I augusti 2008 började man<br />

uppförandet av den 150 kvadratmeter<br />

stora villan som<br />

har dubbelt så mycket isolering<br />

som ett vanligt småhus.<br />

Med hjälp av en värmeväxlare<br />

i frånluften återvinns 87<br />

procent av värmen som sedan<br />

förvärmer tilluften.<br />

– På takets södersida har<br />

vi placerat solceller på sammanlagt<br />

32 kvadratmeter<br />

som producerar cirka 4 000<br />

kWh om året. Tack vare energieffektiva<br />

vitvaror och<br />

lågenergilampor kommer vi<br />

endast att göra av med 2 500<br />

Kooperativa hyresrätter – hybrid av HR/BR<br />

Hyresrätt eller bostadsrätt. Eller kanske kooperativ bostadsrätt?<br />

Utifrån syns ingen skillnad, det som skiljer är finansieringen<br />

av byggandet. Foto: © Andrejs Pidjass - Fotolia.com<br />

TEMA: HUSBYGGARNA<br />

Strax utanför Malmö finns Sveriges första plusenergihus. Foto: Gunilla Persson<br />

kWh hushållsel per år, vilket<br />

innebär ett el överskott på<br />

1 500 kWh.<br />

Solfångare<br />

Själva uppvärmningen av huset<br />

sker först och främst med<br />

solfångare på 18 kvadratmeter<br />

som är placerade vid sidan<br />

om solcellerna. Värmen<br />

går vidare till en ackumulatortank<br />

som är dockad till en<br />

pelletskamin, men den kommer<br />

endast att användas när<br />

det är riktigt kallt.<br />

Den totala kostnaden för<br />

hela huset blev 5 miljoner<br />

Frågan om hur man kan få fart<br />

på byggandet av hyresrätter är<br />

en het fråga i byggbranschen.<br />

Nu startas flera projekt med<br />

en alternativ boendeform<br />

runtom i landet, som kan underlätta<br />

jakten på en bostad,<br />

även för den som inte har råd<br />

eller möjlighet att investera i<br />

en bostadsrätt. Den kooperativa<br />

hyresrätten kombinerar<br />

hyresrättens flexibilitet med<br />

bostadsrättens trygghet och<br />

inflytande.<br />

HSB Stockholm är en av<br />

de aktörer som satsar på att<br />

bygga kooperativa hyresrätter,<br />

och intresset är stort. 81<br />

procent av HSB Stockholms<br />

bosparare är intresserade<br />

av att flytta in i en kooperativ<br />

hyresrätt. Den här upplåtelseformen<br />

har funnits sen<br />

1916, men blev inte lagligt<br />

reglerad förrän 2002. I Stockholm<br />

finns även SKB, Stockholms<br />

kooperativa bostadsförening<br />

med 7 000 kooperativa<br />

hyresrätter. Det råder<br />

kronor, inklusive moms, tomt<br />

och anslutningsavgifter. Merkostnaden<br />

för de energieffektiva<br />

åtgärderna stannar på<br />

cirka 800 000 kronor som har<br />

reducerats till 600 000 kronor<br />

med ett solcellsbidrag.<br />

Framöver räknar Karin<br />

Adalberth, som till vardags<br />

arbetar med framförallt passivhus<br />

i det egna företaget,<br />

att plusenergitekniken ska<br />

bli allt vanligare. Om det inte<br />

varit för finanskrisen och dess<br />

efterverkningar hade man<br />

sannolikt lyckats sälja in konceptet<br />

i större utsträckning,<br />

”En intressant<br />

boendeform,<br />

som kombinerar<br />

hyresrättens<br />

flexibilitet med<br />

bostadsrättsföreningentrygghet.”<br />

ingen tvekan om att intresset<br />

är stort – 80 000 personer<br />

står i kö för dessa lägenheter.<br />

Kontantinsatsen i de kooperativa<br />

hyresrätter, som byggs<br />

nu, motsvarar tio procent av<br />

lägenhetens byggkostnad,<br />

i snitt 200 000 kr. Den som<br />

flyttar, får tillbaka hela insatsen.<br />

Utöver insatsen tillkommer<br />

en månadshyra.<br />

Svårt att få fart på byggandet<br />

Utanför Stockholm är dock<br />

kooperativa hyresrätter en<br />

ovanlig syn, trots att det är en<br />

men inom de kommande<br />

åren räknar Karin Adalberth<br />

med att plusenergibyggandet<br />

kommer igång på allvar.<br />

Och då sitter hon med en<br />

unik kunskap och erfarenhet<br />

av att planera och genomföra<br />

byggen med den absolut senaste<br />

och mest miljöanpassade<br />

tekniken som finns.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

Karin Adalberth har tidigare<br />

projekterat passivhus i<br />

Glumslöv, Falkenberg,<br />

Alingsås och Borås.<br />

Foto: Lars Lydig<br />

populär upplåtelseform. En<br />

undersökning som Boverket<br />

gjort visar att 55 procent betraktar<br />

kooperativ hyresrätt<br />

som en intressant boendeform,<br />

som kombinerar hyresrättens<br />

flexibilitet med bostadsrättsföreningentrygghet.<br />

Man kan fråga sig, varför<br />

byggandet av kooperativa hyresrätter<br />

inte tagit mer fart.<br />

– Den låga kontantinsatsen<br />

lockar många unga, men<br />

även äldre, som vill flytta från<br />

sin villa eller bostadsrätt, eftersom<br />

de inte vill binda upp<br />

sina pengar i en kontantinsats.<br />

Det står helt klart, att det<br />

behövs fler alternativ på den<br />

svenska bostadsmarknaden<br />

– glappet mellan hyresrätt<br />

och bostadsrätt kan vara rätt<br />

stort. I takt med att fler kooperativa<br />

hyresrätter står klara,<br />

ökar kännedomen om och<br />

förmodligen också intresset<br />

för den här bostadsformen,<br />

säger Jonas Erkenborn, chef<br />

för fastighetsutveckling på<br />

HSB Stockholm.<br />

21<br />

Många byggföretag väljer<br />

att bygga bostadsrätter snarare<br />

än hyresrätter, eftersom<br />

det ofta är betydligt mer lönsamt.<br />

Byggföretag, som väljer<br />

att satsa på kooperativa hyresrätter,<br />

kan dock få kalkylen<br />

att gå ihop lite lättare, vilket<br />

kan göra det attraktivt för<br />

byggföretagen att satsa på<br />

kooperativa hyresrätter.<br />

– Om våra pilotprojekt blir<br />

framgångsrika, kommer vi<br />

att bygga fler kooperativa<br />

hyresrätter, eventuellt även i<br />

andra delar av landet. Marktilldelningen<br />

kan eventuellt<br />

också underlättas, när vi<br />

drar igång den här typen av<br />

projekt. Många gillar att ha<br />

ett visst inflytande över sitt<br />

boende och samtidigt slippa<br />

det fastighetsägaransvar,<br />

som kommer med bostadsrättsägande,<br />

säger Jonas Erkenborn.<br />

TEXT: ANNIKA WIHLBORG


22 TEMA: HUSBYGGARNA<br />

<br />

Bolånetak ger<br />

småhuskris<br />

Bolånetaket har gett småhusbranschen<br />

problem eftersom<br />

det gjort husbyggande dyrare<br />

för kunderna. Enligt uppgifter<br />

i Dagens Industri tappade<br />

branschen uppåt 20 procent<br />

under det första kvartalet<br />

2011 och vissa tillverkare har<br />

tvingats varsla personal.<br />

Småhustillverkarna vädjar<br />

därför till regeringen om<br />

hjälp och påpekar att det<br />

fortfarande är bostadsbrist i<br />

Sverige.<br />

– Jag vill att regeringen<br />

ska ta bort bolånetaket som<br />

bromsar bostadsbyggandet<br />

för småhusbranschen. Över<br />

70 % av våra kunder är under<br />

40 år och få har 15 % i kontantinsats.<br />

Därmed kan de<br />

inte efterfråga ett nytt småhus.<br />

Minskat bostadsbyggande<br />

leder till ökad bostadsbrist<br />

och därmed högre priser, sa<br />

Tomas Ringdahl, vd LB-Hus<br />

redan i mars.<br />

Foto: © Monkey Business - Fotolia.com<br />

Få nybyggen under<br />

2009 och 2010<br />

Under 2010 påbörjades byggandet<br />

av 24 900 lägenheter.<br />

Det innebär en ökning med<br />

48 procent jämfört med året<br />

innan då 16 805 lägenheter<br />

började byggas. Dock var<br />

påbörjandet under 2009 det<br />

lägsta på tio år.<br />

Antalet påbörjade lägenheter<br />

i småhus ökade med 3<br />

procent till 7 850 lägenheter,<br />

medan påbörjandet i flerbostadshus<br />

ökade med 85<br />

procent till 17 050. Av dessa<br />

utgör knappt hälften – 48<br />

procent – hyresrätter, vilket<br />

kan jämföras med nästan två<br />

tredjedelar – 65 procent året<br />

innan.<br />

Fördelningen mellan småhus<br />

och flerbostadshus under<br />

perioden är:<br />

2010: 7 850 lägenheter i<br />

småhus och 17 050 i flerbostadshus<br />

2009: 7 607 lägenheter i<br />

småhus och 9 198 i flerbostadshus<br />

Under toppåren 2006 och<br />

2007 påbörjades runt 14 000<br />

småhus per år<br />

(Källa: SCB)<br />

Lasse gör tummen upp<br />

för ROT-avdraget<br />

ROT-avdraget har gett<br />

klirr i kassan för Lasse<br />

Carlsson på Sol & Energiteknik<br />

i Blekinge.<br />

Tack vare de generösa<br />

skatterabatterna för<br />

privatpersoner har<br />

han lyckats få betydligt<br />

fler installationsjobb<br />

än tidigare.<br />

– Det har varit ett<br />

riktigt lyft för hela<br />

branschen, säger han.<br />

En av de främsta anledningarna<br />

till att ROT-avdraget<br />

infördes var att regeringen<br />

ville få bort de svarta<br />

pengarna från byggsektorn.<br />

Med facit i hand har det fungerat<br />

över förväntan, menar<br />

Lasse Carlsson som konstaterar<br />

att skatterabatten gjort<br />

att han kan konkurrera med<br />

de <strong>företagare</strong> som hellre får<br />

betalt utan kvitto.<br />

– Jag tror att hela branschen<br />

upplevs som mer seriös<br />

av kunderna nu när timkostnaden<br />

för vita arbeten efter<br />

ROT-avdrag blir i stort sett<br />

samma som för svartjobb, säger<br />

han men tillägger att det<br />

är viktigt att ROT-avdragen<br />

får vara kvar under en längre<br />

tid för att systemet ska bli allmänt<br />

känt.<br />

Fortfarande är det många<br />

Farlig asbest används fortfarande<br />

Den hälsovådliga och cancerframkallande<br />

asbesten har<br />

sedan länge varit förbjuden<br />

både i Sverige och inom EU.<br />

Men trots det finns det kvar<br />

mängder av materialet i äldre<br />

hus, vilket gör att byggentreprenörer<br />

ofta kommer i kontakt<br />

med den vid renovering<br />

och rivning.<br />

När asbesten lanserades<br />

togs den emot med öppna<br />

armar. Här fanns äntligen<br />

ett material som var extremt<br />

tåligt. Men snart kom man<br />

fram till att asbesten inte var<br />

speciellt hälsosamt att arbeta<br />

med.<br />

Svenskt stopp<br />

Redan 1976 bestämde sig<br />

den svenska byggbranschen<br />

för att sluta använda asbest<br />

som byggmaterial, men det<br />

dröjde till 1982 innan ett<br />

svenskt totalförbud kom.<br />

Den snabba avveckling-<br />

Den 170 kvadratmeter stora<br />

villan värms av solen under<br />

våren, sommaren och hösten.<br />

privatpersoner som inte har<br />

en aning om att de kan få en<br />

skatterabatt motsvarande<br />

halva arbetskostnaden, vilket<br />

gör att många drar sig för<br />

att göra reparationer och tillbyggnader.<br />

Värmesystem heta<br />

Under de senaste tiden har<br />

det varit mycket installationsjobb<br />

med olika former av värmesystem<br />

för Lasse Carlssons<br />

del, detta som en följd av de<br />

en av asbesten har sannolikt<br />

räddat tusentals liv i Sverige,<br />

menar Anders Englund, pensionerad<br />

chefsläkare på Arbetsmiljöverket.<br />

– Byggarbetare som andas<br />

in asbestdamm löper mycket<br />

stor risk att utveckla olika<br />

typer av cancer i lunga och<br />

lungsäck. Därför är det upprörande<br />

att man fortfarande<br />

använder asbesten på flera<br />

håll i världen, säger Anders<br />

Englund som jobbat med asbestrelaterade<br />

frågor sedan<br />

1970-talet.<br />

Han konstaterar att även<br />

SOL & ENERGITEKNIK<br />

I BLEKINGE<br />

Anställda: 0<br />

Bolagsform: Enskild firma<br />

Omsättning: 1 milj kr<br />

Ort: Jämjö<br />

kalla vintrarna och stigande<br />

energipriser.<br />

– Jag gör även solvärmeinstallationer,<br />

men där<br />

går det inte att få ROT-avdrag.<br />

Istället finns det ett solvärmebidrag<br />

på maximalt 7 500<br />

kronor per villa, vilket även<br />

det gett ett lyft. Ännu mer förmånligt<br />

blir det för dem som<br />

FAKTA ASBEST<br />

Asbest är en långfibrig mineral som finns främst i Nordamerika<br />

och Ryssland. De kanadensiska företagen exporterar hela<br />

sin produktion av vit asbest, varav hälften till asiatiska länder<br />

medan Ryssland utöver export också använder materialet<br />

inom landets gränser.<br />

Enligt rapporter från bland andra WHO kan små asbestfibrer<br />

orsaka asbestos (dammlunga), medan längre fibrer förorsakar<br />

malignt mesoteliom (cancer i lungsäcken) och lungcancer.<br />

om länderna inom EU tagit<br />

ett klokt beslut genom att totalstoppa<br />

all produktion och<br />

nyanvändning av asbest används<br />

den fortfarande i stor<br />

utsträckning i bland annat<br />

Ryssland, Kina och Indien.<br />

Bryts fortfarande<br />

Enligt uppskattningar bryts<br />

det två miljoner ton vit asbest<br />

årligen där merparten används<br />

inom byggindustrin.<br />

Anders Englund menar att<br />

bakom brytningen och användningen<br />

ligger en stor cynism<br />

där de berörda aktörer-<br />

– Det bästa med solvärmen är att den är gratis, säger Lasse<br />

Carlsson. Foto: Peter Fredriksson<br />

äger hyreshus eftersom bidraget<br />

kan bli upp till 5 000<br />

kronor per lägenhet, säger<br />

Lasse Carlsson som dock är<br />

orolig för att solvärmebidraget<br />

är på väg bort.<br />

Även om det inte finns några<br />

beslut i dagsläget tyder det<br />

mesta på att solvärmebidraget<br />

antingen försvinner eller<br />

omvandlas till någon annan<br />

typ av stöd redan nästa år.<br />

Om villkoren försämras finns<br />

det en stor risk att hela marknaden<br />

för solvärme skjuts i<br />

na medvetet leker med människors<br />

liv.<br />

– Kanadensiska och ryska<br />

företag som är de största leverantörerna<br />

menar att den<br />

vita asbesten är ofarlig att<br />

använda, till skillnad från<br />

den blå asbesten som numera<br />

inte finns på marknaden.<br />

Men med stöd av vetenskapliga<br />

sammanställningar från<br />

bland annat WHO vågar jag<br />

säga att det är rent nonsens.<br />

Vi kommer att få se en mycket<br />

stark uppgång av cancerfall<br />

under de närmaste 30-35<br />

åren i de länder där man fortfarande<br />

använder den vita asbesten.<br />

Finns kvar<br />

Anders Englund menar att<br />

den främsta förklaringen till<br />

att användningen är så pass<br />

utbredd är att det är ett billigt<br />

och användbart material.<br />

Eftersom asbesten vare sig<br />

brinner eller bryts ned pas-<br />

sank eftersom kunderna får<br />

det svårare att räkna hem investeringskostnaden.<br />

- Skatteavdrag och bidrag<br />

är mycket effektiva sätt att få<br />

igång byggmarknaden samtidigt<br />

som de bidrar till att<br />

minska fusket. Därför hoppas<br />

jag att staten fortsätter<br />

att gynna seriösa <strong>företagare</strong><br />

på samma sätt.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

sar den utmärkt vid all slags<br />

byggnation.<br />

I Sverige finns asbest fortfarande<br />

kvar i till exempel<br />

eternitplattor, olika typer<br />

av isolermaterial och som<br />

brandskydd. Dessutom finns<br />

asbestprodukter oftast i äldre<br />

kakelfogar, skruvpluggmassor<br />

och tätningsmaterial.<br />

– Mycket av den asbest som<br />

en gång användes i Sverige<br />

finns kvar i våra hus. Så länge<br />

man inte rör den utgör den<br />

inget större problem, men<br />

vid ombyggnationer och renoveringar<br />

uppstår det allvarliga<br />

hälsorisker, säger<br />

Englund som ändå tror att de<br />

asbestrelaterade sjukdomarna<br />

i Sverige passerat sin topp.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


Dunbar Direct<br />

Vi vet att många små<strong>företagare</strong> lever<br />

ett otryggt liv. Det vill vi ändra på!<br />

Medlemsavgift 130 kr/månad<br />

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös.<br />

Försäkra dig i Sveriges största a-kassa för <strong>företagare</strong>.<br />

Vi försäkrar <strong>företagare</strong> i alla branscher. Även familjemedlemmar som<br />

deltar i verksamheten kan bli medlemmar i SmåA.<br />

Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste<br />

också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.<br />

Så för din trygghets skull, ring SmåA på 08-723 44 00<br />

eller besök www.smakassa.se och bli medlem.<br />

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 Stockholm<br />

Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1<br />

Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se<br />

23


24 TEMA: HUSBYGGARNA<br />

<br />

Säkring mot<br />

vattenskador<br />

Elsäkringar har på senare år<br />

kompletterats med jordfelsbrytare<br />

för extra skydd. Men<br />

en vanlig skada i hus är vattenskador<br />

på grund av läckor.<br />

WaterFuse, som i Sverige<br />

säljs av Prevecta, är ett system<br />

som ska minimera risken för<br />

vattenskador. Om systemet<br />

upptäcker en vattenläcka<br />

stänger det av huvudvattenledningen<br />

och larmar.<br />

Dessutom innehåller det<br />

en funkton för att enkelt<br />

stänga av vattnet när du lämnar<br />

hemmet. Blir ”vattenfelsbrytare”<br />

lika vanligt som<br />

jordfelsbrytare i framtiden?<br />

Badkar och<br />

dusch i ett<br />

Många vill ha både badkar<br />

och dusch. Men kanske inte<br />

har riktigt plats till det, utan<br />

måste kompromissa. Antingen<br />

genom att strunta i badkaret<br />

eller att tvingas duscha<br />

i badkaret och varje dag kliva<br />

över kanten.<br />

Kanske kommer de flesta<br />

i framtiden att istället välja<br />

badkar som Twinline, som<br />

kombinerar både duschkabin<br />

och badkar på en liten<br />

yta. Finns till och med som<br />

massage/bubbelbadkar.<br />

Utbildar framtidens byggchefer<br />

Sveriges första tekniska gymnasium<br />

som är helt anpassat<br />

för byggbranschen har invigts.<br />

– Utbildningen riktar sig både<br />

till blivande arbetsledare och<br />

enskilda entreprenörer inom<br />

byggbranschen, säger Magnus<br />

Birgersson som är skolledare.<br />

När Skanskagymnasiet i<br />

Växjö började marknadsföra<br />

sig bland de blivande gymnasieeleverna<br />

i hela landet<br />

var intresset stort. Här pluggar<br />

unga killar och tjejer allt<br />

ifrån de traditionella kärnämnena<br />

till byggkunskap,<br />

industriell produktion och<br />

ledarskap.<br />

Ambitionen är att kombinationen<br />

av teori och praktik<br />

ute på arbetsplatserna<br />

ska ge eleverna möjlighet att<br />

utvecklas till arbetsledare eller<br />

fristående entreprenörer<br />

som kan arbeta kreativt och<br />

självständigt när det gäller<br />

att lösa olika typer av utmaningar.<br />

Han hjälper villaägare med trädgården<br />

Intresset för hus och hem har<br />

aldrig varit större, vilket ger<br />

klirr i kassan för Sveriges få<br />

landskapsarkitekter. Christer<br />

Göransson i skånska Vitaby<br />

har ett oräkneligt antal vackra<br />

trädgårdar på sitt samvete.<br />

Vi köper möbler, renoverar<br />

och bygger till som aldrig<br />

förr. Men samtidigt brukar<br />

den egna trädgården vara eftersatt.<br />

I de flesta trädgårdar<br />

dominerar en stor gräsmatta,<br />

några frukträd samt en och<br />

annan rabatt med blomster.<br />

– Det är ett slöseri med det<br />

största rummet vi har, nämligen<br />

uterummet, säger landskapsarkitekten<br />

Christer Göransson<br />

som tillsammans<br />

med kollegan Anders Folkesson<br />

driver Mellanrum AB.<br />

De blir ofta anlitade av privatpersoner<br />

som antingen<br />

vill ha hjälp med att designa<br />

en helt ny trädgård eller som<br />

är missnöjda med den befintliga.<br />

Ser helheten<br />

Christer Göransson menar att<br />

man inte ska kunna se hela<br />

trädgården med ett enda<br />

ögonkast. Betydligt bättre är<br />

det att dela in trädgården i<br />

olika rum, vilka inbjuder till<br />

rörelse i trädgården.<br />

– Personligen är jag förtjust<br />

i klippta häckar men även<br />

buskage, träd, murar, plank<br />

eller fristående spaljéer fungerar<br />

som rumsavdelare. Var-<br />

– En härlig klass, konstaterar läraren Rana Holmström som<br />

undervisar i matematik. Foto: Peter Fredriksson<br />

Bred utbildning<br />

Magnus Birgersson menar<br />

att det finns två huvudspår<br />

när det gäller satsningen som<br />

sker i Skanskas regi. Det första<br />

är naturligtvis att tillgodose<br />

koncernen med arbetskraft<br />

med rätt kompetens.<br />

Men minst lika viktigt är att<br />

skolan ska ge en allmän tek-<br />

för inte skapa en smal mörk<br />

passage som leder till ett<br />

stort, ljust och luftigt rum?<br />

Man ska inte vara rädd för att<br />

dela av trädgården, det kan<br />

skapa en inbjudande miljö,<br />

säger han och tillägger att<br />

nikutbildning som förberedelse<br />

inför fortsatta ingenjörsstudier<br />

eller entreprenörsuppdrag.<br />

– Våra elever kommer att<br />

bli eftertraktade på arbetsmarknaden,<br />

så därför kommer<br />

vi att göra vårt bästa för<br />

att behålla dem, säger Magnus<br />

Birgersson som tillägger<br />

Ritningsarbetet sker i flera etapper och i nära samarbete med kunderna.<br />

MELLANRUM<br />

Anställda: 5<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 2,8 milj kr<br />

Ort: Alnarp<br />

det vanligaste misstaget lekmän<br />

gör är att de tänker för<br />

smått och missar helheten.<br />

Omfattande arbete<br />

När Christer Göransson jobbar<br />

på uppdrag åt villaägare<br />

träffar han helst hela familjen<br />

för att kunna bilda sig en<br />

uppfattning om vad de vill ha<br />

ut av sin trädgård.<br />

– Min roll blir att skapa en<br />

trädgård som uppfyller de-<br />

att en del av utbildningen är<br />

vad han kallar ”skanskafierad”.<br />

Kunskapsbank<br />

Det här innehär att man vill<br />

implementera Skanskas interna<br />

system ”Vårt sätt att<br />

arbeta” som är en kunskapsbank<br />

som visar hur man<br />

praktiskt går tillväga med olika<br />

typer av projekt.<br />

– Våra konkurrenter har<br />

liknande system, men här<br />

finns det en klar fördel för<br />

oss eftersom vi kan lotsa in<br />

eleverna i vårt sätt att tänka<br />

redan från början, säger Birgersson<br />

som är övertygad<br />

om att utbildningen fyller ett<br />

stort behov på den svenska<br />

byggmarknaden.<br />

Röd tråd<br />

Eftersom byggprocessen löper<br />

som en röd tråd genom<br />

de olika faserna får de olika<br />

ämnena en tydlig förankring<br />

i verkligheten. Detta tillsam-<br />

ras önskemål och som samtidigt<br />

lyfter fram trädgårdens<br />

förutsättningar, vilket är en<br />

spännande utmaning.<br />

Efter det första samtalet<br />

mäter han upp tomten med<br />

alla avstånd och höjdskillnader<br />

samt fotograferar från<br />

flera vinklar. Tillbaka på kontoret<br />

skissar han på ett förslag<br />

som kunden får godkänna eller<br />

komma med synpunkter<br />

på när det gäller förändring-<br />

mans med den uttalade ambitionen<br />

att lära eleverna att<br />

arbeta både i grupp och enskilt<br />

gör att de får goda möjligheter<br />

att utvecklas till flexibla<br />

och initiativrika yrkesmän<br />

och yrkeskvinnor.<br />

– Skanska i sig har inget<br />

vinstintresse i skolan, men<br />

däremot är förhoppningen<br />

att de flesta kommer att välja<br />

att arbeta vidare inom koncernen.<br />

Skolan ska bära sina<br />

kostnader vilket gör oss självständiga.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

Fotnot: Skanskagymnasiet satsar<br />

från och med höstterminen<br />

2011 på en modern variant till<br />

den 4-åriga tekniska linjen, som<br />

lades ned 1992. Efter utbildningen<br />

kan studenterna titulera<br />

sig gymnasieingenjör.<br />

Christer Göransson på<br />

Mellanrum AB ritar gärna<br />

trädgårdar åt villaägare.<br />

Foto: Peter Fredriksson<br />

Ett gediget förarbete förenklar<br />

i anläggningsprocessen<br />

av vackra trädgårdar.<br />

ar. I bland kan det kan handla<br />

om att ändra eller lägga till<br />

planteringsytor, gångar, uteplatser<br />

eller andra detaljer.<br />

– Därefter tar jag fram en<br />

detaljerad markplaneringsplan<br />

samt planteringsplan.<br />

Med de här handlingarna<br />

kan kunden sen antingen anlägga<br />

själva eller anlita en entreprenör<br />

för jobbet.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


Foto: © Jürgen Effner - Fotolia.com<br />

Trött på entreprenörskapstävlingar<br />

som bara handlade om idéer, men<br />

inte om genomförande, skapade<br />

Gustaf Josefsson Entreprenörsjakten.<br />

Tre år senare är det en succé med<br />

hundratals deltagande ungdomar.<br />

– Det finns hur många tävlingar<br />

som helst som handlar om idéer och<br />

affärsplaner, säger Gustaf. Men alla<br />

entreprenörer och riskkapitalister<br />

vet att det är människor man satsar<br />

på, idéerna kommer i andra hand.<br />

I år tävlar 32 lag i fyra städer om att<br />

bli korade som de bästa entreprenörerna.<br />

Konceptet har vuxit fram under<br />

tre års tid och Entreprenörsjakten<br />

drivs numera som ett konsultföretag,<br />

där tävlingsmomentet bara<br />

är en del i att lösa kundföretagens<br />

utmaningar.<br />

– Vi identifierar problem hos våra<br />

kundföretag. Vi gör all research i förväg,<br />

så att det kreativa arbetet ska bli<br />

så effektivt som möjligt. Men istället<br />

för att vi sätter oss runt ett bord och<br />

brainstormar, använder vi tävlingen<br />

för att få fram idéerna. Efteråt tar vi<br />

Adrian och Ludwig bygger<br />

varumärken på webben<br />

Adrian Swartz och Ludwig<br />

Jonsson var med i det vinnande<br />

laget i förra årets entreprenörsjakt.<br />

Efter den kick som<br />

framgångarna gav startade<br />

de båda 21-åringarna en kommunikationsbyrå<br />

– Crisp &<br />

Awesome – specialiserad på<br />

varumärkesbyggande hos den<br />

yngre generationen.<br />

Somliga skulle kalla Adrian<br />

och Ludwigs företag för en<br />

reklambyrå, men själva kallar<br />

de verksamheten för en kommunikations-<br />

eller inspira-<br />

CRISP & AWESOME<br />

Grundat: 2010<br />

Anställda: Än så länge 2<br />

personer<br />

Omsättning: Inte gjort<br />

första bokslut ännu.<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Ort: Stockholm<br />

“Kina illusterar den kluvna bilden av den globala<br />

ekonomin, med snabbväxande utvecklingsmarknader<br />

och tröga industriländer. Det är som stå med benen<br />

placerade i varsitt badkar, ett fyllt med kokande vatten<br />

och ett med en flytande issörja. I genomsnitt är<br />

temperaturen alldeles lagom. Men det betyder inte<br />

att det är skönt.” Andreas Cervenka, analys i SvD<br />

upp bollen och jobbar med implementering<br />

så att något verkligen<br />

händer hos företagen, så att det blir<br />

ett genomförande, säger Josefsson.<br />

Hundra ungdomar<br />

Nästan 100 ungdomar mellan 18 och<br />

26 år kommer under tre fredagar att<br />

tävla om att finna de bästa lösningarna<br />

på kundföretagens problem,<br />

som kan gälla allt från marknadsföring<br />

till internkommunikation eller<br />

personalfrågor.<br />

Ett problemområde som Entreprenörsjakten<br />

särskilt tagit sig an<br />

gäller generationsskiftesfrågor. De<br />

unga entreprenörerna utvecklar lösningar<br />

för hur äldre entreprenörer<br />

kan attrahera ungdomar på arbetsmarknaden.<br />

– Ett av de största problemen i<br />

svenskt näringsliv idag är bristen på<br />

bra kommunikation mellan olika generationer<br />

i företaget, säger Gustaf<br />

Josefsson. Vilka förväntningar man<br />

har på en anställd, och vilka förväntningar<br />

man har som anställd.<br />

Som ett direkt resultat av Entre-<br />

tionsbyrå. Målet är att forma<br />

kundernas varumärken på<br />

den digitala arenan, att nå ut<br />

till den yngre generationen.<br />

– Ett av de vanligaste uppdragen<br />

vi får från våra kunder<br />

är att nå ut i sociala medier.<br />

Det finns en sådan enorm efterfrågan<br />

på den kompetensen,<br />

säger Adrian Swartz.<br />

Att de båda entreprenörerna<br />

själva är 21 år märks på<br />

språkbruket. Adrian frågar<br />

retoriskt om hur de måste<br />

tänka kring arbetet med sina<br />

kunder: ”Var hittar vi engagemanget?<br />

Varför ska de hänga<br />

på vårt företag? Varför ska de<br />

gilla oss? Varför ska de vilja<br />

vara med oss?”<br />

Anpassade koncept<br />

Tyngdpunkten ligger på relationsbyggande<br />

och dialog,<br />

på att förstå hur de nya digi-<br />

JAKTEN PÅ ENTREPRENÖRER<br />

prenörsjakten jobbar en del tidigare<br />

tävlingsdeltagare idag som konsulter<br />

direkt mot kundföretagen (se artikeln<br />

nedan om Crisp & Awesome).<br />

Tävlingen har varit en kontaktyta för<br />

unga entreprenörer och hjälpt dem<br />

att bygga upp ett nätverk inom näringslivet.<br />

Entreprenörskaps-tv<br />

Josefsson tycker att alla som är intresserade<br />

av entreprenörskap ska<br />

följa tävlingen, och därför kommer<br />

den att sändas via webbtv på entreprenorsjakten.se.<br />

Deltävlingarna går<br />

av stapeln fredagarna 29/4 och 6/5.<br />

Därefter följer finalen i Göteborg<br />

13/5 där de vinnande lagen från varje<br />

stad tävlar mot varandra.<br />

– Vi kommer att ha ledare från<br />

ungdomsförbunden och kända<br />

entreprenörer på plats i studion i<br />

Stockholm. Webbtv-sändningarna<br />

har vuxit fram som ett sidoprojekt.<br />

Vi tänker göra världen bästa entreprenörskapstelevision.<br />

tala verktygen och kanalerna<br />

används bäst. Men några färdiga<br />

marknadsföringspaket<br />

jobbar Crisp & Awesome inte<br />

med. Istället anpassar de konceptet<br />

efter vem kunden är.<br />

– Det första steget är att titta<br />

på dina affärsmål, vad det<br />

är du vill som företag, säger<br />

Adrian. Det är helt olika, vi<br />

har jobbat med ett par gymnasieskolor<br />

och där är målet<br />

att få fler elever och bygga<br />

skolans varumärke, men<br />

kanske också att bygga upp<br />

en intern gemenskap på skolan.<br />

Nu jobbar vi istället en<br />

del med bilbranschen och<br />

där är det ren försäljning och<br />

konkreta resultat som gäller.<br />

Pengar, helt enkelt.<br />

Entreprenörsjakten<br />

Vinsten för Adrian och Ludwig<br />

i Entreprenörsjakten<br />

500 000 Drygt<br />

En entreprenörstävling<br />

som inte handlar om affärsidén<br />

TEXT: TORBJÖRN WESTER<br />

Ludwig Jonsson (till vänster) och Adrian Swartz (till höger)<br />

vid vinsten i Entreprenörsjakten 2010.<br />

2010 var startskottet för<br />

Crisp & Awesome, och i år är<br />

de även projektledare för deltävlingen<br />

i Stockholm.<br />

– Entreprenörsjakten har<br />

betytt enormt mycket. Även<br />

om tävlingen inte går ut på<br />

att komma på en affärside, så<br />

var den en av de starkaste bidragande<br />

orsakerna till att vi<br />

25<br />

en miljon svenskar bär med sig företagets information i mobilen –<br />

hälften, 500 000, har inget eller bristande skydd mot informationsstölder<br />

om telefonen hamnar i orätta händer. Det visar en undersökning från<br />

Telia. 52 procent av dem har inget eller endast PIN-kod som skydd mot<br />

informationsstölder om mobilen skulle tappas bort. Endast 13 procent<br />

kan radera information på distans i mobilen. Ännu färre har lösenordsskydd<br />

på dokument i mobilen och kryptering av information.<br />

Gustaf Josefsson, Entreprenörsjaktens initiativtagare, betonar genomförande<br />

framför idéer.<br />

driver vårt företag idag, säger<br />

Adrian. Att vinna den tävlingen,<br />

det var det som gav oss inspirationen<br />

att våga, det var<br />

ett kvitto på att vi faktiskt är<br />

jäkligt duktiga och kan leverera.<br />

Nu hoppas Adrian Swartz<br />

att engagemanget i årets Entreprenörsjakt<br />

ska vara ett<br />

sätt för honom och hans kollega<br />

att fortsätta bygga upp<br />

sina ”personliga varumärken”<br />

och att få nya kontakter.<br />

– Det är också en erfarenhet<br />

att ha projektlett ett så stort<br />

evenemang. Det är många<br />

delar att hålla koll på, med<br />

allt från införsäljning till efterfest.<br />

Man får vara lite av en<br />

spindel som håller i alla trådar<br />

samtidigt.<br />

TEXT: TORBJÖRN WESTER


26 SKOGSKÖRNING OCH STADSKÖRNING<br />

<br />

I april började OKQ8 hyra ut Mitsubishis elbil, i-MiEV. För att få fler att prova<br />

på är priset lägre än på motsvarande fordon med andra drivmedel. i-MiEV,<br />

är den första fyrsitsiga elbilen som serietillverkas i större skala.<br />

– Vi har märkt en stor efterfrågan på miljövänligare bilar, från både företag<br />

och privatpersoner som bor i Stockholms innerstad. Vi planerar också att<br />

erbjuda elbilar på fler anläggningar i Stockholm och i andra storstadsregioner,<br />

som Göteborg och Malmö, säger Örjan Fors, chef för OKQ8 Hyrbilar. 67<br />

Om riskkapitalavdrag införs skulle fler investera i unga tillväxtföretag,<br />

tror 67 procent av deltagarna i SEB:s Företagarpanel.<br />

– För ny<strong>företagare</strong> är privat kapitalbildning viktig, även om banken<br />

är främsta källan. Ett riskkapitalavdrag skulle kunna förbättra<br />

förutsättningarna för den näst viktigaste finansieringsformen för<br />

växande småföretag. Det borde regeringens företagsskattekommitté<br />

ta sig an, säger Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom.<br />

Foto: Björn Rasmussen<br />

Lär sig köra snålt i skogen<br />

Drygt 500 mindre skogsmaskinsentreprenörer<br />

i hela<br />

landet ska lära sig att köra<br />

ekonomiskt och mer miljöanpassat.<br />

Bakom satsningen står<br />

SMF Skogsentreprenörerna<br />

som beviljats tre miljoner<br />

kronor i stöd från EU.<br />

Det är inte svårt eller krångligt<br />

att köra ekonomiskt vid<br />

avverkningar och transporter.<br />

Det enklaste sättet är att<br />

minska på onödig tomgångskörning<br />

för att spara diesel<br />

och timmar på maskinen, vilket<br />

i sin tur leder till mindre<br />

värdeminskning och längre<br />

serviceintervall.<br />

Fel grundinställda maskiner<br />

drar onödigt mycket energi<br />

samtidigt som användning<br />

av den senaste gps-utrustningen<br />

kan göra att man<br />

jobbar smartare och mer effektivt.<br />

Spara pengar<br />

Enligt studier som gjorts av<br />

bland andra Skogforsk går<br />

Snålkörning i skogen ska spara både pengar och miljö. Foto: Rottne<br />

det att minska bränsleförbrukningen<br />

med sju procent<br />

samtidigt som produktiviteten<br />

per timme kan öka med<br />

upp till sex procent.<br />

I praktiken arbetar dock<br />

de flesta vidare på samma<br />

sätt som de är vana vid. Det<br />

här vill SMF Skogsentreprenörerna<br />

ändra på genom att<br />

erbjuda en så kallad RECOutbildning<br />

som är kraftigt<br />

subventionerad av EU. Av<br />

den totala kostnaden går EU<br />

in med drygt 80 procent, vilket<br />

innebär att den enskilde<br />

Bussar hotar centrumhandel<br />

O.P. JOHANSSONS<br />

SKOAFFÄR<br />

Anställda: 3<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 3 milj kr<br />

Ort: Kristianstad<br />

Olle Johansson protesterar mot att 200 parkeringsplatser försvinner från Kristianstads centrum.<br />

Ett dråpslag för handlarna, menar han.<br />

entreprenörerna står för en<br />

ganska blygsam del.<br />

– Det finns stora pengar att<br />

spara genom att köra bränslesnålt,<br />

så jag vågar påstå att<br />

de flesta tjänar in kostnaden<br />

för utbildningen ganska<br />

snabbt, säger Ulf Sandström<br />

Inom kort ska ett nytt<br />

resecentrum börja byggas<br />

i Kristianstad. Detta gör att<br />

flera av gatorna i stadskärnan<br />

troligen kommer att avsättas<br />

för enbart busstrafik.<br />

– Vi förlorar cirka 200 parkeringsplatser,<br />

vilket innebär ett<br />

dråpslag mot oss cityhandlare,<br />

säger skohandlaren Olle<br />

Johansson.<br />

Han menar att det är svårt<br />

att påverka politikerna och<br />

de stora drakarna inom näringslivet<br />

om man är en liten<br />

<strong>företagare</strong>. Men samtidigt är<br />

han inte rädd för att sticka ut<br />

hakan för att påtala felaktigheter.<br />

När han fick<br />

reda på att kommunenplanerade<br />

att lägga<br />

om trafiken genomstadskärnan<br />

och att det<br />

innebär att ca<br />

200 parkeringsplatser skulle<br />

försvinna gick han i taket.<br />

som är verkställande direktör<br />

för SMF.<br />

Hela landet<br />

Under vintern har SMF knutit<br />

till sig fem instruktörer som<br />

är jämnt fördelade över landet<br />

och som kommer att hålla<br />

i utbildningarna. I skrivande<br />

stund är 33 orter spikade<br />

från Överkalix i norr till Hässleholm<br />

i söder.<br />

Själva utbildningen sker i<br />

form av gemensam teoridag<br />

där flera olika entreprenadföretag<br />

deltar, detta för att<br />

pressa utbildningskostnaderna.<br />

Därefter följer instruktören<br />

varje förare under en<br />

halvdag ute i fält där man går<br />

igenom principerna.<br />

Beroende på entreprenadföretagets<br />

storlek och ort kan<br />

utbildningskostnaderna skilja<br />

sig något, men bruttokostnaden<br />

bör stanna på mellan<br />

35 000 och 40 000 kronor<br />

per företag. Eftersom EU<br />

står för närmare 85 procent<br />

av kostnaden stannar företa-<br />

– Det är redan svårt att hitta<br />

någonstans att ställa bilen.<br />

Värst är det på de stora shoppingdagarna<br />

när kunder<br />

kommer från andra orter för<br />

att handla, säger han och tillägger<br />

att just bristen på parkeringsplatser<br />

skulle drabba<br />

honom extra hårt eftersom<br />

minst hälften av kunderna<br />

kommer från andra kommuner.<br />

Tillgänglighet viktig<br />

För Olle Johansson som driver<br />

en skoaffär som femte generationen<br />

kan den försämrade<br />

tillgängligheten innebära ett<br />

markant tapp i försäljningen.<br />

Han menar att eftersom tillgänglighet<br />

för cityhandeln<br />

är A och O för kunderna finns<br />

det en stor risk att de istället<br />

väljer att åka till stormarknader.<br />

– Politikerna talar sig gärna<br />

varma om att de vill skapa en<br />

levande stadskärna. Men när<br />

det kommer till kritan är orden<br />

inte mycket värda, säger<br />

gens nettokostnad på mellan<br />

5 000 och 6 000 kronor.<br />

– Det är väl investerade<br />

pengar, säger Ulf Sandström.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

DET HÄR ÄR RECO-DRIVING<br />

RECO står för Rational,<br />

Efficient, Cost Optimization<br />

och är en metod som gör<br />

det möjligt att köra så<br />

bränsleeffektivt, ekonomiskt<br />

och produktivt som<br />

möjligt med skotare och<br />

skördare. Dels handlar det<br />

om att justera finjustera<br />

maskinen inför olika typer<br />

av arbetsuppgifter så att<br />

den fungerar optimalt och<br />

med så låg energiförbrukning<br />

som möjligt. Men sen<br />

är även en viktig del att<br />

visa föraren hur det går att<br />

förbättra bränsleekonomin<br />

genom annorlunda körning.<br />

han och tillägger att tack vare<br />

en intensiv debatt bland annat<br />

på lokaltidningarnas insändarsidor<br />

men även genom<br />

inlägg på olika typer av sociala<br />

medier hoppas han kunna<br />

få gehör för sina åsikter.<br />

Väcka opinion<br />

Olle Johansson har talat med<br />

många handlare och fastighetsägare<br />

i centrum och han<br />

menar att de flesta håller<br />

med honom i sakfrågan, de<br />

planerade förändringarna av<br />

busstrafikens rutter bör dras<br />

om samtidigt som de befintliga<br />

parkeringsplatserna ska<br />

finnas kvar.<br />

– Men samtidigt är många<br />

rädda för att stöta sig med<br />

kommunen, vilket jag förstår<br />

men tycker är synd. Det<br />

är bara genom att lufta sina<br />

åsikter som det går att åstadkomma<br />

någon förändring på<br />

sikt, säger han.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


Kadim Akca har inte en tanke på att pensionera sig. Foto:<br />

Arena<br />

Åsa Magnussons uppfi nning<br />

räddar liv. Nu kommer den att<br />

säljas i hela världen.<br />

– Det har ringt folk från Australien<br />

och varit intresserade av<br />

min livboj, berättar hon.<br />

VÅGA TESTA IDÉER<br />

Den 26-29 april genomfördes runt 100 nyföretagaraktiviteter när Nyföretagar-<br />

Centrum rullade ut i landet med en turnébuss fylld av rådgivare och experter<br />

på företagande, banktjänster, skatter, redovisning och mycket mer.<br />

– Med kampanjen ”Vecka 17, Nyföretagarveckan” vill vi sporra många<br />

fl er att starta livskraftiga företag, säger Mats Evergren, marknadschef på<br />

NyföretagarCentrum Sverige som stod bakom kampanjen. Intresset för att<br />

starta eget företag är större än på många år.<br />

Urusla skolbetyg och problem<br />

med att skriva och läsa hindrade<br />

inte Kadim Akca från att<br />

bli en framgångsrik <strong>företagare</strong>.<br />

Nu är han aktuell med boken<br />

”Tänk som en turk”.<br />

– Svenska <strong>företagare</strong> måste<br />

våga mera, det är inte farligt<br />

att göra bort sig, säger han.<br />

Kadim Akca kom till Värnamo<br />

1969 för att besöka sin<br />

moster, men kom inte överens<br />

med henne och fi ck tillbringa<br />

några nätter på en<br />

parkbänk.<br />

Med bara 50 kronor i fi ckan<br />

och inga vänner eller bekanta<br />

såg framtiden inte speciellt<br />

ljus ut. En svensk familj<br />

förbarmade sig dock över honom<br />

och lät honom bo hemma<br />

hos dem.<br />

– Jag fi ck mitt första jobb<br />

på en trådfabrik och startade<br />

samtidigt en städfi rma. Firman<br />

gick så pass bra att jag<br />

kunde sälja den med god förtjänst.<br />

Och på den vägen är<br />

det, säger Kadim Akca som i<br />

dagsläget köpt och sålt mer<br />

än 30 företag inom framför-<br />

”Om man kombinerar<br />

svensk<br />

ordning med<br />

turkiskt risktagande<br />

och<br />

ödmjukhet blir<br />

det en oslagbar<br />

kombination.”<br />

allt städ- och renhållningsbranschen.<br />

Ger råd<br />

I dag är han 60 år fyllda, talar<br />

svenska med en svag brytning<br />

och är en känd profi l<br />

i Värnamotrakten. Att sitta<br />

still och tiga är ingenting för<br />

honom, det är snarare full<br />

fart och ständigt nya möten<br />

med människor som är hans<br />

drivkraft.<br />

– Svenska <strong>företagare</strong> är<br />

otroligt duktiga på att ha ordning<br />

och reda i sina verksamheter.<br />

Men samtidigt är man<br />

försiktiga och rädda för att<br />

göra dåliga affärer. De skul-<br />

Åsa Magnusson tillsammans<br />

med sin uppfi nning som kommer<br />

att revolutionera livräddaryrket.<br />

Foto: Jörgen Steen<br />

le behöva lite mer turkiskt<br />

tänkande, säger han med ett<br />

skratt och tillägger att han<br />

fortfarande är förvånad över<br />

att svenskar tycker att det är<br />

så viktigt att ha ett jobb man<br />

tycker om.<br />

Tjäna pengar<br />

Istället borde man se till att<br />

jobbet älskar en, vilket är extra<br />

betydelsefullt som <strong>företagare</strong>.<br />

Städbranschen är vare sig kul<br />

eller fl ärdfull, men det går att<br />

tjäna mycket pengar om man<br />

vågar ta ut svängarna.<br />

– Sen är det viktigt att vara<br />

ödmjuk. Det är en erfarenhet<br />

jag har med mig från Turkiet.<br />

Om man kombinerar svensk<br />

ordning med turkiskt risktagande<br />

och ödmjukhet blir<br />

det en oslagbar kombination.<br />

Det är lite det jag vill lyfta<br />

fram i boken, säger han.<br />

Unga <strong>företagare</strong><br />

Under den senaste tiden har<br />

han engagerat sig mycket i<br />

frågor som rör ungt företagande<br />

och föreläser ofta inför<br />

unga entreprenörer. Han me-<br />

27<br />

Sveriges små och medelstora företag anger 21 procent att de<br />

planerar att outsourca delar av den interna administrationen de närmaste<br />

tolv månaderna. 13 procent av företagen uppger att de helst vill outsourca<br />

rekrytering, tio procent lönehantering och tio procent IT-frågor.<br />

– Genom att outsourca delar av administrationen slipper företagen säga<br />

upp när konjunkturen viker och sedan anställa på nytt när det blir goda<br />

21Bland<br />

tider, säger Magnus Hedlund, vd för outsourcingföretaget Visma Services.<br />

<br />

För nio år sedan, 2002, arbetade<br />

Åsa Magnusson som badvakt<br />

på Lugnet i Falun. Hon är<br />

inte särskilt storvuxen, 160<br />

centimeter lång och 50 kilo<br />

lätt.<br />

– Vi var på livräddningsutbildning<br />

i Stockholm. Det var<br />

det tuffaste jag varit med om.<br />

Bland annat skulle vi rädda en<br />

brandman från att drunkna.<br />

När jag väl hade fått upp mitt<br />

”offer” och skulle tråckla på<br />

frälsarkransen, så var jag helt<br />

färdig, hade ingen kraft kvar<br />

alls, och tappade brandmannen<br />

som sjönk tillbaka till<br />

botten, säger Åsa Magnusson.<br />

Det fi ck till följd att hennes<br />

brandman hade dött om<br />

det hade varit i skarpt läge. På<br />

Lugnet ökade frustrationen<br />

över att inte kunna rädda en<br />

stor person. Räddningstjänstens<br />

dykare berättade om<br />

sin arbetssituation att bärga<br />

döda kroppar från maxdjupet<br />

40 meter och då behöva tänka<br />

på dykarsjukan.<br />

Blåser upp sig själv<br />

Då kom Åsa på idén med livbojen<br />

som blåser upp sig<br />

själv.<br />

– Man trär på den under<br />

kroppen och med ett lätt ryck<br />

i handtaget blir det som en<br />

boj och den nödställde lyfts<br />

upp till ytan. På det här sättet<br />

kan man rädda tre till fyra<br />

personer på varje dyk. Räddningsdykarna<br />

skickar nu upp<br />

offret till ytbärgaren som väntar<br />

vid ytan, berättar Åsa Magnusson.<br />

Hennes genialiska idé har<br />

nu blivit verklighet. Förra året<br />

kom prototypen och nu lanseras<br />

livbojen på Båtmässan i<br />

Stockholm.<br />

– Det rasslade till i mailkorgen.<br />

Folk har hört av sig från<br />

Finland, Norge, Kanada, Australien<br />

och Ryssland och varit<br />

intresserade av uppfi nningen.<br />

Det känns helt otroligt att få<br />

jobba med detta, som att ett<br />

barn föds, säger Åsa Magnusson,<br />

som startade aktiebolag<br />

och sa upp sig från jobbet som<br />

livräddare 2009.<br />

Nyligen valdes hon till Årets<br />

kvinnliga uppfi nnare. Det<br />

innebar ett diplom och en liten<br />

prissumma samt naturligtvis<br />

en enorm ära.<br />

– Finns det något större? Det<br />

känns alldeles otroligt bra, säger<br />

Magnusson.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM<br />

nar att det är vansinnigt att<br />

svenska ungdomar åker till<br />

Norge för att rensa fi sk när<br />

de istället skulle kunna starta<br />

och utveckla blomstrande företag<br />

i Sverige.<br />

– När jag kom hit bodde<br />

här bara åtta miljoner människor.<br />

Ändå hade ni storföretag<br />

som Volvo, SAAB, Electrolux<br />

och Ikea. Jag förstod<br />

inte hur ett så litet land kunde<br />

vara så duktiga på företagande.<br />

Det är ett arv som ni<br />

borde förvalta och utveckla.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

Fotnot: Kadim Akcas verksamheter<br />

består av två rörelsegrenar, en<br />

som är inriktad mot renhållning<br />

och en som sysslar med företagsförvaltning.<br />

Inom renhållningssidan<br />

fi nns Keep Holding AB som<br />

äger bland annat Crenova Städ<br />

AB samt dotterbolaget Green<br />

Cleaning medan fastighetsbolaget<br />

Cacoon Holding AB äger dotterbolaget<br />

Cacoon AB. Total sysselsätts<br />

ett 90-tal anställda i de företag<br />

som drivs av Kadim Akca.


28 FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM<br />

<br />

Illustration: © ioannis kounadeas - Fotolia.com<br />

Se till att vi har din aktuella e-postadress. Den mesta<br />

informationen från kansliet till FöretagarFörbundets<br />

medlemmar går den vägen, allt för att spara pengar och<br />

miljön. Glöm inte heller att besöka oss på www.ff.se där<br />

vi lägger ut våra pressmeddelanden, rapporter och där<br />

du dessutom hittar uppdaterad information om de olika<br />

rabatter du har som medlem.<br />

Saxat från hemsidan www.ff.se<br />

Bloggat: Skatt på arbete<br />

(14 april) I gårdagens Kvällsöppet diskuterade finansminister Anders<br />

Borg (M) vårbudgeten med Socialdemokraternas ekonomiske<br />

talesperson,Tommy Waidelich.<br />

Det jag bland annat noterade var att Anders Borg, med anledning<br />

av det femte jobbskatteavdraget, sa: ”Har vi mycket skatt på arbete,<br />

blir det mindre arbete.”<br />

Det var otroligt glädjande att finansministern insett betydelsen av<br />

att inte beskatta arbetskraft och det borde nu öppna upp för kraftiga<br />

sänkningar av arbetsgivaravgiften.<br />

För om skatt på bensin leder till minskat bilåkande och skatt på alkohol<br />

leder till minskat drickande. Vad leder då skatt på arbetskraft?<br />

Det måste finnas förutsättningar för företag att tjäna pengar, våga<br />

växa genom att anställa och investera samt bygga företag.<br />

I alla våra undersökningar bland Sveriges verkliga småföretag<br />

d.v.s. de med 0 - 9 anställda, framgår att en sänkning av arbetsgivaravgiften<br />

står högst upp på önskelistan. FöretagarFörbundet vill se en<br />

kraftfull, generell sänkning av arbetsgivaravgiften ner till OECDgenomsnittet<br />

på cirka 20 procent mot dagens 31,42 procent.<br />

Följ Camilla Littorins blogg på www.ff.se/blogg/camilla-littorin/<br />

Debattartikel:<br />

Alla hyllar småföretagarna<br />

– men de får inte tjäna pengar<br />

I dag är det skattemässigt ägaren ca 70 procent i skatt,<br />

mer fördelaktigt att investera beroende på den kommu-<br />

i ett börsbolag än i sitt eget nala skattesatsen. Det kan<br />

företag. Fåmansbolagsbe- jämföras med en skattenivå<br />

skattningen, de så kallade på 30 procent om den hade<br />

3:12 reglerna, stoppar i stort beskattats som kapital eller<br />

sett <strong>företagare</strong> att ta avkast- med de 20 procent i skatt<br />

ningen som aktieutdelning. som gäller för utdelning på<br />

Det vanliga är att allt de första två och ett halvt<br />

överskott i småföretag över basbeloppen.<br />

två och ett halvt basbelopp Normen i Sverige idag är<br />

beskattas som tjänst om det att vara anställd. Hur myck-<br />

inte finns några anställda. et småföretagarna än hyllas<br />

Totalt kan ”utdelningen” så är förståelsen för företa-<br />

därmed kosta företaget och garens vardag minimal.<br />

Läs hela debattartikeln: www.ff.se/artiklar/debattartiklar/2011-03-15/<br />

alla-hyllar-smaforetagarna-men-de-far-inte-tjana-pengar/<br />

Ny undersökning:<br />

Enklare regler skapar nya och<br />

tillväxtorienterade företag<br />

Tre av tio små<strong>företagare</strong> lägger<br />

ner mer än 25 procent av<br />

sin arbetstid på regelkrångel<br />

och bara var femte upplever<br />

att regelbördan blivit mindre<br />

de senaste åren. Skulle regeringen<br />

uppnå sitt mål att sänka<br />

regelkrånglet med 25 procent<br />

skulle småföretagarna korta<br />

ner sina långa arbetsdagar<br />

samt satsa mer på försäljning<br />

och marknadsföring. Det visar<br />

en färsk undersökning från<br />

FöretagarFörbundet.<br />

– Vi vet att åtta av tio små<strong>företagare</strong><br />

jobbar mer än 40<br />

timmar i veckan. Tiden som<br />

små<strong>företagare</strong> lägger på att<br />

hålla sig uppdaterade, förstå<br />

och följa landets krångliga<br />

regler skulle istället kunna<br />

läggas på tillväxtorienterade<br />

aktiviteter som försäljning,<br />

säger Camilla Littorin, förbundssekreterare<br />

på FöretagarFörbundet.<br />

Idag är endast sju procent<br />

av landets befolkning <strong>företagare</strong>,<br />

en låg siffra jämfört<br />

med många andra länder.<br />

– Med mindre regelkrångel<br />

skulle småföretagarna behöva<br />

slita mindre för att få företaget<br />

att gå ihop. Det skulle<br />

bli mer attraktivt att driva företag.<br />

Och vi behöver fler och<br />

livskraftiga företag i Sverige,<br />

säger Camilla Littorin.<br />

Läs hela artikeln och rapporten på hemsidan. Du hittar den på<br />

www.ff.se/press/pressmeddelanden/<br />

Småföretagarna betygsätter<br />

vårbudgeten:<br />

Vårbudgeten innehåller bra<br />

reformer för landets alla<br />

arbetstagare. Men Företagar-<br />

Förbundets medlemmar är<br />

besvikna på att de inte ges<br />

fler möjligheter att bidra till<br />

full sysselsättning.<br />

Budgeten skulle ha presenterat<br />

fler reformer för<br />

att stärka villkoren för de<br />

Xxxxxxxxxxxxxxx<br />

<br />

1 500 Skatteregler<br />

Lokalavdelningen<br />

Skåne<br />

Välkomna torsdagen<br />

30 juni 2011<br />

till årets sommarteater<br />

på Fredriksdalsteatern<br />

Ett av de årliga arrangemangen<br />

som FöretagarFörbundets<br />

lokalavdelning i Skåne genomför<br />

är besöket på Fredriksdalsteatern<br />

där Eva Rydberg varje sommar<br />

sätter upp en föreställning på den<br />

underbara friluftsteatern.<br />

Årets föreställning heter “Viva la<br />

Greta!”, en musikalisk komedi<br />

i 70-talsanda. Med Magnus<br />

Härenstam, Eva Rydberg och Ola<br />

Forssmed i huvudrollerna.<br />

FöretagarFörbundet i Skåne<br />

har bokat ett antal biljetter till<br />

föreställningen torsdagen den<br />

30 juni kl. 19.30.<br />

Ordinarie biljettpris är 360 kronor,<br />

men som FF-medlem betalar du<br />

endast 290 kr/biljett, dock max 2<br />

biljetter per företag.<br />

Biljetterna säljes enligt principen<br />

“först till kvarn”.<br />

290:per<br />

person<br />

(ord. 360:-/p)<br />

Gäller för två personer/företag<br />

som efterfrågar arbetskraften.<br />

Skattelättnader för utgifter<br />

för forskning och utveckling<br />

är bra men mycket<br />

viktigt är också skattelättnader<br />

för att lyckas ta sitt nästa<br />

utvecklingssteg. Förbättringar<br />

inom 3:12-regelverket och<br />

sänkt restaurangmoms välkomnas<br />

med öppna armar.<br />

är ofta komplicerade och svåra att tyda. Varje år drabbas<br />

åtskilliga små<strong>företagare</strong> av en skattegranskning eller till och med en<br />

skatteprocess. Att försöka få rätt mot Skatteverket är ofta en komplicerad,<br />

tidsödande och framförallt dyr process. Tillsammans med Skattebetalarnas<br />

förening kan vi nu erbjuda våra medlemmar ett rejält trygghetspaket vid<br />

eventuell tvist med Skatteverket. Kostnaden, totalt 1 500 kr per år (ordinarie<br />

pris 2 500 kr exkl. moms). Läs mer på www.ff.se/medlem/skatteprocess/<br />

– Forskning och utveckling<br />

är viktigt för ett konkurrenskraftigt<br />

Sverige, men det är<br />

ingenting som gör att vi får<br />

fler i arbete här och nu. Småföretagarnas<br />

enskilt högsta<br />

önskan är en sänkt arbetsgivaravgift<br />

och därefter ett slopat<br />

sjuklöneansvar. Om de<br />

förslagen funnits med i bud-<br />

<br />

geten, skulle det skapa jobb<br />

redan i eftermiddag. Men regeringen<br />

lyssnar inte på det<br />

örat, säger Camilla Littorin,<br />

förbundssekreterare på FöretagarFörbundet.<br />

Regeringen vill också se<br />

över de krångliga 3:12-reglerna.<br />

Läs mer på www.ff.se<br />

Foto: Mikael Bohlin<br />

Magnus Härenstam• Eva Rydberg • Ola Forssmed • Birgitta Rydberg • Toni Rhodin<br />

Karin Bergquist • Kalle Rydberg • Robert Rydberg • Alexander Larsson<br />

och stor ensemble. Manus: Åke Cato, Mikael Neumann. Regi: Anders Albien.<br />

Skicka din beställning på något av följande sätt:<br />

E-post till: info@ff.se<br />

Fax: 0431-831 85<br />

Brev till: FöretagarFörbundet, Box 1132, 262 22 Ängelholm<br />

Glöm inte ange ditt medlemsnummer.<br />

När man har anmält sig får man reda på om plats<br />

fi nns samt till vilket konto man ska betala.<br />

Biljetterna skickas ut i början utav juni. OBS! Sista anmälningsdag mån 23 maj.<br />

Läs mer om föreställningen på www.evarydberg.se


Mobiltelefoni<br />

Kraftiga rabatter på det mesta<br />

för kontoret, 25-33%<br />

En hotellkedja med tradition, kvalitet och fl ärd.<br />

Från Malmö i söder till Luleå i norr.<br />

Vi erbjuder ditt företag våra<br />

tjänster utifrån era behov<br />

Bensin 35 öre<br />

Diesel 65 öre<br />

Trafi kprodukter 10%<br />

Etanol E85 30 öre<br />

MEDLEMSFÖRMÅNER<br />

Som medlem i FöretagarFörbundet har man rabatterade priser hos följande<br />

leverantörer. Gå in på vår hemsida: www.ff.se för att läsa om villkor och hur<br />

man ansöker om dessa.<br />

Svenska Dagbladets förmånliga<br />

tidningserbjudande till <strong>företagare</strong><br />

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM<br />

Partner<br />

Partner<br />

Hälsa<br />

Hälsa<br />

är<br />

är<br />

flera<br />

3 försäkringar<br />

försäkringar<br />

i ett.<br />

i ett<br />

Liv-, Olycksfallsmed<br />

riktigt<br />

och<br />

bra<br />

Sjukvårdsförsäkring<br />

villkor.<br />

med riktigt bra villkor.<br />

Partner Företag ger dig ett försäkringsskydd<br />

utöver det vanliga. Den är speciellt<br />

utformad för dig som driver mindre företag<br />

och som vill kunna lita på sin försäkring.<br />

Upp till 10% rabatt på<br />

Skräddarsyr nio nybilsmärken<br />

grupp- och konferensresor<br />

på ett personligt sätt.<br />

9% på nybilspriset, BMW<br />

8% på Mini<br />

Trygg transportpartner för dig som<br />

små<strong>företagare</strong>!<br />

3% bonus på alla inrikestransporter<br />

Bensin 32 38 öre<br />

Etanol Etanol 32 38 öre<br />

Diesel 60 66 öre<br />

Tvätt 15%<br />

Trafikprodukter Trafi kprodukter 15%<br />

Tankbilsleveranser<br />

Skydda dina stulna eller<br />

borttappade värdehandlingar<br />

29<br />

Securitas Direct skyddar små & medelstora<br />

företag mot inbrott, brand och överfall<br />

Dokumentmallar<br />

Möjlighet att boka inrikes<br />

flygbiljetter på ordinarie inrikes<br />

flygsträckor till ett pris från 450 kr


30 INSÄNDARE/DEBATT<br />

<br />

INSÄNDARE/DEBATT<br />

Vad tycker du? Har du synpunkter på småföretagarpolitiken? Tips och idéer om livet som små<strong>företagare</strong>? Dela med dig till andra FF-läsare genom en insändare.<br />

Skicka ett mail till kerstin.nilsson@ff.se och skriv tydligt att det är en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta insända inlägg. Max 2000 tecken.<br />

Arbetskraftsinvandrade <strong>företagare</strong> – en tillgång för Sverige!<br />

För ett par veckor sen presenterade<br />

Alliansregeringen och<br />

Miljöpartiet en överenskommelse<br />

om migrationspolitiken.<br />

Syftet är att säkerställa en<br />

human, rättssäker och ordnad<br />

migrationspolitik. En del av<br />

överenskommelsen berör<br />

arbetskraftsinvandring.<br />

Alliansen och Miljöpartiet är<br />

överens om att även <strong>företagare</strong><br />

ska få komma till Sverige<br />

och arbeta, till skillnad mot<br />

idag då enbart den som har en<br />

anställning kan komma hit.<br />

Att <strong>företagare</strong> får komma<br />

Alliansregeringens RUT-avdrag<br />

(renhållning, underhåll och<br />

tvätt) och ROT-avdrag (reparationer,<br />

om- och tillbyggnad<br />

av bostäder) syftar till att göra<br />

svarta jobb vita och öppna en<br />

ny marknad för tjänsteföretag.<br />

De nya vita jobben bryter<br />

utanförskap och underlättar<br />

tillvaron för de anställda, som<br />

får rätt till pensionspoäng,<br />

sjukpenning och arbetsrättslig<br />

trygghet, samtidigt som<br />

köparens vilja att betala vitt<br />

förstärks.<br />

Intresset för byggbranschen<br />

och för de hushållsnära<br />

tjänsterna har ökat kraftigt,<br />

sedan tjänsterna blivit billigare<br />

och mer lättillgängliga.<br />

Under 2010 betalade skatteverket<br />

ut 13,1 miljarder i<br />

hit och arbeta kommer att<br />

leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden<br />

och ökad öppenhet<br />

mot omvärlden. Det<br />

är positivt för såväl enskilda<br />

som för det svenska samhället.<br />

Sverige är idag i stort behov<br />

av fler små<strong>företagare</strong>,<br />

inte minst inom bygg- och<br />

tjänstebranschen, vilket de<br />

populära ROT- och RUT-avdragen<br />

visar.<br />

Under 2010 gjorde närmare<br />

1,2 miljoner personer<br />

avdrag, vilket är en tredubbling<br />

jämfört med året innan.<br />

Det genomsnittliga ROT-av-<br />

ROT-avdrag och 1,3 miljarder<br />

i RUT-avdrag. Enligt skatteverket<br />

har 62 975 företag utfört<br />

ROT-arbeten åt 870 000<br />

personer och 13 516 företag<br />

har utfört RUT-tjänster åt<br />

326 000 personer.<br />

ROT- och RUT-avdragen<br />

ger tillbaka mer till statskassan<br />

i form av skatteintäkter<br />

och lägre utgifter för arbetslöshetsersättning,<br />

än vad de<br />

kostar. Detta bekräftas exempelvis<br />

av rapporter som visar,<br />

att avdragen gett 24 000<br />

nya heltidsjobb. Av de drygt<br />

12 000 personer som idag<br />

jobbar inom hemserviceföretag,<br />

kommer tre av fyra från<br />

tidigare arbetslöshet. Vi ser<br />

detta som ett kvitto på att<br />

reformerna fungerar. Skattelättnaderna<br />

genererar också<br />

”Många svarta<br />

jobb, inte minst<br />

inom hushållssektorn,<br />

har<br />

blivit vita, vilket<br />

minskat utanförskapet.”<br />

draget uppgick förra året till<br />

cirka 15 000 kronor och RUTavdraget<br />

till cirka 4 000 kr.<br />

Att det är så låga belopp visar<br />

att det är vanligt folk med<br />

fler och växande företag och<br />

en mer dynamisk arbetsmarknad,<br />

vilket på sikt kommer<br />

att ge än mer positiv inverkan<br />

på samhället.<br />

Ӂr 2010<br />

sökte sig 30 000<br />

kvinnor till<br />

företagande.<br />

Det är den<br />

största ökningen<br />

sedan 2001.”<br />

genomsnittliga inkomster<br />

som i första hand utnyttjar<br />

avdragen. Staten går dessutom<br />

med vinst, och många<br />

svarta jobb, inte minst inom<br />

hushållssektorn, har blivit<br />

vita, vilket minskat utanförskapet.<br />

Arbetskraftinvandring<br />

För att möta den stora efterfrågan<br />

på reparationer, underhåll<br />

och tvätt måste vi<br />

få fler företag, som arbetar<br />

inom denna sektor. Arbetskraftsinvandring,<br />

både av <strong>företagare</strong><br />

och anställda, kom-<br />

Utöver satsningar på ROT-<br />

och RUT-avdragen har Alliansen<br />

genomfört andra reformer<br />

för att underlätta företagandet.<br />

Vi har förbättrat<br />

mer att ha en avgörande betydelse<br />

för att vi ska klara att<br />

möta denna önskan.<br />

Dessutom visar erfarenheter<br />

att de länder som lyckats<br />

bäst med integration är<br />

de länder som har förenat<br />

asylpolitik med arbetskraftsinvandring.<br />

Förra året kom<br />

20 000 personer som arbetskraftsinvandrare<br />

till Sverige<br />

från länder utanför EU. Att<br />

utomeuropeiska arbetare<br />

och <strong>företagare</strong> blir ett naturligt<br />

inslag på den svenska arbetsmarknaden<br />

kan bidra till<br />

att fler människor med ut-<br />

ROT- och RUT-avdragen har gett 24 000 nya heltidsjobb<br />

Alltför länge har Sverige hört<br />

till de sämsta länderna i EU<br />

vad gäller kvinnors löneutveckling.<br />

Kvinnor tenderar<br />

att tjäna sämre än män och<br />

är överrepresenterade bland<br />

låginkomsttagare. Undersökningar<br />

visar, att en del av<br />

löneskillnaden inte kan förklaras<br />

med naturliga faktorer<br />

som utbildning, yrkesval och<br />

position.<br />

En bidragande orsak till<br />

denna snedfördelning är hur<br />

välfärden organiseras. Kvinnodominerade<br />

yrken som<br />

vård, skola och omsorg har<br />

ofta varit områden präglade<br />

av byråkratisering, brist på<br />

utveckling och begränsat inflytande<br />

på den egna arbetsplatsen.<br />

Det är centralt att det<br />

offentliga arbetar för både en<br />

större mångfald av arbetsgivare<br />

och fler <strong>företagare</strong>.<br />

Därigenom kan nya tjänster<br />

utvecklas och anpassas till<br />

människors behov. Detta ger<br />

också möjligheter till bättre<br />

löneutveckling inom traditionella<br />

låglönegrupper.<br />

Regeringens reformer har<br />

gett tydliga resultat för kvinnors<br />

företagande. Andelen<br />

kvinnor som blev <strong>företagare</strong><br />

var rekordmånga förra året.<br />

Enligt Svenskt Näringsliv har<br />

Många föredrar att få hjälp med städning – när priset blir<br />

överkomligt. Foto: © Yuri Arcurs - Fotolia.com<br />

reformer som RUT- avdraget<br />

och lagen om valfrihetssystem<br />

varit till särskild stor<br />

nytta för kvinnors företagande.<br />

År 2010 sökte sig 30 000<br />

kvinnor till företagande. Det<br />

är den största ökningen se-<br />

dan 2001. I dagsläget ansvarar<br />

cirka 238 000 kvinnor för<br />

ett företag. Grunden för detta<br />

är de reformer som regeringen<br />

infört. LOV (lagen om<br />

valfrihetssystem) möjliggör<br />

för privata företag att utföra<br />

tjänster, som kommunen<br />

tidigare utfört i egen regi,<br />

inom bland annat vård, omsorg<br />

och service.<br />

I och med att reformerna<br />

har öppnat upp nya marknader<br />

inom vård, service och<br />

omsorg, har många kvinnor<br />

startat företag, som erbjuder<br />

hushållsnära tjänster, såsom<br />

städning och barnpassning,<br />

och företag inom vård och<br />

trygghetssystemet för företagandet,<br />

förbättrat 3:12 reglerna,<br />

tagit bort förmögenhetsskatten,<br />

sänkt bolagsskatten,<br />

infört jobbskatteavdrag och<br />

sänkt arbetsgivaravgifterna.<br />

Vi strävar hela tiden efter<br />

att ha ordning och reda i<br />

ekonomin och trygga de offentliga<br />

finanserna. När de<br />

offentliga finanserna uppvisar<br />

överskott och fortsatt<br />

stabilitet, kan vi genomföra<br />

de reformambitioner vi gick<br />

till val på. Då vill vi bland annat<br />

halvera restaurangmomsen<br />

och genomföra ett femte<br />

jobbskatteavdrag. Regeringen<br />

har tillsatt en kommitté<br />

som ser över företagsbeskattningen,<br />

vilket ska gynna investeringar<br />

och skapa fler<br />

jobb. Vi ser även över hur<br />

omsorg såsom hemtjänstföretag.<br />

Dessa marknader var<br />

tidigare inte tillgängliga, vilket<br />

medfört att Sverige haft<br />

en låg andel kvinnor som driver<br />

företag i jämförelse med<br />

andra EU-länder.<br />

Viktigt att komma ihåg är<br />

även, att de marknader som<br />

tidigare inte varit tillgängliga<br />

i hög grad utgjorde svarta<br />

tjänster. Idag är dessa vita<br />

tack vare nuvarande regering.<br />

Men även andra reformer<br />

som Alliansregeringen<br />

genomfört såsom till exempel<br />

jobbskatteavdrag, förbättrade<br />

trygghetssystem för<br />

<strong>företagare</strong>, regelförenklingar<br />

ländsk bakgrund, som lever<br />

i Sverige i dag, kan etablera<br />

sig på arbetsmarknaden. Det<br />

kommer att berika vårt land<br />

och säkerställa, att vi i framtiden<br />

kan ha en fortsatt bra<br />

tillväxt och upprätthållen<br />

välfärd.<br />

EMMA HENRIKSSON<br />

RIKSDAGSLEDAMOT (KD)<br />

vi kan förenkla expertskatten<br />

och beskattningen av fåmansbolag.<br />

Detta tror vi skapar<br />

fler företag som i sin tur<br />

skapar jobb, trygghet och<br />

välstånd. Tack vare näringslivet<br />

har vi en stark ekonomi,<br />

som andra länder ser upp till.<br />

Vi vill fortsätta att förenkla<br />

och uppmuntra företagandet<br />

i Sverige.<br />

JESSIKA VILHELMSSON<br />

(M) RIKSDAGSLEDAMOT<br />

FÖR UPPSALA LÄN,<br />

SKATTEUTSKOTTET<br />

LARS BECKMAN<br />

(M) RIKSDAGSLEDAMOT<br />

FÖR GÄVLEBORGS LÄN,<br />

SKATTEUTSKOTTET<br />

Regeringens reformer ger positiva resultat för kvinnors företagande<br />

och bättre upphandlingsregler<br />

gynnar kvinnor som startar,<br />

driver och utvecklar företag.<br />

Att regeringens reformer<br />

ger resultat för kvinnors företagande<br />

är värdefullt, men vi<br />

nöjer oss inte. Vi ska inte sluta<br />

verka för att främja kvinnornas<br />

roll i samhället och<br />

alla människors valfrihet.<br />

MARIA PLASS (M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT BOHUSLÄN<br />

LEDAMOT I ARBETS-<br />

MARKNADSUTSKOTTET<br />

SUPPLEANT I NÄRINGSUTSKOTTET


INSÄNDARE/DEBATT<br />

Vad tycker du? Har du synpunkter på småföretagarpolitiken? Tips och idéer om livet som små<strong>företagare</strong>? Dela med dig till andra FF-läsare genom en insändare.<br />

Skicka ett mail till kerstin.nilsson@ff.se och skriv tydligt att det är en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta insända inlägg. Max 2000 tecken.<br />

Säljare, handelsagent eller franchisetagare?<br />

Anledning att se upp!<br />

En handelsagent är en näringsidkare,<br />

som säljer varor i<br />

sin uppdragsgivares namn för<br />

dennes räkning, dvs. upptar<br />

order. Den ersättning agenten<br />

får är i regel begränsad till<br />

provisionen på försäljningen.<br />

Under senare år har jag<br />

sett, att det ofta upprättas avtal<br />

som är avtal om handelsa-<br />

”En mindre<br />

<strong>företagare</strong> bör<br />

aldrig acceptera<br />

skiljeförfarande,<br />

om det inte på<br />

förhand har<br />

reglerats, vem<br />

som skall stå för<br />

kostnaderna.”<br />

I debatten om rut- och rotavdragen<br />

– och i synnerhet<br />

när det gäller rut - förekommer<br />

en del invändningar mot<br />

avdragen, som är viktiga att<br />

bemöta. Ett par invändningar<br />

låter så här: andra grupper<br />

än de som utnyttjar avdraget<br />

har behov som är viktigare<br />

att tillgodose - avdraget är ett<br />

sätt att ge medelklassen billig<br />

städning.<br />

Båda dessa argument har<br />

dock fel utgångspunkt. Rutavdraget<br />

handlar primärt om<br />

jobb, inte om städning.<br />

Det är dyrt att ha anställda i<br />

Sverige. Det gör att personalintensiva<br />

tjänster blir dyra att<br />

gentur, men som kallas något<br />

annat, t ex ”franchiseavtal”.<br />

Det finns ett flertal regler,<br />

som är gynnsamma för handelsagenten.<br />

Det rör sig om<br />

uppsägningstid, rätt till provision<br />

efter avtalets upphörande,<br />

rätt att granska leverantörens<br />

räkenskaper och<br />

rätt till avgångsvederlag mm.<br />

Många av reglerna är tvingande<br />

till agentens förmån,<br />

dvs. de gäller oavsett vad det<br />

står i avtalet.<br />

Handelsagentur<br />

Man kan fråga sig, varför inte<br />

alltid ett avtal om handelsagentur<br />

också kallas för handelsagentur.<br />

Man kan också<br />

fråga sig, varför sådana avtal<br />

inte hänvisar till den lagstiftning<br />

som finns, eller varför<br />

avtalen inte utformats med<br />

relevanta regler som utgångspunkt.<br />

Det finns standardavtal<br />

som kan användas.<br />

köpa, särskilt för privatpersoner,<br />

som inte kan göra skatteavdrag<br />

för kostnader, vilket<br />

företag kan.<br />

Utöver Alliansens allmänna<br />

sänkning av arbetsgivaravgifterna,<br />

har vi genomfört<br />

en riktad skattelättnad på<br />

just de jobb, där en hög beskattning<br />

är allra skadligast.<br />

Den skattelättnaden kallas<br />

rut- och rot-avdrag. När det<br />

gäller just byggtjänster och<br />

städtjänster hos privatpersoner,<br />

vet vi, att en hög timkostnad<br />

tränger undan särskilt<br />

många vita jobb, eftersom<br />

det är tjänster som många<br />

väljer att göra själva eller<br />

köpa svart, om det vita priset<br />

INSÄNDARE/DEBATT<br />

Min uppfattning är, att det<br />

emellanåt mörkas att det är<br />

ett avtal om handelsagentur.<br />

Reglerna för handelsagenter<br />

är ganska gynnsamma, varför<br />

man inte vill skylta med<br />

dem i onödan. De tvingande<br />

reglerna gäller ändå, vilket<br />

ju dock inte är någon tröst,<br />

om ingen för dem på tal, exempelvis<br />

då samarbetet skall<br />

avslutas.<br />

Det kan också vara så att fel<br />

beslut fattas, eftersom man<br />

inte känner till vad som gäller.<br />

Ett exempel på en regel<br />

som man bör känna till är, att<br />

man som huvudregel förlorar<br />

rätten till avgångsvederlag,<br />

om man själv säger upp<br />

avtalet. I många avtal finns en<br />

rätt att sälja sitt distrikt. Det<br />

är ju bra i sig, men vad som<br />

då inte nämns är, att agenten<br />

har rätt till avgångsvederlag,<br />

då agenturavtalet upphör,<br />

blir för högt. Rut och rot ihop<br />

har gett ca 14 000 jobb. Av<br />

dem som fått jobb tack vare<br />

rut-avdraget, kom fyra av fem<br />

direkt från arbetslöshet. En<br />

del av dem har säkert jobbat<br />

svart tidigare och gått från<br />

osäkerhet till en tillvaro som<br />

anställd med försäkringar<br />

och avtalsenlig lön.<br />

Låg nettokostnad<br />

Att fler jobbar och betalar<br />

skatt är en förutsättning för<br />

finansieringen av vår välfärd.<br />

De nya jobben genererar inkomstskatt,arbetsgivaravgifter<br />

och moms och minskar<br />

behovet av a-kassa, så nettokostnaden<br />

för staten blir låg.<br />

vilket kan vara ett bättre alternativ<br />

än att sälja.<br />

Skiljeförfarande<br />

Sist i avtalen finns inte sällan<br />

ett avtal om att tvister skall<br />

avgöras med så kallad skiljedom.<br />

Ett skiljeförfarande har<br />

handelsagenten ofta inte råd<br />

med. En mindre <strong>företagare</strong><br />

bör aldrig acceptera skiljeförfarande,<br />

om det inte på förhand<br />

har reglerats, vem som<br />

skall stå för kostnaderna.<br />

Det rekommenderas, att<br />

man analyserar vilken typ av<br />

avtal man har, för att undvika<br />

onödiga förluster eller oberättigade<br />

påtryckningar i en<br />

tvist. Helst skall man naturligtvis<br />

reflektera över ovanstående,<br />

innan man skriver<br />

på.<br />

MAGNUS HEDENBERG<br />

Enligt vissa beräkningar kan<br />

rut- och rotavdragen redan<br />

på kort sikt innebära ett plus<br />

för statskassan.<br />

Rut-avdraget har inte medfört<br />

besparingar på välfärden.<br />

Tvärtom har alliansregeringen<br />

kraftigt ökat statsbidragen<br />

till kommuner och<br />

landsting, som svarar för bl.a.<br />

sjukvård, skola och äldreomsorg.<br />

För många äldre är det<br />

för övrigt billigare att köpa<br />

hemservice med rut-avdraget<br />

än att nyttja kommunal hemtjänst.<br />

En av fyra som använde<br />

rut-avdraget 2008 tjänade<br />

mindre än 16 700 kr i månaden.<br />

Rut-avdraget har även<br />

gett låg- och medelinkomst-<br />

31<br />

Det är mycket att tänka på innan man signerar ett avtal om<br />

handelsagentur. Foto: © MARION Dominique - Fotolia.com<br />

En skattelättnad där den gör störst nytta<br />

Som liten <strong>företagare</strong> – vågar<br />

man verkligen anställa någon?<br />

Jag tänker på det sjuka löneansvaret<br />

ifall dina anställda<br />

blir sjuka. Ja, och likadant<br />

ifall jag själv blir sjuk och ska<br />

betala min egen lön trots att<br />

jag inte kan jobba och dra in<br />

några pengar till företaget så<br />

att det finns pengar att betala<br />

sjuklön.<br />

Med jämna mellanrum<br />

hör jag skräckhistorier från<br />

bekanta. Inte minst kring loven<br />

händer det att anställda<br />

kommer tillbaks från semestern<br />

med ett brutet ben (skidsemester),<br />

en rejäl förkylning<br />

(höstlov med barnen) eller<br />

kanske ett ryggskott (sommarsemester<br />

med husrenovering).<br />

Istället för att jobba<br />

så sjukskriver de sig.<br />

Lönen tickar på, trots att<br />

personen inte jobbar och genererar<br />

intäkter för företaget.<br />

I vissa fall lönar det sig inte<br />

ens att utföra de uppdrag vi<br />

har med hjälp av en vikarie<br />

eftersom vi betalar dubbel<br />

lön, både den sjukskrivne<br />

tagare möjlighet att göra vardagslivet<br />

lite lättare. Men de<br />

nya, trygga jobben är det viktigaste.<br />

Ingångsjobb<br />

De enklare jobb som för 40 eller<br />

50 år sedan var inkörsporten<br />

till arbetsmarknaden för<br />

många – springschas, hantlangare<br />

osv. – finns inte längre.<br />

Behovet av ”ingångsjobb”<br />

har däremot inte försvunnit.<br />

Rut har gett minst 7 000 nya<br />

”ingångsjobb”.<br />

Om kritikerna slängde sina<br />

fördomar överbord, skulle<br />

de också se att rut- och rotsatsningen<br />

är en succé – för<br />

staten, för de tusentals som<br />

och ersättaren. Så varför ska<br />

man anställa?<br />

Å andra sidan så hjälper<br />

det ju inte om man är ensam<br />

i sitt företag. Jag får ju ingen<br />

ersättning ifall jag själv blir<br />

sjuk och däckad i lunginflammation.<br />

fått jobb och för de hundratusentals<br />

människor i alla inkomstlägen,<br />

som nu kunnat<br />

köpa bygg- och städtjänster.<br />

De rödgröna gick till val på<br />

att skrota rutavdraget och<br />

därigenom göra tusentals<br />

människor arbetslösa. Är det<br />

någon som undrar, varför<br />

Moderaterna kallar sig Sveriges<br />

enda arbetarparti?<br />

ANDREAS NORLÉN<br />

RIKSDAGSLEDAMOT (M),<br />

ÖSTERGÖTLAND<br />

Sjukt löneansvar för små<strong>företagare</strong> med få anställda<br />

Om jag inte har enskild firma<br />

förstås. Då kan jag få sjukersättning<br />

– efter en vecka.<br />

Ärligt talat politiker, hur<br />

länge ska vi behöva ha den<br />

här sjuka sjuklönen?<br />

BERTIL


32 INSÄNDARE/DEBATT<br />

<br />

INSÄNDARE/DEBATT<br />

Vad tycker du? Har du synpunkter på småföretagarpolitiken? Tips och idéer om livet som små<strong>företagare</strong>? Dela med dig till andra FF-läsare genom en insändare.<br />

Skicka ett mail till kerstin.nilsson@ff.se och skriv tydligt att det är en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta insända inlägg. Max 2000 tecken.<br />

Fokus på jobbmatchning för att minska arbetslöshet<br />

Arbetslösheten är fortfarande<br />

för hög, men det syns en<br />

ljusning. Jobben är alliansregeringens<br />

högst prioriterade<br />

fråga. Alla som kan, ska kunna<br />

få möjlighet till eget arbete,<br />

efter egen förmåga. Därför<br />

måste vi ständigt jobba med<br />

matchningen.<br />

Jobben växer till, och vi ser<br />

att arbetslösheten sjunker.<br />

När jobbchanserna ökar, är<br />

det viktigt att satsa på aktiva<br />

insatser för att människor<br />

ska komma tillbaka i arbetsgemenskap.<br />

Före 2006 uppfattades arbetsförmedlingen<br />

som stel-<br />

Alla anställda på IKEA, oavsett<br />

hur högt upp i organisationen<br />

de sitter måste varje år tillbringa<br />

en eller flera dagar på<br />

golvet, stå i kassan i ett varuhus.<br />

Det är ett sätt för dem att<br />

behålla kontakten med dem<br />

som faktiskt betalar deras lön<br />

- kunderna. Dessutom ökar<br />

det förståelsen för kollegornas<br />

jobb och de som sitter på<br />

administrativa tjänster får se<br />

hur deras jobb påverkar dem<br />

ute i varuhusen.<br />

Hushållstjänster – för ökad valfrihet<br />

Genom skattereduktionen för<br />

RUT och ROT har efterfrågan<br />

på tjänster inom den privata<br />

sektorn ökat kraftigt. Under<br />

2010 var det över en miljon<br />

människor, som efterfrågade<br />

dessa tjänster. Reformen underlättar<br />

många människors<br />

vardag, och gör att fler kan<br />

nyttja dessa tjänster.<br />

Reformen har inneburit<br />

en omvandling för en hel<br />

bransch och gett förutsättningar<br />

för skapandet av nya<br />

företag och arbetstillfällen.<br />

RUT-avdraget har lett till att<br />

många kvinnor, och personer<br />

med utländsk bakgrund,<br />

både fått jobb och kunnat<br />

starta företag inom tjänste-<br />

bent och ineffektiv. I stället<br />

för att ge medarbetarna möjlighet<br />

att matcha arbetssökande<br />

mot nya jobb, så handlade<br />

uppdraget snarare om<br />

att förmedla friår och amsplatser<br />

enligt färdiga mallar.<br />

De arbetssökandes egna behov<br />

glömdes bort.<br />

Under förra mandatperioden<br />

förändrades arbetsförmedlingen.Huvuduppdraget<br />

styrdes om till ett konkret<br />

mål: att förmedla jobb.<br />

Individuellt anpassade insatser<br />

utvecklades för att bättre<br />

möta varje arbetssökandes<br />

behov. Insatser som jobbcoaching<br />

har varit viktiga.<br />

sektorn. Centerpartiet kommer<br />

att fortsätta värna både<br />

RUT och ROT, men nu vill vi<br />

gå vidare och ytterligare förbättra<br />

och utveckla tjänsteinnehållet.<br />

I en modern välfärd behövs<br />

nytänkande och en mångfald<br />

som berikar. Centerpartiet<br />

anser, att alla människor<br />

borde ha möjlighet att välja<br />

tjänster inom sjukvård, utbildning<br />

barnomsorg och<br />

äldreomsorg. Inom just dessa<br />

tjänster efterfrågas hög tillgänglighet<br />

och hög kvalitet.<br />

Därför anser Centerpartiet,<br />

att välfärdstjänsterna bör<br />

kunna bli innovativa, attraktiva<br />

och till och med exporterande.<br />

”Varje person,<br />

som går från<br />

arbetslöshet till<br />

jobb, är en seger<br />

för den enskilde<br />

och samhället.”<br />

Varje person, som går från<br />

arbetslöshet till jobb, är en seger<br />

för den enskilde och samhället.<br />

Ensam är sällan stark.<br />

En mångfald av aktörer möter<br />

bäst de utmaningar svensk arbetsmarknad<br />

står inför.<br />

I takt med att arbets-<br />

Ett område som har allt<br />

större behov är äldreomsorgen,<br />

där Sverige står inför en<br />

rad utmaningar för att anpassa<br />

samhället till den åldrande<br />

befolkningen. Det handlar<br />

om tjänster, som är speciellt<br />

utformade för de äldres behov,<br />

såsom hjälp med att städa,<br />

handla mat, matlagning<br />

och annat, som underlättar<br />

hushållssysslorna när man<br />

blir äldre.<br />

Här handlar det om att öka<br />

möjligheterna till företagande<br />

inom sektorn för att bidra<br />

till ökad kvalitet på tjänsterna<br />

och stärka brukarnas<br />

ställning samt lösa de utmaningar<br />

som finns i form av en<br />

äldre befolkning och möta en<br />

marknaden förbättras, behöver<br />

vi utveckla arbetslinjen.<br />

Vi måste hela tiden följa upp<br />

våra insatser och skärpa verktygen.Arbetsförmedlingen<br />

har i dag ansvaret för att<br />

upphandla jobbcoacher. För<br />

att ytterligare förbättra verksamheten<br />

föreslås nu:<br />

<br />

arbetssökande ska stå i centrum.<br />

Hon eller han ska kunna<br />

välja den jobbcoach, som<br />

bäst passar de egna behoven.<br />

Lagen om valfrihet är central.<br />

na<br />

utveckla. Därför vill vi utvärdera<br />

och kartlägga, vilka<br />

metoder i matchningspro-<br />

mer diversifierad efterfrågan.<br />

När människor genom valfrihet<br />

får större inflytande,<br />

höjs också förväntningarna<br />

på tjänsterna: vad de innehåller,<br />

hur de produceras<br />

och hur de styrs. Det handlar<br />

även om utveckling av tjänsteutbudet,<br />

ökad kostnadseffektivitet<br />

samt ökat egenbestämmande.<br />

Den, som har<br />

fått rätt till exempelvis hemtjänst,<br />

bestämmer själv eller<br />

tillsammans med sina anhöriga,<br />

om det är det lilla privata<br />

hemtjänstföretaget, den<br />

stora hemtjänstkoncernen<br />

eller kommunens hemtjänst,<br />

som ska få förtroendet.<br />

Centerpartiet vill därmed<br />

se fler företag inom välfärds-<br />

cessen som varit framgångsrika.<br />

<br />

aktörer. Arbetssökande ska<br />

kunna lita på att de får bästa<br />

möjliga stöd av jobbcoacher.<br />

Samma krav på etik och moral<br />

som vi ställer på tjänsteföretag<br />

i allmänhet, ska vi kunna<br />

ställa på den som förmedlar<br />

arbete. Därför är det viktigt,<br />

att jobbcoacher beter sig<br />

schysst och bland annat följer<br />

god marknadsföringssed.<br />

Vänsteroppositionen vill<br />

gå tillbaka till passivitet och<br />

skicka ut arbetssökande i<br />

rundgång i ersättningssys-<br />

Vad svenska myndigheter kan lära av IKEA<br />

När vi nu inser att Sverige<br />

måste bli bättre på entreprenörskap,<br />

att det måste startas<br />

fler nya företag och att vi<br />

måste få alla små<strong>företagare</strong><br />

att anställda - då är det av yttersta<br />

vikt att alla som jobbar<br />

på våra myndigheter också är<br />

insatta i hur det ser ut på ett<br />

litet företag.<br />

Jag föreslår att regeringen<br />

omgående gör det obligatoriskt<br />

för alla anställda på<br />

Försäkringskassan, Skatteverket,<br />

Arbetsförmedlingen<br />

och kanske några andra stora<br />

myndigheter att varje år få<br />

göra ett studiebesök ute hos<br />

ett litet företag med maximalt<br />

fem anställda. Då kanske,<br />

kanske de till slut förstår<br />

hur deras regler faktiskt<br />

bromsar utvecklingen och<br />

Hade du vågat klippa dig när minstrarna praktiserar som frisör? Foto © bertys30 - Fotolia.com<br />

”Det handlar<br />

om tjänster,<br />

som är speciellt<br />

utformade för<br />

de äldres behov,<br />

såsom hjälp med<br />

att städa, handla<br />

mat, matlagning<br />

och annat, som<br />

underlättar hushållssysslorna<br />

när man blir<br />

äldre.”<br />

temen. De vill tillbaka till en<br />

tid, då den arbetssökande<br />

varken fick personligt stöd<br />

eller hade möjlighet att välja<br />

vilket stöd som passade bäst.<br />

Det är inte vår väg. Vi behöver<br />

en aktiv arbetsmarknadspolitik.<br />

Alliansens ambition är<br />

att ständigt följa upp och förbättra<br />

våra reformer.<br />

CECILIA WIDEGREN (M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT<br />

SKARABORG<br />

TOMAS TOBÉ (M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT TIL-<br />

LIKA ORDFÖRANDE I ARBETS-<br />

MARKNADSUTSKOTTET<br />

tvingar små<strong>företagare</strong> att<br />

lägga onödig tid på administration<br />

bara för att myndigheten<br />

bara ser till sina egna<br />

intressen. Glöm inte vem det<br />

är som betalar er lön statsanställda<br />

- det är det privata näringslivet.<br />

Tänk om vi kunde få enklare<br />

och färre blanketter. Då<br />

skulle vi kunna lägga mer tid<br />

på att driva vårt företag och<br />

det kanske skulle leda till att<br />

det gick så bra att vi behövde<br />

anställa en arbetslös.<br />

SUSANNE, FRISÖR<br />

sektorn, och det måste bli<br />

lönsamt att arbeta, anställa<br />

och driva företag även inom<br />

dessa sektorer. Detta är bra<br />

för både tillväxten i landet<br />

och för att få den enskilda<br />

människans kreativitet och<br />

initiativkraft att växa.<br />

ANNIKA QARLSSON,<br />

RIKSDAGSLEDAMOT (C)<br />

I ARBETSMARKNADSUTSKOTTET<br />

KARIN NILSSON,<br />

RIKSDAGSLEDAMOT (C)<br />

I SKATTEUTSKOTTET<br />

HELENA LINDAHL,<br />

RIKSDAGSLEDAMOT (C)<br />

I NÄRINGSUTSKOTTET


INSÄNDARE/DEBATT<br />

Vad tycker du? Har du synpunkter på småföretagarpolitiken? Tips och idéer om livet som små<strong>företagare</strong>? Dela med dig till andra FF-läsare genom en insändare.<br />

Skicka ett mail till kerstin.nilsson@ff.se och skriv tydligt att det är en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta insända inlägg. Max 2000 tecken.<br />

Tack vare alliansens politik har<br />

Sverige glädjande nog lyckats<br />

sänka det totala skattetrycket<br />

av BNP, till ca 47 procent. Samtidigt<br />

är det viktigt att komma<br />

ihåg vilken utgångspunkt<br />

vi har, när det gäller skattetrycket.<br />

Positionen som ett<br />

av världens mest beskattade<br />

folk är nämligen fortfarande<br />

orubbad. Det är egentligen<br />

bara Danmark, som kan<br />

matcha oss på den punkten.<br />

Ett perspektiv som är viktigt<br />

att ha med sig.<br />

En stor del av svenska folket<br />

ser inte den totala vidden<br />

av skattesystemet. En undersökning<br />

visade att hälften av<br />

de tillfrågade trodde, att det<br />

totala skattetrycket låg på 30-<br />

35 procent, medan nivån just<br />

då var den dubbla. Anledningen<br />

till okunskapen stavas<br />

”dolda skatter”.<br />

De dolda skatterna – särskilt<br />

då moms och arbetsgivaravgifter<br />

– har ökat i både<br />

Sverige och OECD de senaste<br />

decennierna. Det är inslag i<br />

vardagen som inte syns. Som<br />

vi inte tänker på. Men som<br />

ändå finns där.<br />

Dolda skatter<br />

Dessa dolda skatter är populära<br />

från ett ovanifrånperspektiv.<br />

Det är ett sätt för staten<br />

att ta in pengar utan att<br />

riskera att dra på sig medborgarnas<br />

vrede. Samtidigt är det<br />

också ett sätt att cementera<br />

tanken om ett för alltid bestående<br />

högskattesamhälle. Om<br />

Även om Sverige rankas på<br />

andra plats över världens mest<br />

konkurrenskraftiga länder enligt<br />

World Economic Forum, så<br />

måste vi hela tiden tänka nytt.<br />

I samma konkurrenskraftundersökning<br />

bedöms nämligen<br />

Sveriges arbetsmarknadsregler,<br />

skattenivå och företagens<br />

tillgång till finansiering som<br />

hinder.<br />

Alliansregeringen har<br />

sänkt arbetsgivaravgifterna<br />

för unga, förbättrat trygghetssystemen<br />

för <strong>företagare</strong>,<br />

sänkt bolagsskatten, förbätt-<br />

människor inte är medvetna<br />

om hur mycket skatt de faktiskt<br />

betalar, så reagerar de ju<br />

”När för mycket<br />

av företagens<br />

tid, resurser och<br />

pengar går till<br />

att reda ut regler<br />

eller till skatter<br />

och avgifter, så<br />

äventyras företagens<br />

tillväxt.”<br />

rat 3:12-reglerna och avskaffat<br />

förmögenhetsskatten.<br />

INSÄNDARE/DEBATT<br />

Avslöja de dolda skatterna<br />

Hur stor del av en femtiolapp, hundralapp eller femhundralapp försvinner i skatt? Foto: © Gina Sanders - Fotolia.com<br />

heller inte över nivån på den.<br />

Om människor inte reagerar,<br />

skapas ingen opinion, vilket<br />

Också fortsatt måste det vara<br />

enkelt och lönsamt att driva<br />

företag i Sverige. Men när för<br />

mycket av företagens tid, resurser<br />

och pengar går till att<br />

reda ut regler eller till skatter<br />

och avgifter, så äventyras<br />

företagens tillväxt. Företagare<br />

ska inte känna, att det<br />

knappt är värt besväret att<br />

utveckla sina verksamheter.<br />

Reglerna bör utformas så att<br />

investeringar, utveckling och<br />

jobb främjas.<br />

Regeringen kommer därför<br />

att tillsätta en utredning,<br />

som ska föreslå en förbättrad<br />

säkerställer den rådande ordningen.<br />

Från ett ovanifrånperspektiv<br />

är detta naturligt-<br />

företagsbeskattning. Fokus<br />

ligger på att stimulera tillgången<br />

på kapital samt satsningar<br />

på forskning och utveckling.<br />

Tillgång till kapital<br />

är avgörande för produktion<br />

och investeringar.<br />

Utredningen ska därför titta<br />

på möjligheterna att minska<br />

beskattningen av riskkapital<br />

i bolagssektorn och göra<br />

villkoren för finansiering<br />

med eget kapital och lån mer<br />

lika.<br />

I sammanhanget ska skattelättnader<br />

för eget kapital<br />

bedömas, och förslag för att<br />

vis optimalt men från ett underifrånperspektiv<br />

är det däremot<br />

inte lika attraktivt. Det<br />

En förbättrad företagsbeskattning<br />

kunna sänka bolagsskatten<br />

tas fram. Goda villkor för<br />

forskning och innovation är<br />

viktiga för tillväxten. Därför<br />

ska utredningen se över reglerna<br />

för skatteincitament för<br />

forskning och utveckling.<br />

Förenkla<br />

Inriktningen är att företagsbeskattningen<br />

förenklas och<br />

minskar, i den mån ekonomin<br />

tillåter det.<br />

Det främjar nya investeringar<br />

och nya och växande<br />

företag. Det är i företagen,<br />

som jobben skapas. Utan fö-<br />

33<br />

är nämligen konsumenter,<br />

löntagare och arbetsgivare,<br />

som får stå för notan.<br />

Arbetsgivaravgifter<br />

Ta arbetsgivaravgifterna som<br />

ett exempel. Många tror, att<br />

vi i Sverige idag har ett system,<br />

där företagen bara betalar<br />

in avdragen skatt för sina<br />

anställda. Man känner helt<br />

enkelt inte till, att en <strong>företagare</strong><br />

betalar in betydligt mer<br />

än rena inkomstskatter.<br />

Det är just detta som gör<br />

denna ”avgift” så attraktiv för<br />

staten. De enda som det svider<br />

för är företagarna, och de<br />

agerar ju ändå bara utifrån<br />

ett strikt egenintresse - brukar<br />

det låta. Men så enkelt<br />

är det inte. Ju mer företagen<br />

tvingas avsätta till utgifter,<br />

desto mindre kan man satsa<br />

på att växa och utvecklas.<br />

Vår utgångspunkt är tydlig.<br />

Arbetsgivaravgifterna bör<br />

vara tydligt utsatta på lönebeskedet,<br />

precis som momsen<br />

framgår på kvittot, då du<br />

handlar. De osynliga skatterna<br />

måste fram i ljuset.<br />

BETTY MALMBERG (M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN<br />

ÖSTERGÖTLAND<br />

EVA BENGTSON SKOGSBERG<br />

(M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN<br />

KALMAR LÄN<br />

retag, inga jobb. Och utan<br />

jobb, inga skattemedel och<br />

ingen välfärd. Bättre beskattningsvillkor<br />

för företag är<br />

helt avgörande för tillväxt,<br />

ökat företagande och välfärd<br />

i Sverige.<br />

STEN BERGHEDEN (M)<br />

RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN<br />

SKARABORG, RIKSDAGENS<br />

NÄRINGSUTSKOTT


34 TEMA: SOMMARTURISM<br />

<br />

Gamla maskiner lockar turister<br />

EBBAMÅLA BRUK<br />

Anställda: 2<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 1,5 milj kr<br />

Ort: Kyrkhult<br />

Gamla maskiner, förfallna<br />

byggnader, bortglömda<br />

prylar. Kan det vara något? Ja,<br />

åtminstone om man får tro<br />

Anders och Anna-Karin Randver.<br />

Makarna har lyckats bygga<br />

upp ett unikt museum djupt<br />

inne i de blekingska skogarna.<br />

Satsningen har blivit så<br />

pass lyckad att de fått pris<br />

som Årets svenska industriminne<br />

och fått hela anläggningenbyggnadsminnesförklarad.<br />

Ebbamåla Bruk innehåller<br />

i dag ett unikt museum från<br />

industrins vagga. Här fi nns<br />

Dyr krona skrämmer utländska turister<br />

Den svenska kronan har ökat<br />

rejält i värde jämfört med de<br />

fl esta andra valutor. Det här är<br />

en nackdel för alla de svenska<br />

turismföretag som tar emot<br />

utländska turister.<br />

– Mycket talar för att den<br />

svenska kronan stärks ytterligare<br />

i år, säger Olle Holmgren,<br />

ekonom på SEB.<br />

Under fi nanskrisen sjönk<br />

den svenska kronan som en<br />

sten jämfört med de fl esta<br />

andra valutor. Det här gjorde<br />

att utländska turister vallfärdade<br />

till Sverige som plötsligt<br />

uppfattades som ett shoppingparadis.<br />

Nu när den svenska ekonomin<br />

går för högtryck måste<br />

Riksbanken höja räntorna<br />

för att minska risken för överhettning,<br />

vilket gör att även<br />

den svenska kronan blir allt<br />

starkare.<br />

- Ebbamåla Bruk är ett<br />

kulturturistiskt besöksmål<br />

med guidade visningar,<br />

kaffeservering, vandrarhem<br />

och fabriksbod, säger Anders<br />

Randver.<br />

de traditionella byggnaderna<br />

vars arkitektur hämtat<br />

inspiration från de brittiska<br />

industriområdena. Och här<br />

fi nns maskinerna som skulle<br />

ha skrotas för hundra år sedan<br />

men som fortfarande går<br />

att använda.<br />

– Jämfört med euron ser<br />

vi en markant förstärkning,<br />

säger Olle Holmgren som är<br />

övertygad om att utvecklingen<br />

fortsätter i samma riktning.<br />

Stora förändringar<br />

Under året ser han det som<br />

mycket möjligt att det till och<br />

med går att köpa en euro för<br />

bara 8,50 svenska kronor.<br />

– Det är en stor skillnad<br />

jämfört med de elva kronor<br />

som euron kostade för några<br />

år sedan, säger han och tillägger<br />

att det ser ut ungefär<br />

likadant för de fl esta andra<br />

valutor.<br />

Den danska kronan följer<br />

i stort sett eurokursen samtidigt<br />

som den amerikanska<br />

dollarn fallit kraftigt. Lika<br />

mycket har inte den norska<br />

kronan eller den polska<br />

zlotyn försvagats, men även<br />

Tack vare tillgången till den billiga vattenkraften lyckades<br />

Ebbamåla Bruk tillverka billiga men högkvalitativa produkter<br />

på 1800-talet.<br />

Restaurerad miljö<br />

När Anders Randver tillsammans<br />

med sin fru Anna-Karin<br />

köpte bruket var det övergivet<br />

sedan 30 år tillbaka. Normalt<br />

sett skulle byggnaderna<br />

och inventarierna sakta men<br />

säkert förvandlats till ruiner<br />

för att så småningom helt<br />

jämnas med marken.<br />

– Men jag såg möjligheterna<br />

istället för problemen,<br />

säger han när vi går husesyn<br />

i de ljusa och numera väl underhållna<br />

lokalerna.<br />

Det råder ingen tvekan att<br />

de tunga och enformiga ar-<br />

Det blir dyrare för tyskar att semestra<br />

i Sverige när kronan ökar i värde<br />

gentemot euron. Foto © Hugh<br />

O’Neill - Fotolia.com<br />

jämfört med dessa ångar den<br />

svenska kronan på.<br />

Nackdel för turismen<br />

Att kronan är stark är natur-<br />

betet med att restaurera miljön<br />

uppskattats både bland<br />

besökare och myndigheter.<br />

Bruket har närmare 16 000<br />

besökare om året och det<br />

är en imponerande mängd<br />

med tanke på det geografi ska<br />

läget, långt in i de mörka<br />

blekingska skogarna, fjärran<br />

från allt vad stora vägar och<br />

turistanläggningar heter.<br />

Spännande historia<br />

Själva brukets historia är<br />

minst lika fascinerande som<br />

maskinparken i sig. Det berättas<br />

att när det strävsamma<br />

ligtvis en fördel för alla dem<br />

som importerar varor eftersom<br />

dessa blir billigare. Men<br />

för turismbranschen kan utvecklingen<br />

leda till att det<br />

Med hjälp av ett sinnrikt remsystem<br />

kan en enda kraftkälla<br />

driva fl era maskiner.<br />

småländska paret August och<br />

Johanna Sandberg gifte sig<br />

bestämde de sig för att söka<br />

lyckan på andra sidan Atlanten.<br />

Efter tio år i USA fl yttade<br />

de hem till Sverige med sju<br />

barn, en välfylld kassakista<br />

och en hel del nya tankar när<br />

det gäller att driva företag på<br />

ett riktigt amerikanskt sätt.<br />

– Slutet av 1800-talet var en<br />

riktig guldålder för de företag<br />

som tillverkade gjutjärn.<br />

FÖRDELAR MED<br />

STARK SVENSK KRONA:<br />

+ Det blir billigare att<br />

importera varor<br />

+ Det blir billigare för<br />

svenskar att semestra<br />

utomlands<br />

NACKDELAR MED<br />

STARK SVENSK KRONA:<br />

- Utländska turister väljer<br />

andra länder<br />

- Svenska varor upplevs<br />

som dyrare i andra länder<br />

blir allt färre utländska besökare,<br />

vilket i så fall skulle kunna<br />

bryta den positiva utvecklingen<br />

från 2010.<br />

Då sattes nytt besöksre-<br />

FLER TIPS<br />

Här fi nns fl er museum och<br />

föreningar för dem som är<br />

intresserade av gammal<br />

teknik:<br />

Maskinskyddarna<br />

www.maskinskyddarna.se<br />

Historiskt om järnvägar<br />

www.historiskt.nu<br />

Bunkerturer<br />

www.bunkertours.se<br />

Svenska Motorvagnsklubben,<br />

www.smok.nu<br />

Efterfrågan på produkter<br />

som trebenta grytor, lampor<br />

och maskiner ökade konstant<br />

och man kunde till en<br />

början snabbt expandera. Tyvärr<br />

lyckades man inte anpassa<br />

verksamheten till den ökade<br />

konkurrensen och 1967<br />

lades gjuteriet ned.<br />

I dag ser det dock ut som<br />

det gjorde under storhetstiden<br />

och i den mekaniska<br />

verkstaden står åtskilliga<br />

fantasieggande maskiner på<br />

rad.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

kord för sjätte året i rad där<br />

man kunde räkna hem cirka<br />

sju miljoner övernattningar<br />

på vandrarhem, svenska hotell<br />

och stugbyar, vilket var<br />

en ökning med fem procent<br />

jämfört med 2009. Den största<br />

procentuella ökningen<br />

2010 stod de amerikanska turisterna<br />

för med 18 procent,<br />

jämte kineser och ryssar.<br />

– Turister är priskänsliga.<br />

Om de upplever att det är<br />

dyrt att semestra i ett land<br />

väljer de ofta något annat alternativ.<br />

Därför är det inte en<br />

vågad gissning att antalet utländska<br />

gästnätter kan komma<br />

att minska i år, säger Olle<br />

Holmgren som tror att allt<br />

fl er svenskar kommer att åka<br />

utomlands.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


Foto: © Friedberg - Fotolia.com<br />

Emese Bálint driver ett av södra<br />

Sveriges få äventyrsföretag,<br />

Ursulas Äventyr. Under sommarhalvåret<br />

har hon fullt upp med<br />

kajakpaddlingar, bergsklättring<br />

och grottutforskning. Men även<br />

vintertid handlar det om allt från<br />

företagsevenemang till större<br />

grupper som vill hitta på något<br />

annorlunda.<br />

När Emese Bálint var i tonåren<br />

led hon av cellskräck samtidigt<br />

som familjen bodde överst i ett<br />

höghus, vilket gjorde att hon<br />

aldrig vågade ta hissen.<br />

– Det blev långa och tröttande<br />

promenader i trapporna, så<br />

en dag bestämde jag mig för<br />

att konfrontera min rädsla genom<br />

att anmäla mig till en kurs<br />

i grottforskning, säger hon och<br />

tillägger att tvärtemot vad alla<br />

hade trott så försvann problemen.<br />

Häftiga klippor<br />

Snart insåg hon att det krävdes<br />

kunskaper i klättring för att<br />

nå många av de intressantaste<br />

grottorna, vilket gjorde att hon<br />

fortsatte med en klätterkurs.<br />

När Emese fl yttade till Karlshamn<br />

upptäckte hon snart klipporna<br />

i södra Sverige.<br />

– Här fi nns i stort sett samma<br />

möjligheter som i norra Sverige.<br />

Och inte nog med det, avstånden<br />

är betydligt kortare. Man<br />

slipper fl yga genom halva landet<br />

och sen köra tiotals mil.<br />

I dag är hon en erfaren klättrare<br />

som bland annat jobbar med<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

2<br />

att lära ut klättringens grunder<br />

i det egna företaget. Hon menar<br />

att det är en fantastisk känsla att<br />

klättra uppför en lodrät klippvägg<br />

med bara händer och fötter.<br />

Grundkurser<br />

Som nybörjare bör man dock ta<br />

det riktigt lugnt genom att lära<br />

sig grunderna under överinseende<br />

av en kunnig instruktör.<br />

– Under våra halv- eller heldagars<br />

utfl ykter klättrar vi på olika<br />

svåra ”leder”, fi rar oss nerför berget<br />

och klättrar på rep. Under<br />

tiden bekantar sig deltagarna<br />

med säkerhetsutrustningen och<br />

några enkla men viktiga regler<br />

som är grunden för all bergsbestigning,<br />

säger hon.<br />

Alla kurserna uppfyller de<br />

normer som Svenska Klätterförbundet<br />

satt upp för grundkurser<br />

i klippklättring. Förutom bergsklättring<br />

och kajakpaddlingsutfl<br />

ykter erbjuder hon kunderna<br />

bland annat guidade turer i den<br />

undre världen.<br />

– Det gäller att ha grundläggande<br />

kunskaper och rätt utrustning<br />

innan man ger sig in i<br />

en större grotta. Men belöningen<br />

för den som förbereder sig är<br />

fantastisk. Tänk dig att krypa i<br />

trånga gångar och klättra mellan<br />

olika våningar i ett underjordiskt<br />

palats. Här fi nns en helt<br />

ny värld där man kan beundra<br />

vattnets mångtusenåriga verk i<br />

en miljö som är fullständigt tyst<br />

och mörk.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

TEMA: SOMMARTURISM<br />

URSULAS ÄVENTYR<br />

Anställda: 1<br />

Bolagsform: <br />

Omsättning:<br />

Ort: <br />

TÄNK PÅ:<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

35<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Äventyr ger klirr i kassan<br />

<br />

<br />

Turister från kontinenten uppskattar<br />

lugnet i den svenska naturen. Det<br />

här ger klirr i kassan för de <strong>företagare</strong><br />

och privatpersoner som hyr<br />

ut stugor. Men samtidigt fi nns det<br />

många fallgropar.<br />

– Se till att skriva ordentliga avtal,<br />

säger Jan Rencke på Föreningen<br />

Sverigeturism.<br />

Drömmer du om en röd stuga i<br />

ett lugnt område som är omgivet<br />

av en skimrande grönska? Då har<br />

du samma drömmar som en stor<br />

del av den semesterfi rande befolkningen<br />

i norra Europa.<br />

På Föreningen Sverigeturism följer<br />

man utvecklingen med stort intresse<br />

samtidigt som man vill mana<br />

till viss försiktighet.<br />

– Vi har tillsammans med Konsumentverket<br />

tagit fram ett standardavtal<br />

som vi rekommenderar<br />

både uthyrare och hyresgäster att<br />

använda. Finns alla villkor på pränt<br />

så minskar risken för att det ska<br />

uppstå tvister, säger Jan Rencke på<br />

Föreningen Sverigeturism, som är<br />

branschorganisation för stuguthyrare<br />

och stugförmedlare.<br />

Han menar att det kanske viktigaste<br />

är att lägga ut så sannings-<br />

enlig information som möjligt i<br />

annonserna. Det räcker inte med<br />

förföriska bilder på en vacker omgivande<br />

natur om det saknas självklarheter<br />

som drickbart vatten i<br />

brunnen eller bra sängar.<br />

Tvister<br />

– Åtskilliga tvister beror på att<br />

den som hyr förväntat sig samma<br />

standard som hemma. Men så är<br />

det ju oftast inte i ett fritidshus, säger<br />

Rencke som även noterat mycket<br />

klagomål när det gäller olika typer<br />

av plågoris. Ute på landet fi nns<br />

det inte bara myror och fl ugor utan<br />

Under marken döljer sig en helt ny<br />

värld. Flera av de intressantaste<br />

grottorna kan endast nås av den som<br />

klättrat dit på egenhand.<br />

även fästingar, ormar och skogsmöss.<br />

För att inte tala om ännu<br />

större vilda djur.<br />

Som tidigare ordförande för en<br />

förening som organiserar bland<br />

annat stuguthyrare talar han sig<br />

gärna varm för att hyra av proffs<br />

istället för av privatpersoner. Men<br />

han tillägger att det inte bara är<br />

säljsnack.<br />

– Visst är det ofta dyrare för kunden<br />

att hyra en stuga i en stugby än<br />

av en privatperson. Men de får också<br />

vad de betalar för och då minskar<br />

också antalet klagomål. Dagens<br />

turister är mer kräsna när det gäller<br />

- Det är en fantastisk<br />

känsla att klättra uppför<br />

en lodrät klippvägg med<br />

bara händer och fötter,<br />

säger Emese Bálint.<br />

boendestandarden än vad de var<br />

för några år sedan, säger han.<br />

Förmånsbeskattning<br />

För den som driver ett fåmansföretag<br />

som kanske hyr ut någon enstaka<br />

stuga kan det vara bra att känna<br />

till att Skatteverket gärna förmånsbeskattar<br />

ägaren till företaget för<br />

de veckor som stugan inte är uthyrd.<br />

Det här kan innebära en rejäl<br />

upptaxering om stugan har hög<br />

standard eller ett bra läge.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


36 TEMA: SOMMARTURISM<br />

<br />

Foto: Parken Zoo<br />

Kort säsong – mycket papper<br />

Samla kvittona i en kasse och<br />

hoppas på det bästa, anlita en<br />

redovisningsbyrå eller satsa<br />

på ett bra bokföringsprogram?<br />

Det finns många alternativ till<br />

att lösa administrationen i ett<br />

säsongsföretag.<br />

– Det viktigaste är att ta<br />

ansvar för räkenskaperna,<br />

säger Benny Wedberg på SRF,<br />

Sveriges Redovisningskonsulters<br />

Förbund.<br />

Under sommaren startas<br />

det en hel del mindre enskilda<br />

näringsverksamheter som<br />

sysslar med allt ifrån glassförsäljning<br />

och ambulerande<br />

massage till uthyrning av kanoter<br />

och guidade turer.<br />

Gemensamt för de flesta är<br />

att omsättningen är blygsam<br />

samtidigt som det uppstår<br />

hel del mindre transaktioner<br />

i verksamheten.<br />

Sommarvikarier – tänk på det här<br />

Snart är det sommar och<br />

för många semester. Har<br />

du anställt sommarvikarier<br />

eller hjälper ungdomar med<br />

sommarjobb? Alla arbetsgivare,<br />

även små<strong>företagare</strong><br />

har mycket att tänka på när<br />

man plockar in extra personal<br />

tillfälligt.<br />

Två sorters extrapersonal<br />

dominerar ute på företagen<br />

under sommaren - vikarier<br />

och sommarjobbare. Vikarier<br />

ersätter ordinarie personal<br />

som har semester och utför<br />

MER LÄSNING:<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

- Ha koll på räkenskaperna även om verksamheten är blygsam,<br />

råder Benny Wedberg på SRF, Sveriges Redovisningskonsulters<br />

Förbund.<br />

Ett vanligt fel som många<br />

sommar<strong>företagare</strong> gör är att<br />

det inte inser hur viktigt det<br />

är att hålla koll på administrationen.<br />

– De tycker att verksamhe-<br />

samma arbetsuppgifter. Då<br />

handlar det om ungdomar<br />

som fyllt 18 år. Minderåriga<br />

kan man främst se som extra<br />

resurser, sommarjobbet<br />

är ett sätt att förstärka under<br />

högsäsong eller att få gjort<br />

uppgifter som blivit liggande<br />

och den vanliga personalen<br />

inte hinner med.<br />

Vi har sammanställt ett antal<br />

saker att tänka på när det<br />

gäller extra personal under<br />

sommaren. Mycket är reglerat<br />

i lag medan annat är tips<br />

om man vill vara en bra arbetsgivare.<br />

Anställningsbevis/arbetsintyg<br />

Den som jobbat har rätt till<br />

ett anställningsbevis där<br />

uppgifter om arbetsgivaren,<br />

arbetsuppgifter, anställningstid<br />

och lön finns med.<br />

Ett kort skriftligt arbetsintyg<br />

med vilka arbetsuppgifter<br />

som utförts och ett omdöme<br />

om personens insatser bör<br />

du skriva. Dessa intyg har du<br />

själv nytta av när ungdomar<br />

söker sommarjobb hos dig.<br />

Skatt eller inte<br />

Den som är bosatt i Sverige<br />

och går i skolan eller studerar<br />

och vars sammanlagda<br />

ten är så pass liten och att det<br />

därför inte är så noga med att<br />

bokföra och skatta för resultatet,<br />

säger Benny Wedberg<br />

som menar att det klassiska<br />

exemplet där man samlar alla<br />

Det finns mycket att tänka på<br />

när man anställer sommarjobbare.<br />

Foto © mangostock<br />

- Fotolia.com<br />

inkomst under 2011 kommer<br />

att bli mindre än 18 200<br />

kr behöver inte betala någon<br />

skatt. För att slippa skatteavdrag<br />

måste den anställde<br />

skriva under ett intyg och<br />

lämna innan han/hon börjar<br />

jobba hos dig.<br />

Om lönen passerar 18 200<br />

kronor så utlöses skatten.<br />

Tänka även på att den som<br />

jobbar hos dig i två månader<br />

och tjänar 18 200 kronor per<br />

månad men inte tjänar mer<br />

under året bör skicka in ansökan<br />

om jämkning till Skatteverket<br />

för att få en lägre preliminärskatt.<br />

Annars är du<br />

som arbetsgivare skyldig att<br />

dra skatt enligt skattetabell<br />

för den kommun där arbetstagaren<br />

bor.<br />

Foto: © Julydfg - Fotolia.com<br />

BOKFÖRINGSPROGRAM MED<br />

DEKLARATIONSSTÖD<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

kvitton i en kasse är ett utmärkt<br />

sätt att bädda för problem<br />

vid en skatterevision.<br />

Föra kassabok<br />

Han menar att när det gäller<br />

små enskilda firmor är det<br />

bästa rådet att direkt börja<br />

föra kassabok med intäkter<br />

och kostnader och sedan<br />

kanske ta hjälp av en redovisningsfirma<br />

vid deklarationen.<br />

Även om detta kostar någon<br />

eller några tusenlappar<br />

kan det löna sig i slutändan<br />

eftersom det är lätt för en<br />

okunnig att missa avdrags-<br />

Före sommaren bör du<br />

därför begära att få något av<br />

de tre intygen för att undvika<br />

problem senare:<br />

<br />

lön utan skatteavdrag<br />

<br />

<br />

Billigare med unga<br />

Arbetsgivaravgifterna för<br />

2011 är 15,49 procent och<br />

egenavgifterna för 2011 är<br />

14,88 procent för alla som<br />

vid årets början inte har fyllt<br />

26 år. Det är hälften av vad<br />

det kostar för dem som är 26<br />

år eller äldre (och är född efter<br />

1944).<br />

Semesterersättning<br />

Alla har rätt till semesterersättning<br />

på den lön de tjänar,<br />

oavsett om de jobbar under<br />

sommaren eller bara kvällar<br />

och helger. Minst 12 procent<br />

av den intjänade lönen. Enklast<br />

att betala ut i samband<br />

med slutlönen eller löpande<br />

på varje lön. Tänk bara på<br />

att specificera det tydligt på<br />

lönebeskedet så att det inte<br />

kommer några krav i efterhand<br />

eller diskussioner kring<br />

om det var inkluderat i lönen<br />

eller ej.<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

möjligheter och skatteplanering<br />

med hjälp av periodiserings-<br />

och expansionsfonder.<br />

– För de som är ovana att<br />

föra kassabok brukar jag rekommenderaBokföringsnämndens<br />

klassiker ”Att föra<br />

bok” som kan laddas ned<br />

kostnadsfritt från deras hemsida.<br />

Där går man igenom<br />

grunderna på ett enkelt och<br />

pedagogiskt sätt.<br />

Bokföringsprogram<br />

Under de senaste åren har<br />

bokföringsprogrammen seglat<br />

upp som allvarliga konkurrenter<br />

till redovisnings-<br />

grammen<br />

inte bara underlätta<br />

vid bokföringen utan även<br />

ge stöd vid deklarationen.<br />

Benny Wedberg håller med<br />

om att de nya programmen<br />

kan mycket, men de gör inte<br />

Lönebesked<br />

Arbetstagaren ska få ett lönebesked<br />

varje månad på utbetald<br />

lön och vilken skatt som<br />

dragits av och betalts in till<br />

Skatteverket. Dessutom ska<br />

det framgå hur många timmar<br />

man jobbat och vilken<br />

semesterersättning som gäller.<br />

Viktigt för både dig och<br />

sommarjobbare. Tänk på att<br />

du ska skicka in kontrolluppgifter<br />

till Skatteverket i januari.<br />

Använder man ett löneprogram<br />

så samlas dessa<br />

uppgifter oftast automatiskt<br />

så länge den ekonomiansvarige<br />

har fått information (där<br />

anställningsbeviset är ett bra<br />

underlag).<br />

Åldersgränser<br />

Minderåriga får inte jobba<br />

hur som helst. De under 13<br />

år ska egentligen inte jobba<br />

alls men det finns vissa undantag<br />

för lättare arbetsuppgifter<br />

som t ex bärplockning<br />

i familjeföretaget eller sälja<br />

majblommor och liknande.<br />

Mellan 13 och 15 år får man<br />

utföra enklare arbeten som<br />

exempelvis att assistera i kiosk,<br />

dock ej ansvara för kassan.<br />

Tänk på: det krävs intyg<br />

från föräldern som godkän-<br />

ANLITA<br />

REDOVISNINGSKONSULT<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

användaren till en fullfjädrad<br />

redovisningskonsult.<br />

– Man blir inte en stjärnkock<br />

bara för att man köper<br />

ma<br />

sak gäller bokföringsprogrammen.<br />

En personlig kontakt<br />

med en auktoriserad redovisningskonsult<br />

som känner<br />

din verksamhet lönar sig<br />

nästan alltid i längden.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

ner att barnet arbetar hos<br />

dig. Arbetstid max 35 tim/<br />

vecka. Från 15 år högst 40<br />

tim/vecka.<br />

Mellan 16 och 18 år finns<br />

det inte lika mycket lagar<br />

som begränsar. De kan ta i<br />

princip alla jobb, utom sådana<br />

som är direkt farliga (kemikalier,<br />

maskiner). De får<br />

dock inte jobba natt (22-06).<br />

Läs mer detaljerat på Arbetsmiljöverkets<br />

hemsida (se Mer<br />

läsning)<br />

Försäkringar<br />

Kolla gärna upp så att din företagsförsäkring<br />

täcker även<br />

de tillfälligt anställda sommarjobbarna.<br />

TEXT: SÖLVE DAHLGREN<br />

LO:S CHECKLISTA<br />

TILL UNGDOMAR:


EU-bidrag fick Skånefrö att våga<br />

Skånefrö har tagit fram en<br />

ny metod för att återvinna<br />

restavfall från jordbruket.<br />

I stället för att kasta bort<br />

spannmålsavrens och andra<br />

agrara avfallsprodukter går<br />

det att pelletera dessa och<br />

använde dem i optimerade<br />

förbränningsanläggningar. För<br />

detta har Skånefrö lyckats få<br />

11 miljoner i stöd från EU.<br />

Skånefrö producerar utsäde,<br />

grönyte- och vallfrö vilket<br />

ger enorma mängder av<br />

restprodukter i form av skal,<br />

agnar och halmrester. Under<br />

flera år har man funderat<br />

på vad man skulle göra med<br />

det växande avfallsberget där<br />

mängder med brännbart material<br />

gått till spillo.<br />

– Den här typen av agrara<br />

SKÅNEFRÖ<br />

Anställda: 29<br />

Bolagsform: Aktiebolag<br />

Omsättning: 145 milj kr<br />

Ort: Tommarp<br />

Lantbrukare bygger biogasanläggning<br />

Ett 20-tal lantbrukare norr<br />

om Kalmar ska tillsammans<br />

bygga en egen biogasanläggning.<br />

Totalt räknar man med<br />

att producera två miljoner<br />

kubikmeter färdig fordonsgas<br />

om året som sedan ska<br />

säljas till bilister som vill köra<br />

miljövänligt.<br />

– Det är en satsning som alla<br />

tjänar på, säger Lennart Svenzén<br />

på Nöbble Gård som är en<br />

av eldsjälarna i projektet.<br />

Totalt beräknas kostnaden<br />

stanna på cirka 60 miljoner<br />

kronor, vilket kan tyckas vara<br />

en stor summa pengar som<br />

delägarna ska finansiera.<br />

Men intresset har varit mycket<br />

stort även bland utomstående<br />

aktörer, vilket gjort att<br />

man bedömer det som att<br />

finansieringen kommer att<br />

lösa sig.<br />

– Närmast handlar det<br />

om att få igenom miljökonsekvensbeskrivningen<br />

samt<br />

bygglovet. Men sedan måste<br />

vi även ha kontrakt som garanterar<br />

oss avsättning för<br />

gasen, säger Lennart Svenzén<br />

Som <strong>företagare</strong> är det otroligt viktigt att komma igång med hemsida,<br />

e-post eller varför inte en företagsblogg för att öka aktiviteten<br />

på din sida. Dina kunder befinner sig i allt större grad på Internet.<br />

Det är där de söker information och jämför varor, tjänster och olika<br />

företag. Med Företagarnas Internethandbok får du hjälp att snabbt<br />

och enkelt komma igång på webben och låta ditt företag växa med<br />

hjälp av Internet. Läs mer på www.Internethandboken.se<br />

- Utan EU-stödet hade vi sannolikt<br />

inte gett oss in i det här<br />

projektet, säger Sven-Olof<br />

Bernhoff på Skånefrö.<br />

Foto: Peter Fredriksson<br />

avfallsprodukter har tidigare<br />

varit en ekonomisk belastning<br />

för både lokala lantbrukare<br />

och spannmålshandlare.<br />

Dessutom bildas det metangas<br />

vid deponering, vilket är<br />

en växthusgas med starkt klimatpåverkande<br />

effekt, säger<br />

Sven-Olof Bernhoff på Skå-<br />

Lennart Svenzén på Nöbble<br />

Gård kommer att bli en av<br />

gödselleverantörerna till det<br />

gemensamt ägda aktiebolaget.<br />

Foto: Peter Fredriksson<br />

som dock inte är det minsta<br />

orolig för att det ska bli några<br />

käppar i hjulet.<br />

Rötnings- och uppgraderingsanläggningen<br />

ska byggas<br />

på kommunal mark och<br />

alla instanser är införstådda<br />

med att det krävs snabba beslut<br />

för att få anläggningen<br />

i drift. Till det kommer att<br />

Läckeby Water, som är en<br />

världsledande aktör när det<br />

gäller uppgradering av biogas,<br />

blir delaktig i projektet. I<br />

nefrö och tillägger att man<br />

redan från början funderade<br />

på att bygga upp en pelleteringsanläggning<br />

med tillhörande<br />

värmeverk.<br />

Bidragsrättighet<br />

När man sökte EU-stöd från<br />

EU-kommissionen fick man<br />

ett fick ett positivt förhandsbesked<br />

om att EU kunde ge<br />

Skånefrö en så kallad bidragsrättighet.<br />

Denna motsvarade<br />

22 procent av den budgeterade<br />

projektkostnaden på 5,1<br />

miljoner euro, där Skånefrö<br />

som projektägare fick huvuddelen<br />

av stödet medan en<br />

mindre del gick till partnern<br />

HOTAB som är ett av Sveriges<br />

ledande förbränningsteknikföretag.<br />

– Med det beskedet i ryggen<br />

vågade vi förverkliga planerna,<br />

säger Sven-Olof Bernhoff<br />

som tillägger att det under<br />

resans gång blivit mycket<br />

pappersarbete men att utbetalningarna<br />

från EU fungerat<br />

som de skulle.<br />

slutet av 2012 räknar Lennart<br />

Svenzén med att man ska<br />

kunna göra de första leveranserna<br />

av biogas, vilket innebär<br />

att man har nästan två år<br />

på sig att bli klara.<br />

– Vi har fört diskussioner<br />

om detta sedan 2007 när Andreas<br />

Jonnergård väckte frågan.<br />

EU-projekt<br />

Under de senaste åren har<br />

projektet drivits som ett EU-<br />

EU-PROJEKT<br />

62<br />

Företag<br />

– Men när vi lämnade över<br />

vår slutrapport i februari<br />

2010 vägde pappersbunten<br />

7,6 kilo, säger han med ett leende.<br />

Miljövänlig teknik<br />

I dag är den toppmoderna<br />

anläggningen BIOAGRO EnergyTM<br />

i bruk och ersätter<br />

Rågasen framställs ur gödsel. Foto: Peter Fredriksson<br />

projekt där LRF Sydost varit<br />

sammanhållande och projektägare.<br />

Utan stödet från<br />

centralt håll hade man inte<br />

lyckats förverkliga planerna,<br />

tror Lennart Svenzén som<br />

även menar att det är A och O<br />

att flera små<strong>företagare</strong> samarbetar.<br />

– På egen hand hade ingen<br />

av oss kunnat förverkliga det<br />

hela, våra lantbruksverksamheter<br />

är för små för att det<br />

skulle bli ekonomiskt bär-<br />

dessutom fullt ut företagets<br />

användning av olja och el för<br />

uppvärmning med ett förnyelsebart<br />

alternativ.<br />

Askan återförs som näring<br />

till åkrarna och dessutom<br />

kan BIOAGRO-pellets<br />

omvandlas till träkol, så kallade<br />

”biochar”, som ytterligare<br />

kan förbättra jordens<br />

kraftigt, säger han och tillägger<br />

att totalt kommer det att<br />

handla om två miljoner kubikmeter<br />

uppgraderad gas<br />

om året.<br />

Lennart Svenzén anser att<br />

det inte finns ett motsatsförhållande<br />

mellan att driva en<br />

miljöanpassad verksamhet<br />

och lönsamhet, snarare tvärtom.<br />

Själv har han sedan länge<br />

engagerat sig i just miljöfrågorna<br />

genom att bland annat<br />

bygga ett eget kommersiellt<br />

37<br />

som är yngre än tre år ser mer optimistiskt på framtiden än<br />

äldre företag. Det visar SEB:s Företagarekonoms senaste rapport<br />

med fokus på de nya företagen. Hela 62 procent av de yngsta företagen<br />

tror att den egna vinsten kommer att öka under 2011 jämfört med<br />

2010 och bara 6 procent tror på minskad vinst. Som jämförelse är<br />

det 49 procent av företag som funnits mer än tre år som tror på ökad<br />

vinst och 12 procent som räknar med en minskning av vinsten.<br />

Demonstrationsanläggningen innehåller bland annat skräddarsydda<br />

pannor för eldning av olika typer av bränslepellets.<br />

Foto: Peter Fredriksson<br />

Pellets från spannmålsavrens<br />

måste blandas med speciella<br />

tillsatser för att kunna eldas<br />

i värmepannor. Foto: Peter<br />

Fredriksson<br />

näringsvärde och även agera<br />

som ett bindningsmedel för<br />

kol i jorden.<br />

– Den nya typ av bioenergipellets<br />

som vi tagit fram<br />

kan framöver säljas till storskaliga<br />

värmeverk likväl som<br />

till en femtedel av de småskaliga<br />

pelletspannor som finns<br />

i vanliga villor, säger Sven-<br />

Olof Bernhoff<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

PROJEKTET I KORTHET:<br />

Projektet är EU-finansierat<br />

genom Leader, vilket är ett<br />

program för landsbygdsutveckling.<br />

Projektet har<br />

samma namn som det<br />

blivande aktiebolaget, det<br />

vill säga Norra Möre Bio<br />

Gas, och har letts av Pelle<br />

Hallén på LRF Sydost. Det<br />

gemensamt ägda aktiebolaget<br />

som kommer att driva<br />

verksamheten kommer<br />

troligen att heta Norra<br />

Möre Biogas AB.<br />

vindkraftverk på 0,8 MWh<br />

samt valt att elda med halm<br />

för att värma upp mangårdsbyggnaden,<br />

verkstadsdelen<br />

samt diskvattnet till ladugården.<br />

Vidare har han lagt<br />

om mjölkproduktionen till<br />

KRAV:s regelverk, vilket gör<br />

att de 70 mjölkande korna<br />

kommer att bidra med extra<br />

miljöanpassade gasråvaror.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON


38 IT & PRYLAR<br />

<br />

Så kapar kriminella ditt bolag<br />

Med hjälp av förfalskade<br />

namnteckningar kan bedragare<br />

på ett enkelt sätt kapa<br />

ditt företag och tömma det på<br />

pengar. De kan också sabotera<br />

genom att försätta verksamheten<br />

i konkurs.<br />

Rutinerna för bolagsändringar<br />

har varit desamma sedan 1897.<br />

– Vi tittar på nya möjligheter<br />

till att förbättra säkerheten, säger<br />

chefsjurist Per Nordström<br />

på Bolagsverket.<br />

I dag kan vem som helst<br />

skicka in en ändringsanmälan<br />

till Bolagsverket där man<br />

anger att företaget ska få en<br />

ny fi rmatecknare. Ärendet diarieförs<br />

samtidigt som man<br />

kontrollerar att namnteckningen<br />

överensstämmer med<br />

bolagshandlingarna.<br />

- Visst är det lätt att förfalska<br />

en namnteckning, det är<br />

ett bekymmer som fi nns på<br />

alla plan i samhället, säger<br />

Per Nordström som menar att<br />

det bästa sättet att skydda sig<br />

mot kapning är att registrera<br />

sin e-postadress eller mobiltelefonnummer<br />

hos Bolags-<br />

Pryltips<br />

Leksak eller arbetsredskap? Ibland är det<br />

svårt att dra gränsen. Vi på redaktionen<br />

tänkte i alla fall tipsa om lite prylar som kan<br />

förgylla ditt liv som små<strong>företagare</strong>. Sedan<br />

får du själv avgöra om det är lek eller allvar.<br />

Handdukar med RFID<br />

Tillhör du dem som brukar plocka med dig<br />

handdukar som tillhör hotellet? Nej, säkert<br />

inte. Men det försvinner mycket hotellhanddukar.<br />

Men snart kan det vara slut på det. Ett<br />

företag i Florida har skaffat patent på RFIDchip<br />

som ska kunna klara att tvättas.<br />

Med hjälp av dessa kan man spåra handdukar,<br />

badrockar och till och med lakan. Hotellet<br />

kan se exakt var de befi nner sig – i rummet,<br />

vid poolen eller i tvättrummet. Eller om<br />

de skulle lämna hotellet...<br />

Se upp så att ingen kapar ditt bolag genom att förfalska en ändringsanmälan. Foto: Peter<br />

Fredriksson<br />

verket som då kan maila eller<br />

sms:a så fort en bolagsändring<br />

anmäls.<br />

Agera snabbt<br />

Den här tjänsten är kostnadsfri<br />

och gör det möjligt för<br />

© caraman - Fotolia.com<br />

ägaren till företaget att agera<br />

snabbt, om det visar sig att<br />

ändringen är felaktig.<br />

Normalt sett tar det upp<br />

till fem arbetsdagar att få ut<br />

de nya bolagshandlingarna,<br />

vilket gör att en eventuell be-<br />

Perfekt för spa-anläggningar och hotell. Ett hotell i Honolulu som började använda<br />

tekniken förra sommaren har tydligen minskat stölderna av poolhanddukar<br />

från 4000 dollar per månad till 750 dollar... (Källa: Coolest Gadgets)<br />

Nyckelbox i fi ckformat<br />

Trött på nyckelknippan som gör hål i byxfi<br />

ckan? Då ska du kolla på Keyport Slide<br />

V.01 som rymmer sex nycklar. Eller också<br />

kan man stoppa in en LED-lampa i ett av<br />

facken för att få en inbyggd belysning.<br />

Nycklarna (kommer blanka, sedan måste<br />

en låssmed göra kopior på dina nycklar)<br />

skjuts in och ut med hjälp av en liten spak<br />

för snabb och enkel access. Andra tillbehör<br />

Foto: © ulga - Fotolia.com<br />

inkluderar USB-minnen och fl asköppnare.<br />

Dessutom har varje Keyport ett unikt serienummer<br />

som kan registreras och användas<br />

för att ägaren ska kunna återfå upphittade<br />

nycklar. Finns i åtta olika färger.<br />

Än så länge verkar det inte fi nnas någon<br />

svensk återförsäljare och därför måste man<br />

beställa från USA vilket blir lite krångligare.<br />

Pris 99 dollar + frakt, alltså minst 700 kr.<br />

Läs mer på www.mykeyport.com<br />

dragare inte hinner ta ut till<br />

exempel pengar på företagets<br />

bankkonto.<br />

Per Nordström menar att<br />

antalet bolagskapningar är<br />

försvinnande litet jämfört<br />

med det antal ärenden som<br />

Trådlös mus med precision<br />

Logitech Wireless Mouse M325 är en trådlös<br />

mus med scrollhjul. Jaha, tänker du<br />

– vad är det för speciellt med det? Ja, det<br />

unika sägs vara precisionen. När de fl esta<br />

möss med scrollhjul använder 18-24<br />

hack per varv så har M325 hela 72 hack.<br />

Detta ska göra att scrollningen fl yter<br />

bättre samtidigt som man får maximal<br />

kontroll och precision.<br />

En annan bra sak är att den lilla pluggen<br />

som man sätter i USB-uttaget för att<br />

musen ska få kontakt med datorn inte<br />

sticker ut så mycket att man råkar slå<br />

emot den titt som tätt. Utlovad batteritid<br />

på hela 18 månader låter också<br />

bra. Ca pris 200-300 kr.<br />

Bolagsverket hanterar. Varje<br />

år genomförs fl era hundratusen<br />

ändringar i bolag medan<br />

antalet regelrätta kapningar<br />

stannar vid 15-20 stycken.<br />

– Men visst är det ett bekymmer<br />

att kriminella upptäckt<br />

ett nytt brottsupplägg.<br />

Ofta använder man sig av en<br />

så kallad målvakt som tar ut<br />

pengarna som sedan överlämnas<br />

till dem som genomfört<br />

upplägget.<br />

E-legitimation<br />

På sikt kommer Bolagsverket<br />

troligen att förbättra säkerheten<br />

genom att införa krav<br />

på att den som anmäler en<br />

ändring i ett bolag använder<br />

sig av e-legitimation, men i<br />

dagsläget fi nns det inga konkreta<br />

planer på att genomföra<br />

några åtgärder.<br />

– Användningen av e-legitimationer<br />

i samhället behöver<br />

öka ytterligare för att<br />

göra det till ett obligatorium,<br />

säger Per Nordström.<br />

Många små<strong>företagare</strong> har<br />

riktat kritik mot att det inte<br />

går att prenumerera på bo-<br />

SÅ HÄR SKYDDAR<br />

DU DITT FÖRETAG<br />

Registrera din epostadress<br />

på tjänsten<br />

minameddelanden.se.<br />

Bolagsverket mailar då<br />

så fort en ändring i ditt<br />

företag kommit in. Vidare<br />

får du meddelande när<br />

Bolagsverket tagit emot<br />

och godkänt en årsredovisning<br />

eller delårsrapport<br />

för ditt aktiebolag. Tjänsten<br />

är kostnadsfri.<br />

lagsändringar i sina egna<br />

bolag om det fi nns fl er än<br />

en kontaktperson. Det här är<br />

vanligt i till exempel handelsbolag<br />

eller aktiebolag som<br />

består av fl era aktiva delägare.<br />

– Vi arbetar med en teknisk<br />

lösning som förhoppningsvis<br />

ska vara i drift efter sommaren.<br />

Då ska fl era kontaktpersoner<br />

kunna få meddelande<br />

vid bolagsändringar, säger<br />

Per Nordström.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

El-cykel med komfort<br />

Elcyklar, eller rättare sagt cyklar med elektrisk hjälpmotor,<br />

är en trend som kommit alltmer. Så länge det fi nns<br />

pedaler är de klassade som cyklar och inte mopeder.<br />

Den här modellen som kostar 2800 dollar (ca 17 000<br />

kr med dagens låga dollarkurs) och ska ge verkligt<br />

god komfort. Med fulladdat batteri ska det dröja<br />

nästan 50 km innan man behöver använda tramporna<br />

för att sätta hjulen i rullning. Kanske ett alternativ<br />

till tjänstebilen nu när bensinpriserna skjuter i<br />

höjden? Läs mer på www.hammacher.com<br />

Annorlunda paketfyllning<br />

Skickar ditt företag paket med produkter som behöver<br />

lite stoppning för att inte gå sönder? Kanske<br />

använder ni frigolitbitar, gamla tidningar eller<br />

luftkuddar? Nu fi nns ett nytt alternativ – skrynkliga<br />

dollarsedlar.<br />

Ja, nu är det ju inte riktiga sedlar. Valören är $00.<br />

Men annars ser det ut precis som 100-dollarsedlar.<br />

Nu får man väl vara ärlig och säga att det är ganska<br />

dyr utfyllnad. En säck med 200 sedlar kostar 15 dollar.<br />

Nästan 45 öre per sedel. Men som en kul grej ifall man<br />

vill överraska kunderna. Kanske en idé till en svensk produkt<br />

med svenska sedlar?<br />

Säljs på www.thinkofthe.com


Xxxxx<br />

ADVOKATER<br />

xxxxx<br />

Vad är ett<br />

besittningsskydd?<br />

Jag har precis startat ett<br />

företag, som skall bedriva<br />

tillverkning av kläder i mindre<br />

omfattning. Nu vet jag inte<br />

hur det kommer att gå, varför<br />

jag har en Plan B – med annan<br />

inriktning på verksamheten<br />

– om klädtillverkningen inte<br />

slår väl ut. Nyligen var jag<br />

och tittade på en fin lokal,<br />

som lämpar sig väl för båda<br />

verksamhetsinriktningarna.<br />

Då stötte jag på uttrycket<br />

besittningsskydd. Vad är det<br />

för något? Kan jag när jag vill<br />

ändra mig och bedriva annan<br />

verksamhet i lokalerna?<br />

Krizan<br />

Svar: Det är väldigt vanligt<br />

med den här typen av frågor.<br />

När det gäller besittningsskydd,<br />

finns det såväl<br />

direkt som indirekt besittningsskydd.<br />

Det direkta besittningsskyddet<br />

avser i första<br />

hand bostadslägenheter,<br />

medan det indirekta rör uthyrning<br />

av lokal. I Ditt fall<br />

är det alltså ett indirekt besittningsskydd,<br />

eftersom det<br />

skall bedrivas en rörelse i lokalerna.<br />

Det indirekta besittningsskyddet<br />

är svagare än det<br />

direkta, vilket bland annat<br />

innebär, att en lokalhyresgäst<br />

kan tvingas avflytta, om<br />

exempelvis hyresvärden vill<br />

förändra hyresvillkoren (nästan<br />

regelmässigt hyreshöjning<br />

i samband med avtalstidens<br />

utgång), och hyresgästen<br />

inte vill eller kan acceptera<br />

förändringarna. Vid<br />

sådant förhållande kan dock<br />

hyresvärden tvingas ställa<br />

upp med ersättningslokal eller<br />

utge skadestånd till hyresgästen,<br />

om hyreshöjningen<br />

inte är marknadsmässig.<br />

För att kunna kräva skadestånd<br />

krävs dock inte bara en<br />

materiellt korrekt bedömning,<br />

utan även att viss formalia<br />

uppfyllts, bland annat<br />

genom hänskjutande till hyresnämnden.<br />

Ibland vill hyresvärden,<br />

att hyresgästen<br />

skall avstå från sitt besittningsskydd,<br />

vilket kan utgöra<br />

ett krav från hyresvärdens<br />

sida, innan avtal ingås.<br />

FRÅGA EXPERTERNA<br />

Rådgivningspanelen<br />

Medlemmar i FöretagarFörbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av <strong>Fria</strong> Företagare<br />

samlar vi några av de frågor som panelen har stött på flera gånger eller frågor som är aktuella och intressanta att dela med sig<br />

av till alla medlemmar. Har du en fråga till rådgivningspanelen eller vill ha råd av dem, kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad<br />

till max tre x 15 min per år och medlem.<br />

Lars Andersson<br />

Rosenberg Advokatbyrå,<br />

Helsingborg<br />

Thorbjörn Hilleskog<br />

Advokatfirman Nova, Malmö<br />

Bertil Strid<br />

Amber Advokatbyrå, Värnamo<br />

Magnus Hedenberg<br />

Advokaterna Bring & Bergkvist HB,<br />

Göteborg<br />

Lars Halldin<br />

Advokatfirman Halldin AB, Göteborg<br />

Johan Engborg<br />

Advokatfirman Nova, Stockholm<br />

Lasse Gärdlund<br />

Advokataktiebolaget Gärdlund AB<br />

Norrtälje<br />

Göran Smedberg<br />

10zing Advokatbyrå, Stockholm<br />

Per Larsson<br />

Advokatfirman Abersten HB<br />

Sundsvall<br />

Lars-Håkan Lindberg<br />

Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå<br />

PATENT OCH VARUMÄRKEN<br />

Lars Göransson<br />

Groth & Co, Stockholm<br />

När man hyr lokal gäller det att vara noga vid kontraktsskrivandet.<br />

Foto © Monkey Business - Fotolia.com<br />

När det gäller förändring<br />

av företagets verksamhet<br />

krävs oftast hyresvärdens<br />

samtycke. Även hyresnämnden<br />

kan ge tillstånd till förändradverksamhetsinriktning,<br />

om hyresgästen haft lokalen<br />

längre tid än två år och<br />

dessutom har beaktansvärda<br />

skäl för en ändrad användning,<br />

samt om hyresvärden<br />

inte har befogad anledning<br />

att motsätta sig förändringen.<br />

En sak som är viktig att<br />

påpeka är, att Du eller Ditt<br />

bolag ibland måste söka tillstånd<br />

för en förändring av<br />

verksamheten, till exempel<br />

om Du skall gå från klädestillverkning<br />

till restaurangverksamhet.<br />

Om de av Dig tänkta inriktningarna<br />

inte avviker särskilt<br />

mycket från varandra,<br />

kan Du alltid försöka få med<br />

båda verksamhetsbeskrivningarna,<br />

i samband med att<br />

Du ingår hyresavtalet. Då har<br />

hyresvärden svårt att i efterhand<br />

säga nej till den ändrade<br />

inriktningen. Vid stora<br />

förändringar av verksamheten<br />

kan lokalerna behöva<br />

anpassas därefter. Större ingrepp<br />

kräver hyresvärdens<br />

tillstånd. Om Du inte är noggrann<br />

i detta avseende, kan<br />

det – förutom kostsamma investeringar<br />

när förändringarna<br />

görs – medföra ett krav på<br />

återställande vid hyrestidens<br />

utgång. Här är alltså mycket<br />

att tänka på.<br />

I övrigt finns det en mängd<br />

frågor, som är viktiga att ta<br />

ställning till inför tecknande<br />

av ett hyreskontrakt. Därför<br />

kan det vara idé att söka<br />

hjälp av en specialist inom<br />

området.<br />

ADVOKAT<br />

THORBJORN.HILLESKOG@NOVA.SE<br />

ADVOKATFIRMAN NOVA, MALMÖ<br />

FÖRSÄKRINGAR<br />

Lennart Berg<br />

Advise Risk & Försäkring AB<br />

Malmö<br />

KREDITFRÅGOR<br />

Robert Neufeld<br />

Neufelds Credit Information AB<br />

Hägersten<br />

LOKALER<br />

Lona Forslid<br />

Auktoriserad fastighetsmäklare<br />

Stockholm<br />

Tre varningar<br />

– uppsägning?<br />

Hallå Panelen, jag äger och<br />

driver ett IT-företag, som har<br />

sex anställda. Dessvärre har<br />

jag en hel del problem med en<br />

av de anställda som ”strular”.<br />

Han har nu fått tre varningar –<br />

en för att han kommer försent<br />

då och då, en för att han tog<br />

ut en semesterdag utan att<br />

säga till i förväg, och en för<br />

att han var väldigt otrevlig<br />

mot en kund. Kan jag säga<br />

upp honom nu efter dessa tre<br />

varningar? Anton<br />

Svar: Tyvärr är det inte så lätt<br />

att säga upp någon på grund<br />

av personliga skäl. Ibland är<br />

en förseelse så allvarlig, att<br />

man kan säga upp direkt, eller<br />

till och med avskeda, utan<br />

någon varning, t.ex. då arbetstagaren<br />

stulit eller bedrivit<br />

konkurrerande verksamhet<br />

el. dylikt, och ibland<br />

krävs flera varningar och<br />

även andra insatser.<br />

Varje förseelse måste ses<br />

för sig, och allvaret i varje en-<br />

skilt ”misstag” bedömas särskilt.<br />

Har din anställde satt i<br />

system att komma för sent,<br />

eller om hans uppträdande<br />

mot kunden var flagrant felaktigt,<br />

så skulle det kunna<br />

vara grund för uppsägning.<br />

Det krävs dock en noggrann<br />

analys mer i detalj, så jag rekommenderar<br />

dig att konsultera<br />

en arbetsrättsjurist<br />

för en helhetsbedömning.<br />

Däremot är det bra att du<br />

skriver varningar, för att på<br />

så sätt markera att du inte accepterar<br />

ett visst beteende -<br />

annars blir det också svårt att<br />

åberopa sådana händelser i<br />

efterhand, om något ytterligare<br />

skulle inträffa.<br />

ARBETSRÄTTSEXPERT<br />

MAGNUS.WEIDENHAIJN@NOVA.SE<br />

ADVOKATFIRMAN NOVA,<br />

STOCKHOLM<br />

Försenad<br />

fakturering<br />

Vårt företag utförde ett<br />

uppdrag åt en av våra kunder<br />

i november förra året, alltså<br />

39<br />

2010. Av olika skäl blev vi inte<br />

klara med att skicka fakturan<br />

förrän två månader senare, i<br />

januari 2011. Nu vägrar kunden<br />

att betala och hänvisar till att<br />

vi skickat fakturan för sent och<br />

att kunden redan har stängt<br />

sitt bokslut 2010. Är det verkligen<br />

korrekt? Karl-Erik<br />

Svar: Nej, det är fel. Om man<br />

inte har kommit överens om<br />

annan preskriptionstid, har<br />

man rätt att åberopa en fordran<br />

i 10 år (dock endast tre<br />

år i konsumentförhållande).<br />

Det är naturligtvis inte lämpligt<br />

att avvakta fakturering<br />

så länge, men strikt juridiskt<br />

kan kunden inte slippa betalning,<br />

även om du dröjer<br />

med att framställa kravet.<br />

Det faktum att din kund har<br />

stängt sitt bokslut har inte<br />

med fordringens giltighet att<br />

göra, så du kan lugnt vidhålla<br />

krav på betalning för din faktura.<br />

ADVOKAT<br />

JOHAN.ENGBORG@NOVA.SE<br />

ADVOKATFIRMAN NOVA,<br />

STOCKHOLM<br />

Man kan inte säga upp folk hur som helst. Räcker det med tre varningar? undrar en av frågeställarna<br />

denna gång. Foto © nyul - Fotolia.com


40 BOKTIPS<br />

<br />

Praktiska handböcker och inspiration<br />

Digital marknadsföring och Skatteverkets metoder<br />

Tänk som en turk : om du vill Handbok: Om Skatteverket<br />

lyckas i Sverige<br />

kommer<br />

av Antonia Stackelberg och av Trond Sefastsson<br />

Kadim Akca<br />

200 sidor<br />

Förlag: Bokförlaget Arena Förlag: Efron & Dotter<br />

163 sidor<br />

www.efron.se<br />

www.arenabok.se<br />

Här i tidningen har vi ge-<br />

Man kan sammanfatta den nom åren lyft fram ett antal<br />

här boken med citatet “Är du skräckexempel på hur det<br />

svensk tycker du säkert att kan gå när Skatteverket blir<br />

det fi nns en massa dåliga sa- övernitiska i sin myndighetsker<br />

också. Som höga skatter, utövning. I jakten på rikti-<br />

dåliga politiker eller byråkraga ekonomiska brottslingar<br />

tiskt krångel. Känner du igen anklagas oskyldiga företaga-<br />

dig kan jag bara säga en sak: re. I vissa fall fortsätter Skat-<br />

sluta upp med det och skaffa teverket att kräva pengar av<br />

perspektiv. Folk jorden runt <strong>företagare</strong> som ändå frikänts<br />

suktar efter dina förutsätt- i domstol. I många skattemål<br />

ningar. Så länge du inte pla- är man näst intill rättslös.<br />

nerar att engagera dig poli- Men det fi nns saker som<br />

tiskt, tacka för att någon an- kan underlätta om man skulnan<br />

gör det, notera alla förle hamna i den situationen,<br />

delar och jobba på.”<br />

att bli föremål för en gransk-<br />

Läs även intervjun med Kaning. Inte minst genom att<br />

dim på sid 27. Blir du mer in- ha alla sina papper i ordning Framtiden väntar inte.<br />

tresserad av hans historia så och dokumentera allt. Stefan Fölster och Johan<br />

läs den här boken.<br />

I den här boken ger förfat- Kreicbergs (red)<br />

taren tips på vad man gör, 144 sidor<br />

Den snälla <strong>företagare</strong>n<br />

om Skatteverket kommer Ekerlids Förlag AB<br />

av Jenny Forsberg<br />

för att göra en revision. Men www.ekerlids.com<br />

Förlag: TUK Förlag<br />

framför allt får du mycket Vi vill gärna se en bild av<br />

205 sidor<br />

bakgrund till vad som gör att Sverige som ett högteknolo-<br />

www.tuk.se<br />

Skattverket fi nner anledning giskt land som ligger längre<br />

Författaren Jenny Forsberg att misstänka skattefi ffel i ett fram än de fl esta andra. Vi<br />

punkterar myten om den företag. Alltifrån kontantbe- lägger ut jobb i låglönelän-<br />

hänsynslöse <strong>företagare</strong>n som räkningar som kan leda till der som vi inte längre vill<br />

är beredd att sälja sin egen att de anser att den lön du utföra själva men behåller<br />

mor för att tjäna en slant. Bo- plockar ut är för låg för att forskning och utveckling här.<br />

ken är lättläst med många il- rimligen kunna leva på till Problemet är att den bilden<br />

lustrationer och rutor med jämförelser av omsättningen inte riktigt längre stämmer.<br />

exempel. I intervjun nedan och vinsten med andra före- De nya jobb som skapas<br />

berättar hon mer om själva tag i din bransch.<br />

i Sverige är allt oftare enk-<br />

boken och tankarna bakom Kort sagt en nyttig bok för la och bidrar inte till att öka<br />

den.<br />

alla små<strong>företagare</strong> att läsa. landets produktivitet. Förfat-<br />

Det är lönsamt att vara snäll<br />

Bilden av att framgångsrika<br />

<strong>företagare</strong> måste vara tuffa<br />

och hänsynslösa är fel. Jenny<br />

Forsberg menar tvärtom att<br />

det är lönsamt att vara snäll,<br />

i sin nya bok “Den snälla<br />

<strong>företagare</strong>n”.<br />

Jenny är språkkonsult i<br />

svenska och driver soloföretaget<br />

Klartext sedan 2002.<br />

Hon hjälper företag och<br />

myndigheter att skapa begripliga<br />

texter där budskapet<br />

når fram till läsarna. Det gör<br />

hon till exempel genom att<br />

skriva och omarbeta texter<br />

eller ta fram riktlinjer för hur<br />

kunderna ska skriva. Vi ber<br />

henne defi niera snäll.<br />

– Jag menar att det handlar<br />

om att vara omtänksam<br />

och hjälpsam mot sina kun-<br />

der, kolleger och samarbetspartners<br />

men också mot sina<br />

konkurrenter och inte minst<br />

mot sig själv. Att vara en snäll<br />

<strong>företagare</strong> betyder däremot<br />

inte att man är mesig eller<br />

har svårt att säga nej. I det<br />

snälla företagandet ingår att<br />

man gör det man behöver för<br />

att företaget ska gå med vinst,<br />

säger Jenny Forsberg.<br />

sig för att få tillvaron<br />

att gå ihop. Som<br />

snäll <strong>företagare</strong> respekterar<br />

man självklart<br />

även kunden i<br />

en förhandling eller<br />

en säljsituation och<br />

letar efter en lösning<br />

som båda tjänar<br />

på.<br />

Måste man inte vara tuff i<br />

Det är viktigt att<br />

vara snäll när man<br />

förhandlingar?<br />

är stor, är det lika<br />

– Jag tycker inte att det fi nns viktigt även som<br />

någon motsättning mellan små<strong>företagare</strong>?<br />

att vara bra på att förhandla – Absolut! Om<br />

och att vara snäll. En snäll fö- du är snäll mot din omretagare<br />

respekterar sig själv givning kommer du att byg-<br />

och sin egen tid och vet att ga ett nätverk som gillar dig<br />

man måste ta tillräckligt be- och det du gör. Inte bara nöjtalt<br />

för det man gör – så att da kunder utan även samar-<br />

man inte behöver jobba ihjäl betspartners och andra i ditt<br />

tarna försöker i boken utreda<br />

vad det är som gör att Sverige<br />

tappat sin position och vad<br />

som kan göras för att åter bli<br />

ett av världens rikaste länder.<br />

Tydligt visar det sig att<br />

det svenska skattesystemet<br />

många gånger verkar hämmande<br />

på många sätt. Stora<br />

IT-jättar som Google har<br />

hittills valt bort Sverige pga<br />

höga energiskatter och istället<br />

etablerat anläggningar i<br />

bland annat Finland. Många<br />

svenskar väljer att inte byta<br />

jobb till mer utvecklande,<br />

spännande och välbetalda<br />

tjänster eftersom skattesystemet<br />

gör att det blir minimal<br />

utdelning i plånboken när en<br />

nätverk<br />

kommer att sprida ditt namn<br />

vidare och rekommendera<br />

dig till andra. På så sätt ger<br />

det snälla företagandet mer<br />

affärer för små<strong>företagare</strong>n.<br />

Du skriver att även kunderna<br />

ska vara snälla, ska man välja<br />

bort vissa kunder?<br />

– Tänk dig en kund som<br />

hela tiden får dig att känna<br />

att du blir manipulerad och<br />

att kunden kör med dig precis<br />

som hon vill. Det är snällt<br />

mot dig själv att undvika den<br />

kunden, eftersom du kommer<br />

att må bättre utan henne.<br />

Men det är också snällt<br />

mot kunden; uppenbarligen<br />

har ni olika sätt att se på<br />

världen, och det är bättre för<br />

kunden om du låter henne<br />

hitta en leverantör som delar<br />

hennes synsätt. Som <strong>företagare</strong><br />

kan man förstås också<br />

ha perioder – i en svacka eller<br />

under en uppbyggnadsfas –<br />

när man känner sig tvingad<br />

att jobba även med kunder<br />

alltså ingenting med sjukdomar<br />

att göra. Däremot är<br />

det en beteckning på reklam<br />

som är smittsamma och sprider<br />

sig viralt från person till<br />

person, inte minst via sociala<br />

nätverk. Du vet fi lmsnuttarna<br />

som du får tips om av en kompis<br />

och som du sedan skickar<br />

vidare till kollegor och vänner.<br />

Den här boken ger dig<br />

baskunskaper om hur det<br />

fungerar och kanske inspiration<br />

till hur du själv skulle<br />

kunna skapa en viral kampanj.<br />

Fast ärligt talat så kostar<br />

ofta de mest framgångsrika<br />

kampanjerna en hel del<br />

pengar att producera, även<br />

om spridningen blir nästan<br />

gratis.<br />

löneökning till största delen<br />

Digitala kampanjer – digit.<br />

av Anders Häger Jönson<br />

110 sidor<br />

går bort i skatt.<br />

Förlag: Liber<br />

På samma sätt har Sverige www.liber.se<br />

svårt att konkurrera om loka- Ännu en ganska tunn bok<br />

lisering av företag eftersom som hjälper <strong>företagare</strong> att<br />

konkurrerande länder erbju- navigera i det digitala landder<br />

bättre förutsättningar. skapet. Faktum är att virus-<br />

Det är ett komplext problem, marknadsföring också fi nns<br />

men den viktigaste slutsatsen med på ett hörn i den här bo-<br />

är ändå att Sverige inte är en ken. Den är lättläst och ger en<br />

skyddad verkstad. Vi kan inte hel del för den som inte har<br />

ignorera vad som händer i någon erfarenhet. Om du re-<br />

andra länder.<br />

dan har jobbat med kampanjer<br />

på internet fi nns det för-<br />

Virusmarknadsföring – digit. modligen inte så mycket nytt<br />

av Emil Holmström<br />

i den här boken även om den<br />

96 sidor<br />

ger fl era bra “att tänka på”-<br />

Förlag: Liber<br />

punkter när du plockar fram<br />

www.liber.se<br />

Virusmarknadsföring har<br />

en digital kampanj.<br />

som inte är snälla. Gör det i så<br />

fall, men glöm inte bort vart<br />

du är på väg.<br />

Hur fi ck du idén till boken?<br />

– Jag retade mig på nidbilden<br />

av <strong>företagare</strong>n som någon<br />

som går över lik för att få<br />

igenom sina affärer. Jag tycker<br />

inte att det stämmer. I stället<br />

blir jag inspirerad av <strong>företagare</strong><br />

i min omgivning som<br />

driver företag på det snälla<br />

sättet – och som är framgångsrika.<br />

Resultatet blev<br />

Den snälla <strong>företagare</strong>n.<br />

– Tidigare har jag skrivit<br />

“Tydliga texter – snabba skrivtips<br />

och språkråd”. Den snälla<br />

<strong>företagare</strong>n är min andra bok<br />

och det ska bli många fl er!<br />

TEXT: SÖLVE DAHLGREN


Astrid skrev kokbok för chefer<br />

Astrid Boisen har jobbat som<br />

chef och med chefer i många<br />

storföretag. Nu har hon skrivit<br />

en bok om kommunikation<br />

och ledarskap.<br />

– Det är en kokbok i hur det är<br />

att vara chef, förklarar hon.<br />

Volvo, Skatteverket, Ericsson<br />

och IBM. Det är några av<br />

alla storföretag som Astrid<br />

Boisen jobbat i som konsult.<br />

– Min trognaste uppdragsgivare<br />

har varit Volvo Personvagnar.<br />

Där arbetade jag först<br />

som anställd och sedan som<br />

konsult med kompetensutveckling.<br />

Det som främst slog<br />

mig när jag kom till företaget<br />

var den dåliga möteskulturen.<br />

Mötena var ostrukturerade,<br />

inte så kreativa och inte<br />

effektiva.<br />

Populär utbildning<br />

Det ledde till att Astrid Boisen,<br />

på uppdrag av PG Gyllenhammar,<br />

fick utveckla<br />

konceptet med träning av<br />

de självstyrande grupperna<br />

på den splitternya fabriken<br />

i Uddevalla. Hon sa upp sig<br />

från Volvo för att driva projektet<br />

vidare som egen <strong>företagare</strong><br />

samtidigt som hon utvecklade<br />

idén kring det kreativa<br />

ledarskapet vidare.<br />

– Det var en hemmasnickrad<br />

utbildning som blev riktigt<br />

bra och populär. Jag an-<br />

Carl-Johan Gestrup: Ledarens dilemma<br />

Om jag leder en grupp människor,<br />

vad behöver jag veta,<br />

för att de ska bli ett team<br />

– kunna uträtta mer tillsammans<br />

än sammantaget var<br />

och en för sig? Jo, jag vill veta,<br />

vad som driver dem, vilka förväntningar<br />

de har, hur de helst<br />

kommunicerar och samverkar<br />

med andra.<br />

Ledarens dilemma är att<br />

det beteende som räddar<br />

vissa medarbetare från frustration,<br />

samtidigt kan skapa<br />

frustration hos andra, som<br />

har helt andra behov!<br />

I en heterogen grupp finns<br />

nämligen en rad inte sällan<br />

motstridiga krav på ledarskapet.<br />

Vad som är stimulerande<br />

eller spännande finns i be-<br />

Astrid Boisen har provat på<br />

jobb i storföretag men trivs<br />

bäst som små<strong>företagare</strong> -<br />

med uppdrag av många stora<br />

företag. Nu delar hon med<br />

sig av sina kunskaper i en ny<br />

bok. Foto: Malin Nilsson<br />

vände sunt förnuft och inga<br />

konstigheter, säger Astrid<br />

Boisen.<br />

Trivs som små<strong>företagare</strong><br />

Sitt aktiebolag startade hon<br />

på 1980-talets andra hälft.<br />

Hon medger gärna att det<br />

inte alltid har varit en dans<br />

på rosor att vara egen <strong>företagare</strong>.<br />

Men hon trivs och det<br />

har gått riktigt bra.<br />

– Jag har varit både anställd<br />

och egen <strong>företagare</strong> omväxlande<br />

i många år, men har<br />

alltid trivts fantastiskt med<br />

att driva en egen rörelse. Man<br />

är nära besluten och ser resultaten<br />

av varje ansträng-<br />

traktarens öga. Den chef, som<br />

känner sina medarbetares behov,<br />

kan bemöta dem utifrån<br />

vad som motiverar var och en<br />

bäst. Olikhet är rätt, och olikheter<br />

kommer alltid fram.<br />

Vad vi inspireras av, vad<br />

som är viktigt för oss, våra<br />

normer och det oberoende vi<br />

har behov av – allt är en personlig<br />

unik mix. Chefens förmåga<br />

att möta alla dessa skilda<br />

förväntningar påverkar i<br />

hög grad motivation och resultat.<br />

Personligt inriktat ledarskap<br />

är svårt. Helst ska vi<br />

bemanna en grupp så att den<br />

består av människor som är<br />

olika, för olikhet driver fram<br />

kreativitet i gruppen.<br />

Ge en grupp människor<br />

med skilda behov i stort sett<br />

UTVECKLA DIG OCH DITT FÖRETAG<br />

Succé för uppfinning. Jonas Carlssons sinnrika ogrässkärare<br />

som <strong>Fria</strong> Företagare tidigare skrivit om har tagit<br />

honom till final i miljötekniktävlingen Nordic Cleantech<br />

100 000 000<br />

Final Event. Uppfinningen monteras på en traktor och är<br />

särskilt effektiv mot tistel som kan bekämpas på ett miljöanpassat<br />

sätt utan kemikalier. Ogrässkäraren har tidigare<br />

fått Karlskrona kommuns miljöpris.<br />

ning direkt. Varje sak man<br />

gör som är bra märks direkt<br />

och tvärtom.<br />

Boisen menar att det viktigaste<br />

som små<strong>företagare</strong> är<br />

att kunna leda sig själv.<br />

– Det spelar ingen roll om<br />

du inte har någon anställd,<br />

om du inte kan leda dig själv<br />

då fungerar det inte. Kommunikation<br />

är det viktigaste<br />

verktyget som ledare. En del<br />

företag går dåligt trots att det<br />

kan vara en skicklig yrkesman<br />

som leder det, men han eller<br />

hon leder då inte sig själv på<br />

ett klokt sätt. Som egen<strong>företagare</strong><br />

är du dessutom både<br />

VD och städerska, det gäller<br />

att ratta mycket, säger Astrid<br />

Boisen.<br />

Ny bok<br />

Egentligen har hon skrivit två<br />

böcker, men den första ham-<br />

samma förutsättningar i jobbet,<br />

och det leder med nödvändighet<br />

till att en del blir<br />

nade i malpåse. Den nyss utgivna<br />

”Kokbok för chefer &<br />

vanligt folk” är en rolig men<br />

nyttig bok för chefer.<br />

nöjda och andra missnöjda.<br />

Det gäller bland annat frihet<br />

och begränsningar, alltså av-<br />

– Jag har illustrerat boken<br />

själv. Till varje text finns en<br />

förklarande bild. Egentligen<br />

är det en förfining av de loggböcker<br />

jag skrivit till mina<br />

uppdragsgivare efter varje<br />

avslutat projekt.<br />

Astrid Boisen menar att det<br />

finns skillnader mellan att<br />

leda ett stort och ett litet företag,<br />

men kommunikationsmässigt<br />

är det mest likheter.<br />

– Många chefer känner inte<br />

sig själva och det kan vara ett<br />

problem. Man ser sig själv ur<br />

en synvinkel och från ett perspektiv,<br />

medarbetarna ser en<br />

från andra vinklar.<br />

Somliga che-<br />

Erbjudande till<br />

FöretagarFörbundets<br />

medlemmar: Köp Kokbok<br />

för chefer till medlemspris<br />

Kokbok för chefer & vanligt folk av Astrid Boisen har<br />

många tips även för små<strong>företagare</strong>n. Till och med<br />

om du bara är chef över dig själv. Som medlem<br />

i FöretagarFörbundet erbjuder vi i samarbete med<br />

Hoi Förlag dig att köpa boken till specialpris.<br />

Medlemspris 249 kr inkl moms & frakt<br />

(ordinarie pris ca 300 kr).<br />

Skicka din beställning till order@hoi.se och ange<br />

hur många böcker du vill ha, ditt företagsnamn,<br />

organisationsnummer samt din adress. Fakturan<br />

skickas tillsammans med boken. Skriv också i mailet<br />

att du är medlem i FöretagarFörbundet så får du specialpriset.<br />

Personligt inriktat ledarskap är svårt. Helst ska vi bemanna en<br />

grupp så att den består av människor som är olika, för olikhet<br />

driver fram kreativitet i gruppen. Foto: © nyul - Fotolia.com<br />

vägningen mellan att se lockelsen<br />

i en utmaning – eller istället<br />

sakna stödet av en begränsning.<br />

Olikhet signaleras på flera<br />

sätt. En del fungerar bäst,<br />

när de jobbar tillsammans<br />

med andra, motivationen tar<br />

snabbt slut, om det blir för<br />

ensamt. Andra jobbar helst<br />

ensamma, de tänker bäst i<br />

lugn och ro. I tempot skiljer vi<br />

oss också åt, en del tycks jämt<br />

halvspringa, andra har konstant<br />

en mer eftertänksam<br />

och långsammare stil.<br />

Även hur noggrant vi slutför<br />

en uppgift varierar. Detaljerna<br />

är viktiga, anser en del,<br />

medan andra menar att de<br />

stora dragen räcker. Också<br />

det vi ser, uppfattar vi olika.<br />

41<br />

Mojang AB är Markus Perssons företag. Sveriges<br />

snabbast växande småföretag som ännu inte lämnat in<br />

sin första årsredovisning men som väntas redovisa en<br />

omsättning på 100 miljoner kronor. Den enda produkten<br />

är inte färdigutvecklad men har redan sålts i 1,8 miljoner<br />

exemplar á 9,95 euro. Datorspelet Minecraft som<br />

kallas ”ett avancerat Legospel”. En framgångssaga.<br />

fer är skraja för att ta reda på<br />

hur andra personer upplever<br />

dem och det kan skapa ängsliga<br />

chefer. Det är aldrig bra.<br />

Det som är bra är att det går<br />

att förändra på ett enkelt sett<br />

om man reflekterar och börjar<br />

kommunicera kreativt, säger<br />

Boisen.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM<br />

Fotnot: Boken “Kokbok för chefer<br />

& vanligt folk” utkom i slutet<br />

av mars. Läs mer om Astrid och<br />

boken på astridboisen.hoi.se<br />

Vi ser det vi vill se, och det vi<br />

vill se utgår från den personliga<br />

värdekarta vi har i hjärnan,<br />

som avgör hur vi betraktar<br />

världen.<br />

En chef präglas också av sin<br />

personlighet och bör fråga<br />

sig: Hur är det med min inställning<br />

till risk, min kommunikation,<br />

min uppföljning,<br />

min initiativförmåga?<br />

Utifrån hur jag själv är som<br />

chef vill jag veta, vem som<br />

kompletterar mig bäst i teamet,<br />

respektive vilka som är<br />

lika mig. Är det svårt att själv<br />

hitta fram, kan en coach ge<br />

perspektiv och distans på<br />

vem man är.<br />

CARL-JOHAN GESTRUP<br />

WWW.FRAGETEKNIK.SE


42 TIPS FÖR SMÅFÖRETAGARE<br />

<br />

Foto: © Gina Sanders, Fotolia.com<br />

Med KBT, kognitiv beteendeterapi,<br />

kan inte bara panikattacker<br />

och sömnsvårigheter<br />

trollas bort. Metoden används<br />

även för att snabbt och effektivt<br />

komma tillrätta med<br />

olika typer av problem inom<br />

näringslivet.<br />

Det är ingen överdrift att<br />

påstå att KBT är den mest<br />

omskrivna terapiformen under<br />

de senaste åren. Uppseendeväckande<br />

reportage i<br />

tidningar och teve där människor<br />

botats från spindel-<br />

och ormfobier har gjort att<br />

de flesta känner till metoden<br />

som började användas på<br />

1980-talet.<br />

Något förenklat kan man<br />

säga fokus i behandlingen är<br />

klientens tankar, känslor och<br />

beteende. Därefter arbetar<br />

man aktivt med att förändra<br />

destruktiva beteendemönster.<br />

Småföretag kunder<br />

Men även om KBT är en behandlingsform<br />

som kan användas<br />

vid de flesta psykiska<br />

problem på individnivå finns<br />

det fler områden som är intressanta.<br />

Småföretag bör höja sina priser<br />

Många små<strong>företagare</strong> tar för<br />

lite betalt. Till slut riskerar de<br />

hamna i en viss prisklass. Det<br />

anser Karin Klerfelt på företaget<br />

Astarcan.<br />

Företaget Astarcan utbildar<br />

folk i entreprenörskap<br />

via bland annat länsstyrelsen<br />

i Stockholm. Karin Klerfelt<br />

har de senaste åren mött flera<br />

små<strong>företagare</strong> och hon anser<br />

att de tar för dåligt betalt.<br />

– Antingen har man ett<br />

högre pris och kan då ha en<br />

lägre volym eller så har man<br />

ett lågt pris och måste då<br />

kompensera med en högre<br />

volym. Tyvärr fastnar många<br />

små<strong>företagare</strong> mitt i säcken<br />

eftersom de tar för lite betalt<br />

och därmed erbjuder för låga<br />

priser och samtidigt säljer för<br />

lite, säger Klerfelt i ett pressmeddelande.<br />

Om man istället väljer att<br />

öka prisnivån bör man profi-<br />

<br />

<br />

-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

KBT lönar sig även för småföretag<br />

KBT fungerar både som stöd till individer likväl som företag med flera anställda. Foto: Peter Fredriksson<br />

Karin Folkar är legitimerad<br />

psykolog och organisationskonsult<br />

på den privata<br />

psykologmottagningen KBTgruppen<br />

i Stockholm, som<br />

ofta har små<strong>företagare</strong> som<br />

uppdragsgivare. Hon menar<br />

att eftersom KBT är en beprövad<br />

metod som ger snabba<br />

och konkreta resultat fungerar<br />

analysen lika bra i näringslivet.<br />

– KBT ger en tydlig genomlysning<br />

av vilka destruktiva<br />

beteendemönster man vill<br />

komma åt i ett företag, men<br />

kan också öka effektiviteten<br />

i ett redan vinstdrivande företag,<br />

säger hon och tillägger<br />

att för företag arbetar hon<br />

utifrån Organizational Behavior<br />

Management, OBM.<br />

Efter att ha gjort en beteendeanalys<br />

på organisations-<br />

nivå där hon undersöker ett<br />

problem, till exempel att företaget<br />

anser att de anställda<br />

gör för mycket eller för litet<br />

av olika arbetsuppgifter,<br />

spaltar hon upp önskade delmål<br />

och mål.<br />

Ökad lönsamhet<br />

– Vi tittar särskilt på vilka<br />

beteenden som företagsledningen<br />

tror premieras och<br />

Många är rädda för att höja sina priser, speciellt små<strong>företagare</strong>. Ibland av rädsla för att förlora<br />

kunder. Foto © Klaus-Peter Adler - Fotolia.com<br />

<br />

1<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

SÅ HÖJER DU PRISET,<br />

ENLIGT KARIN KLERFELT<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

vilka beteenden som släcks<br />

ut i verkligheten, säger Karin<br />

Folkar som berättar att på ett<br />

mindre företag ville man öka<br />

antalet bokade kundbesök<br />

för några av säljarna i företaget.<br />

Här fick chefen i uppdrag<br />

att under en veckas tid föra<br />

dagbok över sina egna beteenden<br />

gentemot sina säljare.<br />

– Det visade sig att chefen<br />

lera sig därefter<br />

med högre kvalitet<br />

och exklusivitet.<br />

Det är<br />

en av småföretagarnasfördelar<br />

jämfört med<br />

stora leverantörer,<br />

anser Karin<br />

Klerfelt.<br />

Att sänka<br />

priserna, hålla<br />

samma kvalitet<br />

och göra allt för<br />

kunderna, är i<br />

längden ohållbart,<br />

tycker entreprenörsproffset.<br />

I längden<br />

fungerar det inte för en små<strong>företagare</strong><br />

med lägre resurser<br />

vad gäller personal och kapital.<br />

Mentala hinder<br />

Karin Klerfelt hoppas att<br />

många små<strong>företagare</strong> tog tag<br />

i problemet direkt i januari,<br />

uppmuntrade de säljare som<br />

det redan gick bra för, medan<br />

de säljare som hade färre<br />

kundmöten inte fick lika<br />

mycket tid med chefen. När<br />

chefen ändrade sitt beteende<br />

och ägnade mer tid åt de<br />

försummade säljarna kom de<br />

ikapp sina kollegor och nu<br />

går företaget ännu bättre än<br />

det gjorde innan.<br />

– Forskning visar att 80<br />

procent av våra beteendeförändringar<br />

är konsekvensstyrda<br />

medan endast 20 procent<br />

styrs av uppmaningar<br />

och bestraffningar. Därför är<br />

det viktigt att arbeta med att<br />

förstärka rätt beteende, inte<br />

fastna i uppmaningar och bestraffningar.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

KBT ARBETAR MED ATT<br />

FÖRÄNDRA DESTRUKTIVA<br />

<br />

<br />

<br />

KBT OMFATTAR<br />

<br />

<br />

som brukar vara en mager<br />

månad för mindre företag.<br />

– Januari är en mager månad<br />

överlag, som små<strong>företagare</strong><br />

har du det än värre.<br />

December är en kort månad,<br />

med få dagar att sälja och<br />

fakturera på. Det finns en väg<br />

ut, nämligen genom att höja<br />

priserna. Undersökningen<br />

visar tydligt att det främst är<br />

mentala hinder som gör att<br />

små<strong>företagare</strong> inte tar vara<br />

på möjligheten att jacka upp<br />

priset, säger Klerfelt.<br />

Undersökningen hon hänvisar<br />

till gjordes 2010. Den<br />

gällde hur mycket små<strong>företagare</strong><br />

ansåg sig kunna höja<br />

sina priser. Totalt svarade 156<br />

företag i Stockholm, Malmö<br />

och Ronneby.<br />

TEXT: TOBIAS SANDBLOM


Brännvinskungen dominerade<br />

marknaden på 1800-talet<br />

Brännvinskungen L.O. Smith<br />

började med två tomma händer<br />

men lyckades bygga upp<br />

ett företagsimperium. Under<br />

en period var han Sveriges<br />

rikaste man, men snart kom<br />

bakslagen som gjorde att han<br />

dog utblottad 1913.<br />

LEGENDEN<br />

Lars Olof Olssons föräldrar<br />

drev ett mindre lantbruk men<br />

bestämde sig för att expandera<br />

och köpa en större gård.<br />

De ekonomiska kalkylerna<br />

höll inte och verksamheten<br />

gick omkull, vilket gjorde att<br />

sonen fi ck bo hos familjens<br />

bekant konsul Carl Smith.<br />

Konsuln menade att sonen<br />

borde gå i skolan men redan<br />

efter två år hade den blivande<br />

företagsmagnaten bestämt<br />

sig för att han lärt sig det som<br />

han behövde veta och att nu<br />

var det arbete eller affärer<br />

som gällde.<br />

Tidig affärstalang<br />

Under den första anställ-<br />

Det var strax efter midnatt och<br />

en inbrottstjuv hade brutit sig in<br />

på ett företag. Han trodde att alla<br />

hade gått för dagen. När han smög<br />

genom kontorslandskapet i jakt<br />

på bärbara datorer frös han till när<br />

han hörde en hög röst “Jesus bevakar<br />

dig”. Ingen syntes till.<br />

Det blev tyst igen så inbrottstjuven<br />

smög vidare.<br />

– Jesus bevakar dig, ropade rösten<br />

ännu en gång.<br />

ningen i speceriaffär märkte<br />

ägaren att den unge mannen<br />

hade en ovanlig affärstalang<br />

vilket gjorde att omsättningen<br />

fördubblades.<br />

Stockholm lockade och efter<br />

att ha arbetat som bland<br />

annat skeppsklarerare fann<br />

han att starkspriten var en<br />

nisch värd att satsa på, inte<br />

minst med tanke på att medelkonsumtionen<br />

av brännvin<br />

låg på cirka två liter i veckan.<br />

Samtidigt innehöll den tidens<br />

brukssprit mycket fi nkel<br />

vilket gjorde den illasmakande<br />

och hälsovådlig att<br />

dricka. Lars Olof som nu antagit<br />

sin fosterfars efternamn<br />

Smith började skissa på hur<br />

produktionen dels kunde rationaliseras<br />

för att öka vinstmarginalerna<br />

men även på<br />

hur spriten kunde renas på<br />

ett bättre sätt.<br />

När den första anläggningen<br />

byggdes på Reimersholme<br />

år 1869 blev det en milstolpe<br />

i det svenska brännvinets<br />

historia. Här kunde man<br />

med moderna produktions-<br />

HUMOR OCH LEGENDEN<br />

metoder framställa<br />

ett brännvin av högsta<br />

kvalitet till en låg<br />

kostnad.<br />

Hårt motstånd<br />

Valet av plats var ett<br />

genidrag eftersom<br />

Reimersholme vid den<br />

tiden inte låg innanför<br />

Stockholms stads gränser<br />

och därmed inte<br />

omfattades av stadens<br />

ordningsföreskrifter.<br />

Omedelbart möttes<br />

han av hård kritik från<br />

de kommunstyrda bolagen<br />

som i princip hade<br />

en monopolställning på<br />

de lokala marknaderna,<br />

men med hjälp av massiva<br />

reklaminsatser och<br />

låga priser lyckades han<br />

etablera sig med den fi nkelfria<br />

spriten ”Absolut<br />

Rent Brännvin”.<br />

Verksamheten expanderade<br />

snabbt och L.O.<br />

Smith satsade stort i Malmö,<br />

Kristianstad och Karlshamn<br />

där fabrikerna fi ck allt bättre<br />

reningsutrustning och högre<br />

kapacitet.<br />

Samtidigt började den<br />

svenska marknaden bli mät-<br />

PÅ SIKT HANDLAR ETT PRISVÄRT ELAVTAL LIKA<br />

MYCKET OM NÄR DU TECKNAR DITT ELAVTAL SOM<br />

HUR DU ANVÄNDER DIN EL.<br />

Vi på SKELLEFTEÅ KRAFT värnar om våra kundrelationer. Det visade sig i 2009 års<br />

mätning genom Svenskt Kvalitetsindex 2009. Vi hamnade i topp med Sveriges nöjdaste<br />

företagskunder jämfört med våra branschkollegor. Visst vill du också vara en nöjd elkund?<br />

Välj då SKELLEFTEÅ KRAFT för ditt företags elavtal.<br />

1 000 KWH I RABATT<br />

Till <strong>Företagarförbundet</strong>s medlemmar, vi bjuder på värdet av 1 000 kWh i rabatt* när du tecknar ett fastprisavtal<br />

med oss! Kontakta oss på foretagsel@skekraft.se eller 0910-77 25 50 så berättar vi mer om erbjudandet.<br />

*För dig med minst 10 000 kWh i årsförbrukning.<br />

Inbrottstjuven stannade till igen.<br />

Han var skrämd. Han tittade sig<br />

desperat omkring. I ett mörkt hörn<br />

fi ck han så syn på en fågelbur och<br />

inuti den satt en papegoja.<br />

– Var det du som sa att Jesus bevakar<br />

mig? frågade han papegojan.<br />

– Ja, svarade papegojan.<br />

Inbrottstjuven drog en lättnadens<br />

suck och frågade papegojan:<br />

– Vad heter du?<br />

– Kjell-Åke, svarade papegojan.<br />

– Det var ett löjligt namn på en<br />

papegoja, fräste inbrottstjuven.<br />

Vilken idiot skulle döpa en papegoja<br />

till Kjell-Åke?<br />

– Samma idiot som döpte rottweillern<br />

till Jesus, sa papegojan.<br />

* * *<br />

En effektivitets-expert hade precis<br />

avslutat en föreläsning om hur<br />

man effektiviserade sin verksam-<br />

VETA MER?<br />

Pelle Berglund har skrivit<br />

boken ”Kung brännvin –<br />

den sanna berättelsen om<br />

L.O. Smith” som fi nns på<br />

bokförlaget Prisma.<br />

tad, vilket gjorde att han bestämde<br />

sig för att ge sig in på<br />

den spanska marknaden.<br />

het och sparade tid. Innan han<br />

lämnade scenen skickade han med<br />

en förmaning till de församlade<br />

småföretagarna.<br />

– Försök inte använda de här teknikerna<br />

hemma.<br />

– Varför inte? undrade en av småföretagarna<br />

i publiken.<br />

– Jag studerade min frus rutiner<br />

kring frukosten i många år, förklarade<br />

experten. Hon gick fram och<br />

tillbaks mellan kylen, spisen, bor-<br />

SKELLEFTEÅ KRAFT HAR<br />

SVERIGES NÖJDASTE<br />

FÖRETAGSKUNDER!<br />

Enligt SKI-mätning 2009<br />

43<br />

Retroaktiv skatt<br />

Efter en serie med invecklade<br />

affärstransaktioner, som<br />

bland annat handlade om<br />

import av rysk fi nkelsprit<br />

som skulle renas i Sverige och<br />

därefter skeppas till Spanien,<br />

kom bakslaget när de spanska<br />

myndigheterna införde<br />

en retroaktiv spritskatt som<br />

enbart var riktad mot Smiths<br />

företagsimperium.<br />

Totalt förlorade han tolv<br />

miljoner kronor på satsningen<br />

vilket motsvarar närmare<br />

700 miljoner kronor i dagens<br />

penningvärde. Samtidigt<br />

lämnade frun honom med<br />

de fyra barnen och när han<br />

dog 1913 var han i stort sett<br />

utblottad. Bouppteckningen<br />

visade att det endast fanns<br />

3 416 kronor kvar av förmögenheten.<br />

TEXT: PETER FREDRIKSSON<br />

Fotnot: I dag fi nns L.O. Smiths<br />

porträtt på fl askorna med Absolut<br />

Vodka.<br />

det och de olika skåpen. Oftast tog<br />

hon bara ett föremål åt gången. En<br />

dag sa jag till henne ’Du slösar bort<br />

för mycket tid. Varför inte försöka<br />

bära fl era saker på en gång?’<br />

– Sparade det tid? undrade små<strong>företagare</strong>n.<br />

– Jo, faktiskt, svarade experten.<br />

Det brukade ta henne 20 minuter<br />

att göra frukost. Nu gör jag det på<br />

tio.<br />

www.skekraft.se


44<br />

December 2008

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!