Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Cesium i vatten (Bq/l)<br />
Cesium i 100 g mört (Bq/kg våtvikt)<br />
Radioaktiva ämnen i insjöfi sk – förändringar i tiden<br />
Nedfallet efter olyckan i Tjernobyl<br />
ledde till höga halter av cesium-137<br />
(Cs-137) i fi sk i många<br />
sjöar. I vissa sjöar minskade halterna<br />
relativt snabbt medan det i<br />
andra, 20 år efter olyckan, <strong>for</strong>tfarande<br />
kan vara halter betydligt<br />
över gränsvärdet för försäljning,<br />
vilket ligger på 1 500 becquerel<br />
per kilogram (Bq/kg).<br />
Före Tjernobyl fanns goda kunskaper<br />
om viktiga processer om radioaktiva<br />
ämnen i sjöar. Det var väl känt att<br />
höga kaliumhalter i vatten motverkar<br />
biologiskt upptag av radioaktivt cesium,<br />
att höga kalciumhalter motverkar<br />
bioupptag av radioaktivt strontium,<br />
och att vissa radionuklider, t.ex. Cs-<br />
137, diffunderar från sediment och blir<br />
tillgängliga för bioupptag om syrekoncentrationen<br />
är låg medan andra inte<br />
gör det, t.ex. bly-210. Det var vidare<br />
känt att bioupptaget i fi skar är olika<br />
för olika fi skarter beroende på deras<br />
20<br />
10<br />
0<br />
12000<br />
6000<br />
0<br />
Modellerat<br />
26 <strong>Strålskyddsnytt</strong> 1/<strong>2006</strong><br />
Figur 1A. Avrinning av Cs-137 från<br />
mark till vatten i Hillesjön<br />
Mätt<br />
födoval, fi skar som äter bottendjur exponeras<br />
på ett annat sätt av sedimentens<br />
kontaminering än fi skar som lever<br />
på plankton i vattenmassan.<br />
Efter Tjernobyl har <strong>for</strong>skargrupper<br />
från många länder haft tillfälle att<br />
systematiskt samla data och kunskap<br />
om hur främst cesium och strontium<br />
i det radioaktiva nedfallet transporteras<br />
från mark till vatten, från bäckar<br />
till sjöar, kuster och hav och hur dessa<br />
radioaktiva ämnen också fångas upp<br />
av biologiskt material i akvatiska system.<br />
Detta är in<strong>for</strong>mation som inte<br />
funnits tillgänglig i denna omfattning<br />
1 37 73 109 145<br />
Modellerat<br />
Månad (1 = januari 1986)<br />
Figur 1B. Cesiumhalt i fi sk<br />
Mätt<br />
1 37 73 109 145<br />
Månad (1 = januari 1986)<br />
Figur 2. Transportprocesser<br />
i akvatiska system<br />
före Tjernobylolyckan och som haft en<br />
avgörande betydelse för förståelsen av<br />
processerna i ett vattensystem och för<br />
utvecklingen av matematiska modeller<br />
som beskriver och kan förutsäga<br />
radioaktiva ämnens transport och uppehållstider<br />
i sjöekosystem.<br />
Forskningen efter Tjernobyl har<br />
i hög grad kretsat kring ett antal internationella<br />
projekt. Inom ramen för<br />
dessa har betydande framsteg gjorts<br />
och i denna artikel beskrivs i kor<strong>the</strong>t<br />
särskilt nya beräkningsmodeller, bättre<br />
möjligheter till kvantifi ering av hur<br />
radioaktiva ämnen rör sig i akvatiska<br />
system, cesiumhalter i fi sk i framtiden,<br />
samt åtgärder för att minska stråldosen<br />
till människor, fl ora och fauna.<br />
Nya beräkningsmodeller<br />
Före Tjernobylolyckan var fl ertalet<br />
modeller som beskrev radioaktiva ämnens<br />
transport och upptag i vattenmiljö<br />
av deskriptivt slag. Efter olyckan har<br />
fl era studier genomförts där modeller<br />
testats mot nya mätdata. I jämförande<br />
studier har man i detalj granskat modellers<br />
förmåga att träffa rätt, dvs deras<br />
prediktiva kraft. Också begreppet<br />
prediktiv kraft har defi nierats matematiskt<br />
på ett enkelt och användbart<br />
sätt. Detta har medfört att nya grundtyper<br />
av modeller utkristalliserats, var<br />
och en med för- och nackdelar. Det är<br />
således inte så att det kommit fram någon<br />
allenarådande modell.<br />
I så kallade regressionsmodeller<br />
använder man mätdata och statistiska<br />
metoder för att rangordna de faktorer<br />
som påverkar koncentrationen av ett<br />
radioaktivt ämne i miljön, exempelvis<br />
i fi sk. En typisk sådan modellberäkning<br />
med data från 14 sjöar visade att<br />
93 procent av variationen i cesiumhalt<br />
i gädda kan förklaras statistiskt av