Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Forts. från sid 35<br />
december 1986. Enligt <strong>for</strong>skarna är<br />
det skäl att förhålla sig med reservation<br />
till iakttagelsen, då ökningen är<br />
liten och kan innehålla systematiska<br />
fel (confounding factors).<br />
Sociala och ekonomiska följder<br />
Tjernobylolyckan gjorde hela folket<br />
medvetet om frågor som rör stråloch<br />
kärnsäkerhet. Också media fi ck<br />
genom olyckan ypperliga ämnen för<br />
nyhetsförmedling för en lång tid framåt.<br />
Eftersom strålskydd och därtill<br />
hörande terminologi var fullständigt<br />
okända begrepp både för allmänheten<br />
och för media, uppstod naturligtvis<br />
missförstånd och också avsiktligt<br />
uppskrämmande av allmänheten från<br />
medias sida. Efteråt utförda, oberoende<br />
in<strong>for</strong>mationsundersökningar har<br />
visat att de myndigheter som ansvarar<br />
för strålsäkerheten i Finland agerade<br />
snabbt och in<strong>for</strong>merade om läget öppet<br />
och effektivt i förhållande till de<br />
resurser som stod till buds. I efterhand<br />
kan man säga att myndigheterna i<br />
Finland inte förföll till överdimensionerade<br />
skyddsåtgärder men inte heller<br />
förringade situationens allvar.<br />
Olyckan väckte naturligtvis också<br />
medborgare och politiker till att<br />
fundera över kärnenergins säkerhet,<br />
och motståndet mot kärnkraft växte<br />
snabbt i Finland. Som följd av detta<br />
sköt industrin upp sin ansökan till<br />
Riksdagen om att bygga ett femte<br />
kärnkraftverk till 1990-talet. Riksdagen<br />
godkände inte ansökan år 1993,<br />
då motståndet mot kärnkraft ännu<br />
var för stort. I början av 2000-talet<br />
lämnade industrin in en ny ansökan,<br />
36 <strong>Strålskyddsnytt</strong> 1/<strong>2006</strong><br />
Cs-137 i Helsing<strong>for</strong>s’ luft (Bq/m 3 ) 1968-2004<br />
och år 2002 gav Riksdagen principiellt<br />
tillstånd för att bygga det femte kärnkraftverket.<br />
De kanske avgörande faktorerna<br />
för ändringen i det politiska<br />
klimatet är en växande tilltro till den<br />
inhemska kärnindustrins säkerhet och<br />
utfästelserna att minska utsläppen av<br />
växthusgaser från fossila bränslen.<br />
Administrativa följder<br />
Som en följd av Tjernobylolyckan<br />
fi ck beredskapen för avvikande strålningssituationer<br />
ny fart i Finland.<br />
Ansvaret för det heltäckande nätet<br />
för strålningsövervakning, som tidigare<br />
uppehållits av i<strong>nr</strong>ikesministeriet,<br />
överfördes på STUK och utvecklades<br />
till ett automatiskt, kontinuerligt<br />
fungerande och alarmerande system.<br />
Alla övriga metoder för övervakning<br />
av strålningen i miljön utvecklades<br />
likaså till större känslighet och automatiserades<br />
också delvis. Inom STUK<br />
grundades särskilda enheter för att utveckla<br />
och koordinera beredskap och<br />
in<strong>for</strong>mation. Samtidigt upprättades<br />
ett dygnet-runt-joursystem för snabb<br />
initiering av beredskaps- och in<strong>for</strong>mationsverksamhet.<br />
På internationell nivå har efter<br />
Tjernobylolyckan grundats system<br />
för meddelande, bistånd och in<strong>for</strong>mationsutbyte<br />
mellan olika länder<br />
och internationella organisationer. De<br />
nordiska länderna kom snabbt överens<br />
om metoder för att utbyta in<strong>for</strong>mation<br />
om strålningsövervakning, och senare<br />
har liknande arrangemang gjorts också<br />
inom EU och mellan Östersjöländerna.<br />
Efter Sovjetunionens sönderfall<br />
inledde nästan alla västländer, Fin-<br />
land inberäknat, och internationella<br />
organisationer massiva biståndsprogram<br />
för att förbättra säkerheten på<br />
kärnkraftverken i de östeuropeiska<br />
länderna och utveckla den administrativa<br />
övervakningen av strål- och<br />
kärnsäkerheten i de nya självständiga<br />
staterna.<br />
En blick mot framtiden<br />
Beredskapsarrangemang för strål- och<br />
kärnsäkerhet behövs också framöver,<br />
då vi kan vara säkra på att olyckor<br />
eller andra störningar kommer att inträffa<br />
också i framtiden. Frågan gäller<br />
bara när och var nästa störning inträffar<br />
och hurudan och hur allvarlig den<br />
är. Idag står vi också inför nya slag av<br />
hotbilder. Internationell terrorism och<br />
organiserad brottslighet är verkliga<br />
hot också från strål- och kärnsäkerhetssynpunkt<br />
och vi måste alla vara<br />
beredda på det. Lyckligtvis har vi idag<br />
betydligt bättre beredskap att reagera<br />
på avvikande strålningssituationer än<br />
år 1986.<br />
När det gäller teknik och sakkunskap<br />
är vi bättre rustade, och även<br />
det internationella samarbetet och<br />
in<strong>for</strong>mationsutbytet är idag på en helt<br />
annan nivå än på 1980-talet. Internationellt<br />
samarbete är nödvändigt för<br />
att avvärja hot och, om de realiseras,<br />
också för att skydda befolkningen.<br />
Finland har gjort mycket för att alla<br />
centrala aktörer och intressegrupper<br />
ska vara med och utveckla beredskapen.<br />
Raimo Mustonen<br />
Biträdande direktör, Strålsäkerhetscentralen
Change language