Zinktrycket 2 - Bild & Kultur

ZINKTRYCKET
ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR 2 • 2012
Stefan Johanzon
– koll på gruvans
hissar sid 4
HMS-dag för
alla i höst sid 3
Anrikningsverket
prövar nya vägar
sid 5
ZINKTRYCKET 2 • 2012
1

Mycket på gång
– säkerheten först
Jag sammanfattar här de första sex
månaderna i ekonomiska termer samt
belyser några, för företaget, viktiga händelser
– båda sådana som har hänt och
sådana som planeras för framtiden.
Miljöansökan inlämnad!
I förra numret av Zinktrycket berättade
vi om arbetet med tillståndsansökan.
Under augusti färdigställdes ansökan
och lämnades in till Mark- och miljödomstolen.
Zinkgruvan ansöker om att
få fortsätta verksamheten även efter
2017, då det nuvarande tillståndet upphör.
I och med inlämnandet är processen
nu igång vilket, som de flesta säkert
har sett, redan har uppmärksammats i
media.
Säkerheten framför allt
Vi måste få ned antalet olyckor och
händelser som kräver medicinsk hjälp.
I höst kommer vi att genomföra en
hälsa-, miljö- och säkerhetsdag. Läs mer
om vad som händer under dessa dagar
på sidan 3.
Zinkgruvan – Nordens största
zinkproducent!
Årets första sex månader gick produktionsmässigt
bra. Den totala gruvproduktionen
och genomsättningen
i anrikningsverket hamnade enligt
budget. Malmhalterna hamnade över
budget och verket förbättrade sina
utbyten och därmed blev Zinkgruvans
Zinktrycket
Personaltidningen Zinktrycket utges av Zinkgruvan Mining AB.
Tidningen utkommer fortsättningsvis tre gånger per år och belyser
nyheter i företaget. Har du idéer till tidningen är du välkommen att
höra av dig till Monika Andersson, tel. 0583-822 03 eller e-post:
monika.andersson@zinkgruvan.com.
Ansvarig utgivare: Bengt Sundelin, vd
Redaktion: Zinkgruvan Mining AB och Bild & Kultur AB
Grafisk form och produktion: Bild & Kultur AB, Skyllberg
Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla. Upplaga 400 ex.
Zinkgruvan Mining AB, 696 81 Zinkgruvan, Tel. 0583-822 00,
info@zinkgruvan.com
Information på nätet hittas via Lundin Minings hemsida:
www.lundinmining.com
2 ZINKTRYCKET 2 • 2012
metallproduktion den högsta någonsin.
Glädjande är också att vi har förbättrat
kvaliteten på våra sliger. Det betyder att
vi under årets första halva, efter att i
många år ha intagit andraplatsen, blev
Nordens största zinkproducent!
Metallpriserna har tyvärr varit lägre
än vi hade förespått. Detta, i kombination
med en stark krona, minskar intäkterna.
Detta har dock kompenserats av
vår höga metallproduktion. Zinkgruvan
uppvisar till och med ett något bättre
ekonomiskt resultat än budgeterat.
När Lundin Mining i juni offentliggjorde
koncernens halvårsrapport, blev
responsen mycket positiv och koncernens
aktie har hållit emot på en annars
vikande börs.
Bonusen
För kvartal 1 betalades 2616 kronor ut
i bonus, och för kvartal 2 blev utfallet
790 kronor. Min förhoppning och övertygelse
är att vi kommer att få bonusutfall
både för kvartal 3 och 4, samt för
hela året.
Krossverkets framtid
Vi har nyligen avslutat en förstudie om
hur vi ska förbättra vår infrakt. Allt
tyder på att vi kommer att satsa på att
bygga bort krossverket ovan jord, och
istället använda autogenmalning både
för zink- och kopparmalm. Vi gör nu ett
förprojekt (läs mer om detta på sidan 5).
Om koncernens styrelse ger oss medel,
Omslagsbild: Stefan
Johanzon, tillsynsman
för hissar. Foto: Monika
Andersson
planeras de nya anläggningarna stå
klara i slutet av 2014.
Översyn av organisationen
pågår
Vi har tyvärr ännu inte hunnit med den
översyn av organisationen jag tidigare
har utlovat. Men avsikten är att under
resten av 2012 arbeta med att ta fram
ett förslag och genomföra förhandlingar
med facken. Den nya organisationen
ska vara klar senast i mars nästa år.
Slutligen vill jag hälsa alla välkomna
tillbaka efter semestern. Nu kör vi
och ökar. Men säkerheten går som alltid
först!
ZINKTRYCKET
ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR 2 • 2012
Stefan Johanzon
– koll på gruvans
hissar sid 4
HMS-dag för
alla i höst sid 3
Anrikningsverket
prövar nya vägar
ZINKTRYCKET 2 • 2012 1
sid 5
VD/ Bengt
Foto: Monika Andersson

HMS-dag för alla i höst
HMS står som bekant för hälsa, miljö
och säkerhet. Tanken med en HMS-dag
är att gemensamt diskutera dessa ämnen,
och påminna varandra om vikten
av att alltid arbeta på ett säkert sätt.
Under dagen kommer hälsotips att ges,
som hur man äter och motionerar rätt
och vikten av att få tillräckligt med
sömn. Ett annat viktigt område är den
yttre miljön, t.ex. avfallssortering, hur
man ska agera vid spill av kemikalier
samt hur man använder resurser på ett
effektivt sätt. Att arbeta på ett säkert
sätt gör att vi undviker att du eller någon
av dina medarbetare är inblandade
i ett olycksfall.
Under HMS-dagen bjuds en eller
flera intressanta föreläsare in för att
berätta om metoder och tekniker som
kan hjälpa oss att arbeta ännu mer
säkert. Andra programpunkter är information
om vårt kommande händelserapporteringssystem
som heter First
Priority, företagshälsovården som visar
hur man använder en hjärtstartare och
information om den nyligen inlämnade
tillståndsansökan.
Målsättningen är, förutom att vi
ska bli ännu bättre på att värna om vår
säkerhet och yttre miljö, att du ska ha
möjlighet att ställa frågor. Är det något
du har funderat länge över? Har du en
bra idé om hur säkerheten kan bli ännu
bättre?
För vem? Alla ska delta i en HMS-dag.
När? Dagen arrangeras vid sex tillfällen
under oktober/november.
Hösten innebär ju lägre temperaturer och inskolningar.
Hur håller du dig frisk under hösten?
FREDRIK STRID
mekaniker och
skyddsombud,
verket
Jag gör inget
speciellt. Det är lätt
hänt att ta på sig
för lite kläder. När
jag gick till lekparken med mina barn
häromdagen, märkte jag att jag hade
tagit på mig alldeles för lite. Det blåste
riktigt kallt.
TOMMY ÖHRN
processoperatör,
verket
Ja, nu är det slutbadat!
Båda mina barn
är sjuka nu och jag är
lite lätt förkyld med.
Det är likadant varje
år efter inskolningen. Det blir mycket
alvedon och nässprej för att hålla rent.
Jag är inte en person som särskilt ofta
hälsar genom att ta i hand, vilket nog
är bra.
STEFAN JOHANZON
tillsynsman
Jag gör inget speciellt
men ändå är jag
sällan sjuk. Det
beror nog mest på
att jag inte har några
småbarn som är rena
bacillhärdar, och på att jag mest arbetar
själv. Eller så har jag bara haft tur.
UNO PERSSON
mekaniker på 650
Jag provade
vitaminkapslar för
ett tag sedan men
jag tyckte inte att
det fungerade.
Man måste nog tro
på det för att det ska fungera.
MALIN OLSSON
receptionist
Jag tror på en
blandning av
mycket sömn,
näringsrik mat och
motion. Man blir
ofta smittad av
barnen, men det är svårt att säga nej
när de vill pussas.
Företagssköterskan
tipsar:
• Ofta underskattas vanlig hand-
hygien. Vanlig tvål och vatten
räcker långt.
• Ät mycket vitaminer!
• Om du motionerar och äter
näringsrik mat så bygger du
upp ditt immunsystem.
FIRST
PRIORITY
– för säkerhetens
skull
First Priority är ett av världens mest
använda system för hantering av risker
och händelser inom gruvindustrin.
Systemet kommer att underlätta och
kvalitetssäkra vår hantering, uppföljning,
utredning och rapportering inom
områdena hälsa, miljö och säkerhet.
Detta är områden som dagligen berör
alla oss som arbetar på Zinkgruvan.
Arbetet med att anpassa First Priority
för vår verksamhet har pågått sedan
början av året och systemet tas i bruk
i mindre skala runt årsskiftet, för att
sedan införas stegvis. Förhoppningen är
att systemet ska göra det lättare att få
en översyn av vårt säkerhetsarbete och
att förhindra att ett ärende faller mellan
stolarna. All relevant information
ska samlas på en och samma plats.
Alla kommer att få tillgång till en
webbportal för rapportering och en digital
anslagstavla. Roger Schmidt, som
är en av de projektansvariga, berättar
mer om First Priority under HMS-dagen,
och under våren 2013 kommer alla
få möjlighet att lära sig arbeta i First
Priority.
NÅGRA NYCKELORD I
FIRST PRIORITY
HÄNDELSE – något som har hänt eller
som har observerats. Exempelvis olycksfall,
tillbud, miljöhändelser.
RISK – handlar om att identifiera
permanenta risker som kan leda till en
händelse.
FARA – handlar om att identifiera risker
som behövs åtgärdas omedelbart.
RAPPORT – information som skickas
som månadsrapporter och händelserapportering.
FORMULÄR – all övrig inmatad data
ZINKTRYCKET 1 2 • 2012 3

På översyn med Stefan
Det finns hissar och så finns det hissar.
Inom gruvindustrin tenderar de att vara
större än på andra platser. Zinkgruvans
största hiss, med beteckningen P2, fullbordar
en cykel som består av lastning,
en tur på 800 meter upp till marknivå,
tömning och ned igen på fyra minuter.
Varje lass innehåller 20 ton malm. P2hissen
kör malm oavbrutet, dygnet runt,
med undantag endast för tre dagliga
skiftbyten och en översyn som sker
veckovis.
– Jag har fyra timmar på mig varje
vecka för översyn av P2, förklarar Stefan,
som är Zinkgruvans enda tillsynsman
för hissar. Om det är något särskilt
som måste åtgärdas kan det ta längre
tid. Det är ju inte önskvärt förstås, men
säkerheten går alltid först.
Zinkgruvans tre stora hissar kräver
olika insatser.
– P1, P2 och Knalla inspekterar jag
alla en gång i veckan, men hissen i
Knalla slits inte mycket eftersom den
endast används som nödutgång.
Det vanligaste felet?
– På den största hissen är det definitivt
hjulen som sitter utanpå hisskorgen.
Med tanke på hur ofta hissen går så
slits de ned relativt fort. Vi kör av två
tredjedelar av gummit innan vi byter.
I snitt blir det två till fyra hjulbyten i
månaden.
4 ZINKTRYCKET 2 • 2012
Ögonen viktigast
– Okej! Lotta kör, ropar Stefan i radion
till kollegan Lotta Lövgren som styr hissen
från driftcentralen.
P2-hissen försvinner ner i djupet,
och som en hök bevakar Stefan de kraftiga
stållinorna som svischar förbi.
– Ett otränat öga vet inte vad det ska
leta efter men efter en tid lär man sig
att verkligen se.
Han spejar efter så kallade yttre
trådbrott, som syns i form av lösa
trådar, eller efter metalliska brott som
uppstår när lös sten slår emot vajrarna
och lämnar efter sig en blänkande yta.
Vajrarna är imponerande i sin storlek –
varje vajer är drygt 900 meter lång och
väger 7 ton. Utöver den interna översynen
magnetröntgas linorna två gånger
per år.
Förutom att kontrollera hissen och
linorna, åker Stefan med hissen ned på
varje nivå under jord i alla tre schakten.
– På alla våningar som det finns
möjlighet för någon att gå av på, ska det
finnas en fungerande manöverpanel
och en telefon så det går att ringa upp
till ytan, säger Stefan.
Om jobbet säger Stefan:
–Jag gick bredvid personen som
hade jobbet innan mig i över ett år
innan jag tog över. Det är mycket att
lära sig. Man måste vara noggrann och
inte vara förbiseende när det gäller att
åtgärda fel. Skulle man se något, måste
NAMN: Stefan Johanzon
ÅR INOM FÖRETAGET: 34
YRKE: Tillsynsman
ANSVARSOMRÅDE: Tillsyn och service av
hissar
FAVORITHISS: Jag tycker om alla lika
mycket
– Telefonen funkar, slår Stefan Johanzon fast
när han får signal på 250-metersnivån
i Knallaschaktet.
En stor koloss. Den 40 ton tunga motvikten i
P2-schaktet inspekteras.
det fixas på en gång. Oftast jobbar jag
själv, vilket jag gillar. Men när man är
nere i gruvan har jag alltid radiokontakt
med den som kör hissen. Jag får
också ofta hjälp av Calle Mogren, som
även är min ersättare när jag är ledig.
Detta är perfekt för mig, säger Stefan
och spejar vidare.
Text och foto: Momika Andersson

Viktigt steg mot
effektivare anrikning
Torsdagen den 6 september var en
speciellt spännande dag i Zinkgruvans
anrikningsverk. Som del i ett förprojekt
skulle för första gången kopparmalm
malas i den kvarn som vanligtvis används
för zink- och blymalm.
Kvarnen i fråga är en så kallad autogenkvarn,
vilket innebär att malningen går
till genom att större stenblock krossar
de mindre inuti en snurrande cylinder.
Den största förtjänsten med metoden är
att malmen inte behöver förkrossas innan
den matas in autogenkvarnen, utan
malmen kan matas in i den storlek den
har när den kommer upp ur gruvan.
Tidigare har kopparmalmen först
krossats i finkrossverket ovan jord och
sedan malts i en kulkvarn. Om testet
faller väl ut, kan det innebära att förkrossning
av kopparmalm inte längre
behövs. Men frågan den 6 september
var: skulle det fungera?
– Det var ett spänt ögonblick när
första testet gjordes, berättar Anders
Gustafsson som är sektionschef vid
Återkoppling
anrikningsverket. Men
efter uppstart och
intrimning flyter det på
riktigt bra.
Denna nya metod
för att anrika kopparmalm,
kan vara
ett viktigt steg mot en
mer effektiv och stabil
anrikningsprocess för
Zinkgruvan.
Text och foto: Monika Andersson
– Kopparn är lite lättare
att köra, eftersom man
inte behöver separera två
metaller som man får göra
med zink och bly, tycker
Johan Fredriksson som är
processoperatör. På sina
skärmar kan han i detalj
följa och styra processen
från malm till slig.
I april höll VD Bengt Sundelin i en rad företagsinformationsträffar där
alla medarbetare deltog. Några av de frågor som ställdes, bollade Bengt
Sundelin vidare till de ansvariga för de aktuella arbetsområdena:
”Det går inte att arbeta i SAP
vid Enemossen.”
Senast under oktober ska en mast
resas vid Enemossen som kommer att
möjliggöra datorkommunikation dit.
Väinö Krankkala
”Varför inga tappar i ramp 16
och 20?”
Att bygga tappar i ramp 16 och 20
finns med i planeringen för 2013/2014.
Det tar 3–4 månader att bygga en
tapp. Under byggandet skulle den
produktion som nu pågår i området
behövas saktas ner eller helt stoppas.
Det skulle betyda stora förlorade
intäkter. Planen är att vänta med att
bygga tapparna till dess att den huvudsakliga
produktionen har flyttat till
ett annat område. Då är det fritt fram
att bygga tappar på bottenskivan utan
att störa produktionen.
Jan Kläre
”Varför finns inte SESAM mer
lättillgänglig på intranätet?”
SESAM finns nu tillgänglig från
intranätets startsida.
Monika Andersson
”Svårt att få hjälp med SAP.”
Teknisk support: För teknisk support
kontakta Zinkgruvans IT-avdelning.
Antingen via intranätet eller på telefon
kortnr: 264.
För applikations- och användarsupport
kontakta nyckelanvändare:
Michael Elmqvist tel 324
Joacim Karmfalk tel 266
Heinz Malmarowski tel 324
Jan Wiksell 321
Lathundar, instruktioner, utbildningsmaterial
med mera finns på intranätet.
http://intranet.zinkgruvan.com
När inte utbildning pågår i utbildningssalarna,
är de tillgängliga för självstudier
med stöd av nyckelanvändare.
Jan Wiksell
Sektionschef Anders Gustafsson (t.h.) konstaterar att en dag
efter omställningen ligger verket redan över det satta målet på
50 ton koppar per timme.
– Det går toppen! sammanfattar Jan-Erik Johansson (t.v.)
som arbetar som processtöd.
Saltvatten & dåligt
berg försenar
prospektering
Sedan i juni prospekteringsborrar vi på
1100-meters djup i Nygruvan mot områden
norr om Zinkgruvan.
Projektet har en budget på fyra miljoner
kronor, och är en del av våra satsningar
för att säkra gruvans tillgång på
malm för framtiden.
En borrigg från Drillcon Core AB
är på plats för att undersöka om det
finns malmfyndigheter i området.
Provborrningen förväntades ha gett
resultat redan under sensommaren,
men då borriggen har stött på fickor av
saltvatten med högt tryck och dåligt
berg, har borrningen tagit längre tid än
väntat. Borrarna fortsätter att kämpa
för att nå fram till området. En av åtgärderna
som har vidtagits är att pumpa in
cement i borrhållet för att täta sprickorna
i berget.
– Vi kämpar på och är förhoppningsfulla,
men ännu vet vi inte om vi
kommer att komma igenom det svåra
området, säger Lars Malmström, Zinkgruvans
chefsgeolog.
ZINKTRYCKET 2 • 2012
5

ZINKGRUVAN I ORD OCH SIFFROR
GRUVAN
I år visar gruvan upp ett övervägande
bra resultat: ortmetrar ligger före budget,
liksom produktionen av kopparråmalm
och levererade zink- och blyhalter
till verket. Däremot ligger vi något
under budget för produktion av zinkråmalm.
Vi har också hamnat efter när
det gäller leverans av gråberg till ytan.
En mycket god nyhet är att gruvans
kostnader ligger under budget.
Dalbydrivningen på 1040 meters
djup har fortskridit väl. Det är en
prestation med tanke på djupet och
ANRIKNINGSVERKET
Anrikningsverket klarade sommaren
väl, trots en ansträngd personalsituation
under semestern. Och hittills i
år har vi klarat oss ifrån olyckor med
frånvaro – dock har nollskador och ett
antal tillbud inträffat. Det är viktigt
att osäkra arbetsmoment rapporteras,
och att vi tillsammans hjälps åt för att
förbättra arbetsmiljön.
Runt krossverket har det sett bättre
ut den senaste tiden. Bra kämpat och
fortsätt så!
Flera betydelsefulla processförbättringar
har skett de sista månaderna och
verket har levererat bra siffror och kva-
Antal olycksfall
6 ZINKTRYCKET 2 • 2012
andra aktiviteter som pågår parallellt i
närområdet.
Inom förebyggande underhåll har vi
utfört flera större arbeten, bland annat
en uppfräschning av P2s hisstransformator
och byte av vågficka på 850metersnivån.
Vi har nu haft en längre period
utan olycksfall med frånvaro. Antal fall
där medicinsk behandling har krävts,
ligger ännu på en hög nivå. Statistik
visar på en ökande trend av tillbud
inom kategorierna fallande sten och
liteten på koncentraten har varit hög.
Dock har vi under sommaren inte fullt
ut nått våra mål för genomsatt malmtonnage.
Höga ingående metallhalter
begränsade oss på filtersidan i början av
sommaren och brist på grova malstenar
sinkade oss mot slutet. Vi tror oss dock
kunna köra ikapp det mesta, och förhoppningsvis
lite till, under hösten.
Studier på alternativ malmbehandling/malning,
talar för autogenmalning
för både zink/bly- och kopparmalm.
Autogenmalning innebär att malmen
kan köras direkt från gruvans krossar,
via uppfordringen och in i kvarnen.
Olycksfallsfrekvens
Antal olycksfall med sjukskrivning, per 200 000 timmar – inklusive entreprenörer. 1991–aug 2012.
brand. Antalet trafikrelaterade tillbud
ligger också för högt. Det finns flera
nycklar till förbättring: Att arbetsledning
och skyddsombud föregår med
gott exempel, att vi visar respekt för
instruktioner och regler samt att vi
har en öppenhet och ödmjukhet inför
att belysa händelser. Tänk på att enkla
åtgärder, som daglig tillsyn och skötsel
av verktyg, utrustning och maskiner, är
viktiga.
Jan Kläre
Med nuvarande teknik måste all malm
finkrossas innan den mals. Sedan tidigare
har vi visat att zinkmalmen går att
mala autogent. Just nu pågår försök att
visa att även kopparmalm går att mala
autogent. De preliminära resultaten är
mycket positiva.
När testet med att mala kopparmalm
genom autogenmalning är
färdigt i slutet av september, kommer vi
från då och under hela oktober, köra bly
och zink i båda kvarnserierna.
Johan Albertsson
Olycksfallsfrekvens

Ortdrivning per månad (m)
Månadsproduktion (ton)
Månadsproduktion (ton)
Månadsproduktion (kton)
Ortdrivning 2012
Produktion zink- och blymalm 2012
Produktion kopparmalm 2012
Metallproduktion 2012
Ackumulerat 2012 (m)
Malmlager (ton)
Malmlager (ton)
Ackumulerad produktion (kton)
Ortdrivning
Ortdrivningen har ackumulerats till 4715
meter (cirka 300 ortmeter över budget).
Faktorer som har gjort ökningen möjlig är
effektivare arbetsfördelning inom den egna
ortdrivningsstyrkan, samt fortsatt samarbete
med Bergteamet.
Produktion zink- och blymalm
Produktionen gick som planerat till och
med maj månad. Under sommarmånaderna
haltade produktionen. Därför
måste vi under hösten anstränga oss
extra mycket. De två stora faktorerna
bakom tappet var uppfordringsanläggningens
begränsade tillgänglighet och
färre produktionsförberedda pallar under
semestern.
Produktion kopparmalm
Kopparmalmproduktionen har fram till
september slagit rekord med över 91 000
ton uppfordrad malm. Därför ligger vi nu
cirka 15 procent före budget.
Metallproduktion
När testet med att mala kopparmalm
genom autogenmalning är färdigt i slutet
av september, kommer vi från då och
under hela oktober, köra bly och zink i
båda kvarnserierna.
ZINKTRYCKET 2 • 2012
7

Framtidens
arbetskraft säkras
Under 2011 tecknade Zinkgruvan
Mining AB ett samverkansavtal med
Hedemora lärcentrum. Avtalet innebär i
korthet att Zinkgruvan årligen kommer
att ta emot fem studerande på en
eftergymnasial utbildning som heter
Yrkeshögskola Bergarbetare.
De studerande kommer under fem
perioder att praktisera i Zinkgruvan,
med start vecka 41. Sammanlagt gör
de 22 veckors praktik i Zinkgruvan.
Praktiken varvas med intensivveckor på
skolan i Hedemora. Kursmomenten är:
• Hälsa, Miljö och Säkerhet
• Geologi med gruvplanering
• Bergteknik med bergbyggnad och
brytningsteknik
– Sommaren har varit helt otrolig med
jätteintresserade besökare som har gett
oss bra respons. Många har lämnat meddelande
i vår gästbok där de skriver att
detta är det bästa de har sett, säger en
stolt Rickard Muckenhirn, ordförande
för Zinkgruvans bygdeförening.
Under sommarmånaderna juni–juli
slogs det besöksrekord, och under hela
sommarsäsongen hittade 1400–1500
besökare till gruvmuseet.
I maj firade gruvmuseet 20-årsjubileum
under stor pompa och ståt.
Välkommen till
Zinkgruvan Mining AB
Nyanställda sedan mars 2012
Kim
Björkner
Gruvavdelningen/
Gruvplaneringen
Planeringsingenjör
Carina
Jansson
Anrikningsavdelningen/Labb
Vikariat
8 ZINKTRYCKET 2 • 2012
• Skrotning, bergförstärkning och
borrning
• Geologi med bergsprängning, för-
djupningskurs
• Materialteknik, grundkurs
• Lastning, transport och underhåll
• Mineralteknik/Anrikning
Kontaktperson och samordnare för
Zinkgruvan Minings handledare är
Thomas ”Togo” Gottfridsson.
GRUVMUSEET
– jubileum och besöksrekord
Elin
Karlsson
Personalavdelningen
Utbildnings- och
HR-Administration
Utbildning
pågår!
Väinö
Krankkala
Anrikningsavdelningen/Underhåll
Planerare
Börje
Kvarnlöf
Ekonomiavdelningen/
Controller
PÅ GÅNG…
Rondell-ö
Zinkgruvan har fått en förfrågan från
Askersunds kommun om företaget vill
finnas representerat i utsmyckningen
av den nybyggda rondellen vid stadens
södra infart. Kommunens gatuingenjör,
Marcus Wikström, avslöjar att idén är
att zink från gruvan ska utgöra en ö i
rondellens mitt. Godkänns förslaget av
Trafikverket, kommer uppförandet vara
igång i slutet av oktober.
Reviderad handbok
Under sommaren har personalavdelningen
reviderat och moderniserat
personalhandboken. Under hösten läggs
en ny, mer lättillgänglig version ut på
intranätet. Den nya personalhandboken
riktar sig till alla medarbetare. Här hittar
du bland annat företagets verksamhetsmål
och information om vilka regler som
gäller vid semester- och föräldraledighet
och sjukanmälan.
Sylvester
Westerdahl
Anrikningsavdelningen/El
Åsa
Öhman
Ekonomiavdelningen/
Controller
Foto: Karl-Henrik Persson