Att hitta framgångs - Rekryteringsmyndigheten

More documents

Recommendations

Info

SYFTE 7 Denna rapport skrivs inom ramen för författarens egen PTP-tjänstgöring (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) på Pliktverket 3 . Startpunkten är det material som samlats in via Polisuppföljningsprojektets enkätundersökningar (punkt tre ovan) – målet är att försöka ge en mer djuplodande analys av svaren på en av enkätfrågorna jämfört med vad som kunnat göras i respektive polisrapport. Den enkätfråga som är i fokus handlar om vilka egenskaper/färdigheter som upplevts som de viktigaste eller mest värdefulla av de svarande. Frågan är ställd till deltagarna från kursomgångarna 98A, 98B samt 00A. En mer utförlig genomgång av frågan i sig - hur den är ställd och under vilka omständigheter den besvarats - följer under rubriken ”Metod”. Det huvudsakliga syftet är att på detta sätt påbörja sökandet efter potentiella framgångsfaktorer i polisyrket. På längre sikt kan detta även tänkas bidra till utvecklingen av en ny polismanual, som psykologerna inom Pliktverket använder som underlag för de person- och lämplighetsbedömningar de gör av sökande till polisutbildningarna. Kunskap och diskussion kring framgångsfaktorer för blivande poliser och hur/om sådana kan identifieras med hjälp av de psykologiska verktyg som står till buds i urvalssituationen är viktigt. Speciellt då det ytterst rör frågor kring validitet och reliabilitet i det psykologarbete som Pliktverket utför gentemot polisen. Därför syftar rapporten även till att föra en metoddiskussion och på det sättet skapa visst underlag för att kunna bedöma användbarheten i de svar som framkommit genom enkätundersökningen och i förlängningen även vilken relevans de kan anses ha för utvecklingen av polisurvalsverksamheten. METODDISKUSSION Forskning är ett sätt att försöka efterlikna verkligheten så gott det går samt att försöka dra slutsatser som kan anses gälla även i verkliga livet. Det är till dags dato nästintill omöjligt att med de instrument som står oss till buds fånga verkligheten precis som den är. Det vi kan få tag på är fragment av den verklighet vi studerar, vilka delar vi ser är beroende av de metoder som används. Därför kan nog sägas att alla studier har sina styrkor och svagheter - varför det finns skäl till viss ödmjukhet när det gäller att granska en viss studie. Jag ser därför inte som min uppgift att göra en bedömning av det forskningsarbete som gjorts via enkätstudien och den fråga som finns i fokus i denna rapport. Min intention är snarare att lyfta fram de i mitt tycke viktigaste för- och nackdelar jag kan se i det angreppssätt som använts för att få fram kunskap om värdefulla egenskaper och färdigheter. Materialet som den här rapporten bygger på är som tidigare skrivits svaren från en av enkätfrågorna som ingår i polisuppföljningsprojektet. Som kan ses i bilaga 1 handlar frågan om vilka fem (av 39) egenskaper/färdigheter respondenten anser som de viktigaste. Två olika kursomgångar (98A och 98B behandlas här som en kursomgång) har besvarat denna frågeställning vid tre respektive två tillfällen sedan enkätundersökningarna påbörjades 2002. Vad som även framgår av bilaga 1 är att frågan är ställd något olika dels mellan varje mättillfälle inom respektive kursomgång (av naturliga skäl då de just passerat ett stadium i sin poliskarriär vid besvarandet av enkäten) samt dels mellan de två olika kursomgångarna. Den senare variationen är gjord för att få frågeställningen belyst från olika vinklingar och se om svaren av någon anledning skiljer sig när respondenterna inte behöver referera till sitt eget sätt att vara när de svarar. 3 Handledare har varit leg. psykolog Börje Rosmark.
8 Kursomgång 00A (188 personer) har fått besvara frågan vid tre tillfällen, samtliga gånger utifrån ett självreferensperspektiv. Med andra ord har eleven/aspiranten/polisen från en lista med 39 egenskaper/färdigheter ombetts ringa in de fem som de anser de själva haft mest nytta av under utbildningen/aspiranttiden/polistiden. Kursomgång 98A och B (sammanlagt 248 personer) har istället fått besvara frågan vid två tillfällen och då utifrån något som kan karaktäriseras som ett allmänperspektiv, alltså inte utifrån sina egna upplevelser utan snarare utifrån sin syn på vilka fem egenskaper de tycker är de viktigaste för en polisman att ha. Frågan i sig kan karaktäriseras som ”sluten” 4 med fasta svarsalternativ. Dessa fakta anger ramen för undersökningen på så sätt att de i sig innebär både styrkor och svagheter avseende den tillförlitlighet som kan tillskrivas materialet. Därför är de även utgångspunkten för den fortsatta diskussionen kring metod. PLIKTVERKETS ENKÄTUPPFÖLJNING AV POLISEN Två av Pliktverkets psykologer 5 har skrivit att våra undersökningar aldrig blir starkare än vad våra instrument tillåter. Enkätundersökningar är ett av de instrument som finns tillgängliga för att samla in kunskap om vår omvärld. Den största fördelen är att detta är ett kostnadseffektivt sätt att få många personers syn på den fråga som ställs, ett faktum som i sig höjer validiteten i de svar man fått. Den population som är i fokus för undersökningen är de polisstuderande, polisaspiranter och poliser som genomgått Pliktverkets urvalsförfarande samt blivit antagna till utbildningen. Pliktverket har medverkat i detta urval sedan återstarten av utbildning vid PHS 1998 och 3693 personer har sedan dess fram till och med 2003 antagits. Med hjälp av enkätundersökningarna har man nått och fått svar minst en gång på frågan gällande egenskaper/färdigheter från sammanlagt 399 (10,8%) av dessa, samtliga tillhörande antingen kursomgång 00A eller kursomgångarna 98A och B. Utifrån de resurser som funnits till hands hade det inte varit möjligt att på annat sätt komma i kontakt med så pass många svarande. Svarsfrekvensen bland de tillfrågade har uppgått till 79,8%, 71,3% samt 77,7% för kursomgång 00A och 87,5% respektive 84,8% vid de två undersökningstillfällena för kursomgång 98A och B. Sett utifrån hur svårt det ofta är att få personer att besvara enkäter kan detta ses som ett mycket gott resultat. Att valet av undersökningsgrupper föll på just kursomgångarna 98A och B samt 00A har enbart med praktiska omständigheter att göra. 00A skulle precis avsluta sina studier på PHS och 98A och B hade varit ute ”på fältet” i två respektive ett år när polisuppföljningsprojektet påbörjades och ansågs därför vara i ett skede som stämde överens med syftet bakom uppföljningen. Det kan tänkas att dessa personer då hunnit skaffa sig tillräckliga erfarenheter för att kunna ge en rättvisande bild av den verklighet de mött på PHS respektive som arbetande polis. 4 Alston, M & Bowles, W. (2003). Research for Social Workers – An Introduction to Methods. 2 nd ed. 5 Börjes, C & Rosmark, B. (2002). Validering av ett simultankapacitetstests prediktionsförmåga av framgång i utbildningen av båtchefer (stridsbåtförare) – en replikation. Pliktverket.
Page 1 and 2: 12 En undersökning av potentiella
Page 3 and 4: PLIKTVERKET Informationsstaben Sän
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1: A
Page 7 and 8: SAMMANFATTNING 4 Denna delrapport i
Page 9: INLEDNING 6 Polisuppföljningsproje
Page 13 and 14: 10 2. Frågan ska administreras på
Page 15 and 16: FRÅGESTÄLLNINGAR 12 De svar som f
Page 17 and 18: RESULTAT 14 KURSOMGÅNG 00A (se pol
Page 19 and 20: 16 Män och kvinnor Finns då någo
Page 21 and 22: huvudsaklig samstämmighet i hur de
Page 23 and 24: Den profil vi ser ovan känns inte
Page 25 and 26: 22 av eventuella skillnader i svare
Page 28: KAPITEL 2 Att inte bli polis! Andra
Page 31 and 32: INLEDNING OCH BAKGRUND 26 I rapport
Page 33 and 34: BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPE
Page 35 and 36: Två av männen men ingen av kvinno
Page 37 and 38: Enkätbortfallet 32 Från 12 elever
Page 39 and 40: 34 Att elever med någon särskild
Page 41 and 42: Tabell 2 Samtliga avgångselevers,
Page 43 and 44: Tabell 4 Enkätfråga: I vilken uts
Page 45 and 46: Hittills publicerade rapporter i Pl

Att hitta framgångs - Rekryteringsmyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?