Miljökonsekvensbeskrivning - O2

Del II 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Lehtirova 

Lehtirova vindkraftanläggning – oktober 2011

• 2 •

Innehåll 

Sammanfattning ............................ 3 

1. Inledning .................................. 6 

1.1 Företaget ...............................................6 

1.2 Berörda fastigheter .................................8 

1.3 Tillståndsprocessen .................................8 

1.4 Avgränsningar ........................................9 

2. Planeringsförutsättningar ...... 10 

2.1 Nationella planeringsramar .....................10 

2.2 Riksintresse för vindbruk .........................10 

2.3 Regional och kommunal planering .......... 1 

3. Alternativutredning ................ 13 

3.1 Alternativa lokaliseringar ........................13 

3.2 Nollalternativ ..........................................18 

4. Verksamheten .......................... 20 

4.1 Lokalisering ............................................20 

4.2 Omfattning ............................................20 

4.3 Utformning ............................................22 

4.4 Byggnation .............................................28 

4.5 Drift .......................................................32 

4.6 Avveckling..............................................37 

4.7 Samhällsekonomin för projektet .............38 

5. Nulägesbeskrivning ................. 40 

5.1 Skyddade områden enligt 7 kap. miljö- 

balken ....................................................40 

5.2 Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljö- 

balken ....................................................40 

5.3 Naturmiljön ............................................42 

5.4 Mark och vatten .....................................46 

5.5 Landskapet ............................................46 

5.6 Friluftslivet ..............................................47 

5.7 Kulturmiljön ...........................................47 

5.8 Luft och klimat .......................................48 

5.9 Verksamheter .........................................48 

5.10 Bebyggelse och infrastruktur ..................50 

5. 1 Elanslutning ...........................................50 

6. Miljökonsekvenser .................. 52 

6.1 Skyddade områden enligt 7 kap. miljö- 

balken ....................................................52 

• 1 • 

6.2 Områden av riksintresse enligt 3 och 

4 kap. miljöbalken ..................................52 

6.3 Naturmiljön ............................................52 

6.4 Mark och vatten .....................................54 

6.5 Landskapet ............................................55 

6.6 Friluftslivet ..............................................56 

6.7 Kulturmiljön ...........................................56 

6.8 Luft och klimat .......................................57 

6.9 Verksamheter .........................................58 

6.10 Bebyggelse och infrastruktur ..................59 

6. 1 Elanslutning ............................................60 

7. Miljökvalitetsmål ..................... 63 

8. Samrådsredogörelse ............... 67 

8.1 Samråd ..................................................67 

8.2 Informations- och samrådsmöten ...........67 

8.3 Sammanfattning av inkomna synpunkter 68 

8.4 Frågor från samrådsmötet ......................72 

9. Referenser ................................ 73 

9.1 Litteratur ................................................73 

9.2 Offentliga utredningar och propositioner 74 

9.3 Lagar och föreskrifter .............................74 

9.4 Internet ..................................................74 

Bilaga 1 – Bilagor till samrådsredogörelse 

Bilaga 2 – Fotomontage 

Bilaga 3 – Naturvärdesinventering 

Bilaga 4 – Kartor över naturvärdesinventeringens 

klass 1 och 2 områden 

Bilaga 5 – Landskapsanalys 

Bilaga 6 – Arkeologisk arkivgenomgång 

Bilaga 7 – Konsekvensbedömning för 

rennäringen

• 2 •

Sammanfattning 

En vindkraftanläggning av här aktuell storlek är tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. 

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i ansökan om tillstånd för 

miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. 

Lokalisering 

Etableringsområdet som består av tre delområden ligger längs med kommungränsen mellan 

Gällivare och Pajala kommun i Norrbottens län och består av de högre partierna i området, från 

Kolju nordost om Äijävaara i söder till topparna Koijuvaara och Pounuvaara i norr. Mitt i 

området ligger toppen Lehtirova som har fått ge namn åt vindkraftprojektet. Närmaste 

bebyggelse utgörs av enstaka hus i Nytorp vid väg 394 mellan det mellersta och södra 

delområdet. Närmaste större byar är Ullatti, ca 7 km väster om området, och byn Kompelusvaara 

på ca 5 km avstånd öster om området. 

Figur 1: Översiktskarta. Etableringsområdet är markerat med blå begränsningslinje. Kommungränsen är markerad 

med grå-svart linje. 

Omfattning 

Anläggningen är planerad att omfatta maximalt 65 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att 

ha en totalhöjd om maximalt 184 meter och placeras inom det etableringsområde som markerats 

Teckenförklaring 

Etableringsområde 

RT90 2.5 gon V 

Skala (A4): 1:200 000 

• 3 • 

ÖVERSIKT 

2011-07-14 

© Lantmäteriet 

0 4 8 km 

Lehtirova 

Gällivare och Pajala kommun 

Norrbottens län

på kartan i figur 1. För transporter vid etablering, service och avveckling kommer nya lokala 

vägar att krävas om ca 44 km om 65 vindkraftverk byggs. 

Elproduktionen från den planerade anläggning en är i detta skede svårt att uttala sig om 

eftersom utformningen, d.v.s. turbintyp, antal turbiner och dess placeringar inte är fastställda. 

Preliminärt kan produktionssiffran anges till ca 480 GWh per år, vilket mot svarar knappt 33% 

av förbrukningen av Gällivare och Pajala kommuners el-energi 1 . 

Utformning 

Avstånden mellan verken är i normalfallet 300–600 meter. En sammanvägning av faktorer som 

påverkar den slutliga utformningen av anläggningen görs under projekteringen. Dessa faktorer är 

bland annat produktionsberäkningar, förekommande natur- och kulturvärden samt synpunkter 

som framkommit under samrådet. I denna MKB presenteras ett huvudalternativ med 65 

vindkraftverk och en totalhöjd på 184 meter. 

Nulägesbeskrivning 

Området för etableringen är ett skogsområde som i huvudsak består av produktionsskog. 

Bergstopparna i området består mestadels av äldre, lågproduktiv skog. Det planerade 

vindkraftområdets högsta punkt ligger på ca 530 m.ö.h. Närmaste bebyggelse utgörs av enstaka 

hus i Nytorp vid väg 394 mellan det mellersta och södra delområdet. Närmaste större byar är 

Ullatti, ca 7 km väster om området, och Kompelusvaara ca 5 km österut. 

Inga områden av riksintresse eller växt- och djurskyddsområden är utpekade inom området för 

den planerade anläggningen. Bäckar inom etableringsområdet omfattas av Natura2000bestämmelserna. 

Utanför områdets norra delar ligger Rissavaara naturreservat. 

En naturvärdesinventering har genomförts i etableringsområdet under sommaren 2010. 

Resultatet av inventeringen visar att det inom etableringsområdet finns några områden med 

mycket höga eller höga naturvärden främst knutna till några av bergstopparna och dess 

sluttningar. I övrigt finns sedan tidigare registrerade naturvärden i form av några nyckelbiotoper, 

naturvärdesobjekt etc. inom etableringsområdet. Två inventeringar av kungsörn har genomförts, 

vilken visade på att det förekommer kungsörn inom delar av etableringsområdet. 

Projektet berör Girjas sameby samt Tärendö koncessionssameby. 

Förutsedd miljöpåverkan 

Relevanta effekter när det gäller uppförande och drift av en vindkraftanläggning är förutom 

byggfasens aktiviteter den visuella effekten, effekter på flora och fauna samt effekter av ljud och 

rörliga skuggor. De begränsningsvärden som finns enligt dagens praxis för ljud respektive 

skuggkast vid bostäder kommer inte att överskridas. 

Avseende påverkan på landskapet kommer den planerade anläggningen att synas från flera 

omkringliggande platser. Fotomontage har gjorts från åtta platser för att åskådliggöra den visuella 

påverkan från anläggningen och en landskapsanalys har genomförts för att ytterligare belysa 

påverkan på landskapet. I denna konstateras att det områdets karaktär kommer att förändras 

med en vindkraftetablering av denna storlek, och att den största förändringen av visuell kartaktär 

är i byn Ullatti. Övrig visuell påverkan är i förhållande till projektets storlek förhållandevis 

begränsad. 

I landskapsanalysen diskuteras även påverkan på kulturmiljöer kring anläggningen. Som 

nämnts ovan är det främst i byn Ullatti som den visuella påverkan blir påtaglig. I 

landskapsanalysen diskuteras också hur en by i förändring kanske kan ha en högre tolerans mot 

förändringar även i det kringliggande landskapet. Vidare diskuteras att den föreslagna 

anläggningen, av det som syns på respektive plats, blir till en del av vardagslandskapet. Likaså 

kommer den planerade anläggningen ingå i den kulturmiljöhistoriska kontexten, som det 

1 SCBs hemsida, 2010 

• 4 •

mänskliga avtrycket den är. 

Vindkraftverken och vägarna kommer att anläggas så att områden med naturvärden undviks, 

undantaget är vindkraftverken på Rissavaara som anläggs inom område som i 

naturvärdesinventeringen klassats som klass 1 område. Dock har senare undersökningar visat att 

delar av området är påverkat av avverkningar samt undersökningar som SGU genomfört. Inom 

detta område anläggs vindkraftverken endast längs med en gammal väg som SGU anlade på 

60–70-talet och som idag är en öppen gata samt inom ett område som avverkades på 30–50-talet. 

Konsekvensanalyser avseende anläggningens eventuella påverkan på rennäringen har 

genomförts och visar på att påverkan på de båda samebyarna Girjas och Tärendö bedöms bli små 

under etableringsfasen och små–måttliga under driftsfasen. 

• 5 •

1. Inledning 

1.1 Företaget 

O2 Vindkompaniet AB 

Box 45 

386 02 Mörbylånga 

Org. nr: 556675-7497 

www.o2.se 

Projektledare: Peter Kalla 

O2 Vindkompaniet 

Föreningsgatan 7C 

981 31 Kiruna 

Tfn: 0980-393609 

E-post: peter.kalla@o2.se 

O2 Vindkompaniet startades som Vindkompaniet i Hemse AB 1991 och har sedan dess arbetat 

med vindkraftprojekt från idé till projektering och försäljning och drift av färdiga anläggningar. 

Under de senaste 20 åren har O2 Vindkompaniet tillhört de ledande vindkraftföretagen i Sverige 

och har medverkat till uppförandet av närmare 300 vindkraftverk, varav 10 till havs. I 

Norrbottens län har O2 byggt vindkraftverk i Kiruna och i Övertorneå kommuner. Sedan 2005 

ingår O2 Vindkompaniet (nedan kallat O2) i O2-koncernen. 

O2:s miljöarbete 

O2-koncernen arbetar aktivt med att minimera negativ påverkan på miljön i den egna 

verksamheten genom att arbeta i enlighet med den globala miljöstandarden ISO 14001. O2 är 

sendan våren 2010 certifierade enligt nämnda standard. Tre övergripande målsättningar för 

miljöarbetet finns för verksamheten; 

1. Minska beroendet av fossila bränslen inom alla delar av verksamheten och i samhället i 

stort. Denna målsättning uppnås framförallt genom uppförandet av ny vindkraft men 

också genom att kontinuerligt minska utsläpp från tjänsteresor och energianvändning. 

2. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. 

Detta uppnås genom att ständigt ställa krav på – och föra en aktiv dialog med – 

underleverantörer för att ständigt förbättra deras miljöprestanda. 

3. Optimera resursanvändningen inom alla delar av verksamheten. Optimerad 

resursanvändning uppnås genom att använda bästa möjliga teknologi samt genom god 

planering redan i projekteringsstadiet av samtliga projekt. 

Givetvis följer O2 svensk miljölagstiftning och O2 anser att en av de viktigaste kunskapskällorna 

till att minimera påfrestningar på miljön är att lägga tid och kraft på utvärderingar och ständiga 

förbättringar av egna projekt. Erfarenheterna används sedan för kommande projekt eller för att 

belysa problem som kan gälla för hela branschen. På så sätt hjälper O2 till att inte bara ställa om 

mot förnybara energikällor, utan även till att hela branschen blir en förebild i miljötänkande. 

• 6 •


!( Fastighets-ID 

1 


Fastigheter 

!( 1 

ID FASTIGHET 

1 PAJALA SUORSA 2:1 

2 PAJALA KOMPELUSVAARA 1:9 







9 PAJALA LAHNAJÄRVI 3:6 

10 GÄLLIVARE VETTASJOKI 6:1 

11 GÄLLIVARE ULLATTI 2:2 

12 GÄLLIVARE ALLMÄNNINGSSKOGEN S:1 

13 PAJALA RISSA 1:3 


Skala (A4): 1:100 000 

Figur 2: Karta med berörda fastigheter. 

!( 2 

!( 11 

!( 3 

!( 10 

!( 6 

!( 5 

!( 7 

!( 

!( 4 

!( 3 

!( 

9 8 

FASTIGHETER 

• 7 • 

!( 12 

2011-07-14 

!( 13 

© Lantmäteriet M2004/02092 

0 2 4 km 

Lehtirova 


Norrbottens län 

Fastigheter_LR_110714.pdf

1.2 Berörda fastigheter 

Det planerade projektet (vindkraftverk med kringetablering av vägar, kranytor och elledningar) 

kommer som mest att beröra fastigheterna som visas i kartan i figur 2 samt i tabellen nedan. O2 

har tagit över projektet från Lapplands Energi som har gjort inledande undersökningar och 

vindmätningar samt tecknat avtal med markägare. Marken ägs i huvudsak av privata 

fastighetsägare. Förutom etableringen av själva vindkraftverken innefattar avtalen även nyttjande 

av befintlig skogsbilväg i området samt nyanläggning av vägar till respektive anläggningsplats. 

Tabell 1: Preliminärt berörda fastigheter. 

Fastighets id Fastighet 

1 PAJALA SUORSA 2:1 








9 PAJALA LAHNAJÄRVI 3:6 

10 GÄLLIVARE VETTASJOKI 6:1 

1 GÄLLIVARE ULLATTI 2:2 

12 GÄLLIVARE ALLMÄNNINGSSKOGEN S:1 

13 PAJALA RISSA 1:3 

1.3 Tillståndsprocessen 

En vindkraftanläggning av aktuell storlek är tillståndspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. En 

ansökan om tillstånd för verksamheten inges till länsstyrelsen och skall föregås av en 

samrådsprocess som utmynnar i en miljökonsekvensbeskrivning. Hur samrådet skall genomföras 

och vad MKB:n skall innehålla regleras i miljöbalkens 6 kapitel. De synpunkter som inkommit 

under samrådet har i tillämpliga delar inarbetats i denna slutliga MKB. En redogörelse för 

genomförda samråd finns i avsnitt 8. I bilaga 1 återfinns bilagorna till samrådsredogörelsen. 

Ledningsnätet inom anläggningen omfattas av denna MKB. 

Miljökonsekvensbeskrivningens syfte 

Miljökonsekvensbeskrivningen skall utgöra ett beslutsunderlag för tillståndsgivande myndighet 

avseende miljöbalkens 9 kapitel. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningsprocessen är enligt 

miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade 

verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, vatten, luft, klimat, landskap och 

kulturmiljö, och dels på hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt. Effekter på 

annan hushållning med material, råvaror och energi ska också identifieras och beskrivas. MKBdokumentet 

ska vara ett underlag för en samlad bedömning av samtliga dessa effekter på miljön 

och människors hälsa. 

• 8 •

1.4 Avgränsningar 

Influensområdet 

Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor beaktas för den närmast kringliggande 

bebyggelsen. Närmaste större byar är Ullatti, ca 7 km väster om området, och österut byn 

Kompelusvaara på ca 5 km avstånd. I området förekommer i övrigt bebyggelse i mindre 

omfattning i anslutning till väg 394, som närmast på ett avstånd av drygt 2 km. Visuell påverkan 

berör ett område med mer diffus utsträckning. Fotomontage har gjorts från åtta omkringliggande 

platser för att åskådliggöra den visuella påverkan. Dessa har kompletterats med en 

landskapsanalys för att ytterligare belysa anläggningens påverkan på landskapet. 

Endast verksamheten med dess uppbyggnads-, drift- och avvecklingsfas omfattas – 

miljökonsekvenser i samband med tillverkningen av komponenterna omfattas inte. 

Miljöeffekter 

Relevanta miljöeffekter när det gäller uppförande och drift av vindkraftanläggningar är förutom 

byggfasens aktiviteter den visuella effekten, effekter på fauna och flora samt effekter av ljud och 

rörliga skuggor. Även kemikaliehantering samt riskaspekter som brand, nedfallande isskorpa och 

elsäkerhet beaktas. 

Verksamhetstid 

Driften planeras pågå i minst 20 år varför MKB och ansökan avser ett tillstånd som gäller i 30 år 

från byggstart. 

• 9 •

2. Planeringsförutsättningar 

Planering sker på olika nivåer i samhället. Här nedan beskrivs de planer som på ett eller annat 

sätt berör projektet – antingen genom att de tar upp vindkraft generellt eller genom att de berör 

den här aktuella lokaliseringen. 

2.1 Nationella planeringsramar 

Riksdagens planeringsram för den svenska vindkraftsutbyggnaden är att det år 2020 ska vara 

möjligt att producera 30 TWh vindkraft per år, där 20 TWh ska komma från landbaserad 

vindkraft. 

Denna planeringsram finns även med i den nya energiproposition som regeringen presenterade 

i mars 2009 2 . Den nationella klimatpolitiken bygger på EU:s klimatpolitik där en av åtgärderna 

för att nå klimatmålen är att 20 % av EU:s slutanvändning av el ska komma från förnyelsebara 

energikällor år 2020 3 . 

I början av mars 2010 överlämnade Regeringen Propositionen 2009/10:133 Höjt mål och 

vidareutveckling av elcertifikatsystemet. I propositionen föreslås att elcertifikatsystemet förlängs 

till utgången av år 2035 och kvotpliktsnivåerna föreslås anpassas till det nya målet för 

produktionen av förnybar el 4 . Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2010. 

Vindkraft i Sverige 

2.2 Riksintresse för vindbruk 

Med utgångspunkt från de nationella planeringsramarna har Energimyndigheten pekat ut 

områden som är av riksintresse för vindbruk. Energimyndigheten har under år 2008 utsett 

2 Proposition 2008/09:163 

3 Naturvårdsverkets hemsida, 2010 

4 Proposition 2009/10:133 

• 10 • 

FAKTARUTA 1 

Vindkraft är en förnybar energiform som i allt högre utsträckning används för elproduktion runt om i 

världen. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnybar energi 

och att landets vindresurser därför måste tas tillvara. I slutet av 2010 fanns det ca 1655 vindkraftverk i 

Sverige som producerade 3,5 TWh el, vilket motsvarar en ökning med 42% mot föregående år 1 . Ställs 

antalet installerade verk i relation till installerad effekt och elproduktion, syns en tydlig trend där varje 

vindkraftverk har större effekt och är mer effektivt. Vindkraften svarade 2010 för 2,4% av den svenska 

nettoproduktionen av el.Omräknat skulle den planeringsram på 10 TWh vindkraft till år 2015 som fastställts 

i och med antagandet av energipropositionen i juni 2002, innebära en vindkraftandel på ca 7% av den 

svenska elenergiförsörjningen inom 13 år. En skärpning av planeringsmålet för vindkraft görs i den nya 

energipropositionen som presenterades i mars 2009 med 30 TWh till 2020. 

El producerad med förnybara energikällor ersätter främst sådan el som producerats med fossila bränslen. 

I IVL:s rapport Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de 

svenska miljömålen 2 , rekommenderas att marginalelsperspektivet tillämpas vid beräkning av emissioner. I 

detta perspektiv tillskrivs varje förändring i efterfrågan på el de utsläpp som sker från den produktionsteknik 

som ligger på marginalen. I det nordiska systemet som vi tillhör anses utsläppsintensiv kolkraft i dagsläget 

finnas på marginalen på årsbasis. Kolkraft, främst i form av kolkondens, kommer från de kraftverk som 

startas upp vid hög efterfrågan då övriga elproduktionstekniker inte räcker till. Detta medför att utsläpp av 

koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och andra miljöskadliga ämnen minskas då vindkraft ersätter marginalel. 

Analyser visar dessutom att ett modernt vindkraftverk redan efter tre till sex månader i ett bra vindläge 

producerat mer energi än vad som används för dess tillverkning. 

1 Energimyndigheten, 20 1 

2 IVL, 2009

423 områden i 20 län till riksintresse för vindbruk 5 . Riksintressena utgör tillsammans en yta på 

cirka 10000 km 2 , varav 6000 på land och 4000 i vatten 6 . Precis som för andra riksintressen är 

det de berörda kommunerna som har ansvaret att ta hand om utpekade områden i sin 

översiktsplanering och länsstyrelserna som ska se till att de berörda kommunerna tillgodoser 

riksintresset. Riksintresse för vindbruk bedöms i tillståndsprövningen mot andra befintliga 

riksintressen. I Pajala kommun finns inget område som är avsatt som riksintresse vindbruk, i 

Gällivare kommun finns det åtta områden som är avsatta som riksintresse vindbruk, aktuellt 

etableringsområde är dock inte ett av dessa områden. 

Kriterier för utpekande av 2008 års riksintresseområden för vindbruk 

Följande kriterier har använts vid utpekandet av områden av riksintresse för vindbruk: 

Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per sekund på 71 

meters höjd över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon samt över 

nollplansförskjutningen (vilken varierar lokalt med vegetationshöjden på plats och sådan studie 

har inte utförts i denna sammanställning). 

• Undantag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 § 

(nationalpark) och 4 kap. 7 § (national-stadspark) 

• Undantag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 § (obrutet fjäll) 

• Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets ”Terrängkartan” med 

ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) 

• Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. 

• Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². 

Energimyndighetens riksintresseområden är baserade på en metod för att beräkna den 

klimatologiska medelvinden med användande av MIUU-modellen som har utvecklats vid 

Meteorologiska Institutionen, Uppsala universitet. Etableringsområdet vid Lehtirova uppfyller 

samtliga kriterier för att kunna klassas som riksintresse för vindbruk enligt ovan. 

2.3 Regional och kommunal planering 


I länets klimat- och energistrategi från 2008 7 anges att de prioriterade energislagen för 

Norrbottens län är vind- och vattenkraft samt bioenergi. Vad gäller vindkraftsatsningen innebär 

det etableringar av vindkraftsparker i stor skala. Vindkraftetableringarnas storskalighet är tänkt 

att genom kunskapsutveckling inom regionen skapa möjligheter för näringslivsutveckling. Detta 

kan exempelvis göras genom etablering av tillverkning och monteringsverksamhet i länet samt en 

utveckling av service, turism och tjänsteföretag kopplat till vindkraftsetableringarna. I 

Norrbottens län har man från den politiska nivån varit tydlig med att Norrbotten ska satsa på 

storskalig utbyggnad av vindkraften. 

I Norrbottens län finns sedan 1998 ett policydokument 8 framtaget för vindkraft. I policyn 

görs en bedömning av olika områdens lämplighet för etablering av vindkraft. Länet delas upp i 

fyra områden: vindkraftexploatering utesluten, mycket stor konfliktrisk, ganska stor konfliktrisk 

samt liten konfliktrisk. Vidare förtecknas exempel på generellt olämpliga lägen där bland annat 

naturreservat, naturvårdsområden, nationalparker, känsliga renskötselområden och värdefulla 

5 Energimyndighetens hemsida, 2010 

6 Jämförelse: I Sverige omfattar riksintresse för naturvård cirka 140 000 – 150 000 km 2 och områden av 

riksintresse för friluftsliv 14 000 km 2 

7 Länsstyrelsen i Norrbotten, 2008 


• 11 •

kulturmiljöer tas upp. Den planerade etableringen ligger inom ett område som i länets 

policydokument bedöms ha liten konfliktrisk. 

Kommunal planering 

Den kommuntäckande översiktsplanen för Gällivare kommun är från 1991 och tar inte upp 

frågan om vindkraft. Enligt markanvändningskartan finns det inga utpekade områden med 

bevarandeintressen som sammanfaller med etableringsområdet. Kommunen tog under 2010 fram 

en vindkraftsutredning som kommer att utgöra underlag i det kommande arbetet med ny 

kommunal översiktsplan som inleds under 2012. I utredningen finns Lehtirovaområdet med som 

ett av de områden som utreds vidare som lämpligt för vindkraft (i utredningen kallat Kihuvaara, 

3 delområden). 

Pajala kommuns översiktsplan antogs 2010-06-14. I översiktsplanen har en 

förutsättningsanalys för etablering av vindkraft genomförts för att i första hand hitta lämpliga 

utredningsområden. Områden med goda årsmedelvindar på skyddsavstånd från bebyggelse och 

som inte ligger inom Natura 2000, naturreservat, riksintresse naturvård eller våtmark klass 1 och 

2 och som är större än 3 km 2 har tagits fram. Stora delar av Lehtirovaområdet ligger inom sådant 

utredningsområde för vindkraft. För utredningsområden vid kommungränsen anges att 

samordning ska ske med berörda grannkommuner. 

• 12 •

3. Alternativutredning 

Enligt miljöbalkens föreskrifter krävs en redogörelse för de alternativa lokaliseringar och de 

alternativa utformningar som har utretts, och varför det presenterade alternativet har valts. Vidare 

skall det även göras en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte 

kommer till stånd, det så kallade nollalternativet. 

3.1 Alternativa lokaliseringar 

När det gäller alternativa lokaliseringar av en vindkraftanläggning har vindkraftprospektering 

många likheter med exempelvis gruvnäringens prospektering, eftersom det krävs mycket specifika 

lokaliseringsförutsättningar för att kunna få lönsamhet i ett projekt. Efter grundliga 

förundersökningar sker en fördjupad undersökning av den eller de platser som förefaller vara bäst. 

En utvärdering av lokaliseringsalternativ genomförs därmed relativt tidigt. Förundersökningen 

ger grundläggande kunskap om vindenergipotentialen och platsens lämplighet i övrigt. En 

vindmätning på plats är tid- och kostnadskrävande vilket innebär att innan en sådan påbörjas för 

ett projekt måste grundläggande förutsättningar vara väl kartlagda. 

Förutom vindförutsättningarna har ett viktigt kriterium varit möjligheten att få plats med ett 

stort antal vindkraftverk vilket är nödvändigt för att klara de höga tröskelkostnaderna som 

uppstår när man ska ansluta vindkraft till regionnätet vilket ofta är fallet i norra Sverige. Ur ett 

kostnadsperspektiv är det dessutom gynnsammare att arbeta med större anläggningar eftersom 

flera av de initiala kostnaderna är likvärdiga oavsett anläggningsstorlek. 

Samtidigt innebär en större anläggning ett betydande tillskott till de av riksdagen fastställda 

energimålen. Många instanser, däribland Boverket och Energimyndigheten uttrycker att en större 

samlad etablering är bättre än flera mindre, vilket överensstämmer med miljöbalkens syfte om att 

samla ingreppen och skona miljövärdena. O2 söker mer eller mindre kontinuerligt efter lämpliga 

platser för vindkraftsetablering. Ansökningsförfarandet är en kostsam process, eftersom den ofta 

är tidsödande och mycket arbete läggs på att enbart lämna in ansökningar som kan förväntas 

godkännas enligt praxis. Idag tar många projekt minst tre år att slutföra från det att intresset 

fokuseras på en plats tills alla myndighetstillstånd är klara. 

Den här lokaliseringsstudien har utgått geografiskt från norra delen av Norrbottens län, 

närmare bestämt Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix och Pajala kommuner. 

Totalt täcker dessa kommuner en yta av drygt 70 000 km 2 och för närvarande finns totalt 14 

vindkraftverk i drift i dessa kommuner. Alla alternativ i denna studie, med undantag för 

Lehtirovaområdet är klassade som riksintresseområde för vindbruk. Vindmätningar i området 

indikerar dock att Lehtirovaområdet klarar kriterierna för att klassas såsom riksintresse. 

Sju av de här studerade alternativen ligger inom Gällivare kommun, varav Lehtirova ligger 

inom Gällivare och Pajala kommun, och ett alternativ ligger i Kiruna kommun. 

Kartan i figur 3 visar de föreslagna lokaliseringsalternativen; Kuormakka, Tjårrokieble, 

Paukitunturi, Avvakkotunturi, Neilatjåkkå, Porotunturi mfl, Dundret, Toulpokiebli, 

Lehtirovaområdet. Riksintresseområdet Sjisjka tas ej med som alternativ p.g.a. att O2 redan 

erhållit tillstånd och påbörjat byggnationen av en vindkraftanläggning i området. 

Riksintresseområdet Rautiorova tas ej med eftersom markägaren Sveaskog har skyddat området i 

en s.k. Ekopark, i vilken det inte tillåts vindkraftverk. 

Nedan görs en specifik beskrivning av varje alternativ följt av en generell diskussion. 

Alternativområdenas ytor är identiska med de av Energimyndigheten utpekade 

riksintresseområdena för vindbruk som är baserade på den nationella vindkarteringen (Hans 

Bergström, MIUU). Lehtirovas yta avser etableringsområdets storlek. 

• 13 •

• 14 • 

Figur 3: Studerade alternativa lokaliseringar.

BD001-Kuormakka 

Platsen rymmer betydligt färre verk än Lehtirovaområdet. Berget har en lovande placering 

relativt förhärskande vindriktningen men är troligen så brant att hög turbulens uppstår. 

Avståndet till relevant elanslutning är för långt för att ett vindkraftprojekt ska vara ekonomiskt 

realiserbart. Berörd sameby har inte uttryckt sig positiv till en etablering på Kuormakka. 

Infrastruktur: 1 km till väg och 80 km till elnät med tillräcklig kapacitet. 

Areal: 15,3 km 2 

Naturskydd: Torneträsk-Soppero naturreservat och i Natura 2000-område. 

BD002-Tjårrokieble 

Platsen rymmer färre verk än Lehtirovaområdet. Samebyn har uttalat sig negativt till vindkraft 

inom detta område. Omgivande topografi gör vindtillgången i området osäker. Dessutom är 

platsen väldigt kuperad vilket försvårar placering, vägbygge m.m. 

Infrastruktur: 3 km till väg och 13 km till elnät med god kapacitet. 


Naturskydd: Ingår i Lina naturreservat, Natura 2000-område och riksintresseområde för 

rennäringen. 

Övrigt: Ligger inom inflygningszonen (TMA) till Kiruna flygplats. 

BD003-Paukitunturi 

Platsen rymmer betydligt färre verk än Lehtirovaområdet men har en bra utformning för att 

kunna hysa höga vindhastigheter, brantare partier kan dock ge för hög turbulens. Samebyn har 

uttalat sig negativt till vindkraft inom detta område. 

Infrastruktur: 3 km till väg och 18 km till elnät. 


Naturskydd: Ingår i Lina naturreservat och i Natura 2000-område. Ingår i riksintresseområde för 

rennäringen. 


BD004-Avvakkotunturi 

Platsen rymmer betydligt färre verk än Lehtirovaområdet men har en bra utformning för att 

kunna hysa höga vindhastigheter, brantare partier kan dock ge för hög turbulens. Samebyn har 

inte uttalat sig negativt till vindkraft inom detta område. Hälften av berget är samfällighetsägt 

och markägarna avser inte arrendera ut marken till vindkraftsetableringar. 



Naturskydd: Ingår delvis i Lina naturreservat och i Natura 2000-område. 

BD005-Neilatjåkkå (Plattfjället) 

Platsen rymmer betydligt färre verk än Lehtirovaområdet och bedöms ha sämre 

vindförutsättningar. Samebyn har inte uttalat sig angående detta område. 




rennäringen. 

• 15 •

Övrigt: Försvaret har ej godkänt placeringar på den sydvästra sidan av berget. 

BD006-Porotunturi-Ristitunturi 

Platsen rymmer betydligt färre verk än Lehtirovaområdet. Samebyn har inte uttalat sig negativt 

till vindkraft inom detta område. Naturvårdsverket är markägare och hävdar markens 

skyddsvärden. 



Naturskydd: Ingår i Natura 2000-område och i naturreservat. 

BD007-Dundret 

Platsen bedöms rymma vindkraftverk i samma storleksordning som Lehtirovaområdet. Området 

anses mycket viktigt som närrekreationsområde för befolkningen i Gällivare/Malmberget varför 

vindkraftverk inte kan tillåtas på berget 9 . 

Infrastruktur: Väg upp på berget och 4 km till elnät med god kapacitet. 


Naturskydd: Ingår i Dundret naturreservat och i Natura 2000-område. Ingår i 

riksintresseområde för friluftsliv och delvis för rennäring. 

Övrigt: Skidanläggning på bergets östra sida. 

BD027-Toulpokiebli 

Platsen rymmer färre verk än Lehtirovaområdet. Samebyn har inte uttalat sig angående vindkraft 

inom detta område. Omgivande topografi gör dock vindtillgången i området osäker. 




rennäringen. 


Lehtirovaområdet 

Platsen rymmer upp till 65 vindkraftverk. En vandringsled av riksintresse för rennäringen korsar 

det nordligaste av delområdena. 

Vindmätningarna indikerar god vindtillgång i området. 

Infrastruktur: Omfattande vägnät i området och 130 kV-nät passerar genom området. 


Naturskydd: Delar av området sammanfaller med riksintresse för rennäringen 

Övrigt: Försvaret avstyrker en etablering på en mindre del av Lehtirovaområdet, vilket ansökans 

placeringar är helt anpassad emot. 

Generella synpunkter 

Avstånd till bebyggelse 

I alla alternativ föreligger fysiska möjligheter att placera ett större antal vindkraftverk utan att 

rekommenderade begränsningsvärden för ljud och rörliga skuggor intill bostäder/fritidshus 

överskrids. 

9 Gällivare kommun, 2010 

• 16 •

Tabell 2: Samanställning av motstående intressen avseende alternativa lokaliseringar. 

Riksintressen Kuormakka Tjårrokieble Paukitunturi Avvakko- Neilatjåkkå Porotunturi Dundret Toulpokiebli Lehtirova 

tunturi 

mfl 

RI Vind X X X X X X X X - 

RI Rennäring - X Delvis - X - Delvis X Delvis 

RI Natur Delvis Delvis - - - - - Delvis - 

RI Kultur - - - - - - - - - 

RI Friluftsliv - - - - - - X - - 

RI MB 4 kap 2§ - - - - - - - - - 

RI MB 4 kap 5§ - - - - - - - - - 

Övriga skyddade 

områden 

Nationalpark - - - - - - - - - 

Naturreservat X X X Delvis X X X X - 

Naturminnen - - - - - - - - - 

Biotopsskydd - - - - - - - - - 

Djur och växtliv - - - - - - - - - 

Natura 2000 X X X Delvis X X X X - 

Infrastruktur 

Vägar Ej på berg Ej på berg Ej på berg Ej på berg Ej på berg Ej på berg På berg Ej på berg På berg 

• 17 • 

80 13 21 0 0 18 4 17 0 

Avstånd till elnät 

130 kV (km)

Vägar 

Med en större vindkraftanläggning krävs oftast en hel del väg- och anläggningsarbeten. I 

Lehtirovaområdet finns det ett omfattande vägnät anlagt för skogbruket. Även alternativet 

Dundret är gynnsamt då befintlig skogsbilväg finns uppe på berget. 

Elanslutning 

Generellt krävs en anslutningspunkt till ett 130 kV-nät för en vindkraftanläggning av Lehtirovas 

storlek. I tabellen anges endast respektive anläggnings avstånd till 130 kV-nät. Möjligheten till 

anslutning har inte utretts för de alternativa lokaliseringarna. Förutsättningarna för anslutning 

måste utredas från fall till fall och därför görs ingen jämförande bedömning av platsernas 

lämplighet ur elnätssynpunkt. 

Turism/friluftsliv 

Ett av alternativen – Dundret, berörs av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap § 6 miljöbalken. 

I övrigt bedrivs jakt, skoter- och skidåkning i eller runt omkring samtliga områden. 

Landskapspåverkan 

När det gäller förutsättningarna med avseende på landskapsbilden för de olika 

lokaliseringsalternativen kan det konstateras att det sannolikt inte blir någon större skillnad 

mellan alternativen då alla alternativ innebär lokaliseringar på berg avsevärt högre än omgivande 

mark. 

Slutsatser 

För flertalet miljöfarliga verksamheter är ofta frågan om vilken lokalisering av flera tänkbara som 

skall väljas. För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de 

platser som är tänkbara. Av detta följer att det vid en vindkraftetablering huvudsakligen blir fråga 

om att bedöma en tänkt lokaliserings lämplighet med hänsyn till föreliggande motstående 

intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett 

visst område. I aktuellt fall föreligger ingen risk för överetablering då det idag inte finns 

vindkraftverk inom Gällivare och Pajala kommun på en yta av totalt ca 25000 km 2 . I Gällivare 

kommun byggs dock 30 vindkraftverk hösten 2012. 

Samtliga lokaliseringsalternativ är möjliga etableringsplatser för vindkraftanläggningar ur ett 

teoretiskt vindresursperspektiv. Lokaliseringsutredningen syftar inte till att hitta den enda 

möjliga platsen, utan till att finna den högst prioriterade platsen att välja i första hand. I ett 

sådant perspektiv framstår Lehtirovaområdet som det mest lämpliga då platsen har minst 

motstående intressen. Lehtirovaområdet har också tillsammans med Dundret de största 

sammanhängande områdena inom vilket det kan anläggas vindkraftverk i relation till de andra 

alternativen. 

O2:s sammanvägda bedömning är att lokaliseringsalternativ Lehtirovaområdet utgör 

huvudalternativ i denna ansökan. 

3.2 Nollalternativ 

Om den aktuella verksamheten inte kommer till stånd innebär detta att etableringsområdet 

genomgår en annan utveckling under 30 år. Landskapsbilden lämnas, i varje fall inledningsvis, 

som den är idag. Dagens verksamhet med skogsbruk kan fortsätta obehindrat oavsett om 

vindkraftanläggningen byggs eller ej. Ljud och rörliga skuggor i direkt anslutning till 

vindkraftanläggningen uteblir. I övrigt är skillnaden marginell eftersom en välplanerad 

vindkraftanläggning inte ger några betydande negativa effekter på vare sig vattenföring, 

naturmiljö, djurliv eller andra värden. Arbetstillfällen samt inte obetydliga bidrag till lokal 

• 18 •

utveckling går dock förlorade och möjligheten att uppfylla regionala, nationella och globala 

miljömål försvåras om vindkraftens positiva effekter för miljön går förlorade. 

Elproduktionen från den planerade anläggningen skulle kunna uppgå till ca 480 GWh per år. 

Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för 106 000 villor beräknat vid en förbrukning 

på 4 500 kWh/villa och år. Om man förutsätter att den el som produceras av vindkraftverk 

ersätter importerad el producerad av kolkondenskraftverk, s.k. marginalel, skulle detta motsvara 

minskade årliga utsläppsreduceringar (regionalt och globalt) enligt nedan: 

• utsläpp av koldioxid 10 : 380 000 ton/år 

• utsläpp av svaveldioxid 11 : 570 ton/år 

• utsläpp av kväveoxider 12 : 480 ton/år 

Utsläppen bidrar till växthuseffekten och orsakar även försurning av mark och vatten, korrosion 

av nytto- och kulturföremål samt problem för människor, växter och djur. Att avstå från en 

etablering av vindkraft vid Lehtirova måste ses i ett större perspektiv där följden blir negativa 

konsekvenser för vår miljö såväl nationellt som globalt. 

10 Energimyndigheten, Koldioxidvärdering av energianvändning, 2008 

1 Vattenfalls hemsida, 2010 


• 19 •

4. Verksamheten 

Det aktuella projektet är en vindkraftetablering med maximalt 65 vindkraftverk vilken är 

belägen i både Gällivare och Pajala kommun, Norrbottens län. Etableringen omfattar även 

permanenta uppställningsytor, vägsträckor till och inom vindkraftanläggningen med anslutning 

från befintliga skogsbilvägar, samt elledningar inom anläggningen. 

4.1 Lokalisering 

Etableringsområdet ligger längs med kommungränsen mellan Gällivare och Pajala kommun i 

Norrbottens län och sträcker sig från Kolju nordost om Äijävaara i söder till topparna Koijuvaara 

och Pounuvaara i norr. Mitt i området ligger toppen Lehtirova som har fått ge namn åt 

vindkraftprojektet. Närmaste bebyggelse utgörs av enstaka hus i Nytorp vid väg 394 mellan det 

mellersta och södra delområdet. Närmaste större byar är Ullatti, ca 7 km väster om området, och 

Kompelusvaara ca 5 km öster om området. Det planerade vindkraftområdets högsta punkt ligger 

på ca 530 m.ö.h. På kartan i figur 5 visas det planerade vindkraftområdet med en blå 

begränsningslinje. 

4.2 Omfattning 

Anläggningen är planerad att omfatta maximalt 65 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 

184 meter (från mark till rotorns högsta punkt). 

Etableringsområdets totala areal uppgår till knappt 5500 ha och av denna yta kommer 

ca 4012 ha att tas i anspråk av vindkraftverk med intilliggande kranyta, om 65vindkraftverk 

byggs. Illustrationen i figur 4 visar att ca 1800 m² hårdgjord yta vid varje vindkraftverk behövs 

för uppställning av kran och hjälpkran. 

Den totala längden nyanlagda vägar uppgår till ca 44 km, vid en maximal utbyggnad med 

65 vindkraftverk. Vägarnas bredd blir max 6 meter och den röjda gatan för vägen ca 20 meter. 

Minst tre centrala uppställnings-/omlastningsytor behöver anläggas i området (en per delområde). 

Upplagsytorna är ca 10000 m² vardera. Alternativt kan flera mindre ytor (ca 3500 m 2 /st) 

anläggas inom vardera område. Dessa ytor behövs under byggnadsfasen för omlastning och 

lagring av ankommande material, manskapsbodar och materialcontainrar etc. En servicebyggnad 

Figur 4: I figuren ovan ses en skiss av standardritning för kranplats. 

• 20 •




Skala (A4): 1:200 000 

ÖVERSIKT 

Figur 5: Översiktskarta med området för den tänkta etableringen vid Lehtirova markerat med blå begränsningslinje. 

• 21 • 

2011-07-14 


0 4 8 km 

Lehtirova 



Översikt_röd_LR_110714.pdf

med lagerutrymme kan komma att uppföras i anslutning till anläggningen för användning under 

driftperioden. Det är i dagsläget inte fastställt var dessa byggnader och ytor ska ligga. 

Den totala andelen bearbetad hårdgjord yta inom etableringsområdet (vägar, kranytor och 

uppställnings-/omlastningsytor) kommer att uppgå till ca 40 ha om 65 turbiner byggs, vilket 

motsvarar mindre än 1 % av etableringsområdets totala areal. 

Produktion 

Elproduktionen från den planerade anläggningen skulle kunna uppgå till ca 480 GWh per år 

(=0,48 TWh) beräknat på en anläggning med 65 vindkraftverk. År 2008 förbrukade Gällivare 

och Pajala kommun tillsammans totalt ca 1,38+0,08=1,46 TWh el-energi 13 . Produktionen från 

den planerade anläggningen skulle således kunna täcka knappt 33% av kommunernas 

sammanlagda årliga elförbrukning. 

Elproduktionen från vindkraft i Sverige uppgick nyligen till 5,1 TWh el under en 52- 

veckorsperiod (sep 2010–aug 2011). Den här aktuella vindkraftanläggningen skulle öka den 

samlade vindkraftproduktionen i Sverige med ca 9 %. 

4.3 Utformning 

Preliminär placering av vindkraftverk och vägar visas i figurerna 8-10. Avstånden mellan 

turbinerna är i normalfallet 300–600meter. Uppställningen av vindkraftverken är ännu inte 

fastställd. En sammanvägning av en rad faktorer som påverkar turbinernas placering utreds under 

detaljprojekteringen av en vindkraftanläggning, bland annat produktionsberäkningar, 

förekommande natur- och kulturvärden samt synpunkter som framkommer under samrådet. En 

annan viktig faktor som påverkar placeringarna är det slutliga valet av aggregat, vilket bestäms i 

upphandlingsskedet då alla tillstånd för anläggningen erhållits. 

Vindkraftverk 

Vindkraftverken består i huvudsak av ett maskinhus monterat på ett svagt koniskt ståltorn och 

en trebladig rotor som är förbunden med växellådan och generatorn i maskinhuset. Rotorns tre 

blad är ytbehandlade för att eliminera störande ljusreflexer. Vindkraftverken är försedda med 

hinderljus på maskinhuset enligt vad som föreskrivs från Transportstyrelsens sida. 

En exakt och slutlig utformning av anläggningen är inte möjlig att redovisa vid denna 

tidpunkt. Utredningar av vindförutsättningarna, bl a avseende vindhastighet och turbulens, i 

området måste utföras och analyseras innan man vet exakt var och hur många verk som kan 

byggas inom området. Vinddata för sådana analyser samlas in genom mätning i mätmast/master 

där det krävs minst ett års vinddata för att få tillförlitlig statistik. Även valet av vindkraftverkens 

typ/storlek måste anstå till en tidpunkt som är närmare byggstart. Detta på grund av att 

tillståndsprocessen för anläggningen kan ta flera år och att den tekniska utvecklingen inom 

vindkraftområdet är mycket snabb – det som idag är bästa teknik är inte med säkerhet det även 

nästa år. En skiss av hur ett tänkbart vindkraftverk skulle kunna se ut visas i figur 6. 

Hinderbelysning 

Den 1 november 2010 trädde föreskriften TSFS 2010:155 ”Transportstyrelsens föreskrifter och 

allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 14 ” i kraft och ersatte 

därmed LFS 2008:47. I föreskriften anges hur vindkraftverk ska hindermarkeras. 

En vindkraftanläggning där vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 meter ska enligt denna 

författning markeras med högintensivt vitt blinkande ljus på vindkraftverken i anläggningens 

ytterkant. Övriga vindkraftverk inom anläggningen ska markeras med minst lågintensivt fast 

13 SCBs hemsida, 2010 

14 Transportstyrelsen 2010 

• 22 •

ljus. De högintensiva ljusen ska ha en ljusstyrka om 

100000 cd under dagtid, 20000–100000 cd vid 

gryning och skymning, och kan dimmas ner till 

2000 cd efter mörkrets inbrott. Lågintensiva ljus har 

en styrka om minst 32 cd vid skymning, gryning och 

mörker. 

Enligt TSFS 2010:155 ska vindkraftverk med 

högintensivt ljus även förses med avskärmning för att 

direkt ljus inte ska träffa markytan inom 5 km radie. 

Den typ av hög- och medelintensiva hinderljus som 

vanligen används idag är inte avskärmade, men är 

istället konstruerade så att det intensiva ljuset som 

strålar ut runt om ljuskällan har en väldigt begränsad 

spridning i vertikalled, -2 till +4 grader kring 

horisontalplanet. 

O2 verkar för att markeringen ska ske med minsta 

påverkan på omgivningen. Den tekniska utvecklingen 

fortsätter och nyligen har förslag presenterats där 

flyghinderljusen kan styras med hjälp av radarsignal. 

Utrustningen fungerar så att hinderljusen tänds 

automatiskt när farkosten närmar sig för att sedan 

slockna när den avlägsnar sig igen. O2 följer denna 

teknikutveckling och kommer när utrustningen finns 

tillgänglig baserat på kostnad och prestanda överväga 

en installation av utrustningen. Tekniken har 

godkänts av Transportstyrelsen för 

vindkraftanläggning i Sverige. 

Vägar 

Fram till anslutning till enskild väg kommer det 

allmänna vägnätet att användas. Befintliga 

Figur 6: Skiss av vindkraftverk. 

skogsbilvägar utnyttjas i den mån det är möjligt, dessa är 

väl utbyggda i området. 

Från befintliga skogsvägar anläggs nya vägar fram till vindkraftverken. Totalt planeras 44 km 

ny vägsträckning från befintlig skogsbilväg, förutsatt att 65 vindkraftverk anläggs, se kartor med 

preliminär vägdragning i figurerna 8–10. På Rissavaara kommer de skogsgator användas, som 

höggs upp på 60–70-talet då SGU gjorde kvartsitundersökningar i området. Nya vägar anläggs 

med minsta möjliga miljöintrång och särskild vikt läggs vid att undvika erosion och negativ 

påverkan på vatten och vegetation. Vid planering av nya vägar har även hänsyn tagits till kända 

natur- och kulturvärden i området. 

Nyanlagd väg byggs med max 6 meters bredd med erforderlig breddning i kurvor och för 

mötesplatser. Vägarna dimensioneras dels för planerade transporter under byggskedet och 

leveranser av vindkraftverken, dels långsiktigt som servicevägar till anläggningen. 

Fundament 

Det finns olika sätt att utforma vindkraftverkens fundament – som gravitationsfundament, 

bergförankrade fundament eller som prefabricerade fundament. Idén med gravitationsfundament 

är att en stor tyngd i form av en gjuten betongplatta i marken motverkar de krafter som överförs 

från vinden och aggregatet. Bergförankring innebär att fundamentet gjuts fast på frilagt berg och 

förankras med dragstag. Stagen gjuts fast i hål som borrats i berget. Prefabricerade fundament 

• 23 •

innebär att man tillverkar fundamentet i bitar i fabrik och transporterar dem ut till 

fundamentsplatsen, Bitarna kan jämföras med 0,4 meter tjocka tårtbitar som sammanfogas på 

plats med betong. Prefab-fundament är en relativt ny teknik. Den stora skillnaden mot 

gravitationsfundamentet är att mindre betong behöver tillverkas på plats. Även schaktdjupet för 

fundamentet skiljer sig lite och är ca 1 meter djupare för prefab-fundamentet för att få tillräckligt 

med vikt på fundamentet. Massorna som används för återfyllning är de massor som schaktades 

för att anlägga fundamentet. Gravitationsfundament är vanligast förekommande men den 

metoden innebär betydligt större betongmängder än bergförankring. Bergfundament kräver inte 

så stora betongmängder, men kan endast anläggas på berg med tillräcklig hållfasthet. 

Ett konventionellt gravitationsfundament för ett 3 MW vindkraftverk med rörtorn har en yta 

av ca 350 m² och en volym av ca 400 m³ betong. Ett bergfundament kan innehålla så lite som 

6 m³ betong om det kan bultas fast direkt på plant berg med god hållfasthet. På senare tid har 

det blivit allt vanligare att anlägga vindkraftverk på avlägsna platser med speciella 

markförhållanden vilket givit incitament till att utveckla och förfina tekniken. Nya varianter där 

betonganvändning och därmed också transportvolymer avsevärt kunnat reduceras prövas på flera 

håll. Prefabricerade fundament är ett exempel, vilket ytmässigt tar i anspråk mark i samma 

storleksordning som ett konventionellt gravitationsfundament, men volymen färskbetong som 

används är betydligt mindre, ca 100 m³. Själva prefab-fundamentet innehåller ca 115 m³ betong. 

Geotekniska undersökningar under detaljprojektering av anläggningen kommer att utvisa 

vilken typ av fundament som är mest lämplig för de på platsen rådande förhållandena. 

Elanslutning 

Eventuellt kommer Vattenfall att bygga en ny ledning från Gällivare, via Tärendö, till 

kommande gruvverksamhet norr om Pajala. Syftet är att förse gruvverksamheten med energi. 

Den nya ledningen kommer troligtvis att på 

sträckan mellan Gällivare och Tärendö löpa 

parallellt med den befintliga 130 kV ledning som 

går där idag. Denna ledning korsar 

vindkraftanläggningens mellersta delområde. 

O2:s ambition är att vindkraftanläggningens 

transformatorstation kan anslutas till Vattenfalls 

nya ledning. Om gruvplanerna inte fortskrider 

enligt plan dras en ny ledning mot Gällivare till 

vilken vindkraftsanläggningens 

transformatorstation ansluts. 

Vindkraftverkens uteffekt varierar steglöst med 

vindhastigheten mellan noll och märkeffekt. 

Rotorn är direkt, eller via en växellåda, förbunden 

med en generator. I vindkrafttornet eller i mindre 

kiosker strax utanför varje vindkraftverk transformeras vindkraftverkens driftspänning (690– 

1000 V) till internnätets spänning som kommer att vara max 36 kV. 

Vindkraftverken ansluts i grupper till ställverk med PEX-isolerade (polyeten) kablar med 

mantel av PVC, i mark. Ställverken kommer vara av inomhustyp och placeras inom 

etableringsområdet där grupperingar av vindkraftverk åtskiljs av avstånd större än 

normalavståndet mellan två verk. I Lehtirova vindkraftsanläggning blir det troligtvis några 

sådana ställverk per delområde. Antal ställverk är beroende av vilka möjligheter som ges för 

vägdragning och den slutgiltiga placeringen av vindkraftverken. Ställverk är en förhållandevis dyr 

komponent i ett elnät och antalet minimeras automatisk i samband med kostnadsminimeringen. 

En ny transformatorstation för transformering från 130 till 36 kV kommer att uppföras för att 

ansluta det interna nätet till regionnätet. Transformatorstationen inhägnas och inom inhägnaden 

• 24 • 

Figur 7: Kabelförläggning.


III 

Vindkraftverk (65st) 

III 

Äldre vägar, Rissavaara/Rissahuornanen 

Nya vägar (44km) 


1 

III 

Karta 1 

2 


Skala (A4): 1:50 000 

III 

3 

III 

4 

III 

5 

III 

9 

Figur 8: Kartan visar preliminärt antal verk, uppställning och vägdragning, norra delområdet. Antalet verk och 

antal km väg i teckenförklaringen avser det totala för hela anläggningen. 

III 

III 

III 

III 

11 

8 

10 

III 

• 25 • 

III 

III 

12 

PLACERINGAR 

& VÄGAR 

7 

6 

III 

13 

2011-07-14 

III 

III 

III 

III 

61 

57 

60 

63 

III 

III 

III 

64 

58 

62 

III 

III 

59 

65 


0 1 2 km 

Lehtirova 



Placeringar_vägar1_LR_110714.pdf


III 



36 



Karta 2 

III 

III 

III 

III 

III 

32 


Skala (A4): 1:50 000 

30 

III 

III 

III 

III 

11 

35 

10 

14 

III 

III 

III 

III 

III 

18 

III 

19 

31 

34 

12 

16 

III 

III 

III 

15 

III 

33 

III 

III 

17 

22 

20 

III 

13 

III 

23 

21 

III 

Figur 9: Kartan visar preliminärt antal verk, uppställning och vägdragning, mellersta delområdet. Antalet verk 

och antal km väg i teckenförklaringen avser det totala för hela anläggningen. 

24 

• 26 • 

III 

III 

26 

PLACERINGAR 

& VÄGAR 

III 

37 

III 

28 

25 

III 

27 

III 

III 38 

29 

2011-07-14 


0 1 2 km 

Lehtirova 




III 

III 

III 

36 


III 

32 




III 

35 

III 

III 

Karta 3 

31 

34 

III 

33 


Skala (A4): 1:50 000 

III 

37 

III 

41 

III 

III 

38 

Figur 10: Kartan visar preliminärt antal verk, uppställning och vägdragning, södra delområdet. Antalet verk 

och antal km väg i teckenförklaringen avser det totala för hela anläggningen. 

42 

III 43 

III 

III 

39 

• 27 • 

III 

48 

PLACERINGAR 

& VÄGAR 

III 

44 

40 

III 

III 

47 

45 

III 

46 

III 

III 

56 

2011-07-14 

52 

III 

55 

III 

51 

III 

53 

III 

49 

III 

54 

III 

0 1 2 km 

50 


Lehtirova 




yggs även ett ställverk för uppsamling av kablar från vindkraftanläggningen. 

Från vindkraftsanläggningens transformatorstation fortsätter det interna 36 kV nätet ut till 

ställverken inom vindkraftanläggningens olika delområden. Internnätet byggs som luftledningar 

eller markförlagd kabel beroende på markens beskaffenhet, tillgång till vägar, berörda intressen 

mm. Till vindkraftverken i det mellersta delområdet läggs troligen kabel. Till ställverken i det 

norra och södra delområdet byggs troligen luftledning. Det tekniska utförandet samt ledningens 

sträckning kommer att utredas i koncessionsärendet. 

Från respektive ställverk i vindkraftanläggningens delområden fortsätter det interna nätet ut 

till vindkraftverken. Kabelschakt utförs uteslutande i vägområden utom där det uppenbart 

medger markant minskad kabelåtgång och därmed material och energiförluster i överföringen. 

Dessa sträckor bestäms i samråd med länsstyrelsen. 

O2 Vindkompaniet kommer att bilda ett dotterbolag som ansvarar för tillstånd och 

byggnation av de internnätsledningar som ska dras från transformatorstationen till ställverken i 

vindkraftanläggningens olika delområden. Tillstånden för de ledningar som krävs till 

anläggningen prövas av Energimarknadsinspektionen, i egna koncessionsansökningar. 

Ledningarna beskrivs i kommande kapitel 5 och 6 i separata avsnitt för att särskilja 

miljökonsekvenserna för ledningarna från konsekvenserna för vindkraftanläggningen. 

4.4 Byggnation 

Vägar 

Inom etableringsområdet finns flera befintliga skogsbilvägar som kommer att utnyttjas i den mån 

det är möjligt. I samband med byggstart görs en besiktning av befintliga vägars kondition och 

bärighet. 

De åtgärder som krävs på 

befintliga vägar som ska 

användas är främst en 

uträtning av kurvor och 

krön, byte av trummor vid 

behov samt rensning av diken 

för att säkerställa 

vattenavrinningen från 

vägkroppen. Ny väg anläggs 

enligt följande: först röjs en 

ca 20 meter bred väglinje som 

ska rymma väg med 

tillhörande diken och slänter. 

Därefter byggs vägkroppen 

av befintligt material som 

uppkommer i samband med 

anläggningsarbetet inom 

området. Vägkroppens tjocklek 

beror på den aktuella markens 

bärighet. Då marken utgörs av 

berg används sprängning 

eller utfyllnad för att skapa 

vägkroppen. Därefter görs 

vägens överbyggnad som 

består av finare material för 

att skapa en jämnare vägyta. 

Figur 1 och 12: I figurerna ovan ses illustrationer av olika vägsektioner 

på torrt respektive vått underlag. Observera att det är principskisser och 

att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på 

respektive vägparti. 

Utsorterad sten/berg läggs ut i våtmarken, i största möjliga mån utan 

att avlägsna vegetationstäcket. Ovanpå sten/berglagret läggs en 

materialavskiljande geotextil. Vid behov läggs även trummor. 

• 28 •

Generellt undviks våtmarker, men skulle det bli nödvändigt att korsa en våtmark så sker detta 

lämpligen där våtmarken är som smalast och grundast. Det kan vid sådana tillfällen bli aktuellt 

att fylla ut våtmarken med grövre material innan vägen byggs. I de fall då vattenföringen är hög 

anläggs vattentrummor så att inte flödet hindras. Dessa åtgärder kan skapa grumling i 

våtmarken, därför utförs de lämpligen under torra perioder. I figurerna 11 och 12 ses vägsektioner 

på torrt respektive vått underlag. Observera att detta endast är principskisser och att slutligt 

utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. Vid samma 

tillfälle tas även ställning till om huruvida vägdragning inom eventuella våtmarksområden är 

anmälnings-/tillståndspliktiga enligt miljöbalkens 11 kapitel. 

Massbalans eftersträvas inom etableringsområdet. I första hand förädlas därför befintligt 

material som uppkommer i samband med anläggningsarbetet inom området. Om det befintliga 

materialet inte är tillräckligt kommer material att inköpas från lokal täkt. 

Figur 13: Grovbrytning inför ny väg. Figur 14: Ny väg. 

Fundament 

Fundamenten anläggs enligt följande metodik. 

En yta på minst 25x60 meter avverkas för kranplats och fundament. För att få bästa hållbarhet 

och för att hålla fundamentet torrt placeras fundamenten på höga och torra partier där 

avrinningen åt alla håll är god. 

Ett gravitationsfundament görs genom att gräva ut en yta om ca 18x18 meter med ett djup på 

2–2,5 meter. Därefter påförs ett ca 10 cm tjockt makadamlager samt en ca 5–10 cm tjock 

Figur 15: Ingjutningssektion och armering 

gravitationsfundament. 

Figur 16: Gjutning av gravitationsfundament. 

• 29 •

Figur 17: Gravitationsfundament och ingjutningssektion. 

Figur 19: Gjutning och ingjutningssektion för 

bergfundament. 

betongplatta. I ytterkant av de färdiga plattan grävs vid behov en dräneringslang ner. På plattan 

byggs en armering och ingjutningssektion som fylls med betong. Efter att betongen har härdat 

återfylls gropen med befintligt jordmaterial. Den överblivna jorden återanvänds inom 

anläggningsområdet eller transporteras till annan anläggningsplats. 

Där ytligt berg finns och berget är av tillräckligt god kvalitet anläggs bergfundament. 

Jordlagret avlägsnas och berget tvättas rent. Det kan också bli aktuellt med plansprängning. 

Bilderna i figur 15–20 visar olika typer av fundament under olika anläggningsskeden. 

Anläggningen av prefab-fundament är lik anläggningen av gravitationsfundament. Skillnaden är 

att prefabfundamentet anläggs ca 1 meter djupare samt att ingen betongplatta gjuts ovanpå 

makadamlagret utan betongen ersätts av geotextil samt ca 20 cm grus för avjämning. I och med 

att mindre betong används blir det mindre mängd överbliven jord. 

Transporter 

Grus till vägbeläggning samt färdig betong till fundamenten transporteras på lastbil. Mängden 

betong är beroende av vilken fundamenttyp som används. Till ett gravitationsfundament behövs 

ca 60 betongtransporter. Om avståndet till en betongindustri är för långt kan en mobil 

betongstation användas. Då blir det istället material till betongen som transporteras till platsen. 

Antalet transporter till ett prefab-fundament är ca 25; 15 transporter av betong, 2 transporter av 

stål samt 8 transporter av prefab-delar. 

Varje vindkraftverk levereras i delar på ca 15 lastbilar. Tornen transporteras i sektioner och 

• 30 • 

Figur 18: Armering av bergfundament. 

Figur 20: Färdigt bergfundament.

Figur 21: Transport av rotorblad. 

varje rotorblad transporteras separat. Transporterna av vindkraftverken kommer att ske via det 

allmänna vägnätet på specialbyggda trailers från leverantör till Lehtirovaanläggningen. Kablar 

samt övrig utrustning till anläggningen kommer att transporteras på lastbil. 

Transporterna av vindkraftverken sköts av vindkraftverksleverantören som även sköter alla 

kontakter med och söker nödvändiga tillstånd och dispenser hos Trafikverket. Transportvägen 

bestäms av leverantören i upphandlingsfasen. Vindkraftverken kommer att fraktas med båt till 

lämplig hamn längs Norrlandskusten. Därefter lastas vindkraftverksdelarna på lastbil och fraktas 

vidare norrut. Sannolikt via E4 och vidare in på E10 förbi Överkalix mot Malmberget och vidare 

mot och förbi Ullatti på väg 394. 

Vindkraftverk 

När fundament och elanslutning är färdigställt 

reses vindkraftverket. Detta sker med hjälp av 

en större mobilkran samt mindre hjälpkran. 

Tornet monteras i olika sektioner på 

ingjutningssektionen med skruvförband i 

flänsar. Därefter lyfts maskinhuset och 

rotorbladen på plats. Vindkraftverket kan efter 

genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet 

och tas i drift. Monteringen tar två–fyra dygn 

per vindkraftverk. För resning av vindkraftverk 

och för möjlighet att med mobilkran byta 

Figur 22: Transport av torndel. 

Figur 23: Resning av vindkraftverk. 

Figur 24: Maskinhuslyft. Figur 25: Montering av vinge. 

• 31 •

huvudkomponenter under drifttiden kommer en hårdgjord kranyta anläggas invid varje 

vindkraftverk. Den hårdgjorda ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till ca 1800 m². 

Elanslutning 

Ställverksbyggnaderna inom delområdena tillverkas av prefabricerade betongelement eller plåt på 

betongplatta. Byggnaderna placeras på en dränerad yta. Om markförhållandena inte är sådana att 

det är god dränering måste massor för detta forslas dit. 

Transformatorstationen kommer i utomhusutförande kräva att skenor och elektriska apparater 

placeras på en personsäker höjd. Stativ för dessa apparater och uppställningsytor för 

transformatorer kräver fundament av betong. Transformatorstationen måste även inhägnas. En 

ställverksbyggnad för uppsamling av alla kablar från anläggningen placeras innanför inhägnaden 

eller som del av denna. Markbehovet för transformatorstation och ställverksbyggnad är 

ca 3500 m 2 respektive ca 120 m 2 . 

Från transformatorstationen till ställverken i anläggningens delområden byggs det interna 

nätet. Internnätet byggs som luftledningar, antingen som dubbel 36 kV ledning eller som enkel i 

130 kV-utförande som drivs som 36 kV, eller markförlagd kabel. Dubbel 36 kV luftledning byggs 

med enkelstolpar i trä, ca 10 meter höga, två i bredd. I 130 kV-utförande används portalstolpar av 

trä. Den trädfria gatan för luftledningen behöver normalt vara 40–45 meter bred. 

Kabelalternativet kommer allra troligast att följa anslutningsvägarna till anläggningens 

delområden. Där markförhållanden är andra än jord eller sand måste kabelschakten grundas med 

10 cm kabelsand för att kablarna inte ska skadas av stenar i mark. Kablarna måste även täckas av 

10 cm kabelsand. Kabelschakt som inte utförs i vägslänt återfylls med befintliga massor. Där 

kablar inte kan grävas ner eller täckas med minst 30 cm massor kan sprängning vara nödvändigt. 

Alternativet är att placera kablar i rör ovan mark och klamras i berget. Detta föranleder en 

väsentligt förhöjd personfara och risk för kabelfel med stillastående vindkraftverk som följd. 

Schaktbredden blir max en meter. Kabelalternativet är endast möjligt om vägnätet kan utformas 

så att sträckningen inte blir avsevärt längre än luftledningsalternativet. 

Ställverksbyggnaderna inom delområdena tillverkas av prefabricerade betongelement eller plåt 

på betongplatta. Byggnaderna placeras på en dränerad yta. Om markförhållandena inte är sådana 

att det är god dränering måste massor för detta forslas dit. 

Från delområdenas ställverk fortsätter det interna ledningsnätet ut till vindkraftverken. 

Ledningarna läggs i kabelschakt. Största schaktbredd för kablar, som mest 2,5–3 meter, är 

närmast transformatorstationen. Längre ut i parkens olika delområden minskar antalet kablar i 

schakten och därmed schaktbredden till som minst 50 cm. För utförande av de markförlagda 

kablarna se beskrivningen ovan av det interna elnätet mellan transformatorstationen och 

ställverken. 

4.5 Drift 

Vindkraftverk 

Vindkraftverken är automatiserade och går i automatiskt driftläge där samtliga styr- och 

övervakningsfunktioner hanteras av en dator i varje vindkraftverk. Generatorn kopplas in på 

nätet vid en vindhastighet på ca 3m/s och kopplas ur och stoppas automatiskt om det blåser mer 

än 20–25m/s. Vid eventuella driftstörningar larmar datorn via telenätet till en central 

övervakningsdator hos serviceföretaget eller ägaren. Vid mindre störningar kan verket återställas 

och återstartas från centraldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas servicepersonal. Normal 

hindertid, det vill säga tid som ett aggregat står stilla på grund av tekniska fel eller fel på det yttre 

elnätet, uppgår till ca 200 timmar per år. Förutom fjärrövervakning utförs planerad service 2–4 

gånger/år. 

I närområdet kommer en servicebyggnad att uppföras, alternativt hyras, med bl.a. de 

• 32 •

vanligaste reservdelarna. Vid service kommer personbilar eller vid behov lastbilar, och 

bandvagnar eller snöskoter att användas. 

Ett program för egenkontroll skall upprättas för att säkerställa driften (skötsel och service) och 

minimera eventuell störning från verksamheten mot omgivningen. I kontrollprogrammet 

kommer de villkor som meddelats i det kommande tillståndet att beaktas. 

Åska och nedfallande is 

Risken för blixtnedslag i ett vindkraftverk skiljer sig inte från risken hos andra höga 

konstruktioner. På moderna vindkraftverk skyddas utrustningen med åskledarsystem i rotorblad, 

maskinhus och torn. 

Inför uppförande av vindkraftverk görs en teknisk–ekonomisk bedömning av hur maskinen 

bäst skall anpassas för det på platsen rådande klimatet. Vår bedömning är att platsen är utsatt för 

nedisningsrisk och vår avsikt är att använda avisningssystem förutsatt att tekniken finns och 

antaget att det är ekonomiskt försvarbart. En noggrann analys kommer att genomföras innan ett 

eventuellt investeringsbeslut tas. 

Skyltning med varning för fallande is kommer att utföras i området. Utförandet och 

placeringen av skyltarna utförs i samråd med tillsynsmyndigheten och är av samma typ som 

används vid andra höga byggnadsverk som exempelvis kommunikationsmaster. Ett förslag är att 

skyltarna placeras enligt det rekommenderade riskavståndet i Elforsk rapport 04:13 d.v.s. på 

avståndet 1,5 x (verkens navhöjd + rotordiameter) 15 . Med vindkraftverk som exempelvis har en 

totalhöjd av 184 m blir det på ca 350 meters avstånd från anläggningen. 

Säkerhetsarbete och skydd mot olyckor 

O2 har ett väl utvecklat säkerhetsarbete och rutiner för skyddsarbete. Inför byggnationen av en 

anläggning planeras och säkerställs följande punkter: 

• Vägvisningsskyltar sätts upp redan under byggskedet för att hjälpa räddningstjänsten 

att hitta rätt vid en eventuell olycka. Skyltningen sitter kvar under hela drifttiden. 

• I planeringen före byggnationsstart genomförs ett informations-/ 

samrådsmöte med den kommunala räddningstjänsten. 

• Räddningsplan för anläggningen (karta över räddningsvägar och 

samlingsplatser med koordinater) upprättas tillsammans med 

räddningstjänsten och SOS alarm innan byggnationen påbörjas. 

• Projektering, planering och byggnation av vindkraftanläggningen samordnas 

ur arbetsmiljösynpunkt av en byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för att 

minska risken för ohälsa och olycksfall. En arbetsmiljöplan upprättas. 

• Riskanalys genomförs för respektive projekt innan byggnation påbörjas. 

Riskanalyser görs ytterligare några gånger under byggtiden. 

• Skydds- och miljörond genomförs regelbundet under byggnationen av anläggningen. 

• O2 medverkar till att räddningstjänsten kan utbilda personal i arbete på hög höjd. 

Kontroll av verksamheten 

Vindkraftverken övervakas dygnet runt med hjälp av datorer vilka slår larm vid eventuella 

felaktigheter. Dessutom besöker servicepersonal verken regelbundet. 

Transporter vid drift 

Transporter under driftskedet sker med lättare fordon i samband med löpande underhåll. 

Normalt utförs service på vindkraftverken 2–4 gånger per år. Med en så stor anläggning som i 

15 Elforsk, 2004 

• 33 •

Lehtirova är det troligt att personal kommer att finnas kontinuerligt på plats för övervakning och 

underhåll. Vid större reparationer krävs mobilkran. 

Elektromagnetiska fält 

Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn 

för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält kring jordkablar avskärmas i princip helt genom 

kabelns isolering. 

Magnetfält finns hela tiden i vår omgivning – det mest utbredda är det fält som omger jorden, 

jordmagnetismen, som får kompassnålen att rikta sig mot norr. Detta fält är statiskt vilket 

innebär att det inte ändras med tiden. Sådana fält bildas också kring likström. Statiska 

magnetfält som är avsevärt kraftigare än jordens magnetfält är mycket ovanliga. De förekommer 

endast i mycket speciella sammanhang, exempelvis vid magnetkameror som används för 

medicinska undersökningar. 

Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, d.v.s. kring 

kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. I våra 

bostäder och arbetsplatser finns många källor till magnetiska fält. Sådana källor kan vara lysrör, 

dammsugare, hårtorkar, mikrovågsugnar etc. 

Den magnetiska fältstyrkan mäts i Tesla (T). En praktiskt hanterbar enhet är µT (mikro 

Tesla), som är en miljondels T. Ju starkare strömmen är desto starkare magnetiskt fält. Det 

magnetiska fältet avtar med avståndet från det som ger upphov till fältet. 

De magnetiska fälten påverkar levande organismer, men det finns ännu inte några belägg för 

att de innebär hälsorisker. 

För att minska emissionen av magnetfält kommer trefaskablar med skruvade fasledare längs 

kabellängden att användas. Därmed kommer det magnetiska fältet från fasledarna att ta ut 

varandra och summan av magnetfältet vid markytan att vara försumbar. 

Kemikalier 

Vindkraftverken är vattenkylda och kylsystemen innehåller glykol, ca 25 liter. Vindkraftverkens 

växellådor, om de har växellåda, innehåller smörjolja, ca 300–400 liter per vindkraftverk. 

Dessutom finns hydrauloljor i styrsystemens mekaniska komponenter, ca 300 liter. Volymen oljor 

och kylvätska varierar beroende på storlek och modell av vindkraftverk. Växellådsoljan byts 

endast då de regelbundna provtagningarna visar att så måste ske och bytesintervallet varierar 

således med driftförhållandena. Normalt bytesintervall är fyra till sex år. Risken för att olja läcker 

från växellåda eller hydraulik är liten. Utöver detta förekommer smörjfett i samband med 

underhåll av den maskinella utrustningen. Läckage av oljor leder till omedelbart driftstopp och 

besök av servicepersonal som tar hand om oljan. 

Avfall under drift består i huvudsak av smörjoljor. Förbrukad olja hanteras och omhändertas 

enligt gällande regler. Några andra miljöfarliga ämnen förekommer inte i anläggningen. De 

transformatorer som finns inuti vindkraftverken är av torrisolerad typ utan olja. Ett servicelager 

kommer att finnas i närområdet där all förvaring av miljöfarliga ämnen kommer att ske enligt 

gällande föreskrifter. 

Ljudnivå 

Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk: maskinljud, vilket utanför ett modernt vindkraftverk 

är mycket begränsat, samt det aerodynamiska, ”svischande” ljud som uppstår då rotorn roterar. I 

marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär att man kan konversera i 

normal samtalston under ett vindkraftverk i drift. 

Beräkningar av ljudimmission redovisas i figur 26. Beräkningen är utförd på vindkraftverk 

med 133,5 meters navhöjd och 101 meter rotordiameter med standardprogramvaran WindPRO 

som används för att redovisa ljudutbredningen från vindkraftverk enligt Naturvårdsverkets 

• 34 •

Projekt: 

Lehtirova 

DECIBEL - Karta 8,0 m/s 

Beräkning: 1141 Ljudberäkning Lehtirova 65 x SWT-101 HH 133,5 Nat.res. 

WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 

Figur 26: Beräknad ljudutbredning, “värsta fall”, för en uppställning med 65 vindkraftverk. 133,5 m navhöjd, 

101 m rotor. Totalhöjd 184 m. 

• 35 • 

WindPRO version 2.7.486 jan 2011 

Utskrift/Sida 

2011-10-10 10:19 / 1 

0 2,5 5 7,5 10 km 

Karta: , Utskriftskala 1:150 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: 1 772 552 Nord: 7 454 540 

Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s 

Nytt vindkraftverk Ljudkänsligt område 

Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 

35,0 dB(A) 40,0 dB(A) 45,0 dB(A) 50,0 dB(A) 

Användarlicens: 

o2 Vindkompaniet AB 

Strandvägen 5B 

SE-114 51 Stockholm 

+46 (0)8 559 310 14 

Per Edeborg / per.edeborg@o2.se 

Beräknat: 

2011-10-10 09:15/2.7.486

Projekt: 

Lehtirova 

SHADOW - Karta 

Beräkning: 1128 Skuggberäkning Lehtirova 65 x SWT-101 HH 133,5 

WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 

• 36 • 

WindPRO version 2.7.486 jan 2011 

Utskrift/Sida 

2011-07-14 16:46 / 1 

0 2,5 5 7,5 10 km 

Karta: , Utskriftskala 1:200 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: 1 771 506 Nord: 7 454 796 

Nytt vindkraftverk Skuggmottagare 

Isolinjer visar skugga i Timmar per år, värsta fall 

30 

Användarlicens: 

o2 Vindkompaniet AB 

Strandvägen 5B 

SE-114 51 Stockholm 

+46 (0)8 559 310 14 

Per Edeborg / per.edeborg@o2.se 

Beräknat: 

2011-07-14 16:46/2.7.486 

Figur 27: Beräknad skuggutbredning, “värsta fall”, för en uppställning med 65 vindkraftverk. 133,5 m navhöjd, 

101 m rotor. Totalhöjd 184 m.

ekommendationer. Beräkningen utgår från ett ”värsta fall” med en vindstyrka på 8 m/s i läsidan 

eftersom det är vid denna förutsättning vindkraftverken anses höras som mest. Vid 

vindhastigheter över 8 m/s dränks ljudet från vindkraftverken vanligen i naturliga bakgrundsljud. 

Modellen utgår även från att alla bostäder i beräkningen ligger i vindriktningen från 

vindkraftverken samtidigt. Modellen tar inte hänsyn till eventuell dämpande vegetation, 

topografi eller metrologiska faktorer som temperatur, lufttryck m.m. 

För ljud från vindkraftverk tillämpas över hela dygnet Naturvårdsverkets riktinjer för externt 

industribuller nattetid som är max 40 dB(A). Vindkraftverken kommer att byggas med bästa 

teknik för lägsta möjliga ljudnivå vilket bl.a. innebär variabelt varvtal. Detta ger väsentligt lägre 

bladspetshastighet och ljudnivå vid de tillfällen då det naturliga vindbruset är lägre. 

Ljudberäkningen i WindPRO visar att Naturvårdsverkets begränsningsvärde inte kommer att 

överskridas vid omkringliggande bostäder. Närmaste bostäderna ligger på ca 2,2 km avstånd, vid 

Nytorp, och vid dessa bostäder visar beräkningarna som högst 35,4 dB(A). 

Under uppförandetiden kommer ljud att uppstå från såväl transporter som 

anläggningsarbeten. Någon ljudnivåberäkning för detta har inte gjorts p.g.a. dess avgränsning i 

tid. Under vissa begränsade perioder kommer arbetet att ske mer intensivt, men inga 

anläggningsarbeten förekommer normalt sett nattetid. 

Skuggor 

Vindkraftverkens rotorer kastar rörliga skuggor. Fenomenet märks mest vid solens upp- och 

nedgång då skuggorna når som längst. Skuggorna blir dock mer diffusa ju längre från 

vindkraftverken man kommer. Skuggberäkning har gjorts med standardprogramvaran 

WindPRO och resultatet visualiseras i figur 27. I beräkningen har vindkraftverk med 184 meters 

totalhöjd använts. 

Beräkningen utgår från sämsta tänkbara förhållanden (”värsta fall”) vilket innebär att det 

antas råda molnfri himmel dygnets alla ljusa timmar, att alla vindkraftverkens rotationsplan 

ständigt är vända vinkelrätt mot linjen mellan solen och den störningskänsliga platsen samt att 

rotorn ständigt är i rörelse. Dessutom baseras den på att landskapet saknar vegetation och andra 

skymmande objekt. Den faktiska nivån är avsevärt lägre. Det rekommenderade 

begränsningsvärdet för maximal skuggtid är 30 timmar per år teoretisk tid och att den faktiska 

skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen. 

I kartan i figur 27 visas med blå linje de områden inom vilka skuggtider över 30 timmar kan 

förekomma om förutsättningarna är ”värsta fall” enligt ovan. 

Avståndet till bebyggelse är stort och det är inte sannolikt att skuggor från vindkraftverken 

kommer att uppfattas vid bostads- /fritidshusen. Beräkningarna, som är teoretisk, maximal 

skuggtid enligt förutsättningarna som beskrivs ovan, visar ändå att tre hus vid Nytorp kan nås av 

skuggor från anläggningen. Den maximala beräknade skuggtiden ligger dock långt under 

rekommenderade begränsningsvärden, det handlar om maximalt knappt 15 teoretiska 

skuggtimmar per år totalt. 

4.6 Avveckling 

Vindkraftverkens livslängd är beräknad till minst tjugo år. När de har tjänat ut kan de 

demonteras utan att lämna några större spår efter sig. I Danmark och Tyskland har nya aggregat 

ersatt de gamla. Om det blir aktuellt här får framtiden utvisa. Demontering och återställning 

görs i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Demonteringen är okomplicerad och vindkraftverken monteras ner med mobilkran, modul- 

och sektionsvis, i omvänd ordning jämfört med resningen. Ingjutningssektionerna avlägsnas med 

skärbrännare. Maskindelarna kan smältas ned vid ett stålverk liksom kablarna med sin värdefulla 

metallkärna. 

• 37 •

Om betongen på fundamenten sticker upp över markytan bilas den ner under marknivå och 

täcks med den typ av material som förekommer i området. Kablarna kan rivas upp och avlägsnas. 

Frästa kabelgravar kan täckas med material och kabeldiken jämnas ut. Allt material utom de 

dolda fundamentdelarna kan avlägsnas och forslas bort. Vindkraftverken, kablarna och 

transformatorerna återvinns eller återanvänds. 

I en nyligen genomförd generationsväxling av vindkraftverk på Gotland har länsstyrelsen och 

tillsynsmyndigheten gjort bedömningen att minsta miljömässiga påverkan erhålls då 

fundamenten bortbilas till en nivå cirka 50 cm under omkringliggande mark. Även den 

markförlagda kabeln lämnas kvar med argumentet att detta ger minsta möjliga miljöpåverkan. 

Erfarenheterna från Gotland visar att om vindresurserna på platsen är goda och 

miljöstörningarna är få är inte ett totalt återställande av platsen aktuellt utan istället en 

ombyggnation och utbyte till moderna vindkraftverk. Infrastruktur, elnät, vägar och fundament 

kan i sådana fall återanvändas 16 . 

Generationsväxlingen på Gotland har också visat att andrahandsmarknaden för vindkraftverk 

är stor. Av de 20-åriga vindkraftverken som demonterats på Näsudden har i stort sett samtliga 

sålts vidare till köpare såväl utomlands som inom Sverige. 

4.7 Samhällsekonomin för projektet 

Etableringens ekonomiska förutsättningar 

En förutsättning för hela projektet är ekonomisk lönsamhet. Vindmätningar har gjorts sedan juni 

2009 och mätningarna indikerar att vindtillgången är god. Årsmedelvinden på 72 meters höjd 

för etableringsområdet vid Lehtirova ligger på omkring 7 m/s vilket kan jämföras med 

6,5 m/s som är Energimyndighetens gränsvärde för att ett område skall kunna utpekas som 

riksintresse för vindbruk. 

Vindförhållandena liksom möjligheten att ansluta till elnätet är de två mest betydande 

aspekterna för lönsamheten. Under förutsättning att anläggningen består av ett tillräckligt antal 

vindkraftverk som kostnaden för elanslutningen kan slås ut över, finns goda möjligheter att nå en 

låg produktionskostnad för producerad el. 

Intäkter från ett vindkraftverk kommer vid driftstart att bestå av marknadspris på el samt 

marknadspris på elcertifikat. Kostnaderna för ett vindkraftverk består av drift- och 

underhållskostnader samt kapitalkostnad. Utvecklingen inom vindkraft har till stor del 

fokuserats på att reducera drift- och underhållskostnader. 

Miljöekonomi 

Skadliga utsläpp påverkar, förutom naturmiljön, även samhällsekonomin och människors 

möjlighet till god hälsa. Vindkraften bidrar till att reducera sådana utsläpp som bland annat ökar 

växthuseffekten och försurningen. Det är omöjligt att säga hur stort bidrag som den här 

planerade verksamheten kommer att få ur en miljöekonomisk synvinkel, men helt klart är att den 

kommer att ge ett positivt bidrag. 

Ekonomiska effekter för lokalbefolkningen 

Om nödvändiga tillstånd medges för anläggningen kommer en betydande investering att ske 

vilket skapar en ekonomisk tillväxt i området. Denna etablering kommer att medföra omkring 

200 årsarbeten under projekterings- och byggperioden, vilken bedöms pågå under en 

tvåårsperiod. Under anläggningens drifttid är det troligt att fast personal på plats kommer att 

behövas för service och underhåll. I övrigt kommer anläggningen att medföra ytterligare en del 

positiva effekter genom att handel, övernattningar och aktiviteter ökar i närområdet. 

Sammanlagt bedöms ca 40 heltidstjänster skapas under drifttiden. 

16 WickmanWind, 2009 

• 38 •

Möjligheter till någon form av lokalt delägande kommer att erbjudas vilket ökar det lokala 

mervärdet från anläggningen. O2 har som policy att gagna den lokala utvecklingen genom 

någon form av bygdepeng. Formerna för det kommer om anläggningen erhåller tillstånd att 

fastställas i samråd med det lokala föreningslivet. 

• 39 •

5. Nulägesbeskrivning 

Förutsättningar för att kunna genomföra ett projekt av denna omfattning ges av en rad olika 

parametrar. I denna nulägesbeskrivning behandlas därför så skilda områden som natur- och 

kulturmiljövärden, landskapsbild, verksamheter etc. I avsnitt 6, Miljökonsekvenser, beskrivs hur 

den planerade verksamheten förutses påverka dessa olika områden. 

5.1 Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken 

Det finns inte något naturreservat eller växt- eller djurskyddsområde inom den planerade 

anläggningen. Vattendragen i området ingår i Torne- och Kalix älvsystem som är ett Natura 

2000-område enligt habitatdirektivet 17 . 

Intill de norra delarna av etableringsområdet ligger Rissavaara naturreservat, se karta figur 28. 

Syftet med reservatet är enligt skötselplanen 18 att bevara områdets höga naturskogsvärden och 

opåverkade karaktär. Reservatet ska bevara den biologiska mångfalden samt den värdefulla 

naturmiljön i området och ge förutsättningar för de ingående ekosystemen att utvecklas 

naturligt. Syftet är även att de delar av reservatet som idag har lägre naturvärden ska utvecklas i 

riktning mot ett naturligt tillstånd. Norr om Rissavaara ligger naturreservatet Tunturit. 

Naturreservatet Tunturit är enligt beskrivning på länsstyrelsens hemsida 19 ett mycket stort och 

starkt kuperat vildmarksområde som ligger strax öster om byn Nilivaara i Gällivare kommun. 

Reservatet är helt väglöst och omfattar nästan 120 kvadratkilometer av urskogar, lågfjäll och 

vidsträckta myrmarker. Förutom mycket höga biologiska naturvärden har Tunturit även höga 

geovetenskapliga värden, då området knappt alls påverkats av de två senaste istiderna. Delar av 

Tunturit omfattas av Natura 2000-bestämmelser. 

5.2 Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 

Inga områden av riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv ligger inom 

etableringsområdet. 

Nordost om etableringsområdets norra delområde finns ett riksintresse för naturvården 

Tärendö-Korpilombolo. 

Nordost om ovanstående riksintresse, på ca 10 km avstånd från etableringsområdet, finns 

ytterligare ett riksintresse, Kalix-Kaitum älvar, som är riksintresse för friluftsliv, där det utpekade 

skyddsvärdet utgörs av fritidsfiske och kulturstudier. Samma område omfattas också av 

riksintresse naturvård, där det utpekade skyddsvärdet utgörs av berg, fauna, flora, lösa 

avlagringar, urskog och vattendrag. 

Väster om etableringsområdet, vid Ullatti, ligger ett riksintresse för naturvård, Ullatti- 

Välimaa, där det utpekade skyddsvärdet utgörs av områdets odlingslandskap, äng och flora. 

Ca 8 km söder om etableringsområdet ligger ytterligare två riksintressen naturvård, Ängesåns 

dalgång vid sammanfl. m Kalix älv samt Linafallet. Det utpekade skyddsvärdet i dessa områden 

utgörs av fauna, lösa avlagringar, strandzon, vattendrag och älvdal respektive berg och lösa 

avlagringar. Beskrivningen av riksintresseområdena ovan är hämtade från länsstyrelsernas 

länskarta 20 . 

Omkring 2 km sydväst om den planerade anläggningen ligger ett riksintresse för rennäringen. 

Enligt beskrivningen av riksintresset på länsstyrelsernas länskarta utgör området kraftcentrum inom 

samebyn och har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva 

renskötsel inom samebyn. I öster finns ytterligare ett område som är av riksintresse för rennäringen i 

form av en flyttled. Flyttleden korsar etableringsområdet på berget Puonovaara, se vidare avsnitt 5.9. 

17 Länsstyrelsen i Norrbotten, Torne och Kalix älvsystem, 2007 


19 Länsstyrelsen i Norrbotten, hemsida 2010 

20 Länsstyrelsernas länskartor, hemsida 2010 

• 40 •


#* #* #* 

#* #* #* 

#* #* #* 

#* #* #* 

Riksintresse, Natura2000 

Natura 2000 - Torne och kalix älvar 

Riksintresse, Friluftsliv 

#*#*#*#* Riksintresse, Naturvård 

#*#*#*#* 

= #*#*#*#* 

!( = !( = !( Riksintresse, Vindbruk 

= = = 

= NR = NR = NRNaturreservat 

!( !( !( Riksintresse, Rennäring 

NR NR NREkoparker 


RIKSINTRESSEN, NATURRESERVAT 

& EKOPARKER 


Skala (A4): 1:200 000 

Figur 28: Karta med förekommande skyddade områden. 

• 41 • 

2011-07-14 


0 4 8 km 

Lehtirova 



Skydd_översikt_LR_110714.pdf

5.3 Naturmiljön 

Under juli–augusti 2010 har Makkaur 

Miljö genomfört en 

naturvärdesinventering för att 

identifiera eventuella områden med 

höga naturvärden som inte tidigare är 

kända genom inventeringar gjorda av 

till exempel Skogsstyrelsen eller något 

skogsbolag. Resultatet av inventeringen 

visar att det inom eller i direkt 

anslutning till etableringsområdet finns 

tre områden med mycket höga 

naturvärden och tre områden med höga 

naturvärden. Dessa områden är främst 

knutna till några av bergstopparna och 

dess sluttningar. I det norra delområdet 

finns ett objekt med mycket höga 

naturvärden, Rissavaara (figur 30). Här 

Figur 29: Bild från den del av Rissavaara som ligger inom 

etableringsområdet för vindkraft, d.v.s. utanför naturreservatet. 

återfinns enligt naturinventeringen äldre lågproduktiv höghöjdskog på bergstoppen och på övre 

sluttningar. Dock har vi fått uppgifter från markägare i området att delar av klass 1-området på 

Rissavaara avverkades på 30–50-talet. Enligt inventreringen har plockhuggning förekommit, 

medan markägaren som yttrat sig i samrådet menar att avverkningarna pågått fortlöpande under 

flera decennier. 

I det södra delområdet återfinns Järvistö (figur 32), även detta område har enligt inventeringen 

mycket höga naturvärden och består av äldre lågproduktiv höghöjdskog. Järvistö inrymmer 

enligt inventeringen en mängd olika naturtyper där samtliga håller mycket höga naturvärden. I 

det södra delområdet återfinns också Leveävaara (figur 32), med äldre flerskiktad glesluckig 

lågproduktiv barrskog på bergstopp. De områden med naturvärden som har påträffats redovisas i 

sin helhet i naturvärdesinventeringen i bilaga 3. 

I rapporten från inventeringen görs också en beskrivning av området i stort enligt följande; 

området kring den planerade anläggningen består i huvudsak av mark med skogsbrukspräglad 

karaktär med stor andel av ungskog och gallringskog. Bergstopparna och höjdlägena i området 

består mestadels av äldre skog som ännu inte avverkats. 

Söder om väg 394, där det södra delområdet är beläget, förekommer utöver de områden som 

tilldelats en naturvärdesklass i inventeringen mestadels produktiv mark med inslag av myrmarker. 

Skogen är till största delen brukad mark med tillhörande ungskogar i åldrarna 10-40 år, men 

även nyare kalhyggen förekommer. Ungskogen är talldominerad med vissa inslag av lövrikare 

blandbestånd, även planteringar med contortatall förekommer. Det förekommer även äldre 

produktionsskog i mindre mängd. En större skogsbilväg korsar området i nordvästlig-sydostlig 

riktning, från denna skogsväg utgår ett antal mindre traktor- och skogsbilvägar. Kända 

naturvärden i området finns i de sydöstra samt i de norra delarna, i form av ett antal små 

nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. 

Norr om väg 394, där det mellersta och norra delområdet är belägna, återfinns mestadels 

produktiv mark med inslag av myrmarker utöver de klassade områdena i inventeringen. Skogen i 

öst är till största delen brukad mark med tillhörande ungskogar i åldrarna 10–50 år, men även 

• 42 •


III 


Biotopskydd 

Äldre vägar, Rissavaara/Rissahuornanen Naturvärde, Skogsstyrelsen#*#*#* 

Riksintresse, Natura2000 


Nyckelbiotop, Skogsstyrelsen 

XXX #*#*#* Riksintresse, Naturvård 

Äldre avverkning, ungefärlig gräns 

Nyckelbiotop, Skogsbolag #*#*#* Våtmarksinventering, klass: 

Äldre avverkning, Rissavaara 

!( R 


Fornminnesreg., punkt 

R R RFornminnesreg., yta 

R RNaturvärdesinventering, R 

klass: 

1 2 

III 

1 

III 

2 

Karta 1 

III 


Skala (A4): 1:50 000 

3 

III 

4 

XXX 

XXX 

III 

5 

Sumpskog 

Naturvård, Sveaskog 

Nyckelbiotop (ej utbytbar) 

Naturvärdeslokal 

Restaureringsskog 

Under utredning 

III 

9 

NATUR- & KULTUR- 

INTRESSEN 

Figur 30: Detaljkarta med förekommande områdesskydd och övriga naturvärden, norra delområdet. Kartan 

visar även preliminära vägar, placeringar samt antal vindkraftverk. 

III 

III 

III 

11 

8 

10 

III 

• 43 • 

III 

III 

12 

7 

6 

III 


!( !( !( 

13 

1 2 3 4 

NR NR Naturreservat 

NR 

NR NR NR 

2011-09-30 

III 

III 

III 

III 

61 

57 

60 

63 

III 

III 

III 

64 

58 

62 

III 

III 

59 

65 


0 1 2 km 

Lehtirova 



Skydd_detalj_1_LR_110930.pdf

III 

III 

III 

III 

III 

32 


Skala (A4): 1:50 000 

30 

III 

III 

III 

III 

35 

14 

III 

III 

III 

III 

III 

18 

31 

III 

19 

III 

16 

III 

III 

III 

7 


8 


9 


Biotopskydd !( !( !( Riksintresse, Rennäring 

!( !( !( 

Naturvärde, Skogsstyrelsen Riksintresse, Natura2000 

10 

!( R 



Fornminnesreg., punkt 

Nyckelbiotop, Skogsstyrelsen Natura 2000 - Torne och kalix älvar 

XXX 12 

11 XXX Nyckelbiotop, Skogsbolag #*#*#* Riksintresse, Naturvård 

13 

XXX 

#*#*#* 

Sumpskog 

Våtmarksinventering, klass: 

R R R Fornminnesreg., yta 


R R R Naturvård orört, Allmänningen 

Nyckelbiotop (ej utbytbar) 1 2 3 4 

Berg, Allmänningen 


NR NR NR Naturreservat 

III 

Naturvärdesinventering, klass: 

1 2 

Karta 2 

III 

15 

III 

33 

III 

III 



17 

22 

20 

III 

III 

23 

21 


INTRESSEN 

III 

24 

• 44 • 

NR NR NR 

III 

26 

III 

III 

28 

25 

III 

27 

III 

29 

2011-07-18 


0 1 2 km 

Lehtirova 



Skydd_detalj_2_LR_110718.pdf 

Figur 31: Detaljkarta med förekommande områdesskydd och övriga naturvärden, mellersta delområdet. Kartan 

visar även preliminära vägar, placeringar samt antal vindkraftverk.


III 

III 

III 

III 

36 

30 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

31 


Biotopskydd 

!( R 

32 

Äldre vägar, Rissavaara/Rissahuornanen Naturvärde, Skogsstyrelsen Riksintresse, Natura2000 

#*#*#* 



XXX #*#*#* Riksintresse, Naturvård 

Etableringsområde XXX Nyckelbiotop, Skogsbolag #*#*#* Våtmarksinventering, klass: 

Fornminnesreg., punkt XXX Sumpskog 

R R R Fornminnesreg., yta 


1 2 3 4 

R R R Naturvård orört, Allmänningen 

Nyckelbiotop (ej utbytbar) NR NR NR Naturreservat 



1 2 

35 

34 

Karta 3 

33 


Skala (A4): 1:50 000 




III 

37 

III 

41 

III 

III 

38 

42 

III 43 


INTRESSEN 

• 45 • 

III 

III 


!( !( !( 

NR NR NR 

39 

III 

48 

III 

44 

40 

III 

III 

47 

45 

III 

46 

III 

III 

56 

2011-07-18 

52 

III 

55 

III 

51 

III 

53 

III 

49 

III 

54 

III 

0 1 2 km 

50 


Lehtirova 



Skydd_detalj_3_LR_110718.pdf 

Figur 32: Detaljkarta med förekommande områdesskydd och övriga naturvärden, södra delområdet. Kartan 

visar även preliminära vägar, placeringar samt antal vindkraftverk.

nyare kalhyggen förekommer. Ungskogen är talldominerad med vissa inslag av lövrikare 

blandbestånd, även planteringar med contortatall förekommer. Områden med äldre 

produktionsskog finns i mindre mängd. Skogen i väst består av några större skogsområden med 

kända och höga naturvärden, bl.a. det nybildade naturreservatet Rissavaara samt ett större 

hänsynsområde med skogs- och myrmark som sträcker sig norrut från berget Lehtirova upp mot 

naturreservatet Tunturit. 

Två skogsbilvägar korsar området i nord/syd riktning, från dessa vägar utgår ett antal mindre 

traktor- och skogsbilvägar. Några skogs/jaktkojor finns även i området. Kända naturvärden i 

området finns spritt i området, dels redan nämnda stora skogsobjekt, samt ett antal små 

nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. 

Fåglar 

Inventering av kungsörn genomfördes i juli–augusti 2010 och i mars 2011 av Makkaur Miljö. 

Vid en känd gammal kungsörnslokal sågs två örnar under inventeringen 2010 och ett 

revirhävdande örnpar under inventeringen 2011. Även pilgrimsfalk och tornfalk observerades i 

området. 

I det norra och mellersta delområdet siktades inga kungsörnar vid någon av de genomförda 

inventeringarna. 

5.4 Mark och vatten 

Området består mestadels av produktiv skogsmark med inslag av myrmarker. Det finns inga 

direkta vattendrag, utan det förekommer endast små rännilar som avvattnar myrmarkerna. I 

figur 30–32 är de vattendrag som ingår i Natura 2000 Torne och Kalix Älvsystem markerade 

med lila färg. 

Lehtirova med omnejd tillhör den svekofenniska berggrunden. I denna ingår metamorfa, 

sedimentära och vulkaniska bergarter. Bergarterna i etableringsområdet domineras av sura till 

intermediära graniter och granodioriter som är ca 1,8 miljarder år gamla. Urberget går i dagen på 

flera av bergstopparna i etableringsområdet. Sydost om Nytorp finns inslag av basiska intrusiv 

och dessutom uppträder mindre områden med sandsten inom olika delar av etableringsområdet 21 . 

Enligt SGU:s yttrande i samrådet är berggrunden i området kraftigt vittrad s.k. rösberg. 

Morän är den helt dominerande jordarten inom etableringsområdet. Moränens 

sammansättning och kornstorleksfördelning varierar beroende på genes och historia. Moräntäcket 

är tunnare eller saknas helt på bergstopparna och på myrområdena överlagras den av torv 22 . 

Enligt SGU:s yttrande i samrådet finns det spår av 10 000 år gamla jordskred i området. 

Dessa orsakades av den snabba landhöjning som följde efter att inlandsisen smält bort. SGU 

anger att de gamla skreden inte påverkar jordlagrenas stabilitet men att de är geologiskt 

intressanta. 

5.5 Landskapet 

Landskapet består i huvudsak av mark med skogsbrukspräglad karaktär med stor andel av 

ungskog och gallringskog. Bergstopparna och höjdlägena i området består mestadels av äldre 

skog. Berget Lehtirova ligger nära nog mitt i den tilltänkta vindkraftparken och har således fått 

ge namnet för vindkraftparken. Från berget Lehtirova sträcker sig området ca 10 km norrut till 

bergen Pounovaara och Koijuvaara, samt ca 15 km i sydlig riktning till bergen Leveävaara och 

Kolju. 

En landskapsanalys har genomförts för att beskriva landskapet kring den planerade 

21 Fredén, C, 1994 

22 SGU:s karttjänster på internet 

• 46 •

etableringen och för att beskriva påverkan på landskapet från denna. Enligt landskapsanalysen är 

omgivningarna kring etableringsområdet i det stora perspektivet ett ensartat och storskaligt 

landskap utan självklara geografiska gränser. Det monotona intrycket blir extra tydligt då man 

färdas genom landskapet och samma scenerier följer gång på gång. I de stunder av monotona och 

variationsfattiga intryck söker både blicken och sinnet något som avviker. Behovet av stimulans 

ökar. 

På den lokala skalan kan landskapet ses som mer varierat med skogar och myrar, sjöar och 

öppna ytor. Men området kring den planerade etableringen är också ett landskap där de 

mänskliga spåren är tydliga, både i produktionsskogen genom hyggen och andra spår av 

skogsbruket och genom de kraftledningar, vägar och andra mänsliga formationer som skär 

genom landskapet. 

Grupperna av vindkraftverk är fördelade på kullarna i princip i samklang med kullarnas 

långsträckta form. Däri finns en logik, vilken också är självklar eftersom det är kring krönen som 

det också blåser. Landskapsanalysen finns i sin helhet i bilaga 5. 

Fotomontage har gjorts från åtta omkringliggande platser för att åskådliggöra den visuella 

påverkan, se bilaga 2. 

5.6 Friluftslivet 

Området för den planerade etableringen omfattas inte av några utpekade områden för turism och 

friluftsliv. Området används för jakt och troligen för sedvanligt friluftsliv som skoteråkning, 

vandring och bärplockning. 

5.7 Kulturmiljön 

Inom etableringsområdet finns inget utpekat område av riksintresse för kulturmiljövård och inga 

registrerade forn- eller kulturlämningar. 

Till begreppet kulturmiljö hör enligt landskapsanalysen alla de element som minner om 

mänsklig närvaro genom tiderna. Området har mer eller mindre varit befolkat under flera tusen 

år. Vissa element är kopplade till människan som kulturvarelse med sina särskilda sedvänjor. 

Andra element är i form av efterlämnade spår av människans verksamheter knutna till t ex jakt 

eller skogsbruk eller annat historisk markutnytjande. Dit hör t.ex. täkter och mineralutvinning. 

Enligt landskapsanalysen är de kulturmiljöer som förekommer, eller kan förekomma inom det 

analyserade området oftast knutna till kulturbygderna, alltså det öppna hävdade landskapet med 

tillhörande byar. Till dessa knyts sedan boendemiljöer, förvärvsmiljöer, industrier och de kyrkliga 

miljöerna liksom skolorna och övriga gemensamma platser. Kulturminnen kan också vara hela 

bystrukturer eller bebyggelsens inbördes organisation. 

Ullatti med bydelen Välimaa är utpekat i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet och 

beskrivs som representativa exempel på odlingslandskap i inlandet med en tydlig finsk 

påverkan 23 , framförallt bydelen Välimaa som ligger väster om Ullatti. Området finns dock inte 

med i Norrbottens kulturmiljöprogram 2010–2020 24 . I landskapsanalysen bekrivs Ullatti enligt 

följande: Byn har ett för trakten typiskt utseende med spridda byggnader av olika ålder, skick och 

funktion utmed en sluttning vänd mot nordost. Mellan byggnaderna hålls markerna öppna 

genom hävdade ängs- och hagmarker samt idag klippta gräsytor. De öppna markerna har en 

avgörande betydelse för byns karaktär då miljön kan sättas in i ett historiskt sammanhang, alltså 

härledas till det äldre kulturlandskapets karaktärsdrag. De öppna landskapsrummen i anslutning 

till bebyggelsen innebär också att landskapet utanför blir synligt. Både Ullatti och Välimaa har 

fina upplevelsekvaliteter och är samtidigt representativa natur- och kulturmiljöer för skogslandets 

23 Länsstyrelsen i Norrbotten, hemsida 2010 


• 47 •

odlingslandskap. Bydelen Välimaa kan sägas tillhöra Ullatti trots att området ligger lite ovanför i 

ett flackare parti mellan två höjder. 

I landskapsanalysen beskrivs även byarna Kompelusvaara och Kompeluslehto vilka ligger öster 

om den planerade etableringen, som närmast på ca 5 km avstånd. De små byarna ligger på ömse 

sidor utmed en mindre väg vinkelrät mot väg 394. Mellan byggnaderna är öppna ängs- och 

hagmarker, eller som i många fall, klippta gräsytor. Byarna är högt belägna men omgivna av tät 

skog vilket gör det bitvis mycket svårt att ta del av det omgivande landskapet, utom på vissa 

öppnare platser eller i vägars förlängning. Bebyggelsegrupperna och miljön i övrigt har ett för 

trakten mycket typiskt utseende och fastigheterna är orienterade kring vägen på ett sätt man kan 

förvänta sig i området. Byggnaderna är karaktäristiska, flertalet målade i rött. 

Runt etableringsområdet finns i övrigt både enstaka boställen, bebyggelsegrupper och mindre 

byar som t ex Selkäjärvi, Aijavaara och Vähävaara m.fl. som enligt landskapsanalysen kan 

komma att påverkas visuellt av den planerade anläggningen i större eller mindre omfattning. 

För att utreda förhållandena kring förekommande fornlämningar i området har Norrbottens 

museum ombetts att gjöra en arkivgenomgång och sammanställning av de uppgifter som finns. 

Rapporten återfinns i bilaga 6 till denna MKB. Museet konstaterar att området i och omkring de 

planerade etableringsområdena inte har genomgåtts av Riksantikvarieämbetets 

fornminnesinventering, vilket medför att man i nuläget inte vet vilka lämningar som finns där. 

Det finns inga lämningar registrerade i FMIS, inom etableringsområdenas avgränsning eller i 

deras omedelbara närhet. 

Vidare konstateras att kulturmiljön i närområdet för den planerade vindkraftsetableringen är 

signifikativ för denna typ av inlandsområde. Lämningarna efter rengärdor, visten, härdar, 

tjärdalar, kolbottnar och sommargravar vittnar om renskötsel, nybyggare, bofasta jordbrukare 

samt ett utbrett utmarksutnyttjande. De boplatser och boplatsgropar som återfinns inom en radie 

av 20 km påvisar även en förhistorisk bosättning i området. 

5.8 Luft och klimat 

Vindkraft är en förnybar energikälla som inte orsakar några luftföroreningar. Varje kWh el som 

produceras från vindkraft medger istället en potential för att reducera utsläpp av koldioxid, 

svaveldioxid, kväveoxider m.m. Eftersom vindkraftverk kan ersätta just den typ av elkraft, från 

förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av dessa ämnen, är miljökonsekvenserna av 

vindkraft med avseende på luft enbart positiva. Vindkraft kan därmed bidra till en 

utsläppsreducering av ämnen som med säkerhet medför påverkan på regional och global nivå, 

men vars effekter i dagsläget inte är fullständigt kartlagda. 

5.9 Verksamheter 

Rennäringen 

Projektet berör Girjas sameby samt Tärendö koncessionssameby. Girjas områden ligger 

väster om kommungränsen, och Tärendö samebys områden återfinns öster om gränsen 

vilken skär genom vindområdet från nordväst mot sydost. Girjas sameby har inga 

riksintressanta områden inom aktuella vindområden. Tärendö sameby har en riksintressant 

flyttled över berget Puonovaara, se karta figur 33. 

Av Girjas 2776 km 2 stora vinterbetesmarksområde berörs ca 0,96 % av det planerade 

etableringsområdet. För Tärendö gäller att 5,8 % av det 521 km 2 stora sommarbetesområdet, 

3,5 % av det 879 km 2 stora vårlandet och 3,1 % av det 996 km 2 stora höstlandet berörs. 

Ytterligare beskrivning av områdena finns i konsekvensanalyserna för rennäringen, se bilaga 7. 

• 48 •

Pierujoki 


Flyttled 

!( !( !( 

Riksintresse, Rennäring 

!( !( !( 

!( !( !( 



Skala (A4): 1:100 000 

Figur 33: Karta med riksintressen för rennäringen. 

RENNÄRING 

• 49 • 

2011-07-14 


0 2 4 km 

Lehtirova 



Rennäring_LR_110714.pdf

Näringslivet 

I området kring den planerade vindkraftetableringen förekommer rennäring och aktivt 

skogsbruk. 

Försvaret 

Försvaret har meddelat att de har intressen i området vid Palovaara. 

Luftfart 

Luftfartsverket meddelar att några av de högst belägna vindkraftverken ligger inom MSA för 

Pajala och Gällivare flygplats. Berörda flygplatser bör kontaktas för bedömning av påverkan. 

Telekommunikation 

PTS meddelar att Teracom, MSB och Telia Sonera har radiolänkstråk i området. Hi3G Access 

och Net4Mobility har tillstånd för användning av radiolänk över hela landet. 

Övriga verksamheter 

Inga övriga verksamheter har identifierats i området. 

5.10 Bebyggelse och infrastruktur 

Projektet ligger längs med kommungränsen mellan Gällivare och Pajala kommun i Norrbottens 

län. Närmaste bebyggelse utgörs av enstaka hus i Nytorp mellan det mellersta och södra 

delområdet vid väg 394. Närmaste större byar är Ullatti, ca 7 km väster om området, och österut 

byn Kompelusvaara på ca 5 km avstånd. Vattenfall har en 130 kV-ledning som passerar genom 

det mellersta delområdet i SV-NO riktning. 

5.11 Elanslutning 

Eftersom ledningarnas sträckningar inte är bestämda i nuläget hänvisar vi till avsnitt 5.1–5.4, 

5.6–5.7 och 5.9–5.10 ovan för nulägesbeskrivning av området där det interna elnätet planeras. 

Ett exempel på hur det interna elnätet kan utformas finns i karta i figur 34. Ledningarna 

kommer mestadels att beröra skogsmark med inslag av våtmarker och mindre vattendrag. Inom 

det aktuella området finns skyddsvärda områden ur natur- och kulturvårdssynpunkt. I norra 

delområdet finns ett riksintresse för rennäringen. Vattendragen i området ingår i Natura 2000, 

Torne och Kalix älvsystem. Se kartor i figur 28 samt 30–32. 

• 50 •

Pierujoki 

III 

III 

III 

III 

1 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

Figur 34: Karta med elledningar markerade. 

2 

3 

4 

III 

5 

 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

9 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

III III 

III 

III 

 

III 

III 

III 

8 

11 

10 

36 

30 

32 

35 

14 


Skala (A4): 1:100 000 

III 

III 

III 

III 

III 

19 

31 

34 

III 

7 

12 

16 

III 

6 

III 

15 

18 17 

33 

22 

III 

III 

13 

20 

III 

23 

21 

III 

24 

26 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

37 

60 

59 

58 

61 

62 

III 

III 

25 

III 

III 

III 

63 

III 

57 

III 

28 27 

III 

29 

38 

III 

III 

64 

III 

III 

42 

41 

43 45 

44 48 

47 

III 

65 

ELNÄT 

III 

39 

40 

Utformningsexempel 

III 

III 

• 51 • 

III 

III 

46 

III 

III 

III 

III 

III 

III 

52 

51 

53 

56 

54 

55 

III 

III 

49 

50 

2011-10-07 


III 


Transformatorstation 

Ställverk 

! Luftledning 

Markkabel/luftledning 



Äldre avverkning, Rissavaara 


R R!( R 

Fornminnesreg., yta 

R R R 

R Fornminnesreg., punkt 

Naturvård orört, Allmänningen 



1 2 

Biotopskydd 

Naturvärde, Skogsstyrelsen 


XXX Nyckelbiotop, Skogsbolag 

Sumpskog 

XXX 


Nyckelbiotop (ej utbytbar) 




Våtmarksinventering, klass: 

NR 

1 2 3 4 

NR Naturreservat 

NR 

NR NR NR 


0 2 4 km 

Lehtirova 



Elnät_LR_111007.pdf

6. Miljökonsekvenser 

6.1 Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken 

Passager över någon eller några av de bäckar som ingår i Natura 2000 området Torne- och Kalix 

älvsystem kan bli nödvändiga. Eftersom den slutliga utformningen inte är fastställd ännu kan vi 

inte i detalj ange var passager kommer att ske. Vägdragningen utformas i samråd med 

tillsynsmyndigheten och frågor om ev. skyddsåtgärder för att minimera störningen på flödena 

kan då diskuteras i detalj. Se vidare under avsnitt 6.4 Mark och vatten. 

Skyddade områden i anslutning till etableringsområdet bedöms inte komma att påverkas i 

sådan omfattning att det innebär betydande negativa konsekvenser för de värden som avses 

skyddas. 

Resultat från ljudberäkning för Rissavaara naturreservat framgår av karta i figur 26. 

Fotomontage från naturreservat är ej utförda. Reservatet Rissavaaras östra flank återfinns på 

den västra sluttningen av berget, ca 60 meter nedanför Rissavaaras topp. Det medför att skogen 

är av tätare karaktär och därigenom syns inte vindkraftverk direkt då man nått en bit in i det. 

Från reservatets östra kant bedöms man kunna se något enstaka verk, då flertalet hamnar mer på 

den östra/södra sidan av berget. 

Syftet med reservatet är att bevara områdets höga naturskogsvärden och opåverkade karaktär. 

Reservatet ska bevara den biologiska mångfalden samt den värdefulla naturmiljön i området och 

ge förutsättningar för de ingående ekosystemen att utvecklas naturligt. Syftet är även att de delar 

av reservatet som idag har lägre naturvärden ska utvecklas i riktning mot ett naturligt tillstånd. 

Aktuellt vindkraftsprojekt kommer inte att påverka naturmiljöns förutsättningar att utvecklas ej 

heller den biologiska mångfalden inom reservatet. 

Samlad bedömning av etableringens inverkan på möjligheten till naturupplevelser och 

friluftsliv i reservaten 

Den tekniska livslängden på vindkraftverk är 20–30 år och om inga nya vindkraftverk ställs 

upp så innebär det att påverkan på reservatsområdena är ur ett tidshistoriskt perspektiv mycket 

kort. Vindkraftverken kommer att höras inom reservatet, i vart fall vid vissa vindriktningar och 

vindhastigheter. Dock så förekommer det naturliga ljud i skogen som maskerar vindkraftljudet 

till en del. Ur ett synbarhetsperspektiv kan konstateras att vindkraftverken sannolikt inte 

kommer att synas i någon större omfattning i större delen av reservatet på grund av topografiska 

skillnaderna samt skogens täthet. De skogliga värdena kommer dock att dominera på grund av 

sin täta gammelskogskaraktär. Sammantaget är vår bedömning att anläggningen har en liten 

inverkan på möjligheterna till naturupplevelser och friluftsliv. 

6.2 Områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 

Någon påverkan på närliggande områden av riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö eller 

friluftsliv bedöms inte ske. Avseende påverkan på den för rennäringen riksintressanta flyttleden 

bedöms den bli liten eftersom leden inte används längre enligt renskötarna. För ytterligare analys 

hänvisas till de bilagda konsekvensanalyserna för förekommande samebyar, bilaga 7. 

6.3 Naturmiljön 

Inom etableringsområdet finns förutsättningar för att bygga vindkraftverk och dra fram väg utan 

att påverka sedan tidigare utpekade värdefulla naturområden så som nyckelbiotoper etc. 

Under projektets framskridande har justeringar skett i placeringarna av vindkraftverken och 

vägdragningarna så att områden utpekade som höga eller mycket höga naturvärden, d.v.s. klass 2 

och 1, i naturvärdesinventeringen har undvikits. Undantaget är Rissavaara där några verk är 

• 52 •

placerade inom klass 1-området, men längs med en redan öppen gata som utgörs av en gammal 

väg, se bilder från vägen i figur 35 och 36 och rapport med foton i bilaga 4. Gatan är 6–12 meter 

bred. Inom klass 1-området Rissavaara är även några verk (11–13 i kartan i figur 31) placerade i 

ett område som avverkades på 30–50-talet (se avsnitt 8.3, yttrande från Tage Waara). Vår 

bedömning är att området på Rissavaara inte är helt orört och genom att använda den öppna gata 

som finns, samt att toppen är glest med träd, se figur 29 på sidan 42, blir påverkan på skogen 

begränsad/obefintlig. På samma sätt är vår bedömning att södra delen av klass 1-området på 

Rissavaara är påverkat av avverkningar. Skogen torde därmed inte hysa riktigt samma värden som 

en gammelskog. 

Figur 35 och 36: Exempel på hur den gamla vägen ser ut utmed vilken några vindkraftverk är placerade. Fotona är 

tagna på Rissahuornanen, men är även representativa för vägens utseende på Rissavaara. 

I bilaga 4 finns kartor som visar verkens och vägarnas placeringar i förhållande till klass 1 och 

2 områdena i naturinventeringen. Här finns också detaljkartor för de delområden där 

vindkraftverk har placerats i närheten som illustrerar hur avstånden till områdena hålls. 

Avseende påverkan på däggdjur visar erfarenheter från olika länder att däggdjur inte störs av 

vindkraftverk. Vid studie utförd i Rodovålen, Härjedalen, noterades att kringströvande älgar, 

vargar, renar, lodjur och björnar passerat mellan vindkraftverken 25 . Den största effekten på 

däggdjur, vilken kan relateras till vindkraft, härrör med all säkerhet från mänsklig störning. Det 

är främst i uppbyggnadsskedet som störningen kommer att vara som störst, men även de ökade 

aktiviteterna under driftfasen har en påverkande effekt. I viss mån kan även barriäreffekter 

uppstå, d.v.s. djur uppfattar samlingar av vindkraftverk som hinder vilket försvårar rörelser 

mellan olika områden och populationer. Överlag kan nämnas att djur, precis som människor, 

ofta har stor förmåga till anpassning 26 . 

Åtgärder för att minska påverkan 

Slutlig placering av vindkraftverk och vägdragning bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten 

för att säkerställa att påverkan på naturvärden minimeras. 

Krav kommer att ställas på entreprenörer i byggnadsskedet. Träd som inte ligger inom den zon 

som måste avverkas skall inte heller få rötter eller stammar förstörda vid anläggningsarbeten. 

Där jord avbanas vid fundamentbyggnationer skall den återföras så att endast tornen sticker 

upp. Växtligheten kan på så vis återhämta sig och återfå sin naturliga karaktär inom några år. 

25 Agrivind, 2000 

26 Sundberg. J, 2000 

• 53 •

Fåglar 

Fåglar är en djurgrupp som kan drabbas av habitatförlust, påverkas av störning samt drabbas av 

direkt död, men väldigt få studier har kunnat rapportera några relevanta negativa konsekvenser 

för fågellivet. I en nyligen presenterad lägesrapport från det pågående kunskapsprogrammet 

Vindval meddelar man att resultaten hittills visar att de flesta fåglar väjer för vindkraftverk och 

att fågelkollisioner är i medeltal 1–2 per vindkraftverk och år, globalt sett. Endast för ett fåtal 

arter kan antalet kollisioner vara av betydelse för populationen 27 . 

Risker för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk bör dock varken negligeras eller 

överdrivas. Det är inte uteslutet att kollisioner kommer att ske med tanke på att det är en stor 

anläggning som planeras men sannolikt kommer de inte ske i sådan omfattning att det får någon 

betydande negativ effekt på fågelpopulationerna i området. 

Etableringsområdet har anpassats så att avståndet mellan anläggningen och det aktiva 

kungsörnsboet inte kommer att underskrida 2 km, i enlighet med rekommendation från 

kungsörnsgruppen. Eftersom inventeringen gjordes sommartid då kungsörnarna inte är så aktiva 

kompletterades inventeringen med ytterligare en inventering under mars–april 2011. Vid denna 

inventering konstaterades häckning. Genom att vi ökat skyddsavståndet från 1 till 2 km i 

enlighet med kungsörnsgruppens samrådsyttrande så bedömer vi att intrånget i kungsörnarnas 

livsmiljö blir begränsat och att det finns goda möjligheter för kungsörnarna att leva vidare i 

området. 


Resultatet från genomförda inventeringar har lett fram till att två ytterligare vindkraftverk tagits 

bort från den ursprungliga layouten för att på så vis öka avståndet till konstaterat kungsörnsbo. 

6.4 Mark och vatten 

Påverkan på mark kommer att ske till följd av byggnation av vägar och fundament samt genom 

nedgrävning av elkablar. Befintliga vägar kommer att nyttjas i möjligaste mån, men nya vägar till 

och mellan vindkraftverken måste anläggas. Den totala längden på de vägar som måste 

nyanläggas kan bli 44 km om 65 vindkraftverk byggs. Vägbredden kommer att uppgå till 

maximalt 6 meter (exkl. eventuella diken) med en ökning på upp till 15 meter i tvära kurvor för 

att tunga och långa fordon ska kunna ta sig fram smidigt. 

Vägarna mellan vindkraftverken kommer i möjligaste mån anläggas på fast mark, vilket 

innebär att våtmarker och naturlig markavrinning kommer att påverkas i liten grad. Diken 

anläggs endast för att hålla vägkroppen torr. I och med att vägkroppen i normalfallet ligger högre 

än omgivande mark blir dikena bara en anvisning för att leda bort vatten från vägkroppen. 

Vattenpåverkan beträffande flöde och kvalitet bedöms bli försumbar. Om vattendrag skulle 

riskera att påverkas av anläggandet av väg eller kabelförläggning ska vägtrummor nyttjas för att 

minimera påverkan. Lämpligast används halvtrumma för att minimera påverkan på 

vattenföreningen mm. Om ökad dränering som följd av nyanlagda vägar befaras så kan barriärer 

anläggas på så sätt att vissa avsnitt i vägkroppen tätas med ej vattengenomsläppligt material. 

Under avsnitten om vägar i kapitel 4 presenteras tekniska lösningar som kan användas vid olika 

markförhållanden. 

Den största risken för utsläpp till mark och vatten är genom läckage från arbetsmaskiner i 

samband med anläggningsarbetena. 

Enligt SGU:s yttrande förekommer kraftigt vittrad berggrund i området, s.k. rösberg. Denna 

vittring kan vara flera meter djup och kan enligt SGU medföra att bergfundament inte kan 

användas. 

27 Vindval, 2010 

• 54 •


De entreprenörer som anlitas för anläggningsarbetena ansvarar för sina maskiner och för att inga 

läckage sker. De skyddsåtgärder som kommer att vidtas är att tillse så att känsliga markområden 

såsom myrar eller synliga grundvattenkällor inte ligger i direkt anslutning till de områden där 

markarbetena kommer att ske. 

Vägsträckningen kommer att samrådas med tillsynsmyndigheten och åtgärder för minsta 

möjliga påverkan på mark och vatten kan då diskuteras. 

6.5 Landskapet 

Att landskapsbilden förändras i samband med en vindkraftetablering är i princip oundvikligt, 

eftersom vindkraftverk är höga konstruktioner som måste placeras på öppna ytor och/eller på 

höjder med goda vindförhållanden. Hur vindkraftverk upplevs är emellertid subjektivt och det är 

därför svårt att på ett uttömmande sätt bedöma och beskriva konsekvenserna av 

vindkraftanläggningens påverkan på landskapsbilden. Huruvida de upplevs som dominerande i 

landskapet påverkas till stor del av hur landskapet ser ut. Det visuella intrycket av vindkraftverk 

beror också på hur höga verken är, hur de ser ut och hur de grupperas. 

Fotomontage som visar hur vindkraftverken kommer att synas har tagits fram för åtta platser, 

se bilaga 2. Montage ger dock en ganska ensidig bild där fokus oftast helt och hållet ligger på 

vindkraftanläggningen. Anläggningens påverkan kan på så sätt överdrivas i ett montage. 

Samtidigt kan en bild aldrig återge allt det ögat uppfattar i verkligheten. Montage där 

anläggningen visas på långa avstånd tenderar därför att underskatta upplevelsen av 

vindkraftanläggningen. Ett sätt att nyansera den planerade anläggningens påverkan på sin 

omgivning är att beskriva den i ett större sammanhang, tillsammans med landskapets former och 

rum, i en landskapsanalys, se bilaga 5. 

Den genomförda landskapsanalysen beskriver anläggningens påverkan enligt följande: 

Grupperna av vindkraftverk är fördelade på bergkullarna i princip i samklang med kullarnas 

långsträckta form. Däri finns en logik, vilken också är självklar eftersom det är kring krönen som 

det också blåser. Ett eller flera vindkraftverk upplevs naturligtvis olika beroende på var man är 

eller från vilket håll man betraktar verken samt också vad som befinner sig emellan, vad som kan 

vara siktavgränsande. I den täta skogen upplevs inte vindkraft alls förrän man är nära medan 

vindkraft syns på mycket långt håll i det öppna hävdade landskapet i anslutning till byarna eller 

vid en sjö eller en myr eller rent av då man själv befinner sig högt upp i terrängen. Först då kan 

de annars dolda vindkraftverken i skogen börja synas, och på avstånd. I det omväxlande 

landskapet som det är fråga om här är alltså intrycket av vindkraft nyckfullt och lite 

oberäkneligt, det går inte att på förhand säga exakt vad som kommer att synas och från vilka 

platser. Ännu svårare är det att bedöma hur många verk som kommer att vara synliga från 

respektive plats. Genom att bara förflytta sig en liten bit kan antal synliga verk tillkomma eller 

alla försvinna helt. 

Sammanfattningsvis konstateras i landskapsanalysen att områdets karaktär helt klart kommer 

att förändras med de nya inslagen på de centrala bergens toppar. Den största förändringen, 

åtminstone av visuell karaktär är i byn Ullatti. Övrig visuell påverkan är i förhållande till 

projektets storlek förhållandevis begränsad. I det hela, alltså trakten mellan Gällivare och Pajala, 

är området där anläggningen är belägen en ytterst liten del. Efter bara några minuter då man 

lämnat anläggningen utom synhåll har man timmar framför sig av skogsland utan några 

vindkraftverk. Anläggningen kan i det perspektivet rent av bli intresseväckande och fungera som 

ett välgörande avbrott i det relativt ensartade landskap det är fråga om. För ytterligare 

beskrivning av påverkan på landskapet se avsnitt 6.6 Kulturmiljön. 

Hinderljus kan som både fast och blinkande sken stjäla uppmärksamhet från annat som 

framträder om natten eller när det är mörkt. Den planerade anläggningen kommer sällan och 

• 55 •

från få platser att vara synlig i sin helhet. Ju längre bort och ju högre upp i terrängen desto fler 

verk d.v.s. ljuspunkter blir synliga. 


Påverkan på landskapsbilden är svår att minimera vid en given lokaliseringspunkt. Den för 

vindkraftverk vanligt förekommande gråvita matta färgen avses användas. Denna färg väljs med 

målsättning att jämna ut kontraster och anpassa vindkraftverken till olika ljus- och 

väderleksförhållanden. 

Frågan om hinderbelysning har hög prioritet och är föremål för pilotstudier med utgångspunkt 

i moderna tekniska lösningar för att minska hinderljusens omgivningspåverkan. En av dessa 

tekniker, som redan nu används i vissa tyska vindkraftanläggningar och även godkänts för 

anläggningar i Sverige, är en form av radarstyrning där en eller flera radaranläggningar i 

vindkraftparken söker av luftrummet omkring parken och startar hinderbelysningen om 

farkoster närmar sig. Sedan finns teknik där en siktsensor dimmar ner hinderljusen vid god sikt. 

Skymningsrelä används av O2 Vindkompaniet vid alla uppförda anläggningar och det innebär 

att ljusintensiteten minskar vid skymning och sedan ökar igen vid gryning. Vi följer den tekniska 

utvecklingen och kommer att använda bästa möjliga teknik för minsta möjliga störning. 

6.6 Friluftslivet 

En tillfällig störning kommer att uppstå i samband med uppbyggnadsskedet, då transporter och 

anläggningsarbete kommer att medföra bl.a. buller och begränsad framkomlighet. 

På platser där vindkraftverk installeras sker en visuell påverkan som kan upplevas som 

störande för dem som vistas i området om de söker upplevelsen av ostörd natur. Åsynen eller 

ljudet från vindkraftverk skulle därför kunna vara ett hinder för friluftslivet om de bidrar till att 

människor blir avskräckta eller störda. Det finns inte några tecken på att människor undviker 

platser med vindkraftverk. Möjligheten till skoteråkning, vandring, bärplockning, jakt m.m. i 

området begränsas inte av vindkraftetableringen. I vissa fall kan uppförandet av vindkraftverk till 

och med förbättra områdets tillgänglighet 28 . Försiktighet bör dock iakttas under de 

väderleksförhållanden då risk för isbildning på vingarna föreligger. 


Skyltning som varnar för nedfallande is kommer att sättas upp i anslutning till området, i samråd 

med tillsynsmyndigheten. 

6.7 Kulturmiljön 

I landskapsanalysen i bilaga 5 görs en bedömning av anläggningens påverkan på närliggande 

kulturmiljöer. 

Från framförallt Ullattis öppnare partier, speciellt i anslutning till vägen kommer stora delar av 

vindkraftsanläggningen synas på höjdpartierna. För Välimaas vidkommande förekommer en 

skogsskärm som omöjliggör utblickar från de centrala delarna. I bydelens utkanter samt lokala 

höjdpartier kan dock delar av anläggningen synas på ett avstånd av ca 12 kilometer rakt österut. 

Byn Ullatti har vuxit fram successivt under många hundra år och de olika tidspåren är relativt 

lätta att följa. Intensiteten i förändringen har varit som störst under det senaste århundradet. 

Förändringen har inledningsvis handlat om utveckling och stark tillväxt, men under de senast 

decennierna har förändringen snarare mer kommit att handla om tillbakagång och omvandling 

till nya funktioner, nya sätt att bo i byn med förändrat utseende som följd. Förändrat utseende 

behöver i och för sig inte betyda att vad som helst är tillåtet, däremot indikerar detta att 

28 Folkesson. A, Göransson. C, 2002. 

• 56 •

toleransen kanske är högre till förändringar rent generellt. En förändring som den planerade 

vindkraften delvis kan representera. Ett fotomontage har gjorts från Ullatti, se bilaga 2, 

fotopunkt 1. 

Från Kompelusvaara och Kompeluslehto är det enligt landskapsanalysen svårt att se 

vindkraftverken eftersom skogen krupit närmare och närmare byarna och utblickarna härigenom 

blivit begränsade. De enda platser och stråk som garanterat hålls öppna är vägarna. Utblickarna 

från dessa är varifrån de flesta kommer i kontakt med landskapet. Även från byggnadernas 

ovanvåningar är det troligt att omgivningen syns i högre grad. Fotomontage har gjorts från de 

två byarna, se bilaga 2, fotopunkterna 3 och 6. 

Angående påverkan på övriga byar och platser runt anläggningen skrivs det i 

landskapsanalysen följande: Att i detalj gå in i varje by, i varje hus är inte möjligt eftersom det 

finns så många olika yttre omständigheter som avgör om något syns eller ej, som skymmande 

träd och lokal topografi. Om inte vindkraftverk syns direkt utanför fönstret eller på gårdsplanen 

kan vindkraftverk märkas utmed vägen till berörd plats. I det avseendet ingår vindkraft som en 

del i den totala kontexten som omger miljön. Den föreslagna anläggningen, av det som syns på 

respektive plats, blir till en del av vardagslandskapet. Likaså kommer den planerade anläggningen 

ingå i den kulturmiljöhistoriska kontexten, som det mänskliga avtrycket den är. 

En arkeologisk arkivgenomgång har gjorts för området, se bilaga 6. I rapporten konstateras att 

innan en mer detaljerad plan för exploatering görs bör en särskild arkeologisk utredning utföras 

för att utröna om det finns lämningar inom etableringsområdena. Viktigt är också att ytor för 

tillfartsvägar samt andra tillkommande markexploateringar utreds då dessa går i de mer 

utnyttjade markerna. Vi avser att samråda med kulturmiljöenheten då vi vet mer om hur 

anläggningen kommer att utformas med avseende på vägdragning, placeringar av vindkraftverk 

och övriga ytor. 


Någon känd fornlämning kommer ej att påverkas vid anläggande av vägar samt placering av 

vindkraftverk. Mindre justeringar i uppställningen kan även göras om nya skyddsvärda områden 

identifieras vid en eventuell arkeologisk utredning. Om något som kan vara en fornlämning 

påträffas under anläggningsarbetet avbryts arbetena så att det påträffade kan anmälas och 

undersökas av länsstyrelsen. 

6.8 Luft och klimat 

Elproduktionen från en vindkraftanläggning inom det aktuella etableringsområdet skulle kunna 

uppgå till 480 GWh per år. Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för 106 000 villor 

(beräknat vid en förbrukning på 4500 kWh/villa och år av hushållsel ). Produktionen från den 

planerade anläggningen skulle motsvara årliga utsläppsreduceringar och således en positiv 

miljöpåverkan (regionalt och globalt) enligt nedan 29 . Om elproduktionen från vindkraft ersätter 

kolproducerad el motsvarar detta: 

• utsläpp av koldioxid 30 : ca 380 000 ton/år 

• utsläpp av svaveldioxid 31 : ca 570 ton/år 

• utsläpp av kväveoxider 32 : ca 480 ton/år 

• utsläpp av sot samt slagg och flygaska minskar 

29 SOU 1999:75 

30 Energimyndigheten, Koldioxidvärdering av energianvändning, 2008 



• 57 •

Den negativa påverkan som etableringen medför i form av utsläpp härrör från de transporter som 

kommer att ske i samband vid utbyggnaden och under driftskedet. Dessa transporter finns 

beskrivna i kapitel 4. Lokala entreprenörer anlitas normalt vid vägbyggnation och liknande 

arbeten. Anläggningsmaterial hämtas i första hand inom projektområdet bestående av material 

som uppkommer i samband med anläggningsarbetet. Om befintligt material inte är tillräckligt 

hämtas övrigt anläggningsmaterial alltid lokalt. I sammanhanget får utsläppen från transporterna 

betraktas som ringa. Efter 3-6 månader i drift har vindkraftverken producerat lika mycket energi 

som det går åt för tillverkning och transport av vindkraftverken 33 . 

Efter uppbyggnaden kommer transporterna att inskränka sig till lättare servicetransporter med 

personbil. 


Lokala entreprenörer ska anlitas och anläggningsmaterial från närområdet ska i största möjliga 

mån nyttjas. 

6.9 Verksamheter 

Rennäringen 

Generellt kan sägas att studier som gjorts i bl.a. Norge, Härjedalen och Jämtland pekar på att 

renarna inte verkar störas eller bli skrämda av vindkraftverk i drift. Specifikt för detta projekt har 

två konsekvensanalyser utförts, en för Girjas sameby och en för Tärendös koncessionssameby. I 

de båda konsekvensanalyserna konstateras att den planerade etableringen i huvudsak förekommer 

utanför riksintresseområdena (med undantag för en riksintressant flyttled), men att etableringen 

trots detta, även genom små intrång i vinterbetesmarkerna, kan få märkbara konsekvenser 

indirekt på riksintressena genom att de utsättas för högre betestryck om renarna undviker 

området kring vindkraftverken. 

I renbruksplanen för Girjas sameby klassas etableringsområdet som nyckelområde under 

förvintern och nyckel-/kärnområde under vintern vilket pekar på att det är områden som är 

avgörande för möjligheterna att bedriva renskötsel som berörs. Konsekvenserna bedöms 

emellertid inte bli så omfattande att de uppfyller kriterierna för stora konsekvenser då 

vinterbetesområdets kvalitet och funktion till stor del ändå kan bibehållas. Renarna bedöms 

kunna beta i området vid vindkraftverken även under driftfasen. Viss risk för merarbete i 

samband med att renarna sprids längs vägarna föreligger och eftersom man använder området 

under snöperioden så bedöms detta bli ett måttligt stort problem. Däremot kan vägar till och 

inom vindkraftparken komma att medföra störningar på ren och renskötsel. Framförallt om 

vägarna plogas under vintern eftersom det kan resultera i att samlade renhjordar sprids när 

renarna gärna vandrar iväg längs de plogade vägarna. 


Föreslagna åtgärder för att minska påverkan på rennäringen finns i de båda 

konsekvensbeskrivningarna i bilaga 7 under avsnitten ”Inför det fortsatta arbetet...”. En fortsatt 

och kontinuerlig kontakt mellan O2 och de båda samebyarna får leda fram till exakt hur dessa 

formuleras i det fortsatta arbetet. Vår avsikt är att försöka teckna samarbetsavtal med samebyarna 

under hösten 

Näringslivet 

Skogsbruket i området kommer inte att hindras av vindkraftanläggningen. Tvärtom kan de nya 

vägar som byggs underlätta för skogsbruket. 

33 Vestas hemsida, 2010 

• 58 •

Näringslivet och ekonomiska effekter för lokalbefolkningen 

Om tillstånd medges för anläggningen kommer en betydande investering att ske vilket skapar en 

ekonomisk tillväxt i området. Denna etablering kommer att medföra många arbetstillfällen i 

samband med projektering och anläggningsarbeten samt tjänster för service och underhåll av 

anläggningen. I övrigt kommer anläggningen att medföra ytterligare en del positiva effekter 

genom att handel, övernattningar och aktiviteter ökar i närområdet. 

Omkring 200 årsarbeten bedöms skapas under byggnationstiden vilken beräknas pågå under 

2 år, sidoeffekter oräknade. 

I en rapport benämnd ”Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av 

investeringar i vindkraftparker inom Arvidsjaurs kommun” har företaget Retego utgått från 

existerande sammanställningar, statistik och beräkningar som producerats av enheter och 

organisationer som kan bedömas som mycket trovärdiga 34 . Det innebär att olika antaganden och 

utgångspunkter som använts i till här refererad rapport har hämtats ur detta befintliga (och 

relativt nya) material. Utgångspunkten har varit att beakta de särdrag som gäller för denna del av 

landet. Rapporten pekar på att erfarenheter från drifttagna vindkraftparker i Sverige visar på ett 

arbetskraftsbehov för att hantera drift, underhåll och övrig löpande service för vindkraftparker i 

skogslandet räknas idag med 0,3 årsarbetstillfällen per investerat MW 

Om vi utgår från exemplet att vi anlägger totalt 150 MW så resulterar det i att det genereras 

45 heltidsanställda. Till detta skall läggas de arbetstillfällen som uppkommer på grund av drift 

och underhåll av det utökade elnätet. 

Möjligheter till någon form av lokalt delägande kommer att erbjudas vilket ökar det lokala 

mervärdet från anläggningen. O2 har även som policy att gagna den lokala utvecklingen genom 

någon form av bygdepeng till lokalsamhället och kommunen. Formerna för det kommer om 

anläggningen erhåller tillstånd att fastställas i samråd med i första hand de omkringliggande 

byarna, det lokala föreningslivet och kommunen. Bygdepengen för en anläggning av denna 

storlek kommer att utgöra ett betydande årligt belopp. 

Försvaret 

Etableringsområdet har anpassats efter försvarets rekommendation. 

Luftfart 

Pajala flygplats meddelar att de inte har några synpunkter på vindkraftanläggningen. Samråd 

pågår med Gällivare flygplats. 

Telekommunikation 

Telia Sonera meddelar att ett av vindkraftverken i vår förfrågan kan störa Telias radiolänk. 

Vindkraftverket är nu flyttat så det berör inte Telias radiolänkstråk. MSB, Net4Mobility och 

Hi3g Access har ingen erinran. 

Flera av turbinerna i presenterad uppställning berör ett av Teracoms länkstråk. Fortsatta 

samråd och lämpliga åtgärder och lösningar kommer att tas fram för att lösa 

telekommunikationen i området. 

Övriga verksamheter 

Inga övriga verksamheter har identifierats i området. 

6.10 Bebyggelse och infrastruktur 

Parametrar som normalt diskuteras som väsentliga konsekvenser för boende och bebyggelse i 

vindkraftprojekt är påverkan genom ljud och skuggor. Vid Lehtirova beräknas inga hus utsättas 

34 Retego, 2010 

• 59 •

för en ljudnivå eller skuggkast som överskrider de rekommenderade gränsvärdena. 

En faktor som också kan påverka boende är själva upplevelsen av vindkraftverken. För 

diskussion härom hänvisas till avsnitten om landskapet. 

För boende omkring anläggningen kommer hinderljusen på vindkraftverken att bli ett nytt 

inslag under dygnets mörka timmar. Dock ska de inte kunna ge upphov till ljuskast mot 

omkringliggande hus utan störningen består i så fall av att närboende upplever en orolig 

natthimmel. Radarstyrning av hinderljusen kan övervägas om de ljusen visar sig orsaka stora 

problem. 

Att anlägga vindkraftverk vid Lehtirova innebär inte några påtagliga negativa effekter för 

trafik- och vägsituationen i området. Nya vägar kommer att anläggas från befintlig skogsbilväg 

för att nå vindkraftverken och befintliga vägar kommer att förbättras vid behov. 

Under byggnationen av vindkraftparken kommer en intensitetsökning av fordonstrafiken i 

området att ske. Inför byggnationen informeras närboende via brev om vad som kommer att 

hända i området. Tung trafik blir dominerande under denna fas. Efter drifttagningen av 

anläggningen kommer servicepersonal regelbundet att nyttja vägen med främst lättare fordon. 

Samråd kommer att ske med Vattenfall kring säkerhetsavstånd m m kring 130 kV-ledningen 

som går genom etableringsområdet. 

6.11 Elanslutning 

Placeringen av transformatorstation, ställverk samt ledningsnät beskrivs schematiskt i figur 34. 

Ändringar kan bli aktuella då den slutliga utformningen av vindkraftanläggningen fastställts. 

Slutlig utformning av det interna ledningsnätet kan fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten 

i samband med det samråd där vindkraftverkens positioner och vägdragningen bestäms. 

Nedan beskrivs miljökonsekvenserna för internnätsledningarna från transformatorstationen 

till anläggningens delområden samt anslutningsledningen. Den senare beskrivs generellt då dess 

sträckning ännu ej är fastställd. Transformatorstationen med ställverksbyggnad samt ställverken 

av inomhustyp ute vid respektive delområde bedöms bara innebära konsekvenser för naturmiljön, 

dessa beskrivs nedan. 

Naturmiljö 

För att minska påverkan på berörd värdefull natur ställs krav på försiktighetsåtgärder på 

entreprenörer vid byggnation samt drift och underhåll av ledningen. Där ledningarna utförs som 

luftledningar i skogsmark medför den trädfria skogsgatan att levnadsbetingelserna ändras lokalt 

för djur och växter. Skogen i ledningsgatan kommer att behöva avverkas men kan ske med 

hänsyn till naturmiljön genom att lågväxande vegetation sparas vid passager av vattendrag, både 

vid byggnation och framtida underhåll. Internnätsledningarna har planerats så att värdefull natur 

sparas så långt möjligt. Luftledningen upp till det norra delområdet passerar en våtmark av typ 

klass 3 samt ett område med sumpskog som finns med i Skogsstyrelsens inventering, se karta i 

figur 34. Detsamma gäller sträckningen ner till det södra delområdet. På samma sätt som ovan 

kan här sparas värdefull undervegetation som bibehåller fuktigheten i marken. 

Anläggningsarbeten kan om möjligt ske på tjälad mark för att minimera påverkan på dessa 

känsliga naturmiljöer. 

Vad gäller anslutningsledningen har hänsyn så långt som möjligt tagits till utpekade 

naturmiljöer. Transformatorstationen med ställverksbyggnad placeras nära befintlig eller ny 

ledning som sannolikt anläggs i direkt anslutning till befintlig 130 kV ledning. De placeras på en 

så plan yta som möjligt och berör inga kända värdefulla naturmiljöer, eventuellt kan befintliga 

ytor behöva planas ut. Transformatorerna byggs med uppsamlingsgrop enligt svensk standard så 

att eventuellt oljeläckage ej kan nå mark eller vattendrag. 

Sammanlagt bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små. Så snart slutgiltig placering av 

• 60 •

vägar och vindkraftverk är fastställda hålls samråd med tillsynsmyndigheten angående 

luftledningarnas/markkablarnas slutgiltiga sträckning. Påpekas bör att ingen elnätsdragning 

kommer att direkt påverka skogsallmänningens naturvårdsområden, skogsstyrelsens naturvärden 

eller nyckelbiotoper, eller Svea skogs nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler och restaureringsskogar, 

vilka är utmärkta på karta i figur 34. 

Kulturmiljö 

I området finns inga utpekade kulturhistoriska lämningar. Skulle nya fornlämningar upptäckas 

vid byggnationen skall arbetet avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. Samråd kommer att 

hållas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet då slutgiltiga lokaliseringar är fastställda. 

Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små. 

Friluftsliv 

Området där ledningarna planeras används för jakt och troligen för sedvanligt friluftsliv såsom 

skoteråkning, vandring och bärplockning. 

En viss påverkan på friluftslivet kan uppkomma under byggnation samt drift och underhåll av 

ledningarna. Maskiner kommer att befinna sig i området vilket genererar buller men 

sammantaget så bedöms konsekvenserna för friluftslivet som små. 

Landskapsbilden 

Att en luftledning syns i landskapet är oundvikligt. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i 

vardagen. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, som t.ex. våtmarker, men 

även själva ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Exponeringen mot omgivande 

landskap blir begränsat då ledningarna till största del går i skogsmark. Lokalt blir ledningarna 

exponerade då man befinner sig i ledningsgatan som vid åkrar, ängar samt vid vägkorsningar. 

Alternativet med markkabel för internnätsledningarna påverkar inte landskapsbilden. Landskapet 

är idag påverkat av både skogsbruk och jordbruk, samt infrastruktur i form av vägar m.m. I detta 

sammanhang bedöms tillskottet av planerade ledningar medföra små konsekvenser för 

landskapsbilden. 

Rennäringen 

Renar störs mer eller mindre av olika typer av exploateringar som t ex kraftledningar, vägar och 

bebyggelse. Resultaten av olika studier av påverkan på ren varierar, beroende på typen av ingrepp, 

årstider, väderförhållanden, tamhetsgrad samt kön och ålder hos enstaka individer 35,36,37 . Den 

faktor som dock visat sig ha den största påverkan på renar är nivån på den mänskliga aktiviteten, 

inte den störning som själva anläggningen ger. Det medför att den största påverkan kommer att 

ske under byggandet av ledningarna. 

Innan ledningarna börjar byggas kommer kontakt med berörda samebyar att tas i syfte att 

minimera störningar under byggtiden. På samma sätt kommer samråd att ske med samebyarna 

inför återkommande drift och underhåll av ledningarna. 

Bebyggelse 

Ledningarna kommer att planeras så att närheten till bebyggelse minimeras. Påverkan på 

bebyggelsen bedöms bli liten. Under byggskedet förekommer viss störning i form av begränsad 

framkomlighet och buller. Detta kommer dock endast att ske under kort tid vilket innebär att 

påverkan blir begränsad. Under driftskedet sker störning i form av buller framförallt i samband 

med röjning av ledningsgatan. Detta sker normalt vart åttonde år vilket innebär att påverkan 

35 Larsen M 

36 Mörner E, 2004 

37 VindRen, 20 1 

• 61 •

edöms som liten. 

• 62 •

7. Miljökvalitetsmål 

I april 1999 antog den svenska riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de 

egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara 

ekologiskt hållbar. Hösten 2001 kompletterades de 15 miljökvalitetsmålen med konkreta, 

mätbara och tidsbestämda delmål. För att klara delmålen till år 2010 fastställdes även tre 

vägledande åtgärdsstrategier. I november 2005 kompletterades de 15 målen med ytterligare ett, 

vilket gör att det nu finns 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. Se 

tabellen nedan för redovisning av de 16 målen. 38 

Tabell 3: Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. 

1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 

2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

3. Bara naturlig försurning 1. Myllrande våtmarker 

4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 

5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 

6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 

7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 

8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv 

Miljökvalitetsmål och konsekvenser av vindkraft 

Vindkraften är den idag enda fungerande storskaliga elproduktionsteknik som inte genererar 

föroreningar eller annan påverkan på människors hälsa och miljö i någon betydande omfattning, 

om placering sker utifrån noggrann planering och på rätt avstånd från bebyggelse. 

Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen både positivt och negativt. Förutsatt att vindkraft 

ersätter elproduktion med fossilt bränsle innebär vindkraften ett direkt bidrag till uppfyllande av 

miljömålen 1, 3, 7 och 15. Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och 

därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Därför bidrar 

vindkraften indirekt till att uppfylla målen 2, 8, 9, 11, 12 och 13. Miljömål som kan tänkas 

påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tagits när det gäller fysiska effekter av etableringen eller 

upplevelseeffekter vid lokalisering och utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14 och 16. Målen 10 och 

13 berörs dock inte alls av det här aktuella projektet. Målen 4, 5 och 6 berörs inte av vindkraft. 

Nedan diskuteras på vilket sätt vindkraften påverkar relevanta miljökvalitetsmål. Under varje 

mål redovisas relevanta nationella mål eller delmål och även relevanta regionala delmål i 

förekommande fall och om de skiljer sig från de nationella målen med kursiv stil. De nationella 

målen är hämtade från miljömålsportalen. De regionala miljömålen är hämtade från skriften 

Norrbottens miljömål 2007, Reviderade delmål 39 

1. Begränsad klimatpåverkan 

De svenska utsläppen av växthusgaser skall, som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara 

minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och 

omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska 

uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. 

Under förutsättning att vindkraft ersätter elproduktion med fossila bränslen bidrar den 

planerade anläggningen direkt till målets uppfyllande. Produktion av vindkraftsel från 

anläggningen innebär minskade koldioxidutsläpp med ca 380 000 ton årligen. 

38 Miljömålsportalen, hemsida 2010 

39 Länsstyrelsen i Norrbottens län 2007 

• 63 •

Växthuseffekten 

2. Frisk luft 

Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för 

kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 

timmar per år. 



anläggningen innebär minskade kväveoxidutsläpp med ca 480 ton årligen. 

3. Bara naturlig försurning 

År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50000 ton. 

År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148000 ton. 

År 2010 skall utsläppen i Norrbotten av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 25 procent från 

1995 års nivå från 5000 ton till 3125 ton. 

År 2010 skall utsläppen i Norrbotten av kväveoxider till luft ha minskat med minst 25 procent från 

1995 års nivå från 13000 ton till 9700 ton. 



anläggningen innebär minskade svaveldioxidutsläpp med 510 ton årligen och minskade 

kväveoxidutsläpp med 480 ton årligen. 

7. Ingen övergödning 

År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. 

År 2010 har utsläppen i Norrbotten av kväveoxider till luft ha minskat med minst 25 procent från 

1995 års nivå från 13 000 ton till 9 700 ton. 


• 64 • 

FAKTARUTA 2 

Vindkraftselsproduktion genererar inte några utsläpp av klimatpåverkande gaser. I naturvårdsverkets 

sammanställning av FN:s Klimatpanels (IPCC) fjärde utvärderingsrapport från 2007 1 konstateras följande. 

Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökande halter 

av växthusgaser i atmosfären. 

Temperaturen kan komma att stiga med 1,8 till 4 grader under det kommande århundradet. Även 

havsytans nivå kommer att fortsätta stiga, vilket i sin tur får förödande effekter på miljontals människor 

världen över. 

Regeringen tillsatte 1998 en parlamentarisk beredning, Klimatkommittén 2 , som fick till uppgift att presentera 

förslag till en samlad svensk strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt vid att kostnadseffektivitet 

uppnås för att begränsa och reducera utsläppen av koldioxid och övriga växthusgaser som täcks av 

Kyotoprotokollet. Slutbetänkandet heter ”Förslag till svensk klimatstrategi”. Kommittén konstaterar att 

hotet om globala klimatförändringar tvingar oss att tänka i ett tidsperspektiv som inte är vanligt i samhället. 

Därför finns det behov av att formulera mål för klimatpolitiken på ca 50års sikt. Utredningens mål för 

utbyggnad av vindkraft citeras: ”Prioritering av utbyggnaden av vindkraft är väsentlig. Det är angeläget att 

omgående påbörja arbetet att undanröja hinder vad gäller bl.a. lokalisering och tillståndsprövning eftersom 

denna process är mycket tidskrävande.” Propositionen 2008/09:146 Prövning av vindkraft 3 har resulterat i 

nya regler för prövning av vindkraftärenden. För att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska 

kraven på en rättssäker och noggrann handläggning beslutade riksdagen att bland annat ta bort den s.k. 

dubbelprövningen av vindkraft genom såväl detaljplanering som miljötillstånd, trädde i kraft 2009-08-01. 

1 Naturvårdsverket 2007 

2 SOU 2000:23. 

3 Proposition 2008/09:146


anläggningen innebär minskade kväveoxidutsläpp med ca 480 ton årligen. 

8. Levande sjöar och vattendrag 

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. 

Indirekt bidrag till uppfyllande av målet genom minskat utsläpp av föroreningar till luft och 

därmed minskad deponering av luftburna föroreningar. 

9. Grundvatten av god kvalitet 

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö 

för växter och djur i sjöar och vattendrag. 

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att 

användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer 

än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med 

avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. 

Indirekt bidrag till uppfyllande av målet genom minskat utsläpp av föroreningar till luft och 

därmed minskad deponering av luftburna föroreningar. 

1. Myllrande våtmarker 

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och 

värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 

Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller 

kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. 

Vindkraft ger indirekt bidrag till uppfyllande av det nationella målet genom minskat utsläpp 

av föroreningar till luft och därmed minskad deponering av luftburna föroreningar. 

Vindkraft kan också bidra till att målet motverkas om lokaliseringen görs så att värdefulla 

våtmarksområden förstörs. Den här aktuella anläggningen planeras så att dragning av vägar och 

placering av vindkraftverk i möjligaste mån undviker våtmarksområden. 

12. Levande skogar 

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den 

biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är 

att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. 

I Norrbotten ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. 

Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet 

värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras. 

Indirekt bidrag till uppfyllande av det nationella målet genom minskat utsläpp av föroreningar 

till luft och därmed minskad deponering av luftburna föroreningar. 

Vindkraft som lokaliseras på platser med skyddsvärd skog kan motverka miljömålet. I det 

aktuella projektet har bedömningen gjorts att områden med värdefull skog kan undvikas, se 

vidare resonemang i avsnitt 6.2 samt Naturvärdesinventeringen i bilaga 4. Avseende påverkan på 

rennäringen se vidare avsnitt 6.8. 

14. Storslagen fjällmiljö 

Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 

2010. 

Vindkraft lokaliserad på fel ställe kan motverka miljömålet. I det här aktuella fallet är 

anläggningen utformad så att påverkan på mark och vegetation minimeras. Anläggningen 

planeras till ett område som enligt kommunens fördjupade översiktsplan är lämplig för 

• 65 •

vindkraftutbyggnad. Vid avveckling av vindkraftverken lämnar de inga större spår efter sig i 

terrängen. 

15. God bebyggd miljö 

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för 

hur energianvändningen skall effektiviseras, för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser 

skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, 

biobränsle och vindkraft skall främjas. 

Vindkraften bidrar direkt till uppfyllandet av delmålet att öka energianvändningen från 

förnybara energikällor. 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. 

En vindkraftanläggning som är fel lokaliserad kan bidra till motverkande av målet, men för 

den aktuella anläggningen har hänsyn tagits till de känsliga naturtyper och arter som 

förekommer i området, se vidare under avsnittet 6.2 Naturmiljön. 

• 66 •

8. Samrådsredogörelse 

8.1 Samråd 

Samråd kring projektet Lehtirova har hållits i enlighet med vad som föreskrivs i miljöbalkens 6:e 

kapitel. Informationsmöten har i ett tidigt skede hållits med kommunerna, med 

lokalbefolkningen och med Girjas och Tärendö samebyar. Flera kontakter/möten med 

samebyarna har hållits av Makkaur Miljö och/eller O2 under tiden som arbetet med 

konsekvensbeskrivningarna för rennäringen har pågått. Konsekvensbeskrivningen har sedan lästs 

och godkänts av samebyarna. Kontakterna med samebyarna kommer att fortsätta och vårt mål är 

att komma till någon form av överenskommelse där vi säkrar kontaktvägar, skyddsåtgärder och 

samebyarnas deltagande i de beslutsprocesser som kan påverka rennäringen. 

Länsstyrelsen begärde skriftlig information om ideerna kring projektet i ett tidigt skede. 

Förfrågningar skickades även i ett tidigt skede till Försvarsmakten, LFV, PTS, Teracom och 

övriga som tillståndsinnehavare med radiolänkstråk i området. 

I samrådet med utvidgad krets har en samrådsversion av miljökonsekvensbeskrivningen 

skickats ut till myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare. Samrådsversionen har 

även funnits tillgänglig i Byastugan i Ullatti samt på kommunkontoren i Pajala och Gällivare 

under samrådstiden. Möjlighet har funnits i samrådet med utvidgad krets att lämna skriftliga 

synpunkter på samrådsversionen av MKB:n. Informationskanaler har bland annat varit 

kungörelser i dagspress och annonsblad samt samrådsmöte. 

8.2 Informations- och samrådsmöten 

2010-07-01 Möte med Girjas sameby 

2010-07-01 Informationsmöte med Pajala kommun 

2010-06-21 Informationsmöte i Byastugan i Ullatti för närboende. Ullatti IF anlitades till att 

dela ut inbjudan till boende omkring etableringsområdet. Inbjudan skickades 

även med post till fastighetsägare inom ca 1 km från etableringsområdet. 

2010-06-30 Informationsmöte med Gällivare kommun 

2010-08-22 Första mötet med Tärendö sameby 

2010-10-21 Samrådsmöte enligt miljöbalken i Ullatti. Mötet annonserades i 

Norrbottenskuriren, NSD och annonsbladet Kometen. Skriftlig inbjudan 

skickades med post till fastighetsägare inom ca 1 km från anläggningen. 

2010-10-21 - 

2010-11-25 Preliminär MKB har hållits tillgänglig på kommunkontoren och i Byastugan i 

Ullatti. 

2010-11-10 Möte med Pajala flygplats och med Gällivare flygplats 

Annons, brev, sändlista och minnesanteckningar återfinns i bilaga 1. 

• 67 •

8.3 Sammanfattning av inkomna synpunkter 

Länsstyrelsen Norrbotten lämnade följande synpunkter efter det att information om projektet i 

form av en projektbeskrivning översänts i juli 2010. Följande bör beaktas i projektets MKB: 

• Det bör framgå av MKB:n att en arkeologisk utredning kan komma att krävas 

enligt kulturminneslagen. Bäst underlag för bedömning av konsekvenser för 

kulturmiljön erhålls om utredningen görs innan MKB:n färdigställs och resultatet 

inarbetas i den. Annars ska det i MKB:n framgå att hänsyn kommer att tas 

till resultatet från utredningen vid detaljplanering av turbiner och vägar. 

• Områdets historia i stort bör beskrivas. Ställning bör tas till hur etableringen påverkar 

områdets kulturmiljövärden, exempelvis bevarandeområdet Ullatti (odlingslandskap). 

• Det har påbörjats arbete med att utöka naturreservatet Rissavaara i nordostlig riktning. 

Enligt länsstyrelsen så finns det inom det område som är kallat vindområde på sidan 4 i 

projektbeskrivningen höga naturvärden i anslutning till Rissavaara samt berget Järvistö. 

• Av kartan på sidan 4 i projektbeskrivningen går det inte att utläsa att Rissa-Vinsa 

(klass 1 – våtmark) klassificerats som ett större hänsynsområde av Sveaskog. 

• Naturvärdesinventering och fågelstudie bör genomföras som planerat. 

• Pågående planering i Gällivare o Pajala kommuner bör beaktas. 

• Konsekvenser för övriga markintressen bör redovisas, t ex 

rennäring, naturvård, försvaret, luftfart och friluftsliv. 

• Det bör framgå hur verksamheten bidrar till att miljökvalitetsmålen uppfylls. 

• Hälsorelaterade konsekvenser till följd av etableringen bör belysas liksom 

påverkan på landskapsbilden. Riskanalys bör genomföras. 

• Redovisning av hur ekonomisk säkerhet för återställande har räknats fram. 

Kommentar: Ovanstående yttrande hade ett ganska kortfattat informationsmaterial som grund. 

Länsstyrelsen fick sedan en mer utvecklad samråds-MKB som underlag och lämnade då nedanstående 

yttrande. 

Länsstyrelsen inkom även med ett yttrande över den preliminära MKB:n där följande synpunkter 

lyftes fram: 

• Länsstyrelsen anser att det kan finnas brister i inventeringsunderlaget för kungsörn eftersom 

inventeringen endast genomförts under sommaren och man önskar därför att en inventering 

av kungsörnsförekomster som utbredningen av dess revir samt lokalisering av boträd och 

alternativbon utförs under vårvintern 2011 (föreslagsvis under perioden 15 mars - 15 april). 

Kommentar: En uppföljande inventering utfördes i mars 2011. Rapporten översänds separat till 

länsstyrelsen på grund av sekretessbelagda uppgifter. 

• Konsekvensanalysen av kulturmiljöer i MKB:n bör följa etablerad och vedertagen metodik. 

Kommentar: Avsnitt 6.7 om kulturmiljön har utvecklats. Kulturmiljöerna tas även upp i 

landskapsanalysen i bilaga 5. 

• Det bör framgå av MKB:n att en arkeologisk utredning kan komma att krävas 

enligt kulturminneslagen. Bäst underlag för bedömning av konsekvenser för 

kulturmiljön erhålls om utredningen görs innan MKB:n färdigställs och resultatet 

inarbetas i den. Annars ska det i MKB:n framgå att hänsyn kommer att tas 

till resultatet från utredningen vid detaljplanering av turbiner och vägar. 

• 68 •

• Med utgångspunkt från fornlämningsbilden samt övriga kulturmiljöer, inklusive 

miljöer för odlingslandskapet bör en bild av områdets historia i stort beskrivas. 

Utifrån denna beskrivning ska det därefter göras en bedömning av påverkan på 

områdets kulturmiljövärden. Länsstyrelsen hänvisar sedan till odlingslandskapet 

Ullatti, som exempel på kulturmiljö som bör tas upp i MKB:n. 

Kommentar: MKB:n har kompletterats i avsnitt 6.7. En arkeologisk arkivgenomgång har genomförts. 

Rapport finns i bilaga 6. Vi avser att samråda med kulturmiljöenheten när vi vet turbinernas 

placeringar och därmed vägarnas lokalisering. 

Fiskeriverket tolkar kartmaterialet som att vattendragen kan ha begränsad vattentillgång 

vintertid och att detta eventuellt kan påverka överlevnaden på höstlekande arters romtäkter. Man 

bör se till så att broar och trummor som uppförs inte utgör vandringshinder för fisk och vid 

nyanläggning eller utbyte av trumma kan halvtrumma med fördel användas. Översiktlig 

undersökning av fiskförekomst bör utföras, även undersökning av förekomst av flodpärlmussla. 

Undersökningarna behöver inte genomföras om man kan få informationen på annat sätt, t ex 

genom intervjuer eller andra källor. 

Kommentar: Vägbyggnation och eventuell dikning kommer att utföras på sådant sätt att hinder ej 

uppstår för vandrande fisk etc. Passage över vattendag undviks i möjligaste mån men där det är 

nödvändigt planeras arbetena till torra perioder för att grumlingen ska minimeras. Enligt Jonas 

Lehto, Kompelusvaara, finns det harr och bäcköring i bäckarna men fisket minskar från år till år. 

Fiske sker endast sporadiskt. 

Vattenfall skriver att de har anläggningar i området och att de innehar områdeskoncession. 

Avståndet mellan vindkraftverken och kraftledningar över 10 kV bör vara 200 m för att 

flygbesiktning ska kunna ske. Detaljplaner och bygglov för vindkraftverk måste remitteras 

Vattenfall Eldistribution för granskning. Vad gäller telekommunikation bör Post- och 

telestyrelsen i första hand kontaktas för att få reda på om det finns radiolänkar i området. 

Kommentar: Frågan om anslutning av anläggningen till det yttre elnätet drivs parallellt med 

tillståndsprocessen enligt miljöbalken och O2 har därmed redan kontaktat Vattenfall eftersom de har 

områdeskoncession. Ett skyddsavstånd på 200 m kommer att hållas mot Vattenfalls ledning som 

passerar genom det mellersta delområdet. Varken detaljplan eller bygglov är aktuellt för 

Lehtirovaprojektet, men vi utgår från att Vattenfall blir remissinstans i prövningen enligt miljöbalken. 

Post- och telestyrelsen har kontaktats i ett tidigt skede. 

Gällivare kommun, Miljö- och byggnämnden är positiv till att projektet utreds vidare med en 

fullständig MKB. Det är viktigt att konsekvenserna för rörligt friluftsliv, jakt, fiske, natur, 

rennäring m.m. utreds vidare innan slutgiltigt beslut tas om områdets lämplighet för vindkraft. 

Energimyndigheten betonar vikten av regeringens tydliga uttalanden om att vindkraften ska ges 

en högre prioritet än tidigare. Mot bakgrund av detta och den nya nationella planeringsramen på 

30 TWh till år 2020 är ökad elproduktion från vindbruk ett nationellt intresse som måste få 

tillgång till mark- och vattenområden. Vindbruk måste därmed också få synas i samhället 

samtidigt etableringen av vindkraftverk skall ske i balans med andra intressen. 

Energimyndigheten konstaterar att de grundläggande förutsättningarna för vindbruk är goda 

och att konkurrerande intressen förekommer, främst i anslutning till det norra delområdet men 

att intressena bör kunna samverka. Energimyndigheten ser positivt på projektet som i drift 

kommer att ge ett värdefullt tillskott av miljöanpassad elproduktion. 

Svenska Kraftnät har inga anläggningar i området och därmed inga synpunkter i ärendet. De 

påminner om de tekniska krav (SvKFS 2005:2) som omfattar alla vindkraftverk över 1,5 MW. 

• 69 •

Kommentar: I upphandlingsskedet ställs krav på leverantören att de ska redovisa hur vindkraftverket 

uppfyller kraven i SvKFS 2005:2. 

Riksantikvarieämbetet hänvisar till länsstyrelsen som företrädare för de statliga 

kulturmiljöintressena. RAÄ hänvisar till Vindkraftshandboken samt skriften Vindkraften och 

landskapet (Boverket och RAÄ m fl) som ger god ledning för hanteringen av kulturmiljöfrågor 

inom ramen för ett vindkraftprojekt. På RAÄ:s hemsida finns information om vad som bör tas 

upp i en MKB avseende kulturmiljövärden. RAÄ rekommenderar ett samråd med länsstyrelsen 

angående eventuell fornlämningar och kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om 

behov finns av en arkeologisk utredning. I RAÄ:s söktjänst Fornsök redovisas kända 

fornlämningar. 

Kommentar: Ett samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet kommer att hållas längre fram. 

Skogsstyrelsen anser att etableringen kommer att få betydande påverkan på naturmiljön och bör 

helt undvikas på de flesta av bergstopparna. I första hand de som tillhör kategorin 1; mycket högt 

naturvärde eller 2; högt naturvärde. Bergstopparna är ofta urskogsrester som hyser flera hotade 

eller rödlistade arter. Etableringen kommer på ett mycket negativt sätt att påverka redan 

registrerade nyckelbiotoper både på privatskog samt storskogsbruk. 

Vindkraftanläggningen tar i normalfallet endast en mindre yta i anspråk, men vägarna utgör 

ett större hot mot naturmiljön. Vägarna ställer höga krav på bredd, kurvradier och lutning och 

skapar stora sår i området. Skogsstyrelsen påminner även om att avverkningsanmälan ska göras 

sex veckor innan påbörjad avverkning. 

Kommentar: Efter att tagit del av samrådsyttranden, bla från Skogsstyrelsen har vi anpassat 

etableringsområdet ytterligare. Därmed kommer inga turbiner eller vägar beröra orörda områden med 

klass 1 eller 2 i naturvärdesinventeringen. Undantaget är på Rissavaara, vilket är klassat såsom 

klass 1, där har det uppdagats att en väg samt öppna ytor finns som en rest av den verksamhet SGU 

tidigare haft i området. Inom det området har vi placerat turbiner intill denna väg. Dessutom har 

bergets södra del avverkats på 30–50-talet varför vi även där placerat turbiner. Vid framtida 

justeringar av positioner /antal verk så kommer vi att tillse att på aktuellt berg inte avvika med 

placeringar från befintlig väg eller från avverkat område på den södra delen av berget. 

Trafikverket framhåller följande: 

• Transportfrågorna och deras koppling till transportinfrastrukturen 

måste beaktas i vindkraftsplaneringen. 

• I samrådsskedet bör förslag till transportvägar beaktas. Statliga, kommunala 

och enskilda vägar som ska användas för in- och uttransporter bör redovisas. 

Transportvägen från lämpligaste hamn till vindkraftparken bör redovisas. 

• Passager med plankorsningar för järnväg ska redovisas för att undersöka så 

att långsamtgående transporter kan ta sig fram på ett trafiksäkert sätt. 

• Kontakt med Trafikverket behöver tas för diskussion om ev. åtgärder som kan 

bli nödvändiga vid de transporter som genereras. T ex bärighetshöjande åtgärder, 

breddningar, kurvrätningar och nya eller ändrade anslutningar till allmän väg. 

• Vindkompaniet bör även fortsättningsvis under tillståndsprocessen ha kontakt med Pajala 

och Gällivare flygplatser för att hitta lösningar som inte påverkar deras verksamheter. 

• Sammantaget ser Trafikverket inga hinder mot vindkraftprojektet förutsatt att frågor 

kring transporter i samband med etableringen och påverkan på luftfarten kan lösas. 

Kommentar: Avsnittet om transporter har utvecklats avseende val av väg för 

vindkraftverkstransporterna. Dock fastställs inte transportvägen förrän i upphandlingsfasen och det är 

då leverantören av vindkraftverken som gör en ”road survey”. Vindkraftverksleverantören sköter även 

alla kontakter med Trafikverket avseende transporter, dispenser och tillstånd. 

• 70 •

Naturvårdsverket skriver att de förväntar sig att MKB-processen omfattar en utförlig 

beskrivning av vindkraftparkens på verkan på omkringliggande skyddade områden, samt att 

placeringar av vindkraftverk och dragning av vägar görs på ett sätt som minimerar störningar på 

naturmiljön. Naturvårdsverket hoppas vidare att utredningen och MKB:n omfattar hotade och 

känsliga arter som exempelvis kungsörn. Naturvårdsverket vill gärna också att MKB:n omfattar 

fladdermusfaunan i området och vindkraftparkens påverkan på denna. 

I övrigt hänvisar NV till länsstyrelsen i Norrbottens län som primärt tillvaratar statens 

intressen i ett ärende som detta. 

Norrbottens ornitologiska förening redovisar de örnrevir som är kända och som kan beröras av 

etableringen och anger ett skyddsavstånd kring dem om 2 km. De skriver att en riktad 

kungsörnsinventering behöver genomföras under vårvintern 2011. 

Kommentar: I samråd med kungörnsgruppen genomfördes en inventering i mars 2011. Resultatet från 

inventeringen och kungsörnsgruppens synpunkter, låg till grund för vårt beslut att öka skyddsavståndet 

mot det aktiva boet till 2 km. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inga länkstråk i närheten av 

vindkraftanläggningen och har därmed inget att invända mot etableringen. 

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) påpekar att MKB:n saknar geologisk information 

och framhåller att typen av information bör ingå i en miljökonsekvensanalys. Man anser även att 

MKB:n saknar information om hur behoven av betongballast ska tillgodoses. Vidare anser de att 

tunga transporter bör redovisas med avseende på längd och antal/ mängd. Yttrandet från SGU 

innehåller även lite information om området. 

Kommentar: Avsnitt 5.4 har utvecklats avseende de geologiska förhållandena på platsen. 

Pajala kommun, plan- och miljönämnden: 

• De omlastnings-/uppställningsytor som ska ordningställas bör inte lokaliseras 

till de områden som klassats med ”mycket höga” eller ”höga” naturvärden i 

naturvärdesinventeringen. Iordningställande av materialgårdar kan kräva bygglovsprövning 

beroende på om uppställningsplatsen kan anses som temporär eller inte. 

Kommentar: Uppställningsytorna kommer i möjligaste mån att förläggas på redan öppna platser utan 

skog. Ytornas placering bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten och de kommer ej att anläggas i 

naturvärdesklassade områden. 

• Vid anläggning av skyltning med varning för nedfallande is bör hänsyn tas 

till snödjup och drivbildning, som kan dölja skyltarna. En lösning kan vara 

att komplettera skyltningen med varningstext på vindkraftverken. 

Kommentar: En viktig synpunkt som vi tar med oss. 

• Det framgår inte hur ett eventuellt oljeläckage tas omhand. Innebär ett läckage 

att oljan hamnar i omgivande miljö eller i ett uppsamlingskärl? Om marken 

måste saneras efter ett läckage, finns det någon arbetsplan för detta? 

Kommentar: Serviceentreprenören, som under de första åren är turbinleverantören, har en 

handlingsplan för miljöolyckor. Generellt sett så försöker de samla upp så mycket av spillet som möjligt 

och kontaktar sedan SOS och ägaren vid en olycka som innebär att läckage hamnar på marken. 

• Det är positivt att lokalt delägande och bygdepeng kommer att erbjudas men det 

står att formerna för bygdepeng kommer att fastställas efter erhållet tillstånd. 

En tydligare förklaring, i synnerhet av begreppet bygdepeng behövs. 

Kommentar: Bygdepengen är en viss procentandel av intäkterna från vindkraftanläggningen som delas 

• 71 •

ut för att främja den närmast berörda bygdens utveckling. Exempel på mottagare av bygdepeng från 

O2:s projekt hittills är t ex fäbodlag, vägföreningar, intresseföreningar, idrottsförening, sockenförening 

och fiskevårdsförening. Användandet av bygdepengen styrs inte i detalj av det tecknade avtalet, men 

mottagaren förpliktar sig att årligen rapportera till vindkraftägaren vad pengarna används till. 

• Slutligen skriver Pajala kommun att de ser fram emot kommande 

vindkraftetablering och att de inte har någon ytterligare erinran. 

Naturskyddsföreningen i Norrbottens län framför att det i MKB:n finns en bifogad 

naturvärdesinventering, genomförd av Makkaur Miljö. Av den kan man enligt föreningen se att 

av de 70 planerade vindkraftverk är 23 stycken planerade i områden som inventeringen visat ha 

höga eller mycket höga naturvärden (klass 1 och 2), ytterligare 23 vindkraftverk i områden med 

vissa naturvärden (klass 3) samt för tio av vindkraftverken finns ingen naturvärdesinventering 

gjord, men genom flygbildstolkning har nio av dessa enligt NFS troligtvis höga naturvärden. 

Föreningens slutsats är att den planerade etableringen är ytterst olämplig och man vidhåller att 

vindkraftetablering bör ske i områden där vägar redan finns och naturvärden saknas. 

Kommentar: Se kommentar till Skogsstyrelsens yttrande ovan. 

Naturskyddsföreningen i Pajala kommun skriver att flera av kraftverken hamnar i naturskogar 

med mycket höga biotopvärden och att flera mil anslutningsvägar förstör urskogskaraktären. 

Föreningen föreslår att inga vindkraftverk byggs på Rissavaara. Kraftverken bör byggas i eller i 

närheten av contortaplanteringar. 

Kommentar: Se kommentar till Skogsstyrelsens yttrande ovan. 

Tage Waara, Gällivare (Markägare i området) har genom kännedom om bergen Rissavaara 

och Rissanhuornanens historia upptäckt felaktigheter i MKB:n. Tages far jobbade åt SGU mellan 

1960 och mitten av 70-talet med kvartsitundersökning på Rissavaara och Rissahuornanen. 

MKB:n beskriver att en mindre fyrhjuling/skoterled är upphuggen mellan topparna Rissa och 

Rissanhuornanen, vilket är fel. Flera kilometerlånga vägar gjordes med bandtraktor, 

prospekteringsdiken sprängdes och grävdes med grävmaskiner inför SGU:s 

kvartsitundersökningar. I MKB:n beskrivs att viss plockhuggning har förekommit i området 

vilket är inkorrekt då avverkning har varit fortlöpande under flera tiotals år. Stora delar av 

fastigheterna Kompelusvaara 5:4, 5:34, 1:6; 1:10 avverkades helt eller delvis kring Rissavaara och 

Rissanhuornanen under 1930 talet fram till 50-talet. Endast topparna lämnades kvar eftersom de 

inte var avverkningsbara. 

Kommentar: Det är med tanke på Tages yttrande, samt studier på plats, som vi låtit vindkraftverk 

vara kvar i området på Rissavaara trots att det i naturinventeringen bedömts som klass 1. Vi har 

justerat placeringarna så att turbinerna står längs med de gamla vägarna och i det område som 

avverkats på 30 – 50-talet. 

8.4 Frågor från samrådsmötet 

En fråga om försvarets intressen i området ställdes vilket besvarades med att vi anpassat oss efter 

deras synpunkter. I övrigt diskuterades mest tekniska frågor om vindkraftverk.

9. Referenser 

9.1 Litteratur 

Agrivind AB, 2000, Vindkraft och renar, en studie med bilder från Rodovålen 

Boverket, 2009, Vindkrafthandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och 

kustnära vattenområden. 

Elforsk, 2004, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning, 

Elforsk rapport 04:13, Göran Ronsten, FOI 

Energimyndigheten, 2008, Koldioxidvärdering av energianvändning. Vad kan du göra för 

klimatet? Underlagsrapport. 

Energimyndigheten, 2003, Vindkraft – fördelning av nationellt planeringsmål och kriterier för 

områden av riksintresse, ER 16:2003 

Energimyndigheten, 2003, Vindbruk – Kriterier för områden av riksintresse 2006/07, utdrag ur 

rapport ER 16:2003 

Energimyndigheten 2010, Vindkraftsstatistik 2009, rapport ES 2010:03 

Energimyndigheten 2011, Vindkraftsstatistik 2010, rapport ES 2011:06 

Folkesson, A & Göransson, C. 2002, Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. 

Fredén, C (temaredaktör). 1994. Sveriges Nationalatlas, Berg och Jord 

Gotlands kommun, Samhällsbyggnadsenheten, ledningskontoret, Samhällsekonomiska effekter 

vid en utbyggnad av vindkraften, 2009-06-09 

Gällivare kommun, 2010, Vindkraftsutredning, Samrådshandling oktober 2010 

IVL, 2009, Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad 

energianvändning på de svenska miljömålen. 

Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län - en pilotstudie 

Länsstyrelsen i Norrbotten, 2010, Norbottens kulturmiljöprogram 2010-2020 

Länsstyrelsen i Norrbotten, Skötselplan för naturreservatet Rissavaara i Pajala kommun, 2009- 

12-08 

Länsstyrelsen i Norrbotten, 2008-10-31, Klimat- och Energistrategi för Norrbottens län 

Länsstyrelsen i Norrbotten, 2007, Norrbottens miljömål 2007, Reviderade delmål 

Länsstyrelsen i Norrbotten, 1998, Vindkraft i Norrbotten, Länsstyrelsens syn på vindkraft - ett 

policydokument, Publikation 1998/7, ISSN 0283-9636 

Mörner, E. 2004, Rennäring i Miljökonsekvensbeskrivningar, Examensarbete i biologi, SLU 

Naturvårdsverket, 2007, Rapport 5677, FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga 

grunden, Sammanfattning för beslutsfattare, februari 2007 

Naturvårdsverket, 2009, rapport 5933, Ljud från vindkraftverk, Reviderad utgåva av rapp 6241 

Retego AB, 2010, Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i 

vindkraftparker inom Arvidsjaurs kommun

Sundberg, J. 2000, Vindkraft och faunakonflikter – att identifiera och lösa problem, Sveriges 

Energiting 2000, (in Swedish). 19 pp. 

Transportstyrelsen 2010, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av 

föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155 

Vindval, Nu vet vi det här! Vindkraftverkens miljöpåverkan – resultat fån forskning 2005-2009. 

WickmanWind, 2009, Utlåtande avseende kostnader för återställning av mark efter avslutad 

vindelproduktion 

Översiktsplan 1991 för Gällivare kommun 

Översiktsplan 2010 för Pajala kommun 

9.2 Offentliga utredningar och propositioner 

Proposition 2008/09:146, Prövning av vindkraft, Regeringen 2009 

Proposition 2008/09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik, Energi, Regeringen 2009 

Proposition 2009/10:133, Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet, Regeringen 2010 

SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande från vindkraftsutredningen, Statens 

offentliga utredningar 

SOU 2000:23, Klimatkommittén, Förslag till svensk klimatstrategi, 2000 

9.3 Lagar och föreskrifter 

Förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 

Förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar 

Miljöbalk 1998:808 

9.4 Internet 

Energimyndighetens hemsida, http://www.energimyndigheten.se/, 2010-01-29 

Länsstyrelsen i Norrbotten, beskrivning av skyddad natur i Gällivare kommun, http://www.bd. 

lst.se/skydd_gvare/Startpage.aspx, 2010-10-07 

Länsstyrelsen i Norrbotten, Bevarandeplan för odlingslandskapet, Gällivare kommun, http:// 

www.bd.lst.se/publishedObjects/10011707/vhgvare.pdf, 2010-11-29 

Länsstyrelsernas länskarta, GIS-data om bl. a. riksintressen och Natura 2000, http://www.gis.lst. 

se, 2010-07-08 

Miljömålsportalen, http://miljomal.nu/, 2010-09-21 

Naturvårdsverkets hemsida, http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/ 

Klimatpolitiken/Klimatpolitik-i-EU/, 2010-03-02 

SCB:s hemsida, http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htm 2010-09-21

SGU:s karttjänster för bergrunds- och jordartsinformation på internet: http://www.sgu.se/sgu/sv/ 

produkter-tjanster/kart-tjanst_start.htm 

Skogsstyrelsen, Digitalt material om sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärden: http://www. 

svo.se/episerver4/templates/skogensparlor.aspx, 2010-09-24 

Vattenfall LCA, http://www.vattenfall.se/sv/file/Livcykelanalys_2005_11336961.pdf, 2010-12-13 

Vestas LCA, http://www.vestas.com/en/about-vestas/sustainability/wind-turbines-and-theenvironment/life-cycle-assessment-(lca).aspx, 

2010-10-01 

VindRen, Svensk Vindenergi, http://www.svenskvindenergi.org/files/Kap_8_version_101221.pdf, 

2011-03-01

Miljökonsekvensbeskrivning - O2

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?