Genom att föda upp höns och sälja ägg har Manu ... - Global Reporting

More documents

Recommendations

Info

Många kvinnor är ensamförsörjare med stora barnaskaror, en del har barn med okända fäder efter att ha blivit våldtagna av regeringssoldater eller banditgäng. – Trots det stora ansvar som de här kvinnorna tvingas ta är deras självkänsla ofta i botten. Ända sedan de var små har de fått höra att de är mindre värda än pojkar, att kvinnor inte har någon hjärna och att de bara duger till att laga mat och föda barn. Inte undra på att de tappar självförtroendet. ETT 90-TAL KVINNOR I SEX BYAR i området är med i den första projektomgången. Förutom stöd till egenföretagande erbjuder man utbildning om barns och kvinnors rättigheter och annat stöd för att stärka kvinnornas självkänsla. – Egna inkomster och att samtala med likasinnade är avgörande för att kvinnorna ska bli mer självständiga, understryker Kristina Boman och kliver vant runt en sörjig vattenpöl. Pie de Aguila liknar andra byar i området, en gropig, lerig huvudväg kantad med bostäder i fallfärdiga skjul, grupper av snoriga, söta ungar som fnittrande betraktar oss utlänningar, trötta kvinnor som bär hem lite grönsaker och kvistar till bränsle. Snart går solen ned och då blir det beckmörkt, få hushåll har elektricitet. Det är dags för oss att ta jeepen tillbaka till Guatemala City. Vägen är smal och kurvig de första milen, med bergskammar och branta stup. Kristina Boman kör medan hon engagerat berättar om hur hon vill utveckla Fundacion Progresar till en vass och eff ektiv kraft för att minska fattigdo- men bland Mayabefolkningen och en förebild inom biståndsbranschen. Hon vet vad hon talar om, hon har en gedigen bakgrund som biståndsarbetare och Sida-konsult och har ett gott rykte bland branschkollegor som kunnig, skarpögd och engagerad. Sedan 1992 har hon återkommande arbetat i Guatemala och har numera kontor och bostad i Guatemala City. Inte nog med det. Hon är också väl insatt i Mayaindianernas kultur, och har skrivit en roman som skildrar den grymma förföljelse som denna ursprungsbefolkning utsatts för. Romanen, Antes de la Luz – Efter ljuset på svenska – publicerades i Guatemala förra året och fi ck fi na recensioner. VAD FICK DENNA BEGÅVADE civilekonom från knallebygdens Borås, dotter till en välbärgad och ansedd företagsledare, att engagera sig i fattiga Mayaindianer? Varför väljer hon gång på gång att lämna villan, sambon och vovven i Stockholm för det vackra men våldsamma och fattiga Guatemala? – Steget är nog inte så långt som det kanske verkar först, funderar Kristina Boman. – Jag är en ganska typisk entreprenör som brinner för att utveckla nya verksamheter. Det började med att hon som just färdig civilekonom fi ck jobb i Centralamerika, för FN:s barnorganisation UNICEF. Där lärde hon känna Leticia Velasquez, som är något så ovanligt som kvinna, Mayaindian och läkare. – Hon berättade för mig om Mayaindianernas situation, om förtrycket och förföljelsen. Rafael Macal ska så sin andra omgång haricots verts. Av prima kvalitet! Genom att starta små jordbruksföretag och lära sig effektiva och rationella metoder för odling, marknadsföring och försäljning kan byborna öka sina inkomster och långsiktigt förbättra sina liv. När deras köpkraft ökar får man igång en god cirkel som gynnar hela samhället. Det här är Guatemala u Landet har 13,7 miljoner invånare och är till ytan en fjärdedel av Sverige. Cirka hälften av invånarna är mayaindianer, 45 procent ladinos (blandning av europeisk och inhemsk härkomst), övriga andra folkgrupper. u BNP per capita: 2 660 US-dollar (2008). Inkomstskillnaderna är bland de största i världen och ungefär 75 procent av befolkningen lever under FN:s fattigdomsgräns. 30 procent är analfabeter. u 2009 uppgick den svenska exporten till Guatemala till 337 miljoner kronor (huvudsakligen telekommunikationsutrustning) och importen till 55,4 miljoner kronor (mest kaffe). u UD varnar i sina reseråd för det växande våldet och den utbredda korruptionen. Läs mer på www. swedenabroad.com/guatemala Källor: Utrikespolitiska Institutet, UD, Sida, Wikipedia www.entreprenor.se Nummer 3-2011 / 27
28 / Nummer 3-2011 www.entreprenor.se Jag hade aldrig hört talas om dessa ohyggliga grymheter tidigare! EftEr trE år i CEntralamErika var hon åter hemma i Sverige men längtade oavbrutet tillbaka. – Det är vanligt när man åker ut som ung. Första landet man arbetar i blir som en ankunge – man kan inte släppa det! Kristina Boman fick jobb inom ett biståndsprogram för vatten och sanitet, och som 30-åring åkte hon runt och granskade latrinbyggen i Nicaragua, Honduras och Guatemala. Och stormtrivdes! Men hon såg också bristerna i en del biståndsprojekt, något som orsakade irriterande skavsår i hennes boråsiska företagarsjäl. – Som ett typiskt barn av knallebygden har jag lärt mig att köpa eller tillverka för ett bra pris och sälja till ett bra pris - för då blir alla nöjda! Men inom biståndet var det inte ovanligt med för låga krav på mottagarna och för mycket ”tycka synd om”! SvErigE har En bra förEtagSkultur med ärliga och seriösa företagare, tycker hon. Hennes egen pappa är ett gott exempel och en viktig förebild. – Han byggde upp Lindex med hjälp av de berömda två tomma händerna, en utmärkt näsa för affärer samt en massa engagemang och sunt förnuft. Han har alltid jobbat hårt och seriöst, det var aldrig något dalt eller flum – och det har varit framgångsrikt. Medan Kristina Boman fortsatte som biståndskonsult tog tre livsdrömmar form i hennes huvud: att starta en biståndsorganisation i Guatemala, skriva en roman om förtrycket av Mayaindianerna och bidra till att förbättra kvalitén i biståndet. Vid 48 års ålder är de två första drömmarna på plats. Hur går det med den tredje drömmen? Hur jobbar Fundaciónen? Att ha som mål att åstadkomma toppkvalitet i biståndet är ju minst sagt kaxigt. Kristina Boman sladdar vant genom kurvorna, det är beckmörkt ute men hon har kört de slingriga 30 milen mellan Sacapulas och Guatemala City
Page 1 and 2: Genom att föda upp höns och sälj
Page 3: 26 Kristina Boman namn: Kristina Bo

Genom att föda upp höns och sälja ägg har Manu ... - Global Reporting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?