Framtid Falkenberg.pdf - Falkenbergs kommun

Falkenberg - en tidning från Falkenbergs kommun - Nr 1 2006 

Millis första kvinnan 

i kommunrådsstolen Sid 6-7 

Spännande planer för Klitterbadet! Sid 2-3 

Framgångsrik privatvård Sid 10-11 

Grönt på Falkenbergs IP året runt! Sid 12-13

Klitterbadet 

inne på ny bana 

Hela familjen ska kunna åka samtidigt i den vattenrutschbana som är på gång på 

Klitterbadet. Banan kommer öka antalet besökare och ge Falkenberg en attraktion 

för turisterna på vintern. 

2 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 

100 meter lång och 2,5 meter bred 

blir den nya kanan som är Tysklandsinspirerad. 

Vattenrutschkanan som kostar cirka 

sex miljoner kan finansieras med att badavgiften 

höjs med fem kronor. Det som 

fattas nu är ett politiskt beslut. 

Unik utbyggnad 

På några års sikt kan badet också få en 

helt ny relaxavdelning med tempererad 

utomhuspool och inte mindre än fyra 

olika bastur med olika teman. Flera personer 

på kommunen har varit utomlands 

för att hämta inspiration och idéer till en 

ansiktslyftning för Klitterbadet. Och förslaget 

som är framtaget är ett Sverigeunikt 

koncept som skulle locka många 

besökare till Falkenberg. 

Sponsorer 

– Idag ligger vi så pass långt framme 

med vår planering att vi kan bli först i 

Sverige om politikerna fattar ett snabbt 

beslut, säger Curt Wirström, chef på 

Kultur- och fritidförvaltningen. 

Kostnaden för tillbyggnaden beräknas 

hamna någonstans kring tio miljoner. 

– Ett villkor för att vi ska kunna köra 

igång är att vi kan presentera ett antal 

externa finansiärer. 

Tyskarna är tysta 

Idéerna med flera olika bastur kommer 

från Tyskland. 

– Där badar de bastu på ett helt annat 

sätt än vi, säger Curt Wirström. Inne i 

själva bastun är det tystnad och koncentration 

som gäller. Men sedan umgås de 

gärna utanför bastun. De stannar också 

längre tid och har gärna med sig lite mat 

och en badrock.

I förslaget för Klittterbadet ligger uteplatser 

där man kan sitta ner i stolar och 

vila utanför de fyra basturna. Till varje 

bastu finns också ett pentry om man vill 

ha med sig mat. 

Olika teman 

– Vi leker också med tanken att varje 

bastu ska ha ett eget tema, säger 

Christian Fager som är badchef på 

Klitterbadet. Kanske är den ena en ”ljudbastu”, 

den andra en ”doftbastu” och den 

tredje en bastu med ljusspel. 

En annan idé är att ha ”bastusittning” 

med ett särskilt program vid vissa tidpunkter. 

Kanske kommer en bastuvärd 

och ordnar honungsbastu, lavendelbastu 

eller bastu med aromaterapi. 

– Vi tänker oss också att större grupper 

eller företag kan hyra en bastu eller 

hela avdelningen för personalvård under 

konferenser, säger Christian. 

Fler besökare 

Med den totala utbyggnaden av 

Klitterbadet räknar Curt Wirström med 

att antalet besökare på Klitterbadet ökar 

kraftigt. Klitterbadet har redan idag en 

bra beläggning jämfört med andra 

kommunala bad. 

– Framförallt kommer vi att få hit folk 

från grannkommunerna. Och vi får bra 

möjligheter att skapa turistpaket tillsammans 

med hotell eller vandrarhem. 

– Det här är också ett sätt att göra 

Falkenberg än mer attraktiv som turiststad. 

Vi vet att många kommer till 

Klitterbadet när det regnar eller är mulet, 

säger Christian Fager. Med det nya konceptet 

kan man sysselsätta sig fler dagar 

på Klitterbadet utan att bli trött på vad 

badet har att erbjuda. 

Politisk entusiasm 

Både tf kommunrådet Mari-Louise 

Wernersson (c) och oppositionsrådet Bill 

Andersson (s) är entusiastiska till en 

vattenrutschkana. 

– En rutschbana höjer badets attraktionskraft, 

säger Bill Andersson. Därför 

har vi med den i vårt förslag till investeringsbudget. 

Resten av planerna får vi se 

på längre sikt. 

– Hela förslaget är spännande, säger 

Mari-Louise Wernersson som ser möjligheter 

för Falkenberg att locka turister 

även vintertid. 

– Jag jobbar för att hitta en snabb 

lösning på vattenrutschbanan som jag vill 

förankra under budgetarbetet som startar 

inom kort. 

TEXT: Karin Hartmann 

FOTO: Tom Bengtsson 

FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006 3

4 FRAMTID FALKENBERG – NR 1 2006

▲ 

Mycket energi läggs 

på mindre energi 

Oljepriset har rakat i höjden med rekordfart under hela hösten och vintern. 

Spekulanterna har dollartecken i ögonen, men siar också om gigantiska och 

oförutsägbara förändringar i världsekonomin till följd av spelet om oljan. 

Trots oljekrisen på 70-talet och varningarna 

från miljörörelsen har åtgången 

på de dyra dropparna inte minskat globalt 

sett. Sverige har däremot minskat 

användningen av olja och den senaste 

tiden har idén om att byta energislag 

varit lätt att sälja in. Kommunens bidrag 

till att byta till bättre energianvändning 

har hittills haft en strykande åtgång. 

Bidraget till pelletseldning är redan slut. 

Kvar finns bara bidrag till solenergi. 

Trött på att bära 

Magnus Karlsson som bor i en villa 

från 1884 är en av dem som fått bidrag 

till en ny vedpanna. För honom var inte 

energikostnaden främsta motiv till bytet. 

Snarare lockade arbetsbesparingen och 

omtanken om miljön. 

– Jag hade en kombipanna med möjligheter 

att elda med ved. Och jag ville 

gärna byta till en mer effektiv vedpanna 

framförallt för att slippa så mycket 

arbete, säger Magnus Karlsson. Jag har 

tre små flickor i familjen och vill ägna 

tiden åt annat än att bära ved. 

Kraftfull sol 

När han förstod att kommunen hade 

möjlighet att bidra till den effektivare 

pannan bestämde han sig för att även 

investera i solvärme. 

– Nu sitter solfångaren på taket. Den 

har bara varit igång en kort period. Men 

det lilla jag har sett av effekten från en 

blek februarisol har varit fantastiskt, säger 

Magnus. 

För att få del av solvärmebidraget från 

kommunen måste Magnus följa upp sin 

energianvändning under två år. 

Magnus Karlsson ägnar hellre tiden åt 

flickorna Ida, Amanda och Matilda än 

åt vedeldningen. Ibland går det att 

kombinera. 

Uppgifterna ska sedan in till EU. 

– Jag tycker det ska bli kul att följa 

effekten, säger Magnus. 

Förlorarna får hjälp 

Magnus Karlsson är ett av kommunens 

goda exempel på småhusägare som 

förbättrar sina hus. 

Via ett formulär på Internet ska husägare 

få hjälp att bedöma sin energiförbrukning 

i förhållande till husets ålder 

och hushållets storlek. De med extra hög 

energianvändning ska kontaktas av 

energirådgivningen inom ramen för 

Greenhouse. 

Förutom de statliga bidragen för solenergi 

och byte av panna kommer snart 

ett nytt kommunalt bidrag som uppmuntran 

till dem som vill göra förbättringar. 

– Det blir ca 100 bidrag på 7000 

kronor, säger Margareta Gunnarsson 

projektledare på Greenhouse Falkenberg. 

Det kan handla om att tilläggsisolera 

vinden eller byta till mer energieffektiva 

fönster. 

Kan avgöra husköpet 

Att hjälpa människor att titta på 

energianvändningen i sina hus ligger 

också väl i tiden. 

En lag som kräver att alla hus ska vara 

energideklarerade vid försäljning eller 

uthyrning är på gång. Troligen kommer 

den att börja gälla om några år. 

– Poängen med lagen är att den som 

köper hus ska kunna väga in driftskostnaderna 

för energi i kalkylen, säger 

Margareta. Så förutom att spara pengar 

kan man öka husets värde genom att 

satsa på effektiv energianvändning. 



Falkenberg 

är modellen 

Satsningen på småhusens energianvändning 

är en del av ett långsiktigt 

arbete med att minska användningen 

av fossila bränslen och ersätta med förnybar 

energi. 

Falkenberg är en av runt 30 städer i 

Europa som valts ut som modellstäder 

för energilösningar. Under fem år får 

Falkenberg totalt 24 miljoner av EU. 

Pengarna ska bland annat användas till 

att bygga demonstrationsanläggningar 

med förnybar energi och energieffektiv 

teknik. Att sprida kunskap om bättre 

energianvändning är också en viktig 

del av projektet. 

Minskad energianvändning 

Målet är att minska användningen 

av fossila bränslen i Falkenberg, 

Ullared och Vessigebro med 24% fram 

till 2010. Utöver satsningar riktade till 

småhus genomför Greenhouse Falkenberg 

återkommande utbildningsdagar 

för privata hyresvärdar och fastighetsskötare. 

Under sommaren erbjuds 

också studenter från hela Europa att 

delta i gratis högskolekurser i ämnena 

solenergiteknik och förnybara energikällor. 

Energiutställning 

I en ny utställning visas exempel på 

produkter och lösningar för att minska 

energibehovet. Från mitten av mars är 

utställningen på Falkenerarevägen 42 

öppen för besök tisdagar och onsdagar, 

13-18. Då kommer också energirådgivare 

att finnas på plats. 


Mari-Louise Wernersson går in som tf kommunråd 

Mot toppen för Millis 

Första kvinnan har tagit plats på tyngsta posten i kommunhuset. Och reaktionerna är 

många. Framförallt kvinnor kommer fram på stan och gratulerar. 

– Det förvånar mig faktiskt att stödet 

varit så starkt. Många är stolta över att få 

ett kvinnligt kommunråd, säger Mari- 

Louise Wernersson som går under smeknamnet 

Millis. 

Ute i landet har hon 69 kvinnliga 

motsvarigheter i de 290 kommunerna. 

Andelen kvinnliga kommunstyrelsens 

ordförande har ökat under mandatperioden 

och är nu 23,8 %. 

Tidig debut 

Redan som fjortonåring var Mari- 

Louise Wernersson politiskt aktiv och 

knackade dörr som vice ordförande i 

Folkkampanjen mot Kärnkraft i 

Borgholm på Öland. Sedan dess har det 

politiska engagemanget hållit i sig. 1986 

träffade hon kärleken från Falkenberg. 

Och 20 år senare har hon akut tagit över 

den tyngsta politiska posten i kommunen 

efter Ingemar Johanssons insjuknande i 

blodpropp i januari. 

– Även om det var tragiska omständigheter 

som förde mig hit, så vet jag att 

Mari-Louise Wernersson 

Född: 1965 i Räpplinge på Öland. 

Familj: Gift med Magnus Wernersson, 

döttrarna Annie 14 år och Stina 11 

Fritidsintressen: Skidor, golf, teater och 

stort idrottsintresse. Politisk karriär: 1980: 

Folkkampanjen mot Kärnkraft, 1987: politisk 

sekreterare för landstingsgruppen i 

Kalmar, 1988: Ombudsman i Kalmar, 

1991: ledamot i Barn- och Utbildningsnämnden 

i Falkenberg, 1994: ledamot 

i fullmäktige i Falkenberg, 2002: ersättare i 

Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsens 

arbetsutskott. 2006: Ordförande i 

Kommunstyrelsen och KSAU samt tillförordnat 

kommunråd. 

Andra förändringar till följd av 

Ingemar Johanssons sjukskrivning: 

Stig Agnåker (c) är ny ersättare i KSAU, 

samt ny ledamot och ordförande i arbetsmarknadsnämnden. 

Mari-Louise Wernersson 

är ny ordförande i FUAB och Lena Carlbom 

ny ordförande i Brottsförebyggande Rådet. 


Ingemar skulle må sämre om han trodde 

att jag gick hit motvilligt varje dag. Jag 

tycker det är roligt, säger Millis efter 

drygt en månad på nya jobbet. 

– Det ger honom bättre möjligheter 

att koppla av och komma igen. 

En dag i taget 

Många ärenden låg på bordet när 

Mari-Louise Wernersson tog över jobbet. 

Och arbetsbördan lär vara densamma 

fram till valet. 

– Hittills har alla varit vänliga och välkomnande 

och jag har haft ett starkt stöd 

av Ingemar. Vi diskuterar ett par gånger i 

veckan, för att jag ska känna till bakgrunden 

i olika ärenden. Jag har hela 

tiden räknat med att han ska komma tillbaka 

och därför tar jag en dag i taget 

fram till valet. Därför har jag heller inte 

ambitionen att ändra på saker och ting i 

första hand, utan sköta det som ska göras 

så bra jag kan. 

Tuff valrörelse 

Med nytt jobb och ett stundande val 

räknar Mari-Louise Wernersson med att 

dra ett tungt lass de närmaste månaderna. 

– Självklart hjälps vi åt inom partiet, 

men jag får en större roll i valrörelsen än 

tidigare. Jag räknar också med att det 

politiska klimatet kommer att hårdna ju 

längre in i valrörelsen vi kommer, säger 

Mari-Louise Wernersson, väl medveten 

om att smekmånaden inte varar för evigt. 

Falkenbergarnas röst 

Mari-Louise Wernersson har hittills 

haft det politiska engagemanget vid sidan 

av arbetet i det egna företaget. Arbetet 

som heltidspolitiker skiljer sig mycket 

från entreprenörsskap. 

– Som egenföretagare kan man 

bestämma själv och får själv ta konsekvenserna. 

I min nuvarande roll är jag 

Falkenbergarnas röst i kommunhuset och 

behöver hela tiden ha förankringen i 

samhället. Som kommunstyrelsens ordförande 

behöver jag också ha en majoritet 

och få alla med mig för att kunna gå till 

beslut. 

Människoälskare 

Arbetet som kommunråd innehåller 

allt ifrån att prata med människor som 

hör av sig till att inviga lokaler, träffa folk 

från andra kommuner och delta i regionala 

projekt. Det kräver en social sida. 

– Jag har alltid dragits till människor. 

Redan som liten flicka gick jag till kyrkan 

varje söndag för att inte missa de söndagar 

det var kyrkkaffe för att jag ville 

träffa folk. Resultatet var att min pappa, 

som körde mig, blev vald till kyrkvärd, 

skrattar Mari-Louise. Sedan kom jag 

snabbt in i föreningslivet och hade någon 

aktivitet varje kväll i veckan. Det skulle 

fortfarande vara lätt att fylla almanackan 

varje kväll. Men jag har familj och två 

döttrar som är 14 och 11, så jag varken 

kan eller vill vara borta varje kväll. 

Uppåt för Falkenberg 

Falkenberg har haft en snabb utveckling 

de senaste åren. Förra året flyttade 

1500 personer till kommunen och 

befolkningen ökade med 167 personer. 

– Jag kan med glädje konstatera att 

folkmängden ökar för fjärde året i sträck. 

Efter trendbrottet 2002 har kommunen 

vuxit med nästan 900 personer. Framtidstron 

är så stor att den nästan går att ta på. 

Och jag tror på en stark utveckling för 

kommunen, inte minst tack vare utbyggnaden 

av Västkustbanan som stärker 

infrastrukturen och ger bättre pendlingsmöjligheter 

och ökad godstrafik. 

– Just nu ser jag tryggheten för våra 

ungdomar och arbetslösheten som stora 

frågor att lägga kraft på. Vi behöver fortsätta 

ansträngningarna att skapa jobb åt 

unga och snabbt ta tag i dem som håller 

på att halka snett. Men överlag ser jag 

positivt på kommunens framtid. Vi har ett 

gott samarbetsklimat och alla krafter arbetar 

tillsammans för att lösa problemen. 


FOTO: Tom Bengtsson



Ungdom 

hamna 

Falkenbergs kommun är på 

gång att bli bättre för barn 

och ungdomar. De ungdomar 

som kommit på kant 

med livet eller vistas i fel 

miljöer ska upptäckas tidigt. 

– Vi har en alldeles ny Barn- och ungdomspolicy 

som fullmäktige har tagit, 

berättar Anders Bengtsson på Kultur- och 

fritidsförvaltningen. I den står det klart 

och tydligt att vi ska ta tag i barnets 

behov först, och vem som ska betala 

senare. Det betyder att risken minskar att 

barnet eller ungdomen ramlar mellan stolarna. 

Ingen ska kunna säga ”det här är 

inte mitt bord.” 

Jobba ihop 

– Vi behöver arbeta tillsammans. 

Samtidigt måste vi klara samarbetet utan 

att åsidosätta sekretessen. En fritidsledare 

kan till exempel komma med upplysningar 

till socialtjänsten, men inte vänta sig 

någon information tillbaka, säger Anders 

Bengtsson. Vi måste värna om individens 

integritet, samtidigt som vi jobbar ihop 

för att lösa problemen. 

Som exempel nämner han den oro som 

de som arbetar med barn och ungdomar 

känner för de unga som på senare tid börjat 

hänga kring stationen, en miljö som 

sedan årsskiftet betraktas som ”riskzon.” 

Polisen Pia Hjalte och fritidsledaren 

Suzan Bozovik är inte normalt ute på 

stan tillsammans, men träffar ändå 

ofta ungdomar i sitt arbete. Här samspråkar 

de med 16-åringarna Adriatik 

Berisha (t.v) och Faton Kryezin, (t.h) 

som råkade komma förbi på torget. 

Båda två är exempel på ungdomar 

som mår bra och har en aktiv fritid. 

– Vi är mittfältare i Vinbergs IF och har 

spelat sedan femårsåldern. Vi har inga 

planer på att sluta, säger Adriatik.

ar i riskzon 

r i centrum 

–Vi har haft ett möte med folk från 

skolan, polisen, fritidsgårdarna socialtjänsten 

med flera. 

Genom att komma överens om hur vi 

ska göra blir samarbetet bättre. 

Kartläggning 

Innan Barn- och ungdomspolicyn togs 

gjordes en utredning om samordning av 

insatser för barn och ungdomar i riskzonen. 

Bakgrunden var att kommunen 

kritiserats av kommunrevisionen för 

bristande samordning i barn- och ungdomsärenden. 

En ökande ström av ärenden 

i slutet på 90-talet ropade också på 

förbättringar. Förra våren projektanställde 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

två fältarbetare för att kartlägga offentliga 

ungdomsmiljöer i Falkenberg. Suzan 

Bozovic var en av dem. 

– De allra flesta barn och ungdomar i 

Falkenberg mår naturligtvis bra. Men vi 

har en grupp på mellan 60 och 100 ungdomar 

som vi vet rör sig i riskfyllda miljöer 

och som vi är oroliga för, säger hon. 

Egen zon 

I alla tider har ungdomar hållit till i 

egna miljöer där det inte finns vuxna. 

Det är inget nytt eller ovanligt. 

– Det som har ändrat sig är samhället, 

säger Suzan Bozovic. De ungdomar som 

rör sig i centrum blir aktivt kontaktade 

av kriminella och människor som säljer 

droger. De är mer organiserade, har starkare 

nätverk och rekryterar medvetet ur 

ungdomsgrupperna, berättar Suzan. 

Därför måste alla vi som arbetar med 

ungdomar hjälpas åt att göra de offentliga 

miljöerna tryggare. Och jag hade nog 

önskat att vi kunde få fler lokaler i centrum 

för ungdomar i 16-17-årsåldern. 

Svep i centrum 

Sedan i höstas har polisen i Falkenberg 

avdelat två personer som arbetar speciellt 

med ungdomar och narkotika. Under 

januari fick de hjälp av ytterligare poliser 

och tillsammans tog de in 100 personer 

som misstänktes för att vara narkotikapåverkade. 

– Vi har märkt att vår ökade uppmärksamhet 

och markeringar mot narkotika 

har fått en del unga att tänka till och 

söka hjälp för sitt missbruk, säger Pia 

Hjalte, biträdande närpolischef. 

– Det är bra att polisen markerar tydligt, 

säger också Suzan Bozovic som 

märkt att en del unga blivit rädda och 

börjat söka sig ifrån riskmiljöerna. Nu 

gäller det för oss andra som arbetar med 

ungdomar att finnas med och stötta. 

Positiva tongångar 

– Det är kul att vi börjar arbeta mer tillsammans, 

säger Pia Hjalte på polisen i 

Falkenberg. Som exempel nämner hon att 

socialtjänsten avsatt personal för att jobba 

ihop med polisen för att kartlägga ungdomarna 

som hänger kring järnvägsstationen. 

– Jag tror vi måste våga tänka på nya 

sätt, både från politiskt håll och ända ut 

på fältet, säger Suzan Bozovic. Vi har 

jättefina resurser för ungdomar i 

Falkenberg, bara vi använder dem rätt. 

TEXT: Karin Hartmann FOTO: Tom Bengtsson 


I Falkenberg finns Sveriges största personalkooperativ 

Att vårda gamla 

är ett helt företag 

– Det är kul att driva eget 

företag, säger Britt-Marie 

Jonsson som förklaring 

till varför hon är villig att 

lägga kvällar och helger 

på styrelsearbete i stället 

för att vara vanlig anställd. 

Hon var med redan 1994 när 

Floragården blev personalkooperativ och 

åker ofta runt i landet för att inspirera 

andra att också våga starta. 

Floragården har idag 32 servicelägenheter, 

86 seniorlägenheter och ett gruppboende 

för dementa. Härifrån sköter 

man också larmcentralen som ansvarar 

för trygghetslarm i hela Falkenbergs kommun. 

Och sedan hösten 2005 har 

Floragården en hemtjänstgrupp. 

Britt-Marie Jonsson (t.v), här tillsamans 

med Marie Larsson, tycker 

det är roligt att se planer förverkligas 

och att det går att driva eget företag. 


– Det ger oss stora ekonomiska fördelar 

att vara så stora, säger verksamhetschefen 

Yvonne Millberg. Om någon i 

personalen blir sjuk har vi resurser att 

täcka upp med. 

Sveriges största 

personalkooperativ 

Floragården har 79 anställda. Fjorton 

av dem är medlemmar i personalkooperativet 

och ansvarar för att verksamheten 

går runt, personalen får utbildning och 

de gamla rätt vård. 

– Flera av de anställda tycker inte det 

är värt att bli medlemmar, säger Britt- 

Marie Jonsson. De har redan alla fördelar 

som finns på Floragården och ser medlemskapet 

som en nackdel. Jag kan förstå 

det. Om det fattas personal är det medlemmarna 

som får gå in och jobba extra. 

Men för min egen del vill jag inte avstå 

från möjligheten att utveckla en verksamhet, 

förverkliga idéer och se att de bär 

ekonomiskt. 

Bäst på vård 

Britt- Marie Jonsson jobbar med 

demenssjuka på Floragården och tycker 

själv att det är det hon är bäst på. 

– Jag har varit verksamhetschef under 

kortare perioder, men tycker inte jag är 

bra på det. 

Yvonne Millberg som nu är chef har 

rätt kvaliteter. Hon finns på plats, ser 

allas behov och lägger sig inte i om det 

inte behövs. 

Rädsla för kooperativ 

Att Britt-Marie Jonsson tar upp chefsfrågan 

beror på att hon märkt att chefer 

ofta är rädda för tankar på personalkooperativ. 

– Kommunens högsta tjänstemän har 

varit väldigt positiva. När vi startade fick 

vi exempelvis ett helt år för att pröva oss 

fram och utbilda oss innan vi tog över 

ansvaret helt, berättar Britt-Marie. 

Däremot finns det många på mellannivå 

som är rädda när personalen vill ta över. 

Det har jag märkt när jag varit ute och 

föreläst. Ofta är det chefer som är osäkra 

på om de ska få behålla sin position. 

Snabba beslut 

– En av fördelarna med ett personalkooperativ 

är att de som bestämmer 

också jobbar i verksamheten. Behöver 

något ändras på stående fot kan vi kalla 

samman en majoritet av styrelsen i korridoren, 

säger Britt-Marie. 

För Britt-Marie är också nya beslut 

och positiva förändringar en stark motivation 

i arbetet. 

– Det händer mest när vi får in sommarvikarier 

som ifrågasätter hur vi gör 

och då kan saker och ting ändras från 

den ena dagen till den andra. Det är 

spännande. 

Får vara glad på jobbet 

Ett annat sätt att hålla nere kostnader 

är att skära hårt när det gäller möten som 

tar tid för personalen. 

– Vi har en festgrupp, en julklappsgrupp 

och en arbetsmiljögrupp, berättar 

Yvonne Millberg. 

Resten av tiden lägger vi på själva 

arbetet, eller på utbildning för personalen. 

Utbildning köper vi så billigt som 

möjligt. I utvecklingssamtalen lyssnar vi 

in vad personalen har för behov och 

ordnar sedan gärna studiecirklar på 

arbetsplatsen. 

– En av våra bästa personalsatsningar 

var när vi hade en föreläsare här som 

pratade om att ”det inte är förbjudet att 

vara glad på jobbet”, säger Britt-Marie. 

Vi tyckte personalen såg lite hängig ut 

och ville gärna bjuda på något extra. 

Det blev så populärt att vi har gjort om 

det flera gånger sedan dess. 


FOTO: Tom Bengtsson

På Floragården kan man ta beslut i korridoren 

när det behövs. Verksamhschefen 

Yvonne Millberg (t.v) pratar med Solveig 

Svensson, Agnetha Jacobsson och Barbro 

Ulfvin. 



Spelet går snabbare på konstgräs 

för Falkenbergs FF, men knappast 

armhävningarna. Förberedelserna 

är i full gång inför hemmapremiären 

mot Degerfors den 23 april.

Gräslika förutsättningar 

för Falkenbergs FF 

– Det blir ett snabbare spel på konstgräs. Bollen går snabbare och spelarna får större 

chans att öva upp sin tekniska skicklighet, säger Lars-Eric Nilsson, ordförande i FFF. 

Klubben har haft tillgång till konstgräset 

på Falkenbergs Idrottsplats sedan i 

somras och gräset innebär bättre träningsmöjligheter. 

En sådan här vinter med 

mycket snö är det självklart extra positivt 

eftersom hårda och isiga grusplaner 

annars varit alternativet. 

– Det betyder oerhört mycket för oss, 

säger Lars-Eric Nilsson. Än så länge tror 

vi också att det är bättre för spelarna att 

träna på konstgräs än på grus och att det 

innebär färre skador. Men vi har bara 

prövat sedan i somras och vi ska göra 

noggranna uppföljningar. I Örebro, där 

de har en annan typ av konstgräs, fick de 

plötsligt helt nya typer av skador efter att 

ha spelat ett tag. 

Bättre chans mot vissa lag 

Tack vare konstgräset ökar också 

chansen mot lag som spelar på konstgräs. 

Inför matcher mot Örebro eller Umeå 

kommer Falkenbergs FF att träna på 

konstgräs nära inpå matchen, även då 

snön har smält. 

– Den här satsningen ger oss större 

möjligheter att ta oss vidare, säger Lars- 

Eric Nilsson. 

Han hade också önskar sig ännu fler 

satsningar på idrottsplatsen. 

– Framförallt skulle vi helst se att man 

kunde bygga över konstgräsplanen som 

skydd mot snö och regn. Vidare drömmer 

jag om att hela arenan skulle höja sin 

standard. En läktare på skogssidan, och 

elljus för att ge publiken lite kvällsunderhållning 

är min dröm. Men det är stora 

satsningar och vi får kanske ta lite i taget. 

Positiv anda 

Lars-Eric Nilsson tycker att det finns 

en helt annan anda i Falkenberg idag och 

att viljan att satsa framåt har blivit mycket 

större. 

– Jag tror också att det finns större 

vilja idag att se idrotten i ett större eko- 

nomiskt perspektiv. Man ser det inte 

längre som en kostnad för fritidsintressen, 

utan som en investering i hälsa 

och något som kan förebygga problem 

som kan vara så mycket dyrare. 

Roligare raster 

Det är inte bara spelare på hög nivå 

som uppskattar konstgräset. Många av 

Hertingskolans elever är där och spelar 

på rasterna. 

– De är överlyckliga, säger Ronny 

Isaksson, som är idrottsplatschef. 

Fotbollsgymnasiet utnyttjar också konstgräset, 

förutom Böljan, Skrea, Rinia och 

Vinberg. Uthyrningen ligger på 51 

timmar i veckan, säger Ronny Isaksson. 

Noggrant förarbete 

Ronny har varit med i upphandlingen 

och anläggningen av gräsmattan. Det 

fanns mellan 15 och 20 olika sorter att 

väja mellan. Det som har avgjort är en 

blandning mellan pris och kvalité och 

naturligtvis att konstgräset ska uppfylla 

de krav som Fotbollsförbundet ställer. 

– Det som är viktigt vid anläggningen 

är att marken är lagom genomsläpplig. 

Det får inte sätta sig på något ställe på planen, 

för det är svårt att lyfta upp gräset 

Idrottsplatschef Ronny Isaksson 

är nöjd med konstgräset. Under 

sportlovsveckan hyrde han ut 

planen i rekordmånga 71 timmar. 

och laga under. Därför är det ytterst noga 

med själva markläggningen, säger Ronny. 

Oklippt, men inte oborstad 

Skötseln av konstgräset är också 

annorlunda. 

– Naturligtvis behöver det inte klippas, 

men vi borstar gräset regelbundet, 

kanske tre gånger i veckan. Harvar gör vi 

också tre gånger om året. När det snöar 

får vi använda en särskild skopa. Allt försvinner 

inte när vi saltar, eftersom vi inte 

får ta till hur mycket salt som helst. 

Bredvid konstgräsplanen ligger en stor 

snöhög som flyttats bort. Den ser smutsig 

ut, som om någon hällt ut sot här och 

där i den. 

– Det är de pyttesmå svarta gummibitarna 

som ligger i ett lager i gräsbädden, 

berättar Ronny Isaksson. Jag tror 

nog vi kan återvända dem som ligger i 

snöhögen när väl vårsolen gjort sitt. 

Han ser oerhört nöjd ut när han förevisar 

konstgräsplanen och ser eleverna 

från Hertingskolan spela i ett hörn. 

– Det här är jättekul, självklart. Ett 

oerhört lyft för Idrottsplatsen, säger han. 




Tina brinner för jo 

Efter fem och ett halvt års studier är Tina Harrysson redo för sitt första jobb som 

brandingenjör på brandstationen i Falkenberg. Hon är en av tre anställda kvinnor. 

Brandkåren har lockat ända sedan 

tonåren. Tina var med i ungdomsbrandkåren 

i Knäred upp till arton års ålder. 

– Vi tränade olika moment med slang, 

stegar och sjukvård till exempel. Det var 

roligt. Men jag hade inte velat bli brandman. 

Jag är mer intresserad av de teoretiska 

aspekterna av jobbet, säkerhetsfrågor 

till exempel. 

Lätt för matte 

Tina har alltid haft lätt för det teoretiska 

innehållet i utbildningen till ingenjör. 

– Men jag kommer ju inte bara att 

sitta inne vid mitt skrivbord här på sta- 


tionen. Jag kommer att vara ute på tillsyner. 

Och så småningom kommer jag 

även att vara med ute på större insatser. 

– En större insats, förklarar Tina, kan 

till exempel vara en skogsbrand, en tankbilsolycka 

eller en arbetsplats med risker 

som inte är så vanliga. 

Brandvarnare 

Tinas tjänst som brandingenjör är i 

grunden förebyggande. Det handlar om 

att öka medvetenheten om brandrisker 

och påverka människor att bedriva ett 

systematiskt brandskyddsarbete. 

– Det är ganska mycket upp till oss 

som arbetar med frågorna hur lagen ska 

tolkas och hur vi rent praktiskt ska gå 

tillväga för att arbeta förebyggande, säger 

Tina. För större arbetsplatser kan det 

handla om att alla vet hur de ska agera. 

För den enskilde handlar det mer om att 

sätta upp brandvarnare, lära sig de vanligaste 

farorna och kunna larmnumret. 

Roller viktigare än kön 

Tina flyttar till Falkenberg från 

Knäred och tycker första jobbet ska bli 

roligt. 

– Det finns inte lediga tjänster på så 

många kommuner, så jag har varit beredd 

på att röra på mig redan från början. 

Falkenberg känns lite som hemma. 

Att kollegerna är i stort sätt uteslutande 

män är ingenting som Tina reflekterat 

särskilt mycket över. 

– Jag har jobbat inom hemtjänsten där 

det till största delen är kvinnor. Och min 

upplevelse är att alla roller på arbetsplatsen 

blir besatta oavsett om det är män 

eller kvinnor. Där finns alltid den som 

skämtar bort allt, den som är kritisk och 

så vidare. Jag tror rollerna är viktigare än 

könet. 

Kan rökdyka 

Tina, som är uppvuxen i skogen och 

har gympa och friluftsliv som fritidsintressen 

hade inga problem att klara de 

fysiska kraven som man måste gå igenom 

för att få rökdyka. Provet handlar om att 

gå på ett uppförslutande rullband med 

full utrustning och 20 kilo extra på 

ryggen i ett visst antal minuter. För att 

hålla formen får alla på räddningstjänsten 

träna på arbetstid och provet görs om en 

gång om året. 

– Men sannolikheten att jag kommer 

att vara ute och rökdyka är minimal, 

skrattar Tina, när jag ser imponerad ut 

över att den späda Tina har en så kaxig 

kompetens. 


FOTO: Tom Bengtsson

et 


Kort & gott från kommunen! 

Michael Treschow 

gästar Näringslivsdag 

Hundratals personer med anknytning 

till Falkenbergs näringsliv kommer att 

samlas på Strandbaden den 27 april då 

näringslivschefen Jan Stålnacke med 

flera bjuder upp till dans. 

– Det kommer att gå ut en inbjudan 

till hela kommunens näringsliv och vi 

hoppas på flera hundra deltagare, 

kommenterar Jan Stålnacke. 

Syftet med dagen är att fånga in den 

framtidstro och optimism som bubblar i 

Falkenbergs näringsliv och bland politiker 

i kommunen. Utvecklingen av näringslivet 

och Falkenbergs starka kopplingar till 

göteborgsregionen kommer att vara i 

fokus under dagen. 

En av de inbjudna talarna är Michael 

Treschow, ordförande i Svenskt 

Näringsliv, som visat ett starkt intresse 

för Falkenbergs snabba tillväxt i näringslivssammanhang 

den senaste tiden. Andra 

talare är Göran Johansson, kommunråd i 

Göteborg, banverkets regionchef Lotta 

Brändström, Boris Lennerhov, vd på 

Gekås Ullared med flera. 

Deltagande i Näringslivsdagen är kostnadsfritt 

och anmälan sker via Turistbyrån. 

– Årets näringslivsdag ska belysa hur 

vårt företagsklimat ser ut och förhoppningsvis 

ge en tydlig och gemensam bild 

av den växtkraft som finns i Falkenberg, 

avslutar Jan Stålnacke. 

Håll kontakten 

Behåll kontakten med nyheterna i 

Falkenberg även när du är på annan ort. 

Beställ nyhetsbrevet ”Kontakten” 

till dig själv, eller nära och kära på 

www.falkenberg.se/kontakten 

Axtorna går igen 

Den 30 september - 1 oktober i höst 

anordnas ett stort event i Axtorna med 

återskapande av delar av Axtornaslaget. 

Slaget vid Axtorna 

1565 är ett av de 

största slagen i 

Nordens historia. 

Det utkämpades 

mellan en dansk och 

svensk armé lördagen 

den 20 oktober 

1565 och slutade 

i dansk seger. Nu tar 

Axtorna 

Historiesällskap initiativ till ett arrangemang 

på plats för att uppmärksamma 

slaget och slagfältet. Slagfältet kommer 

att göras lättillgängligt med flaggor som 

markerar arméernas utgångsgrupperingar 

med vandringsstig och informativa skyltar. 

Under lördagen och söndagen blir det 

uppvisningar i allt från 1500-talets artillerikonst 

till medeltida matlagning. 

Snart 40 000 

Invånarantalet ökade under 2005 med 

167 personer till 39 605 personer. 

Falkenbergs kommun har därmed aldrig 

varit större och närmar sig nu 40 000. 

Intresset för att flytta till Falkenberg är 

stort. Nästan 1 500 personer valt att 

flytta till kommunen under 2005. 

Falkenbergs befolkning var för tio år 

sedan precis över 39 000 invånare men 

minskade sedan under ett antal år till att 

som minst vara 38 720 invånare. De 

senaste årens ökning innebär dock att 

kommunen kommit tillbaka. 

Tipsa redaktionen 

Har du synpunkter på tidningen, eller 

tips om vad vi borde skriva om. 

Hör av dig till redaktionen på 

nyhetstips@falkenberg.se, eller 

”Redaktionen Framtid Falkenberg”, 

Falkenbergs kommun, 31180 Falkenberg 

Framtid Falkenberg 

Nr. 1. 2006 

Ansvarig utgivare: Rolf Landholm 

Redaktionellt: Karin Hartmann, 

Mediapartner 

Grafisk design: Jonas Ahlgren 

Projektledning, layout, foto & tryck: 

Hallands Nyheter Civiltrycker AB 

Händer i naturen: 

Okammad invasion 

från Asien 

Perukalgen, en asiatisk alg som 

saknar naturliga fiender i svenska 

vatten sprider sig snabbt längs västkusten 

och hotar att slå ut ålgräs 

och andra arter genom kvävning. 

Algen har hittats i norra Halland 

och befaras sprida sig söderut till 

Falkenbergs stränder med stor 

hastighet. 

Perukalgen kan överleva i mörker 

och fukt, utan vatten, i mer än ett 

halvår och sedan kan små bitar mindre 

än en centimeter spridas och slå 

rot. Med ökande sjöfart och tankarnas 

barlastvatten pågår en spridning 

av arter över världshaven. När en art 

hittar ett passande område och saknar 

naturliga fiender kan spridningen bli 

snabb på bekostnad av inhemska 

arter. Perukalgen kan bli meterlång 

och breder ut sig som en 2-3 decimeter 

tjock matta över bottnarna där 

den kväver ålgräs och andra arter. 

Ålgräsbassängerna utgör barnkammare 

och skafferi för växter och djur i 

havet. Försvinner de hotas reproduktionen 

av en rad viktiga fiskslag. 

TEXT: Ingemar Alenäs FOTO: HydroGIS 

Den främmande perukalgen (Gracilaria vermiculphylla) 

har sitt ursprung i asiatiska hav, där den 

odlas för att framställa gelatin. Marinbiologen 

Lars-Harry Jenneborg upptäckte algen i Göteborgs 

skärgård 2003. Nu finns algen i norra halland och 

spridningen söderut till Falkenbergs stränder kan 

gå snabbt. 

Lästips: http://www.frammandearter.se 

Framtid Falkenberg 

ges ut av 

Falkenbergs Kommun 

311 80 Falkenberg 

Tel. 0346-88 60 00 

info@falkenberg.se, 

www.falkenberg.se

Framtid Falkenberg.pdf - Falkenbergs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?