Förslag till nationellt program för växtgenetiska resurser. SJV ... - POM

utsträckning. Materialet finns bl.a. vid friluftsmuseer och botaniska trädgårdar, hos
hembygdsföreningar, organisationer och privatpersoner.
Dessutom finns samlingar av kulturväxter och deras vilda släktingar på flera
universitetsinstitutioner. Materialet kommer från insamlingar i andra områden och
samlingarna har främst byggts upp för forskningsändamål, men är mycket betydelsefulla
för andra länder. Sverige har genom dessa tidigare insamlingar ett bevarandeansvar,
tills det att formerna för ett permanent bevarande blir lösta.
Vissa växtslag, bl.a. jordbruksväxter är bättre representerade i existerande samlingar
(t.ex. hos Nordiska Genbanken) än andra. En systematisk genomgång bör dock göras
också av dessa växtslag eftersom det visat sig att det även inom den gruppen finns en
hel del material som inte har samlats in tidigare. Andra grupper är väldigt dåligt
kända, t.ex. prydnadsväxter och krydd- och medicinalväxter. Det är således önskvärt
att inventeringsstrategier upprättas för alla växtslagsgrupper.
En detaljerad översikt bör genomföras över de för Sverige viktiga genresurserna som
förekommer i andra länder, både av den primära genpoolen, som t.ex. lantsorter,
genbanksmaterial, ursprungs- eller ogräsformer, och av övriga genpooler. Exempel
på aktuella frågeställningar kan vara: Hur är utbredning och status för dessa? Är de
tillgängliga för svenska forskare och förädlare? Detta bör kunna inordnas i Nordiska
Genbankens internationella samarbete.
Inventering och insamling av i Sverige förekommande växtmaterial bör prioriteras i
inledningsskedet av programmets genomförande. En noggrann, heltäckande
genomgång av landets alla delar bör ske. För att nå ut till allmänheten bör arbetet
organiseras läns- eller regionsvis och ett kontaktnät bör byggas upp för varje område.
Inventerings- och insamlingsarbete förutsätter en stor insats av planering och
samordning och det är värdefullt med en gemensam uppläggning på arbetet mellan
olika växtslagsgrupper. Därför bör all inventerings- och insamlingsverksamhet
samordnas av Nordiska Genbanken och Centrum för biologisk mångfald.
Organisationer som kan medverka i arbetet är Sveriges lantbruksuniversitet, friluftsmuseer,
botaniska trädgårdar, Fritidsodlingens Riksorganisation, hembygdsföreningar,
specialföreningar för olika växtslag etc.
Insamlat material kan utgöras av frön, växtdelar (sticklingar, lökar, knölar etc.) eller
hela plantor. Materialet och alla uppgifter om det måste omhändertas för vidare
bearbetning med uppodling, förökning, karakterisering och evaluering. Allt
frömaterial som samlas in bör bevaras hos Nordiska Genbanken. Annat insamlat
material bör bevaras hos SLU, friluftsmuseer, botaniska trädgårdar etc. Vilken
institution som ska ta hand om materialet bör bestämmas innan insamlingsarbetet
börjar.
Resultaten av inventeringarna och insamlingarna i form av grundläggande
information om materialet bör inlagras i Nordiska Genbankens databas. Den databas
som finns tillgänglig via Internet bör byggas ut inom ramen för programmet till att
även omfatta material som bevaras ex situ genom odling hos t.ex. friluftsmuseer och
botaniska trädgårdar. Nordiska Genbanken kommer därmed att ansvara för
dokumentation av allt insamlat material.
55