TIDNINGEN OM KONSTHANTVERK - Hantverksmässan

More documents

Recommendations

Info

”Jag anser att konsthantverk har ett kulturhistoriskt värde. Det är en samhällsfråga – inte konsthantverkarnas privata bekymmer att deras yrkeskunskaper och produkter inte värdesätts på ett rättvist sätt. ” Konsthantverkaren, sociolog och doktorand Ann-Katrin Witt från Halmstad, disputerade i januari 2005 vid Lunds universitet på avhandlingen ”Konsthantverkaren, genus och omvänd ekonomi – om hinder och möjligheter att agera på konsthantverkarnas arena” Ann-Katrin uttrycker i sin avhandling en stark oro för att konsthantverkarens kunskaper helt kommer att glömmas bort om inte yrkesgruppen får en bättre status och deras produkter tillkännages ett högre värde. Men hon poängterar också fördelarna med en yrkesroll där man har möjlighet att växa som människa på grund av obegränsad kreativitet och en frihet att få arbeta på sitt eget sätt. Varför valde du detta ämne för din doktorsavhandling i sociologi? Ett intresse för ämnet har funnits länge, jag har jobbat med keramik under 15 år men satte inte det i samband med sociologi förrän jag deltog i ett utvärderingsprojekt av ett hantverkskollektiv. Jag insåg då att jag hade en viss insikt och förståelse för den problematik som dessa hantverkare berättade om. Du använder begreppet ”omvänd ekonomi” som ett av de hinder som konsthantverkaren har att forcera på ”konsthantverkarnas arena”. Vad menar du med detta? 8 K O N S T H A N T V E R K S M Ä S S A N Trots nackdelar trivs konsthantverkaren i sin yrkesroll Jag betraktar konsthantverksfären som en arena där konsthantverkarna agerar som på en scen men där även publiken/köparna finns med och inte minst personer i maktställning som exempelvis juryer vilka bestämmer vem som får delta i en utställning, vem som ska komma in på en utbildning m. m. Konsthantverkarens tillgång till arenan beror till stor del på hans/eller hennes utbildning. Men på arenan råder den ”omvända ekonomin” och där motsvaras inte produkternas kvalitet och estetiska och tekniska nivå (med andra ord de alster som konsthantverkaren själv bedömer som högkvalitativa) av ett lika högt ekonomiskt värde. Detta fenomen kan ses inom måleriet, litteratur och även inom konsthantverk. Lyrik och klassisk litteratur genererar inte lika högt ekonomiskt kapital till sin upphovsman som t.ex. massproducerad kiosklitteratur. Min studie visar också att det finns ett negativt samband mellan högskoleutbildning och hög omsättning. Det är högst utbildade konsthantverkarna som generellt sett har den lägsta omsättning av sin verksamhet. Varför är det så? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Troligen har det lättillgängliga en större publik och det blir därmed mer lättsålt. LITE FAKTA <strong>OM</strong> <strong>KONSTHANTVERK</strong>AREN Några fördelar med yrket: • Friheten 41 % - att vara sin egen chef, självständigheten. • Skapandet 29 % - möjligheten att tillverka något från idé till färdig produkt, att få vara kreativ och skapa med sina händer. • Personlig utveckling 13 % – möjligheten att få växa som människa • Livsform 8 % – ett sätt att leva som på många sätt skiljer sig från andra yrkesgrupper Utbildning • 43 % är högskoleutbildade – detta tal kan jämföras med Sveriges befolkning i helhet där cirka 14 %, i samma åldersgrupp som den för avhandlingen studerande konsthantverksgruppen, har högskoleutbildning. • 32 % är folkhögskoleutbildade • 6 % har lärlingsutbildning Åtta års formell utbildning är inte ovanligt bland konsthantverkare och formgivare. Egna företagare • 85 % bland männen och 76 % bland kvinnorna är egna företagare Nackdelar med yrket*: • Dålig ekonomi 50 % • Betungande ensamhet 12 % • Tungt kroppligt arbete 11 % *Siffrorna skiljer sig lite beroende på vilken kategori man frågar. Hur ser du på konsthantverkarna som grupp idag? Det är en mycket livaktig grupp som arbetar mycket ambitiöst inom sina yrken men de får inte mycket kredit för detta. Det får inte heller mycket uppmärksamhet i media generellt sätt. I år är designår men fokus är mer på själva designen och formgivningen än konsthantverket. En konsthantverkare är ju specifik på så sätt att personen själv tillverkar de produkter som hon säljer. Ibland har gruppen inte heller en framtoning som når igenom mediebruset. Alla kan inte på 30 sekunder säga något slagkraftigt om en produkt som kanske är resultatet av en ofta ganska långsam process. Och syns man inte finns man inte. Ett annat problem är konsthantverkarens tuffa ekonomi – all energi går åt till att få verksamheten att gå runt. De orkar inte eller saknar förmågan att marknadsföra sig. För mer information om avhandlingen kontakta Ann-Katrin Witt, annkatrin.witt@telia.com Av Gunilla von Feilitzen, frilansjournalist
– Tänk att få arbeta med ett av världens äldsta yrken – krukmakarens. Det känns genuint och äkta. Visst har det varit tuffa år i början men det är inte svårt att jobba hårt om man har ett mål. Nu kan jag leva på min verksamhet och till och med ha en deltidsanställd, säger Lisa Wohlfahrt ägare till Mölle Krukmakeri i Mölle. Krukmakare är ett hantverk som varit en del av människors liv sen begynnelsen. Arkeologer har hittat krukskärvor som tillverkats för mer än 3000 år sedan. Grundförutsättningarna för detta gamla hantverk är jord, eld och vatten – Det som fascinerar mig så mycket med detta yrke är att du arbetar med hela processen, från lerklumpen till den färdiga krukan. Och arbetsmetoden är uråldrig. Kanske har man moderniserat ugnarna något och drejar med el-skiva idag men annars är det samma grundprincip. Leran är också ett tacksamt material som går att forma till nästan vad som helts, säger Lisa Wohlfahrt, krukmakare och ägare till Mölle Krukmakeri. Lisas specialitet är bruksföremål i stengods. Hon tycker att hennes produkter ska fylla en funktion. Hon arbetar med enkla former och använder mest dekorer i form av tryckta texter i vitt eller blå. Glasyrerna är endast tre till antalet och färgerna är vita, svarta eller transperanta. - På stengods behöver man inte ha glasyrer egentligen – för det är en lera som har sintrat och håller vatten ändå. Men här använder jag glasyr för att det ska bli vackert och se mer inbjudande ut. På Mölle Krukmakeri kan man både njuta av Lisas produkter och av hennes maträtter tillagade efter egna recept för vägg i vägg med affären ligger hennes matservering. -Jag är intresserad av matlagning också och såg det som en självklarhet att kunderna skulle få känna på produkterna och ännu viktigare få ”provsmaka” mina tallrikar och muggar. Krukmakeri mitt i byn Yrket är tungt och kräver fysik styrka. Leran ska bankas och formas på drejskivan något som förr var förebehållet bara männen i samhället; kvinnornas roll var att ”Jag är otroligt stolt över mitt yrke som krukmakare” sköta dekoreringen av krukorna. I dag blir alltfler kvinnor intresserade av yrket. För Lisa var det ingen tvekan. Hon kunde inte tänka sig något bättre än få vara just krukmakare. Vägen till ett eget krukmakeri har inte varit lätt och har tagit sin tid, men idag har hon sitt krukmakeri, mitt i byn, det som hon en gång drömde om. – Det fanns dom som sa till mig att ”Vill du vara krukmakare får du gifta dig rikt.” Men för mig var vägen solklar. Efter gymnasieskolan blev det först kvällskurser i keramik, sen helgkurser och därefter dubbla kvällskurser. Hon gick och lärde sig dreja på en skola för keramiks tillverkning i Helsingborg. Arbetade som praktikant på Raus stenkärlsfabrik i Råå, och ett år hos keramik- och glaskonstnär Birgitta Watz i Stockholm. Gick på konst och målarskola och läste på porslins och keramikskola i Lidköping. Den första lokalen hyrde Lisa, men år 2002 kunde hon köpa en tomt mitt Mölle. – Jag har varit egen företagare sedan 1997 och den första tiden var inte enkel då jag hade stora lån som skulle betalas, men det är inte svårt att jobba mycket om man har ett mål, säger Lisa. - Förutom ett starta eget bidrag på ett år, jobbade jag extra som keramikerlärare. När jag arbetade som mest hade jag fyra kvällskurser i veckan samt några helgkurser. Dessutom städade jag på mornarna på en restaurang i närheten. All tid därutöver gick till att utveckla nya produkter och åka runt och marknadsföra verksamheten. BRA ATT VETA: Stengods - är en högbrännande lera som är sintrad dvs. behandlad så att alla små partiklar har bränt samman vilket gör godset vattentätt. Godset är väldigt tåligt och klarar maskindisk. Porslin - vitt och svagt genomlysande används till prydnadsföremål och matserviser. Detta gods är också sintrat och en lera som man kan bränna i väldig hög temperatur. Benporslin - är tätt, vitt och mycket genomskinligt porslin för hushållsgods som är starkare än vanligt porslin. Benporslin är också sintrat. Det framställs av benaska (kalciumfosfat från brända kreatursben), kaolin och fältspat. Vitroporslin - porslin som liknar fältspatporslin men är mer ogenomskinligt och kan ha en viss vattenabsorption, dock högst 0,5 viktprocent. Materialet används för tvättställ och toalettstolar (det kallas då sanitetsporslin eller sanitetsgods). Från lerklump till kruka hos Lisa: Banka leran – bearbeta bort all luft i godset. Dreja - formar leran till t.ex. en kruka. Beskicka - dvs. svarva krukan i botten med ett litet järn så att krukan inte vickar utan står stadigt på underlaget. Torka - att torka en kruka kan ta allt från 1-3 veckor beroende på tjockleken. Bränning nummer ett - kallas skröjbränning och temperaturen på ugnen är cirka 950 grader. Glasering - efter första bränningen glaseras krukan. Bränning nummer två – temperaturen på ugnen är då cirka 1280 grader. Men åren då Lisa Wohlfahrt på Mölle Krukmakeri bar sina produkter i en resväska och färdades land och rike runt för att besöka butiker och visa upp sina alster är för länge sedan förbi. Idag kan hon leva på sin verksamhet och dessutom betala en deltidsanställd krukmakare. Fotnot: Besök Lisa Wohlfahrts ägare till Mölle Krukmakeri på hennes monter under Konsthantverksmässan i Båstad. Av Gunilla von Feilitzen, frilansjournalist Fältspatporslin - ett tätt och mer eller mindre genomskinligt porslin framställt av kaolin och andra leror, fältspat samt kvarts i de ungefärliga proportionerna 50 %, 25 % resp. 25 %. Flintgods - en enkel keramik som kan användas till att göra tallrikar av. Det är en ett poröst gods – som suger åt sig vatten – och lätt blir kantstött. Lergods - används mest till blomkrukor och takpannor och är inte lika tåligt. Lergods är ofta rött eller gult. Terrakotta - bränd rödlera. Används ofta till trädgårdskeramik. Fajans - namnet kommer från keramikstaden Faenza. Lergods med vit täckande blyglasyr, tillsatt av tennoxid Emaljer - lågbrända glasyrer som används ovanpå redan högbrända glasyrer. K O N S T H A N T V E R K S M Ä S S A N 9
Page 1 and 2: TIDNINGEN OM KONSTHANTVERK VÄLKOMM
Page 3 and 4: s.2 Ledare s.3 Krönika INNEHÅLL s
Page 5 and 6: MÄSSKURIOSA Erfarenhetsmässigt ä
Page 7: MED KONSTEN I SLÄKTEN ”Jag förs
Page 11 and 12: Den danska kläddesignern Berit Kri
Page 13 and 14: Med maten som hantverk - Hantverk
Page 15 and 16: Sommaren 2004, under samma tid som

TIDNINGEN OM KONSTHANTVERK - Hantverksmässan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?