TIDNINGEN OM KONSTHANTVERK - Hantverksmässan

TIDNINGEN OM 

KONSTHANTVERK 

VÄLKOMMEN TILL 

KONSTHANTVERKSMÄSSAN 

I BÅSTAD 29-31 JULI 

Leif Pagrotsky – 

Utbildnings- och kulturminister 

”Jag vill mena att konsthantverket har en mycket viktig roll 

under Designåret 2005” 

Greve Carl Johan Bernadotte 

”Jag försökte som barn att rita teckningar och 

slöjda fågelholkar. Mer blev det inte. Jag insåg 

tidigt att den konstnärliga ådran gått mig förbi” 

Hårresande arbete 

Många är de spaltmeter som genom åren 

skrivits om Nina Sparr – hårkulla – från 

Våmbhus i Dalarna. 

TURNÉAKTUELLA 

DIGGILOOGÄNGET 

I INTERVJU 

Från den skånska myllan – 

Krukmakaren i Mölle 

K O N S T H A N T V E R K S M Ä S S A N 1

Mässgeneralen 

har ordet 

Känn dig varmt välkommen till den 

sextonde upplagan av Konsthantverksmässan 

i Båstad! Med 15 år 

på nacken skulle man tro att det 

börjar bli lite långtråkigt att arrangera 

mässan, men tvärtom. 

Det tidigare hobbyprojektet har på sistone 

vuxit sig riktigt stort och sysselsätter 

nu 2,5 personer på heltid i Hantverksmässan 

AB. Förra året hade vi premiär 

för Konsthantverksmässan i Backamo 

utanför Ljungskile. I år har vi även hyrt 

Borgholms Slott på Öland, samt den 

gamla militärförläggningen Rommehed 

i Borlänge. Vi är utan jämförelse Sveriges 

största arrangör av konsthantverksmässor, 

med totalt över 800 konsthantverkare 

(450 unika) och ca 60 000 besökare. 

Våra mässtidningar distribueras i 700 000 

exemplar och vår hemsida besöks av ca 20 

000 personer över sommaren (webbshop 

för konsthantverk kommer till hösten). 

Vår plan är dock inte att expandera 

ytterligare, utan vi kommer nu att lägga 

alla krafter på att utveckla dessa fyra sommarmässor. 

Vårt koncept är lika enkelt 

i teorin som det är svårt att genomföra i 

praktiken: 

• När vi hittat rätt arrangemangsplats skapar 

vi miljö och förutsättningar så att så många 

som möjligt vill återkomma nästa år. 

• Med hjälp av en hårt granskande jurybedömning 

som har fokus på det moderna 

konsthantverket väljer vi ut Sveriges 

främsta utställare. 

• Genom en massiv marknadsföring bjuder 

vi in en stor, konsthantverksintresserad 

publik. 

• Med glimten i ögat och med professionell 

kontroll på detaljer välkomnar vi båda 

dessa grupper med en vidöppen famn. 

Nytt för i år 

Båstadmässan bjuder i år på Tema Keramik. 

Alldeles nere vid havet kommer 10 

av våra utställare att få presentera sin syn 

på ”Festen i Vardagen” (se presentation 

på sid. 16 i tidningen). Som besökare 

kommer du att få prova på att dreja, få se 

rakubränning i praktiken, och uppleva 

europamästaren i drejning, Göran Loneberg 

från Halmstad, i full aktion. 

Vi har även en Modevisning två gånger 

om dagen. Många av våra utställare designar 

och producerar kläder. På catwalken 

nere vid havet får du se årets kreationer. 

2 K O N S T H A N T V E R K S M Ä S S A N 

Att inreda ett hem med känsla 

Hantverksmarknad eller konsthantverksmässa? 

Många ser ingen skillnad mellan 

begreppen, men för oss som arbetar med 

mässor är det avgörande att hitta rätt. 

På en hantverksmarknad kan du hitta 

importerade fabriksvaror, halvtaskig 

hemslöjd och återförsäljare av olika typer 

av hantverk. Avståndet till en traditionell 

knallemarknad är med andra ord inte 

stort. Sedan finns det utmärkta, välbehövliga 

gammalmarknader där hembygdsföreningar 

visar upp vårt kulturarv. Vid 

en konsthantverksmässa däremot hittar du 

jurybedömda utställare där allt som säljs 

är självtillverkat och av hög kvalitet. En 

bra konsthantverksmässa är i sig en garanti 

för att ett tryggt köp. Med rötterna i hantverkstraditionen 

arbetar dagens konsthantverkare 

med modern design för det 

moderna hemmet fjärran från knätofs 

och tuggtobak. 

När du handlar direkt från tillverkaren 

får du dessutom ett mervärde. Om du ger 

dig tid att prata med hantverkaren får din 

vara en historia en själ. Du har träffat 

händerna som över en glödande ässja har 

format den varmsmidda ljuskronan med 

flera tusen hammarslag. Den kostar några 

kronor mer än den svetsade, importerade 

kopian, men det är det värt när den 

hänger på sin plats. Alla kan köpa bordet 

Gustav på IKEA. Om du däremot kontaktar 

en av mässans träslöjdare och beställer 

ett bord du själv får vara med och designa, 

får du ett mervärde som följer bordet så 

länge du behåller det. 

Designåret endast i år? 

Inga kartor och ingen utställarförteckning 

i årets mässtidning? Förutom att dessa ligger 

på vår hemsida, www.hantverksmassan.se, 

kommer du att få förteckningen 

när du kommer till mässan. Med denna 

tidning vill vi istället lyfta fram vikten 

av att förvalta det svenska konsthantverksarvet 

i vårt moderna slit-och-släng 

samhälle. Finns det en risk i att årets 

Designår fokuserar för mycket kring konst 

och kultur och glömmer konsthantverket? 

Vad händer med Designen när 2005 är 

slut? Vi har pratat med offentliga personer 

Namn: Bengt Nilsson 

Ålder: 41 

Yrke: Projektledare vid reklambyrån 

AddEmotion i Helsingborg 

Aktuell som: Grundare av 

Hantverksmässorna i Båstad och 

Backamo, samt medansvarig för 

Borgholm- och Rommehedsmässan 

Familj: Gift med Mia sedan 1989. 

Har 2 pojkar, 11 och 13 år 

Bor: Båstad 

Fritid: Spelar gärna golf på sommaren 

och jagar älg några dagar på 

höstkanten. Det mesta av fritiden 

går dock åt till hantverksmässorna 

Senast köpta konsthantverk: 

Ett underbart, gigantiskt uppläggningsfat 

i patinaglaserat lergods, 

från Toscana 

Bästa konsthantverksupplevelsen: 

Att på hantverksmässan “tjuvlyssna” 

till samtal mellan besökare som 

är överväldigade över att Sverige 

har så många duktiga konsthantverkare. 

De går därifrån med en ny, 

positiv erfarenhet och en helt annan 

inställning till konsthantverket. 

Det värmer. 

Ditt livsmotto: Bättre lyss till den 

sträng som brast än att aldrig 

spänna bågen 

och vi har intervjuat människor som lever 

av och lever för det moderna konsthantverket. 

Vår förhoppning är att DU vår 

mässbesökare - skall få en djupare inblick 

i ett hårt slitande skrå. Som du kommer 

att läsa är inte rekryteringen av hungriga 

unga det stora problemet. Verkligheten är 

tyvärr att de bokstavligen förblir hungriga, 

eller hittar på något annat. Bland 

annat för att du och jag omsluts av, men 

även omfamnar, en allt större skara av 

lågprismarknader där känsla och stil inte 

alltid sätts i första rummet. 

Tag nu chansen. Besök en av landets 

största och främsta samling konsthantverkare. 

Sätt en unik prägel på ditt hem. Med 

saker som äger en egen själ. 

Varmt välkomna! 

Bengt Nilsson 

Mässgeneral

s.2 Ledare 

s.3 Krönika 

INNEHÅLL 

s.4 Konsten att ordna en 

konsthantverks mässa 

s.5 Mässfakta 

s.6-7 Med konsten i släkten: 

Carl Johan Bernadotte 

s.8 Ann-Katrin Witt – konsthantverkare 

och 

doktorand 

s.9 Lisa Wohlfahrt - 

keramiker 

s.10 Utställare i korthet 

s.11 Lokaldelen: 5 svar 

från kommunalråd 

s.12 Hallå där! Maj Eskilsson 

Designåret 2005 

s.13 David – Med maten 

som konsthantverk 

s.14 Leif Pagrotsky 

s.15 Diggiloogänget 

mot väggen 

s.16 Det händer på mässan 

Info och karta 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Bengt Nilsson, VD Hantverksmässan AB 

Redaktion: Calle Bergh, Ingrid Ohlsson 

Konsulter: 

Idé och text: Gunilla von Feilitzen, 

Gvf Publishing, gvf.publishing@telia.com 

Form och layout: Klas Eriksson, 

klas.eriksson4@comhem.se 

Tryck: Ruter Media Group 

Omslagsfoto: Per Kämpe 

Mässtidningen publiceras av 

Hantverksmässan AB i samband med 

konsthanverksmässan i Backamo, Borgholm, 

Båstad och Rommehed. 

Upplaga: 200 000 exemplar. 

Adress: 

Hantverksmässan AB 

Box 1076, 269 21 Båstad 

Telefon: 0431-44 85 44 

Hemsida: www.hantverksmassan.se 

E-post: info@hantverksmassan.se 

KRÖNIKA AV BIRGITTA HELLGREN, KOMMUNCHEF, BÅSTAD KOMMUN 

”..ett härligt lockande arrangemang 

fyllt av drömmar och längtan...” 

Marknader av alla slag har alltid haft 

en särskild lockelse för mig. Bara 

ordet kan locka fram dofter och 

ljudminnen som är mycket gamla. De 

äldsta i min minnesbank kommer från 

fantastiska inköpsrundor med mormor 

bland Masthuggstorgets grönsaks- och 

fiskstånd. Där fanns också färdiga 

nyttoföremål som korgar och redskap 

eller råvaror till sådant som behövdes i 

de omoderna fastigheterna på bergen 

ovanför hamnen i Göteborg. 

På somrarna bodde vi längs kusten 

i norra Halland. Under loven ingick 

minst ett besök vid knallemarknaden 

på Varbergs torg. Detta var verkliga 

sommarhöjdpunkter. Att resa med 

den brungula bussen på morgonen 

tomhänt och därefter hem fullastad 

med nyttigheter och också en hel del 

oplanerade förvärv. Inte minst att 

delta i uppvisningen av alla fynd och 

besvikelser som hemresan fylldes av. 

Mina vanligaste lockelser var tyg- och 

garnbodarna som med sina högar av 

lockande möjligheter aldrig upphörde 

att inspirera mig. Jag köpte massor av 

olika kvalitéer som inte alltid kom till 

användning på det sätt som ursprungligen 

avsetts. Jag sydde jämt och det 

som inte blev kläder vävdes istället in i 

trasmattor. 

Så som jag växte upp var det 

självklart att flickor skulle kunna sy 

kläder, brodera, sticka och inte minst 

lappa. Detta var naturligtvis för att 

självhushållets tid inte var så fjärrran. 

I den flickskola jag gick varvades 

handens träning med massa språk och 

andra nyttigheter i en omfattning 

som inte finns i dagens skola. Jag tror 

den där blandningen mellan teori 

och praktik är bra även om den kom 

att förlänga min skoltid. Jag har fått 

en stor respekt för vad som krävs för 

olika hantverk men framför allt känt 

glädjen av att hålla ett gott arbete i 

mina händer. Detta gäller inte enbart 

mina egna alster utan framför allt 

sådant som håller hög kvalité och 

hör till gränslandet mellan konst och 

bruksföremål. 

Årets Konsthantverksmässa är 

därför ett härligt lockande arrangemang 

fyllt av drömmar, längtan och 

nyfikenhet. Vad skall den innehålla 

i år? Skall jag hitta samma mångfald 

som tidigare? Kommer det att finnas 

helt nya utställare? Kommer jag att 

bli överraskad av något oväntat inslag 

eller helt enkelt känna igen mig från 

tidigare besök? Det är så jag funderar 

när jag hör att evenemanget skall 

komma till Båstad även i år. 

Jag gläds över konsthantverksmässan, 

eftersom den är ett exempel på 

bredden och utbudet för olika intressen 

som finns sida vid sida i sommarbåstad. 

Kom och pröva du också! 

NAMN: BIRGITTA HELLGREN 

FAMILJ: EN MAKE OCH TRE 

NU UTFLUGNA BARN 31,23, 20 ÅR 

GAMLA 

YRKE: KOMMUNCHEF SEDAN 2002 I 

BÅSTADS KOMMUN 

BOR: PÅ LANDET NÄRA TOREKOV 

”FRITIDEN TILLBRINGA JAG GÄRNA 

I TRÄDGÅRDEN, PÅ HAVET ELLER 

I FJÄLLEN. VINTERTID GÄRNA VID 

BRASAN I SÄLLSKAP MED ETT 

HANDARBETE”. 


Konsten att arrangera 

en konsthantverksmässa 

”Att arrangera en konsthantverksmässa 

är väl inga problem!” 

Det är ett av dom vanligaste svaren man får när 

man berättar vad man har för yrke. Men visst 

finns det en massa problem, fast oftast är det 

roliga problemlösningar vi måste göra! 

Hur gör man då när 

man ska arrangera en konsthantverksmässa? 

Låt oss titta på det gångna året… 

Vi flyttar klockan tillbaka till hösten 

2004, närmare bestämt till september 

dvs. strax efter att vi har avslutat sista 

mässan för året. 

Sedan tidigare arrangerar vi konsthantverksmässor 

i Backamo och 

Båstad. Nu hade vi bestämt oss för att 

starta två nya mässor och ”det är väl 

inga problem”… 

Vi börjar leta efter lämpliga mässområden. 

Rätt geografiskt läge, bra 

parkeringsmöjligheter samt en känsla 

av historia och kultur är några av 

de krav vi ställer. När vi väl hittat 

rätt plats gör vi en hel del förundersökningar. 

Hur stort är intresset för 

konsthantverk? Vilka konkurrerande 

arrangemang har vi i närheten och 

hur påverkar dessa oss? Vi lyssnar 

även av med våra utställare för att få 

reda på vilken erfarenhet de har av 

området. 

I oktober är vi klara och kan börja 

skicka ut en inbjudan till alla utställare. 

Sista anmälningsdag är första 

januari 2005. Därefter bearbetas alla 

anmälningar av en jury; kraven är 

hårda och vi tvingas tacka nej till 

många. 

I februari är vi klara med all registrering 

och skickar ut en bekräftelse 

till alla som blivit antagna på de olika 

mässorna. Nu börjar konststycket i 

att placera ut alla utställare på mässområdet. 

Med karta och register på 

skrivbordet skrider vi till verket. 


Här gäller det att tänka till, man vill 

inte att två keramiker eller två slöjdare 

skall hamna bredvid varandra. 

Det gäller att hitta en mångfald och en röd 

tråd i områdets planering. Samtidigt 

som detta tar form börjar planeringen 

av marknadsföringen. I vilka tidningar 

skall vi annonsera? Var ska vår egen 

tidning komma ut? Målsättningen 

är att vi skall nå ut i en 12 mils radie 

runt mässan. 

April kommer och vi börjar skissa 

på hur vår tidning ska se ut - den 

tidning du nu läser! Detta är en riktigt 

spännande del av vårt jobb. Det är 

viktigt att vi lyckas skapa ett läsvärde 

i tidningen - intressanta reportage 

och annorlunda vinklingar. Vi gör en 

tidning per mässa, så det innebär 4 

olika tidningar som var och en skall 

ha anknytning till platsen vi befinner 

oss på. 

Dygn med få timmar 

En vy från hantverksmässan 

Nu har vi kommit till maj månad, och 

det är bara 2 månader kvar tills vi ska 

slå upp portarna till årets första konsthantverks 

mässa! 

Det är nu dygnen börjar bli långa på 

kontoret. Nu skall vi se till att all 

utrustning är i toppskick, att vi har 

bord, monterväggar, elkablar, skyltar 

m. m. Det är även hög tid att hitta 

personal som kan hjälpa oss under 

sommaren. Vi har närmare 40 personer 

anställda under några hektiska 

sommarveckor. 40 personer som 

hjälper oss att släpa 13 ton utrustning 

land och rike runt och som alla 

har sina egna ansvarsområden under 

sommarens mässor. Förutom vår egen 

personal tar vi hjälp av lokala idrottsföreningar 

då vi skall bygga och riva 

mässorna. Dessa föreningar får här 

chansen att tjäna ihop en rejäl slant till 

sina olika verksamheter. 

En månad kvar… Om vi sa att dygnen 

började bli långa i maj så räcker de 

inte till i juni. Nu måste allt bli klart 

för när vi snart kör igång årets fyra 

mässor måste allt fungera. Mellan de 

olika mässorna finns ingen tid till att 

fixa småsaker. Det går runt i huvudet 

på oss. Har vi tänkt på allt? Är alla 

beställningar av toaletter, sopcontainrar, 

tält, transporter, boende till 

personalen klara? Ja, det verkar trots 

allt vara i sin ordning, även om det 

känns lite kaotiskt. 

Ungefär vid ett av de sista - alldeles för 

korta dygnen - skriver vi detta. 

Så vill ni höra fortsättningen vet 

ni var vi finns i sommar. 2-3 juli 

Backamo, 16-17 juli Borgholm, 29-31 

juli Båstad, 5-7 augusti Rommehed. 

En sak vet vi med all säkerhet… När 

ni väl kommit in på mässan så är vår 

målsättning att alla besökare skall 

känna sig som gäster i vårt hem. 

Vi skall finnas runt hela området för 

att kunna hjälpa er med allt från att 

hitta en speciell utställare till att visa 

vägen till närmaste toalett. 

Sist men inte minst… 

Varmt välkommen till Sveriges bästa 

konsthantverksmässor sommaren 2005! 

Mässledningen med personal 

Av: Calle Bergh, Hantverksmässan AB

MÄSSKURIOSA 

Erfarenhetsmässigt är mässornas 

genomsnittsbesökare 

• 53 år 

• bor i eget hus 

• äger sommarhus eller hyr in sig 

veckovis i ett sommarhus över 

sommaren 

• har åkt 3,4 mil för att komma till 

mässan 

• reser tillsammans med 2,3 

personer 

• färdas i bil 

• uppskattar kvaliteten hos 

utställarna 

• planerar att komma tillbaka 

nästa år 

Källa: Marknadsundersökningar 

under mässorna 

NYHET! 

Webbshop för 

konsthantverk - 

start i september 

Vår ambition är att samla flera hundra 

föremål från ca 150 utställare till 

Sveriges största näthandelsplats för 

konsthantverk. Här handlar du konst- 

hantverk till kunder och anställda. Eller 

varför inte en julklapp till dig själv eller 

kära släkten? 

Du kan antingen beställa hem varan 

direkt till dig själv eller få den levererad 

till mottagare du själv bestämmer. 

Kika in på 

www.hantverksmassan.se 

Vi beräknar att vara fullt operativa i 

september. Anmäl dig gärna till vårt ny- 

hetsbrev där vi informerar om vad som 

händer vid Hantverksmässorna . 

Fotograf Mette Ottosson 

Namn: Ingrid Ohlsson 

Ålder: 40 år 

Aktuell som: Projekt- 

administratör vid Hanverks- 

mässan AB 

Familj: 3 flickor; Cassandra, 

Jasmine och Melinda samt 

katten Saga 

Bor: Vid en gammal äppleodling 

utanför Båstad 

Fritid: Är med mina barn, tränar, 

tycker om att sjunga och umgås 

med vänner. Jag går också 

gärna på musical och teater 


En julbock i halmslöjd inköpt på 

Hantverksmässan i Båstad 

Bästa Konsthantverks- 

upplevelsen: När jag som liten 

var och hälsade på ”Arne i 

smedjan” hemma i Frenninge 

samt första gången jag besökte 

Hantverksmässan; det var 

en stark upplevelse med 

alla fantastiska hantverkare 

i den underbara miljön mitt i 

Brunnsparken. 

Livsmotto: Om du inte tar ett steg 

framåt kommer du ingen vart. 

ingrid@hantverksmassan.se 

Namn: Calle Bergh 

Ålder: 31 år 

Aktuell som: Projektledare och 

delägare i Hantverksmässan AB 

Familj: Inte än! 

Bor: I Båstad 

Fritid: Sommarhuset i Västerviks 

skärgård med fiske, båtar och 

havet. 


En väggfast ljusstake i varm- 

smide, liknande ett segel. 

Fantastisk vacker när man får 

tända upp den en mörk och 

kulen höstkväll. 

Bästa Konsthantverks- 

upplevelsen: Det är så många, 

men jag tycker om att få träffa 

alla konsthantverkare på 

mässorna. Alla är olika och har 

oftast fantastiska historier och 

skapelser med sig som är nya 

från år till år. Man kan aldrig 

sluta beundra dessa människor 

som kämpar på i alla väder. 

Livsmotto: Att känna glädje 

över annans glädje det är 

hemligheten med lycka. 

calle@hantverksmassan.se 


Fotograf Rainer Bolm 

Bernadotter med konstnärlig ådra 

Kung Carl XVI Gustaf (1946 - ) 

Kungen är en flitig fotograf och mycket 

intresserad av grafik. 

Kronprinsessan Victoria ( 1977 - ). 

Kronprinsessan är liksom sin far väldigt road av 

grafik. Kronprinsessan invigde i maj 2005 en 

utställning på Grafikens Hus i Mariefred med 

konst ur Carl XVI Gustafs samling. För ett år 

sedan invigde Kungen personligen tillsammans 

med Kronprinsessan en utställning med ett 

urval från den grafiksamling som skapades av 

Kung Gustav VI Adolf. 

Prins Carl Philip ( 1979 - ) 

Prins Carl Philip påbörjade 2003 en utbildning i 

Grafisk Design vid Forsbergs skola i Stockholm. 

Han har också formgivit en kalender till förmån 

för World Child Foundation, och ett CD omslag. 


Prinsessan Madeleine ( 1982 - ) 

Prinsessan Madeleine stora intresse är teater, 

dans, konst och kultur. Hon genomförde hösten 

2002 ett utbildningsprogram med inriktning på 

arkitektur och formgivning. Hon har läst 60 poäng 

konstvetenskap vid Stockholms Universitet 

och har precis avslutat 40 poäng Etnologi. 

Gustaf VI Adolf ( 1892-1973) 

(Carl Johan Bernadottes far) Gustaf VI Adolf var 

en hängiven arkeolog, samlade på konstböcker, 

mineraler, bergarter samt grafik. Kungen var 

också mecenat, och hade en ansenlig samling 

skulpturer från unga konstnärer. Gustaf VI Adolf 

var stor kännare av stengods och bidrog starkt 

till utvecklingen av svenskt stengods på 50talet. 

Kungens samling japanskt och kinesiskt 

stengods bildade en grundplåt till Östasiatiska 

museet i Stockholm. 

Fakta: 

Greve Carl Johan Bernadotte ( 1916 - ) 

Yngsta barnet till Kung Gustaf VI Adolf 

(1982-1973) och kronprinsessan Margareta 

(1882 -1920) 

Syskon: prins Gustaf Adolf (d.1947) , Sigvard 

(d.2002) , Ingrid (d. 2000) och Bertil ( d.1997). 

Familj: Gift 1946 med Kerstin Wijkmark 

(d. 1987) Omgift 1988 m. Gunnila 

Wachtmeister 1988. 

Barnen: Mica och Christian. 

Yrke: Affärsman 

Intresse: Golf, litteratur 

Bostad: Hus utanför Nyköping och sommarhus 

på Hallandsåsen i Båstad. 

Greve Carl Johan Bernadotte om: 

Rommehed 

”Eftersom jag var hertig av Dalarna har jag 

besökt de flesta platserna i landskapet, och 

tycker Rommehed är ett förtjusande ställe.” 

Backamo 

”Dessvärre har jag aldrig besökt Backamo 

men tycker Bohuslän är väldigt vackert.” 

Båstad 

”Båstad med dess omgivningar påminner 

mer om Sydfrankrike än om Sverige. De 

många olika träslagen gör att grönskan här 

nere är så skiftande då varje sort representerar 

sin gröna färg på skalan.” 

Borgholm 

”Jag var med min farfar Gustaf V till Borgholm 

flera gånger som liten och har förstås 

besökt min brorsson Carl XVI Gustaf på hans 

sommarställe Solliden. Öland har en säregen 

och storslagen natur.” 

”Blomsterprinsessan” – 

Kronprinsessan Margareta ( 1882 -1920) 

(Carl Johan Bernadottes mor) Kronprinsessan 

var känd för sitt trädgårdsintresse, och hennes 

trädgård med magnifika rhododendronodlingar 

på Sofiero blev vida känt. Hon var även en 

duktig konstnär och skicklig fotograf. 

”Silverprinsen” – 

Greve Sigvard Bernadotte (1907 - 2002 ) 

(Carl Johan Bernadottes äldre bror) Sigvard 

Bernadotte var formgivare, främst av silver, och 

industridesigner. Han visade som formgivare 

av silver för George Jensen Sølvsmedie A/S 

i Köpenhamn och var en av pionjärerna inom 

svensk industridesign och ledde 1949-1964 

tillsammans med danske arkitekten Acton Bjørn 

designbyrån Bernadotte & Bjørn AB , som 

formgav produkter för svenska och internatio-

MED KONSTEN I SLÄKTEN ”Jag försökte som barn att rita teckningar och slöjda 

fågelholkar. Mer blev det inte. Jag insåg tidigt att 

den konstnärliga ådran gått mig förbi. 

Greve Carl Johan 

Bernadotte 

Av Gunilla von Feilitzen, frilansjournalist 

Greveparet Carl Johan och Gunnila Bernadotte har just 

anlänt till sitt sommarhus på Hallandsåsen på Bjärehalvön. 

Det är i början av juni och försommargrönskan slår emot 

oss med all sin prakt när vi följer vägen upp mot åsen. Med 

en anslående utsikt över Båstad och Laholmsbukten har paret 

Bernadotte hittat den vackraste av platser. Här tillbringar 

de sex månader om året; den övriga tiden har de sitt hem i 

Nyköping. 

- Jag och mina syskon upplevde många underbara somrar på 

Sofieros Slott utanför Helsingborg, därför blev det självklart 

att jag även som vuxen ville hålla mig kvar i trakten. Min 

dåvarande fru Kerstin och jag byggde huset 1973, och på 

den tiden var vi nästan ensamma på den här delen av åsen, 

berättar Carl Johan Bernadotte. 

Han visar oss runt på ägorna, berättar om tider då Greta 

Garbo var på besök och fotograferna låg gömda i buskagen. 

Om resor i trakten, det stora intresset för golf och om sin 

familj. Släkten Bernadotte och dess historia har alltid fascinerat 

Carl Johan Bernadotte. Och eftersom vårt samtal ska 

handla om konsthantverk känns frågan naturlig; 

Hur är ditt förhållande till konsten? 

– Naturligtvis tycker jag om vackra saker. Här på Bjärehalvön 

finns många duktiga konstnärer både vad gäller glas och 

keramik. Vi har t.ex. ett konstverk av Gustav Kraitz och 

besöker ofta hans utställningar. Min fru Gunnila och jag 

är också roade av Båstad Kammarmusikfestival. Annars var 

det nog min bror Sigvard som ärvde de flesta konstnärliga 

anlagen i familjen. 

Silverprinsen, sångarprisen, filmprinsen och målarprinsen… 

listan över kreativt begåvade Bernadotter kan bli lång. 

nella företag. Byrån blev en skola för många 

unga industridesigner. Från 1964 drev han 

Bernadotte Design AB. 

”Målarprinsen” – 

Prins Eugen Bernadotte ( 1865-1947). 

(Carl Johan Bernadottes farfars bror) Prins Eugen 

var en stor konstnär och bodde på Waldemarsudde 

på Djurgården i Stockholm. I sitt hem 

samlade han mängder av konst, både sina egna 

tavlor och andra konstnärers alster. Prins Eugen 

var också en stor mecenat och engagerade 

sig helhjärtat i sina fattiga konstnärskamrater. 

Han var folkbildare, kulturentreprenör och satt i 

ledningen för Hemslöjdsrörelsen och Liljevalchs 

konsthall. Idag är hans villa på Waldemarsudde 

ett välbesökt konstmuseum. 

”Sångarprinsen” – 

Prins Gustaf Bernadotte ( 1827-52) 

(Carl Johan Bernadottes farfarsfars bror) 

Prins Gustaf var känd som tonsättare under 

signaturen G*****. Under studier i Uppsala 

kom han i kontakt med studentsången. Före 

bortgång hann Prins Gustaf fullborda ca 50 

kompositioner. Mest kända är den marsch som 

med Sätherbergs text blivit den i Norden mest 

spridda studentsången: ” Sjungom” eller ”Sjung 

om ” ” studentens lyckliga dag!”. Och ”Glad 

såsom fogeln”. 

”Filmprinsen” – 

Prins Wilhelm Bernadotte (1884-1965) 

(Carl Johan Bernadottes farbror) Prins Wilhelm 

var författare och medarbetare på Svenska 

Dagbladet. Han gav ut ett stort antal diktböcker, 

novellsamlingar romaner, reseskildringar samt 

svenska naturböcker. ’ 

Mellan åren 1930-1949 gjorde Prins Wilhelm 24 

stycken kortfilmer till Svensk Filmindustri. 

Övriga ur släkten Bernadotte med konstnärlig 

ådra kan nämnas: Karl XV, prinsessan Eugénie, 

prins Gustaf, Oscar II (skrev dikter) samt drott- 

Men det hindrar inte att jag uppskattar vackert 

konsthantverk och ofta besöker museer och gallerier 

både hemma och utomlands”, säger 

greve Carl Johan Bernadotte. 

- Min syster Ingrid var duktig på att anlägga trädgårdar och 

det hade hon ärvt efter vår mamma, kronprinsessan Margareta 

som inte bara anlade trädgårdar utan även målade tavlor 

och var en duktig fotograf. Fotograferade gjorde också min 

farmor, drottning Victoria. Hon till och med fotograferade 

på sina resor som när hon t.ex. åkte till Egypten vid 

sekelskiftet. Prins Eugen på Waldemarsudde hade förresten 

stort inflytande på min mammas måleri. Vi är väldigt glada 

att hon nu genom utställningen på Sofiero får komma till 

sin rätt. Man slås av en sak och det är hur hon hann med så 

mycket under sitt korta liv – hon dog ju endast 38 år gammal. 

Min morfars mor drottning Victoria av England var 

också duktig på att måla skisser och min moster Patricia av 

Ramsey målade också. 

Carl Johan Bernadotte började samla på mineraler uppmuntrad 

av sin far Gustaf VI Adolf som hade en välkänt 

intresse för arkeologi, mineraler och bergarter. 

- Min far hade en ganska stor mineralsamling – så när han 

dog åkte hans samling och min med till Riksmuseet i mån 

det fanns något kvar. Annars är mina konstnärliga bravader 

blygsamma. Han gläds dock mycket åt att prinsessan 

Madeleine och prins Carl Philip velat föra den konstnärliga 

traditionen vidare i släkten. 

- Det verkar nästan som om konsten och intresset för hantverk 

har fått en pånyttfödelse. Jag kan inte tänka mig någon 

bättre terapi än att ge unga människor en möjlighet att få 

skapa något kreativt med sina händer - om så bara på amatörnivå. 

Det var lättare att vara ung på min tid numera är så 

många familjer splittrade och klimatet i samhället så mycket 

hårdare, menar Carl Johan Bernadotte. 

ning Margrethe av Danmark (berömd bl.a. för 

sina illustrationer och landskapsmålningar). Carl 

XIV Johan (ägde en imponerande karikatyrsamling 

som idag finns på Kungliga Biblioteket) och 

Oscar I som var mycket teaterintresserad. 

Källa: Kungliga Hovstaterna, 

Nationalencyklopedin 

Fotnot. Med anledning av att det är 100 år 

sedan kronprinsparet Gustaf Adolf och hans 

hustru Margareta – som nygifta - kom till 

Sofiero slott utanför Helsingborg anordnas en 

jubileumsutställning. 

För mer information: 

www.sofiero.helsingborg.se 


”Jag anser att konsthantverk har ett kulturhistoriskt värde. 

Det är en samhällsfråga – inte konsthantverkarnas privata 

bekymmer att deras yrkeskunskaper och produkter inte 

värdesätts på ett rättvist sätt. ” 

Konsthantverkaren, 

sociolog och doktorand 

Ann-Katrin Witt från 

Halmstad, disputerade i 

januari 2005 vid Lunds 

universitet på avhandlingen 

”Konsthantverkaren, genus 

och omvänd ekonomi – om 

hinder och möjligheter att 

agera på konsthantverkarnas 

arena” 

Ann-Katrin uttrycker i 

sin avhandling en stark oro 

för att konsthantverkarens 

kunskaper helt kommer 

att glömmas bort om inte 

yrkesgruppen får en bättre 

status och deras produkter 

tillkännages ett högre 

värde. Men hon poängterar 

också fördelarna med en 

yrkesroll där man har möjlighet 

att växa som människa 

på grund av obegränsad 

kreativitet och en frihet att 

få arbeta på sitt eget sätt. 

Varför valde du detta ämne 

för din doktorsavhandling i 

sociologi? 

Ett intresse för ämnet har 

funnits länge, jag har jobbat 

med keramik under 15 år 

men satte inte det i samband 

med sociologi förrän jag 

deltog i ett utvärderingsprojekt 

av ett hantverkskollektiv. 

Jag insåg då att jag hade 

en viss insikt och förståelse 

för den problematik som 

dessa hantverkare berättade 

om. 

Du använder begreppet ”omvänd 

ekonomi” som ett av de 

hinder som konsthantverkaren 

har att forcera på 

”konsthantverkarnas arena”. 

Vad menar du med detta? 


Trots nackdelar trivs 

konsthantverkaren i 

sin yrkesroll 

Jag betraktar konsthantverksfären 

som en arena där 

konsthantverkarna agerar 

som på en scen men där 

även publiken/köparna 

finns med och inte minst 

personer i maktställning 

som exempelvis juryer vilka 

bestämmer vem som får 

delta i en utställning, vem 

som ska komma in på en 

utbildning m. m. Konsthantverkarens 

tillgång till 

arenan beror till stor del på 

hans/eller hennes utbildning. 

Men på arenan råder den 

”omvända ekonomin” och 

där motsvaras inte produkternas 

kvalitet och estetiska 

och tekniska nivå (med 

andra ord de alster som 

konsthantverkaren själv bedömer 

som högkvalitativa) 

av ett lika högt ekonomiskt 

värde. Detta fenomen kan 

ses inom måleriet, litteratur 

och även inom konsthantverk. 

Lyrik och klassisk 

litteratur genererar inte lika 

högt ekonomiskt kapital till 

sin upphovsman som t.ex. 

massproducerad kiosklitteratur. 

Min studie visar också att 

det finns ett negativt samband 

mellan högskoleutbildning 

och hög omsättning. 

Det är högst utbildade konsthantverkarna 

som generellt 

sett har den lägsta omsättning 

av sin verksamhet. 

Varför är det så? 

Det finns inget enkelt svar 

på den frågan. Troligen har 

det lättillgängliga en större 

publik och det blir därmed 

mer lättsålt. 

LITE FAKTA OM KONSTHANTVERKAREN 

Några fördelar med yrket: 

• Friheten 41 % - att vara sin egen chef, 

självständigheten. 

• Skapandet 29 % - möjligheten att tillverka 

något från idé till färdig produkt, att få vara kreativ och 

skapa med sina händer. 

• Personlig utveckling 13 % – möjligheten att få växa som 

människa 

• Livsform 8 % – ett sätt att leva som på många sätt 

skiljer sig från andra yrkesgrupper 

Utbildning 

• 43 % är högskoleutbildade – detta tal kan jämföras 

med Sveriges befolkning i helhet där cirka 14 %, 

i samma åldersgrupp som den för avhandlingen studerande 

konsthantverksgruppen, har högskoleutbildning. 

• 32 % är folkhögskoleutbildade 

• 6 % har lärlingsutbildning 

Åtta års formell utbildning är inte ovanligt bland 

konsthantverkare och formgivare. 

Egna företagare 

• 85 % bland männen och 76 % bland kvinnorna 

är egna företagare 

Nackdelar med yrket*: 

• Dålig ekonomi 50 % 

• Betungande ensamhet 12 % 

• Tungt kroppligt arbete 11 % 

*Siffrorna skiljer sig lite beroende på vilken 

kategori man frågar. 

Hur ser du på konsthantver- 

karna som grupp idag? 

Det är en mycket livaktig 

grupp som arbetar mycket 

ambitiöst inom sina yrken 

men de får inte mycket 

kredit för detta. Det får inte 

heller mycket uppmärksamhet 

i media generellt sätt. I 

år är designår men fokus är 

mer på själva designen och 

formgivningen än konsthantverket. 

En konsthantverkare 

är ju specifik på 

så sätt att personen själv 

tillverkar de produkter som 

hon säljer. 

Ibland har gruppen inte 

heller en framtoning som 

når igenom mediebruset. 

Alla kan inte på 30 sekunder 

säga något slagkraftigt 

om en produkt som kanske 

är resultatet av en ofta ganska 

långsam process. Och 

syns man inte finns man 

inte. 

Ett annat problem är 

konsthantverkarens tuffa 

ekonomi – all energi går åt 

till att få verksamheten att 

gå runt. De orkar inte eller 

saknar förmågan att marknadsföra 

sig. 

För mer information om 

avhandlingen kontakta 

Ann-Katrin Witt, 

annkatrin.witt@telia.com 

Av Gunilla von Feilitzen, 

frilansjournalist

– Tänk att få arbeta med ett av 

världens äldsta yrken – krukmakarens. 

Det känns genuint och äkta. 

Visst har det varit tuffa år i början 

men det är inte svårt att jobba hårt 

om man har ett mål. Nu kan jag 

leva på min verksamhet och till 

och med ha en deltidsanställd, säger 

Lisa Wohlfahrt ägare till Mölle 

Krukmakeri i Mölle. 

Krukmakare är ett hantverk som varit 

en del av människors liv sen begynnelsen. 

Arkeologer har hittat krukskärvor 

som tillverkats för mer än 3000 år sedan. 

Grundförutsättningarna för detta gamla 

hantverk är jord, eld och vatten 

– Det som fascinerar mig så mycket 

med detta yrke är att du arbetar med hela 

processen, från lerklumpen till den färdiga 

krukan. Och arbetsmetoden är uråldrig. 

Kanske har man moderniserat ugnarna 

något och drejar med el-skiva idag men 

annars är det samma grundprincip. Leran 

är också ett tacksamt material som går att 

forma till nästan vad som helts, säger Lisa 

Wohlfahrt, krukmakare och ägare till 

Mölle Krukmakeri. 

Lisas specialitet är bruksföremål i stengods. 

Hon tycker att hennes produkter ska 

fylla en funktion. Hon arbetar med enkla 

former och använder mest dekorer i form 

av tryckta texter i vitt eller blå. Glasyrerna 

är endast tre till antalet och färgerna 

är vita, svarta eller transperanta. 

- På stengods behöver man inte ha 

glasyrer egentligen – för det är en lera som 

har sintrat och håller vatten ändå. Men 

här använder jag glasyr för att det ska bli 

vackert och se mer inbjudande ut. 

På Mölle Krukmakeri kan man både 

njuta av Lisas produkter och av hennes 

maträtter tillagade efter egna recept för 

vägg i vägg med affären ligger hennes 

matservering. 

-Jag är intresserad av matlagning 

också och såg det som en självklarhet att 

kunderna skulle få känna på produkterna 

och ännu viktigare få ”provsmaka” mina 

tallrikar och muggar. 

Krukmakeri mitt i byn 

Yrket är tungt och kräver fysik styrka. 

Leran ska bankas och formas på drejskivan 

något som förr var förebehållet bara männen 

i samhället; kvinnornas roll var att 

”Jag är otroligt stolt 

över mitt yrke som 

krukmakare” 

sköta dekoreringen av krukorna. I dag blir 

alltfler kvinnor intresserade av yrket. 

För Lisa var det ingen tvekan. Hon 

kunde inte tänka sig något bättre än få 

vara just krukmakare. Vägen till ett eget 

krukmakeri har inte varit lätt och har 

tagit sin tid, men idag har hon sitt krukmakeri, 

mitt i byn, det som hon en gång 

drömde om. 

– Det fanns dom som sa till mig att ”Vill 

du vara krukmakare får du gifta dig rikt.” 

Men för mig var vägen solklar. 

Efter gymnasieskolan blev det först 

kvällskurser i keramik, sen helgkurser och 

därefter dubbla kvällskurser. Hon gick och 

lärde sig dreja på en skola för keramiks 

tillverkning i Helsingborg. Arbetade som 

praktikant på Raus stenkärlsfabrik i Råå, 

och ett år hos keramik- och glaskonstnär 

Birgitta Watz i Stockholm. Gick på konst 

och målarskola och läste på porslins och 

keramikskola i Lidköping. 

Den första lokalen hyrde Lisa, men år 

2002 kunde hon köpa en tomt mitt Mölle. 

– Jag har varit egen företagare sedan 1997 

och den första tiden var inte enkel då jag 

hade stora lån som skulle betalas, men det 

är inte svårt att jobba mycket om man har 

ett mål, säger Lisa. 

- Förutom ett starta eget bidrag på ett år, 

jobbade jag extra som keramikerlärare. 

När jag arbetade som mest hade jag fyra 

kvällskurser i veckan samt några helgkurser. 

Dessutom städade jag på mornarna på 

en restaurang i närheten. All tid därutöver 

gick till att utveckla nya produkter och 

åka runt och marknadsföra verksamheten. 

BRA ATT VETA: 

Stengods - är en högbrännande lera som 

är sintrad dvs. behandlad så att alla små 

partiklar har bränt samman vilket gör godset 

vattentätt. Godset är väldigt tåligt och klarar 

maskindisk. 

Porslin - vitt och svagt genomlysande 

används till prydnadsföremål och matserviser. 

Detta gods är också sintrat och en lera som 

man kan bränna i väldig hög temperatur. 

Benporslin - är tätt, vitt och mycket 

genomskinligt porslin för hushållsgods som 

är starkare än vanligt porslin. Benporslin är 

också sintrat. Det framställs av benaska (kalciumfosfat 

från brända kreatursben), kaolin 

och fältspat. 

Vitroporslin - porslin som liknar fältspatporslin 

men är mer ogenomskinligt och kan 

ha en viss vattenabsorption, dock högst 0,5 

viktprocent. Materialet används för tvättställ 

och toalettstolar (det kallas då sanitetsporslin 

eller sanitetsgods). 

Från lerklump 

till kruka hos Lisa: 

Banka leran – bearbeta bort all luft 

i godset. 

Dreja - formar leran till t.ex. en kruka. 

Beskicka - dvs. svarva krukan i botten 

med ett litet järn så att krukan inte 

vickar utan står stadigt på underlaget. 

Torka - att torka en kruka kan ta allt 

från 1-3 veckor beroende på tjockleken. 

Bränning nummer ett - kallas skröjbränning 

och temperaturen på ugnen 

är cirka 950 grader. 

Glasering - efter första bränningen 

glaseras krukan. 

Bränning nummer två – temperaturen 

på ugnen är då cirka 1280 grader. 

Men åren då Lisa Wohlfahrt på Mölle 

Krukmakeri bar sina produkter i en resväska 

och färdades land och rike runt för 

att besöka butiker och visa upp sina alster 

är för länge sedan förbi. Idag kan hon leva 

på sin verksamhet och dessutom betala en 

deltidsanställd krukmakare. 

Fotnot: Besök Lisa Wohlfahrts ägare till Mölle Krukmakeri 

på hennes monter under Konsthantverksmässan 

i Båstad. 


Fältspatporslin - ett tätt och mer eller 

mindre genomskinligt porslin framställt av 

kaolin och andra leror, fältspat samt kvarts 

i de ungefärliga proportionerna 50 %, 25 % 

resp. 25 %. 

Flintgods - en enkel keramik som kan 

användas till att göra tallrikar av. Det är en ett 

poröst gods – som suger åt sig vatten – och 

lätt blir kantstött. 

Lergods - används mest till blomkrukor och 

takpannor och är inte lika tåligt. Lergods är 

ofta rött eller gult. 

Terrakotta - bränd rödlera. Används ofta till 

trädgårdskeramik. 

Fajans - namnet kommer från keramikstaden 

Faenza. Lergods med vit täckande blyglasyr, 

tillsatt av tennoxid 

Emaljer - lågbrända glasyrer som används 

ovanpå redan högbrända glasyrer. 


VI BAD ETT LITET URVAL AV 

UTSTÄLLARNA ATT KORT 

PRESENTERA SIG SJÄLVA. 

HÄR ÄR VAD DE BERÄTTADE. 


Många är de spaltmeter 

som genom åren skrivits 

om Nina Sparr från 

Våmbhus i Dalarna. 

Lika fullt vill vi addera några 

rader även här. Inte bara för hennes 

urgamla hantverk – hårslöjd. Eller 

hårkulla som det egentligen heter. 

Konstverk, tavlor, brudkronor, smycken, 

strumpor och trosor (ja just det) i människohår. Ofta är 

det någon släktings avklippta hår i form av flätor som man vill 

bevara för eftervärlden på ett annorlunda sätt. Efter att håret 

har frusits ner, tvättats och kammats bearbetas det genom 

en slags knypplingsteknik för att skapa mönster och figurer. 

Att Nina är femte generationens – och Sveriges enda yrkesverksamma 

– hårkulla är ju också spännande. Vad vi dock 

främst vill lyfta fram hos Nina är hennes förmåga att skapa 

publicitet kring sin profession. Vare sig det är vandringsutställningar, 

veckotidningar, radio eller TV. Nina finns med 

överallt som en sprudlande, men mycket värdig, representant 

för konsthantverk i största allmänhet. Att hon dessutom gör 

det med ett urgammalt lågstatusyrke som egentligen borde 

ha dött ut för 100 år sedan gör ju det hela än mer fascinerande. 

Tag med dina slingor och gör ett besök hos Ateljé Sabina 

under konsthantverksmässan. 

Rep & Lera, Kärra Södergårdens 

Keramik. 

- Fåglar och djur ligger mig 

varmt om hjärtat, säger 

Susanne Nilsson 

Vi har träffat Susanne på hemmaplan i Lödöse. Här har hon 

både verkstad och en liten butik REP & LERA, Kärra Södergårdens 

Keramik. Susanne berättar att hon i första hand vill 

tillverka bruksföremål i stengods. Det skall vara saker som 

man skall kunna använda, ta i, och njuta av varje dag. Och 

så skall man bli glad när man ser dem! 

- Det började med att jag gjorde egen likör av bär. För att 

bibehålla färg och smak bör likören lagras i mörka flaskor, 

säger Susanne. 

Hon började tillverka enkla flaskor i stengods för att sedan 

utveckla idéen till vad den är i dag. 

- Fåglar och djur ligger mig varmt om hjärtat, säger 

Susanne. Det faller sig naturligt att de är min inspirationskälla 

och att de därför får stå modell till mina flaskor. 

Företaget Simola & Tidman 

tar tillfället i akt att ställa ut 

ateljésydda kläder i skinn och 

mocka under Hantverksmässan 

på Borgholms Slott. 

– Utöver våra vanliga butikskanaler 

ställer vi bara ut här på Öland, på 

Hantverksmässan i Backamo, Rommehed 

och i Båstad, där vi redan varit med fyra år i rad, 

samt på Brunskogs Hantverksmässa i Värmland. Vi har valt 

att göra så därför att utbudet här är kvalitativt bäst. Vi tycker 

att hantverksmässorna fyller en viktig funktion genom att 

vi får tillfälle att berätta om hantverket och materialet direkt 

för kunden, säger Helli Simola, företagets designer. Hon 

har lång erfarenhet i branschen och är prisbelönt ett antal 

gånger i prestigefyllda designtävlingar. 

– Är detta sytt i Grekland eller Turkiet? kan folk fråga oss, 

säger Bo Tidman, som bl a svarar för marknadsföringen. 

Nejdå, brukar jag svara. Hela ”fabriksledningen” finns här i 

montern och kläderna görs i Malmö! Helli ritar modellerna 

och mönstren, Bo klipper till och pressar på mellanläggen. 

Slutligen syr Helli ihop kläderna. Hon visar oss ytterjackor 

i tålig oljeimpregnerad nubuck, nästan viktlösa jackor i 

renmocka, ofodrade skjortjackor i mjuk svinmocka som 

man t.o.m. kan stoppa i tvättmaskinen – Jag skulle aldrig 

ha klarat mig utan Bos insats, säger Helli. Han sköter alla 

kontakter med leverantörer och kunder; både med andra 

butiker och med våra privatkunder som kommer till vår butik 

i centrala Malmö. På frågan varför skinn blivit så populärt 

svarar Bo slutligen: – Det är ett naturmaterial som andas på 

kroppen, åldras vackert, kräver väldigt lite skötsel och därför 

passar bra in i vår moderna rörliga livsstil med ont om tid 

och många korta och långa resor. 

Nallar väcker 

känslor hos alla... 

Det första man ser är nallar, massor 

av gosiga nallar. Jag är hemma 

hos Lotta Gunnarsson. Lotta bor i 

Svängsta där hon också driver ett 

vandrarhem men det Lotta helst 

sysslar med är att sy nallar i fårskinn. 

Varje nalle är en egen liten personlighet sydd för hand efter 

Lottas eget mönster. Skinnen hon använder kommer från 

svenska får i trakten kring Svängsta. Utöver nallarna blir 

det också en och annan häst och kanske en kanin ibland. 

– Men nallarna är roligast, säger Lotta. En del nallar får en 

lite ballerinakjol, någon en tuff skarfs, en liten väst eller bara 

ett sidenband i en fin rosett. Och alla får ett eget namn! 

– Mina nallar är inte till för att sitta i bokhyllan, säger Lotta. 

De är barnsäkra och tål att lekas med, fortsätter hon. 

Givetvis finns det också utrymme för mina kunders egna 

önskemål om man inte hittar en av de uppsydda som man 

gillar, tillägger Lotta. Det är 15 år sedan hon började sy i fårskinn 

och åtskilliga nallar har hunnit produceras i TV-soffan 

eller i bilen under långfärder, för nallarna följer med dit Lotta 

åker. Finns det en ledig stund så syr hon. Med åren har hon 

hunnit prova olika modeller och hittat en hon gillar och som 

också kunderna tycker om. – Det är väl, kan man säga, en 

klassiks engelsk nalle, säger Lotta. Det är en nallemodell 

som tilltalar mig och jag måste ju gilla det jag sysslar med! 

När jag kikar lite mer noga i hyllan med nallar ser jag lite 

annat. – Ibland blir det lite tovad ull också, säger Lotta. Lite 

smycken, roliga hönor till påsk eller något annat jag kommer 

på. Ett tag vara det bara tomtar men jag tröttnade helt 

enkelt på dem! Nallar är mycket roligare!

Den danska kläddesignern 

Berit Kristiansens 

UNIKA KLÄDER… 

… är verkligen sällsynta, fantasieggande 

och just - unika! Att stiga in i 

Berits ateljé är som att förflyttas till 

en sagovärld fylld av fantastiska och 

fantasieggande kreationer. 

Här sprakar det av skaparglädje och allsköns spännande 

idéer. Råsiden samsas med ull, lin och bomull – format 

till stilrena plagg med unika detaljer i tovad ull, skinn och 

hemfärgat siden. Kläder där inte ett plagg är det andra likt, 

kläder som har det lilla extra och som lyfter fram de plagg 

man redan har. 

Ett liv nära naturen anas lite överallt – en klippväggs konturer 

och färger på en jackaxel, linjerna i trädets bark på en 

ficka, älvdrottningens dansande leende och trollkvinnans 

magiska sång. 

I Berits ateljé kan man förverkliga drömmen om sitt eget 

helt personliga klädesplagg – till vardag såväl som fest. 

Här kan man leka med idéer, låta sig inspireras, prova olika 

färger och modeller och kanske kan ett önskeplagg ta form. 

Ett plagg som understödjer ens djupare inre natur. 

FEM SVAR FRÅN 

KOMMUNALRÅD 

Sedan 1990 har det varje sommar 

anordnats en konsthantverksmässa i 

Båstad. Vad tycker du om det, och har 

du någon gång själv besökt mässan? 

Utfrågare: Ingrid Ohlsson, Hantverksmässan AB 

Lars Elofson, kommunstyrelsens ordförande (m), 

Båstad kommun 

-Ja, flera gånger. Den är vida känd. Det 

är ett otroligt arbete som arrangören 

lägger ner på mässan. Jag tycker mycket 

om konsthantverk och det finns gott om 

utövare här på Bjäre. Att ordna ett evenemang 

som detta främjar hantverkstraditionerna 

vilket jag anser är viktigt. 

Hans Wallmark, kommunstyrelsens ordförande 

(m), Ängelholms kommun 

– Nej. För mig är hantverk ett väldigt 

brett begrepp och inrymmer bland 

mycket annat keramik, näverslöjd, trä och 

halm. Vi har fina konsthantverkstraditioner 

i nordvästra Skåne och det är viktigt 

att hitta ett forum för att lyfta fram det 

lokala och genuina hantverket. 

Mjuka former och 

RUNDA RUMPOR 

Att kliva in i ateljé Runda 

Rumpors butik i Tibro är 

som att ta steget in i en 

annan värld. 

Små kattungar med runda små, mätta magar kommer 

fram och nosar, igelkottar flockar sig runt mjölkfatet och 

harungar jagar varann runt buskarna i skogsgläntan. En 

vätte smyger runt husknuten medan tomtemor stoppar om 

sina små. Nästan... De verklighetstrogna figurerna med 

levande ögon är tillverkade i betong. 

Annabeth Garhamn modellerar, gör gjutformar och handmålar 

sina alster med stryktålig färg. Ett ovanligt hantverk 

som kräver ett barns fantasi lika mycket som en kirurgs 

noggrannhet. 

- Jag är övertygad om att min Lille Grå (en grå vätte med 

stor luva) verkligen existerar, säger Annabeth. Visserligen 

har jag aldrig haft turen att få se honom. Men jag har hört 

honom springa över mitt köksgolv! 

Erling Cronqvist, kommunstyrelsens ordförande 

(c), Laholms kommun 

- Nej. Svårt att säga vad mässan betyder 

eftersom evenemanget äger rum i en annan 

kommun än Laholm. Generellt sett 

är konsthantverk viktigt för den lokala 

bygden och det är betydande att hantverkarna 

för en möjlighet att visa upp sig. 

Jag tycker att konsthantverk är spännande 

och jag känner själv många både utövare. 

Bengt Ekberg, kommunstyrelsens ordförande (s) 

Halmstad kommun 

- Ja, flera gånger. Jag brukar följa med 

min sambo Gunilla som alltid åker till 

konsthantverksmässan. Ett evenemang 

av detta slag drar många besökare och är 

självklart bra för Båstad. 

Tomas Nordström, kommunstyrelsens ordförande 

(s) Helsingborgs kommun 

– Nej, det kände jag inte till. Mässan 

betyder säkert en hel del för orten. 

Personligen tycker jag bra om konsthantverk 

och känner flera utövare. 

Foto: Bertil Hagberg 


Hallå där! 

Varför har konsthantverkarna 

så låg ställning på 

marknaden? Beror det på 

att det finns det ett statusförhållande 

mellan konst, 

design och konsthantverk - 

där konsten befinner sig på 

toppen av finkulturberget, 

designen där under och 

konsthantverket i botten? 

I en uppmärksammad krönika i tidningen 

Form, nr 4/04 har Maj Eskilsson, 

keramiker och curator, under rubriken 

”Aldrig mer keramik i mossa” debatterar 

ämnet. 

¤ Du nämner i Din krönika att det 

är en alltför ensidig bild som ges av 

konsthantverkaren, en bild som bygger 

på förlegade fördomar. Att t.ex. 

Konsthantverkaren är en romantiker 

som håller på med sin hobby 

lite oftare en andra. Varför ges inte 

konsthantverken samma utrymme 

och respekt i media och på marknaden 

som t.ex. en konstnär? 

Vi har svårt att komma ifrån amatörstämpeln, 

helt enkelt. Bilden som ges via 

media är att hantverk är mossigt, eller 

självförverkligande och romantiskt. Så är 

det inte. De flesta av oss yrkesverksamma 

är egna företagare som arbetat hårt och 

som under en lång tid har utvecklat både 

kunskap och yrkesskicklighet inom vårt 

gebit. 

¤ Är intresset och kunskapen från 

media för dåligt eller beror det andra 

faktorer? 

Designåret 2005 – 

en kultursatsning i tiden 

För tre år sedan, år 2002, 

beslutade regeringen att låta 

år 2005 bli ett designår, i syfte 

att öka kunskapen om design 

i ett samhällsperspektiv. 

Designåret ska synliggöra 

den mångfald av designverksamheter 

som pågår, inte 

bara i Sverige utan också hur 

de sprider sig till omvärlden. 

Målet var att så många som 


Jag tror det beror på en rad olika saker. Det 

är inte brist på intresse från medias sida 

däremot är kunskapen bristfällig. 

Sen behöver vi inom branschen en 

institution som främjar kvaliteten på konsthantverket 

– ett organ där det visas och 

debatteras bra konsthantverk. Vi behöver 

en kvalitetsstämpel så att inte alla konsthantverkare 

klumpas ihop i grupp – 

av både amatörer och professionella. 

På 60-70 talet exploderade marknaden 

av hantverkare och jag tror att vi lider 

fortfarande av att vi aldrig har haft en 

gallring eller indelning utefter standarden 

på hantverket. 

¤ Hur ser man på konsthantverkarnas 

låga status från regeringens sida? 

Gör man tillräckligt eller finns det 

mer att önska? 

Man kan göra väldigt mycket mer. 

Positivt är den statliga satsningen på 

iaspis-projektet Craft in Dialogue, ett 

projekt för internationellt utbyte mellan 

konsthantverkare. Där ligger ribban högt 

och man tar sig an konsthantverket och 

debatten kring det på en avancerad nivå. 

Det behövs för att främja utvecklingen. 

Men idag finns det ingen möjlighet till 

hjälp eller statliga bidrag från staten om du 

vill starta en glashytta t.ex. Varför är det så? 

Många konsthantverkare går på knäna och 

får ingen starthjälp över huvudtaget. Staten 

likställer konsthantverkaren med vilket 

vinstdrivande företag som helst. Visst är vi 

underställda kommersiella krav, men vinstintresset 

är sällan orsak till yrkesvalet. En 

konsthantverkare arbetar med en konstärlig 

process och drivs av samma faktorer som 

fria konstnärer. Det är t.ex. helt orimligt 

att momsatsen för konsthantverk är 25%. 

möjligt skulle få en chans 

att utveckla sin användning 

av, intresse för och kunskap 

om design. Därför är inte 

bara en liten grupp intressenter 

kallade utan inbjudan 

gäller formgivare, arkitekter, 

designer, konsthantverkare, 

slöjdare, konstnärer, kulturhus, 

konsthallar, bibliotek, 

forskare, ingenjörer, ekonomer, 

företag, skolor, press och 

media. Tanken är att alla ska 

¤ Vad är det för skillnad på en 

konstnär och en konsthantverkare? 

Är begreppen viktiga eller är detta 

också en felaktig bild från media? 

Många konsthantverkare har svårt att 

identifiera sig med den ”sinnliga hantverkaren” 

och väljer därför att kalla sig för 

formgivare eller designers, något som på 

sikt bidrar till att utarma en hel yrkeskår 

av konsthantverkare. Det finns de som 

arbetar väldigt nära samtidskonsten, men 

som särskiljer sig, anser jag, genom sin 

bakgrund i hantverket och de traditioner 

som hör till. Konsthantverk är ett 

hantverk – ett konstnärligt hantverk. Vi 

måste kämpa för att få bort de gamla låsta 

begreppen som motarbetar vår identitet. 

Idag kräver yrket både en lång teoretisk 

och en pratisk utbildning för att kunna 

utövas på ett professionellt sätt. 

¤ Om man är intresserad av att lära 

sig mer om branschen och vad som 

händer på marknaden vart tycker du 

att man skall vända sig då? 

Craft in Dialogue är ett bra forum liksom 

Galleri Inger Molin i Stockholm. En del 

av konsthantverkskooperativen är bra, 

men inte alltid så spännande som man 

skulle önska. Både Röhsska Museet och 

Svensk Form borde kunna fungera som 

samlingspunkt, men de har alldeles för 

lite resurser för att kunna vara riktigt 

visionära och slagkraftiga. Kort sagt råder 

det akut brist på en samlande plattform 

för svenskt konsthantverk. 


frilansjournalist 

vara med och skapa ett brett 

och kreativt utbud av publika 

designprojekt i hela Sverige 

under designåret 2005. 

Artikeln i sin helhet finns att läsa på: 

www.hantverksmassan.se

Med maten 

som hantverk 

– Hantverk är kvalitetskonst och kräver mat av samma klass. Är inte 

gästerna nöjda med maten slår det tillbaka på hela evenemanget, säger 

David Hallinger, ansvarig för cateringverksamheten på Hantverksmässan. 

Hans stora intresse är varken trä, glas 

eller järnsmide. 

Ändå missar David Hallinger sällan en 

konsthantverksmässa. 

Nej, hans passion är av ett helt annat 

slag. En kärlek som fick honom att mitt 

i livet byta rättssalens domäner mot 

kökets smakrika regioner. 

Det här är en berättelse om mat; traditionell 

enkel mässmat. Om cirka 1 000 

fyllda baguetter och 300 bakade potatisar, 

några med kyckling andra med skagenröra. 

Plus en ansenlig mängd varmkorvar, 

hamburgare, grillat, glass, kaffebröd med 

vidhängande dryck m.m. - för så mycket 

konsumerar de cirka 6 000 gästerna som 

besöker Hantverksmässan varje dag. 

Men det är också en historia om en advokat 

som en dag fick nog, och därför helt 

resolut bytte ut en lovande karriär inom 

juridiken mot skolbänken, för att han ville 

bli kock och restauratör. 

– Juridiken lockade inte längre. Under 

min sista tid som advokat upplevde jag 

att samhället hade börjat förändras. Det 

blev som en trend att alla människor 

skull klaga på allting. Ärendena blev mer 

komplicerade och drog ut på tiden. Till 

slut krävde klienterna nästan all min tid. 

Jag var ibland även mer psykolog än jurist 

och det var inte så jag hade tänkt att mitt 

yrkesliv skulle vara, säger David Hallinger, 

ansvarig för cateringverksamheten 

på Hantverksmässan. 

David tyckte att han hade antagit alla 

utmaningar som fanns. Han hade varit 

advokat i Malmö, bolagsjurist på börs- 

DAVIDS MATSEDEL 

Bakad potatis med skagenröra, kyckling 

curryröra eller ratatouille 

BBQ-glaserad hamburgare m. bröd 

Grillad kasslerkarré m. potatissallad 

Rökt kalkonbröst m. potatissallad 

Baguette med ost och skinka 

Baguette med skagenröra 

En mixad sallad ingår i alla rätter 

Därutöver serveras varmkorv, glass, 

läsk samt kakor och bullar 

noterat bolag och även hunnit med en 

kortare tid på polisen. Alternativet var att 

börja på större advokatbyrå med ren affärsjuridik 

men det kändes inte som något 

alternativ länge. 

- Jag ville göra något helt annat med 

mitt liv och drömmen om att äntligen få 

jobba med mat, som alltid varit mitt stora 

intresse började alltmer ta form, berättar 

David. 

Professionell matlagning 

kräver kunskap 

Tillsammans med en kamrat som delade 

Davids passion för matlagning började 

han planera för sitt nya liv för två år sedan. 

Vännerna letade efter en restaurang att ta 

över i Båstad och länge hade de ett objekt 

på gång men affären gick om intet av 

olika skäl. Och tur var kanske det, menar 

David idag. 

– Vi var alldeles för naiva. Ett privat 

matintresse har egentligen ingenting med 

professionell matlagning att göra. Att 

producera mat i restaurangkök handlar 

mycket om god planering, organisation, 

logistik och mycket annat. Det är något 

man måste lära sig. Antingen genom 

utbildning eller erfarenhet, min kamrat 

och jag hade inget av detta med mer än en 

vana att driva affärsverksamhet generellt. 

Men några kockar var vi inte. 

Kamraten startade en annan affärsverksamhet 

och David började leta efter ett 

sätt att skaffa sig den åtråvärda utbildningen. 

För kock ville han bli, kosta vad 

det kosta ville. En dag fick han syn på en 

annons om Gastronomiska Restaurangutbildningen 

i Båstad, ett program på 

yrkeshögskolan Akademi Båstad. 

- Jag såg att skolan hade förlagt sin 

praktiska del på Gastro i Helsingborg 

- en restaurang som rankas bland dom 

tio bästa i Sverige och därför anmälde jag 

mig direkt. Jag ville verkligen lära mig 

grunderna och genom att få en riktig 

fransk gastronomisk utbildning vad gäller 

mat och vin fick jag en möjlighet att få 

den allra bästa starten när jag nu skulle 

byta karriär. 

Efter ett år på skolbänken, praktik på 

Namn: David Hallinger 

Yrke: Restauratör och ansvarig 

för cateringverksamheten vid 

Konsthantverksmässan via sitt 

bolag Maträtt och Gastronomi AB 

Bor: Hus i Östra Karup 

utanför Båstad 

Ålder: 41 

Fritidsintressen: Golf 

Din relation till konsthantverk? 

– Innan jag började 

på mässan hade jag ingen direkt 

relation till konsthantverk. Visste 

egentligen inte var det var, trodde 

att det var ett samlingsnamn för 

hemmaproducerad hobbykonst 

av varierande nivå. Men jag har 

blivit positivt överraskad över hur 

mycket fint som jag har sett under 

mässorna under åren. Hantverk 

är verkligen kvalitetskonst och 

man blir förvånade över duktiga 

många är. 

restaurang Gastro och extrajobb som kock 

på Restaurang Sand i Båstad börjar David 

känna sig varm i kläderna. Kanske blir det 

en egen restaurang i framtiden men nu 

är det catering som gäller, catering med 

mycket smak och det där lilla extra. 

- Mitt mål är att maten som levereras på 

mässorna ska vara vanlig traditionell mässmat 

men ändå anrättningar av hög kvalitet. 

En skagenröra ska vara en skagenröra 

och bestå av äkta råvaror och inte massa 

billig utfyllnad, avslutar David Hallinger. 



NÅGRA FRÅGOR OM KONSTHANTVERK 

Utbildnings- och kulturminister 

Leif Pagrotsky 

Statligt stöd, fortsatt satsning 

på utbildning och utvalda projekt 

inom ramen för Designåret 

2005 är åtgärder som vidtas 

från departementets sida för 

att lyfta fram konsthantverkaren 

situation i samhället. 

För hantverkarens roll är viktig, 

menar kultur och utbildningsminister, 

till och med mycket 

viktig… 

Vad gör ni från Utbildnings-och 

kulturdepartementets sida för att 

främja hantverkarnas villkor när det 

gäller utbildning? 

– Utbildningar är viktiga inom hantverksområdet. 

Detta gäller t.ex. inom 

gymnasieskolan, den kommunala 

vuxenutbildningen, folkbildningen, 

den kvalificerade yrkesutbildningen 


och högskolan. Utbud är helt eller 

delvis finansierat av staten eller kommunerna. 

Och när det gäller staligt stöd för 

konsthantverkaren i övrigt? 

– Statligt stöd till konsthantverksområdet 

finns inom ramen för Statens 

konstråds verksamhet, Nationalmuseum, 

Nämnden för hemslöjdsfrågor, 

Röhsska museet, Konstnärsnämnden 

och Statens kulturråd. Det kan gälla 

inköp av konsthantverk till statliga 

myndigheter, stöd till konsthantverkskooperativ, 

stipendier och arbetsbidrag. 

Det är dock viktigt att betona 

att det offentliga stödet till konsthantverkarna 

inte bara är ett statligt ansvar 

utan även kommer från regionala 

instanser och kommuner. 

Vilka arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder vidtar ni? 

Foto: Thomas Engström 

– Även inom arbetsmarknadspolitiken 

görs insatser för konsthantverkare, 

främst genom olika insatser på utbildningsområdet 

och anställningsstöd. 

Finns det inte en risk i att man under 

Designåret 2005 fokuserar all kraft på 

design och formgivning och glömmer 

att lyfta fram konsthantverket och den 

stora gruppen hantverkare? 

- Jag vill mena att konsthantverket har 

en mycket viktig roll under Designåret 

2005. Nationalmuseum en av 

statens huvudaktörer med sin konsthantverksavdelning, 

som presenterar 

ett flertal utställningar under året. 

- Några av Designårets mest omfattande 

projekt är på konsthantverksområdet 

är 100 tankar om Konst-

Sommaren 2004, under samma tid 

som Hantverksmässan pågick, 

befann sig Diggiloogänget med sin 

konsert i Båstad. 

Vi hade förmånen att få göra en 

intervju nere på mässområdet med 

bl. a. Elisabeth Andreassen, Thomas 

Petersson och Jessica Andersson. När 

vår pratstund var över sjöng Elisabeth 

Andreasson, ”Så skimrande vara 

aldrig havet” tonsatt av Evert Taube. 

Till ackompanjemang hade hon äkta 

havsbrus från Laholmsbukten, och till 

bakgrund en helt underbar blå sommarhimmel. 

Ett samtal om konsthantverk 

- Du för in mig på ett outforskat 

område. Men jag köpte ett par kvalitetshanddukar 

på Vävaren i Båstad 

i somras och har besökt Hantverksmässan 

i Hjo ett par gånger, säger 

Lasse Holm, artist och programledare. 

Han förklarar att han är lite svag för 

TURNÉAKTUELLA DIGGILOOGÄNGET 

Om jag säger 

konsthantverk 

vävnader och bonader, och sin älskade 

svärmors stickade tröjor till barnen. 

- Ber du mig nämna en konsthantverkare 

får det bli Astrid & Anders Årfelt 

som gjort baggarna vilka pryder hela 

Visby samt deras dotter Amalia som 

gör fantastisk trädgårdskonst, fortsätter 

han. 

Agneta Sjödin, artist och programledare 

berättar om sin farmor som vävde 

stora fantastiska mattor. - Så säger Du 

konsthantverk tänker jag nog först på 

mattväv. Min farmors alster ligger mig 

också extra varmt om hjärtat och detsamma 

känner jag för de saker som jag 

har ärvt efter henne; tavlor och Kosta 

Boda glas. Det är förresten dom enda 

konsthantverk som jag äger. 

Christer Sjögren, artist skulle gärna 

gå på Hantverksmässan om tid fanns. 

- Två konsthantverkare jag kommer 

att tänka på är arkitekten Gunnar Ericsson 

(som ritat vårt hus) och hans fru 

Ann-Christin. Dom gör båda fantastiska 

hantverk – mycket stora skulptu- 

NÅGRA FRÅGOR OM KONSTHANTVERK FORTS. 

hantverk, Riksutställningar och 

Konsthantverkscentrum samt KIF, 

projektet Crafts i Dialogue, Konstnärsnämnden 

och IASPIS. 

-För att ge konsthantverket en 

tydlig roll inom Designåret 2005 har 

regeringen placerat bl.a. Nationalmuseum 

och Nämnden för hemslöjdsfrågor 

i styrgruppen för året. 

Många ungdomar är intresserade av 

att utbilda sig inom de kreativa hantverksyrkena 

idag, och allmänhetens 

vad säger Du då? 

intresse att besöka hantverksmässor 

och andra forum för hantverk ökar 

också. Ändå verkar det finnas ett 

glapp mellan näringslivet och hantverkarna 

då de flesta har svårt att 

klara sig. Vad tror du det beror på? Är 

konsthantverkaren dålig på att marknadsföra 

sig? 

– Vad det gäller marknadsföring är 

Designåret 2005 ett viktigt initiativ 

och en del i att marknadsföra konsthantverksområdet 

mot näringslivet. 

Två områden som behöver bli bättre 

rer i trä, säger Christer Sjögren, artist. 

- Jag äger flera konsthantverk; säger 

Jessica Andersson, artist.Bl. a. en 

ljusstake i varmsmide som jag fick på 

Hantverksmässan förra året samt Ernst 

Billgren statyn ”den lilla sångfågeln” 

som jag fick när jag vann melodifestivalen. 

Men också ett svärd som jag 

köpte i Kalmar för en tid sen. Annars 

står begreppet konsthantverk för 

människor som t. ex. konstnären Janne 

Andersson från Skövde. 

Vilket hantverk ligger dig extra varmt 

om hjärtat? 

- Den lilla sångfågeln, eftersom jag 

fick den som vinst i melodifestivalen 

samt alla tröjor som min mamma 

stickar till min son, säger Jessica 

Vill du veta mer om Diggiloo´s turnéplan 

- som i år sträcker sig från den 8 juli 

till den 9 augusti - gå in på 

www.diggiloo.com. 

Av: Ingrid Ohlsson, Hantverksmässan AB 

på att samverka och kommunicera. 

Kanske är det också så att hantverkarna 

borde bli bättre på att lyfta fram 

sin kompetens, säger utbildnings- och 

kulturminister Leif Pagrotsky. 


frilansjournalist 


TÄVLING! 

Var med och tävla om en glas skulptur från 

Wentzelholms Glashytta. Markera de rätta svaren 

och lämna in talongen i entrén när ni kommer 

till mässan. Vinnaren meddelas personligen 

den 10 aug.* 

Fråga 1. 

Vad heter den enhet 

man väger ädelstenar i? 

1. Karat 

x. Carat 

2. Gram 

Fråga 2. 

Vilken av följande hantverkare använder sig 

av en slinga? 

1. Silversmeden 

x. Keramikern 

2. Glas blåsaren 

Fråga 3. 

Vad hette den berömda juvelerare 

som tillverkade dom kända 

Fabergéäggen? 

1. Nicholas Fabergé 

x. Carl Fabergé 

2. Fabian Lergé 

Välkomna till årets konsthantverksmässa i 

Båstad 29-31 juli! 300 jurybedömda utställare 

Öppettider fre. 10-18, lör. 10-18, sön. 10-17 

Entré 60 kr, Barn u. 12 år gratis. 

OBS! INGA BANKOMATER FINNS PÅ OMRÅDET. 

Matservering finns på området. 

Kartor och utställarförteckning delas ut i entrén 

Staffan Pantzar, vice ordförande i Svensk Knivförening 


Namn: ________________________ 

Adress: ________________________ 

Post nr: ________________________ 

Tel: ____________________________ 

* ev. vinstskatt betalas av vinnaren. 

Resultatet publiceras även på vår hemsida 

www.hantverksmassan.se 

DETTA HÄNDER 

Mannekänguppvisning 

alla dagar 

Varje dag kl. 14.00 är det mannekänguppvisning 

på Hantverksmässan 

i Brunnsparken. 

Utomhus - med himmel och hav 

som smakfull inramning - visar våra 

kreativa konsthantverkare upp sina 

alldeles egna kreationer. 

Varför inte passa på att få tips och 

idéer till din nya garderob eller 

kanske bara koppla av en stund och 

ryckas med av en flärdfull show mitt 

ute i det fria. 

Vi ses! 

Välkommen till 

Festen i vardagen 

Du är vår gäst! Låt oss inspirera dig 

och ta dig med på en rundvandring 

bland våra speciellt inbjudna keramiker; 

det blir en upplevelse för alla 

sinnen. Deras uppdrag är att duka till 

en fest i vardagen. Kanske får du lite 

uppslag att ta med hem eller varför 

inte bara njuta en stund och låt fantasin 

flöda. Vill du sen lägga din röst 

på den dukning du tycker är vackrast 

har du möjlighet att vara med i vår 

tävling. 

Den pågår under 3 dagar, ni röstar 

på bästa dukningen och kan vinna 

presentkort hos den keramiker som 

ni har röstat på. 

Vinnaren presenteras söndagen den 

31 juli kl 16.00. 

Kniv SM 2006 

I samband med Konsthantverksmässan 

i 

Backamo den 30 juni 

till 2 juli 2006 anordnas 

Kniv SM. Arrangörer är 

Svenska Knivföreningen 

tillsammans med Hantverksmässan 

AB.

TIDNINGEN OM KONSTHANTVERK - Hantverksmässan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?