13.09.2013 Views

Det här har jag gjort (pdf)

Det här har jag gjort (pdf)

Det här har jag gjort (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

procent att det saknas konkreta förslag<br />

eller att det inte ens <strong>har</strong> tagits upp till<br />

diskussion.<br />

juridik och upphandling<br />

<strong>Det</strong> <strong>har</strong> varit en del juridiska turer<br />

kring etisk upphandling Mathias<br />

Sylwan som är förbundsjurist på<br />

Sveriges Kommuner och Landsting,<br />

SKL <strong>har</strong> uttalat sig om hur möjligheterna<br />

att baka in etiska krav vid<br />

upphandling ser ut på Rättvisemärkts<br />

hemsida.<br />

– Vi gör bedömningen att det går att<br />

ställa etiska krav om man gör det på ett<br />

korrekt och genomtänkt sätt. Dessutom<br />

vore det konstigt om en myndighet inte<br />

skulle kunna ställa de krav som företag<br />

och privata konsumenter gör. Vi <strong>har</strong><br />

tittat på många olika aspekter och kommit<br />

fram till att etiska krav är juridiskt<br />

hållbara. Visserligen finns inga vägledande<br />

domar ännu. Men <strong>jag</strong> <strong>har</strong> svårt<br />

att tro att EG-domstolen, som är den<br />

högsta instansen, skulle göra en annan<br />

bedömning. Särskilt med tanke på att<br />

EU parlamentet antog en resolution i<br />

fjol som uppmanar europeiska myndigheter<br />

att kräva rättvisemärkta produkter<br />

i sina upphandlingar.<br />

Han säger också att etiska krav bör<br />

ställas i form av avtalsvillkor eller ”utförandevillkor”<br />

för att man inte ska<br />

stänga ute någon leverantör som inte<br />

<strong>har</strong> etiska produkter.<br />

– Miljöstyrningsrådet <strong>har</strong> under tio<br />

år jobbat väldigt lyckosamt med att ta<br />

fram guider i hur man ställer miljökrav<br />

i offentliga upphandlingar. Vi tror att<br />

det är rätt instans för att effektivt ta<br />

fram ett fungerande system för en kontrollinstans<br />

även när det gäller etiska<br />

krav, säger han i en artikel i SKTFtidningen.<br />

Daniel Liljeberg är politisk sakkunnig<br />

hos kommun- och finansmarknadsminsister<br />

Mats Odell. I samma artikel säger<br />

han följande:<br />

– Planen är att de nya reglerna vad gäller<br />

offentlig upphandling kommer att<br />

gälla från och med 2010. <strong>Det</strong> innebär<br />

bland annat att vi föreslår en förändring<br />

från att man kan ställa etiska och<br />

miljömässiga krav, till att man bör göra<br />

det.<br />

doM i länsrätten<br />

I länsrätten i Östergötlands län avslogs<br />

ett överklagande som gällde Linköpings<br />

kommuns vilja att bli diplomerad som<br />

Fairtrade City. Länsrättens dom fastslår<br />

att kommunens beslut att engagera sig<br />

som Fairtrade City är förenligt med<br />

kommunallagen. I domskälen noteras<br />

dessutom att det är tillåtet att ta sociala<br />

hänsyn vid offentlig upphandling.<br />

– Många upplever det som juridiskt<br />

omöjligt att ställa etiska och sociala<br />

krav, men denna dom ger en tydlig<br />

vägledning om att så inte är fallet.<br />

Samtidigt är det av största vikt att<br />

man ställer kraven på ett korrekt och<br />

genomtänkt sätt, inte minst måste man<br />

följa upp att kraven efterlevs, säger<br />

Jerker Thorsell på Genombrott.<br />

Anna Grenholm, Miljö och byggförvaltningen, Munkfors<br />

– De produkter vi konsumerar får inte<br />

göra skada på människor på andra sidan<br />

jordklotet, säger Anna Grenholm. <strong>Det</strong><br />

tycker <strong>jag</strong> är en självklarhet.<br />

När det händer större engagemang i kommunen försöker någon<br />

eller några från styrgruppen i Munkfors att vara med och bjuda<br />

på Rättvisemärkt kaffe och informera om vad Rättvisemärkt och<br />

Rättvis handel är.<br />

– De allra flesta är väldigt positiva, och känner också till att kommunen<br />

är en Fairtrade City, även om de oftast inte vet vad det<br />

innebär i detalj.<br />

Ett av de argument som hon använder till de skeptiska personer<br />

hon ibland möter är jämförelsen med olika miljömärkningar.<br />

– Innan vi hade miljömärkningar och folk började ställa krav på<br />

exempelvis icke klorblekt papper så sa industrin att det inte skulle<br />

gå och ingen skulle köpa osv. Nu vet vi hur det är, nästan alla<br />

inte Bara av godo<br />

I stort innebär certifieringen fördelar<br />

för odlare men reglerna är krångliga<br />

och kostnaderna för inspektioner måste<br />

de betala själva. Ju fler certifieringar<br />

desto lättare är det att få ett rimligt pris<br />

för kaffet men det innebär också att det<br />

blir mer regelverk att sätta sig in i och<br />

fler avgifter.<br />

– Vi vill att certifieringsorganisationerna<br />

samordnar sig så att det blir<br />

enklare och billigare för odlarna. <strong>Det</strong><br />

borde räcka med en enda inspektion<br />

för samtliga märkningar, säger Camilla<br />

Lundberg Ney på Kooperation Utan<br />

Gränser.<br />

<strong>Det</strong> kan ta upp till tre år innan en<br />

omställning till ekologiskt odlat kaffe<br />

blir lönsam om den över huvudtaget<br />

blir det. <strong>Det</strong> säger Kooperation Utan<br />

Gränser i ett pressmeddelande. Hela tiden<br />

är det den enskilde småbonden som<br />

tar den största risken. Därför kräver nu<br />

Kooperation Utan Gränser tillsammans<br />

med SwedWatch att kaffebolagen ska<br />

ge småbönder som vill ställa om till<br />

ekologisk odling kompensation för de<br />

uteblivna inkomsterna.<br />

Ett annat problem är att efterfrågan<br />

av certifierat kaffe inte är tillräckligt<br />

stor och då tvingas småbönder sälja det<br />

certifierade kaffet för samma pris som<br />

det vanliga omärkta.<br />

•<br />

TeMa renT hus<br />

Cicci Wik<br />

tvättmedel och allt papper som säljs är miljömärkt. Att konsumentmakten<br />

är effektiv och jätteviktig är därför något man kan<br />

framhålla. <strong>Det</strong> betyder självklart att vi kan förändra människors<br />

livsvillkor i producentländerna på samma sätt, om vi ställer krav<br />

på de varor vi köper och på dem som producerar dem.<br />

Att informera om rättvis och etisk handel och vad det innebär är<br />

en av de viktigaste delarna för att en kommun ska få en Fairtrade<br />

City-diplomering. Men Anna Grenholm framhåller ett annat<br />

område som det viktigaste som hennes arbetsplats, kommunen,<br />

ska ansvara för.<br />

– Vi ska se till att det som köps för skattepengarna från utvecklingsländer<br />

är Rättvisemärkt, eller producerat på motsvarande<br />

sätt, där kriterier finns. Och tillsammans med andra kommuner<br />

får vi ligga på så att det utvecklas märkningssystem, kriterier och<br />

garantier om produktionsförhållandena för produkter som idag<br />

saknar det, som till exempel gatsten och arbetskläder.<br />

m i l j ö & h ä l s a nu m m e r 8 2008 | 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!