You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
procent att det saknas konkreta förslag<br />
eller att det inte ens <strong>har</strong> tagits upp till<br />
diskussion.<br />
juridik och upphandling<br />
<strong>Det</strong> <strong>har</strong> varit en del juridiska turer<br />
kring etisk upphandling Mathias<br />
Sylwan som är förbundsjurist på<br />
Sveriges Kommuner och Landsting,<br />
SKL <strong>har</strong> uttalat sig om hur möjligheterna<br />
att baka in etiska krav vid<br />
upphandling ser ut på Rättvisemärkts<br />
hemsida.<br />
– Vi gör bedömningen att det går att<br />
ställa etiska krav om man gör det på ett<br />
korrekt och genomtänkt sätt. Dessutom<br />
vore det konstigt om en myndighet inte<br />
skulle kunna ställa de krav som företag<br />
och privata konsumenter gör. Vi <strong>har</strong><br />
tittat på många olika aspekter och kommit<br />
fram till att etiska krav är juridiskt<br />
hållbara. Visserligen finns inga vägledande<br />
domar ännu. Men <strong>jag</strong> <strong>har</strong> svårt<br />
att tro att EG-domstolen, som är den<br />
högsta instansen, skulle göra en annan<br />
bedömning. Särskilt med tanke på att<br />
EU parlamentet antog en resolution i<br />
fjol som uppmanar europeiska myndigheter<br />
att kräva rättvisemärkta produkter<br />
i sina upphandlingar.<br />
Han säger också att etiska krav bör<br />
ställas i form av avtalsvillkor eller ”utförandevillkor”<br />
för att man inte ska<br />
stänga ute någon leverantör som inte<br />
<strong>har</strong> etiska produkter.<br />
– Miljöstyrningsrådet <strong>har</strong> under tio<br />
år jobbat väldigt lyckosamt med att ta<br />
fram guider i hur man ställer miljökrav<br />
i offentliga upphandlingar. Vi tror att<br />
det är rätt instans för att effektivt ta<br />
fram ett fungerande system för en kontrollinstans<br />
även när det gäller etiska<br />
krav, säger han i en artikel i SKTFtidningen.<br />
Daniel Liljeberg är politisk sakkunnig<br />
hos kommun- och finansmarknadsminsister<br />
Mats Odell. I samma artikel säger<br />
han följande:<br />
– Planen är att de nya reglerna vad gäller<br />
offentlig upphandling kommer att<br />
gälla från och med 2010. <strong>Det</strong> innebär<br />
bland annat att vi föreslår en förändring<br />
från att man kan ställa etiska och<br />
miljömässiga krav, till att man bör göra<br />
det.<br />
doM i länsrätten<br />
I länsrätten i Östergötlands län avslogs<br />
ett överklagande som gällde Linköpings<br />
kommuns vilja att bli diplomerad som<br />
Fairtrade City. Länsrättens dom fastslår<br />
att kommunens beslut att engagera sig<br />
som Fairtrade City är förenligt med<br />
kommunallagen. I domskälen noteras<br />
dessutom att det är tillåtet att ta sociala<br />
hänsyn vid offentlig upphandling.<br />
– Många upplever det som juridiskt<br />
omöjligt att ställa etiska och sociala<br />
krav, men denna dom ger en tydlig<br />
vägledning om att så inte är fallet.<br />
Samtidigt är det av största vikt att<br />
man ställer kraven på ett korrekt och<br />
genomtänkt sätt, inte minst måste man<br />
följa upp att kraven efterlevs, säger<br />
Jerker Thorsell på Genombrott.<br />
Anna Grenholm, Miljö och byggförvaltningen, Munkfors<br />
– De produkter vi konsumerar får inte<br />
göra skada på människor på andra sidan<br />
jordklotet, säger Anna Grenholm. <strong>Det</strong><br />
tycker <strong>jag</strong> är en självklarhet.<br />
När det händer större engagemang i kommunen försöker någon<br />
eller några från styrgruppen i Munkfors att vara med och bjuda<br />
på Rättvisemärkt kaffe och informera om vad Rättvisemärkt och<br />
Rättvis handel är.<br />
– De allra flesta är väldigt positiva, och känner också till att kommunen<br />
är en Fairtrade City, även om de oftast inte vet vad det<br />
innebär i detalj.<br />
Ett av de argument som hon använder till de skeptiska personer<br />
hon ibland möter är jämförelsen med olika miljömärkningar.<br />
– Innan vi hade miljömärkningar och folk började ställa krav på<br />
exempelvis icke klorblekt papper så sa industrin att det inte skulle<br />
gå och ingen skulle köpa osv. Nu vet vi hur det är, nästan alla<br />
inte Bara av godo<br />
I stort innebär certifieringen fördelar<br />
för odlare men reglerna är krångliga<br />
och kostnaderna för inspektioner måste<br />
de betala själva. Ju fler certifieringar<br />
desto lättare är det att få ett rimligt pris<br />
för kaffet men det innebär också att det<br />
blir mer regelverk att sätta sig in i och<br />
fler avgifter.<br />
– Vi vill att certifieringsorganisationerna<br />
samordnar sig så att det blir<br />
enklare och billigare för odlarna. <strong>Det</strong><br />
borde räcka med en enda inspektion<br />
för samtliga märkningar, säger Camilla<br />
Lundberg Ney på Kooperation Utan<br />
Gränser.<br />
<strong>Det</strong> kan ta upp till tre år innan en<br />
omställning till ekologiskt odlat kaffe<br />
blir lönsam om den över huvudtaget<br />
blir det. <strong>Det</strong> säger Kooperation Utan<br />
Gränser i ett pressmeddelande. Hela tiden<br />
är det den enskilde småbonden som<br />
tar den största risken. Därför kräver nu<br />
Kooperation Utan Gränser tillsammans<br />
med SwedWatch att kaffebolagen ska<br />
ge småbönder som vill ställa om till<br />
ekologisk odling kompensation för de<br />
uteblivna inkomsterna.<br />
Ett annat problem är att efterfrågan<br />
av certifierat kaffe inte är tillräckligt<br />
stor och då tvingas småbönder sälja det<br />
certifierade kaffet för samma pris som<br />
det vanliga omärkta.<br />
•<br />
TeMa renT hus<br />
Cicci Wik<br />
tvättmedel och allt papper som säljs är miljömärkt. Att konsumentmakten<br />
är effektiv och jätteviktig är därför något man kan<br />
framhålla. <strong>Det</strong> betyder självklart att vi kan förändra människors<br />
livsvillkor i producentländerna på samma sätt, om vi ställer krav<br />
på de varor vi köper och på dem som producerar dem.<br />
Att informera om rättvis och etisk handel och vad det innebär är<br />
en av de viktigaste delarna för att en kommun ska få en Fairtrade<br />
City-diplomering. Men Anna Grenholm framhåller ett annat<br />
område som det viktigaste som hennes arbetsplats, kommunen,<br />
ska ansvara för.<br />
– Vi ska se till att det som köps för skattepengarna från utvecklingsländer<br />
är Rättvisemärkt, eller producerat på motsvarande<br />
sätt, där kriterier finns. Och tillsammans med andra kommuner<br />
får vi ligga på så att det utvecklas märkningssystem, kriterier och<br />
garantier om produktionsförhållandena för produkter som idag<br />
saknar det, som till exempel gatsten och arbetskläder.<br />
m i l j ö & h ä l s a nu m m e r 8 2008 | 11