Det här har jag gjort (pdf)

More documents

Recommendations

Info

PorTräTT Peer-erik carlsson Med diplomering i fokus Peer-erik carlsson är en smålänning som studerat samhällsvetenskap i lund och miljö- och hälsoskyddsutbildningen i umeå innan han så småningom fick jobb på Miljöförvaltningen i Göteborg. – Jag känner mig rätt så gammal i gården eftersom jag jobbat här i 25 år nu. Mina första tio år handlade det om vanlig tillsyn och myndighetsutövning men när Rio-konferensen och Agenda 21 kom fick jag möjlighet att jobba mer projektbetonat. Vi ville samarbeta, myndighet och företag och efter lite famlande företagsprojekt landade vi i en idé om ett diplomeringskoncept. Göteborg började med diplomering för hotell och restauranger som lanserades i samband med VM i friidrott 1995. Därefter blev det fler kommuner som hakade på och nu finns det samarbetsavtal med ett trettiotal kommuner. Det var de stora miljöinsatserna kring evenemang som så småningom ledde in på diplomeringen. – Under hela min tillsynstid älskade jag de här hysteriska sammanhangen. Det började med livsmedelstillsyn på Ullevigalorna med Rolling Stones och Springsteen. När ett evenemang ska diplomeras är det mycket som kan ses över, vilken mat som serveras till exempel, hur stor andel som är ekologiskt och närproducerat och vilka hotell man anvisar gästerna till. Även transporterna är en viktig del. Ett sätt är att arbeta med klimatkompensation för besökare. Man kan baka in en tågbiljett i biljetten till evenemanget och även spårvagnskuponger. Alla aktiva och funktionärer får ”badges” som fungerar som biljett på spårvägen. Det fungerar jättebra. Men trots detta får man ett antal bilburna och då gäller det att räkna ut vad det innebär i koldioxidbelastning och så får arrangören köpa klimatkompensation. Det är småföretagen som är basen i diplomeringen. De stora revisionssystemen är ofta anpassade till större verksamheter och alldeles för kostsamma. – Vi tar fullt betalt för våra tjänster men vi gör jobbet på ett rationellt sätt så att det blir 6 | m i l j ö & h ä l s a nu m m e r 8 2008 prisvärt. Arrangörer av galor har bra ekonomi och då gör det inte inget om det går åt timmar men när man arbetar med småföretag måste man slimma sig. Idag behövs inte massor av argument om varför det ska vara snålspolande och strömsnålt, de köper det mesta av vad vi säger. De vill snarare ha instruktioner om vad som ska göras. Det händer att det blir frågor om siffror på den ekonomiska effekten av en åtgärd, då är det bra att ha det. Oftast kan räcker det med att visa på goda exempel på företag som har sparat en viss summa på att införa olika åtgärder. I Falköping har fullmäktige beslutat att hela kommunen ska diplomera sig. – Det är spännande med ett beslut om diplomering som tagits på politisk nivå tycker jag. Beslutet betyder ju också att man ska avsätta resurser. En utsatt del är att klara vårt krav på miljöutbildning. Eftersom det ofta är tids- och kostnadskrävande att få iväg personalen på en grundläggande miljökurs, men utbildningen organiserade man lokalt med egen personal. Efter två och ett halvt år har de nu snart betat av en stor del av de kommunala enheterna och de är nog i mål ganska snart, det är strongt. Göteborg har inte tagit något politiskt beslut men det finns en policy från mitten av nittiotalet där det står att alla enheter ska ha någon form av miljöledningssystem. Nu har flera av stadens 21 stadsdelsförvaltningar börjat med stadsdelsdiplomering, den bygger bl.a. på erfarenheterna från konceptet för evenemang. – Någon av dem har en femårsplan medan en annan som är mindre kanske genomför arbetet på tre eller fyra år. Tynnered har hunnit längst. Jag fick en rapport från dem nyligen att de nu hade utbildat 1100 personer av 2500 anställda. Energi- och bostadsbolagen ligger i frontlinjen i Göteborgs kommun med sitt miljöarbete. Kanske beroende på att de haft resurser och rekryterat miljöpersonal tidigt. – De mjukare sektorerna har fokuserat på frågor kopplade till Agenda 21. Den tekniska sidan är mer inriktad på att bygga system medan den mjuka sektorn jobbar mer med beteenden om man generaliserar lite. Det är först på senare år som de mjuka sektorerna kommit igång med att även formalisera miljöarbetet och bygga miljöledningssystem. De flesta stadsdelarna i Göteborg har miljösamordnare anställda. En del arbetar heltid men många delar sin tjänst mellan miljöfrågor och folkhälsofrågor. Jag tror att någon av stadsdelarna saknar samordnare helt men tjugo av tjugoen har någon med det ansvaret. Vissa sektorer i Göteborgs kommun har synts mer och ett bra exempel är projektet Miljöfordon. Biogasproduktionen är på väg att utvecklas ytterligare och att använda miljöfordon ger naturligtvis poäng i den checklista vi använder i miljödiplomeringen. – Nu har gatubolaget i Göteborgs kommun även köpt in ett antal norska elbilar till sin bilpark.
Ett miljöledningssystem blir som en murbräcka uppåt inifrån när det accentuerar behovet av ledningens stöd. För att få diplom och certifikat måste det finnas en miljöpolicy och man måste ha rutiner på att ta beslut om miljöförslag och miljöplaner. - Det märks att man har jobbat en hel del med kvalitetsmodellen här i Göteborg. Nu ser vi att många enheter börjat integrera miljöarbetet i det så kallade Årshjulet och de börjar bli bättre och bättre på det ute i enheterna, märker jag. Kommuner har alltid varit förknippade med långsamma processer. Det kan man modifiera lite idag för trots allt ligger många företag långt efter. Små företag kan ta snabba beslut men de stora företagen som Volvo och SKF är kolosser. - Jag har fått lite insyn i hur det går till och då blir jag nästan glad att jag jobbar i en kommunal verksamhet. Vi har faktiskt blivit mer snabbfotade än vi var när jag började jobba.. En kommunal instans som delar ut ett diplom har ett väldigt bra förtroendekapital även om man kan tycka att vi är sega ibland. De ser oss som en slags garant för att arbetet är ordentligt gjort. Före Agenda 21 arbetet kom var miljöarbete nästan enbart myndighetsutövning och mina kollegor och jag själv fokuserade på kontroll och tillsyn. – Jag tror att Agenda 21 har varit nyttigt. Det var jättebra att det kom in lite nya perspektiv i de kommunala korridorerna, folk med lite marknads- och mediekunskaper. Kanske blev det ibland lite glassigt men det var en nyttig injektion. Vi måste få ut budskapet, inte bara tala om var skåpet ska. Första gången man kommer ut till ett företag ska man vara öppen. När vi inleder en miljödiplomering talar vi alltid om att vi faktiskt kommer från en miljömyndighet och om vi hittar någon skit i garderoberna så rapporterar vi det. Är man tydlig är det inga problem att vara hjälpsam och ge dem råd. Tillsynsbegreppet är inte klart definierat och myndighetsutövning är ett av verktygen som jag ser det. Det använder man när man inte får som man vill. Men man ska inte diplomera om man samtidigt är inblandad i ett företag som myndighet. Då hoppar man av och lämnar över diplomeringen till någon annan. I en mindre kommun kan det vara svårt att dela upp rollerna om resurserna är små. Då får man kanske bestämma sig för att bara arbeta med branscher och företag där vi inte bedriver regelbunden tillsyn, eller så hittar man en samarbetslösning. Det finns mindre kommuner som skriver avtal med konsultfirmor som sköter om det praktiska. Då kan kommunen stå bakom själva diplomeringen men den har ingen personal som hamnar i rollkonflikter. En annan modell är samarbete kommuner emellan. Det finns redan möjligheter att samarbeta på myndighetsnivå idag men man kan även diplomera och göra revisioner i varandras kommuner. – Här i Göteborgregionen har vi samarbete med kranskommunerna. Göteborgs inspektörer åker ut till de företag i några av kommunerna som inte deras inspektörer kan ta hand om. I Göteborg har Trafikkontoret haft flera rådgivare ute bland företagen och i de kommunala förvaltningarna. Först gör de en kartläggning av personalens resvanor och sedan försöker man hitta åtgärder för att minska enskilt bilåkande. – Detta nappade vi på även i diplomeringen. Alla våra företag kan samla poäng genom resvaneundersökningar och åtgärder för att minska bilåkandet. Så fort det dyker upp något nytt utvärderar vi om det är användbart i diplomeringen, säger Peer-Erik och skrattar. Är man tydlig är det inga problem att vara hjälpsam och ge dem råd. – Det var en del debatt om resvanefrågorna i början. Det diskuterades om arbetsgivare ska lägga sig i hur folk åker fram och tillbaks på sin fritid. Men vi tog med det i checklistan och det visade sig vara jättepoppis. Även folkhälsoaktiviteter kan kopplas till diplomeringen, till exempel, kommuntrampet, korptrampet och liknande. Om arbetsgivare sponsrar anmälningsavgiften får företaget poäng. Här på förvaltningen har vi också haft flera olika hälsoaktiviteter , gångtävlingar och cykeltävlingar där man deltar och tävlar mot andra förvaltningar. Jag har dock inte sett några utvärderingar för att visa effekterna. Vi är nog lite dåliga på detta med utvärdering och det gäller inte bara kommunala utan även privata aktörer. Jag tror att vi rent generellt gör en massa grejer som vi inte vet vad det blev för resultat på. Ofta följer man upp på administrativ nivå, om man ska diplomera tre hundra verksamheter så kollar man hur många det blev efteråt och ekonomi PorTräTT Peer-erik carlsson har man alltid följt upp för det är det som styr. Miljöeffekterna är vi inte lika bra på. Personligen försöker Peer-Erik leva som han lär och kanske hade han blivit diplomerad själv, kanske inte. – I vardagslivet eldar vi med pellets och komposterar hemma. Det lär man sig mycket av hur det funkar i praktiken. Jag kör gasbil till jobbet. Jag bor i Lerum och jag tycker att det är ett dilemma det här med resandet till och från jobbet. Ska jag slösa bort tre timmar med kollektivtrafiken eller ska jag spara in två timmar och ta bilen? Jag köper ekologiska livsmedel för jag tycker inte jag vill ha de där gifterna som de använder i jordbruket. Att det kostar mer gör inget, man får spara in på något annat i stället. Det enda är väl att jag snusar då men jag röker i alla fall inte och snus minskar syraattackerna på tänderna och det är ju bra i alla fall, säger han och skrattar. På fritiden är Peer-Erik fågelskådare och fiskare. Segling håller han också gärna på med. – Naturintresse har jag alltid haft. Jag gick med i Vetlanda Ornitologiska klubb när jag var tolv år och jag är fortfarande medlem. Jag är väl inte så duktig på att skriva rapporter och så. Men de har ju ingen nytta av vad jag ser för fåglar här på Västkusten ändå. Min fru är datakonsult och hon gillar skog, sjö och natur lika mycket som jag men hon är bättre på att dra upp fisk. Jag tror att hon kan ”läsa vattnet” bättre och har bättre känsla för var fisken är och hur betet ska presenteras helt enkelt. Våra söner är civilingenjörer båda två. Den ena sysslar med att göra beräkningar på vindkraftverk och den andra arbetar med ljud på Ericssons utvecklingsavdelning. Sedan har vi en dotter som är konstnär också. Peer-Erik är också ordförande i Svensk Miljöbas, en riksförening som håller i en gemensam basstandard. – Vår målsättning är att föreningen ska växa och nu har vi fått lite Nutek-pengar som ska gå till att resa runt och informera om vad vi sysslar med. Alla som arbetar med de här mindre systemen har nytta av att det finns en gemensam organisation. Det har funnits en efterfrågan rätt länge om ett samarbete mellan de enklare och mera företagsanpassade modellerna. • Text: Cicci Wik Foto Elin Lundin, Miljöförvaltningen i Göteborg m i l j ö & h ä l s a nu m m e r 8 2008 | 7
Page 1 and 2: & Miljö Hälsa nummer 7 oktober 20
Page 3 and 4: YRKESFÖRENINGEN MILJÖ OCH HÄLSA
Page 5: Årets ranking av miljöarbetet i s
Page 9 and 10: ”Vanligt” recept Köttgryta med
Page 11 and 12: procent att det saknas konkreta fö
Page 13 and 14: Till Till Näringsdepartementet Ytt
Page 15 and 16: & Yrkesföreningen Miljö och Häls

Det här har jag gjort (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?