Milk, 21 | italienska no 6/2011 Amica
»Jag minns fortfarande skräcken och fascinationen som den där bilden väckte hos mig när jag såg den första gången.« En misshandlad flicka, hon ser inte ut att vara mer än 13–14 år, med hålögd blick, blåtira och strypmärken runt halsen. Jag minns fortfarande skräcken och fascinationen som den där bilden väckte hos mig när jag såg den första gången i slutet på 1990-talet. I dag har Åse beautiful pain publicerats och ställts ut vid flera tillfällen, senast på Fotografiska 2010. Men den väcker lika starka känslor nu som för tio år sedan. På den tiden dök våldet och smärtan ofta upp i den unge fotografen Robert <strong>Nettarp</strong>s foton. Modeller uppklämda mot glasrutor, kvinnor som hängdes på köttkrokar i slakthallar och män som kvävdes i genomskinlig plastfolie. Fångade och instängda, nästan som om de försökte ta sig ut ur sitt eget skinn. Att det egentligen inte var på riktigt, var en del av hela grejen. Fotot av den blåslagna tjejen är kanske ett av <strong>Nettarp</strong>s mest kända verk, och på många sätt typiskt. Inte bara för att modellen var väldigt ung – som de ofta också var – utan för att bilden var hårt retuscherad. Den dök upp i ett modereportage med titeln »Skikt«, som publicerades i den ambitiösa modetidningen Bibels näst sista nummer, kring millennieskiftet. Formgivaren Stefania Malmsten, som då var ad på Bibel, minns att Robert <strong>Nettarp</strong> var extremt entusiastisk inför jobbet. – Han ringde mig flera gånger om dagen i veckor med olika idéer. Det var som att han hade miljoner bilder i huvudet som han hade svårt att uttrycka i ord. Han skulle ha alla de hetaste modellerna just då, det skulle bli många sidor. Han lade hela sitt arvode på att hyra en speciell van för att kunna plåta on location. Sedan gjordes alla bilderna i studio och framför allt i efterarbetet. Några av bilderna var fantastiska. Några valde vi att inte publicera, säger hon. Till slut bestämde Bibel i samråd med Robert och stylisten att publicera en variant av bilden UK passport no age. Två unga engelska modeller på vift, fotograferat för svenska Bibel. Om man tittar noga i deras pass kan man läsa att de bara var 14 år gamla. Bilden kom att lyftas fram som ett exempel på »pedofiltrenden«. Adina loves <strong>La</strong>o, engelska Rank (motstående sida). där den retuscherade misshandeln var något mer dämpad. För flickan hade förstås inte fått spö i verkligheten. Blåmärkena målades dit i Photo shop. I dag passerar alla bilder en dator, oavsett om det är privata semesterfoton som läggs upp på Facebook, eller stylade scener i glansiga magasin. Men på den tiden var digital retusch inte något självklart, snarare ett statement, berättar Stefania Malmsten. Hon menar att det fanns två paralleller på 90-talet. Dels Heroin Chic, en sorts realism med osminkade modeller och gör-detsjälv-styling. – Samtidigt kom de som började jobba med retusch och perfektion, som Inez van <strong>La</strong>msweerde och Vinoodh Matadin, och i Sverige Camilla Åkrans och Robert <strong>Nettarp</strong>. Kanske höll de på med samma sak – ett ifrågasättande av vad skönhet är, säger hon. Flera av Robert <strong>Nettarp</strong>s jobb för Bibel väckte starka reaktioner i svenska medier, till exempel ett som handlade om två unga engelska modeller på vift. På en av bilderna höll de upp sina pass mot kameran, och om man tittade noga kunde man läsa att de bara var 14 år gamla. Bilden kom att lyftas fram som ett exempel på »pedofiltrenden« i en debatt som rasade sommaren 1998, minns Stefania Malmsten. – I efterhand kan jag se det som att det som var mest upprörande för våra kritiker var mode i sig. Och det tror jag Roberts bilder bidrog till. Hans starkaste bilder har det som de bästa modefoto- fotografisk tidskrift | 22