Nr 1/2011 (pdf) - FFS

More documents

Recommendations

Info

12 LANDET RUNT Den norska modellen Norsk lyd- og blindeskrift biblio teket (NLB) är det norska statligt institut som erbjuder bibliotekstjänster till personer med lässvårigheter. NBL är också Norges största producent av tal- och punktskriftsböcker. Produktionschef Arne Kyrkjebö berättade att NBL också ger ut tidskrifter i Daisyformat. I dagsläget finns 17 olika tidningar, varav 4 är inlästa och 13 pro ducerade med talsyntes. Tidningarna är populära och man ser en stadig ökning. ”Vi over 60” har 216 abonnenter, ” Illustrerad Vetenskap” 155 abonnenter, ”Levande historia” (91), National Geographic (84) . Det finns bland annat också tidningar för den som är intresserade av matlagning samt ”Cupido” om sex och samlevnad. Tidningarna är anpassade med en förenklad layout för att passa ljudboksformatet, reklam och bilder utgår. Ett undantag är modemagasinet MAG som mestadels läses av unga kvinnor där man lagt till bildbeskrivningar. För framtiden planerar NLB bland annat att förbättra marknadsföringen för de tid- 7:e Nordiska Kongressen i Synpedagogik Kolding, Danmark, 21-23 maj 2012 ning ar som finns tillgängliga, genomföra en brukarunder sökning, införa internetbaserade lånemöjligheter samt pröva att distribuera tidskrifter i e-boksformat. NLB har ansvaret för produktion av läromedel till studenter och de senaste åren har produktionen av nya böcker minskat. Möjliga orsaker till detta tros vara att produktionen inte möter användarnas behov, att användare inte känner till NLBs utbud eller att student er na löser litteraturfrågan på annat sätt. NLB har fått ett regerings uppdrag att utreda vilka konse kvenser den norska ”Kvalitets reformen” har haft för studenter med behov av tillrättalagd under visning. Där ingår också frågan om gränsdragningen mellan lärosätenas ansvar och NLBs ansvar för anpassad studielitteratur samt förslag för att finna mer tids- och kostnads effektiva metoder att producera anpassad litteratur. Det pågår ett utvecklingsarbete mellan NLB och olika lärosäten i landet för att öka kunskapen kring existerande utbud och skolornas möjligheter att själva producera material på olika sätt. Tema: Synpedagogik – synnedsättning, neurologi och kognition – Varför gör vi som vi gör och kan vi göra annorlunda inspirerade av neurologisk och kognitiv forskning? – Hur passar synpedagogikens förståelse och praktik ihop med tendenserna i ny neurologisk forskning och förståelsen av människans kognitiva kapacitet? – Kan neurologin inspirera synpedagogiken att utveckla ny förståelse för rehabilitering och habilitering samt medverka till utvecklingen av nya metoder och insatser när det gäller människor med synnedsättning? Lekhäften åtetutgivna De två häftena ”Lek med mig” och ”Lek mera med mig” finns nu i nyutgåva. Både text och bildmaterial har reviderats. Häftena vänder sig till föräldrar som har ett barn med synskada och ger förslag på hur barnets motoriska utveckling kan stimu leras. I ”Lek med mig” beskrivs hur rörelseövningar och lekar ger barnet bättre kroppsupp fatt ning och motorik, från späd barnstiden och framåt. ”Lek mera med mig” är en fristående fort sättning som visar hur var dagssysslor, lek och fritids aktiviteter blir natur lig träning mot allt större själv ständighet. Häftena ger föräld rarna en inblick i det speciella med att utveckla motorik och rums- och kroppsuppfattning för det barn som inte ser eller endast har små synrester. Häftena kan beställas via stockholmssyncentral@sll.se. Pris: 80 kr per häfte eller 140 kr för båda. Lena Larsson Leg sjukgymnast, Stockholms Syncentral
Rehabplaner viktiga för utvärderingen Under flera år har vi på syncentralen i Visby försökt hitta en modell för att utarbeta rehabiliteringsplaner för och tillsammans med våra patienter. Av Gunnel Mannervik, synpedagog, Visby sc Det var ett stående önskemål vid mötena med vårt lokala brukarråd, samtidigt som Hälso- och sjukvårdslagen gjorde oss påminda om varje persons rätt till en individuell rehabiliteringsplan. Vi ville också samordna våra insatser i teamet bättre med patienten i focus, att ”vara på tåget” samtidigt. Funderingarna kring rehabiliteringsplaner kom därför också att medföra en diskussion om vårt eget arbetssätt. Sedan två år har vi arbetat på ett sätt som vi tycker fungerar bra för oss, samtidigt som det är delar som behöver förbättras. Vi vill gärna förmedla vårt arbetssätt i förhoppning om att ta del också av andras erfarenheter och synpunkter. Kartläggningsinstrument Vi ville använda ett evidensbaserat instrument för kartläggning av svårighet i utförande av aktiviteter och också för att få bra struktur vid mötet, och inventerade de instrument vi kände till. ADL-taxonomin och COPM (Canadian Occupational Performance Measurement) hade använts sporadiskt för yrkesverksamma personer. I våra grupper för personer med åldersrelaterade maculaförändringar har vi haft goda erfarenheter av instrumentet ”Upplevd säkerhet – ett självskattningsformulär för aktiviteter i dagliga livet” ur materialet ”Att finna nya vägar ” och valet föll på detta. Även om instrumentet är utarbetat för denna diagnosgrupp, tycker vi att frågorna är så allmänna att de kan passa de flesta som utgångspunkt vid samtalet, och kan kompletteras med ytterligare frågor vid behov. Kartläggningsbesök Vårt tidigare arbetssätt med kartläggning gjord av kurator per telefon, besök hos optiker samt vidare till synpedagog och/ eller syn/hörselinstruktör övergavs. Vi börjar nu med ett kartläggningsbesök då patienten träffar kurator och synpedagog samtidigt. Frågeformuläret ”Upplevd säkerhet” har tryckts upp som en folder och skickas ut samtidigt med kallelsen. På så sätt kan patienten förbereda sig och fundera över sina behov. Det är också positivt att ha tid för samtal utan att direkt behöva ha focus på problemlösning och hjälpmedel. Flera patienter har spontant uttryckt sin uppskattning för att få tid för samtal och genomgång av sina behov. Våra farhågor att patienten skulle bli missnöjd med att inte få hjälpmedelsutprovning vid första besöket visade sig inte stämma. Anhöriga har också uttryckt det positivt att få en bättre bild över vilka svårigheter patienten har. Att svaren dessutom kan nyanseras med ”någorlunda säker, osäker, mycket osäker eller utför ej” ger ytterligare en dimension i hur patienten upplever sin situation. Vid besöket tar kuratorn först en anamnes utifrån ögondiagnos och sociala förhållanden och ger information om syncentralen. Synpedagogen går igenom ”Upplevd säkerhet ” tillsammans med patienten, och utifrån det som framkommit och patien tens förväntningar sammanfattas de viktigaste konkreta målen i en preliminär rehabiliteringsplan. Besöket dokumenteras i datajournalen och planen läggs separat i en brevmall med beskrivna mål samt ansvariga för de insatser som planeras. Vi ser fördelar med att kurator och synpedagog träffar patienten till sammans. Båda vet vad patienten får/ger för information, vi lyssnar utifrån olika synvinklar och kan diskutera efteråt och patienten behöver inte upprepa sin historia för oss olika vårdgivare. För patienter som har ett mer omfattande vårdbehov eller har svårt att komma till syncentralen görs kartläggningen på 13
Page 1 and 2: nya Tidskrift för fakta, debatt oc
Page 3 and 4: Så står vi inför ett nytt år me
Page 5 and 6: Februarimötet om den framtida synp
Page 7 and 8: - Det har varit tveeggat med en utb
Page 9 and 10: Välbesökt konferens kring DAISY o
Page 11: ineffektiv och kostsam samt svår a
Page 15 and 16: Inkluderande skolmetoder katalogise
Page 17 and 18: “GPS ger livskvalitet och trygghe
Page 19 and 20: sätt att fastställa ljusheten upp
Page 21 and 22: Ögon känsliga för grönt En pilo
Page 23 and 24: Synfel AMD 5 Glaukom 5 RP 5 Katarak
Page 25 and 26: Det anmärkningsvärda är dock int
Page 27 and 28: FFS:are 19.30 Mingel & Middag Torsd
Page 29 and 30: Vem hjälper dem som “ser för br
Page 31 and 32: Resurscenter syn informerar om för

Nr 1/2011 (pdf) - FFS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?