Nr Ø 1996 - Flygsektionen - KTH

18
Läs det här om du
förstår
Om nØllan förbereder sig inför
studierna på Teknis så kommer i alla
fall introduktionskursen att bli
lättare. För att nØllan lättare ska
kunna göra det så finns här nedan
utdrag ur boken “En var sin egen professor“
av Falstaff Fakir.
Det finns mycket klokt i den här boken,
även för den som inte siktar på att bli
professor, och om nØllan kan komma
över hela boken är den klart läsvärd.
Eftersom matematiken kommer att
uppta en stor det av nØllans studietid
framöver är det lämpligt att börja med
ett avsnitt om detta:
“Räkning.
Två slags siffror finnas:
0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, nia, tia, knekt,
kung, tredje och
X.
Då man vet att x är detsamma som 6
(vilket ju förresten höres på uttalet),
löses ju lätt alla algebraiska ekvationer
med 1 eller 19 obekanta genom
insättandet av x, dess utbytande mot 6,
6:s eliminerande mot x, o.s.v.
Exempel på en ekvation (icke att
förväxla med ekvatorn, om vilken se
Geognosi!):
x2=62; x=6; x2=12; 62=12; x=6.
Anm. Till räkning hänföres även den s.k.
skräddareräkningen, ett oting, som bör
avskaffas.
TREKANT
PUNKT
CIRKEL
FYRKANT
LINJE
Geometri.
Punkten är den minsta linjen.
Alla linjer indelas i raka och krokiga.
Den linje, som varken är rak eller krokig,
kalla vi sned. En mycket krokig linje kallas
cirkel. En ovanligt rak linje kallas kvadrat
(=fyrlining).
Man kan även rita geometri på trappor,
om man heter Archimedes och kan uppfinna
Archimedes’ lag, vilken består i att
nedsänka sin guldkrona i vattnet.
Parabel och hyperbol kallas de figurer,
som tjäna till att beräkna kometernas banor.
Dessa banor äro mycket bredspåriga.“
För att inte nØllan ska bli en fackidiot
kommer nu ett utdrag om naturen.