Ordbok för koltkursen
Ordbok för koltkursen
Ordbok för koltkursen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Uppdaterad 17/10 av Karin 1<br />
Konstiga ord och termer i KOMA<br />
Av Karin Brolin, t93<br />
Eftersom det var länge sedan detta skrevs kan jag inte garantera att allt är korrekt. Lycka till med<br />
kursen! Karin 7/1-02<br />
ABNORM KORNTILLVÄXT<br />
Den normala korntillväxten avstannar vid en given temperatur men efterföljs ibland av abnorm korntillväxt, då<br />
några få korn fortsätter att växa. Det ger mycket dåliga mekaniska egenskaper och kallas även sekundär<br />
rekristallisation.<br />
ADUCERING<br />
Glödgning av vitt gjutjärn vid 800 -1000°C så att cementiten omvandlas till austenit och grafit.<br />
AFFINITET<br />
Ämnens eller partiklars benägenhet att <strong>för</strong>ena sig med andra ämnen eller partiklar.<br />
AKTIVERINGSENERGI<br />
Q. Den energi som krävs <strong>för</strong> att en atom skall ”hoppa” vid diffusion.<br />
ALLOTROPA MODIFIKATIONER<br />
Då ett ämne <strong>för</strong>ekommer i flera olika strukturer.<br />
ANLÖPNING<br />
Upphettning av martensit. Stål med mer än 0,6% kol återvärms efter martensithärdning <strong>för</strong> att det ska bildas<br />
karbider. Då erhålls en lägre kolhalt i martensiten varpå hårdheten minskas och en ökad seghet vinns.<br />
AUSTENIT<br />
γ -Fe. En fast fas hos järn med lägsta fri energi vid 911-1395°C. Har fcc-struktur och är omagnetisk.<br />
AUSTENITISERING<br />
α + cementit → γ. Stålet värmebehandlas . För att kolfattiga α-Fe och kolrika cementiten ska omvandlas till<br />
austenit krävs omfattande diffusion, alltså är både tid och temperatur avgörande.<br />
AUSTENITISERINGSGLÖDGNING<br />
Samma sak som austenitisering.<br />
AUSTENITISKT STÅL<br />
Genom att tillsätta vissa legeringsämnen (austenitstabiliserande legeringsämnen är t.ex. nickel och mangan)<br />
till stålet så kan γ-fasen vara stabil ända till så låga temperaturer att ingen omvandling sker. Austenitiskt stål<br />
har erhållits. De deformationshårdnar mycket krafigt och visar stor <strong>för</strong>längning vid dragning.<br />
AVSPÄNNINGSGLÖDGNING<br />
Ett deformerat metalliskt material innehåller dislokationer som ger systemet extra energi. Ifall metallen värms<br />
så att atomrörligheten ökar flyttar dislokationerna på sig med hänsyn till varandra, så kallad<br />
avspänningsglödgning. En viss sänkning av hårdheten fås (återhämtning).<br />
BAINIT<br />
De två Fe-faserna ferrit och cementit ordnar sig vid lägre temperaturer i ett oregelbundet mönster. Strukturen<br />
kallas då bainit. Lägre temperatur ger finare bainit och alltså högre hållfasthet.<br />
BCC<br />
Kubisk rymdcentrerad atomanordning.
BRONS<br />
En legering av koppar och tenn (Cu-Sn).<br />
CEMENTIT<br />
Uppdaterad 17/10 av Karin 2<br />
Fe 3C bildas vid värmebehandling av stål, vid övermättnad av kol. Under mycket långa värmebehandlingstider<br />
fås istället grafit. Fasdiagrammet med cementit istället <strong>för</strong> grafit kallas <strong>för</strong> det metastabila fasdiagrammet.<br />
DEFORMATIONSHÅRDNANDE<br />
Då metall deformeras plastiskt stiger halten av dislokationer och det resulterar i en höjning av hårdheten.<br />
DEFORMATIONSHÄRDNING<br />
Genom plastisk deformation ökar antalet dislokationer så att det hindrar varandras rörelse, var<strong>för</strong> en ökad<br />
hårdhet erhålls. Detta kallas ofta kallbearbetning eller kalldragning eftesom det sker vid rumstemperatur <strong>för</strong> att<br />
undvika rekristallisation.<br />
DENDRIT<br />
Då kristaller tillväxer ur smälta och vissa riktningar är särskilt gynnsamma <strong>för</strong> tillväxten fås en trädliknande<br />
kristall som kallas <strong>för</strong> dendrit. En annan typ av kristall som kan bildas är fasetterade kristaller.<br />
DIFFUSION<br />
Atomer flyttar sig i kristaller. Vakanser, tomma platser i gittret, spelar stor roll <strong>för</strong> diffusionen, samt vilken<br />
sorts fast lösning det rör sig om, interstiell lösning eller sustitutionell lösning. En atom flyttar sig avståndet d<br />
enligt d = 6 Dt . (D= diffusionskonstanten)<br />
DIFFUSIONSBETINGAD FASOMVANDLING<br />
Då en ny typ av kristall, med annan kemisk sammansättning, växer på de gamla kristallernas bekostnad kallas<br />
det <strong>för</strong> diffusionsbetingad fasomvandling.<br />
DIFFUSIONSKONSTANT<br />
D. En konstant som redogör <strong>för</strong> hur fort atomerna kan <strong>för</strong>flytta sig i materialet. Substitutionella lösningar har<br />
lägre värde än interstiella lösningar.<br />
DIFFUSIONSLÖS FASOMVANDLING<br />
Då en ny typ av kristall, med samma kemiska sammansättning, växer på de gamla kristallernas bekostnad<br />
kallas det <strong>för</strong> diffusionslös fasomvandling.<br />
DIREKTHÄRDNING<br />
När låghaltiga kol sätthärdas så uppkolas det <strong>för</strong>st och härdas sedan, varvid det uppkolade ytskiktet tar<br />
härdningen men inte den lågkolhaltiga kärnan. Vid direkt härdning härdas materialet direkt från<br />
uppkolningstemperatur.<br />
DISPERGERAD<br />
Fördelad, utblandad. Utblandad med små partiklar i något annat.<br />
DISPERSIONSHÄRDNING<br />
Fina partikar av ett hårt material blandas mekaniskt med ett metallpulver som sedan sintras till hårda kroppar.<br />
DRIVANDE KRAFT<br />
Det krävs viss underkylning <strong>för</strong> att reaktioner ska sätta fart. Den drivande kraften är ökning av fri energi i<br />
systemet på grund av underkylningen.<br />
DUBBELHÄRDNING
Uppdaterad 17/10 av Karin 3<br />
När låghaltiga kol sätthärdas så uppkolas det <strong>för</strong>st och härdas sedan, varvid det uppkolade ytskiktet tar<br />
härdningen men inte den lågkolhaltiga kärnan. Vid dubbelhärdning direkthärdas godset <strong>för</strong>st från<br />
uppkolningstemperaturen <strong>för</strong> att sedan kylas av och återigen värmas upp och härdas, (direkthärdning &<br />
enkelhärdning).<br />
DUKTILITET<br />
Förlängning i ett dragprov, eller egentligen areaminskningen innan brott vid dragprov.<br />
ENKELHÄRDNING<br />
När låghaltiga kol sätthärdas så uppkolas det <strong>för</strong>st och härdas sedan, varvid det uppkolade ytskiktet tar<br />
härdningen men inte den lågkolhaltiga kärnan. Vid enkelhärdning svalkas det uppkolade godset av innan<br />
uppvärms och härdas.<br />
EUTEKTISK KOLONI<br />
När ett eutektikum bildas sker det oftast i samverkan mellan de ingående faserna. Dessa tillväxer då i<br />
eutektiska kolonier.<br />
EUTEKTISK REAKTION<br />
L → α och γ. En reaktion då smälta övergår i två fasta faser.<br />
EUTEKTISK STRUKTUR<br />
Vid en eutektisk reaktion växer de två faserna oftast till i samarbete med varandra och bildar en fin struktur.<br />
Den struktur som bildas är antigen ett lamellärt eutektikum, då de två faserna liger som skivor bredvid<br />
varandra, eller ett käppeutektikum, där den ena fasen ligger som käppar i den andra fasen. Ibland bildas inte<br />
dessa fina strukturer utan en grövre, och då kallas strukturen urartad.<br />
EUTEKTOID REAKTION<br />
γ → α och β. Omvandling av en fast fas till två andra fasta faser. (jfr. eutektisk reaktion)<br />
FASETTERADE KRISTALLER<br />
Då kristaller tillväxer ur smälta kan det bildas fasetterade kristaller. De har plana begränsningsytor som består<br />
av karakterisktiska kristallplan. En annan typ av kristall som kan bildas är dendrit.<br />
FCC<br />
Kubisk ytcentrerad atomanordning. Typisk egenskap är glödgningstvillingar.<br />
FELAKTIG HÄRDNING<br />
grova korn ← <strong>för</strong> hög temperatur<br />
ferrit (vit) ← <strong>för</strong> låg temperatur<br />
perlit ← <strong>för</strong> långsam härdning<br />
FERRIT<br />
α- eller δ-Fe. En kristallstruktur hos järn av typen bcc som är magnetisk vid vissa temperaturer.<br />
FERRITSTABILISERANDE LEGERINGSÄMNEN<br />
Legeringsämnen som blandade i järn över en viss halt gör järnlegeringens struktur helt ferritis, t.ex. kisel.<br />
FINKORNBEHANDLAT<br />
För att få en fin struktur på stålet tillsätts <strong>för</strong>oreningar som hindrar korntillväxten.<br />
FINKORNSTÅL<br />
Stål med fin struktur, d.v.s. små korn, på grund av att det finkornbehandlats.<br />
FLAMHÄRDNING
Uppdaterad 17/10 av Karin 4<br />
En form av ythärdning där ytzonen på kolstål upphettas med gasbrännare till härdtemperatur <strong>för</strong> att sedan<br />
vattenkylas. Det ger ett hårt slitstarkt ytskikt med en segare kärna.<br />
FÖRGROVNING<br />
Kristallerna blir större, oftast genom att vissa kristaller växer på andras bekostnad. Det finns två typer av<br />
<strong>för</strong>grovning: korntillväxt och koalescens. Den drivande kraften är minskningen i ytenergi.<br />
GENERATRIS<br />
En matematisk term <strong>för</strong> den linje som genom att röra sig i rummet alstrar ytan av en kropp.<br />
GJUTJÄRN<br />
Järn med mer än 2% kol som har låg smälttemperatur och kort stelningsintervall.<br />
GLÖDGNINGSTVILLING<br />
En spegling av kristallerna som uppstår vid glödgning. Odeformerade tvillingar har mycket raka gränser.<br />
GRAFIT<br />
Grafit bildas i det stabila fasdiagrammet <strong>för</strong> Fe-C, det tillväxer mycket långsamt och kan där<strong>för</strong> undvikas.<br />
GRÅTT GJUTJÄRN<br />
Gjutgärn som innehåller grafit enligt det stabila fasdiagrammet. Bra dämpnings<strong>för</strong>måga av svängningar.<br />
GÖT<br />
Första klumpen av obehandlat stål.<br />
HCP<br />
Atomanordning kallad hexagonal tätpackning.<br />
HETEROGEN KÄRNBILDNING<br />
Det bildas kärnor vid främmande partiklar i materialet. Eftersom den nybildade fasen tillgodogör sig redan<br />
befintlig ytenergi krävs inte lika mycket underkylning som vid homogen kärnbildning.<br />
HETEROGENITER<br />
Heterogeniter underlättar kärnbildning. I smälta underlättar kontakt med främmande partiklar kärnbildningen<br />
och i polykristallina fasta material är det i regel korngränserna.<br />
HOMOGEN KÄRNBILDNING<br />
Tillväxtdugliga kärnor bildas rent slumpmässigt genom termiska fluktuationer. Oftast krävs betydande<br />
underkylning.<br />
HOMOGENISERINGSGLÖDGNING<br />
För att utjämna skillnader i sammansättningen hålls materialet vid hög temperatur så att diffusionen får verka.<br />
Nödvändig tid <strong>för</strong> att halvera koncentrationsskillnaderna fås ur d = 2 Dt .<br />
HÄRDBARHET<br />
Den kritiska avkylningshastigheten är den lägsta avkylningshastighet som krävs <strong>för</strong> att få 50% martensit vid<br />
nerkylningen. Liten kritisk avkylningshatighet → hög härdbarhet och vice versa. Det vill säga att om man får<br />
mycket martensit trots en långsam kylning så är stålets härdbarhet hög. Olegerade och låglegerade stål har låg<br />
härdbarhet.<br />
HÄRDBARHETSPROVNING<br />
Bestämning av härddjupet. Däs<strong>för</strong> har Jominy-metoden utvecklats.<br />
HÄRDDJUP
Uppdaterad 17/10 av Karin 5<br />
Det djup på vilket stålet blir härdat vid en viss avkylningstid och hastighet. Kolstål har mycket litet härddjup.<br />
HÄRDFÄLT<br />
Det temperaturområde som ett stål austenitiseras med gott resultat i.<br />
HÄRDNING<br />
Med härdning menas oftast martensithärdning som är en lösningshärdning. Stål uppvärmning till<br />
austenitområdet och nedkyls sedan snabbt så att martensit bildas. Nedanstående är viktigt <strong>för</strong> en korrekt<br />
härdning med bra resultat.<br />
• All ferrit → austenit → martensit , eftersom ferriten är mjuk.<br />
• Man vill ha så fin stuktur (kornstorlek hos martensit) som möjligt var<strong>för</strong> austenitiseringen bör ske vid så låg<br />
temperatur som möjligt.<br />
• Man vill inte ha <strong>för</strong> mycket kol i austeniten, <strong>för</strong> att undvika restaustenit. Högkolhaltiga stål austenitiseras<br />
där<strong>för</strong> så nära A1 som möjligt.<br />
HÄRDNINGSMEKANISMER<br />
Härdningsmekanismer är hinder <strong>för</strong> dislokationers rörelse.<br />
Korngränshärdning: Mindre kornstorlek gör det svårare <strong>för</strong> dislokationerna eftesom de vandrar fram<strong>för</strong> allt<br />
innuti korn.<br />
Lösningshärdning: Genom inlegering av främmande ämnen kan ett materials hållfasthet öka. De inlösta<br />
atomerna har i allmänhet något avvikande storlek vilket ger upphov till spänningsfält som kraftväxelverkar<br />
med dislokationerna och därigenom hindrar deras rörelse. Den vanligaste lösningshärdningen är kol i järn,<br />
sk martensithärdning eller rätt och slätt härdning.<br />
Partikelhärdning: Främmande partiklar eller <strong>för</strong>eningar mellan det främmande ämnet och modermaterialet<br />
<strong>för</strong>svårar dislokationernas rörelse. När dislokationen ska passera en partikle bildas en dislokationsring runt<br />
partikel som gör det ännu svårare <strong>för</strong> kommande dislokationer att passera eller så måste dislokatione skära<br />
igenom partikeln. Ju fler partiklar desto större motstånd. Ifall partiklarna är <strong>för</strong> små har det litet motstånd<br />
mot skärning. Utskiljningshärdning är en form av partikelhärdning där partiklarna skiljs ut ur en<br />
övermättad grundmassa. Dispersionshärdning är när fina partikar av ett hårt material mekaniskt blandas<br />
med ett metallpulver som sedan sintras till hårda kroppar.<br />
Deformationshärdning: Genom plastisk deformation ökar antalet dislokationer så att det hindrar varandras<br />
rörelse, var<strong>för</strong> en ökad hårdhet erhålls. Detta kallas ofta kallbearbetning eller kalldragning eftesom det sker<br />
vid rumstemperatur <strong>för</strong> att undvika rekristallisation.<br />
INDUKTIONSHÄRDNING<br />
En form av ythärdning <strong>för</strong> kolstål med 0,3-0,5 % kol. Ytan upphettas snabbt till härdtemperatur genom att<br />
virvelströmmar induceras i ytskiktet <strong>för</strong> att en vattenkyld spole genom vilken högfrekvent växelström passerar<br />
omger ståldetaljen. Det ger ett hårt slitstarkt ytskikt med en segare kärna.<br />
INTERSTIELL LÖSNING<br />
De inlösta atomerna är så små att de får plats mellan värdatomerna. Chansen <strong>för</strong> diffusion är ganska stor<br />
eftersom det finns många vakanser mellan värdatomerna. Mycket rörligare material än vid substitutionell<br />
lösning.<br />
INTERSTIELLT<br />
Mellan värdatomer.<br />
ISOTERM REAKTION<br />
En isoterm reaktion sker vid konstant temperatur.<br />
JOMINY-METODEN<br />
En metod att undersöka ståls härddjup. En provstav värms till härdtemperatur och avkyls sedan med en<br />
vattenstråle på kortsidan. Hårdheten mäts sedan längs provstavens ena sida och avsätts i ett diagram mot<br />
avståndet från ändytan, kallat Jominy-avstånd.<br />
KARBONITRERING
Uppdaterad 17/10 av Karin 6<br />
En typ av ythärdning. Stålets ytskikt tar upp både kol och kväve samtidigt. Kolet ger ökad hårdhet och kvävet<br />
ökar härdbarheten var<strong>för</strong> metoden mest används <strong>för</strong> olegerade stål. 5% ammoniak tillsätts den kolavgivande<br />
gasen och behandlingstemperaturen är runt 800-850° C.<br />
KASSATION<br />
uppslagsboken: upphävande, ogillande, kasserande …<br />
KOALESCENS<br />
Koalescens resulterar i en ökning av partikelstorleken hos en fas som är utblandad i en grundmassa.<br />
Små främmande partiklar i en grunmassa upplöses vid <strong>för</strong>höjd temperatur och desto grövre blir de kvarvarande<br />
främmande partiklarna.<br />
KOHERENS SPÄNNINGAR<br />
För att atomplanen från den ena kristallen ska fortsätta över i den andra kristallen krävs en elastisk<br />
deformation. Energin blir där<strong>för</strong> högre.<br />
KOHERENT FASGRÄNS<br />
Atomplanen från den ena kristallen fortsätter över i den andra men ändrar riktning, låg energi.<br />
KOHERENT UTSKILJNING<br />
När kristaller som skiljer ut sig passar in i grundmassans atomanordning, t.ex. Widmanstätten-utskiljning.<br />
KOKILL<br />
Gjutform av stål eller gjutjärn.<br />
KONVEKTION<br />
Värmeutjämning.<br />
KORNGRÄNSHÄRDNING<br />
Mindre kornstorlek gör det svårare <strong>för</strong> dislokationerna eftesom de vandrar fram<strong>för</strong> allt innuti korn.<br />
KORNGRÄNSUTSKILJNING<br />
Korngränser är effektiva <strong>för</strong> kärnbildning och tillväxten <strong>för</strong> korn är gynnad på grund av den befintliga<br />
ytenergin, vilket gör att nya kärnor bildas och växer där. Det kallas korngränsutskiljning.<br />
KORNTILLVÄXT<br />
Korntillväst innebär en ökning av kornsorleken hos den fas som utgör grundmassan. Genom att hetta upp ett<br />
material växer kornen och blir större. Vid en given temperatur slutar den normala korntillväxten, men kan<br />
följas av en abnorm korntillväxt då ett fåtal korn fortsätter att växa. Den normala korntillväxten begränsas även<br />
av antalet främmande partiklar. Genom koalescens kan korntillväxten fortsätta eftersom antalet främmande<br />
partiklar då är färre.<br />
KRISTALLSEGRING<br />
Segring som yttrar sig i lager av olika sammansättning av en och samma kristall.<br />
KRITISK AVKYLNINGSHASTIGHET<br />
Den kritiska avkylningshastigheten är den lägsta avkylningshastighet som krävs <strong>för</strong> att få 50% martensit vid<br />
nerkylningen. Liten kritisk avkylningshatighet → hög härdbarhet och vice versa. Det vill säga att om man får<br />
mycket martensit trots en långsam kylning så är stålets härdbarhet hög. Olegerade och låglegerade stål måste<br />
kylas så snabbt som möjligt <strong>för</strong> att bli fullhårda.<br />
KRITISK DEFORMATIONSGRAD<br />
Under den kritiska deformationsgraden fås ingen rekristallisation. Precis över fås störst kornstorlek på de<br />
nybildade kornen.
KRYPNING<br />
En långsam deformation av materialet som sker om materialet belastas under återhämtningen.<br />
KUBISK RYMDCENTRERAD ATOMANORDNING<br />
BCC.<br />
KUBISK YTCENTRERAD ATOMANORDNING<br />
FCC. Typisk egenskap är glödgningstvillingar.<br />
LASERHÄRDNING<br />
En form av ythärdning som ger ett extremt tunt härdat ytskikt. Stålet upphettas med laser.<br />
LEGERAT STÅL<br />
Stål med inblandade legeringsämnen, ofta ….<br />
LEGERING<br />
Uppdaterad 17/10 av Karin 7<br />
En legering är ett material med metalliska egenskaper som innehåller minst en annan metall. Till exempel är<br />
stål och gjutjärn järn-kollegeringar.<br />
LÖSNINGSHÄRDNING<br />
Genom inlegering av främmande ämnen kan ett materials hållfasthet öka. De inlösta atomerna har i allmänhet<br />
något avvikande storlek vilket ger upphov till spänningsfält som kraftväxelverkar med dislokationerna och<br />
därigenom hindrar deras rörelse. Den vanligaste lösningshärdningen är kol i järn, sk martensithärdning eller<br />
rätt och slätt härdning.<br />
MARTENSIT<br />
Stelnad form av austenit, hård.<br />
MARTENSITHÄRDNING<br />
En lösningshärdning av kol i järn så att martensit bildas. Den kallas ofta bara härdning, se mer där.<br />
MARTENSITOMVANDLING<br />
Austenit α → martensit vid svalning.<br />
MEKANISK TVILLING<br />
Uppstår vid plastisk deformation hos material med kristallformen …..<br />
METASTABIL<br />
En fas faller inte sönder vid en temperatur där den inte är stabil uten har viss stabilitet där på grund av till<br />
exempel tröghet i omvandlingen.<br />
MIKROSEGRING<br />
Kristallsegring.<br />
MJUKGLÖDGNING<br />
Mjukglödgning görs <strong>för</strong> att stålet ska bli så mjukt som möjligt och <strong>för</strong>billiga bearbetningen.<br />
Undereutektoida stål värmebehandlas länge strax under A1 så att perlitens cementit lameller sfäroidiseras och<br />
<strong>för</strong>grovas genom koalescens. Grövre partiklar → lägre hårdhet.<br />
Övereutektoida stål värmebehandlas över A1 <strong>för</strong> att austeniten omvandlas till perlit med en ferritisk<br />
grundmassa och ganska runda partiklar av cementit.<br />
MÄSSING<br />
En legering mellan koppar och zink (Cu-Zn).
NITRERING<br />
Uppdaterad 17/10 av Karin 8<br />
En form av ythärdning <strong>för</strong> kolstål som innehåller Cr eller V. Kolet till<strong>för</strong>s, vid 500-600°C, kväve som <strong>för</strong>enar<br />
sig med legeringsämnena till mycket hårda och stabila nitrider. Ytskiktet blir utskiljningshärdat. Fördelar med<br />
metoden är en hög ythårdhet, god slitstyrka, hög anlöpningsbeständighet, hög varmhårdhet hög<br />
utmattningshållfasthet samt <strong>för</strong>bättrad korrosionshärdighet. Två metoder är gasnitrering och saltbadsnitrering.<br />
NITROKARBURERING<br />
Gasnitrering där ammoniaken blandats med kolavgivande gas. Temperatur runt 570°C. (skillnad<br />
karbonitrering ?)<br />
NODUL<br />
En fritt växande eutektisk koloni som oftast har sfärisk form.<br />
NORMALISERING<br />
En värmebehandling som ger stål en normal kornstorlek om det har en olämpligt stor kornstorlek eller<br />
olämplig <strong>för</strong>delning av ferrit och perlit. Då fås bättre hållfasthetsvärden.<br />
Austenitisera och luftsvalna: α + cementit → γ → α + cementit.<br />
Övereutektoida stål värms bara till γ + cementit området <strong>för</strong> att inte få onödigt stor kornstorlek på grund av hög<br />
temperatur.<br />
OROWANMEKANISM<br />
Ett sätt <strong>för</strong> dislokationer att expandera mellan partiklar.<br />
PARTIELL HÄRDNING<br />
Vid härdning så kyls ytan fortare än kärnan och ifall det bildas perlit/bainit i kärnan var härdningen partiell.<br />
Man får en härdad ytzon och en mjuk kärna, vilket kan vara användbart när den sprödhet som härdningen <strong>för</strong><br />
med sig inte kan accepteras.<br />
PARTIKELHÄRDNING<br />
Främmande partiklar eller <strong>för</strong>eningar mellan det främmande ämnet och modermaterialet <strong>för</strong>svårar<br />
dislokationernas rörelse. När dislokationen ska passera en partikle bildas en dislokationsring runt partikel som<br />
gör det ännu svårare <strong>för</strong> kommande dislokationer att passera eller så måste dislokatione skära igenom<br />
partikeln. Ju fler partiklar desto större motstånd. Ifall partiklarna är <strong>för</strong> små har det litet motstånd mot<br />
skärning. Utskiljningshärdning är en form av partikelhärdning där partiklarna skiljs ut ur en övermättad<br />
grundmassa. Dispersionshärdning är när fina partikar av ett hårt material mekaniskt blandas med ett<br />
metallpulver som sedan sintras till hårda kroppar.<br />
PERLIT<br />
En struktur av omväxlande ferrit och cementit lameller. Finare struktur ju lägre bildningstemperaturen är, vid<br />
540°C bildas istället strukturen bainit.<br />
POLYKRISTALLIN<br />
Material som består av många små kristaller.<br />
PROEUTEKTOID UTSKILJNING<br />
ungefär primär utskiljning.<br />
REKALESCENS<br />
Återuppvärmning orsakad av stelningsvärmet i en stelningsreaktion.<br />
REKRISTALLISATION<br />
Rekristallisation resulterar i att deformationshårdnade kristaller ersätts av mjuka. Ett deformerat material<br />
värms upp varpå det blir kärnbildning i dislokationer och korngränser. De nya kornen växer till och äter upp de<br />
deformerade kornen. Materialets hårdhet sjunker vid en rekristallisation där<strong>för</strong> att de nya kornen inte
Uppdaterad 17/10 av Karin 9<br />
innehåller lika mycket dislokationer som deformerade kornen, dislokationer med<strong>för</strong> en hårdhetsökning. Efter<br />
en rekristallisation har materialet fått en polykristallin struktur.<br />
REKRISTALLISATIONSTEMPERATUR<br />
Den temperatur som materialet blir fullt rekristalliserat vid på en timme.<br />
SEGRING<br />
På grund av att diffusion är långsam hinner inte eventuella skillnader i sammansättning utjämnas. . Vid<br />
stelning läggs lager på lager av olika sammansättning tills det stelnade materialet har samma<br />
medelsammansättning som smältan. Det sker vid en lägre temperatur än om full jämvikt <strong>för</strong>utsätts. Segring<br />
resulterar i en mycket hög halt av legeringsämnen (som kanske bara var en <strong>för</strong>orening i den ursprungliga<br />
smältan) i den sista restsmältan. Det finns normalsegring där sista smältan är innerst, omvänd segring där sista<br />
smältan är ytterst och gravitationsegring där sista smältan är nederst.<br />
SEKUNDÄR REKRISTALLISATION<br />
Annat ord <strong>för</strong> abnorm korntillväxt.<br />
SEMIKOHERENT FASGRÄNS<br />
Vid en fasgräns passar atomplanen ihop nästan, så att vissa dislokationer byggs in i ytan.<br />
SFÄROIDISERING<br />
Partiklarna blir formade som sfärer.<br />
SUBSTITUTIONELL LÖSNING<br />
De inlösta atomerna ligger på en värdatomsplats. Chansen <strong>för</strong> diffusion är mindre än <strong>för</strong> interstiell lösning<br />
eftersom det krävs en vakans bredvid den inlösta atomen <strong>för</strong> att den ska kunna flytta på sig.<br />
SÄTTHÄRDNIG<br />
Eb form av ythärdning. Ett lågkolhaltigt (0,1-0,2% C) stål uppkolas vid 900°C i en kolrik miljö. Under den<br />
efterföljande härdningen tar det uppkolade ytskiktet härdningen men inte den lågkolhaltiga kärnan.<br />
SÄTTHÄRDNINGSDJUP<br />
Det djup under ytan där hårdheten är 550HV.<br />
TTT-DIAGRAM<br />
Ett tid-temperatur-transformationsdiagram visar hur lång tid det tar att uppnå olika omvandlingsgrad vid en<br />
viss temperatur. Den gäller endast isoterma reaktioner.<br />
UNDEREUTEKTOID<br />
Ett ämne med sammansättning som ligger till vänster om den eutektiska punkten på fasdiagrammet.<br />
UNDERKYLNING<br />
Temperaturen sänks lägre än jämviktstemperaturen.<br />
UPPKOLNING<br />
Ett lågkolhaltigt (0,1-0,2% C) stål uppkolas vid 825-925°C i en kolrik miljö <strong>för</strong> att få ett kolrikare ytskikt.<br />
Omgivningen kan vara pulver, saltbad eller gas. Saltbadsuppkolning sker i NaCN eller Na 2CO 3 cirka en timme,<br />
men används inte så ofta på grund av sin giftighet. Gasuppkolning är den inom industrin viktigaste metoden<br />
och genom att ändra gasens kolpotential kan önskad kolhalt i ytskiktet lätt erhållas.<br />
UTSKILJNING<br />
Ur en övermättad grundmassa skiljs vissa ämnen ut och ligger som egna partiklar eller nya <strong>för</strong>eningar i<br />
grundmassan.<br />
UTSKILJNINGSHÄRDNING.
Uppdaterad 17/10 av Karin 10<br />
Kallas även åldring och är en form av partikelhärdning där partiklarna skiljs ut ur en övermättad grundmassa.<br />
• Upplösningsbehandling → uppvärmning till enfasområde och snabb kylning → enfasig struktur.<br />
• Åldring → uppvärmning varvid små partiklar utskiljs. (Partikelhärdning)<br />
VARMÅLDRANDE<br />
De stål legeringar där utskiljningshärdning går väldigt långsamt så att man måste gå till <strong>för</strong>höjda temperaturer<br />
<strong>för</strong> att utskiljningshärda.<br />
WIDMANSTÄTTENUTSKILJNING<br />
Vid utskiljning av kristaller där vissa kristallorienteringar är särskilt gynnsamma och passningen ligger utmed<br />
ett visst plan krävs låg energi. Vid Widmanstätten-utskiljning växer kristallerna i tunna skivor rakt igenom<br />
grundmassans kristallkorn men inte in i nya korn, eftersom dessa har andra kristallriktningar.<br />
VITT GJUTJÄRN<br />
Gjutjärn som innehåller cementit, dvs reagerar enligt det metastabila fasdiagrammet.<br />
YMPNING<br />
Att avsiktligt tillsätta främmande partiklar <strong>för</strong> att underlätta kärnbildning. (se heterogen kärnbildning)<br />
YTHÄRDNING<br />
Genom att ythärda ett kolstål fås ett hårt slitstarkt ytskikt medan kärnan fortfarande är segare. En tunn ytzon<br />
härdas utan att kärnan påverkas. Det finns två olika tekniker: Att ändra ytskiktets kemiska sammansättning<br />
(sätthärdning, nitrering). Att snabbt hetta upp ytskiktet och omedelbart sänka temperaturen igen<br />
(flamhärdning, induktionshärdning, laserhärdning)<br />
ÅLDRING<br />
Utskiljningshärdning.<br />
ÅTERHÄMTNING<br />
Ett deformerat metalliskt nmaterial får <strong>för</strong>höjd hårdhet på grund av dislokationerna, genom att värma metallen<br />
arrangeras dislokationerna om och en viss sänkning (återhämtning) av hårdheten fås.<br />
ÖVEREUTEKTOID<br />
Ett ämne med sammansättning som ligger till höger om den eutektiska punkten på fasdiagrammet.<br />
ÖVERÅLDRING<br />
Vid utskiljningshärdning (åldring) <strong>för</strong> lång tid fortsätter de större partiklarna att växa medan de mindre går i<br />
lösning igen, kallas koalescens. Det resulterar i färre och större partiklar där dislokationer kan spridas mellan<br />
partiklarna och hårdheten sänks.
Change language