Till Bords för 700 år sedan
Till Bords för 700 år sedan
Till Bords för 700 år sedan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Till</strong> <strong>Bords</strong> <strong>för</strong> <strong>700</strong> <strong>år</strong> <strong>sedan</strong><br />
Låt oss kliva ett rejält kliv tillbaka i tiden och fundera över vad man åt<br />
och drack i Halmstad <strong>för</strong> <strong>700</strong> <strong>år</strong> <strong>sedan</strong>. Vi <strong>för</strong>söker få en uppfattning<br />
om hur en enkel måltid under medeltiden kunde te sig.<br />
Det lilla bordet är dukat med några kärl av trä<br />
och lergods. Nu återst<strong>år</strong> att ge doft och smak<br />
åt undfägnaden som väntar.<br />
Gästabudet - inte bara fest<br />
Måltidernas innehåll har bestämts av <strong>år</strong>stider,<br />
dagarnas längd, och tillgång till råvaror och<br />
redskap. Halland var ett fattigt landskap och<br />
vardagsmaten var enkel och enformig. Med<br />
enkla råvaror och redskap skapades maträtter.<br />
Befolkningen på landet gjorde som de alltid<br />
hade gjort med vad deras åkerlappar kunde<br />
frambringa. Befolkningen i städerna hade inte<br />
så många fler möjligheter än sina kusiner på<br />
landet.<br />
Gästabudet var inte bara en fest med mat<br />
och dryck i överflöd utan också ett tillfälle att<br />
Äppelfläsk<br />
38 Konsument<br />
av Eva Hessel, HS Halland<br />
visa sin ställning. Fisk serverades endast under<br />
fastedagarna. Måltiderna kunde bestå av stekt<br />
fågel, vilt, tamboskap och söta mellanrätter.<br />
Grönsaker och h<strong>år</strong>dostar serverades sällan eftersom<br />
det var fattigmansmat. Bröd däremot<br />
fanns vid alla stora fester både i form av stora<br />
tjocka skivor som användes som tallrikar eller<br />
som finare kuvertbröd av vete. Gästerna satt<br />
endast på ena sidan av långborden i en stor sal.<br />
Varje gäst hade med sig sin egen kniv och sked<br />
– gaffeln hade inte kommit i bruk ännu.<br />
Smakprov från medeltiden<br />
Människans äldsta lagade maträtt anses av de<br />
flesta forskare vara gröten. Av den spannmål<br />
som fanns krossades kornen, blandades med<br />
vatten och <strong>för</strong> att dryga ut spannmålen plockades<br />
gräs, frön, vilda bär eller frukter som kokades<br />
till en gröt.<br />
I Danmark hittades 1950 ett mosslik av en man<br />
som troligen blivit hängd. Hans maginnehåll<br />
undersöktes av en forskare, som kunde konstatera<br />
att mannens sista måltid bestått av en gröt<br />
kokt på havre, korn och linfrö, frön från pilört<br />
och spergel, våtarv, syra, lommeört, åkerkål,<br />
åkerviol och vinda.
En gröt som kan ha kokats under medeltiden<br />
och som även passar in i v<strong>år</strong> moderna matlagning<br />
är:<br />
”Medeltidsgröt”<br />
8 dl vatten<br />
4 dl grahamsmjöl<br />
½ tsk salt<br />
1 dl lingon eller<br />
blåbär.<br />
Brödet var det viktigaste födoämnet innan potatisen<br />
gjorde sitt intåg i hushållen. Vi vet att de<br />
<strong>för</strong>sta flata brödkakorna gräddades på upphettade<br />
stenar intill elden. Under medeltiden kom<br />
den murade ugnen till oss här uppe i Norden<br />
samtidigt som rågen började odlas som brödsäd.<br />
Lurkakor<br />
100g smör<br />
2 msk honung<br />
½ l vatten<br />
1 msk salt<br />
ca 7 dl grahamsmjöl<br />
Smält smöret, tillsätt<br />
honung, salt och vatten.<br />
Koka upp och häll<br />
Koka upp vattnet,<br />
vispa i mjölet, salta.<br />
Koka 5 min. Blanda i<br />
bären.<br />
vatnet över mjölet och<br />
blanda till en lagom<br />
lös deg. Låt stå en<br />
stund. Dela degen i<br />
12 –15 bitar. Kavla ut<br />
till en tunn kaka som<br />
gräddas på häll eller<br />
på varm plåt i ugnen.<br />
Lamm och f<strong>år</strong> har hållits av bönder redan <strong>för</strong>e<br />
vikingarnas tid. Vilt har man alltid haft tillgång<br />
till. F<strong>år</strong>kött hämtades in från matboden, det var<br />
så gott som alltid torkat, saltat eller rökt.<br />
Grisköttet har länge ansetts som det mest användbara<br />
i det skandinaviska köket.<br />
Äppelfläsk<br />
400 g färskt eller rimmat<br />
fläsk<br />
2 gula lökar<br />
3 äpplen<br />
1 krm vitpeppar<br />
3 hela kryddnejlikor<br />
Skala och skiva löken.<br />
Kärna ur äpplena<br />
och skär dem i skivor.<br />
Stek fläsket på medelvärme.<br />
Lägg i lök och äppelskivor.<br />
Stek på svag<br />
värme tills de fått färg<br />
och blivit mjuka.<br />
Säkert är det många som undrar över namnet<br />
kökkenmödding på en maträtt. I ordlistan st<strong>år</strong><br />
det ”avskrädeshög från stenåldern”. Tack vare<br />
kökkenmöddingarna har vi fått vetskap om vilka<br />
råvaror som <strong>för</strong>ekom under olika tidsepoker.<br />
Kökkenmödding<br />
2 dl matvete<br />
½ l vatten<br />
600g vildsvin i bitar<br />
2 skivade lökar<br />
salt, vatten<br />
300 g persiljerot i bitar<br />
300 g svartrot i bitar<br />
krydda med frö från<br />
spergel, lomme och<br />
bergssyra.<br />
Koka upp vatten och<br />
tillsätt matvete, köttet<br />
i bitar, löken och koka<br />
nästan mör.<strong>Till</strong>sätt<br />
rotfrukter och kryddor<br />
och koka färdigt.<br />
Färsk lax var <strong>för</strong>r, liksom färskt kött, en sorts<br />
festmat, som man mest bara unnade sig som en<br />
slags primör på v<strong>år</strong>kanten. En mycket stor del<br />
av lax- och sillfångsten saltade man ner i tunnor<br />
och sparade <strong>för</strong> kommande behov. Det allra<br />
mest omtyckta sättet att tillaga fisk <strong>för</strong> <strong>700</strong> <strong>år</strong><br />
<strong>sedan</strong> är fortfarande lika populärt, att steka på<br />
spett, halstra eller grilla över öppen eld.<br />
Olunnsoppa<br />
Det fornordiska<br />
namnet på makrill är<br />
olunn.<br />
1 l vatten eller mjölk<br />
½ tsk salt<br />
400 g makrill<br />
2 dl hackad gräslök<br />
2 dl svinmålla<br />
nässlor, syror<br />
Koka upp vatten/mjölk<br />
tillsätt örterna och<br />
makrillen. Sjud i 5 min<br />
tills fisken är kokt.<br />
Rovan nuvarande majrovan lär ha funnits redan<br />
på stenåldern. Att odla rovor var lagstadgat.<br />
Kålroten är en senare <strong>för</strong>eteelse som är<br />
släkt med gotlandsrovan. Med klosterväsendet<br />
spreds kunskaperna om hur man odlar och använder<br />
örtkryddor men också olika slags frön<br />
och plantor. Moroten, persiljerot och svartrot<br />
kom, liksom vitlök, purjolök och kålen till Halland<br />
genom munkarna och klostren.<br />
Långemyrsplättar<br />
100 g riven majrova<br />
100 g riven morot<br />
4 ägg<br />
6 dl mjölk<br />
3 dl mjöl (grahamsmjöl)<br />
1 tsk salt<br />
Vispa samman äggsmeten<br />
och blanda<br />
ner rotfrukterna,<br />
krydda. Grädda plättar<br />
av smeten och servera<br />
med lingon.<br />
Konsument<br />
39
Change language