7 PER ALBINSSON Lidköping Analfabeten Ett eko av lust från de ...

där vi tillsammans skulle möta båd´ Näcken,
häxa, bergakung och vättar.
Jag skyndade till honom på snabba ben,
men fann där inte något troll,
- jag fann en mossig sten”.
”Men, kära barn”, sa huldran med armen om min rygg,
”gör inte ensamhet i mörkan skog
att du kan känna oron eller skräcken?
Blir inte du från allt vad människor om oss berättar
för trollen varnad?
Och ändå kan du här hos mig, en usel packa,
känna dig så trygg?”
”Min mor och far de brukar säga
att skog och sjö och berg och fors
är någonting som ingen själv kan äga,
och om man så försöker göra
blir man av girigheten skrämd
och kan i skogen mycket ont få se och höra
och kan bli rädd för någon okänds hämnd.
Så troll och jättar,
älvor, huldra, vättar
i skog och berg och under jord
för mig är vänliga och goda
och de är mina vänner
precis som berg och sjö och skog.
Men det finns människor som jag känner
som är så onda som de troll
som de vill påstå finns i skogen
och som är farliga för dem
som vågar där i natt och mörker vandra.
När jag en gång blir man och inte mer kan se
dig, huldra, eller någon annan av ditt folk,
38