Erik Lundberg: Studies in Economic Instability ... - Ekonomisk Debatt
Erik Lundberg: Studies in Economic Instability ... - Ekonomisk Debatt
Erik Lundberg: Studies in Economic Instability ... - Ekonomisk Debatt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bokanmäln<strong>in</strong>gar<br />
<strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong>: <strong>Studies</strong> <strong>in</strong> <strong>Economic</strong><br />
<strong>Instability</strong> and Change<br />
SNS förlag, Stockholm 1995, 585 s.<br />
<strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong>: The Development of Swedish<br />
and Keynesian Macroeconomic Theory and<br />
its Impact on <strong>Economic</strong> Policy (Raffael<br />
Mattioli Lectures)<br />
Cambridge University Press, Cambridge 1996, 210 s.<br />
<strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> dog 1987 vid 80 års ålder. betslösheten brutto är över 12 procent av<br />
Vid hans bortgång befann sig Sverige i arbetskraften!<br />
början av en stark konjunkturuppgång, Den som hade förmånen att känna <strong>Erik</strong><br />
som skulle sluta i överhettn<strong>in</strong>g, <strong>in</strong>flation <strong>Lundberg</strong> saknar honom i den turbulens<br />
och reger<strong>in</strong>gskris. Vid den tiden hade den och dramatik som präglat den ekonomiska<br />
ekonomiska politiken börjat att läggas om. utveckl<strong>in</strong>gen och den ekonomiska politi-<br />
Den så kallade utlandslånenormen hade ken under det decennium som förflutit ef-<br />
<strong>in</strong>förts av dåvarande f<strong>in</strong>ansm<strong>in</strong>ister Kjell- ter hans bortgång.<br />
Olof Feldt. Staten skulle <strong>in</strong>te längre f<strong>in</strong>an- <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> älskade nämligen att<br />
siera bytesbalansunderskotten genom ut- analysera målkonflikter och dilemman.<br />
ländsk upplån<strong>in</strong>g. Syftet var att räntenivån Han skulle ha haft mycket stoff de senaste<br />
i Sverige skulle stiga, eftersom den privata tio åren. Genom det perspektiv han skulle<br />
sektorn – företag, <strong>in</strong>stitutioner och en- ha kunnat anlägga, skulle han ha berikat<br />
skilda hushåll – skulle stå för kapital<strong>in</strong>flö- debatten och brutit den konformitet som<br />
det. Räntedifferensen mot utlandet skulle präglar de nationalekonomer som nu är<br />
kompensera privata aktörer för devalve- aktiva debattörer. <strong>Lundberg</strong>s erfarenheter<br />
r<strong>in</strong>gsrisken, som var djupt <strong>in</strong>bäddad i de sträckte sig nämligen tillbaka till den pesamhällsekonomiska<br />
föreställn<strong>in</strong>garna. riod, som till s<strong>in</strong> allmänna politikupplägg-<br />
Avregler<strong>in</strong>garna hade <strong>in</strong>letts. De kulmi- n<strong>in</strong>g mycket liknar vår, 1920-talet med<br />
nerade 1989, genom slopandet av valuta- deflationskris, f<strong>in</strong>anspolitik <strong>in</strong>riktad på<br />
regler<strong>in</strong>gen. Kronan knöts 1991 till den så budgetbalans och med permanent arbets-<br />
kallade ECUn. Dessför<strong>in</strong>nan, i januari löshet.<br />
1991, hade f<strong>in</strong>ansm<strong>in</strong>istern skrivit i fi- <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> var engagerad i Studie-<br />
nansplanen att den ekonomiska politiken förbundet När<strong>in</strong>gsliv och Samhälle från<br />
skulle få en fundamentalt ny <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g, <strong>in</strong>- <strong>in</strong>stitutets bildande 1948. Redan från bör-<br />
flationsbekämpn<strong>in</strong>gen skulle prioriteras jan, vid mitten av 1970-talet, engagerade<br />
framför den fulla sysselsättn<strong>in</strong>gen. sig <strong>Lundberg</strong> i SNS Konjunkturråd som<br />
Där är vi nu, i ett samhälle med massar- han tillhörde ett tiotal år efter s<strong>in</strong> pensiobetslöshet<br />
och utan framtidstro, vid en ner<strong>in</strong>g.<br />
uppmätt <strong>in</strong>flationstakt på m<strong>in</strong>dre än en Under hela sitt liv skrev <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong><br />
procent om året. I mars 1997, när detta flitigt i olika tidskrifter och småskrifter.<br />
skrivs, uppvisar Sverige en <strong>in</strong>flationstakt Dessa är svåråtkomliga, till exempel Skan-<br />
på –0,4 procent i årstakt, samtidig som ar- d<strong>in</strong>aviska Enskilda Bankens Kvartals-<br />
384 <strong>Ekonomisk</strong> <strong>Debatt</strong> 1997, årg 25, nr 6
Bokanmäln<strong>in</strong>gar<br />
skrift. SNS förlag har samlat <strong>Erik</strong> Lund- Uppsatserna i SNS-volymen andas<br />
bergs smärre skrifter, tillsammans med ur- skepsis till matematiska modeller, sådana<br />
val ur hans större arbeten, i en omfattande som förknippas med namn som Solow,<br />
volym, <strong>Studies</strong> <strong>in</strong> <strong>Economic</strong> <strong>Instability</strong> Harrod, Domar och Kaldor. Dessa förfat-<br />
and Change. Boken <strong>in</strong>nehåller en efter- tare framstår <strong>in</strong>te idag som överdrivet maskrift<br />
av Rolf G.H. Henriksson med en tematiskt <strong>in</strong>riktade men <strong>Lundberg</strong> var kri-<br />
biografi över <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> och biblio- tisk till aggregationsnivån i deras tillväxt-<br />
grafi över <strong>Lundberg</strong>s skrifter.<br />
modeller och till def<strong>in</strong>itionen av begrepp<br />
Det är rimligen det långvariga engage- som ’’kapital’’ och ’’<strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar’’. Han<br />
manget i SNS som föranlett förbundet att var också skeptisk till raff<strong>in</strong>erade ekono-<br />
publicera den påkostade volymen med metriska modeller, även om jag själv uppsvåråtkomliga<br />
<strong>Lundberg</strong>-texter. SNS-bolevt hans fasc<strong>in</strong>ation <strong>in</strong>för politiksimuleken<br />
<strong>in</strong>nehåller artiklar om konjunkturför- r<strong>in</strong>gar, genomförda på stora makromodel-<br />
loppet, om stabiliser<strong>in</strong>gspolitik, metodstuler med hundratals ekvationer.<br />
dier, recensioner, biografiska uppsatser <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> första stora verk var rent<br />
och en del polemik.<br />
teoretiskt, avhandl<strong>in</strong>gen <strong>Studies</strong> <strong>in</strong> the<br />
En av de mest charmerande uppsatserna Theory of <strong>Economic</strong> Expansion. <strong>Lundberg</strong><br />
i SNS-volymen är ’’Report on My <strong>Studies</strong> försökte i avhandl<strong>in</strong>gen analysera den<br />
as a Rockefeller Fellow of <strong>Economic</strong>s’’. makroekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen som ett<br />
Det är en uppsats om <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong>s två dynamiskt förlopp över tiden. Hans räkår<br />
vid olika universitet i Amerikas Förenta neexempel utgjorde sekvensanalyser av<br />
Stater från hösten 1931 till hösten 1933. konjunkturförloppet, så att han mekaniskt<br />
<strong>Erik</strong> var då mellan 24 och 26 år gammal. räknade fram värden på ekonomiska stor-<br />
Med ungdomligt kritisk blick betraktar heter period för period i differensekvatiohan<br />
de etablerade professorerna. Han träf- ner. <strong>Lundberg</strong> presenterade däremot aldrig<br />
fade och studerade för storheter som Paul analytiska lösn<strong>in</strong>gar på s<strong>in</strong>a modeller.<br />
Douglas (Douglas i komb<strong>in</strong>ationen Det blev Paul Samuelson som analytiskt<br />
’’Cobb-Douglas’’), Henry Schultz, Frank skulle behandla <strong>Lundberg</strong>s modell, som<br />
Knight, Alv<strong>in</strong>g Hansen, W.C. Mitchell, <strong>in</strong>nehöll både accelleratorn och multipli-<br />
J.M. Clark, med flera av storheterna från katorn, men <strong>Lundberg</strong> var en vägvisare för<br />
1930-talet. både Samuelsons och John Hicks väl-<br />
Boken <strong>in</strong>nehåller också ett centralt utkända teoretiska arbeten. <strong>Lundberg</strong>s avdrag<br />
ur avhandl<strong>in</strong>gen <strong>Studies</strong> <strong>in</strong> the handl<strong>in</strong>g skänkte honom världsrykte bland<br />
Theory of <strong>Economic</strong> Expansion samt ar- akademiska ekonomer.<br />
tiklar ur <strong>Ekonomisk</strong> Tidskrift, The Econo- Mycket av <strong>Lundberg</strong>s analysansatser<br />
mic Journal, <strong>Ekonomisk</strong> <strong>Debatt</strong> och Skan- vilade på Böhm-Bawerks och Knut Wickd<strong>in</strong>aviska<br />
Enskilda Bankens Kvartals- sells kapitalteori. Konjunkturförlopp för-<br />
skrift. Den senare utkom också på engklarades bland annat av skillnaden mellan<br />
elska. Hela SNS-boken är skriven på eng- ’’produktionsperiodens längd’’ och ’’cir-<br />
elska. Texterna är i några fall översatta kulationsperioden för pengar’’. Relkapital<br />
men de flesta skrevs ursprungligen på eng- uppfattades väsentligen som tid. Genom<br />
elska.<br />
valet av ’’omvägsproduktion’’, genom att<br />
Redan i doktorsavhandl<strong>in</strong>gen framgår producera kapitalvaror som medel för att<br />
det, att <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> <strong>in</strong>te ville var bun- producera konsumtionsvaror, förlängdes<br />
den av någon särskild teoriskola. Han produktionsprocessens tidsåtgång och<br />
lekte med alternativa ansatser och visade ökade (i avtagande grad) produktionen.<br />
skepsis mot alltför abstrakt teori, även om Variationer i produktionsperiodens<br />
avhandl<strong>in</strong>gen <strong>in</strong>nehåller mycket abstrakt längd och cirkulationsperioden för pengar<br />
teori. (<strong>in</strong>versen av omloppshastigheten för<br />
<strong>Ekonomisk</strong> <strong>Debatt</strong> 1997, årg 25, nr 6 385
Bokanmäln<strong>in</strong>gar<br />
pengar) var byggstenar i 1930-talets kon- växte fram i samband med 1930-talskri-<br />
junkturteorier, liksom skillnaden mellan sen. Detta är ett huvudtema i Konjunkturer<br />
räntan på kreditmarknaden och realkapita- och ekonomisk politik.<br />
lets avkastn<strong>in</strong>g. <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> gjorde en Ett annat viktigt tema i detta rika verk<br />
<strong>in</strong>trängande analys av dessa ’’förkeyne- är regler<strong>in</strong>gsekonom<strong>in</strong> efter andra världssianska’’<br />
konjunkturteorier.<br />
kriget, lönebildn<strong>in</strong>gen under full syssel-<br />
Dessa teoriansatser, som var vanliga un- sättn<strong>in</strong>g och f<strong>in</strong>anspolitikens begräns-<br />
der mellankrigstiden – exempel är Hayeks n<strong>in</strong>gar och möjligheter. Konjunkturer och<br />
artikel i Econometrica 1934, ’’Capital and ekonomisk politik är full av alternativa<br />
Industrial Fluctuations’’ och D H Robert- analysuppslag. Boken användes i ett- och<br />
sons skrifter från det sena 1920-talet och tvåbetygsundervisn<strong>in</strong>gen i nationalekotidiga<br />
1930-talet – togs av daga genom nomi under 1950-talet och början av 1960-<br />
keynesianismens genombrott. Därför talet. Men boken är alldeles för avancerad<br />
känns också <strong>Lundberg</strong>s 1930-talsbok, den för studienivån ett och två betyg, utan att<br />
publicerades 1937, mer föråldrad än till vara tekniskt svår.<br />
exempel <strong>Erik</strong> L<strong>in</strong>dahls <strong>Studies</strong> <strong>in</strong> the 1961 publicerade <strong>Lundberg</strong> boken Pro-<br />
Theory of Money and Capital. Men, som duktivitet och räntabilitet, som behand-<br />
sagt, <strong>Lundberg</strong>s avhandl<strong>in</strong>g <strong>in</strong>nehöll lade kapitalavkastn<strong>in</strong>g, produktivitet och<br />
också en <strong>in</strong>trängande diskussion av den tillväxt. Hans sista rent vetenskapliga bok<br />
keynesianska modellen i General Theory. blev <strong>Instability</strong> and Growth från 1968 som<br />
<strong>Lundberg</strong>s avhandl<strong>in</strong>g är i långa är en komparativ studie av ekonomisk till-<br />
stycken en metodstudie, där äldre konväxt i en rad avancerade <strong>in</strong>dustriländer.<br />
junkturteori, byggd på Böhm-Bawerk och <strong>Lundberg</strong> fortsatte att skriva artiklar och<br />
Wicksell, bryts mot vid den tiden modern att redigera antologier. Ett par doktr<strong>in</strong>histeori,<br />
som lades fram av Stockholmsskol- toriska böcker publicerades på 1980-talet,<br />
ans ekonomer och i Keynes General <strong>Ekonomisk</strong>a kriser förr och nu, [1983],<br />
Theory men även i A Treatise on Money<br />
från 1930. <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> tillhörde knap-<br />
samt Kriserna och ekonomerna, [1984].<br />
past någon annan skolbildn<strong>in</strong>g än den att<br />
han var en sann liberal.<br />
Klarsyn om ’’svenska<br />
modellen’’<br />
Konjunkturanalys<br />
<strong>Lundberg</strong>s klarsyn och känsla för samhällsekonomiska<br />
problem illustreras av<br />
Det stora empiriska verk, som de flesta uppsatsen ’’The Rise and Fall of the Sweäldre<br />
ekonomer i dag har haft som <strong>in</strong>tro- dish Model’’, som är omtryckt i SNS-boduktion<br />
till nationlekonomistudierna och ken. Den skrevs 1981, långt <strong>in</strong>nan begrav-<br />
växt upp med, Konjunkturer och ekono- n<strong>in</strong>gar av ’’Den svenska modellen’’ bör-<br />
misk politik från 1953, är representerat i jade bli en vanlig sysselsättn<strong>in</strong>g bland<br />
SNS-utgåvan med ett långt utdrag. Denna samhällsvetare. Inte mycket av substans<br />
bok behandlar bland annat övergången har lagts till <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong>s analys under<br />
från ekonomisk liberalism till en aktiv roll de 15 år som gått, trots att defekterna <strong>in</strong>te<br />
för staten som regulator av den ekono- alls var lika tydliga i början av 1980-talet<br />
miska aktiviteten och med ett ansvar för som de skulle bli senare.<br />
den fulla sysselsättn<strong>in</strong>gen.<br />
SNS-boken <strong>in</strong>nehåller en rad recensio-<br />
Penn<strong>in</strong>gpolitiken under 1920-talet var ner, bl a av den så kallade Beveridge-rap<strong>in</strong>riktad<br />
på låg <strong>in</strong>flation. De ekonomiska porten, som spelade stor roll för efter-<br />
klyftorna var stora. F<strong>in</strong>anspolitiken hade krigstidens ekonomiska politik, av<br />
varken fördeln<strong>in</strong>gspolitiska eller stabilise- Schumpeters The Future of Capitalism<br />
r<strong>in</strong>gspolitiska uppgifter. Dessa uppgifter och av Assar L<strong>in</strong>dbecks doktorsavhand-<br />
386 <strong>Ekonomisk</strong> <strong>Debatt</strong> 1997, årg 25, nr 6
Bokanmäln<strong>in</strong>gar<br />
l<strong>in</strong>g, för att nämna några böcker. Sista av- <strong>Lundberg</strong> diskuterar underutnyttjandet<br />
deln<strong>in</strong>gen i boken <strong>in</strong>nehåller biografiska av produktionsresurserna under slutet av<br />
noter om ekonomer som Gustav Cassel, 1970-talet. Likheterna med problemen un-<br />
Gunnar Myrdal, Bertil Ohl<strong>in</strong> och Ingvar der 1990-talet är framträdande. Det är bara<br />
Svennilson, ekonomer som <strong>Lundberg</strong> det att problemen har blivit så mycket mer<br />
hade känt personligen som lärare eller kol- extrema nu än för 20 år sedan. Även då<br />
legor. diskuterades prioriter<strong>in</strong>g av <strong>in</strong>flationsbekämpn<strong>in</strong>gen,<br />
utbudspolitik och målkon-<br />
En postum lyxutgåva<br />
flikter, när det gäller sysselsättn<strong>in</strong>g, effektivitet,<br />
fördeln<strong>in</strong>g och trygghet.<br />
Ytterligare en bok av <strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong> har Jag kan <strong>in</strong>te underlåta att citera <strong>Erik</strong><br />
nyligen utkommit. Det är en påkostad vo- <strong>Lundberg</strong>s omdöme om utbudspolitiken<br />
lym på Cambridge University Press, The under 1970-talets slut, från slutet av den<br />
Development of Swedish and Keynesian fjärde Matteoli-föreläsn<strong>in</strong>gen:<br />
Macroeconomic Theory and its Impact on ’’I, together with some old-fashioned,<br />
<strong>Economic</strong> Policy. Det är fråga om en eko- but progressive, economists, like to em-<br />
nomisk och <strong>in</strong>tellektuell historia från phasize that the concerns of Keynes and<br />
första världskriget till början av 1980-ta- the Stockholm School are not dead. It is<br />
let. Föreläsn<strong>in</strong>garna omspänner i stort sett not enough to cut public expenditure and<br />
<strong>Erik</strong> <strong>Lundberg</strong>s eget liv som student, fors- save more, as the younger generation of li-<br />
kare och ekonomiprofessor.<br />
beral Swedish economists seems to th<strong>in</strong>k.<br />
Föreläsn<strong>in</strong>garna följs av en diskussion The resources that are freed <strong>in</strong> the process<br />
med italienska ekonomer. Sista delen av must f<strong>in</strong>d productive employment <strong>in</strong> an ex-<br />
boken <strong>in</strong>nehåller en biografi av <strong>Erik</strong> Lund- pand<strong>in</strong>g economy and be matched by <strong>in</strong>-<br />
berg och hans bibliografi, skriven av Rolf creas<strong>in</strong>g aggregate demand. [...] The<br />
G.H. Henriksson. whole world is suffer<strong>in</strong>g from the great evil<br />
Utgångspunkten i <strong>Lundberg</strong>s föreläs- of underutilized resources, high under-emn<strong>in</strong>gar<br />
är Knut Wicksells och Gustav Cas- ployment and poverty. In this context,<br />
sels syn på efterkrigstidens ekonomiska there is need for a global Keynesian app-<br />
problem på 1920-talet och Stockholms- roach. The high unemployment rates <strong>in</strong> the<br />
skolans brytn<strong>in</strong>g med ’’de gamle’’. Det OECD countries, which are at the root of<br />
f<strong>in</strong>ns <strong>in</strong>te mycket nytt för en svensk eko- the imm<strong>in</strong>ent dangers of protectionism,<br />
nom, som någorlunda väl känner vårt are ultimately the effects of too low a level<br />
lands ekonomiska historia och doktr<strong>in</strong>hi- of effective demand.’’ (Sid 84.)<br />
storia, men på vanligt lundbergskt vis<br />
blandas teoretiska diskussioner med de<br />
Detta skrev <strong>Erik</strong> 1981.<br />
praktiska problem som mötte ekonomerna Docent VILLY BERGSTRÖM<br />
under mellankrigstiden.<br />
Den gynnsamma ekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen<br />
under de första decennierna efter<br />
andra världskriget är <strong>in</strong>te ett lika <strong>in</strong>tressant<br />
objekt för <strong>Lundberg</strong> i dessa föreläsn<strong>in</strong>gar,<br />
som problemen i svensk ekonomi på<br />
1970-talet och den <strong>in</strong>tellektuella brytn<strong>in</strong>gen<br />
med keynesianismen, först bland<br />
ekonomerna, senare bland politikerna, och<br />
framväxten av den ’’nya klassiska makroteor<strong>in</strong>’’<br />
med beton<strong>in</strong>g av utbudssidan och<br />
en normbunden ekonomisk politik.<br />
Dala-Demokraten<br />
<strong>Ekonomisk</strong> <strong>Debatt</strong> 1997, årg 25, nr 6 387