Vision, mål och delmål - Stockholms universitetsbibliotek

Stockholms universitetsbibliotek

Innehåll

Överbibliotekariens inledning 

Den snabba utvecklingen inom den vetenskapliga informationsförsörjningen kräver ett 

medvetet förhållningssätt och en långsiktig planering. Den omgivande kartan förändras 

ständigt och användarnas förväntningar på litteratur, service och information är höga. 

Bibliotekets utveckling är av central betydelse för universitetets kärnverksamheter 

utbildning och forskning, då dessa förutsätter en väl fungerande informationsförsörjning. 

Likaså måste bibliotekets roll som studiemiljö och mötesplats för studenter värnas. 

Lokalerna ska vara attraktiva och spegla ett universitet som har som vision att vara 

nationellt ledande. De områden som kräver särskild fokusering under de närmaste fem åren 

är därför dels en tydligare övergång till digitala resurser och digital service, dels utveckling 

och omstrukturering av bibliotekslokalerna. 

Biblioteksstyrelsen gav i december 2005 biblioteket i uppdrag att sammanställa en långsiktig 

plan för perioden 2007-2011. Planen skulle uppdateras vartannat år. Föreliggande plan 

avser perioden 2010-2014 och anger bibliotekets huvudriktning. Avsikten är också att 

planen ska ge bibliotekets medarbetare en helhetsbild och ett stöd i arbetet. För kontinuerlig 

uppföljning och avstämning görs verksamhetsplaner varje år. 

Catarina Ericson-Roos

Vision för Stockholms universitet 

Vision för Stockholms universitet 

År 2015 skall utbildning och forskning vid flertalet av universitetets 

institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt 

framstående ställning. 

Vision för Stockholms universitetsbibliotek 

Stockholms universitetsbibliotek ska vara ett levande gränssnitt 

mellan den samlade vetenskapliga kunskapen och universitetets 

studenter, lärare och forskare för att tillgodose ett föränderligt 

informationsbehov. 

Utvecklingen av verksamhetens grundpelare – vetenskaplig 

informationsförsörjning, vetenskaplig kommunikation, 

informationskompetens och lärandemiljö – ska präglas av 

gränslöshet och hållbarhet, 

innovation och kreativitet, 

användarfokus och enkelhet. 

Övergripande mål för Stockholms universitetsbibliotek 

Den vetenskapliga informationsförsörjningen skall bidra till en effektivisering 

och kvalitetshöjning i forskning och utbildning.

Bakgrund 

Biblioteket är studenternas arbetsplats, mötesplats och lärmiljö. Här är den fysiska miljön 

lika väsentlig som webben som mötesplats och servicefunktion. Det optimala biblioteket 

innebär för studenter generösa öppettider, tysta studieplatser, utrymmen för samtal och 

frågor, grupprum och datorer, kvalificerad information och handledning samt databaser, 

kursböcker och annan litteratur som är nödvändig för studierna. 

Biblioteket är också forskarnas och lärarnas. Här skiljer sig användningen mellan olika 

fakulteter och ämnesområden. För naturvetare är det digitala biblioteket viktigare än det 

fysiska medan forskare inom humaniora oftare har behov av tryckta böcker. De 

elektroniska resurserna utnyttjas i allt högre grad och mycket av biblioteksstödet sker via 

webbplatsen. Genom nyhetsbrev, riktad information direkt till institutioner och personligt 

kontaktarbete försöker biblioteket anpassa service och utbud efter forskarnas behov. 

De elektroniska resurserna dominerar utbudet av litteratur räknat i del av budget. Samtidigt 

är det traditionella biblioteket med den tryckta litteraturen och den fysiska miljön 

fortfarande mycket viktigt. Ett stort bibliotek består av flöden: elektroniska, fysiska och 

mänskliga. Stora mängder av elektroniska resurser ska förvärvas, struktureras och göras lätt 

tillgängliga. Böcker ska köpas in, katalogiseras, lånas ut, lämnas tillbaka och ställas upp på 

hyllor (ca 700 återlämnade böcker per dag). Närmare 5000 personer besöker biblioteket 

dagligen och ännu fler använder webbplatsen. 

Biblioteket har också uppgiften att vara en informationsresurs för det omgivande samhället 

och för det livslånga lärandet. Detta innebär att det måste vara öppet och tillgängligt även 

för andra utanför universitetet.

Huvudprocessen samlingsuppbyggnad 

”Upphandling och inköp av vetenskapliga informationsresurser, tryckta och 

elektroniska, samt avtal för åtkomst till dessa ska göras ur ett universitetsgemensamt 

helhetsperspektiv och vara ekonomiskt effektiva.” 

”Tillgången till digitala litteraturresurser och tjänster ska öka.” 

Ur Långsiktig plan för Stockholms universitet 2010-2014 

Biblioteket ska förvärva elektronisk och tryckt litteratur för att på bästa sätt stödja 

forskning och undervisning vid Stockholms universitet. En övergripande förvärvspolicy 

bestämmer den generella inriktningen och allmänna ambitionsnivån medan förvärvet för 

enskilda ämnen beskrivs i mer detaljerade ämnesplaner. Policyn ska omarbetas och anpassas 

tydligare efter användningen inom olika ämnesområden. Förvärvsarbetet utförs i samverkan 

med institutionerna. Genom lagen om pliktleveranser får biblioteket ett exemplar av allt 

svenskt tryck. Vad som behålls av detta material styrs av samma principer som för övrigt 

förvärv, dvs av utbildningens och forskningens behov. 

Det elektroniska materialet utgjorde år 2009 80% av den totala förvärvsbudgeten. Den 

tryckta boken är emellertid fortfarande viktig för många forskare och lever sida vid sida 

med den elektroniska versionen. Förbättrade handdatorer, läsplattor, elektroniskt papper 

etc kan innebära att e-boken ökar i popularitet och båda utgivningsformerna måste därför 

bevakas. 

Detta gäller särskilt kurslitteratur där biblioteket köper ett mindre antal exemplar av varje 

titel. Biblioteket bör arbeta för att informera institutionerna om möjligheterna att använda 

elektroniskt tillgängligt material av olika slag i sina kurser. Detta skulle förbättra 

studiesituationen (och ekonomin) för studenterna markant. 

Förvärv av elektroniska arkiv av äldre tidskriftsårgångar måste prioriteras då dessa ger en 

helt annan tillgänglighet än de tryckta sviterna. Forskare accepterar i många lägen inte 

längre den tryckta tidskriften. Övergången till enbart elektroniska tidskrifter ska fortsätta 

och beståndet av tryckta tidskrifter minskas ytterligare. 

Genom förvärvssamverkan mellan olika Stockholmsbibliotek kan forskare och studenter ges 

bättre och bredare tillgång till vetenskaplig litteratur. 

Den totala omfattningen av bibliotekets förvärv ska öka under perioden med fokus 

på digitala resurser. 

Upprätta ny övergripande plan för förvärv av tryckta monografier genom analys av 

utlån och användning inom olika ämnesområden.

Institutionerna ska engageras för att öka användningen av e-böcker och öppna 

texter på nätet som kurslitteratur. 

Beståndet av tryckta tidskrifter ska minska till ett minimum. 

Det tryckta förvärvet ska baseras på användarstudier samt förvärvssamarbete med 

andra bibliotek i Stockholm där detta är möjligt. 

De elektroniska samlingarna är tillgängliga på bibliotekets webbplats och kan nås dygnet 

runt både på och utanför campus. Bibliotekets tryckta samlingar är placerade på 

huvudbiblioteket samt på ett antal filialbibliotek. På huvudbiblioteket är den mest använda 

litteraturen uppställd i de publika lokalerna. Större delen av samlingarna är dock placerad i 

magasin, varifrån hämtningar sker dagligen. Kontinuerlig analys av användningen av 

samlingarna är nödvändig för att omstrukturera så att det mest använda materialet görs 

tillgängligt i de öppna hyllorna. I samband med övergång till Dewey klassifikationssystem 

måste också en översyn och förenkling göras av uppställningsstrukturen. 

Under perioden kommer JMK-, Asien- och Lärumbiblioteken med sammanlagt ca 4 000 

hyllmeter att flytta in i huvudbiblioteket. Ca 1 500 av dessa bör placeras i de öppna 

samlingarna. Här är tillväxtytan endast ca 140 meter (ca 3 400 meter i magasinen). En 

genomgripande gallring motsvarande ca 1 500 hyllmeter måste därför genomföras på 

huvudbiblioteket och på de berörda filialbiblioteken. Härutöver måste plats skapas för 

tillväxt fram till dess yta frigörs i samband med flytt till Albano. 

Plats ska skapas för tillkommande samlingar genom omfattande gallringar av böcker 

och tryckta tidskrifter. 

Den litteratur som används mest frekvent ska om möjligt göras tillgänglig på öppna 

hyllor genom omstrukturering av samlingarna. 

Hitta former för förenkling av uppställning av tryckta böcker i samband med arbetet 

med övergång till Dewey klassifikationssystem 2011.

Huvudprocessen tillgängliggörande 

Bibliotekets resurser ska vara enkelt åtkomliga och kunna nås via ett gränssnitt. 

Bibliotekens klassiska roll – att göra information tillgänglig – handlar om att 

registrera/katalogisera, klassificera/indexera och tillgängliggöra de vetenskapliga 

informationsresurserna i tryckt och elektronisk form. För elektroniska resurser görs i de 

flesta fall maskinella inläsningar. För tryckt material är strävan att uppnå största möjliga 

automatisering så att övertagande av katalogposter kan göras med ett minimum av 

manuella insatser. Övergången till det internationella klassifikationssystemet Dewey 

Decimal Classification år 2011 kommer att förenkla rutinerna ytterligare. Genom ett 

pågående arbete med att integrera Librisbasen i den lokala bibliotekskatalogen Substansen 

kommer användaren att i början av 2010 få tillgång till allt elektroniskt material via ett 

sökgränssnitt. 

Delar av bibliotekets samlingar är inte registrerade i Substansen och därmed svåråtkomliga 

och underutnyttjade. Att göra dessa dolda och i vissa fall unika samlingar tillgängliga 

genom retrospektiv katalogisering eller att med metoden ”collection mapping” beskriva 

dem är ett verksamhetsmål under de närmaste åren. 

Biblioteket deltar i projekt med inriktning mot Open Educational Resources (OER) för att 

kunna bidra med katalogisering och strukturering av sådana resurser. 

Katalogiseringsarbetet ska utföras med största möjliga automatisering. 

Nationellt samarbete som syftar till rationaliseringar ska utnyttjas i möjligaste mån. 

De tryckta samlingar som endast finns tillgängliga i kortkatalog lyfts fram genom 

katalogisering, beskrivs enligt modellen ”colledtion mapping” eller gallras. 

För tillgängliggörande av e-tidskrifter och databaser är biblioteket med i det nationella 

konsortiet Samsök med SFX, en portal och länkningsserver som samlar det elektroniska 

materialet på en plats samt möjliggör samsökning i flera databaser med länkning direkt till 

fulltexten. Det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra e-resurser måste bygga på 

elektroniska flöden mellan olika källor och att antalet manuella registreringar minimeras. 

Gränssnitten ska vara anpassade så att de är lättförståeliga för kunden. För att 

kvalitetssäkra e-resurserna är det av hög vikt att vidareutveckla bibliotekets administrativa 

system för dessa.

De administrativa verktygen för e-resurser ska vidareutvecklas för att stödja ett 

effektivt och rationellt arbetssätt. 

E-jourens roll som administrativt nav för kommunikation kring e-resurser ska 

stärkas. 

Användningen av e-resurser ska öka genom ny funktionalitet och marknadsföring. 

Största möjliga nytta av bibliotekets e-resurser ska uppnås genom utökat arbete med 

uppföljning av användningen och genom tillämpning av bibliometriska metoder. 

Bibliotekets arbete med elektronisk publicering och arkivering av avhandlingar stödjer 

universitetets mål att öka internationaliseringen. Spridningen underlättas av att DiVA, 

universitetets institutionella arkiv, kan sökas med exempelvis Scirus.com, Oaister.org och 

Google Scholar. Posterna förs per automatik över till Libris och dokumenten 

långtidsarkiveras vid Kungliga biblioteket. 

Avhandlingar bör ”i den mån hinder inte föreligger” publiceras i elektronisk form i DiVA. 

Universitetets forskare bör också ”sträva efter att publicera artiklar i fritt tillgängliga och 

kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter (Open Access Journals) när lämpliga sådana 

existerar” och även göra en kopia tillgänglig i DiVA (citaten ur Långsiktig plan för 

Stockholms universitet 2010-2014). 

Allt publiceringsarbete inklusive uppsatspublicering sker vid institutionerna. 

Vetenskapsrådet kräver att det som publiceras som resultat av finansiering från rådet ska 

vara Open Access. Det är därför av stor vikt att biblioteket tillhandahåller enkla formulär 

och vidareutvecklar funktionsstöd på webben liksom andra IT-verktyg så att alla 

publiceringsrutiner upplevs som smidiga. 

Ur DiVA hämtas den årliga statistikuppföljningen av universitetets publiceringar samt 

underlag för bibliometriska analyser. DiVA ska utgöra en kvalitetsgranskad källa över 

universitetets forskning. Då statistik och bibliometriska analyser blir allt viktigare för 

utvärderingen av universitetets forskning är det nödvändigt att innehållet i databasen är av 

hög kvalitet. Biblioteket ska stödja detta arbete genom bibliografisk granskning av posterna. 

Stödet till institutioner och doktorander utvecklas kontinuerligt så att merparten av 

avhandlingar och andra publikationstyper publiceras digitalt. 

Rutinerna för elektronisk publicering liksom för registrering av universitetets 

publikationer vidareutvecklas så att de upplevs som enkla och rationella för 

doktorander och forskare. 

Biblioteket ska stödja universitetets mål om publicering Open Access genom 

informationsinsatser om tillvägagångssätt. 

Utveckla former för kvalitetsgranskning av bibliografiska poster i DiVA.

För att öka tillgängligheten pågår runt om i världen olika digitaliseringsprojekt av både 

äldre och nyare litteratur. Stockholms universitetsbibliotek bör i samarbete med Kungl. 

biblioteket och andra bibliotek bidra till att viktiga samlingar görs digitalt tillgängliga. En 

digitaliseringsrobot kommer att upphandlas 2010 med medel från Marianne och Marcus 

Wallenbergs stiftelse och målet är därefter att hitta finansieringsformer för de personella 

resurser som krävs för att arbetet ska komma igång. 

I biblioteket finns den i särklass största samlingen i Sverige av äldre naturvetenskaplig 

litteratur (deposition från Kungl. Vetenskapsakademins bibliotek, KVAB). Denna litteratur 

kan endast läsas vid personligt besök på biblioteket, den kräver mycket varsam hantering 

och den betingar stora vetenskapliga och ekonomiska värden. Delar av KVAB:s samlingar 

bör därför under perioden digitaliseras för att skapa bättre tillgänglighet nationellt och 

internationellt och för att skydda materialet. 

Härutöver finns äldre samlingar inom juridik som genom digitalisering skulle effektivisera 

tillgången till viktigt och svårtillgängligt kursmaterial. En analys av vilka fler äldre 

samlingar vid biblioteket som kan digitaliseras (och där inte upphovsrättliga hinder 

föreligger) ska göras och en plan för framtida digitaliseringsarbete upprättas. Arbetet med 

att hitta finansieringsformer ska fortsätta. 

En plan ska upprättas för framtida digitaliseringsarbete. 

Arbetet med att hitta finansieringsformer för digitalisering ska fortsätta. 

Delar av Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar bör digitaliseras. 

Äldre material som används som kurslitteratur inom juridik bör digitaliseras.

Huvudprocessen informationssökning 

Biblioteket ska ge professionell service och informationsstöd till universitetets olika 

målgrupper präglad av hög tillgänglighet både digital och fysiskt. 

Den årliga statistiken har under de senaste åren visat en ökning av besökarantalet på 

webben. Likaså har nedladdningen av digitalt material ökat medan antalet utlån av tryckta 

böcker ligger kvar på samma nivå. Fokus är på väg att skifta från tryckt material till digitala 

medier och tjänster. De flesta biblioteksärenden kan utföras via www.sub.su.se och 

vidareutvecklingen av servicen på webben är en viktig och nödvändig del av bibliotekets 

service till studenter, lärare och forskare. Webbfunktionerna måste göras mer interaktiva för 

att kunna möta framförallt studenter på deras egen planhalva. Med snabbheten i den 

digitala världen ökar också förväntan på att den fysiska servicen och teknikstödet ska vara 

lika effektivt. Detta gäller särskilt forskare där service och stöd kontinuerligt måste anpassas 

och utvecklas efter olika behov. 

Biblioteket ska vara den tvärvetenskapliga mötesplatsen liksom den stödjande och kreativa 

lärmiljön. Läsplatser och arbetsplatser liksom servicepunkter för personlig hjälp och 

information finns på huvudbiblioteket och på filialbiblioteken. Samarbetet mellan 

biblioteksenheterna måste vara väl fungerande. En fortsatt utveckling av självservice och 

teknikstöd som höjer kvaliteten på servicen är nödvändig. Vidareutveckling av de 

möjligheter som RFID-chips och sorterande återlämningsmaskiner ger är ett led i detta. 

Fokus i mötet med kunden måste ligga på en bred generalistkunskap och på pedagogisk och 

kommunikativ förmåga. Olika målgrupper har olika behov vilket ska beaktas genom 

differentierad service digitalt och fysiskt. Universitetets geografiska utbredning och de 

problem med tillgänglighet detta skapar ska också beaktas genom fysiska eller digitala 

leveranser av material. 

Utvecklingen av självservice och tekniska lösningar ska fortsätta. Teknik-, mobil- 

och webbservicefunktioner ska stödja utvecklingen mot optimal effektivitet och 

tillgänglighet. 

Digital teknik (bloggar, wikis, sociala media etc.) ska utnyttjas för att öka 

interaktiviteten och kundens möjligheter att själv anpassa bibliotekets e-tjänster. 

Särskild service till forskare ska utvecklas så att biblioteket upplevs som ett 

lättillgängligt och kompetent infrastrukturellt stöd. 

Filialbiblioteken ska vidareutveckla samverkan sinsemellan liksom med 

huvudbiblioteket.

Med hjälp av digitala kurser erbjuder biblioteket studenter grundläggande kunskaper i hur 

man söker i och använder kataloger, databaser och nätet. Utöver detta ges kurser på olika 

nivåer i fördjupad informationshantering. De senare är avgiftsbelagda för institutionerna. 

Efterfrågan ökar kontinuerligt och många institutioner har lagt in obligatoriska moment 

liksom lärandemål för informationskompetens i sina kurser och kursplaner. Bibliotekets 

stöd är viktigt för att kunna uppnå universitetets mål angående ”förmågan att söka, kritiskt 

granska och hantera vetenskaplig information”. 

Utvecklingen av e-learning i det flexibla lärandet både för campus- och distansstudenter kan 

förväntas öka. Det innebär att biblioteket också måste ta fram kursdelar och lärobjekt 

tillsammans med lärare och institutioner att använda i gemensamma plattformar. 

Digitala kurser i fördjupad informationshantering ska utvecklas och erbjudas 

institutionerna för att kunna integreras i ämneskurser. 

Alla institutioner erbjuds möjligheter att köpa lärarledda kurser i fördjupad 

informationshantering. 

Alla fakulteter erbjuds möjligheter att köpa särskild utbildning i 

informationshantering för doktorander (jfr universitetets mål att alla doktorander 

ska erbjudas detta). 

Lärare erbjuds korta seminarier i syfte att öka kunskapen om 

informationskompetnes och om vilka kurser som biblioteket säljer. 

Huvudbiblioteket var arkitektoniskt banbrytande när det invigdes för 27 år sedan med sina 

öppna samlingar och studie- och läsplatser i ljusa och luftiga rum med mycket glas och 

närhet till naturen. Arkitekten Ralph Erskines vision var att lokalen skulle kännas som ett 

vardagsrum där besökarna lockades att slå sig ner i sköna soffor och fåtöljer och 

atmosfären skulle kännas lättsam. 

Sedan mitten av 1990-talet har besökarnas behov och beteenden förändrats. Den tekniska 

utvecklingen har lett till att ett stort antal datorer och annan teknisk utrustning nu finns i 

lokalerna. Behovet för forskare att använda huvudbiblioteket som arbetsplats har minskat 

på grund av att stora delar av de vetenskapliga informationsresurserna nås via nätet. 

Besökarnas behov har blivit fler och mer diversifierade än tidigare. Behovet att avgränsa 

delar för olika ändamål har därmed ökat (tysta läsplatser, grupprum och miljöer som tillåter 

samtal, avskilda platser för forskare/lärare, undervisningslokaler). Den framtida 

dimensioneringen av ytor för studieplatser måste därför ställas mot behovet av öppna 

boksamlingar. Detta är nyckelfrågor som måste lösas inom de närmaste åren, inte minst för 

att studenternas tillgång till studieplatser och datorer finns med som ett mål i universitetets 

långsiktiga plan. En estetisk utmaning blir att förvalta Erskines intentioner utan att för den 

skull konservera biblioteksmiljön.

Under perioden måste planering av bibliotekslokaler göras i nära samverkan med 

universitetets lokalplanering. En samlande biblioteksenhet ska byggas i Albano för 

ekonomiämnena, matematik, statistik, statskunskap och socialt arbete. Lärum-, JMK- och 

Asienbiblioteken planeras flytta in i nuvarande huvudbibliotek. Övriga filialbibliotek på 

Frescatiområdet samordnas verksamhetsmässigt och så långt möjligt även lokalmässigt. 

Under perioden bör biblioteket renoveras och byggas om för att modernisera 

studiemiljöerna, bättre anpassa till studenternas behov och för att mer effektivt utnyttja 

befintliga lokaler. 

Huvudbiblioteket på Frescati renoveras, utvecklas och anpassas efter nya behov och 

arbetssätt. 

Antalet filialbibliotek ska minska under perioden och en koncentration till färre 

biblioteksenheter uppnås.

Stödprocesserna Administration och IT 

Bibliotekets administration och IT-funktion ska vara i framkant inom utvecklingen när 

det gäller IT och administration för att på bästa sätt stödja bibliotekets 

kärnverksamheter och de behov som uppkommer inom de nya arbetsformerna. Syftet 

är att hela tiden kunna erbjuda möjligheter att förenkla, effektivisera och underlätta 

nya arbetssätt inom biblioteket. Administrationen och IT-funktionen ska stå för 

expertkunskapen inom sina verksamhetsområden. 

Stödprocessen kvalitetsarbete 

Kvalitetsarbetet ska leda till att rätt saker prioriteras för att uppnå bibliotekets vision. 

Det ska utveckla och förbättra verksamheten så att biblioteket erbjuder effektiv och 

professionell biblioteksservice med jämn kvalitet. 

Bibliotekets stöd i olika former till undervisning och forskning utgör i sig en 

kvalitetsfaktor vid universitetet (jfr Långsiktig plan 2009-2013 för Stockholms universitet: 

”Den vetenskapliga informationsförsörjningen ska bidra till en effektivisering och 

kvalitetshöjning i forskning och utbildning”). 

Bibliotekets eget kvalitetsarbete är en integrerad del av planering och uppföljning av 

verksamheten. Varje år formuleras en verksamhetsplan med fokusområden och 

prioriteringar utifrån vision och långsiktig plan. Verksamhetsplanen följs upp och 

redovisas övergripande i verksamhetsberättelsen. Härutöver görs uppföljning genom 

statistik, nyckeltal, processmätningar samt enkät- och stickprovsundersökningar. Fokus i 

det strukturerade kvalitetsarbetet ligger på kundperspektivet, på det processorienterade 

arbetssättet samt på utvärdering och analys av olika delar av bibliotekets verksamhet. 

Att arbeta processinriktat är ett sätt att bedriva ett ständigt förändrings- och 

förbättringsarbete med fokusering på kunden, på arbetsflödet genom hela verksamheten 

och på de värdeskapande delarna av arbetet. Arbetssättet medför ett bättre 

helhetstänkande och förståelse för sammanhangen och leder till en positiv utveckling av 

bibliotekets organisation.

Det processinriktade arbetssättet ska kontinuerligt utvecklas inom hela 

organisationen. 

Större fokus ska läggas på nyttovärdering av bibliotekets verksamhet genom analys 

av användning, statistik, nyckeltal och genom användarundersökningar. 

Analyser enligt den norska modellen för analys av publiceringsverksamhet ska utföras 

årligen. För de naturvetenskapliga institutionerna samt vissa samhällsvetenskapliga 

institutioner ska citeringsanalyser utföras gällande fältnormerad citeringsgrad och 

indikatorn Top-5%. Analyserna ska påbörjas under 2010. 

Bibliometriska analyser enligt den norska modellen ska genomföras årligen. 

Citeringsanalyser ska genomföras inom de vetenskapsområden där detta är lämpligt. 

Universitetets mål att ”attraktiva anställnings- och arbetsvillkor” ska erbjudas ”för att 

universitetet skall kunna konkurrera om kompetent arbetskraft” gäller i hög grad för 

biblioteket. Kraven på nya kunskaper och kompetenser ökar i takt med den förändrade 

rollen för bibliotek och informationsförsörjning. 

De strategiska kompetensbehoven handlar framförallt om informationsteknisk och 

pedagogisk kompetens för att biblioteket ska kunna vara det levande gränssnittet mellan 

bibliotekets användare och den samlade vetenskapliga kunskapen. Särskilt fokus ska ligga 

på kommunikation och interaktion med bibliotekets användare, på webb, teknik- och 

systemkompetens, på kunskaper i att strukturera och hantera elektroniskt material samt 

på ledarskap och medarbetarskap. Behovet av ny kunskap liksom behovet av överföring av 

kunskaper i samband med pensioneringar ska kontinuerligt uppmärksammas. 

Mycket få nyrekryteringar kommer att kunna göras under de närmaste åren av 

ekonomiska skäl. Ett maximalt utnyttjande av den samlade kompetensen inom biblioteket 

är därför nödvändigt liksom fokuserade satsningar på kompetensutveckling. 

Chefsförsörjning och utveckling av ledarskapsfrågorna är också en fråga med koppling till 

generationsväxlingen. Det pågående arbetet med att få fram bra ledare för framtiden 

fortsätter genom utbildningsinsatser och möjligheter att pröva ledarroller. 1 

En god organisation kräver också en medvetenhet om medarbetarskapsrollen för att kunna 

skapa den kreativa miljö som krävs för framtida utveckling. 

1 Ur universitetets långsiktiga plan: ”Nyrekryteringar skall planeras och genomföras på sätt som 

skapar förutsättningar för en smidig generationsväxling de kommande åren” samt ”De anställda ska 

ges möjlighet till kompetensutveckling i syfte att vidga rekryteringsbasen för ledande befattningar”

Ett aktivt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för god personalutveckling och för detta 

arbete finns en särskild policy. 

Utveckla organisationskulturen genom fortsatta utbildningsinsatser i lösningsinriktat 

arbetssätt och medvetet medarbetarskap. 

Möjligheter till utveckling av ledarkompetens ska erbjudas i olika former 

Kompetensutveckling samt överföring av kunskaper i samband med pensioneringar 

ska tydligt fokuseras kring bibliotekets framtida behov. 

Samarbetet med institutioner, fakulteter och övriga enheter på universitetet 2 

struktureras 

och koncentreras kring sådana insatser som är värdeskapande för studenter, forskare och 

lärare. 

Samarbetet med UPC, Studentavdelningen och med Avdelningen för IT och media bör 

utvecklas, gärna baserat på processkartläggningar, för att stödja den studentorienterade 

delen av bibliotekets verksamhet. 

Strategiskt samarbete med andra bibliotek, regionalt och nationellt, vidareutvecklas. Det 

planerade närmare samarbetet mellan KTH och KI måste särskilt uppmärksammas. Här 

kan finnas möjligheter till samordnade lösningar som är kvalitetshöjande för studenter och 

forskare och som också kan ge rationaliseringsvinster. 

Utvecklingen på IT-sidan gör det möjligt att i allt högre grad samordna och samutnyttja 

resurser. Denna utveckling gäller regionalt (ex: humaniora samarbetet i Stockholm, 

samarbetet med Stockholms Stadsbibliotek, bibliotekssamarbete inom SUUN 3 

), nationellt 

(ex: Kungliga bibliotekets samordnande roll inom vissa områden, DiVA, Forum för 

bibliotekschefer inom SUHF) och internationellt (ex: IFLA). 

Det regionala samarbetet kring förvärvet bör vidareutvecklas. 

Andra strategiska allianser, t ex med bokhandlare eller förlag, kan i en framtid bli viktiga 

för att skapa utvecklingsplattformar och ge samlad styrka när användargruppen är 

densamma. 

Samarbetet med avdelningen för IT och media, UPC samt med Studentavdelningen 

ska utvecklas. 

Samarbeten med biblioteken vid KTH och KI ska utvecklas. 

2 

Ur universitetets långsiktiga plan: ”Tydliga samarbetsformer och kommunikationsvägar skall finnas 

mellan kärnverksamheterna och universitetsbiblioteket.” 

3 

Ur universitetets långsiktiga plan: ”Universitetet skall aktivt driva på och fördjupa regionala 

samverkansprojekt med andra lärosäten, särskilt i Stockholm-Uppsalaregionen.”

Sammanställning 

av universitetsbibliotekets rapportserie 

1. Sanner, Lars-Erik, Rapport från resa i USA 1984- 

09-25—10-06. Stockholm 1984 

2. Verksamhetsberättelse bå 1983/84. Stockholm 

1985. 

3. Frid, Hans Ove, Speed and Accuracy of searching 

a Com Catalogue compared to using the Public 

Access Facility of an Online Circulation File. 

Stockholm 1985. 

4. Fredriksson, Lars E. Kinesisk databehandling och 

automation i kinesiska bibliotek. Stockholm 

1985. 

5. Stockholms universitetsbiblioteks 

planeringsseminarium den 6 november 1986. 


6. Frid, Hans Ove, Hur snabbt och säkert kan man 

söka namnuppslag i en online-katalog? Rapport 

från en undersökning i Stockholms 

universitetsbibliotek. Stockholm 1987. 

7. Verksamhetsberättelse bå 1984/85 - 1985/86. 



1988. 

9. Smela, Anna, Marknadsanpassning av 

bibliotekets tjänster i forskningsmiljö. En 

marknadsanalys. Stockholm 1988. 

10. Söderholm, Gundel, Online-katalogen vid SUB. 

En användarstudie. Stockholm 1989. 


1989. 

12. Dabrowski, Marian, Aktuella trender inom 

informationssektorn och högskolans informationspolicy: 

Litteraturöversikt. Stockholm 1989. 


1989. 

14. Kåhre, Peter, Bibliotek som arena för 

kommunikativ handling. En undersökning av 

rationaliteten i bibliotekens modernistiska 

verklighet, Stockholm 1990. 

15. Dabrowski, Marian, Informationsflödet inom 

universitetsmiljön. En förstudie vid Stockholms 

universitet: Intervjuanalys. Stockholm 1990. 


1990. 

17. Verksamhetsberättelse bå 1990/91. 


18. Verksamhetsberättelse bå 1991/92. 


19. Perspektiv och visioner. Stockholms universitetsbibliotek 

mot år 2000. Stockholm 1993. 

20. Dabrowski, Marian, Informationsbehov hos 

biblioteksbesökare och informationsresurser vid 

Stockholms universitetsbibliotek. En analys av 

intervjumaterialet från ”Användarstudien: SUB vt 

-91”. Stockholm 1993. 

21. Organization and structure of the research library 

systems in Estonia, Latvia, Lithuania and Sweden. 

Reports to a seminar in Stockholm, may 27-28, 

1993. Prepared by Vladas Bulavas, Ivi Eenmaa, 

Andris Vilks, Bo Ekengren and Tomas Lidman. 


22. Jan Hellners samling av modern internationell 

bokkonst. Förord av Tomas Lidman. Bibliografin 

redigerad av Inger Sandberg och Leif Friberg. 



1993. 

24. Library Management Development Project. 2 nd 

Report. Stockholm 1994. 

25. Mått och mätningar. Biblioteksservice vid 

universitets-, högskole- och forskningsbibliotek. 



1994. 


1995. 


1997. 

29. Åslund, Henrik, ”Bibblan är så bra att man bara 

vill dö”. Utvärdering och mätning ht 1996. 


30. Verksamhetsberättelse bå 1997. Stockholm 1998. 

31. Verksamhetsberättelse 1998. Stockholm 1999. 

32. Verksamhetsberättelse 1999. Stockholm 2000. 

33. Dabrowski, Marian, Juridik, bibliotek, internet 

– ansvarsbiblioteksprojektet. Användarstudie. 


34. Verksamhetsberättelse och bokslut 2000. 












40. Långsiktig plan för Stockholms universitets- 

Bibliotek 2007 – 2011. Stockholm 2007. 





43. Ericson-Roos, Catarina, Att processa processer – 

organisationsutveckling på Stockholms 

universitetsbibliotek. Stockholm 2008. 

44. Åkermalm, Bengt, Arbetslivsinstitutets biblioteks 

samlingar på Stockholms universitetsbibliotek. 



bibliotek 2009 – 2013. Stockholm 2009. 


Stockholm 2009 


bibliotek 2010 – 2014. Stockholm 2010.

Vision, mål och delmål - Stockholms universitetsbibliotek

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?