Vision, mål och delmål - Stockholms universitetsbibliotek
Vision, mål och delmål - Stockholms universitetsbibliotek
Vision, mål och delmål - Stockholms universitetsbibliotek
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong>
Innehåll
Överbibliotekariens inledning<br />
Den snabba utvecklingen inom den vetenskapliga informationsförsörjningen kräver ett<br />
medvetet förhållningssätt <strong>och</strong> en långsiktig planering. Den omgivande kartan förändras<br />
ständigt <strong>och</strong> användarnas förväntningar på litteratur, service <strong>och</strong> information är höga.<br />
Bibliotekets utveckling är av central betydelse för universitetets kärnverksamheter<br />
utbildning <strong>och</strong> forskning, då dessa förutsätter en väl fungerande informationsförsörjning.<br />
Likaså måste bibliotekets roll som studiemiljö <strong>och</strong> mötesplats för studenter värnas.<br />
Lokalerna ska vara attraktiva <strong>och</strong> spegla ett universitet som har som vision att vara<br />
nationellt ledande. De områden som kräver särskild fokusering under de närmaste fem åren<br />
är därför dels en tydligare övergång till digitala resurser <strong>och</strong> digital service, dels utveckling<br />
<strong>och</strong> omstrukturering av bibliotekslokalerna.<br />
Biblioteksstyrelsen gav i december 2005 biblioteket i uppdrag att sammanställa en långsiktig<br />
plan för perioden 2007-2011. Planen skulle uppdateras vartannat år. Föreliggande plan<br />
avser perioden 2010-2014 <strong>och</strong> anger bibliotekets huvudriktning. Avsikten är också att<br />
planen ska ge bibliotekets medarbetare en helhetsbild <strong>och</strong> ett stöd i arbetet. För kontinuerlig<br />
uppföljning <strong>och</strong> avstämning görs verksamhetsplaner varje år.<br />
Catarina Ericson-Roos
<strong>Vision</strong> för <strong>Stockholms</strong> universitet<br />
<strong>Vision</strong> för <strong>Stockholms</strong> universitet<br />
År 2015 skall utbildning <strong>och</strong> forskning vid flertalet av universitetets<br />
institutioner <strong>och</strong> enheter inta en nationellt ledande <strong>och</strong> internationellt<br />
framstående ställning.<br />
<strong>Vision</strong> för <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong><br />
<strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong> ska vara ett levande gränssnitt<br />
mellan den samlade vetenskapliga kunskapen <strong>och</strong> universitetets<br />
studenter, lärare <strong>och</strong> forskare för att tillgodose ett föränderligt<br />
informationsbehov.<br />
Utvecklingen av verksamhetens grundpelare – vetenskaplig<br />
informationsförsörjning, vetenskaplig kommunikation,<br />
informationskompetens <strong>och</strong> lärandemiljö – ska präglas av<br />
gränslöshet <strong>och</strong> hållbarhet,<br />
innovation <strong>och</strong> kreativitet,<br />
användarfokus <strong>och</strong> enkelhet.<br />
Övergripande <strong>mål</strong> för <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong><br />
Den vetenskapliga informationsförsörjningen skall bidra till en effektivisering<br />
<strong>och</strong> kvalitetshöjning i forskning <strong>och</strong> utbildning.
Bakgrund<br />
Biblioteket är studenternas arbetsplats, mötesplats <strong>och</strong> lärmiljö. Här är den fysiska miljön<br />
lika väsentlig som webben som mötesplats <strong>och</strong> servicefunktion. Det optimala biblioteket<br />
innebär för studenter generösa öppettider, tysta studieplatser, utrymmen för samtal <strong>och</strong><br />
frågor, grupprum <strong>och</strong> datorer, kvalificerad information <strong>och</strong> handledning samt databaser,<br />
kursböcker <strong>och</strong> annan litteratur som är nödvändig för studierna.<br />
Biblioteket är också forskarnas <strong>och</strong> lärarnas. Här skiljer sig användningen mellan olika<br />
fakulteter <strong>och</strong> ämnesområden. För naturvetare är det digitala biblioteket viktigare än det<br />
fysiska medan forskare inom humaniora oftare har behov av tryckta böcker. De<br />
elektroniska resurserna utnyttjas i allt högre grad <strong>och</strong> mycket av biblioteksstödet sker via<br />
webbplatsen. Genom nyhetsbrev, riktad information direkt till institutioner <strong>och</strong> personligt<br />
kontaktarbete försöker biblioteket anpassa service <strong>och</strong> utbud efter forskarnas behov.<br />
De elektroniska resurserna dominerar utbudet av litteratur räknat i del av budget. Samtidigt<br />
är det traditionella biblioteket med den tryckta litteraturen <strong>och</strong> den fysiska miljön<br />
fortfarande mycket viktigt. Ett stort bibliotek består av flöden: elektroniska, fysiska <strong>och</strong><br />
mänskliga. Stora mängder av elektroniska resurser ska förvärvas, struktureras <strong>och</strong> göras lätt<br />
tillgängliga. Böcker ska köpas in, katalogiseras, lånas ut, lämnas tillbaka <strong>och</strong> ställas upp på<br />
hyllor (ca 700 återlämnade böcker per dag). Närmare 5000 personer besöker biblioteket<br />
dagligen <strong>och</strong> ännu fler använder webbplatsen.<br />
Biblioteket har också uppgiften att vara en informationsresurs för det omgivande samhället<br />
<strong>och</strong> för det livslånga lärandet. Detta innebär att det måste vara öppet <strong>och</strong> tillgängligt även<br />
för andra utanför universitetet.
Huvudprocessen samlingsuppbyggnad<br />
”Upphandling <strong>och</strong> inköp av vetenskapliga informationsresurser, tryckta <strong>och</strong><br />
elektroniska, samt avtal för åtkomst till dessa ska göras ur ett universitetsgemensamt<br />
helhetsperspektiv <strong>och</strong> vara ekonomiskt effektiva.”<br />
”Tillgången till digitala litteraturresurser <strong>och</strong> tjänster ska öka.”<br />
Ur Långsiktig plan för <strong>Stockholms</strong> universitet 2010-2014<br />
Biblioteket ska förvärva elektronisk <strong>och</strong> tryckt litteratur för att på bästa sätt stödja<br />
forskning <strong>och</strong> undervisning vid <strong>Stockholms</strong> universitet. En övergripande förvärvspolicy<br />
bestämmer den generella inriktningen <strong>och</strong> allmänna ambitionsnivån medan förvärvet för<br />
enskilda ämnen beskrivs i mer detaljerade ämnesplaner. Policyn ska omarbetas <strong>och</strong> anpassas<br />
tydligare efter användningen inom olika ämnesområden. Förvärvsarbetet utförs i samverkan<br />
med institutionerna. Genom lagen om pliktleveranser får biblioteket ett exemplar av allt<br />
svenskt tryck. Vad som behålls av detta material styrs av samma principer som för övrigt<br />
förvärv, dvs av utbildningens <strong>och</strong> forskningens behov.<br />
Det elektroniska materialet utgjorde år 2009 80% av den totala förvärvsbudgeten. Den<br />
tryckta boken är emellertid fortfarande viktig för många forskare <strong>och</strong> lever sida vid sida<br />
med den elektroniska versionen. Förbättrade handdatorer, läsplattor, elektroniskt papper<br />
etc kan innebära att e-boken ökar i popularitet <strong>och</strong> båda utgivningsformerna måste därför<br />
bevakas.<br />
Detta gäller särskilt kurslitteratur där biblioteket köper ett mindre antal exemplar av varje<br />
titel. Biblioteket bör arbeta för att informera institutionerna om möjligheterna att använda<br />
elektroniskt tillgängligt material av olika slag i sina kurser. Detta skulle förbättra<br />
studiesituationen (<strong>och</strong> ekonomin) för studenterna markant.<br />
Förvärv av elektroniska arkiv av äldre tidskriftsårgångar måste prioriteras då dessa ger en<br />
helt annan tillgänglighet än de tryckta sviterna. Forskare accepterar i många lägen inte<br />
längre den tryckta tidskriften. Övergången till enbart elektroniska tidskrifter ska fortsätta<br />
<strong>och</strong> beståndet av tryckta tidskrifter minskas ytterligare.<br />
Genom förvärvssamverkan mellan olika <strong>Stockholms</strong>bibliotek kan forskare <strong>och</strong> studenter ges<br />
bättre <strong>och</strong> bredare tillgång till vetenskaplig litteratur.<br />
Den totala omfattningen av bibliotekets förvärv ska öka under perioden med fokus<br />
på digitala resurser.<br />
Upprätta ny övergripande plan för förvärv av tryckta monografier genom analys av<br />
utlån <strong>och</strong> användning inom olika ämnesområden.
Institutionerna ska engageras för att öka användningen av e-böcker <strong>och</strong> öppna<br />
texter på nätet som kurslitteratur.<br />
Beståndet av tryckta tidskrifter ska minska till ett minimum.<br />
Det tryckta förvärvet ska baseras på användarstudier samt förvärvssamarbete med<br />
andra bibliotek i Stockholm där detta är möjligt.<br />
De elektroniska samlingarna är tillgängliga på bibliotekets webbplats <strong>och</strong> kan nås dygnet<br />
runt både på <strong>och</strong> utanför campus. Bibliotekets tryckta samlingar är placerade på<br />
huvudbiblioteket samt på ett antal filialbibliotek. På huvudbiblioteket är den mest använda<br />
litteraturen uppställd i de publika lokalerna. Större delen av samlingarna är dock placerad i<br />
magasin, varifrån hämtningar sker dagligen. Kontinuerlig analys av användningen av<br />
samlingarna är nödvändig för att omstrukturera så att det mest använda materialet görs<br />
tillgängligt i de öppna hyllorna. I samband med övergång till Dewey klassifikationssystem<br />
måste också en översyn <strong>och</strong> förenkling göras av uppställningsstrukturen.<br />
Under perioden kommer JMK-, Asien- <strong>och</strong> Lärumbiblioteken med sammanlagt ca 4 000<br />
hyllmeter att flytta in i huvudbiblioteket. Ca 1 500 av dessa bör placeras i de öppna<br />
samlingarna. Här är tillväxtytan endast ca 140 meter (ca 3 400 meter i magasinen). En<br />
genomgripande gallring motsvarande ca 1 500 hyllmeter måste därför genomföras på<br />
huvudbiblioteket <strong>och</strong> på de berörda filialbiblioteken. Härutöver måste plats skapas för<br />
tillväxt fram till dess yta frigörs i samband med flytt till Albano.<br />
Plats ska skapas för tillkommande samlingar genom omfattande gallringar av böcker<br />
<strong>och</strong> tryckta tidskrifter.<br />
Den litteratur som används mest frekvent ska om möjligt göras tillgänglig på öppna<br />
hyllor genom omstrukturering av samlingarna.<br />
Hitta former för förenkling av uppställning av tryckta böcker i samband med arbetet<br />
med övergång till Dewey klassifikationssystem 2011.
Huvudprocessen tillgängliggörande<br />
Bibliotekets resurser ska vara enkelt åtkomliga <strong>och</strong> kunna nås via ett gränssnitt.<br />
Bibliotekens klassiska roll – att göra information tillgänglig – handlar om att<br />
registrera/katalogisera, klassificera/indexera <strong>och</strong> tillgängliggöra de vetenskapliga<br />
informationsresurserna i tryckt <strong>och</strong> elektronisk form. För elektroniska resurser görs i de<br />
flesta fall maskinella inläsningar. För tryckt material är strävan att uppnå största möjliga<br />
automatisering så att övertagande av katalogposter kan göras med ett minimum av<br />
manuella insatser. Övergången till det internationella klassifikationssystemet Dewey<br />
Decimal Classification år 2011 kommer att förenkla rutinerna ytterligare. Genom ett<br />
pågående arbete med att integrera Librisbasen i den lokala bibliotekskatalogen Substansen<br />
kommer användaren att i början av 2010 få tillgång till allt elektroniskt material via ett<br />
sökgränssnitt.<br />
Delar av bibliotekets samlingar är inte registrerade i Substansen <strong>och</strong> därmed svåråtkomliga<br />
<strong>och</strong> underutnyttjade. Att göra dessa dolda <strong>och</strong> i vissa fall unika samlingar tillgängliga<br />
genom retrospektiv katalogisering eller att med metoden ”collection mapping” beskriva<br />
dem är ett verksamhets<strong>mål</strong> under de närmaste åren.<br />
Biblioteket deltar i projekt med inriktning mot Open Educational Resources (OER) för att<br />
kunna bidra med katalogisering <strong>och</strong> strukturering av sådana resurser.<br />
Katalogiseringsarbetet ska utföras med största möjliga automatisering.<br />
Nationellt samarbete som syftar till rationaliseringar ska utnyttjas i möjligaste mån.<br />
De tryckta samlingar som endast finns tillgängliga i kortkatalog lyfts fram genom<br />
katalogisering, beskrivs enligt modellen ”colledtion mapping” eller gallras.<br />
För tillgängliggörande av e-tidskrifter <strong>och</strong> databaser är biblioteket med i det nationella<br />
konsortiet Samsök med SFX, en portal <strong>och</strong> länkningsserver som samlar det elektroniska<br />
materialet på en plats samt möjliggör samsökning i flera databaser med länkning direkt till<br />
fulltexten. Det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra e-resurser måste bygga på<br />
elektroniska flöden mellan olika källor <strong>och</strong> att antalet manuella registreringar minimeras.<br />
Gränssnitten ska vara anpassade så att de är lättförståeliga för kunden. För att<br />
kvalitetssäkra e-resurserna är det av hög vikt att vidareutveckla bibliotekets administrativa<br />
system för dessa.
De administrativa verktygen för e-resurser ska vidareutvecklas för att stödja ett<br />
effektivt <strong>och</strong> rationellt arbetssätt.<br />
E-jourens roll som administrativt nav för kommunikation kring e-resurser ska<br />
stärkas.<br />
Användningen av e-resurser ska öka genom ny funktionalitet <strong>och</strong> marknadsföring.<br />
Största möjliga nytta av bibliotekets e-resurser ska uppnås genom utökat arbete med<br />
uppföljning av användningen <strong>och</strong> genom tillämpning av bibliometriska metoder.<br />
Bibliotekets arbete med elektronisk publicering <strong>och</strong> arkivering av avhandlingar stödjer<br />
universitetets <strong>mål</strong> att öka internationaliseringen. Spridningen underlättas av att DiVA,<br />
universitetets institutionella arkiv, kan sökas med exempelvis Scirus.com, Oaister.org <strong>och</strong><br />
Google Scholar. Posterna förs per automatik över till Libris <strong>och</strong> dokumenten<br />
långtidsarkiveras vid Kungliga biblioteket.<br />
Avhandlingar bör ”i den mån hinder inte föreligger” publiceras i elektronisk form i DiVA.<br />
Universitetets forskare bör också ”sträva efter att publicera artiklar i fritt tillgängliga <strong>och</strong><br />
kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter (Open Access Journals) när lämpliga sådana<br />
existerar” <strong>och</strong> även göra en kopia tillgänglig i DiVA (citaten ur Långsiktig plan för<br />
<strong>Stockholms</strong> universitet 2010-2014).<br />
Allt publiceringsarbete inklusive uppsatspublicering sker vid institutionerna.<br />
Vetenskapsrådet kräver att det som publiceras som resultat av finansiering från rådet ska<br />
vara Open Access. Det är därför av stor vikt att biblioteket tillhandahåller enkla formulär<br />
<strong>och</strong> vidareutvecklar funktionsstöd på webben liksom andra IT-verktyg så att alla<br />
publiceringsrutiner upplevs som smidiga.<br />
Ur DiVA hämtas den årliga statistikuppföljningen av universitetets publiceringar samt<br />
underlag för bibliometriska analyser. DiVA ska utgöra en kvalitetsgranskad källa över<br />
universitetets forskning. Då statistik <strong>och</strong> bibliometriska analyser blir allt viktigare för<br />
utvärderingen av universitetets forskning är det nödvändigt att innehållet i databasen är av<br />
hög kvalitet. Biblioteket ska stödja detta arbete genom bibliografisk granskning av posterna.<br />
Stödet till institutioner <strong>och</strong> doktorander utvecklas kontinuerligt så att merparten av<br />
avhandlingar <strong>och</strong> andra publikationstyper publiceras digitalt.<br />
Rutinerna för elektronisk publicering liksom för registrering av universitetets<br />
publikationer vidareutvecklas så att de upplevs som enkla <strong>och</strong> rationella för<br />
doktorander <strong>och</strong> forskare.<br />
Biblioteket ska stödja universitetets <strong>mål</strong> om publicering Open Access genom<br />
informationsinsatser om tillvägagångssätt.<br />
Utveckla former för kvalitetsgranskning av bibliografiska poster i DiVA.
För att öka tillgängligheten pågår runt om i världen olika digitaliseringsprojekt av både<br />
äldre <strong>och</strong> nyare litteratur. <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong> bör i samarbete med Kungl.<br />
biblioteket <strong>och</strong> andra bibliotek bidra till att viktiga samlingar görs digitalt tillgängliga. En<br />
digitaliseringsrobot kommer att upphandlas 2010 med medel från Marianne <strong>och</strong> Marcus<br />
Wallenbergs stiftelse <strong>och</strong> <strong>mål</strong>et är därefter att hitta finansieringsformer för de personella<br />
resurser som krävs för att arbetet ska komma igång.<br />
I biblioteket finns den i särklass största samlingen i Sverige av äldre naturvetenskaplig<br />
litteratur (deposition från Kungl. Vetenskapsakademins bibliotek, KVAB). Denna litteratur<br />
kan endast läsas vid personligt besök på biblioteket, den kräver mycket varsam hantering<br />
<strong>och</strong> den betingar stora vetenskapliga <strong>och</strong> ekonomiska värden. Delar av KVAB:s samlingar<br />
bör därför under perioden digitaliseras för att skapa bättre tillgänglighet nationellt <strong>och</strong><br />
internationellt <strong>och</strong> för att skydda materialet.<br />
Härutöver finns äldre samlingar inom juridik som genom digitalisering skulle effektivisera<br />
tillgången till viktigt <strong>och</strong> svårtillgängligt kursmaterial. En analys av vilka fler äldre<br />
samlingar vid biblioteket som kan digitaliseras (<strong>och</strong> där inte upphovsrättliga hinder<br />
föreligger) ska göras <strong>och</strong> en plan för framtida digitaliseringsarbete upprättas. Arbetet med<br />
att hitta finansieringsformer ska fortsätta.<br />
En plan ska upprättas för framtida digitaliseringsarbete.<br />
Arbetet med att hitta finansieringsformer för digitalisering ska fortsätta.<br />
Delar av Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar bör digitaliseras.<br />
Äldre material som används som kurslitteratur inom juridik bör digitaliseras.
Huvudprocessen informationssökning<br />
Biblioteket ska ge professionell service <strong>och</strong> informationsstöd till universitetets olika<br />
<strong>mål</strong>grupper präglad av hög tillgänglighet både digital <strong>och</strong> fysiskt.<br />
Den årliga statistiken har under de senaste åren visat en ökning av besökarantalet på<br />
webben. Likaså har nedladdningen av digitalt material ökat medan antalet utlån av tryckta<br />
böcker ligger kvar på samma nivå. Fokus är på väg att skifta från tryckt material till digitala<br />
medier <strong>och</strong> tjänster. De flesta biblioteksärenden kan utföras via www.sub.su.se <strong>och</strong><br />
vidareutvecklingen av servicen på webben är en viktig <strong>och</strong> nödvändig del av bibliotekets<br />
service till studenter, lärare <strong>och</strong> forskare. Webbfunktionerna måste göras mer interaktiva för<br />
att kunna möta framförallt studenter på deras egen planhalva. Med snabbheten i den<br />
digitala världen ökar också förväntan på att den fysiska servicen <strong>och</strong> teknikstödet ska vara<br />
lika effektivt. Detta gäller särskilt forskare där service <strong>och</strong> stöd kontinuerligt måste anpassas<br />
<strong>och</strong> utvecklas efter olika behov.<br />
Biblioteket ska vara den tvärvetenskapliga mötesplatsen liksom den stödjande <strong>och</strong> kreativa<br />
lärmiljön. Läsplatser <strong>och</strong> arbetsplatser liksom servicepunkter för personlig hjälp <strong>och</strong><br />
information finns på huvudbiblioteket <strong>och</strong> på filialbiblioteken. Samarbetet mellan<br />
biblioteksenheterna måste vara väl fungerande. En fortsatt utveckling av självservice <strong>och</strong><br />
teknikstöd som höjer kvaliteten på servicen är nödvändig. Vidareutveckling av de<br />
möjligheter som RFID-chips <strong>och</strong> sorterande återlämningsmaskiner ger är ett led i detta.<br />
Fokus i mötet med kunden måste ligga på en bred generalistkunskap <strong>och</strong> på pedagogisk <strong>och</strong><br />
kommunikativ förmåga. Olika <strong>mål</strong>grupper har olika behov vilket ska beaktas genom<br />
differentierad service digitalt <strong>och</strong> fysiskt. Universitetets geografiska utbredning <strong>och</strong> de<br />
problem med tillgänglighet detta skapar ska också beaktas genom fysiska eller digitala<br />
leveranser av material.<br />
Utvecklingen av självservice <strong>och</strong> tekniska lösningar ska fortsätta. Teknik-, mobil-<br />
<strong>och</strong> webbservicefunktioner ska stödja utvecklingen mot optimal effektivitet <strong>och</strong><br />
tillgänglighet.<br />
Digital teknik (bloggar, wikis, sociala media etc.) ska utnyttjas för att öka<br />
interaktiviteten <strong>och</strong> kundens möjligheter att själv anpassa bibliotekets e-tjänster.<br />
Särskild service till forskare ska utvecklas så att biblioteket upplevs som ett<br />
lättillgängligt <strong>och</strong> kompetent infrastrukturellt stöd.<br />
Filialbiblioteken ska vidareutveckla samverkan sinsemellan liksom med<br />
huvudbiblioteket.
Med hjälp av digitala kurser erbjuder biblioteket studenter grundläggande kunskaper i hur<br />
man söker i <strong>och</strong> använder kataloger, databaser <strong>och</strong> nätet. Utöver detta ges kurser på olika<br />
nivåer i fördjupad informationshantering. De senare är avgiftsbelagda för institutionerna.<br />
Efterfrågan ökar kontinuerligt <strong>och</strong> många institutioner har lagt in obligatoriska moment<br />
liksom lärande<strong>mål</strong> för informationskompetens i sina kurser <strong>och</strong> kursplaner. Bibliotekets<br />
stöd är viktigt för att kunna uppnå universitetets <strong>mål</strong> angående ”förmågan att söka, kritiskt<br />
granska <strong>och</strong> hantera vetenskaplig information”.<br />
Utvecklingen av e-learning i det flexibla lärandet både för campus- <strong>och</strong> distansstudenter kan<br />
förväntas öka. Det innebär att biblioteket också måste ta fram kursdelar <strong>och</strong> lärobjekt<br />
tillsammans med lärare <strong>och</strong> institutioner att använda i gemensamma plattformar.<br />
Digitala kurser i fördjupad informationshantering ska utvecklas <strong>och</strong> erbjudas<br />
institutionerna för att kunna integreras i ämneskurser.<br />
Alla institutioner erbjuds möjligheter att köpa lärarledda kurser i fördjupad<br />
informationshantering.<br />
Alla fakulteter erbjuds möjligheter att köpa särskild utbildning i<br />
informationshantering för doktorander (jfr universitetets <strong>mål</strong> att alla doktorander<br />
ska erbjudas detta).<br />
Lärare erbjuds korta seminarier i syfte att öka kunskapen om<br />
informationskompetnes <strong>och</strong> om vilka kurser som biblioteket säljer.<br />
Huvudbiblioteket var arkitektoniskt banbrytande när det invigdes för 27 år sedan med sina<br />
öppna samlingar <strong>och</strong> studie- <strong>och</strong> läsplatser i ljusa <strong>och</strong> luftiga rum med mycket glas <strong>och</strong><br />
närhet till naturen. Arkitekten Ralph Erskines vision var att lokalen skulle kännas som ett<br />
vardagsrum där besökarna lockades att slå sig ner i sköna soffor <strong>och</strong> fåtöljer <strong>och</strong><br />
atmosfären skulle kännas lättsam.<br />
Sedan mitten av 1990-talet har besökarnas behov <strong>och</strong> beteenden förändrats. Den tekniska<br />
utvecklingen har lett till att ett stort antal datorer <strong>och</strong> annan teknisk utrustning nu finns i<br />
lokalerna. Behovet för forskare att använda huvudbiblioteket som arbetsplats har minskat<br />
på grund av att stora delar av de vetenskapliga informationsresurserna nås via nätet.<br />
Besökarnas behov har blivit fler <strong>och</strong> mer diversifierade än tidigare. Behovet att avgränsa<br />
delar för olika ända<strong>mål</strong> har därmed ökat (tysta läsplatser, grupprum <strong>och</strong> miljöer som tillåter<br />
samtal, avskilda platser för forskare/lärare, undervisningslokaler). Den framtida<br />
dimensioneringen av ytor för studieplatser måste därför ställas mot behovet av öppna<br />
boksamlingar. Detta är nyckelfrågor som måste lösas inom de närmaste åren, inte minst för<br />
att studenternas tillgång till studieplatser <strong>och</strong> datorer finns med som ett <strong>mål</strong> i universitetets<br />
långsiktiga plan. En estetisk utmaning blir att förvalta Erskines intentioner utan att för den<br />
skull konservera biblioteksmiljön.
Under perioden måste planering av bibliotekslokaler göras i nära samverkan med<br />
universitetets lokalplanering. En samlande biblioteksenhet ska byggas i Albano för<br />
ekonomiämnena, matematik, statistik, statskunskap <strong>och</strong> socialt arbete. Lärum-, JMK- <strong>och</strong><br />
Asienbiblioteken planeras flytta in i nuvarande huvudbibliotek. Övriga filialbibliotek på<br />
Frescatiområdet samordnas verksamhetsmässigt <strong>och</strong> så långt möjligt även lokalmässigt.<br />
Under perioden bör biblioteket renoveras <strong>och</strong> byggas om för att modernisera<br />
studiemiljöerna, bättre anpassa till studenternas behov <strong>och</strong> för att mer effektivt utnyttja<br />
befintliga lokaler.<br />
Huvudbiblioteket på Frescati renoveras, utvecklas <strong>och</strong> anpassas efter nya behov <strong>och</strong><br />
arbetssätt.<br />
Antalet filialbibliotek ska minska under perioden <strong>och</strong> en koncentration till färre<br />
biblioteksenheter uppnås.
Stödprocesserna Administration <strong>och</strong> IT<br />
Bibliotekets administration <strong>och</strong> IT-funktion ska vara i framkant inom utvecklingen när<br />
det gäller IT <strong>och</strong> administration för att på bästa sätt stödja bibliotekets<br />
kärnverksamheter <strong>och</strong> de behov som uppkommer inom de nya arbetsformerna. Syftet<br />
är att hela tiden kunna erbjuda möjligheter att förenkla, effektivisera <strong>och</strong> underlätta<br />
nya arbetssätt inom biblioteket. Administrationen <strong>och</strong> IT-funktionen ska stå för<br />
expertkunskapen inom sina verksamhetsområden.<br />
Stödprocessen kvalitetsarbete<br />
Kvalitetsarbetet ska leda till att rätt saker prioriteras för att uppnå bibliotekets vision.<br />
Det ska utveckla <strong>och</strong> förbättra verksamheten så att biblioteket erbjuder effektiv <strong>och</strong><br />
professionell biblioteksservice med jämn kvalitet.<br />
Bibliotekets stöd i olika former till undervisning <strong>och</strong> forskning utgör i sig en<br />
kvalitetsfaktor vid universitetet (jfr Långsiktig plan 2009-2013 för <strong>Stockholms</strong> universitet:<br />
”Den vetenskapliga informationsförsörjningen ska bidra till en effektivisering <strong>och</strong><br />
kvalitetshöjning i forskning <strong>och</strong> utbildning”).<br />
Bibliotekets eget kvalitetsarbete är en integrerad del av planering <strong>och</strong> uppföljning av<br />
verksamheten. Varje år formuleras en verksamhetsplan med fokusområden <strong>och</strong><br />
prioriteringar utifrån vision <strong>och</strong> långsiktig plan. Verksamhetsplanen följs upp <strong>och</strong><br />
redovisas övergripande i verksamhetsberättelsen. Härutöver görs uppföljning genom<br />
statistik, nyckeltal, processmätningar samt enkät- <strong>och</strong> stickprovsundersökningar. Fokus i<br />
det strukturerade kvalitetsarbetet ligger på kundperspektivet, på det processorienterade<br />
arbetssättet samt på utvärdering <strong>och</strong> analys av olika delar av bibliotekets verksamhet.<br />
Att arbeta processinriktat är ett sätt att bedriva ett ständigt förändrings- <strong>och</strong><br />
förbättringsarbete med fokusering på kunden, på arbetsflödet genom hela verksamheten<br />
<strong>och</strong> på de värdeskapande delarna av arbetet. Arbetssättet medför ett bättre<br />
helhetstänkande <strong>och</strong> förståelse för sammanhangen <strong>och</strong> leder till en positiv utveckling av<br />
bibliotekets organisation.
Det processinriktade arbetssättet ska kontinuerligt utvecklas inom hela<br />
organisationen.<br />
Större fokus ska läggas på nyttovärdering av bibliotekets verksamhet genom analys<br />
av användning, statistik, nyckeltal <strong>och</strong> genom användarundersökningar.<br />
Analyser enligt den norska modellen för analys av publiceringsverksamhet ska utföras<br />
årligen. För de naturvetenskapliga institutionerna samt vissa samhällsvetenskapliga<br />
institutioner ska citeringsanalyser utföras gällande fältnormerad citeringsgrad <strong>och</strong><br />
indikatorn Top-5%. Analyserna ska påbörjas under 2010.<br />
Bibliometriska analyser enligt den norska modellen ska genomföras årligen.<br />
Citeringsanalyser ska genomföras inom de vetenskapsområden där detta är lämpligt.<br />
Universitetets <strong>mål</strong> att ”attraktiva anställnings- <strong>och</strong> arbetsvillkor” ska erbjudas ”för att<br />
universitetet skall kunna konkurrera om kompetent arbetskraft” gäller i hög grad för<br />
biblioteket. Kraven på nya kunskaper <strong>och</strong> kompetenser ökar i takt med den förändrade<br />
rollen för bibliotek <strong>och</strong> informationsförsörjning.<br />
De strategiska kompetensbehoven handlar framförallt om informationsteknisk <strong>och</strong><br />
pedagogisk kompetens för att biblioteket ska kunna vara det levande gränssnittet mellan<br />
bibliotekets användare <strong>och</strong> den samlade vetenskapliga kunskapen. Särskilt fokus ska ligga<br />
på kommunikation <strong>och</strong> interaktion med bibliotekets användare, på webb, teknik- <strong>och</strong><br />
systemkompetens, på kunskaper i att strukturera <strong>och</strong> hantera elektroniskt material samt<br />
på ledarskap <strong>och</strong> medarbetarskap. Behovet av ny kunskap liksom behovet av överföring av<br />
kunskaper i samband med pensioneringar ska kontinuerligt uppmärksammas.<br />
Mycket få nyrekryteringar kommer att kunna göras under de närmaste åren av<br />
ekonomiska skäl. Ett maximalt utnyttjande av den samlade kompetensen inom biblioteket<br />
är därför nödvändigt liksom fokuserade satsningar på kompetensutveckling.<br />
Chefsförsörjning <strong>och</strong> utveckling av ledarskapsfrågorna är också en fråga med koppling till<br />
generationsväxlingen. Det pågående arbetet med att få fram bra ledare för framtiden<br />
fortsätter genom utbildningsinsatser <strong>och</strong> möjligheter att pröva ledarroller. 1<br />
En god organisation kräver också en medvetenhet om medarbetarskapsrollen för att kunna<br />
skapa den kreativa miljö som krävs för framtida utveckling.<br />
1 Ur universitetets långsiktiga plan: ”Nyrekryteringar skall planeras <strong>och</strong> genomföras på sätt som<br />
skapar förutsättningar för en smidig generationsväxling de kommande åren” samt ”De anställda ska<br />
ges möjlighet till kompetensutveckling i syfte att vidga rekryteringsbasen för ledande befattningar”
Ett aktivt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för god personalutveckling <strong>och</strong> för detta<br />
arbete finns en särskild policy.<br />
Utveckla organisationskulturen genom fortsatta utbildningsinsatser i lösningsinriktat<br />
arbetssätt <strong>och</strong> medvetet medarbetarskap.<br />
Möjligheter till utveckling av ledarkompetens ska erbjudas i olika former<br />
Kompetensutveckling samt överföring av kunskaper i samband med pensioneringar<br />
ska tydligt fokuseras kring bibliotekets framtida behov.<br />
Samarbetet med institutioner, fakulteter <strong>och</strong> övriga enheter på universitetet 2<br />
struktureras<br />
<strong>och</strong> koncentreras kring sådana insatser som är värdeskapande för studenter, forskare <strong>och</strong><br />
lärare.<br />
Samarbetet med UPC, Studentavdelningen <strong>och</strong> med Avdelningen för IT <strong>och</strong> media bör<br />
utvecklas, gärna baserat på processkartläggningar, för att stödja den studentorienterade<br />
delen av bibliotekets verksamhet.<br />
Strategiskt samarbete med andra bibliotek, regionalt <strong>och</strong> nationellt, vidareutvecklas. Det<br />
planerade närmare samarbetet mellan KTH <strong>och</strong> KI måste särskilt uppmärksammas. Här<br />
kan finnas möjligheter till samordnade lösningar som är kvalitetshöjande för studenter <strong>och</strong><br />
forskare <strong>och</strong> som också kan ge rationaliseringsvinster.<br />
Utvecklingen på IT-sidan gör det möjligt att i allt högre grad samordna <strong>och</strong> samutnyttja<br />
resurser. Denna utveckling gäller regionalt (ex: humaniora samarbetet i Stockholm,<br />
samarbetet med <strong>Stockholms</strong> Stadsbibliotek, bibliotekssamarbete inom SUUN 3<br />
), nationellt<br />
(ex: Kungliga bibliotekets samordnande roll inom vissa områden, DiVA, Forum för<br />
bibliotekschefer inom SUHF) <strong>och</strong> internationellt (ex: IFLA).<br />
Det regionala samarbetet kring förvärvet bör vidareutvecklas.<br />
Andra strategiska allianser, t ex med bokhandlare eller förlag, kan i en framtid bli viktiga<br />
för att skapa utvecklingsplattformar <strong>och</strong> ge samlad styrka när användargruppen är<br />
densamma.<br />
Samarbetet med avdelningen för IT <strong>och</strong> media, UPC samt med Studentavdelningen<br />
ska utvecklas.<br />
Samarbeten med biblioteken vid KTH <strong>och</strong> KI ska utvecklas.<br />
2<br />
Ur universitetets långsiktiga plan: ”Tydliga samarbetsformer <strong>och</strong> kommunikationsvägar skall finnas<br />
mellan kärnverksamheterna <strong>och</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong>et.”<br />
3<br />
Ur universitetets långsiktiga plan: ”Universitetet skall aktivt driva på <strong>och</strong> fördjupa regionala<br />
samverkansprojekt med andra lärosäten, särskilt i Stockholm-Uppsalaregionen.”
Sammanställning<br />
av <strong>universitetsbibliotek</strong>ets rapportserie<br />
1. Sanner, Lars-Erik, Rapport från resa i USA 1984-<br />
09-25—10-06. Stockholm 1984<br />
2. Verksamhetsberättelse bå 1983/84. Stockholm<br />
1985.<br />
3. Frid, Hans Ove, Speed and Accuracy of searching<br />
a Com Catalogue compared to using the Public<br />
Access Facility of an Online Circulation File.<br />
Stockholm 1985.<br />
4. Fredriksson, Lars E. Kinesisk databehandling <strong>och</strong><br />
automation i kinesiska bibliotek. Stockholm<br />
1985.<br />
5. <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong>s<br />
planeringsseminarium den 6 november 1986.<br />
Stockholm 1986.<br />
6. Frid, Hans Ove, Hur snabbt <strong>och</strong> säkert kan man<br />
söka namnuppslag i en online-katalog? Rapport<br />
från en undersökning i <strong>Stockholms</strong><br />
<strong>universitetsbibliotek</strong>. Stockholm 1987.<br />
7. Verksamhetsberättelse bå 1984/85 - 1985/86.<br />
Stockholm 1987.<br />
8. Verksamhetsberättelse bå 1986/87. Stockholm<br />
1988.<br />
9. Smela, Anna, Marknadsanpassning av<br />
bibliotekets tjänster i forskningsmiljö. En<br />
marknadsanalys. Stockholm 1988.<br />
10. Söderholm, Gundel, Online-katalogen vid SUB.<br />
En användarstudie. Stockholm 1989.<br />
11. Verksamhetsberättelse bå 1987/88. Stockholm<br />
1989.<br />
12. Dabrowski, Marian, Aktuella trender inom<br />
informationssektorn <strong>och</strong> högskolans informationspolicy:<br />
Litteraturöversikt. Stockholm 1989.<br />
13. Verksamhetsberättelse bå 1988/89. Stockholm<br />
1989.<br />
14. Kåhre, Peter, Bibliotek som arena för<br />
kommunikativ handling. En undersökning av<br />
rationaliteten i bibliotekens modernistiska<br />
verklighet, Stockholm 1990.<br />
15. Dabrowski, Marian, Informationsflödet inom<br />
universitetsmiljön. En förstudie vid <strong>Stockholms</strong><br />
universitet: Intervjuanalys. Stockholm 1990.<br />
16. Verksamhetsberättelse bå 1989/90. Stockholm<br />
1990.<br />
17. Verksamhetsberättelse bå 1990/91.<br />
Stockholm 1991.<br />
18. Verksamhetsberättelse bå 1991/92.<br />
Stockholm 1992.<br />
19. Perspektiv <strong>och</strong> visioner. <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong><br />
mot år 2000. Stockholm 1993.<br />
20. Dabrowski, Marian, Informationsbehov hos<br />
biblioteksbesökare <strong>och</strong> informationsresurser vid<br />
<strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong>. En analys av<br />
intervjumaterialet från ”Användarstudien: SUB vt<br />
-91”. Stockholm 1993.<br />
21. Organization and structure of the research library<br />
systems in Estonia, Latvia, Lithuania and Sweden.<br />
Reports to a seminar in Stockholm, may 27-28,<br />
1993. Prepared by Vladas Bulavas, Ivi Eenmaa,<br />
Andris Vilks, Bo Ekengren and Tomas Lidman.<br />
Stockholm 1993.<br />
22. Jan Hellners samling av modern internationell<br />
bokkonst. Förord av Tomas Lidman. Bibliografin<br />
redigerad av Inger Sandberg <strong>och</strong> Leif Friberg.<br />
Stockholm 1993.<br />
23. Verksamhetsberättelse bå 1992/93. Stockholm<br />
1993.<br />
24. Library Management Development Project. 2 nd<br />
Report. Stockholm 1994.<br />
25. Mått <strong>och</strong> mätningar. Biblioteksservice vid<br />
universitets-, högskole- <strong>och</strong> forskningsbibliotek.<br />
Stockholm 1994.<br />
26. Verksamhetsberättelse bå 1993/94. Stockholm<br />
1994.<br />
27. Verksamhetsberättelse bå 1994/95. Stockholm<br />
1995.<br />
28. Verksamhetsberättelse bå 1995/96. Stockholm<br />
1997.<br />
29. Åslund, Henrik, ”Bibblan är så bra att man bara<br />
vill dö”. Utvärdering <strong>och</strong> mätning ht 1996.<br />
Stockholm 1997.<br />
30. Verksamhetsberättelse bå 1997. Stockholm 1998.<br />
31. Verksamhetsberättelse 1998. Stockholm 1999.<br />
32. Verksamhetsberättelse 1999. Stockholm 2000.<br />
33. Dabrowski, Marian, Juridik, bibliotek, internet<br />
– ansvarsbiblioteksprojektet. Användarstudie.<br />
Stockholm 2000.<br />
34. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2000.<br />
Stockholm 2001.<br />
35. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2001.<br />
Stockholm 2002.<br />
36. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2002.<br />
Stockholm 2003.<br />
37. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2003.<br />
Stockholm 2004.<br />
38. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2004.<br />
Stockholm 2005.<br />
39. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2005.<br />
Stockholm 2006.<br />
40. Långsiktig plan för <strong>Stockholms</strong> universitets-<br />
Bibliotek 2007 – 2011. Stockholm 2007.<br />
41. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2006.<br />
Stockholm 2007.<br />
42. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2007.<br />
Stockholm 2008.<br />
43. Ericson-Roos, Catarina, Att processa processer –<br />
organisationsutveckling på <strong>Stockholms</strong><br />
<strong>universitetsbibliotek</strong>. Stockholm 2008.<br />
44. Åkermalm, Bengt, Arbetslivsinstitutets biblioteks<br />
samlingar på <strong>Stockholms</strong> <strong>universitetsbibliotek</strong>.<br />
Stockholm 2008.<br />
45. Långsiktig plan för <strong>Stockholms</strong> universitets-<br />
bibliotek 2009 – 2013. Stockholm 2009.<br />
46. Verksamhetsberättelse <strong>och</strong> bokslut 2008.<br />
Stockholm 2009<br />
47. Långsiktig plan för <strong>Stockholms</strong> universitets-<br />
bibliotek 2010 – 2014. Stockholm 2010.