Pilgrimsvandring i Tornedalen 2009 (pdf) - Tornedalsrådet

Projektrapport 

PILGRIMSVANDRINGAR 

I 

TORNEDALEN 

Hans Söderström 

2009 

Pilgrimsvandringar i Tornedalen 

1

Innehåll Sid 

Sammanfattning 3 

Målbild med projektet 

Pilgrimsvandringar i Tornedalen 4 

Vad är pilgrimsvandring 5 

Vem pilgrimsvandrar 8 

Bakgrund till projektet 


Besök Vadstena och Pilgrimscentrum 10 

Kartläggningen av Tornedalen 12 

Arctic Trail / Victoria leden 46 

Norrskensvägen 47 

Spännande kopplingar till Laestadianismen 48 

Vägen vidare 54 

Premiärvandring i Tornedalen 

Seminarium i Pajala 

Skapandet av ett pilgrimscentrum i Tornedalen 55 

Pilgrimsprodukter 56 

Käll- och litteraturförteckning 57 

Resurspersoner 58 

Internetadresser 59 


Bilden tagen av Hans Söderström en sommarkväll vid 

Vätterns strand och Vadstena kloster


Sammanfattning från Hans Söderström 

Efter att ha jobbat åtskilliga timmar med projektet känns det som om detta är riktigt bra. 

Jag har jobbat i många samverkansprojekt under åren och man har många gånger försökt sätta ihop 

ett projekt som ger gemensamma kartor, leder och bokningssystem. 

Detta kan omöjligt falla på den enskilda individens ansvar och är något som pilgrimsvandringar i 

Tornedalen kan ta tag i och utveckla. I detta projekt finns parareller till näringsliv, turism och 

mest spännande är ju befolkningen ute i hela Tornedalen. 

Församlingar, skolor och konfirmandläger likväl som företagaren kan använda leder för ”hiking” 

i en enormt spännande miljö. 

Varje individ vi möter verkar beröras och intresseras av begreppet pilgrim. Vi har alla en undran 

över målet på vår resa. Att tillgänglig göra Tornedalens enorma natur och kulturskatt är inte en 

viktig bit utan en plikt för oss som bor här. Alla dessa lokala spännande historier från kriget, 

människornas strävan och de personer som faktiskt kämpade och klamrade sig fast i området med 

hopp och tro på ett bättre liv. 

Vikten är nu att vi får till en infrastruktur och en marknadsföring av detta. Att vi får ihop ett enat 

Tornedalen där respektive ort och person tar fram sina skatter. Att vi får ihop de osynliga nätverk som 

faktiskt existerar i ett enormt spännande område över gränserna. Vårt jobb blir att knyta ihop detta med 

ett väl fungerande vandringssystem. 

Jag är säker på att pilgrimsvandringar i Tornedalen är ett projekt som kan knyta ihop oss än närmare. 

Att leden som för oss från Hav till Hav kommer att bli en attraktion som drar människor till oss. 

Människor som vill ta del av vår unika historia, natur och kultur som vi allt för ofta tar för givet. 

PAX ET BONUM! / RAUHAA JA KAIKKEA HYVÄÄ! / FRED OCH ALLT GOTT! / 

FRED OG ALDT GODT! / RÁFFI LEHKOS DIDDJIIDE! 

___________________________ 

På uppdrag av Tornedalsrådet 

Hans Söderström 

hasse@kristallen.com 

Tel +46-705705152 


Pilgrimsvandringar i Tornedalen 3

Målbild med projektet 

Att undersöka och kartlägga Tornedalens möjligheter att utveckla pilgrimsvandring gränsöverskridande. 

Syfte 

Att skapa arbetstillfällen och besöksnäring inom sektorer som ännu inte är utvecklade i Tornedalen, samt 

att nyttja outvecklade tillgångar som kultur, historia och infrastruktur i glesbyggd som idag inte lyfts fram. 

Metod 

Steg 1: Att förstå pilgrimsvandring och vad det innebär via kontakt med andra som redan 

arbetar med detta. 

Steg 2: Skapa en lämplig profil för Tornedalens pilgrimsvandring via möten och förankring hos 

olika aktörer i Tornedalen. 

Steg 3: Skaffa så mycket information som möjligt om tornedalsrådets medlemskommuner, 

aktörer, historia och kultur för att få en bild av hur man skall gå vidare. 

Detta via förfrågningar till turistinformationerna och de olika kommunerna. 

Steg 4: Sammanfatta detta i en rapport för att kunna lägga grunden till ett mer omfattande projekt 

med större utrymme för marknadsföring, profilering och undersökning av områdets 

möjligheter. 


Vad är pilgrimsvandring enligt Pilgrimcentrum i Vadstena .pilgrimsmotivet: 

Pilgrimsvandringar finns sedan mycket lång tid tillbaka i nästan alla kulturer och religioner. 

Att ge sig ut på Pilgrimsvandring eller vallfärd. Pilgrimer finns bland annat inom Hinduism, Islamism, 

Buddhism och Kristendom. Pilgrimerna söker ofta efter det heliga i sina liv. 

Många vill fördjupa en relation till sig själv andra och Gud. 

En del vill berätta om livets djupare värden och kanske göra sig tillgänglig för oplanerade möten 

i nya sammanhang. Ett sätt de gör detta på är att de vandrar eller reser till heliga platser där de kan 

inspireras av någon som gått före med ett gott exempel. 

Tore Klippmark under besöket i Vadstena och pilgrimscentrum 

Pilgrim kommer enligt många från betydelsen i ordet främling. En person som kommer över land, från 

andra länder och orter. När hon kommer vandrande eller resande så befinner hon sig på främmande mark, 

bland främmande människor. Detta passar också bra in i andligt överförd mening att vi är här med vår 

jordliga existens tillfälligt. Liksom i Kristus exempel är vi på väg till ett liv bortom det synliga till ett 

urhem. 

Samtidigt hittar vi alltmer in i oss själva, in i våra hjärtan. 


Exempel på en Pilgrimsvandrings upplägg 

Att pilgrimsvandra och varför man vandrar är personligt och upp till var och en. 

Men klart är att vandringen ofta är ett sätt att bromsa upp och hitta sig egen heliga plats. 

Vi tror därför att mångfalden på pilgrimsvandrare är bred och med ett organiserat system över hela 

Tornedalen kommer pilgrimslederna att kunna locka en bred skara av vandrare. 

En organiserad pilgrimsvandring följer ofta följande mönster och skall ledas av någon som kan 

organisera och leda gruppen genom vandringen. 

Exempel på en pilgrimsvandrings upplägg, efter vägen stannar man upp på platser, med kanske 

Kulturell eller historisk betydelse. Man kan studera flora och fauna eller bara möta naturen. 

Kl 7.00 Vi lagar och äter frukost och gör den matsäck som ska ätas under dagen 

Kl 8.45 Morgonbön 

Kl 9.00 Avfärd, vi vandrar c:a 4 km/timme och efter tre timmars vandring med 

15 minuters rast varje timme är det lunch. 

Kl 12.00 I samband med lunchen håller vi en pilgrimsmässa, 

äter vår matsäck och vilar till kl 13.30 

Kl 17.00 Anländer vi till etappmålet för att laga och äta middag. 

Kl 20.00 Delar vi dagens erfarenheter och håller en aftonbön 


Sommarbild från Tornedalen 

Pilgrimsvandrarens 7 Nyckelord: 

Andlighet Mystikens landskap –det är pilgrimens värld 

Enkelhet Det inre livet är större än det yttre 

Långsamhet Stilla lunk i hjärtats takt 

Bekymmerslöshet Fånga tillfället i flykten 

Frihet Jag är en del av alltet 

Delande Att möta andra på djupet 

Tystnad Tystnaden säger mer än 1000 ord 

På pilgrimcentrum i Vadstena har man tagit fram sju stycken nyckelord för att beskriva 

pilgrimsvandrarens möjliga tankeord 


Vem pilgrimsvandrar 

Pilgrimsvandring förr var direkt förknippat med religiös verksamhet. Nästan alla religioner har under 

historien haft vandring av någon form. Antingen till en helig plats eller som bot och bättring. 

Dagens stora pilgrimsvandringsmål visar att idag är pilgrimsvandraren av varierande karaktär. 

Alla kan vandra med egna målbilder. Ofta kommer stress, arbete och livskriser in i bilden för att 

människan år 2009 skall ta till vandringsstaven. Men också ungdomar attraheras av att vandra. 

Man söker svar på extensiella frågor om livet och om sin egen person. Men man kan också vandra av 

andra orsaker. För att få motion, uppleva historia och kultur, eller bara som turist. 

Den moderna pilgrimsvandringen passar alla. 

Den berömda pilgrimsleden Santiago de Compostela har attraherat många kända och okända att vandra. 

Åtskilliga böcker har skrivits och vi kan se att pilgrimsvandring attraherar människor mer än någonsin 

idag. Behovet av att stanna upp, eftertanke och tid för sig själv är stort i vår värld idag. 

Pilgrimsvandring kan vara från flera veckor till bara timmar. Detta ger en möjlighet till en spännvidd 

som kan anpassas i många målgrupper. 

-Turistgrupper 

-Företags event 

-Konfirmander 

-Enskilda vandrare 

-Skolklasser etc. 

Alla kan vandra. Det är en ”billig” otrolig upplevelse för den som tar sig tid att på vägen möta sig själv 

tillsammans med andra. 


Bakgrund till projektet Pilgrimsvandringar i Tornedalen 

Tornedalen med dess rika andliga historia och vackra stillsamma natur erbjuder en miljö som lämpar sig 

väl för pilgrimsvandringar. De många kyrkorna i gränsområdet mellan Sverige, Finland och Norge utgör 

naturliga ”vägmärken” i en sådan helhet. De nationella kyrkornas särdrag och kontraster med 

laestadianska inslag, berikar vandringsmiljön ytterligare och utgör rika källor till andlig fördjupning och 

utveckling. Tornedalen kan erbjuda både en yttre och inre miljö som lämpar sig väl för en utveckling av 

vandringsturismen. Den andliga och materiella infrastrukturen existerar redan. Vad som bla. krävs är en 

kartläggning, beskrivning, avgränsning och ihopkoppling av dessa, till ett nätverk av samverkande 

aktörer, vilka erbjuder service i form av logi, mat, information mm. till vandrarna. Därefter kan 

vandringspaket med olika teman utformas och erbjudas till nationella och internationella 

kundkategorier. Vi räknar med att det finns ett stort intresse lokalt hos turistentreprenörer, 

byaföreningar, kulturföreningar mfl. att lyfta fram det unika i hembygden och erbjuda vandrarna nya 

upplevelser – både andliga och materiella. En kartläggning och systematisering av de resurser vi har 

inom detta reselivs segment är helt nödvändig, om vi ska lyckas åstadkomma det som skisseras ovan. 

Projektet bildades under våren 2009. 

Från Tornedalsrådet utsågs sedan en arbetsgrupp för att leda projektet framåt bestående av. 

Peter Hagström, VD Tornedalsrådet 

Thore Klippmark, ledamot i Tornedalsrådets styrelse. 

Hans Söderström, Anlitas som konsult att göra en sammanställande rapport för projektet 

Arbetsgruppen har genomfört åtskilliga möten och har via sitt gemensamma breda nätverk försökt att 

både engagera näringsliv, kyrka och inte minst kommunerna i arbetet för att skapa en så bra bild av 

förutsättningar och möjligheter för projektet att gå vidare. 

Olika aktörer rådfrågades initialt i projektet för att man skulle kunna dra 

upp riktlinjer för hur man skall gå vidare. 

Eftersom begreppet ”pilgrimsvandringar” ofta förknippas med religiös 

verksamhet ville arbetsgruppen reda ut och förankra namnet för att 

undvika missförstånd till projektets mål. 

Under sen vår genomfördes ett möte i Levi i första hand i syfte att 

förankra projektet hos näringsliv och den laestianska väckelsen i 

Från Vänster: området. 

Thore Klippmark, Allan Lehto 

Peter Hagström 

Foto: Hans Söderström 


Besök Vadstena och Pilgrimscentrum 

Arbetsgruppen bestående av Tore Klippmark, Peter Hagström och Hans Söderström beslutade att för att 

samla information om vad egentligen Pilgrimsvandring innebär så besökte arbetsgruppen Svenska 

Pilgrimscentrum i Vadstena. Här fick vi träffa människor som jobbar med pilgrimsvandring dagligen och 

inte minst uppleva på den atmosfär som finns i Vadstena med omnejd. 

Vi besökte de pilgrimsmässor man har flera gånger dagligen i Vadstena kyrka och fick också tillfälle att 

möta den pilgrimspräst (Tomas Wettermark) som arbetar med pilgrimscentrum dagligen. 

Vi träffade också Anneli Nilsson som arbetar som volontär på pilgrimcentrum. 

www.pilgrimscentrum.se 

I Vadstena finns en enorm skatt vad gäller historia och 

inte minst via alla vackra byggnader och kyrkan. 

På pilgrimscentrum tar man emot 

pilgrimer. Ger information eller bara 

finns för dom som vandrar. 

Hit kommer människor för en fika och 

en lugn stund, ensam eller med någon. 

Här får man information om 

pilgrimsvandring och håller kurser, 

seminarier och gudstjänster. 

Här kan du också köpa tänkvärd 

litteratur eller få ditt pilgrimspass eller 

diplom undertecknat. 

Pilgrimcentrum drivs av Linköpings 

stift. 


På pilgrimscentrum kan man köpa produkter och få sina pilgrimspass och diplom 

undertecknade och stämplade. 

Här finns också en fin trädgård samt olika pilgrimsprodukter som tex. Vandringsstavar. 

Arbetsgruppen fick chansen att diskutera igenom olika strategier och vägar 

vidare under vistelsen i Vadstena. 


Kartläggningen av Tornedalen 

Arbetsgruppen påbörjade projektet med att skicka en förfrågan till de olika kommunerna och deras 

näringslivs organisationer för att försöka få fram underlag om vad som finns i Tornedalen och hur man 

kan gå vidare. Tornedalen är ett enormt område med sina tre länder och fyra språk är det ett stort projekt 

att sammanföra dessa ändå olika lagar och regler till ett gräns överbyggande projekt. 

Följande förfrågan gick ut: 


Eftersom pilgrimsvandring också har koppling till den våra kyrkor och församlingar har vi kontaktat 

några av de olika församlingarna i Tornedalen för att kontrollera samverkansmöjligheter och intresse. 

Vittangi församling har redan gått ut med att man kan stå till förfogande med sina kyrkor och kapell 

under vandringsperioden på året och att kyrkoherden är informerad och församlingen kan redan nu ta emot 

pilgrimer. Jag ser en enorm tillgång i de befintliga bönhus, kapell och kyrkor som finns i tornedalen som 

idag ofta står tomma. 

Skibotn 

I Tornedalen finns otroligt 

många bönhus, kurkor och 

kapell. Dock är många inte 

anslutna till den Svenska, 

Norska eller Finska kyrkan 

utan tillhör stiftelser eller 

den laestadianska väckelsen. 

Här kan man säkerligen 

använda dessa, men det krävs 

givetvis en dialog för att 

styra upp nyttjandet. 

Grön är kyrkor i Sverige 

Röd är kyrkor i Finland 

Lila är kyrkor i Norge 

Brun ortodoxa kyrkor i 

Finland 

Här finns en mångfald av gamla 

kyrkplatser och gårdar med 

historisk bakgrund. 

Tex. Rounala kyrkplats vid 

Treriksröset. 


Kartläggning av Norges förutsättningar 

Helt tydligt är att man i Norge har en mer utbyggd och 

större organisation vad gäller pilgrimsvandringar än i 

Finland och Sverige. Vad detta beror på kan jag inte 

riktigt förklara men det har säkerligen att göra med 

Nidaros på samma sätt som Vadstena i Sverige. 

Hämtat ur: http://www.pilegrim.info/ 

I nord Norge finns enormt många gamla vandringsleder av varierande karaktär. 

Många har inte använts på länge och behöver rejäla upprustningar för att pilgrimer skall 

kunna använda dom. När vi varit ute och besökt kommunerna uppe i nord Norge har vi 

insett att det finns hur många leder som helst. Det är det viktigt att försöka 

fokusera på en sträckning för att kunna bena ut hur lederna kan gå vidare. 

Vi beslutade i arbetsgruppen att försöka besöka i första hand de norska 

kommunerna. För att påbörja arbetet där. Arbetsgruppen åkte i först till Storfjord 

kommun och Skibotn där idén till projektet föddes. 

Från Vänster: Peter Hagström, Thore Klippmark och Hanne Braathen 

i Skibotn, Norge 


Interjuv av Storfjord kommun, Norge 

Storfjord kommun lämnade följande förslag till sträckning av led 

igenom sin kommun. 

Startar i Koltaluokta: 

Längs stigen mot Treriksröset finns det väldigt många fångstgropar. Här fanns det ett fångstsystem för 

vildrenar. Vid sådana fångstsystem fanns det behov av boplatser och förråd för fångsten. Det finns 

säkert undersökningar i Sverige som kan berätta mer om detta. I samma område finns det många 

grusåsar som är bildade under istiden. Under nedsmältning av inlandsisen blev de liggande i 

horisontalt läge medan vatten och grus flyttade den vertikalt. Söderut från Kilpisjärvi fanns det stora 

isdammar som bidrog till att vatten som normalt skulle rinna mot Östersjön blev pressat över mot 

Norge. Det var väldigt stora vattenmängder som skulle dräneras bort under avsmältningen av 

inlandsisen. 

Treriksröset: 

Detta är en stor höjdpunkt för många. Vandringsleden runt röset måste underhållas och utbredas. 

Övernattningsstugorna bör vara en del av vandringsleden. Gränslösningen från det senaste kriget 

måste man kunna säga något om. 

När man kommer närmare Breidalen finner man rester från jaktstugor. Genom tiderna har det 

förekommit snarfångs av ripa i dessa områden. Vem och varifrån har man drivit en sådan fångst? 

Inlandsfiske bör också nämnas. Här finns gärden som används av dagens renskötare. Det bör också 

nämnas något om renskötsel i området. Som inslag i vandringen efter stigen bör det nämnas något om 

de stora rovdjur i dessa områden. Lodjurens jakt bör nämnas och undersökningen om bruket av 

området och andra förhållanden bör förmedlas till vandraren. 

Information om geologi, naturformationer, djur- och växtlivet mm förmedlas längs hela stigen där det 

finns något som kan vara av intresse. 


När man kommer till Breidalen skall minnesstenen vara en självklar punkt. Här bör det funderas om 

det är behov för någon rastplats. Grottorna i Breidalen bör kunna bli en del av denna leden. I 

Breidalen och Laukadalen måste leden läggas inom området där Laestadiusvallmon växer. Var 

avgörs i samråd med botaniker. 

Vid Goldajavri kan man berätta något om kraftverksutbyggningen i kommunen. Där många meter 

vatten är reglerat mm. Genom Laukadalen kan man se gamla och nya försvarsinstallationer. Det 

måste kunna vara möjligt att säga något om Lyngenlinja mm i detta området. När man närmar sig 

Skibotndalen kan man berätta något om invandringen från Tornedalen till dessa områden. I vilken 

tidsperiod, varför och hur många. Jakt och fångst också från detta område. Andra typer av boplatser i 

detta område (kvänboplatser.) 

Över bron som sprängdes under utbyggnaden av Skibotn kraftverk. Det bör nämnas något om den 

händelsen som kanske var en start på ett samiskt uppror mot storsamfundets utnyttjande av ”deras” 

bruksområden. Rester efter en äldre väg som i dag används som cykelväg. Här kan man kanske 

berätta om den frakt av krigsmaterial under första världskriget som gick här. Öst över dalmynningen 

till den äldsta färdvägen som i dag är en skoterled. I detta område kan man kanske berätta något om 

skogen i området. För några hundra år sedan var det mycket furuskog i detta område. Nu är den på 

väg tillbaka till detta område på grund av bättre klimat (förmodan). För ca 50 år sedan var mycket 

svåra angrepp i dessa björkskogar. Lövskogen var närmast borta över stora områden. Nu är den på 

väg in igen i dessa områden. 

Det bör byggas en gångbro över Rovvejohkälven där den gamla färdvägen gick. 


I Speiniområdet vandrar man ner till lite ost om Lullesletta. Här bör det vara möjligt se några av orkidéerna 

som växer i detta område. 

Nu upp igen så att man följer Marknadsvägen mot Skibotn. Ned över Skibotndalen ger man information om 

Skibotn och dess historia. 

Längs hela pilgrimsleden finns det information om Lars Levi Laestadius och han verk. Det sägs något om 

utvecklingen av laestadianismen. 

Företag och organisationer: 

Skibotn: 

•Trollkafe 

•Olderelv camping 

•Strandbu Camping 

•Skibotn Camping 

•Brennfjell Camping 

•Helligskogen vandrehjem 

•Skibotnsenteret 

Oteren 

•Welcome Inn Lyngskroa Hotell 

Hatteng: 

•Hatteng Camping og Grillbar 

Övriga synpunkter 

För att en sån här pilgrimsled skall bli välbesökt måste den vara varierande i utbud så att alla vandrare kan 

hitta något man är intresserad av. 

Hela leden skall finnas med GPS punkter nedladdningsbara på Storfjord kommunes egna sidor. 


Under mötet i Skibotn den 26 oktober 2009 presenterades arbetet med pilgrimsprojektet för 

ordföranden i Tornedalsrådet, Hanne Braathens, näringslivschefen John Ottosen och 

projektledaren Riitta Leionen. 

Från Storfjord hade man en del förslag på hur logotypen för projektet skulle kunna se ut samt 

att man tipsade om några personer som kan mycket om lederna och historien. Detta tog 

arbetsgruppen med sig för det fortsatta arbetet. Man nämnde också att Norge har finansiella 

medel för kulturutveckling och att detta hanteras av kulturdepartementet i Norge. 

Symboler 

Santiago de Compostela Storfjords Förslag Tornedalens 

Kommune Pilgrimsleder Klosterleden, SE St Olavsleden, NO Härveien, DK 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 


Här ser man sträckan från Skibotn till Treriksröset. 

Vad jag förstår är denna led i ganska gott skick och går i stort 

längst vägen. 

Treriksröset är en enormt tilldragande plats. 

Att kunna gå över tre lands gränser utan att ens lägga märke till det är något unikt! 


Interjuv av Kåfjord kommun, Norge 

Kåfjord kommun har tagit fram en hel del material när det gäller turkartor etc. i 

sin kommun. Dom har flera intressanta projekt där man kan finna samverkansplan med projektet 

Pilgrimsvandringar i Tornedalen. Vi besökte Kåfjord för att få veta mer om deras synpunkter. 

Diskussionerna gick mycket kring möjligheterna att använda de befintliga lederna samt upprusta leder 

mot Kautokeino, Storfjord och Skibotn. 

Vi fick många positiva inlägg på hur man kan kombinera pilgrimsvandring med andra 

aktiviteter. Som fiske, jakt, och naturupplevelser. 

I Kåfjord har man också lyckats med att utveckla en av de största festivalerna i området 

(Riddu Riddu) som säkerligen kan locka många vandrare. 


Företag och aktörer i Kåfjord kommune 

1 Djupvik/Spåkenes – Robert Simonsen*. 2 hytter ved sjøen på Spåkenesveien. 

Arkitekt Sami Rintala. Vandring, sykkel, natur, ski. Planlagt byggestart 07, 

forretningsplan under ferdigstillelse. 

2 Djupvik - Djupvik Camping: Anita Salamonsen, Børge Eriksen. Utvikling av 

camping med ny innfallsvinkel. Aktivitets- og opplevelsestilbud natur og kultur. 

Grupper og individuelle. 

3 Djupvik – Rigmor Hansen: Galleri, gjesteatelier, kurs/seminarer m m. Profil 

nordnorsk og samisk kunst. 

4 Djupvik – Piste to Powder, Graham Austick: Lyngen Lodge. Engelsk operatør 

og skiguider, per i dag turer i St Anton, Østerrike og Tromsø/Lyngenområdet med 

”skiing by boat”. Vinter ski/båt, sommer vandring/bre og båt. Byggestart 2007. 

5 Nordmannvik – Ingar Lyngmo*. 2 hytter, båter og fasiliteter tilrettelagt for 

sportsfiskere. Videreutvikle naturbaserte aktiviteter, vandring osv. Ski. Byggestart 

2007. 

6 Nordmannvik, Vika – Matti Seppola*. 2- 4 hytter, båter tilrettelagt for 

sportsfiskere. Beliggenhet ved start skuterløype (vandreløype) opp Nordmannvikdalen. 

Vandring. Ski. Byggestart 2007. 

7 Nordmannvik, Per Johnny Lyngmo m fl. Hus, 10 soverplasser. Rehabiliteres, 

tilpasses turfolk med tørkerom, bad/sauna osv. Vandring, ski. 

8 Olderdalen, Seidigenta - Bjørn Langgard. Prosjekt under utvikling; hytteanlegg. 

Aktiviteter sjø og fjell. Mulig samarbeid med Sami Rintala. 

9 Olderdalen – Odd Hansen*. Overnatting/gjestehus m m. Avklaringer vedr 

kommunesenterets generelle utvikling/utforming og lokalt samarbeid viktig for å 

legg til grunn rett utvikling av konsept. Ønsker samarbeid med Sami Rintala. 

10 Olderdalen, Bergan – North Gate Center: ”Retreat”- og kurssenter. 

Nasjonal gruppering av mennesker som arbeider med alternativ medisin og 

behandlingsformer. Lokal drivkraft og ressursperson for etableringen i Kåfjord. 

Tomt kjøpt, planlagt byggestart 2008. 

11 Olderdalen - Kesarin Olsen. Tilbud thaimat samtidig som hun er svært bevisst 

på lokale råvarer. Hun har arbeidet som fjordfisker i mange år og har hovedvekt 

på fiskeretter. Betegner sin matprofil som ”Kåfjordthai”. Catering, samarbeid andre 

aktører, kafe/serveringssted. Kjøp av lokaler i Olderdalen avklares for tiden. 

12 Birtavarre - Birtavarre Husflidslag. Utvikle mattilbud, utvide kafetilbud, salgssted 

for lokale matprodukter og lage mat på bestilling. Lage egne ”Kåfjordmatpakker” for 

turfolk, servere mat ute i naturen. Fokus lokal matkultur og mattradisjoner. Erfaring 

med events og arrangerer f eks i dag Husflidsdagan i Birtavarre med fokus på 

lokal mat. 


13 Kåfjorddalen - Ninni og Sigmund Monsen. Gårdsturisme. 2 hytter i første 

omgang. Sauna, sykkelutleie m m. 

14 Kåfjorddalen Ullkarderi. Landets eldste ullkarderi (maskiner). I dag til salgs, 

aktuelle kjøpere vurderer besøkskonsept, kulturformidling tradisjonsnæring. 

15 Kåfjorddalen, Ankerlia – Levin Mikkelsen, Øystein Pettersen, Gunnlaug 

Ballovarre, Per-Gunnar Myrvoll*. Overnatting, turformidling, tema-/kulturturer. 

Gjennom beliggenheta fokus på Ankerlia gruvehistorie i sjøsamisk kultur og miljø. 

Samarbeid med Sami Rintala. 

16 Guollas, reinbeitedistrikt 37 – familien Utsi*. Overnatting, mat, turer, 

kulturformidling. Reindriftssamisk sommerboplass, fokus naturaktiviteter og formidling 

reindriftssamisk levesett og kultur. Samarbeid med Sami Rintala. 

17 Manndalen, fyllinga – Tomas Hansen og Jøran: Backpackers Inn*. Billig 

overnatting, enkelt rom, fellesområde kjøkken/sosialt, fokus beliggenheten og utsikta 

på havet. Litt ”camp” konsept, men separate rom. Samarbeid med Sami Rintala. 

18 Manndalen, Løkvoll – Løkvoll Motell og Autosenter*. Rehabilitering/oppussing. 

Tilpasse marked som bor litt lenger: Kjøkken/selvhushold, opphold, sosialt. 

Sykkelutleie osv. 

19 Manndalen, Løkvoll – Jorunn Løkvoll: Produksjon/formidling/salg ”nordlig design 

og kultur”. Overnatting (?), fellesareal, salg produkter, kulturformidling, seminarer, 

gjesteatelier. Nettverk Riddu Riddu. I utviklingsfase. Samarbeid Sami Rintala. 

20 Manndalen, Løkvoll – Jan Otto Karlsen og Inger-Lise Pedersen: Løkvollstranda 

Camping. Hytter, camping og permanente oppstillingsplasser for campingvogner. 

Aktivitets- og turformidling. Forretningsplan under ferdigstillelse. Samarbeid Sami 

Rintala. 

21 Manndalen - Irene og Nils Ole Dalvik. Utvikle kultur/naturvandringer og guiding 

i Manndalen (øvrige del av kommunen) Lokalhistorie; sjøsamisk historie. Svartskogen, 

Baalsrund. Samarbeid med Aja Samiske Senter, andre aktører. 

22 Manndalen, Brustrøm – Gudbrand Brustrøm. Gammetun – Vallasgammene. 

Tilrettelegging for aktiviteter, tradisjonelt naturbruk, tradisjonsmat, kulturformidling. 

4 gammer. ”camp” konsept. Grupper. 

23 Manndalen, Løkvoll - Reidar Solberg: Økologisk landbruk, utvikle utsalgssted for 

lokalprodusert mat, lite serveringssted. 

24 Manndalen, Aja Sami Senter. Videreutvikle dags- og overnattingspakker. Mat, 

kulturformidling, guiding i Manndalen, seminarer og faglige opplegg. Samarbeid med 

øvrige aktører lokalt. Byggetrinn 2 Sjøsamisk Museum. 

25 Manndalen, Riddu Riddu festivalen. Utvikling Nordlige Folk Senter – tilrettelegging 

for besøkende. Kulturformidling, mat. Tilbud overnatting i tradisjonelle telt- og hustyper. 


Turkarta Kåfjord kommune Söder 


Turkarta Kåfjord kommune Norr 


Kåfjord kommun såg direkta kopplingar till deras arbete med vandringslederna i kommunen 

och vill jobba vidare med möjligheter att dra lederna mot grannkommunerna. 

Man trycker på vikten av ett organiserat arbete för att göra lederna attraktiva att vandra med olika 

typer av inslag för att locka så bred skara vandrare som möjligt. 

Eftersom man gjort en hel del kartläggning och kommit ganska långt med lokala leder ser jag ett 

enormt tillskott att få jobba vidare tillsammans med Kåfjord när det gäller kartläggningen av hela 

Tornedalen. 

Man håller på att bygga en hängbro som kommer att dra uppmärksamhet och kan säkerligen 

använda detta för att även marknadsföra pilgrimsvandring i området. 


Interjuv Nordreisa kommune, Norge 

I Nordreisa fick vi kontakt med både Prosten och mycket kunnigt folk 

från Norska kyrkan och laestadianska väckelsen i området. 

Man har en genomgripande åsikt om att man skall börja/sluta vandringen i Skibotn med tanke på läge 

och historiken i området. Dock finns det många intressanta kopplingar till kyrkan och väckelsen via 

de personer som finns i området. 

Vikten av bra leder och en välstrukturerad vandring belystes från gruppen i Nordreisa. 

Där man också är övertygad om att det finns en stor möjlighet att hitta kopplingar till Trondheim och 

även den nya katedralen man projekterar i Alta. 

Det finns gott om gamla vandringsleder och möjligheter att lyfta fram historia och kultur men Nordreisa 

vill att man påbörjar arbetet i Skibotn först för att sedan grena ut i de olika kommunerna. 

Från vänster: Thore Klippmark, Ordförer John Karlsen, Prost Hans Erik Schjøth 

Flera präster medverkade på mötet tillsammans med Prosten och vi fick en god del insikt i vikten av 

att detta trots allt är en pilgrimsvandring. 

Här fick vi också synpunkter på hur vi kan jobba vidare med den norska kyrkan. 


Från Vänster: Peter Hagström, Thore Klippmark, Idar Mikkelsen, Hans Erik Schjøth 

Mötet i Nordreisa var mycket givande och vi fick en bra kontakt för att samverka vidare med 

framförallt gällande Norska kyrkan. 

På vägen hem besökte vi kyrkan i Skibotn som idag förvaltas och ägs av laestadianska väckelsen. 

Här finns också en sten till minne av predikanterna. 

Detta hoppas vi kunna bli ett intressant inslag för vandrare som startar eller slutar sin vandring. 


Interjuv Kautokeino kommune, Norge 

Thore Klippmark och Hans Söderström åkte för att träffa Kaoutokeino kommune och representanter 

för att få en bild om vad dom har för synpunkter och möjligheter i Kautokeino. 

Mötet var mycket positivt och vi fick en hel del information från folk som vandrat själva från 

Kautokieno såväl till Kåfjord, och Karesuando som till Alta. 

Dessa leder är använda ganska nyligt och behöver endast rustas upp för att man skall kunna använda 

dom igen. 

En led som är igång och kan kompletteras för pilgrimsvandring är Nordkalottleden. 


Nordkalottleden 

Nordkalottleden är ett sammanlagt ca. 800 km långt ledsystem, varav ca 70 km går i Finland, 380 

km i Norge och 350 km i Sverige. Ledens start/slutpunkter är Kautokeino i norra Norge, och i 

söder Sulitjelma i Norge eller Kvikkjokk i Sverige. 

Nordkalottledens svårighetsgrad Nordkalottleden är en krävande vandringsled med långa 

sträckor mellan stugorna och där alla etapper inte lämpar sig för nybörjare. Eget tält är ett måste 

eftersom det endast finns ca 40 stugor längst hela leden och dagsetapperna är 10–15 km långa. 

Vädret på området kan plötsligt växla, och man bör aldrig bege sig ensam ut i fjällterrängen. 

Ledmarkering 

Nordkalottleden består av flera gamla leder men innehåller även alldeles nya och oetablerade leder. 

· I Finland är leden markerad med ca 40 cm höga stolpar med orange markering. 

· I Norge är leden markerad med målade stenrösen. 

· I Sverige är leden markerad med röda korsstolpar samt med Nordkalottskyltar. 

Etapper 

Nordkalottleden kan vandras i etapper. 

· Kilpisjärvi–Kautokeino, ca 190 km (alternativ led: Kilpisjärvi–Halti–Kilpisjärvi, ca 108 km) 

· Kilpisjärvi–Abisko, ca 190 km 

· Abisko–Staddajåkka–Kvikkjokk, 394 km eller Abisko–Staddajåkka–Sulitjelma, 329 km 

Beskrivning av Nordkalottleden 

Kilpisjärvi–Kautokeino, ca 190 km 

Kilpisjärvi - Saarijärvi 11 km 

Nordkalottleden börjar i Kilpisjärvis södra ände, vid Kilpisjärven Luontotalo. Man kan också ta 

leden i byns norra ände, vid Kilpisjärven Retkeilykeskus, men då blir avståndet till Saarijärvi 

avsevärt längre. 

Ledens första sevärdhet när man startar från Kilpisjärvi mot Halti är Saanatunturi, som höjer sig 

bredvid Kilpisjärvi. Saana är det dominerande fjället hela vägen från Kilpisjärvi till Saarijärvi. 

Vid Tsahkaljärvis bäcksmynning möts den södra och norra leden från Kilpisjärvi och fortsätter 

sedan längs sjöns södra sida och vänder mot nordost. Där leden går över bäckar finns broar. 

Vid Muurivaara går leden över på Norska sidan. Det behövs inga tillstånd för att korsa 

riksgränserna, men det är förbjudet att föra tullbart gods över gränsen. 

Omgivningen runt stugan vid Saarijärvi är stenig, men i närheten kan du finna några stenfria 

tältplatser. Det finns en bro över bäcken bredvid stugan. 

Saarijärvi–Meekonjärvi 19 km 

Norr om Saarijärvi går leden till Käsivarren ödemarksområde, som är det största i Enontekis 

kommun. Från Saarijärvi stiger leden upp längs den delvis myrbeklädda sluttningen mellan 

Tuolljehuhput och Kuonjarvarri. Kuonjarvaggi är trots sin stenighet lättframkomlig. 

Då man går ner till Kuonjarjokis stuga ser man de första stora klipporna, som stupar drygt 200 m 

lodrätt neråt. Vid klippornas fot finns det stora block, som har rasat ner från klippan. 

Från Kuonjarjokis stuga fortsätter leden längs den jämna, lättframkomliga Meekonlaakso. Meekos 

stugor ligger i en fjälldal med björkskog, omgivna av Saivaara, Meekonpahta och Annjalonji. Över 

bäcken Pierfejohka går det en bro. 


Meekonjärvi–Pihtsusjärvi 12 km 

Söder om Porojärvis dal höjer sig det höga och säregna Saivaara, på vars krön det finns en 

minnesplatta över Finlands f.d. president Urho Kaleva Kekkonen. Om man vill besöka 

minnesplattan är det lättast att bestiga Saivaara från dess östra sida. 

Väster om Meekonjärvi vid en hög klippas fot går Kalottleden över ett stenfält och fortsätter 

sedan mot Vuomakasjärvi, där det går en bro över bäcken som mynnar ut från sjön. 

Efter att man korsat Vuobmegasvarri ser man snart Pihtsusköngäs framför sig, ett ca 17 meter högt 

vattenfall som är en av sevärdheterna längs Kalottleden. Det är en vacker plats att rasta på och 

kanske fotografera. 

Från vattenfallet fortsätter leden tämligen lättframkomlig längs bäcken och via Pihtsusjärvis 

strand till Pihtsusjärvis öde- och reserveringsstuga. 

Ruttalternativ 1:Via Lossujärvi till vägen 

Ifall man inte vill vandra längs Nordkalottleden från Kilpisjärvi till Halti och tillbaka, kan man 

även börja vandringen vid Lossujärvi. Från Riksvägen (E8) på Norska sidan, längs Didnujoki till 

Lossujärvis stuga är det ca 11 km och från stugan är det ca 12 km till Kalottleden. Sträckan är inte 

markerat, så det rekommenderas att ta med sig norsk karta Helliskogen 1:50 000. 

Lättast kommer man från Kalottleden till Lossujärvi från Vuomakasjärvi norr om vattensystemet. 

Pihtsusjoki kan man ta sig över på vadstället som ligger vid Gränsbevakningsväsendets 

bevakningsstuga. Det finns ingen bro över Vuomakasjoki, även om det är markerat en bro på vissa 

kartor. 

Pihtsusjärvi–Halti 12 km 

Från Nordkalottleden, vid Pihtsusjärvis stuga avviker en led till Halti, som är Finlands högsta fjäll, 

1328 meter över havet. På Haltijärvis norra strand ligger Haltis ödestuga och Haltis ödereserveringsstuga, 

ca 1,5 km väster om leden. På Haltitunturis topp finns det en gästbok, där 

Haltis erövrare kan skriva in sitt namn. 

Ifall man inte vill återvända längs samma led är det även möjligt att via Lossujärvi och Norge 

komma till E8 som går till Kilpisjärvi. 

Ruttalternativ 2: Halti–Guolasjärvi 

Från Halti kan man fortsätta ca 10 km norrut till Guolasjärvi som ligger på Norska sidan. Leden 

mellan Halti och Guolasjärvi är inte markerat så det rekommenderas att ta med sig norsk karta 

Ráisduottarháldi 1:50 000 och kompass. 

Ráisduottarháldis stenfält är avsevärt svårframkomligare än Haltis finska delar. Det kan stiga upp 

dimma på ett ögonblick och regnet kan göra de lavtäckta stenarna farligt halkiga. Leden 

Guolasjärvi–Halti rekommenderas endast åt ytterst erfarna vandrare. Mobiltelefonen har täckning 

endast på de högsta områdena. 

Från Guolasjärvi kommer man längs landsvägen till Kåfjordbotn och vidare till Skibotn, där det 

från Finland finns en bussförbindelse (www.matkahuolto.fi) sommartid. Från Guolasjärvi är det ca 

30 km till Kåfjordbotn. Vägen är smal och delvis i dåligt skick. Hela ledsträckan från Guolasjärvi 

till Kilpisjärvi är ca 120 km. 


Pihtsusjärvi–Somashytta 13 km 

Från Pihtsusjärvi går den egentliga Nordkalottleden österut och stiger över Lovttokielas. Leden 

går mellan två tjärnar och fortsätter längs Kopmajokis stränder till Somasjärvi. På Kopmajokis 

strand ligger Kopmajokis ödestuga. 

På riksgränsen ersätts de 40 cm höga träpålarna av norrmännens stenrösen. Ett par hundra meter 

ovanför Rahpesjohka i sluttningen väster om Somasjärvi ligger Statskog-Troms öppna stuga med 

plats för 8 personer. 

Somashytta–Saraelv 35 km 

Från Somas fortsätter man längs fyrhjulingsleden som följer Coalbmevaggis nordöstra kant. 

Terrängen består av lättframkomlig trädlös tundra. Från fyrhjulingsleden avviker en led till 

Saraelv. Behöver man proviantpåfyllning måste man vandra till Sappen, som är belägen längs 

asfaltvägen som går till Storsletts by. Både i Sappen och i Saraelv finns möjligheter till 

inkvartering. 

Saraelv–Nedrefosshytta 27 km 

Från Saraelv går Kalottleden efter Reisaelva längs Reisdalen. Terrängen består av frodig 

lövskog, vilket gör det svårt att finna tältplatser. Bitvis efter leden finns det stenpartier som 

sträcker sig ända till stranden och bitvis går stigen högre upp i tallhed. I augusti–september 

försvåras framfarten av enorma hallonsnår. Stigen är ändå markerad och är lätt att urskilja i 

terrängen. 

Före man ger sig iväg på vandring rekommenderas att ta reda på vattennivån i älvarna för från 

Saraelv framåt i Reisdalen är man tvungen att ta sig över åtskilliga små älvar, och då de svämmar 

över, kan Reisaelvaområdet vara svårframkomligt. Under regniga somrar eller under 

försommarens översvämningar är det möjligt att hela leden med dess markeringar ligger under 

vatten. Ifall vattnet är för högt kan man från Saraelv vandra högre upp längs fjällen till 

Vuomadathytta. Där finns ingen markerad led, så det krävs kartor över området Raisduottarhaldi 

och Mollesjohka. 

De första tre stugorna från Saraelv uppströms är Statskog-Troms (www.statskog.no) stugor. 

Ansamukkas stuga är ca tre kilometer uppströms efter Saraelv på Raisaelvas motsatta strand och 

den är låst. Sieimmahytta (www.statskog.no) är också Statskog-Troms stuga och den ligger på 

Reisaelvas östra sida. Rodhytta, som ligger på den sidan, där leder går, är Statskogs låsta 

servicestuga. 

Längs Nordkalottleden finnns Mållesfosse vattenfall, som är en av Europas högsta vattenfall 

(269 m). Ca 2 km uppströms från vattenfallet finns Statskog-Troms lilla Vuomadathytta, som har 

torvtak. Ca 5 km från Vuomadathytta, längs Reisaelva, ser man Stakarhyttas torvtak. Nästa stuga 

är Nedrefosshytta (www.turistforeningen.no), och den ligger 2 km uppströms från Stakarhytta. 

Man kommer över älven via en hängbro. Här är det även möjligt att klättra upp för den branta 

kanjonens kant för att beundra ravindalen i sin helhet. 


Nedrefosshytta–Raisjärvi 30 km 

Ca tre kilometer uppströms ligger Imfossens vattenfall. Såväl själva vattenfallet som hela det 

omgivande området hör till Nordkalottledens finaste sevärdheter! Stigen till vattenfallet är bitvis 

brant och stenig. Vandrare bör iaktta försiktighet, eftersom stigen på kanjonen kan vara farlig, 

speciellt vid regn. Efter vattenfallet strömmar älven en kilometer i den 50–75 m djupa kanjonen. 

Ovanför vattenfallet finns det en liten ödestuga, där det finns plats för två vandrare att övernatta. 

Leden stiger så småningom upp till kalfjället, snirklar sig till Raisjärvi delvis längs torra stenfält 

och delvis genom fjällbjörkskog. Vid Bouzuoaivvi går stigen vid myrkanten. Var observant att ni 

inte tappa bort stigen. Njargajåkka är ledens besvärligaste bäck att ta sig över men vid lågvatten 

klarar man sig med stövlar. 

Vid Raisluobbalis norra ände vänder leden och går över myren mellan Jalgesvarri och Aitevarri för 

att sedan sammanfalla med ett fyrhjulingsspår vid Hålvinvarri. Myrarna på båda sidorna om 

Ciegnaljåkka är svårframkomliga. Bäcken går att vada över i stövlar. 

Till Statskog-Troms Reisavanhytta (www.inatur.no) når man via transformatorn och väster om 

Lieggascårro. Från stugan kan man vandra till Kautokeino längs gruvvägen till Bidjovaggen. Då 

blir avståndet till Kautokeino ca 40 km. 

Raisjärvi–Kautokeino 51 km 

Detta avsnitt av leden är markerat med orangeröd målarfärg på fjällbjörkarna och stenrösena. 

Leden går uppe på Rivkus och vänder efter Jeageloaivi sydväst över Doelljadasvaaras norra spets 

och därifrån från Majanasjavris norra strand till Cuonovuoppis fjällstuga. Terrängen består av 

björkskog, videsnår och delvis myrar. Från Kautokeino kan man ta bilen till Cuonovuoppis . 

Leden fortsätter genom fjällbjörkskog över Goaskinvarris topp. Sedan vänder man österut och 

kommer norr om Addjetjavri och Boeccegasvarri till Buletjavri. Kalottledens slut- eller startpunkt 

är Buletjavris lägerområde, dit det är ca 2,5 km från Kautokeinos centrum. 


Haparanda / Övertorneå / Pajala / Kiruna 

Svenska Tornedalen 

Eftersom jag inte kunnat gör omfattande forskning i respektive kommun så har jag som en 

start utgått ifrån vägnätet för att få en bild av hur stort intresse som finns för projektet och 

vilka möjligheter det finns att gå vidare. 

Vi gjorde en förfrågan till respektive kommun samt en kartläggning efter gränsen upp till 

Karesuando där sedan dom lederna tar vid. I denna rapport sammanställer vi hur långt vi 

kommit hittills. 


Pilgrimsvandringssträckningar efter gränsen på Svensk sida 

Haparanda 

Haparanda kyrka http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=170843 

Struves Båge http://www.tornedalingarumea.se/varldsarv.htm 

Turistinformation http://www.haparandatornio.com/ 

Avstånd från Haparanda till Vojakkala 10 km 

Vojakkala 

Vojakkala bygdegård 

Palogården Ekonomisk förening 

Avstånd från Vojakkala till Kukkola 7 km 

Kukkola 

Kukkolaforsens turist och Konferens http://www.kukkolaforsen.se/start.htm 

Avstånd från Kukkola till Karunki 12 km 

Karunki 

Karunki hembygdsförening http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=10986 

Avstånd från Karunki till Hedenäset 25 km 

Korpikylä 

Harjugården hembyggdsförening http://www.harjugarden.se/ 

Hulkoffgården http://hulkoffgarden.se/ 

Hedenäset 

Hietaniemi kyrka http://www.overtorneaforsamling.se/ 

Luppioberget http://www.overtornea.se/Turism__Noje/ 

Hedenästet kursgård http://www.hedenaset.se/ 

Armasjärvi byaförening, orkideer, minnessten 070-627 05 94 

Avstånd från Hedenäset till Övertorneå 20 km 

Övertorneå 

Övertorneå Kyrka http://www.overtorneaforsamling.se/ 

Övertorneå turism http://www.overtornea.se/Turism__Noje/ 

Arctic Circle Experience www.arcticexperience.se 

Rantajärvi Vildmark (polcirkelmarschen) http://www.rantajarvi.se/ 

Koivumaa Fäbodvall 

Hanhivittikko * http://www.hanhivittikko.se/scripts/index.asp 

Soukulojärvi * 

Vandringsled invigd av Biskop Rune Backlund mellan Soukulojärvi och Sieskasjärvi 

Kiuvakangas 

Kuivakangas utveckling http://www.kuivakangas.nu/ 


Kattilakoski/Niskanpää 

Kattilakoski krog http://www.kattilakoskikrog.se/ 

Avstånd från Övertorneå till Kattilakoski 22 km 

Juoksenki 

Juoksenki kyrka http://www.overtorneaforsamling.se/ 

Juoksengi Byaförening www.polcirkelbyn.se 

Svanstein 

Svanstein kyrka http://www.overtorneaforsamling.se/ 

Framtidsföretagarnas förening http://www.svanstein.info/ 

Destination Svanstein http://www.svanstein.eu/ 

Aapua * 

Aapua Naturturism www.aapuanaturturism.com 

Neistenkangas 

Byaföreningen http://www.geocities.com/byaforening2002/ 

Pello 

Pello församlingshem http://www.overtorneaforsamling.se/ 

Dessans Cafe och Logi www.dessans.nu 

Avstånd från Kattilakoski till Pello 38 km 

Jarhois 

Jarhois kapell http://www.svenskakyrkanipajala.se/Jarhoisbeskrivning.htm 

Jarhois hembygdsförening http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=4084 

Avstånd från Pello till Jarhois 25 km 

Kardis 

Kardis intresseförening http://www.kardis.se/ 

Lappea 

Laestadiusleden till Seppijärvi, Finland (20 km) Spångad stig 

Kengis / Pajala gamla kyrkplats 

Kengisbruk AB http://www.kengisbruk.se/ 

Pajala 

Pajala kyrka http://www.svenskakyrkanipajala.se/ 

Lars Levi Laestadius vänner http://www.laestadiusfriends.se/ 

Pajala Turistinformation http://www.heartoflapland.com/ 

Avstånd från Jarhois till Pajala 35 km 


Tärendö * 

Forest Hotel 

Arctic Circle Tourism AB www.foresthotel.se 

Autio (vägval) 

Kaunisvaara 

Kaunisvaara kyrka http://www.svenskakyrkanipajala.se/Kvaarabeskrivning.htm 

Avstånd från Pajala till Kaunisvaara 28 km 

Kihlanki 

Kihlanki Stugby 

Avstånd från Kaunisvaara till Kihlanki 30 km 

Parkajoki 

Kitkiöjoki 

V. / Ö. Merasjärvi 

Mudoslompolo 

Mudoslompolo kyrka / Kyrkplats http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=142773 

Byns hemsida http://www.uusitalo.net/muodoslompolo/ 

Turistföretag http://www.rajamaa.com/ 

Avståndet mellan Kihlanki och Mudoslompolo är 52 km 

Kätkesuando 

Avståndet mellan Mudoslompolo och kätkesuando är 20 km 

Saivomuotka 

Rattamaa gården 

Paittasjärvi 

Kuttainen 

Kuttainen bönhus 

Kuttainens bysida http://hem.passagen.se/netpain/ 

Karesuando 

Karesuando kyrka http://www.karesuando.se/kdo/kdokyrka.htm 

Karesuando byinformation http://www.karesuando.se/ 

Avståndet mellan Kötkesuando och Karesuando är 54 km 


Förslag på möjlig sträckning: 


Genom sekler, språk och kulturer – pilgrimsvandring från Torneå till Överkalix 

Tornedalen är det område i Sverige, där historiens vägar korsas. Efter freden mellan Novgorod 

och Sverige, som undertecknades den 12 augusti 1323, tillföll nuvarande Norrbotten och delar 

av Västerbotten Valamo kloster i Ladoga. Därefter kom svenskar, savolaxare, tavastländare och 

andra finska stammar till det gamla Kvänland, där karelarna redan fanns. Vid Särkilax norr om 

Övertorneå övertog/byggde ockupationsmakten ett kapell, ett av de äldsta i Norrland. Just där 

möttes öst och väst. 

Freden i Nöteborg blev orsaken till alla följande krig mellan Ryssland och Sverige. Det slutade 

1809 då Sverige miste sin östra rikshalva. Finland blev ryskt. I Torneå byggdes en rysk-ortodox 

kyrka som ännu står kvar. 

Revolutionen i Ryssland drev ut en stor del av intelligentsian som samlades i Paris, där man 

skapade ett ryskt stift, som nu har en församling i Överkalix, där det finns en vacker ortodox 

kyrka, ägd av Bengt och Monika Pohjanen. 

Den ortodoxa församlingen planerar att skapa en återkommande pilgrimsvandring mellan dessa 

kyrkor, längs dalen till Särkilax och därifrån västerut till Överkalix. 

Under vandringen ordnas seminarier och föredrag. 

Själva vandringen är dock det primära. 

20.1.2010 

Bengt Pohjanen 


Friedrich Georg Wilhelm Struve 

Struves meridianbåge – Från Donaus delta till 

Hammerfest 

En expedition ledd av astronomen Friedrich Georg Wilhelm 

Struve utförde i början av 1800-talet en gradmätning, som 

täckte alla östra gränsstater av de ryska kejsardömet. 

Mätningarna av denna triangelkedja, som fick namnet 

Struves meridianbåge, påbörjades år 1816 och slutfördes år 

1855. 

Sett på kartan bildas kedjan av 258 trianglar, 265 

huvudpunkter och 60 hjälppunkter. Den nordligaste 

punkten finns i Norge i närheten av Hammerfest och den 

sydligaste vid Svarta Havet i Ukraina. 

Struves meridianbåge har fungerat som ett modellexempel 

på triangelmätningstekniken. Struve använde de senaste 

rönen inom den vetenskap och teknik som utvecklades 

snabbt. Mätningsresultaten är förvånansvärt exakta med 

tanke på mätningstidpunkten. 

Utgångspunkten för projektet var vetenskapliga: man ville 

få information om jordklotets form med hjälp av 

mätningarna. Det försvarsmässiga värdet av resultatet 

underlättade dock säkert att man fick finansiering från 

bland annat den ryska tsarens armé. 

Senare har resultaten utnyttjats i ett flertal vetenskapliga 

arbeten. De punkter som Struves expedition mätte ut, 

skapade en grund för det praktiska lantmäteriarbetet i ett 

flertal länder. I Finland, som på den tiden hörde till 

Ryssland, förenade Struves meridianbåge de triangelkedjor 

som en gång i tiden mätts ut i norr och i söder med 

varandra. Senare utförde Lantmäteristyrelsen 

triangelmätningar i början av 1900-talet. Med hjälp av 

dessa mätningar täckte man hela landet på 1960-talet. 

När Struves meridianbåge mättes ut gick den genom två 

staters – Rysslands och Sveriges – områden. För närvarande 

finns det tio stater i området: Norge, Sverige, Finland, 

Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, 

Moldavien och Ukraina. Man har utnämnt 34 mätpunkter i 

kedjan som skyddas. I Finland är Struves meridianbåge 

även känd som den rysk-skandinaviska gradmätningen 


Hela Tornedalen har massor av gamla leder 

för vandring, transport på snö eller båt. 

Historien gör att vi varit tvungna att använda 

leder för att transportera oss. 

Här har predikanter som Lars Levi Leastadius 

vandrat under sina resor till Norska kusten. 

Rounala kyrkplats var en kyrka dit man kom 

från hela området och genomförde 

gudstjänster. 


Dag Hammarsköldsleden 

Dag Hammarskjöldsleden är en modern 

pilgrimsled i hjärtat av vår svenska 

fjällvärld. Den startar i Abisko och följer 

till stor del en gammal väl beprövad 

vandringsled, Kungsleden, innan den efter 

drygt nio mil når Nikkaluokta. 

Pilgrimsleden har fått sitt namn efter Dag 

Hammarskjöld. Han är en av alla dem som 

funnit sin tillflykt i fjällvärlden och han 

höll gärna till i Abiskoområdet. I Abisko 

turiststation finns sedan länge ett rum 

uppkallat efter honom. 

Pilgrimsvandrandet är ett relativt nytt 

inslag i vår kyrka, trots att det är uråldrigt. 

Det finns många gamla pilgrimsleder i vårt 

land, som "återupptäckts" och som nu 

vandras av den nya tidens pilgrimer. I 

fjällvärlden har samerna sedan urminnes 

tider vandrat sina egna pilgrimsvägar och 

besökt sina egna heliga platser. 

Dag Hammarskjöldsleden invigdes i 

september 2004. Pilgrimsleden har kommit 

till genom samarbete mellan Svenska 

kyrkan i Luleå stift, Länsstyrelsen i 

Norrbottens län och Svenska 

Turistföreningen. Arbetet med leden har 

utförts i nära samarbete med samer på 

lokal, regional och nationell nivå. 

Ansvarig för pilgrimsvandringar i Luleå 

Stift är Lennart Lindkvist som 

arbetsgruppen valde att träffa i höstas för 

att få mer information. 


Möte Lennart Lindqvist Pilgrimspräst Luleå stift 

Mycket positiv respons från Media! 

NSD 23 April 2009 

Pilgrimsvandring i Tornedalen till Laestadius minne 

HAPARANDA. Nu ska pilgrimer lockas till Tornedalen för att vandra i Lars Levi Laestadius fotspår. 

- Många längtar efter inre ro och vårt område är exemplariskt att vandra i, säger Peter 

Hagström, vd Tornedalsrådet. 

Nu börjar kartläggningen av en vandringsled för pilgrimmer från Haparanda till Ishavet. 

En sträcka på drygt 60 mil fågelvägen. 

Vandringsleden ska kartläggas och vägmarkeringar föreställande Laestadius vallmon ska placeras ut längst 

vandringsleden. 

Inspirerad av Spanien 

Minst 14 kommuner berörs av planerna. 

Den första vandringen på 18 mil planeras att genomföras i augusti. 

Idén kom till oss från Spanien. Santiago de Compostela där aposteln Jacobs grav finns är ett känt pilgrimsmål, dit 

miljontals människor vandrar varje år, 

säger Peter Hagström vd för Tornedalsrådet. 

Mystiken 

När Hagström själv såg pilgrimerna anlända i Spanien insåg han att möjligheten också finns i Tornedalen. 

- Vi har mycket vacker natur, orörd älv, en historia, andlighet, en gräns. Ju längre man vandrar desto mer tätnar 

mystiken. 

För att vandra i Tornedalen behöves ingen speciell tro. 

Tystnad 

Kanske blir målet att finna sig själv i bruset av vardagens stress. 

- En pilgrim är en vandrare till helig ort. I Tornedalen lever den andliga traditionen med vackra kyrkor och heliga kapell. 

En pilgrimsvandring kantas av enkelhet, 

tystnad, andlighet, långsamhet och bekymmerslöshet. Det ligger i tiden att söka lugn och ro, både yttre och inre. 

Intensiva förberedelser 

Nordiska Ministerrådet har tilldelat 140 000 kronor till en förstudie som leds av Hans Söderström från Lannavaara. 

Hagström som själv under några år vandrat veckovis i Lappland och vet vilken befriande känsla en vandring innebär ser 

fram emot uppbyggnaden av pilgrimsleden. 

- Vi räknar med ett stort intresse för pilgrimsvandringar. Tornedalen är unikt, säger Hagström. 

Av Linda Danhall linda.danhall@nsd.se 


Finska Tornedalen 

Eftersom vi inte kunnat gör omfattande forskning i respektive kommun så har vi som en 

start utgått ifrån vägnätet för att få en bild av hur stort intresse som finns för projektet och 

vilka möjligheter det finns att gå vidare. 

Vi gjorde en förfrågan till respektive kommun samt en kartläggning efter gränsen upp till 

Karesuando där sedan dom lederna tar vid. I finland har vi kontaktat turistbyråer och finska 

skogsstyrelsen för att få mer information om vad finsk sida kan erbjuda. 

Nordkalottleden 

Nordkalottleden är sammanlagt 800 km lång, varav ca 70 km går i Finland på ödemarksområdet Lapska 

armen i Enontekis, 380 km i Norge och 350 km i Sverige. Eftersom leden är så lång kan det löna sig att 

vandra en etapp åt gången. 

Ledens start- eller slutpunkter är i norra ändan Kautokeino i Norge och i södra ändan Sulitjelma i Norge 

eller i Kvikkjokk i Sverige. I Finland går leden genom ödemarksområdet Lapska armen via Kilpisjärvi 

och Malla naturreservat. 

Leden går genom ett omväxlande nordiskt fjällandskap, såsom lättframkomlig fjällterräng, frodiga 

björkskogar, glaciärer och branta fjällraviner. På många ställen förekommer det rikligt med fjällväxter. 

Den finska delen av Nordkalottleden är en sommarled och den bästa tiden för vandring är från början av 

juli till mitten av september. 

. 


Hetta - Pallas -leden 

55 km långa vandringsleden Hetta-Pallas som drogs upp redan år 1934 hör till Pallas- 

Yllästunturi nationalparks populäraste utflyktsmål. Leden går över fjällen och dyker 

emellanåt ned i fjälldalgångar som för att förbereda vandraren för nästa hisnande utsikt från 

följande fjälltopp. Leden är markerad med riktningspilar. 

I början av juni har snön redan till största delen smultit på området, men leden är blöt på 

grund av smältvattnet och därför mycket känslig för slitage. Den bästa tidpunkten för 

vandringar börjar kring midsommaren. I mitten av oktober då vintern redan står för dörren 

möter man endast enstaka vandrare på leden. 

Vinterleden 

Mellan Hetta och Pallas går även en vinterled, som beroende på vilken rutt man väljer är 53 

- 60 km lång. Vinterleden går över mera låglänta skogbevuxna marker och myrar än 

sommarleden, även om skidspåret mellan Sioskuru och Hannukuru går ovanför 

skogsgränsen. Från Hannukuru till Pallas går det två leder: den ena väster och den andra 

öster om fjällen. Från båda lederna kan man göra avstickare till stugorna Montelli och 

Nammalakuru. Lokala företagare står för underhållet av skidspåren. Leden från 

Sioskurustugan till Hannukurustugan och vidare på västra sidan till Nammalakuru är i stor 

utsträckning beroende av servicekörningen som nationalparkens anställda utför. På 

vinterleden är avstånden mellan stugorna längre än på sommarleden. I öppen terräng består 

spårmarkeringen av en krysskylt och i skogsmarker av blåa band eller en blå triangel målad 

på träden. 

Skidsäsongen infaller i mitten av februari då sportlovet för skolorna i söder börjar och 

fortsätter sedan till slutet av april. Beroende på våren kan skidspåret vara i åkbart skick 

t.o.m. ända fram till mitten av maj. Vinterlederna lämpar sig huvudsakligen inte för 

vandringar eftersom de går genom blöt terräng. 


Vi vet att Finland har en genuin tradition med för att bege sig uppåt vid flera tillfällen på året. 

Olika attraktioner som tex. Höstfärgerna (ruska) finns inte ens marknadsförda i grannländerna 

Norge och Sverige. Vi har inte i ramen av denna förstudie kunnat få nog mycket information om 

området gränsälven uppåt, men det strömmar in information kontinuerligt till oss via de 

förfrågningar vi gjort. Eftersom skoterlederna i Finland är så väl underhållna tror vi att dessa kan 

vara en lämplig väg att gå vidare. 

Dessa kan säkerligen upprustas och anpassas för att i alla fall vissa sträckor skall kunna vara 

möjliga att vandra. 

Vi tror att man måste besöka de olika områdena i Tornedalen för att få en bra bild över hur det ser 

ut och vad som krävs för att skapa en bra pilgrimsled genom hela Tornedalen över gränserna. 


Arctic Trail 

Detta är ett skoterledsystem med leder som sträcker sig tvärs över gränserna i norra Sverige, 

Norge och Finland. Målet är att gemensamt locka turister från framför allt Europa och 

Nordamerika till Nordkalotten. 

Arctic Trail är ett projekt där Sverige, Finland och Norge gemensamt och med stöd av pengar 

från EU:s så kallade interregprogram satsar på att öka vinterturismen på Nordkalotten. 

Arctic Trail i ett ledsystem som förutom att det erbjuder flera gränspassager till Finland och 

Norge också binder samman de sex kommunerna Kiruna, Gällivare Jokkmokk, Pajala, 

Överkalix och Övertorneå 

Victorialeden 

H.K.H. Kronprinsessan Victoria invigde den nya Victorialeden i Treriksröset år 2005. 

Kronprinsessan gjorde en första provtur på den nya skoterleden på vägen från Kilpisjärvi till 

invigningsceremonin i Treriksröset. 

Värd för besöket var landshövdingen i Lapplands län Hannele Pokka. Norrbottens 

landshövding Per-Ola Eriksson höll tal och utbringade ett leve för den nya skoterleden sedan 

Kronprinsessan först klippt bandet och förklarat Victorialeden invigd. 

Treriksröset vid sjön Koltajaure är mötespunkt för riksgränserna mellan Sverige, Norge och 

Finland. Det är Sveriges nordligaste punkt. 


Norrskensvägen 

Norrskensvägen som går genom de ståtliga fjäll- och forslandskapen i Finland, Sverige och Norge 

börjar i Torneå vid Bottniska viken. Turistleden följer riksväg E8 och väg 99 längst med Torne älv. 

Vägen går upp till den nordligaste punkten i Finlands arm Kilpisjärvi och därifrån vidare via 

Storfjord till Tromsö i Norge. Torne älv som mynnar ut i Bottenhavet är Europas längsta (510 km) 

fritt flödande älv. Det avsnitt som benämns laxvägen löper genom vackra älvlandskap från Pello till 

Kolari. I området finns goda fiskemöjligheter både i själva Torne älv och dess många biflöden. 

Öster om rutten domineras landskapet först av skogs- Lappland och längre norrut fjäll Lappland 

med naturparker och mångsidig turist service. Pallas Yllästunturi nationalpark i gränsmarkerna 

mellan skogs Lappland och fjäll Lappland, särskilt Pallastunturifjällen, är en unik nationalskatt. I 

samma trakter övergår den gamla norrbottniska jordbrukskulturen i nordliga renskötselkulturen. 

Utöver den mångfacetterade naturen är området hemvist för Lapplands uråldriga och traditionsrika 

kultur med alla dess uttrycksformer. 


Spännande kopplingar till laestadianismen och Lars Levi Laestadius 

(1800-1861) 

I Tornedalen verkade Lars Levi Laestadius. Hans livsverk har präglat hela Tornedalen. 

Barndom 

Den 10 jan 1800 föddes ett barn i Jäkkvik, mor 

hette Anna Maglena (ibland Magdalena) 

Laestadius f. Johansdotter och far hette Carl 

Laestadius. Barnet fick namnet Lars Levi. 

De första barnåren var fattiga och svåra. Båda 

föräldrarna var angelägna att ge sina söner det 

som kallas en kristlig uppfostran och lärde dem 

tidigt att läsa. År 1808, när Lars Levi var 8 år, 

togs far, styvmor och bröder omhand av 

halvbrodern Carl Eric Laestadius som bodde i 

Kvikkjokk, fram till hans död. Bröderna fick 

grundläggande undervisning i både teoretiska 

och praktiska discipliner, de fick en normal 

barndomstid. 

Studietid 

Den 6 aug 1816 började Lars Levi vid gymnasiet 

i Härnösand. Efter teologi- och botanikstudier 

blev han prästvigd år 1825 och 18/5 1825 blev 

han utnämnd till kyrkoherde i Karesuando. 

Hur han kom att välja prästens kall tycks framgå 

att de skedde mera av en slump än på grund av 

inre böjelse. Han blev tillfrågad av 

kommerserådet Casström om vad han tänkte bli. 

- Nybyggare, blev svaret. 

- Å fy, sade kommerserådet, "Ni bör bli präst. Jag 

är god vän med biskop Almqvist i Härnösand; 

jag vill rekommendera er till snar befordran, och 

ni bör skynda er att taga prästexamen." (Lars 

Levi Laestadius, Edqvist Märta) Detta ska ha 

kommit honom att bestämma sig för att bli präst. 

Den 1 maj 1826 tillträdde L. tjänsten i 

Karesuando. På grund av språkförhållandena var 

han tvungen att skyndsamt lära sig praktiskt taget 

två nya språk: finska och tornelapska. Finskan 

och tornelapskan blev hans egentliga 

predikospråk, endast ett fåtal personer kunde vid 

den tiden svenska i Sveriges nordligaste sokken. 


Botanik 

I den linnéanska epoken var många präster i vårt 

land flitiga botanister, men ingen så framstående 

som Laestadius. Som gymnasist gjorde han 

sommaren 1819 sin första stora forskningsfärd till 

fots genom Ångermanland, Medelpad och Jämtland 

till Norge och tillbaka en nordligare rutt till Pite 

Lappmark. Sammanlagt färdades han över 800 mil 

på sina botaniska forskningsresor under studietiden. 

När känslan av isolering och ensamhet var som 

starkast och den fåtaliga men vidsträckta 

församlingen i Karesuando, lämnade honom tid, 

ägnade han sig med stort intresse åt sin ungdoms 

kärlek botaniken. Hans växtsamling omfattade 

slutligen ej mindre än 6500 omsorgsfullt pressade 

växter från alla håll och de två mest kända blomster 

upptäckter är Carex Laestadiana och Paver 

Laestadium 

Familj 

Redan vid 17 års ålder hade Laestadius gjort sig ett 

ideal av god hustru: Hon skulle "icke wara af hög 

börd, emedan en sådan hade alltför stora 

pretentioner. Hon fick icke wara rik, emedan 

rikedomen kunde ställa mannen i beroende af 

hustrun. Hon fick icke wara lärd emedan lärdomen 

kunde draga henne från hushållet". 

(Laestadianismen, Per Boreman) 

Den som mest motsvarade detta ideal fann 

Laestadius i en fem år yngre barndomsbekant, Brita 

Catarina (Kajsa) Alstadius. Med henne gifte han sig 

den 1 april 1827. De synes ha passat bra för varandra 

i karaktär och tankesätt och sätt att vara. 

Brita Kajsa var "mycket häftig" och kunde ibland 

t.o.m. såra med stickande ord, men hon ångrade sig 

snart och skyndade sig att gottgöra vad hon felat. 

Flitig som en myra var hon i farten från tidiga 

morgon till sena kväll. Hon var mycket gästfri och 

givmild och prosten lika så. Tillsammans fick Lars 

Levi och Brita Kajsa 15 barn, men endast 12 nådde 

vuxen ålder 


Kriser 

När Laestadius blev präst var han trots viss religiositet en andlig "sorglös" människa, d.v.s han 

saknade enligt egen uppgift en levande tro, och sådan förblev han halftannat decennium, men tre 

kriser tvingade honom att allt grundligare rannsaka sig själv, vilket steg för steg förde honom till 

den stora livsavgörelsen. 

År 1832 insjuknade han i svårartad nervfeber, som efter fem veckor förtog honom allt hopp om 

tillfrisknande. - Denna sjukdom blev en första maning ett "Giv akt!" från en högre värld. År 1839 

förlorade han sitt barn, treårige sonen Levi. Detta blev att hårt slag och en andra påminnelse från 

evighetens land en bröst åkomma, som han trodde var lungsot som ofrivilligen skulle sluta med 

döden. Nu greps han av stark död fruktan. Laestadius var inte beredd att dö. Han stod upp från 

sjukläget som en väckt men ännu ej benådad själ, en ångerfull syndare. 

Dagligen vandrade han grubblandes, så att en gångstig länge efteråt visade hans vandring under 

den hårda botkampen. Folket trodde att hans förstånd hade rubbats och kallade honom på spe för 

"vandrar-Lasse". 

Lappflickan 

På en visitationsresa i Åsele 1-2 jan 1844 träffar Laestadius en lappflicka som heter Maria. Hon 

öppnade sitt hjärta för honom efter att ha hört honom predika. Han blev så tagen av flickans 

berättelse och erfarenheter så detta möte med den kända och dock okända lappflickan Maria 

betraktas som lärofaderns omvändelse. Maria gav honom en alldeles ny insikt i nådens ordning så 

att han såg vägen som leder till livet, vilket varit fördolt för honom. (Laestadianismen, Boreman 

Per) 

Karesuando församling 

Karesuando var en ödemark ej blott i fysisk mening utan även i andlig. I den rådde religiös 

likgiltighet, omoralisk och sedlig slapphet, ohederlighet, dryckenskap, osämja, slagsmål, 

vidskepelse, svordomar o.s.v. 

Förhållandena skriade efter en grundlig reformation, en andlig nyordning. Laestadius kände sig ha 

fått ett personligt budskap som han måste frambära. 

Då företrädarnas finare uppträdande och evangeliska predikningar ej visat sig ha någon varaktig 

verkan på åhörarna, sänkte Laestadius sig avsiktligt ned på de fattiga nybyggarnas nivå. 

"När man som präst talar till allmänheten, så måste man använda ord, som denna allmänhet helt 

förstår. Då en obygd skall odlas, erfodras det grova verktyg." 

Vårvinter 1846 började folk från alla håll strömma till kyrkan. Kyrkan fylldes till trängsel. Folk 

kom resande många mil även från andra församlingar. Den stränge botpredikanten blev nu en 

oumbärlig rådgivare, tröstare och andlig fader för hastigt växande skaror av väckta syndare från när 

och fjärran. 

Så började den märkliga laestadianska väckelsen i advent år 1845. 


Pajala församling 

I mars 1849 flyttade Laestadius med sin familj till Pajala församling, där han blev kyrkoherde. 

Kyrkan och prästgården låg intill vid Kengis fors. 

Den religiösa entusiasmen blev snart större än någon kunnat ana. Från många mils avstånd även 

från den finska sidan kom folket nästan söndagligen till kyrkan. Omoralen och dryckenskapen 

undanröjdes från by till by. 

Laestadius bostad i Pajala (utvändigt och innifrån pörtet) 

Det blev en ny tid och nya seder, men Laestadius mötte motstånd i Pajala församling de första åren. 

Motståndet kom huvudsakligen från tre håll, krögare, drinkare och brännvinsadvokater. Deras 

företagsamhet tynade och upphörde så att en del var tvungna att flytta bort. (Laestadianismen, 

Boreman Per) 

I början av 1860 börjar Laestadius känna de första symptomen av en plågsam magsjukdom, 

troligen kräfta, som efter ca 1 år blev hans död. Han avled den 21 februari i sin säng som fanns i 

deras enkla boning, närliggande till prästgården som samtidigt höll på att byggas 

Människor samlades i oerhörd mängd från olika församlingar. Utan like var det långa brokiga 

sorgetåget som ringlade från sorgehuset i Pajala till Kengis kyrka. Nya prästgården stod klar 6 mån 

efter hans död och är numera ett muséum. 




Vägen vidare 

Ju längre jag arbetat med projektet har jag sett hur det växer och kan utvecklas till ett enormt 

nätverk över hela Tornedalen. Det kan kopplas till vår historia och kommer att innebära en enorm 

möjlighet till samverkan över nationella gränserna. Dock ser jag att det behövs en hel del insatser 

för att kunna utveckla vidare på ett bra sätt. 

Framförallt behövs det tid till att göra ytterligare forskning i området och kartläggning av befintliga 

leder. Man behöver fler personer med lokal förankring engagerade i projektet för att man skall 

kunna få med respektive områdes möjligheter och avhjälpa där det finns brister. 

Man måste ta fram ett genomtänkt kartmaterial med en faktisk karta anpassad för vandrare. 

Här skall finnas en bifogad bok med historia, sevärdheter och inte minst möjligheter till logi och 

aktiviteter. 

Det behövs i första hand en webbplats för att man skall kunna marknadsföra sig på ett bra sätt där 

projektet får möjligheter att växa fram i sin takt. 

På många ställen är Tornedalen ganska glesbyggt så man måste skapa naturliga etapper efter vägen 

där det finns möjligheter att rasta och kanske ta del av lokal historia. Dessa etapper får inte 

överstiga 15 km. 

Man kan säkerligen använda befintlig infrastruktur i Tornedalen som kyrkor, kapell, bönhus och 

skolor samt hembygdsgårdar. Likväl som man givetvis nyttjar alla möjligheter till boende på 

campingar stugbyar och vandrarhem. För pilgrimen är det enkelhet som gäller. 

Härbre i Kangos 


Premiärvandring i Tornedalen 

Arbetsgruppen har som förslag att genomföra en premiärvandring i Tornedalen. 

Detta där biskopar från alla 3 länder finns representerade som en slags officiell ”kickoff” för 

pilgrimsvandringar i Tornedalen. Vandringen skall vara en kort resa på nåra kilometer men ha inslag 

av Tornedalens rika historia. Här skall botanik, natur och geologi finnas med likväl som den samiska 

historiens platser och kultur. Vi vill bjuda in en grupp viktiga personer från olika samhälls sektorer för 

att kunna presentera pilgrimsvandring på ett sätt som ökar förståelsen för vad det egentligen innebär. 

Pilgrimseminarium i Pajala 

Vi planerar också ett seminarium i Pajala där vi samlas kring pilgrimsvandring i syfte att öka 

kunskapen om detta och kunna förankra detta i framförallt kyrkan. Samtidigt håller vi projektet 

levande och kan skapa ett större nätverk. Det visas ett enormt intresse för detta inte minst från andra 

aktörer som driver pilgrimsvandring i olika former. Vi tror att detta kan skapa en grogrund för att 

redan nu uppmärksamma Tornedalens rika möjligheter att vandra som pilgrim. 

Skapandet av ett pilgrimscentrum i Tornedalen 

Efter att vi besökt andra platser och sett hur det ofta ser ut så ser arbetsgruppen ett behov av ett 

pilgrimscentrum även i Tornedalen. Med tanke på det geografiska läget för Pajala samt kopplingen 

historiskt till Lars Levi Laestadius ser vi Pajala som en möjlig plats för detta. Här finns redan ett 

enormt fint museum och detta kan enkelt kombineras som ett slags center för pilgrimsvandringar i 

Tornedalen. 


Pilgrimsprodukter 

Det finns en hel del saker som följer med en pilgrimsvandrare. 

Staven, ryggsäcken, och givetvis allt som behövs på vandringen. 

Litteratur och vägledning likväl som mat aktiviteter och boende. 

Här kan säkerligen en hel del utvecklas som tex. Pilgrimskompassen. 

Pilgrimskompassens träskiva är en hjälp att hitta rätt i den inre vandringens bön och meditation. 

Symbolerna för pilgrimens sju nyckelord finns inbrända i träet. 

Pilgrimskompassen kan användas som en andakts- och meditationsbild vid raster, med möjlighet 

att tända ett värmeljus i mitten av kompassen. Den kan också användas under vandring genom att 

fingrarna får följa de olika symbolernas konturer samtidigt som tankarna vandrar. 

De sju nyckelorden 

Skorna, långsamhetens och beredvillighetens symbol 

Staven, frihetens symbol, för en pilgrim att luta sig emot 

Tältet, enkelhetens symbol, för en enkel livsstil 

Kappan, tystnadens symbol, att vara omsluten av den goda tystnaden 

Hatten, bekymmerslöshetens symbol, skydd och utrymme för tankar och bön 

Ränseln, delandets symbol, att gå med lätt packning genom livet 

Korset, andlighetens symbol, den kristne pilgrimens igenkänningstecken 

Tankar finns också om en stenbänk som 

skall finnas återkommande efter lederna. 

Kanske vid varje kyrka. 

Där kan trötta pilgrimer vila sig och få en 

stunds eftertanke. På bänken kan finnas en 

pilgrimskompass så man kan dela sina tankar 

med nästa människa som kommer. 


Käll- och litteraturförteckning 

Litteratur och Kartor: 

Pilgrimsliv, Hans – Erik Lindström, Verbum ISBN 978 91 526 3028 o 

Att gå till sig själv, Agneta Lagercrantz, Verbum ISBN 978 91 526 3147 8 

Vägen du ska följa den en handbok för pilgrimsvandrare, Luleå stift 

Pilgrimens tidegärd, Tomas Wettermark, Artos & Norma ISBN 91 7580 291 o 

Vägen till Santiago de Compostela, Rolf Enander, Hjalmarson & Högberg ISBN 91 89660 85 4 

Pilgrimsvandra på klosterleden, Pilgrimcentrum Vadstena ISBN 978 91 7580 375 3 

Lilla pilgrimsboken, Redaktör Hans – Erik Lindström, Verbum ISBN 978 91 526 3245 1 

El Camino, Åke Mokvist, Gullers ISBN 978 918823892 4 

Livet som pilgrimsvandring D uppsatts Uppsala universitet Per Friberg per.friberg@telia.com 

På väg, Pilgrimcentrum 2009 Svenska kyrkan Linköpings stift redaktör Sten Danielsson 

Inre och yttre vandring, Pilgrimcentrum Vadstena Sanna och Hans-Erik Lindström 

Vägkyrkor på Nordkalotten www.nordkirker.net 

En pilgrimsvandring fra Åre via Stiklestad til Nidarosdomen www.pilegrim.info 

Kartförlagets karta över Nordkalotten ISBN 978 91 588 4576 3 

Google Earth 5.1.3533.1731 http://earth.google.com/ 

Kartex Blåkartan 8 Norrbottens Län 

GT Karta Reittikartta Suomi 2.0.10 


Personregister för projektet: 

Anneli Aro, Enontekiön kulttuuritoimen hoitaja anneli.aro@enontekio.fi Tel +358-(0)40-7669842 

Anneli Mäkinen, Laestadiusmuseet Pajala Laestadiusmuseet@pajala.se Tel +46-(0)978-12055 

Annelie Nilsson, Pilgrimcentrum Vadstena info@friagent.se Tel +46-(0)703 19 01 

Annikka Tuohino, Tornionlaakson Kehitys Oy annikka.tuohino@tornionlaakso.fi Tel +358-(0)405950460 

Allan Lehto Tel +46-(0)922-29225 

Auli Paakkola, Övertorneå kommun info@arctic-circle.net Tel +46-(0)70 284 22 92 

Bertil Kero, Lars Levi Laestadius Vänner bertil.kero@mejl.se Tel +46-(0)703354242 

Eija Niemi-Laitinen, Luontokeskus Kellokas , Ylläs info@yllas.fi Tel +358-(0)16569996 

Einar Eriksen, Kåfjord kommune einar.eriksen@kafjord.kommune.no Tel+47 777 19258/918 87101 

Hans Erik Schjoth Prost Nordreisa hans.erik.schjoth@nordreisa.kommune Tel +47 77 77 07 00 

Heikki Kaupinen, Muonio Kommun heikki.kauppinen@muonio.fi 

Idar Mikkelsen, Nordreisa kommune idar.mikkelsen@nordreisa.kommune.no Tel +47 77 77 07 00 

John Ottosen, Skibotn Storfjord kommune 

Kenneth Mikko, HaparandaTornio Turistbyrå tourist@haparandatornio.com Tel + 46-(0)922 120 10 

Kerstin Svala, Pajala Turism kerstin.svala@pajalaturism.bd.se Tel +46-(0)706913991 

Leif Halonen, Kautokeino kommune Leif.Halonen@kautokeino.kommune.no Tel +47-48110257 

Lennart Lindquist, stiftsadjunkt/prost Luleå stift lennart.lindquist@svenskakyrkan.se Tel +46-(0)70377 29 47 

Maria Figenschau kulturkonsulent Storfjord Tel +47- 77212965 

Mats Berglund, Lantmäteriet Mats.Berglund@lm.se Tel 0771-63 63 63 

Peter Hagström, VD Tornedalsrådet Peter.Hagstrom@haparanda.se Tel +46-703195641 

Sven Kostenius, Polcirkelmarschen svenkos@algonet.se Tel +46-(0)70693 43 19 

Thore Klippmark, deltagare arbetsgruppen thore.klippmark@skola.kiruna.se Tel +46-(0)702094370 

Tomas Wettermark, Pilgrimspräst Pilgrimcentrum tomas.wettermark@svenskakyrkan.se Tel+46 –(0)730222686 

Resurspersoner: 

Tomas Wettermark, Pilgrimspräst Pilgrimcentrum tomas.wettermark@svenskakyrkan.se Tel+46 –(0)730222686 

Anneli Mäkinen, Laestadiusmuseet Pajala Laestadiusmuseet@pajala.se Tel +46-(0)978-12055 

Lennart Lindquist, stiftsadjunkt/prost Luleå stift lennart.lindquist@svenskakyrkan.se Tel +46-(0)70377 29 47 


Webbplatser: 

Dag Hammarsköldleden http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=138129 

Föreningen Pilgrim i Sverige http://www.pilgrim.nu/ 

Världsarvet Struves båge mm. http://www.kartrulle.fi/ 

Lars Levi Laestadius vänner http://www.laestadiusfriends.se/ 

Laestadiusarkivet http://www.laestadiusarkivet.se/ 

Metsähallitus http://www.metsa.fi/ 

Nidarosdomen http://www.nidarosdomen.no/nidarosdomen/ 

Nordkalottleden http://www.karesuando.se/kdo/nordkalottleden.htm 

Norrbottensfjällen http://www.fjallen.nu/ 

Pilgrimcentrum i Vadstena http://www.pilgrimscentrum.com/ 

Pilgrimcentrum i Finland http://www.sibbosvenskaforsamling.fi/ 

Pilgrimsrörelsen i Sverige http://www.cdsf.org/ 

Pilegrimsledene till Nidaros http://pilegrim.info/ 

Pilegrimsfelleskapet St Jakob Norge http://www.pilegrim.no/ 

Santiago de Compostela http://www.santiago-compostela.net/ 

Skogsstyrelsen http://www.skogsstyrelsen.se/ 

Svenska kyrkan, Pilgrim http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=253794 

Turistföreningen i Norge http://www.turistforeningen.no/ 

STF i Sverige http://www.stfturist.se/ 

Ut i Naturen i Finland http://www.utinaturen.fi 


Tack ! 

Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälp till att ge mig information och svara på frågor. 

Ni har inspirerat mig att göra mitt yttersta. 

Jag vill också rikta ett särskilt tack till Thore Klippmark och Peter Hagström 

för den fina insatsen och alla trevliga turer i samband med projektet. 

Det har varit ett privilegium att få göra detta tillsammans med er. 

Utsikt från Norska kusten Foto Hans Söderström

Pilgrimsvandring i Tornedalen 2009 (pdf) - Tornedalsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?