InneHållsFörTeckning

InneHållsFörTeckning
Sid
Förord 2
Historik & bakgrund 2
Pionjärerna 2
Allmänt om snowboard 4
Som sport & idrott 7
En livsstil 8
Några av de bästa i världen/Sverige 9
Favoritåkning + lite råd 10
Liten ordlista 12
Källförteckning 13

2
FÖRORD
Att åka snowboard är för mig något av en ultimat känsla. Att snabbt och
tyst färdas nedför ett jättelikt fjäll, ett landskap där tonvis med pudersnö
vilar tungt över granar och kullar.
Att känna adrenalinet slå volter inom mig, ett rus som nästan gör mig hög.
Alla problem, bekymmer och spridda tankar känns som bortblåsta. Bara
jag, min bräda och detta enorma berg av ospårad snö existerar.
Man brukar säga att människor som åker skidor är människor som aldrig
försökt sig på snowboard.
HISTORIK & BAKGRUND
Precis som skateboard, moutainbike och brädsegling så är snowboard en
ung sport med sina rötter i USA. Det hela började i mitten på 60-talet när
en man vid namn Sherman Poppen fick iden. Hans två döttrar skulle åka
skidor men det fanns bara ett par, så de fick åka på en skida var, vilket
som senare visade sig bli väldigt populärt. Sherman såg tillfället och
började så smått tillverka dem på sin bakgård under namnet Snurfers.
Brädorna hade inga bindningar och var egentligen mer en leksak än ett
sportredskap. Men för att kunna hinna med att tillverka dessa var
Sherman tvungen att ge upp sitt jobb, och det ville han inte. Så utan
vidare tanke på vilken grej han egentligen kommit på sålde han iden till
ett bolag för ca 5000kr. Snurfern såldes i ofantliga 300 000 exemplar
under ett par års tid, men dog sedan ganska snabbt. Några entusiaster
hängde dock kvar vid sina Snurfers och vidareutvecklade ide`n. Tom
Sims och Jake Burton Carpenter var ett par av dem som byggde nya och
längre brädor, och i slutet av 70-talet hade de kommit så långt i
utvecklingen av sina brädor att de var för sig startade Sims respektive
Burton Snowboards. Idag är dessa två företag ledande och står
tillsammans för närmare hälften av all snowboardtillverkning i världen.
PIONJÄRERNA
Dagens snowboard har utvecklats utifrån snurfern med hjälp av olika
personer på olika platser i USA. Här är tre av dem som betytt mest för
snowboarden utveckling:

DIMITRIJE MILOVICH
Dimitrije var en östkustsurfare som redan 1970 började tillverka
snowboards. Han hade då aldrig hört talas om snurfern, utan han kom på
iden eftersom han och hans Sherman Poppen var först med sin snurfer,
men det var en leksak han tog fram. Arbetskamraterna brukade roa sig
med att glida på severingsbrickor på snön utanför restaurangen där han
jobbade. Eftersom han var surfare ville han uppleva samma känsla på
snön. Han kallade sin brädor Wintersticks. De var helt gjorda för att åka i
lössnö. 1971 fick han patent på sin uppfinning. Hans tanke var att han
skulle få skidtillverkare intresserade och låta dem tillverka brädor på
licens. Ingen nappade dock på erbjudandet. Därför beslöt han sig själv för
att starta Winterstick.
Hans brädor hade en väldigt hög nose för att flyta bra i lössnö, och tailen
hade formen av ett stort V. Formen kallas för swallow tail och det var
vanligt på surfbrädor på den tiden. Som bindningar använde Dimitrije
vanliga spännremmar. Det vore synd att säga att de gav ett bra stöd, men
de var mycket bättre än inga bindningar alls. Hans produkt spred sig över
världen och i de allra första numret av den svenska skidtidningen Åka
Skidor kunde man se en bild på Dimitrije och också beställa hans
Winterstick. Idag har Dimitrije ingenting med snowboard att göra även om
hans företag Winterstick har återuppstått. Han åker själv fortfarande
snowboard och älskar att lyssna på smågrabbarna som snackar
snowboard i liftkön.
TOM SIMS
Redan 1963 påstår Tom Sims att han gjorde sin första snowboard i
träslöjden. Det skulle dock dröja ett tag innan han satte igång på allvar.
Tom har hela sitt liv hållit på med brädsport. Han växte upp på
Kaliforniens stränder, och surfing var en naturlig del av hans liv. Senare
blev skateboard hans stora grej och hans företag Sims skateboards var
ett av världens största i slutet av 70-talet. Sims Pure Juice-hjul var varje
skaters dröm, och dessutom var han en av de första att göra riktigt breda
rampbrädor. Medan hans skateboardföretag blomstrade höll Tom på att
experimentera med snowboards tillsammans med Chuck Barfoot.
1977 sålde han sin första Sims snowboard. Det var en plastbräda på
vilken man hade monterat en skateboard. Tom trodde så mycket på sin
nya produkt att nästan all vinst från skateboardförsäljningen gick till att
utveckla snowboards. Problemet var bara att det inte var så många andra
som trodde på iden att surfa på snö. Mesta tiden fick Tom Sims ägna åt
att försöka övertala folk att prova på.
3

Så fort de hade provat på var de frälsta och så småningom ökade
försäljningen. I början av 80-talet utvecklades brädorna snabbt. Sims var
först ut med en bindning med höga bakkappor, och strax efter kom brädor
med belag och stålkanter. Helt plötsligt var det möjligt att åka snowboard i
en preparerad pist. Tidigare gällde bara lössnö, men nu kunde man åka i
en vanlig skidbacke. Och så började skateboard påverka
snowboardåkningen.
Tom Sims byggde 1983 den första halfpipen för snowboard, och sedan
dess gäller bara freestyleåkning!
JAKE BURTON CARPENTER
Namnet Burton är för många detsamma som snowboard. Bakom namnet
står 40-årige Jake Burton Carpenter. Jake var en dem som tidigt började
tävla på sin snurfer, och efter några år började han experimentera med
egenhändigt byggda brädor. 1977 började han sälja sina brädor under
namnet Burton snowboards. Två år senare dök han upp på de årliga
snurfertävlingarna i Muskegon och ville tävla på sina egna brädor.
Arrangörerna ville stoppa honom, men de andra åkarna ville att han
skulle få vara med. Jake vann överlägset tävlingen. Han hade något som
alla andra saknade - bindningar. Detta innebar slutet för snurfern och
början för snowboarden. Till en början hade Jake som mål att sälja 250
brädor om året. Det kan verka löjligt idag när han säljer runt
200 000 brädor varje år. Men då var det ingen som visste vad snowboard
var och dessutom var det förbjudet att åka med dem på de flesta
skidorterna. Därför ägnade Jake väldigt mycket tid åt att prata med
skidanläggningar över hela USA och få dem att se positivt på snowboard.
Det tog tid, men idag är det bara ett fåtal orter som inte tillåter
snowboardåkare. Jake ville också att snowboard skulle accepteras som
sport och arrangerade flera tävlingar och sponsrade åkare som åkte runt
och gjorde uppvisningar
Om Sherman Poppen är uppfinnaren av snowboard och Tom Sims har
betytt mest för utrustningens utveckling så är det Jake Burton Carpenter
som har sett till att snowboarden har blivit en så stor sport som den är
idag.
4
ALLMÄNT OM SNOWBOARD
VAD ÄR SNOWBOARDING?
Snowboarding är en relativt ny sport som synligt sett kan jämföras med
skateboarding och surfing förutom att det görs på snö.

Åkaren står på brädan med hennes/hans vänstra eller högra fot framåt,
med ansiktet åt en sida av brädan. Fötterna sitter fast på brädan
antingen via bucklebindningar (bindningar med bakkappa och spännen,
gjorda för boots) eller plate bindningar (pjäxbindningar) som båda inte
löser ut. Även om det finns mer än en tillverkare av ”utlösningsbara
bindningar” så är de knappast så populära.
Denna sport skiljer sig från monoskiing. I monoskiing är båda fötterna
sida vid sida och åkarens ansikte är riktat framåt.
Skateboarding, surfing, vattenskidor (wakeboard) inkluderas i de sporter
som talangmässigt sett går parallellt med snowboarden. Detta betyder
alltså att har man talang för någon av dessa så har man oftast bra
förutsättningar för att bli duktig på snowboard.
VAD FINNS DET FÖR UTRUSTNING?
Historien om snowboardindustrin är svag men utrustningsutvecklingen
har varit explosiv. Brädorna, bootsen och bindnings typen som såldes 88-
89 finns inte ens tillgängliga idag. Borta är också den delade tailen, center
fena, påbultade metallkanter, breda korta brädor och primitiva boots. Idag
finns det inte mindre än 45 tillverkare av snowboardutrustning (brädor,
boots och bindningar) inklusive dom stora skid och pjäxföretagen som
också tillverkar snowboardutrustning: Rossignol, Atomic, Dynastar, K2,
Nordica, Raichle och Sorel. Under 91-92 års säsong tillverkades
230 000 brädor och hälften köptes av amerikanare.
Kostnaden för en snowboardutrustning är väldigt jämförelsebar med
kostnaden för en skidutrustning, med en stor skillnad på kostnad för olika
typer av brädor.
Brädor
Brädor kategoriseras in i en av fyra grupper efter de olika
snöförhållandena: race, alpine, all-around/free-riding och halfpipe/freestyle.
De varierar i längd från under 100cm till över 200cm.
Konstruktionen är nästan identisk med skidor; en bräda har metallkanter,
djup på sidoskärning och ett liknande stuk på böjen. Samma material
används. De stora skillnaderna är formerna.
Termen symetrisk används ofta i diskussioner om brädor. Eftersom en
bräda åks med en fot framåt blir svängarna uppenbart annorlunda från
skidor. En bräda kan vara symetrisk nose till tail och/eller sida till sida. En
skida är asymmetrisk nose till tail och symmetrisk sida till sida. De flesta
brädorna har en symmetri som skidor.
5

Några av de vanligaste symmetriska formerna inkluderar:
Nose till tail symmetri: Vanligtvis hittar man dessa i free-style och halfpipe
designer. En bräda som denna kan åkas åt båda hållen med samma
kontroll.
Asymmetriska : Är utformad på ett unikt sätt som gör att den endast kan
åkas åt ett håll. Denna typ av bräda finner man ofta i
tävlingssammanhang där farten och effektiva svängar har en betydelsefull
roll.
Race: Dessa brädor används för utförsåkning, GS och slalom åkning.
Dom har en tendens att vara styvare, smalare och längre. Dom är
tillverkade för hög fart med långa effektiva kanter för skärande svängar.
Alpine: Dessa brädor är populära bland exskidåkare. Designen av dessa
brädor reflekterar i många drag skidor på grund av dess många
jämförelsebara karakteristiska drag. Många av dem ser t.o.m. ut som feta
skidor.
All-around/Free-riding: Denna typ av bräda är ofta kallad all-terräng eller
all-fjälls. De är designade för alla sorts snöförhållanden och kan till och
med åkas i half-pipen framgångsrikt.
Halfpipe/Free-style: De här brädorna är gjorda speciellt för användning i
half-pipen. De har en förmåga att vara mer flexibla med bredare stance
mer centrerade på brädan. Brädan har förmodligen större nos och tail
area och mindre effektiva kanter till skillnad från en bräda av de andra
kategorierna. Brädor av denna sorten har vanligtvis inte bra all-around
egenskaper på grund av dess oförmåga till dåligt skär på hård packad
snö och branta backar.
Bindningar
Två typer av bindningar används i snowboarding: bucklebindningar och
platebindningar.
Bucklebindningen karakteriseras av en vertikal bakdel som används för
att tillföra tryck på hälsidan av brädan och med två spännen som går tvärs
över bindningen. Ett spänne håller hälen nere och den andra tårna. En
del bucklebindningar har också ett tredje spänne på den vertikala
bakdelen kallad shinspänne som ger extra stöd vid ”innåtsvängar”.
Platebindningen eller step-in bindningen används med boots som har en
hård yta, mycket likt pjäxbingningar förutom att de inte kan lösas ut.
Boots
Boots kategoriseras in i 3 grupper: mjuka, hårda och en blandprodukt.
6

Mjuka boots utvecklades av Sorel som än idag står för en stor del av
tillverkningen. Ju mer flexibel en Känga är desto lättare är det att utföra
en utsträckt free-style manöver. Kängans skal är gjort av gummi, läder
och plast och innerskon är lik skidpjäxans förutom att den vanligtvis har
snörning.
Hårda boots är tillverkade på ett sätt liknande skidpjäxor. De används
dominant i tävlingssammanhang där stödet och kanthållningen kommer
som första prioritet även om det får kosta flexibiliteten.
Skidpjäxorna kanske man skulle kunna tro fungerade som ett bra
alternativ i stället för hårda boots, men de gör de inte. Snowboarding ger
drastiska och olika tryck på fötterna. Sidoställd flexibilitet är mycket viktigt
men skall undervikas i största mån vid skidåkning.
Hybrids är den blandprodukt mellan de båda andra bootsen. De har en
yta helt av plast, fast tunnare än den hårda varianten, annars skiljer den
sig inte så mycket från de båda andra.
Kläder
Det finns mycket kläder designade just för snowboarding. De brukar vara
förstärkta på ställen som: knäna, rumpan, axlarna, armbågarna,
handleden, handflatan och fingrarna. En del kläder är t.o.m. stoppade
med skumgummi eller plast vid de mest utsatta områdena. Skälet av
dessa förstärkningar bygger på följande fakta:
En nybörjare tillbringar mycket tid på hans/hennes knän och rumpa.
När du åker snowboard kommer du lätt att slita ut ett par billiga handskar
under tiden av ett par dagar, allt p.g.a. att man ofta står på
knäna/sitter/faller omkull mm. Kläderna måste vara slitstarka och byxorna
skall helst vara vattentäta.
7
SOM SPORT & IDROTT
Snowboard kan delas in i två delar: alpint och freestyle. Alpin
snowboardåkning är desamma som på skidor - ma tävlar i slalom,
storslalom och super-G. I alpländerna är denna typ av åkning mycket stor
medan det i Sverige är freestyle som gäller för 95% av åkarna. I freestyle
tävlar man i olika bedömningsgrenar. Största grenen är den som kallas
halfpipe, och det kan närmast jämföras med skateboarding i ramp.
Freestyleåkarna tävlar också i Big Air och det är helt enkelt en
hopptävling i ett ordentligt stort hopp med luftfärder på 10-15 meter.

Oavsett tävlingsgren gäller det att imponera på domarna med svåra trick,
hög höjd och fart, rena landningar och påhittighet. Sverige har mycket
duktiga åkare både alpint och i freestyle.
Tävlingar finns på alla nivåer från klubbtävlingar till VM. I Sverige
arrangeras varje vinter en Sverige Cup och SM. Internationellt sett så går
varje år nordiska mästerskap, EM och en världscup. Vartannat år
arrangeras VM och JVM.
8
EN LIVSSTIL
En livsstil kan man i stora drag säga är ett sätt att leva, ett sätt att klä sig
på………Musik, trender med mycket mera.
För att överhuvudtaget kunna få ett grepp om de olika stilarna som
dominerat snowboardvärlden får vi bege oss ett steg tillbaka i historien,
ungefär ett drygt decennium.
Det hela kan man säga blossade upp i mitten på 80-talet då veteraner
inom skidåkningen bröt trenden och började med snowboard.
Det var dessa som influerade livsstilen och kom sedan att skaffa sig
många anhängare.
Det var ändå först i början på 90-talet, som man upptäckte att skidstilen
(dvs skidåkare på bräda), som mer eller mindre stått still i sin
trendutveckling, starkt påverkats av den då framväxande skatestilen.
Skatestilen bestod då av mycket mer jordnära färger till skillnad från
skidstilens starka och ofta självlysande kläder. Bag byxor och hängande
kedjor var på sin väg in i skatevärlden och snappades fort upp av den sk
utvecklingsstilen som nu knappast kunde kallas skidstil längre. Skidstilen
och skatestilen smälte samman, och för första gången under sin
levnadsålder hade snowboardstilen fått en egen identitet. Inte en identitet
som skulle påverkas av skidor, skateboard eller surfing, utan en alldeles
egen identitet som blev så stark att den kom att vara stilbildande för
övriga trender flera år framöver.
Till en början var flanellskjortor och höga mössor med överdrivna
bagbyxor till detta en princip i backen, men dog ut ganska snabbt.
Bagbyxorna lyckades i och för sig överleva det så snabba skiftandet
utanför backen i kombination med skateskor, keps och kedja.

För att kunna visa hur starkt influerande snowboardtrenden har haft på
övriga trender kan man se till det multinationella företaget Oakley, som är
en av världens största glasögontillverkare.
I början hade Oakley ett brett sortiment av olika glasögon för olika aktiva
sporter. Dessa användes av idrottsmän över hela världen, inklusive
snowboardåkare. Nu för tiden är i princip hela Oakleys sortiment baserad
på snowboardtrendernas riktningar, och deras nu storsäljande och
trendsättande toppmodell är ”Jackets” som är framtagen just för
snowboard.
9
NÅGRA AV DE BÄSTA I VÄRLDEN/SVERIGE
TERJE HAAKONSEN, 21 år
För bra för att beskrivas i ord! Världens i särklass bästa freestyleåkare för
närvarande. Hade inte börjat med snowboard hade an mycket väl kunnat
vara ett välbetalt fotbollsproffs, men nu blev han världsmästare i halfpipe
1993 och 1995. Kör för Buton snowboards.
CRAIG KELLY, 28år
Världens bästa freestyleåkare i början av 90-talet och nästan en levande
legend. Världsmästare i både halfpipe och slalom. Numera har Craig
trappat ned på tävlandet och ägnar sig åt lössnöåkning på heltid. Kör
Burton ovh är ansvarig för utvecklingen av deras longboards.
JEFF BRUSHIE, 24 år
Har gjort succe som både rappare och halfpipeåkare. Kör högt och fort
med otroligt mycket stil. Favoritåkare för många av världens bästa åkare.
Han bor i Los Angeles men kommer ursprungligen från Vermont på
östkusten. Kör för Burton.
BERT LAMAR, 29 år
Var skateboardproffs innan han fyllt 15 år och han vann den första
proffstävlingen på snowboard som han ställde upp i. Jobbade som frisör i
Hollywood under några år. Startade sedan sitt eget företag - Lamar
snowboards.
RETO LAMM, 25 år
Kommer från Schweiz och pratar fem språk helt flytande. Han är gift med
en brasiliansk och bor halva året i Schweiz och halva året i Brasilien. Han
filmar mycket med Willy Bogner (känd skidfilmare) och var på andra plats
på VM i halfpipe 1995. Kör för Rad Air.

ANDERS HAGMAN, 23 år
Har ett förflutet som alpin snowboardåkare, ja han har til och med vunnit
junior-SM alpint. Nu kör han bara halfpipe och har varit svensk mästare
även där. Mellan tävlingarna sysslar han med att skriva om snowboard.
Landslagsåkare som kör för Sims.
INGEMAR BACKMAN, 19 år
Är född den 1 april, men kan knappast klassas som ett aprilskämt.
Sveriges bäste freestyleåkare 1995 med flera världscupsegrar och seger i
SM. Kommer ifrån Piteå men bor numera i sin väska jorden runt. Kör för
Atlantis.
OSKAR NORDBERG, 23 år
Har varit en av Sveriges bästa freestyleåkare de senaste fem åren. Tävlar
framgångsrikt i världscupen och lagar palt som ingen annan. Oskar har
mobiltelefon, stuga i Riksgränsen och en bärbar Macintosh. Kör för
Oxbow.
JOHAN OLOFSSON, 19 år
Blev vald till årets nykomling i världscupen 1994 då han slutade på 10:e
plats i halfpiperankningen. Karriären har gått snabbt för Jihan eftersom
han vann sin första svenska tävling året innan. Johan är känd för sin
switchstanceåkning och sina kostiga rotationer. Han kommer från
Gällivare och kör för Burton.
EVA SADELGÅRD, 28 år
Är troligtvis en av Världens bästa extremtjejer och sannolikt den kortaste
(enochfemtio lång ungefär). Har under senare år uppmärksammats
mycket utomlands och syns flitigt i många snowboardtidningar. Bor i
Chamonix där hon har en egen frisersalong. Kör för Morrow.
10
FAVORITÅKNING + LITE RÅD
Det finns en plats där snön alltid faller rakt ner, en plats där det aldrig
bildas någon vinterpinad skorpa på snön. En plats dit skidåkare sällan
söker sig därför att där helt enkelt är för struligt med långa skidor och
stavar.
Skogen - en plats du borde utforska i vinter.

Skogen är den perfekta platsen för snowboardåkare. Där faller snön alltid
rakt ned oavsett hur hårt det än blåser på kalfjället och det bästa av allt är
att de flesta inte bryr sig om att åka där. Flera dagar efter ett snöfall ligger
snön kvar orörd och utan någon som helst skare. Skogsåkning är också
mycket mer teknisk och kreativ eftersom du hela tiden måste anpassa
din åkning efter de träd och stenar som dyker upp. Du kan inte dra på på
samma sätt som utför en stor orörd yta och du kommer att överraskas av
allt från skrämda ripor till förrädiska isfall. Enda problemet är att skogen i
Svenska backar ofta känns för tät för att bjuda på bra åkning. Det är
förvisso sant, Men skogen är full av gläntor - det gäller bara att hitta dit.
Just det här med att leta efter åkbara gläntor och till slut belönas med
ultimat skogsåkning är något av det bästa, även om vägen dit är nästan
lika rolig. För när du väl har hittat en glänta så är det bara att ta det lugnt
hålla masken för nästa gång det snöar så finns gläntan kvar med sin
ospårade snö och bara du vet var den finns.
Befinner du dig däremot i Alperna så är skogen ofta lite glesare och har
du ordentlig flyt så slipper du till och med att gå tillbaka till liften, men ofta
är det värt besväret. En sak skall du akta dig för och det är de riktigt
breda gläntorna som går rakt ned i fallinjen, det är bergets egna
varningssignaler om att här går det ofta laviner. Laviner har nämligen en
förmåga att återkomma på samma ställe med jämna mellanrum och då
drar de med sig alla träd som står i vägen. Ibland kan några träd ha blivit
skonade, men har de grenar på bara på nedsidan så är det också ett
tydligt tecken på att laviner är vanliga just där. Annars är skogen ett
mycket säkrare ställe att åka på när det har snöat ordentligt och
lavinfaran hänger tung över din favoritbrant. Träden och växtligheten
håller ihop snön och hindrar den från att lossna i lika stora fält som uppe
på kalfjället.
Om jag skall fortsätta med några råd, så bli nästa tips att alltid använda
goggles. Just som du har fått upp farten och är på väg att skrika ut din
njutning så får du en barrbeklädd gren rakt över ansiktet. Skriket
förvandlas till ett vrål av smärta. Du riskerar aldrig att tappa ett par
goggles, blåser det ute är de helt enkelt idealiska. Ett par stora goggles
skyddar dina ögon så bra det bara går. En stor fördel är att ha dubbelglas
i dem annars riskerar du imma. Sista förmaningen handlar om att du
aldrig skall åka själv i skogen. Alla kan ha otur, och i skogen kan det
innebära att du får sneskär och faller olyckligt på någon stubbe och slår
dig som sat….. eller så kan du fastna under under en gran utan en
möjlighet att ta dig loss. Visst skall man hålla tyst om nyupptäckta
pudergläntor i skogen men åk i alla fall minst två.
11

12
LITEN ORDLISTA
360 Snurra ett varv i luften.
540 Snurra ett och ett halvt varv i luften.
Air Hoppa med brädan.
Alpint Snowboardåkning som baseras på skärande
svängar.
Backside En sväng eller ett trick med ryggen utåt.
Bail Vurpa.
Boardslide Att glida med brädans undersida på t.ex. en stock
eller ett trappräcke.
Bona Att sträcka på benen i vissa trick.
Bonka Slå brädans tail eller nose mot ett bord, en puckel
eller liknande mitt i ett hopp.
Carving Skärande sväng.
Fakie Åka baklänges.
Freestyle Snowboardåkning som baseras på hopp och trick.
Frontside En sväng eller ett trick med magen utåt.
Funbox En stor låda man kan åka upp på och landa på alla
sidor.
Graphic Brädans grafiska design.
Halfpipe En stor ramp av snö där man kör på samma sätt
som skateboardåkarna kör i sina ramper.
Handplant Ett trick i halfpipen där man vänder sig upp och ned
på en eller två händer.
Handrail Trappräcke, stock eller liknande som man kan göra
en boardslide på.
ISF International Snowboard Federation.
Jibbing Trickåkning på trappor, oljefat,
platta backar och liknande.
McTwist En volt med en halv skruv i
halfpipen. Man åker upp bakåt och landar framåt.
New School De senaste tricken och det senaste sättet att åka på.
Nose Framänden på en snpwboard.
Old school Gamla förlegade trick som Rocket och Layback air.
Powder Lössnö.
Sidecut Djupet på en brädas sidoskärning.
Stance Avståndet mellan bindningarna.
Tail Bakänden på en snowboard.
Tweaka Att markera ett trick i luften.
Quaterpipe Funkar på samma sätt som en halfpipe fast med
endast en vägg.

13
KÄLLFÖRTECKNING
Författare: --------------------
Titel: Vintersport
Publikation: Funsport snowboardtidning 1996; nr3
Författare: --------------------
Titel: Vintersport
Publikation: Funsport snowboardtidning 1995; nr10-14
Författare: Monica Lagergren
Titel: I år gäller friåkning
Publikation: Råd & rön 1995; nr12; s20-22
Författare: Martin Willners
Titel: Snowboard - sport eller livsstil?
Publikation: Svensk idrott 1995; nr2; s10-12
Författare: Henrik Arnstad
Titel: Inget brädar snowboard
Publikation: Kamratposten 1995; nr2; s34-35
Författare: Sten Feldreich
Titel: Lekarna som blivit trendsporter
Publikation: Svensk idrott 1994; 7/8; s12-17
Författare: Ann källman
Titel: Snowboard - höjdarsporten för backarnas akrobater
Publikation: Land 1993; 51/52; s28-29