LJUS på kvalitet Rapport Duvbo.pdf

SBG1001, v1.2, 2010-04-07
L J U S p å k v a l i t e t
Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg
Duvboskolan
Rapport
November 2010
Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg • BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne
TELEFON 08-706 80 00 • TELEFAX 08-706 82 33 • barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se • www.sundbyberg.se
1 (11)

2010-11-30
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................................................................... 3
1. Utvärderingens genomförande ............................................................................................. 3
1.1 Utvärderingsgrupp .................................................................................................. 3
1.2 Genomförande ........................................................................................................ 3
2. Iakttagelser ............................................................................................................................... 4
2.1 Pedagogisk verksamhet och undervisning........................................................... 4
2.2 Arbetsmiljö och delaktighet ................................................................................... 7
2.3 Kunskaper, utveckling och lärande ...................................................................... 8
2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete .................................................................... 9
3. Bedömning och sammanfattande slutsatser ....................................................................... 9
4. Rekommendationer .............................................................................................................. 11
5. Lärande exempel ................................................................................................................... 11
2 (11)

2010-11-30
Inledning
LJUS på kvalitet är ett kommunalt samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-
Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg. Syftet med samarbetet är att stimulera en aktiv
dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas
i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att
bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare
information hänvisas till www.ljuspakvalitet.se
Duvboskolan har ca 250 elever och skolan ligger i det äldsta villaområdet i staden.
Skolan byggdes i början av 1900-talet och det skedde en totalrenovering av skolan
1993. Skolan består av tre byggnader och en paviljong. I en av de tre byggnaderna
har skolan idrottshall och slöjdsalar.
1. Utvärderingens genomförande
1.1 Utvärderingsgrupp
Utvärderingen har genomförts av Monica Vesterlund Olsson, utvärderingsledare,
och utvärderarna Ingrid Bergh (lärare och verksamhetsledare i Sigtuna) samt Lisbet
Bertilsson (bitr. rektor Upplands-Bro) .
1.2 Genomförande
Utvärderingsarbetet har inneburit att ett urval av dokument har lästs och analyserats
av utvärderingsgruppen innan skolan besöktes. Besöket ägde rum den 12 till och
med den 14 oktober. Under besöket genomfördes planerade samtal med elevråd,
föräldragrupp, rektor och en grupp av förskollärare, fritidspedagoger och lärare.
Men även spontana samtal har skett med elever, personal och föräldrar.
Utvärderingsgruppen har under de tre dagarna också besökt skolans dagliga
verksamheter.
Det finns i LJUS framtaget en modell för hur rapporten ska konstrueras. Denna
rapport följer ej den fastslagna modellen. Utifrån en ambition att höja kvaliteten på
rapporterns innehåll har rapporten en annan ordningsföljd avseende de områden
som rapporten ska omfatta.
När det i rapporten uttrycks något från de olika målgrupperna så beskrivs det med
ord som att föräldrarna säger, lärarna uttrycker eller att eleverna tycker.
Rapporten baserar sig på innehållet i dokumenten och iakttagelser under de tre
dagarna då skolan besöktes samt de samtal som har ägt rum med elever, föräldrar,
personal och rektor.
3 (11)

2010-11-30
En muntlig återrapportering genomfördes den 30 november. Vid denna deltog
förutom utvärderingsgruppen, rektor Nina Eriksson. I samband med den muntliga
avrapporteringen överlämnades rapporten till rektor.
2. Iakttagelser
2.1 Pedagogisk verksamhet och undervisning
Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
Skolverksamheten bedrivs integrerat med fritidshemmet. Skolan organiserar sig i tre
arbetslag som omfattar förskoleklass till årskurs 5. Olika färger ger namn till var och
ett av arbetslagen och deras egna våningsplan, röda, blå och gröna planet. Eleverna
fördelas i förskoleklass, årskurs 1, årskurs 2-3 samt årskurs 4-5. Fritidsverksamheten
för årskurs f - 2 är integrerade både lokalmässigt och i stor utsträckning i
verksamheten.
I skolans kvalitetsredovisning förs ett resonemang om att skolan är gammal och att
skolgården upplevs för liten för nuvarande elevantal. Till detta läsår har man utökat
verksamheten med en extra förskoleklass. Det innebar att man flyttade de äldsta
eleverna från två av planen till paviljongen.
Samtlig personal har högskoleutbildning, endast en saknar formell behörighet.
Antal barn per pedagoger har följande fördelning 1 :
F - årskurs 5 Röda Gröna Blå
Antal barn 79 78 91
Antal pedagoger 3,45 3,3 4
Antal barn/pedagog 23 23 22
Skolan har sedan långt tillbaks gjort det pedagogiska valet att organisera sin
verksamhet i åldersblandade klasser. Både föräldrar, rektor och lärare uttrycker
uppfattningen om att det skapar ett stort värde för barnen i förskoleklassen och
årskurs 1 att få gå i små klasser.
1 Enligt skolans arbetsplan
4 (11)

2010-11-30
Förskoleklasserna, årskurs 1 samt klasserna 2-3 och 4-5 har alla varsin ansvarig
lärare. Fritidshemmet som är integrerat på varje plan har 2 ansvariga
fritidspedagoger.
F 2 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Summa
Blå 29 14 12 12 14 10 91
Gröna 15 14 14 12 10 13 78
Röda 15 13 15 11 14 11 79
Summa 59 41 41 35 38 34 248
Genom att skolan arbetar i arbetslag om elever f-5 och har arrangerat det så att
fritidspedagogerna finns med under elevens hela skoldag ger det skolan möjlighet
att skapa många mindre grupper under hela skoldagen.
Skolan har en gemensam starttid på morgonen, kl. 8.10, därefter genomförs
arbetspass för alla olika grupperingar. Den långa förmiddagsrasten, 30 min, sker
med ca 10 minuters förskjutning för de olika planen på grund av att skolgården
uppfattas som liten. Som en aktivitet genomförs en gemensam fruktstund med
eleverna i förskoleklass och årskurs 1 i anslutning till rasten med egen medtagen
frukt eller annat alternativ. Skollunchen sker i tre omgångar i två matsalar. För lunch
och rast är avsatt en timme. Alla grupperingar på de olika planen har egna scheman.
Gemensamt är att den schemalagda arbetstiden för de yngre eleverna är ca 3,5
timme och för de äldre är det ca 4 timmar varje dag.
Skoldagens sluttid varierar beroende på barnens ålder, f-3 slutar 13.30 och 4-5 slutar
14.00. För de flesta eleverna från f-2 övergår verksamheten i lokalerna till
fritidsverksamhet efter skolans sluttid. Eleverna i årskurs 3 har ett gemensamt
fritidshem i paviljongen. Fritidshemmet har öppet från 6.30 – 17.30. Före skolstart
och efter kl. 16.00 är alla barn samlade på ett och samma ställe.
Det finns elevschema för grupperingarna förskoleklass, årskurs 1, årskurs 2-3 samt
4-5 i varje arbetslag. Det framgår inte av elevernas scheman i allmänhet vilket ämne
eleven har utan begreppet arbetspass förekommer i stor utsträckning. Det är också
en stor variation på utformningen av scheman. Tider och gruppindelning framgår
inte alltid tydligt.
Elevens val är förlagt till en arbetsvecka under vårterminen. Det framgår inte av
elevernas scheman hur musikämnet är fördelat, enligt rektor har eleverna ett kortare
pass varje vecka och ett längre pass var tredje vecka. Hem och
konsumentkunskapen varvas med bildämnet per termin för årskurs 5. Ämnet slöjd
har något kortare tid än på andra kommunala skolor i Sundbybergs stad.
2 Blå planet har två förskoleklasser
5 (11)

2010-11-30
Slöjdlärarna förklarade att tiden kan vara kortare utifrån att grupperna är små,
lärartätheten hög. Men att eleverna bedöms nå målen ändå.
En dag i veckan, onsdagar, planerar varje arbetslag gemensamt i två timmar och
detta är möjligt genom att personal från de olika arbetslagen ersätter varandra och
genomför de planerade aktiviteterna denna dag. En dag varje månad stänger hela
skolan kl.16.00 för en gemensam planering, APT. Varje yrkeskategori har 1,5 tim
yrkesplanering per vecka. Lärare, fritidspedagoger och förskollärare har då planering
i sin yrkesgrupp och rektor uttrycker att det ger förutsättningar till en bra kvalitet,
ökad måluppfyllelse och likriktning inom hela skolan.
Lärarna på skolan uttryckte vid ett flertal tillfällen under besöket att deras ambition
är att eleverna ska få arbeta i små grupper oavsett ålder, vilket också kunde iakttas
under besöket.
Under besöket framkom att under den tid man organiserade eleverna i årskursvisa
grupper utnyttjades tillfället för ett förberett arbete med bland annat genomgångar
och uppföljning av diagnoser och hemuppgifter. För övrigt arbetade eleverna rent
generellt under besöket oavsett grupp eller klass självständigt, väntade på sin tur och
använde i stor utsträckning handuppräckning. Den individualisering som iakttogs
var att eleverna fick arbeta med samma arbetsuppgifter men att de själva bestämmer
i vilken takt de ska arbeta.
Den undervisning som iakttogs under besöket hade karaktären av traditionell
”katederundervisning” och efter detta fick eleverna tillfälle för eget arbete och/eller
tyst läsning. Läraren uppmanade eleverna att tänka på arbetsron och iaktta tystnad
under arbetet.
Före utvecklingssamtalet skickas det skriftliga omdömet från föregående termin
hem tillsammans med någon form av dokument som förberedelse för mötet. Under
samtalet skrivs en individuell utvecklingsplan, IUP, som oftast sänds hem i
efterhand. I förskoleklassen deltar inte eleven vid höstterminens samtal.
På ett av planen lägger man alla utvecklingssamtal under 6 dagar och hjälps åt med
de övriga eleverna. Andra sprider ut samtalen under hela hösten. Stadens
skolundersökning visar att för elever och föräldrarna i årskurs 3 är uppfattningen
”om de skriftliga omdömenas innehåll samt kännedomen om målen” lägre än övriga
skolor i kommunen. För årskurs 5 är uppfattningen hos eleverna lägre än
kommunens snitt när det gäller vetskapen ”om de vet vad de behöver kunna för att
nå målen” samt ”om det skriftliga omdömets innehåll” .
För elever med behov av särskilt stöd använder skolan ett kartläggningsmaterial.
Skolan har en gemensam blankett för åtgärdsprogram. Det finns dokumenterade
processer för skolans arbete för elever med svårigheter som beror på sociala
färdigheter, bristande koncentration eller läs- och skrivsvårigheter. Dessutom finns
6 (11)

2010-11-30
dokumenterade processer om hur skolan ska agera om eleven inte uppnår
kunskapsmålen eller har hög frånvaro/sena ankomster. Av dessa framgår också
arbetsgången för elevvårdsarbetet.
Skolans speciallärare arbetar främst med de elever som behöver särskilt stöd bland
annat i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk. Undervisning
med speciallärare pågick parallellt med ordinarie undervisning. Specialläraren
hämtade och lämnade aktuell elev från klassrummet. Det skedde utan att det till
synes inverkade på gruppen eller eleven som gick iväg.
Klassrummen ser olika ut men är ändamålsenligt utformade för undervisning. Det
finns ett par datorer per rum. Några av skolans lärare har smartboard i sitt klassrum
och lärarna uttryckte att det är ett uppskattat hjälpmedel i undervisningen. Det finns
även ett smarttable på skolan som används i de yngre åldrarna. Klasslärarna
undervisar i alla ämnen utom i idrott och hälsa, musik, slöjd och bild.
Lokaler för idrott och hälsa, slöjd samt biblioteket finns i en gemensam byggnad.
Biblioteket är inrymt i textilslöjden i bottenvåningen tillsammans med trä- och
metallslöjd. På övervåningen finns idrottssalen. De enda lärare som tjänstgör på
flera skolor är slöjdlärarna samt lärare för modersmålsundervisning.
2.2 Arbetsmiljö och delaktighet
Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
Skolan har en likabehandlingsplan som enligt rektor, fungerar. Kompis är, enligt
arbetsplanen, namnet på arbetet med elevernas trygghet. Kompisstödjare är 18
utvalda elever i årskurs 3 – 5. Under besöket gavs tillfälle att se några av dem gå
runt till de yngre och presentera sig och sitt uppdrag.
Under besöket på skolan uppmärksammades inga större konflikter eller ledsna barn,
varken i klassrum eller på raster. Eleverna tycker att de känner nästan alla, både barn
och vuxna, på det egna planet och många andra elever på skolan. Föräldrarna säger
att de uppskattar att barn i olika åldrar lär känna varandra och kan leka tillsammans.
De yngre barnen får i olika situationer hjälp av de äldre. Det finns också en
organisation av faddergrupper som följer barnen genom skoltiden. Även det har
föräldrar och elever uttryckt sin uppskattning om. Av skolans arbetsplan framgår
det att alla på skolan arbetar aktivt med att ge både flickor och pojkar lika
möjligheter.
Alla, elever, föräldrar och de som arbetar på skolan beskriver miljön i skolan som
trygg. Skolundersökningen visar ett resultat som överensstämmer med de övriga
skolorna i kommunen, däremot visade undersökningen en relativt låg siffra gällande
”arbetsro” dock inte lägre än kommunens snitt. Under besöket upplevdes en stor
arbetsro i grupperna, ett lågmält arbetsklimat och en strävan efter en lugn atmosfär.
7 (11)

2010-11-30
Skolan har gemensamma ordningsregler samt förväntansdokument på elever,
föräldrar och skola. Ordningsreglerna följs och föräldrarna säger att de upplever sig
vara överens med skolan om reglernas innehåll. De säger även att de uppfattar
vikten och nödvändigheten av att följa dessa för att underlätta för skolan.
Skolan har fungerande klass- och elevråd där elevernas synpunkter beaktas. Alla
årskurser har klassråd och från med årskurs 3 väljs representanter till elevråd. På
elevrådet var flera representanter för lärarna samt rektor närvarande. Vid besöket
gavs tillfälle att delta i båda mötesformerna. Inget direkt elevinflytande observerades
när det gäller undervisningen. Lärarna uttrycker att utrymmet för elevernas eget
arbete har minskat till följd av de nya nationella målen i åk 3 som ställer ökade krav
på undervisningen. Elevens eget val är idag utformat som ett val mellan givna
uppgifter oftast färdighetsträning.
Föräldrasamverkan sker i form av föräldramöten, frivilliga planmöten och Forum.
Forum är länk mellan föräldrar och skola. Forummöten hålls 3 ggr/termin och
protokollsförs. På mötena deltar rektor, representanter från skolans olika
personalgrupper samt föräldrarepresentanter. Mötena är öppna för samtliga
föräldrar.
2.3 Kunskaper, utveckling och lärande
Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
Skolan har en välgjord arbetsplan för detta läsår. Den omfattar läroplanens alla
målområden och skolans egna mål är klart framträdande. Det finns en tydlig
koppling mellan skolans kvalitetsredovisning från föregående läsår och
arbetsplanen. Arbetsplanen följer de kommunala och statliga styrdokumenten.
Som bilaga till arbetsplanen finns ”Handlingsplan för likabehandlande” och skolans
ordningsregler.
Skolan har hög måluppfyllelse enligt de nationella proven i årskurs 3 och 5. Lärarna
uttrycker att en viktig orsak till detta är tryggheten för eleverna i skolan. En annan
bidragande orsak är det stora föräldraengagemanget. Återkommande skrivningar i
skolans dokument är att Duvboskolan har ”lärandet i fokus”. Det har inte vid
besöket framkommit hur det gestaltas för eleverna. Endast i slöjden har det
iakttagits dokument som relaterar till vad eleverna ska kunna i ämnet.
8 (11)

2010-11-30
2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
Skolan blev den 1 februari 2010 en egen resultatenhet och i samband med detta fick
skolan en ny rektor. Rektor träffar utvalda representanter i en skolutvecklingsgrupp
en tim/vecka. Rektor uttrycker tydligt i arbetsplanen att hon är beslutsfattare i alla
frågor och inhämtar underlag för beslut genom skolutvecklingsgruppen. Rektor
uttrycker också ambitionen om att i allt högre grad finnas med i verksamheten.
3. Bedömning och sammanfattande slutsatser
En samlad bedömning har skett av det underlag som man fått fram med hjälp av
olika källor och metoder, iakttagelser, samtal, delanalyser mm.
Det framgår att skolans ledning på ett medvetet sätt arbetar med dokumentation
som ett verktyg för det pedagogiska ledarskapet. Som goda exempel kan nämnas:
Skolans kvalitetsredovisning
Skolans arbetsplan
Hemuppgifter för alla skolår
Åtgärdsplan med anledning av skolundersökning
Forum (plan för samverkan mellan skola och föräldrar)
Underlag för medarbetarsamtal
Rektors veckobrev till skolans personal
Kartläggningen och diagram av personalens arbetsuppgifter och tidsåtgång
Skolan präglas av sin ambition av att skapa många små grupper, att organisera dessa
grupper och fördela personalresurserna. Det uppfattas ta mycket energi och fokus
hos alla inblandade.
Organisationen och arbetssättet innebär att det är svårt att få en samlad bild av hur
mycket tid som finns för undervisning för de olika grupperingarna. Av elevernas
olika scheman har det inte varit möjligt att få någon helhetsbild av vilka ämnen eller
hur mycket tid som är avsatt för undervisning i de olika ämnena, med några få
undantag. Skolan har ingått i det nationella timplaneförsöket som innebär att skolan
kan förfoga över fördelningen i timplanen, men att den garanterade
undervisningstiden som eleven har rätt till ska säkras.
Som nämnts tidigare i rapporten iakttogs att tyst läsning var ett genomgående
arbetssätt på skolan. Den senaste tidens forskning om undervisning i läsning och
9 (11)

2010-11-30
skrivning presenteras i Skolverkets rapport, Vad händer med läsningen 3 . Där framgår
att den formella färdighetsträningen är den mest framträdande undervisningen trots
att läroplaner och kursplaner i svenska och svenska som andraspråk framhåller att
lärandet ska ske i meningsfulla sammanhang och att språkutveckling alltid är knuten
till ett innehåll.
Den uppföljning som skedde av läsandet var att eleven dokumenterar bokens titel,
författare, samt vilket betyg som eleven gav boken. En större meningsfullhet för
eleverna skulle kanske kunna skapas om eleverna fick ha gemensamma samtal om
texternas innehåll och vilka tolkningar och erfarenheter eleverna relaterar till
läsningen.
Skolan uppfattas vara i ett utvecklingsarbete där en omorientering sker inom ett
antal områden och i avsikt att utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete. Den
samlade dokumentationen ger ett intryck av att ett medvetet ökat systematiskt
kvalitetsarbete mot de nationella uppdrag som skolan har eftersträvas.
I det utvecklingsarbete som sker för att utveckla skolans kvalitet bör man nog se
över sina processer kring arbetet med skriftliga omdömen och individuella
utvecklingsplaner. En gång per termin ska vårdnadshavare och elev erbjudas ett
utvecklingssamtal. Under samtalet ska skolan ge en samlad bild av elevens
måluppfyllelse i relation till målen och skriva en individuell utvecklingsplan. Som
underlag i samtalet används en bedömning från föregående termin vilket kan vara
inaktuellt utifrån den tid som förflutit mellan bedömningen och aktuellt samtal.
Skolor i Duvboskolans storlek med elevunderlag från förskoleklass till årskurs 5 och
med ett elevunderlag kring ca 250 elever kan ha svårt med bemanning av lärare i
ämnena musik, bild och slöjd. Duvboskolan har behöriga lärare i ämnena men
behöver kanske förändra eller tydliggöra hur undervisningen förläggs i ämnena bild
och musik. Utifrån dessa ämnens betydelse för elevernas personlighetsutveckling
och lärande.
Avslutningsvis konstaterar utvärderingsgruppen att Duvboskolan är en väl
fungerande skola. Personalgruppen är välutbildad och föräldrarna är mycket nöjda
med skolan och att deras barn blir sedda och trygga och når de nationella målen.
Eleverna uppfattas som trygga och är väl motiverade i sitt skolarbete. Skolan har
goda förutsättningar att fortsätta att bedriva en bra verksamhet.
3 En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007
10 (11)

2010-11-30
4. Rekommendationer
Utvärderingsgruppen rekommenderar Duvboskolan att utveckla följande områden:
Förtydliga och skapa en gemensam struktur för elevernas schema
Att göra de nationella målen mer synliga i lärmiljön för eleverna
Förändra processerna kring individuell utvecklingsplan och skriftliga
omdömen
Se över skolans organisation av ämnena musik och bild
5. Lärande exempel
Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan
vara av särskilt intresse för andra enheter:
Skolans värdegrundsarbete inkluderat fadderverksamhet och kamratstödjare
För ytterligare information kontakta: Marie Svenonius,
marie.svenonius@sundbyberg.se
11 (11)