Rapport avseende Mimosans förskola i Lidingö 1 ... - LJUS på kvalitet

Rapport avseende Mimosans förskola i Lidingö
2006-11-15
Montessoriförskolan Mimosan är en föräldrakooperativt driven förskola belägen i Brevik i
södra delen av Lidingö. Förskolan ligger i bottenplanet på ett flerfamiljshus i andra delen av
huset finns en liten kommunalt driven förskola. I omgivningarna finns både hyreshus,
bostadsrätter och villabebyggelse samt närhet till naturområden. Förskolan har ingen egen
gård utan använder en liten lekplats strax utanför huset. Förskolan har 20 platser, för
närvarande 19 barn 3-5 år. Antalet pedagoger är 3,75.
Arbetslaget är tämligen nystartat, alla utom en har anställts under läsåret 2005/2006, vilket
gör att de är i en inledningsfas för att bygga upp ett gemensamt arbetssätt m m tillsammans
med kooperativets styrelse
1. Utvärderingens genomförande
1.1 Utvärderingsgrupp
Utvärderingen har genomförts av Agneta Udin, Lidingö stad, utvärderingsledare och ansvarig
för denna rapport samt utvärderaren Ingrid Engblom, Järfälla kommun.
1.2 Genomförande
Utvärderingen har genomförts under september 2006. Den inleddes med en granskning av
tillgänglig skriftlig dokumentation om förskolan. Enheten besöktes av utvärderarna under en
dag, den 11 september. Under besöket följde utvärderarna delar av den dagliga verksamheten
samt förde samtal med pedagoger, kooperativets ordförande samt några övriga
föräldrarepresentanter.
Med de redovisade iakttagelserna som grund har utvärderingsgruppen genomfört en analys av
förskolans verksamhet inom de fyra områden som gäller i Ljus-projektet. Analys, slutsatser,
rekommendationer och goda exempel bygger på de iakttagelser som gruppen gjort under
besöket i förhållande till de styrdokument som ligger till grund för Ljusprojektet.
En muntlig återrapportering av utvärderarnas iakttagelser genomfördes den 17 oktober 2006.
Vid detta samtal deltog föräldrakooperativets ordförande Louise Malmliden samt Ilona
Borbely, pedagog, tillsammans med utvärderarna.
1

2. Iakttagelser
2.1 Kunskaper, utveckling och lärande
Utvärderingsteamet har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
• Saknas arbetsplan 1 . Finns en beskrivande information på kooperativets hemsida.
Pedagogerna har skrivit en gemensam kvalitetsredovisning för föregående läsår som
lämnats till utvärderarna före besöket. Enligt denna har pedagogerna gemensamt
studerat läroplanen
• Styrelsen driver ett pågående säkerhetsprojekt som innebär att ta fram olika
handlingsplaner olycksfall, brandsäkerhet, likabehandling m m.
• Den röda tråden i verksamheten är montessoripedagogik och dess material. Efter
Mimosan börjar sexåringarna i olika skolor.
• Pedagogerna använder sig av olika pärmar med checklistor för att ha koll på vad
barnen prövat och klarar av i materialet
• Barnen visade intresse för material och pågående aktiviteter
• Barnen utstrålade trygghet, glädje, nyfikenhet och stor leklust.
2.2 Arbetsmiljö och delaktighet
Utvärderingsteamet har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
• Enligt pedagogerna utgör Maria Montessoris tankar en gemensam värdegrund som
också överensstämmer med läroplanen
• En likabehandlingsplan är framtagen. (Detta är lagstadgat krav fr o m 1 april 2006 för
att tydliggöra hur man arbetar för att främja alla barns lika rättigheter samt förebygger
trakasserier och kränkande behandling.)
• Genusfrågor är f n inte ett prioriterat område, men pedagogerna anser att flickor och
pojkar erbjuds samma möjligheter inom montessorimaterialet
• Många exempel på samspel i lek mellan flickor och pojkar både ute och inne
• Barnen gör egna val under förmiddagarnas aktivitetstid dels inom montessorimaterialet
och dels mellan skapande, pyssel, kuddvrå, rollek, byggklossar, snickring m
m
• Utomhus har barnen stora möjligheter till egna val under lek. En dag i veckan arbetar
barnen med ett planerat tema under utevistelsen
• Samling används som ett medel för att skapa gemenskap och lyfta fram enskilda
individer.
• En god lunchmat serveras ur kantiner som kommer från ett cateringföretag. I
pedagogernas arbetsuppgifter ingår förberedelser och efterarbete.
• Pedagoger och föräldrar har mycket daglig föräldrakontakt och information utbyts
också flitigt via mail samt veckobrev
1
En gemensamt framtagen plan som beskriver verksamhetens förutsättningar, organisation, vision, prioriterade
mål, arbetssätt m m
2

• Styrelsen har tydligt engagemang och stort ansvarstagande med en tydlig
ansvarsfördelning och uppdelade uppdrag och ansvarsområden för varje familj
• Alla familjer förväntas vara på förskolan och ta hand om barngruppen två
fredagseftermiddagar per termin då pedagogerna har sin planeringstid. Dock behöver
föräldrarna sällan rycka in som vikarier vid sjukdom eftersom det finns ekonomiskt
utrymme för att ta in vikarier
• Enligt hemsidan anser föräldrarna att fördelarna med kooperativ är: att de får en
naturlig insyn i verksamheten och ett nära samarbete med personalen, att barnens
inbördes relationer blir starkare då föräldrar känner varandra, att frågor och
problemställningar kommer upp tidigt och att verksamheten drivs ekonomiskt effektivt
• Föräldrar som utvärderarna talat med visar stort förtroende för pedagogerna och deras
kompetens.
• Utvecklingssamtal genomförs varje termin utifrån ett frågeunderlag och föräldrarna
anser att det fungerar tillfredställande. Pedagogerna intervjuar även barnen. Styrelsen
har tagit fram förslag på en portfolio-mapp som ska underlätta vid samtalen.
2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning
Utvärderingsteamet har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
• En barngrupp 19 barn 3-5 år, 11 flickor och 8 pojkar.
• Barnen arbetar antingen enskilt eller i självvalda grupper, pedagogerna fördelar sig i
olika rum
• Pedagogerna har gemensam planeringstid varannan fredagseftermiddag när föräldrar
tar hand om barngruppen
• Montessorimaterialet som är en stomme i verksamheten byts ut kontinuerligt eftersom
det är viktigt att det fångar barnens intresse. Tanken är att montessorimiljön ska väcka
barnens lust att upptäcka och att barnen ska ha frihet att välja eget arbete/lek och
ansvara för det. Pedagogerna framhåller vikten av att barnen får arbeta i sin takt under
vuxens ledning
• Enligt pedagogerna kräver arbetet med materialet, som är ett basmaterial, att
pedagogen tänker efter och är kreativ
• Förskolan erbjuder inte enbart montessori-material under förmiddagarna utan även
andra aktiviteter för barnen, vilket både föräldrar och pedagoger anser är bra.
• Arbetar även med mer långsiktiga teman utifrån barnens intressen t ex vatten ,
dinosaurier
• Under samlingen före lunch, som var speciell eftersom ett barn firade födelsedag och
var i centrum för uppmärksamheten, uppmuntrades till dialog
• Förskolan ser och uppmärksammar varje barn, har tidigare haft barn i behov av
särskilt stöd och har då använt sig av extraresurs från kommunen. Inga särskilda
rutiner finns för arbete med barn i behov av särskilt stöd. Förskolan ser nyttan av att ta
fram sådana rutiner
• Förskolan har en balanserad dagsrytm, förmiddag med individuellt arbete eller i
smågrupper. Eftermiddag med fri lek enskilt eller i grupper utomhus
• Vid besöket leker barnen under utevistelsen harmoniskt och fantasifullt enskilt eller i
grupper
• En dag i veckan är utedag då barnen har med sig egen matsäck. Utevistelsen ska bl a
lära barnen att känna respekt för allt levande
• Föräldrarna uppskattar att barnen får möjlighet till mycket utevistelse
3

• Barnens arbete följs upp bl a upp enligt en modell med checklistor i pärmar men
utvärderarna såg ingen synlig pedagogisk dokumentation av barns läroprocesser
• Eftersom granskningsbesöket genomförs i början av terminen är det svårt att se några
synliga resultat av barns arbete och /eller projektarbeten.
• Klimatet kännetecknas av ett ganska nytt arbetslag som söker sig fram utifrån rådande
förutsättningar
• Miljön har stora, luftiga rum med sparsamt presenterat material, tydligt och
lättillgängligt för barnen. Fokus på montessorimaterial men även möjlighet till
skapande, pyssel och rollek. Genomtänkt rumsplanering utifrån ett barnperspektiv
2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Utvärderingsteamet har i sammandrag gjort följande iakttagelser:
• Styrelsen har det yttersta ansvaret med uppdelade uppdrag, ordförande, sekreterare,
ekonomiansvar, personalansvar m m
• Pedagogerna är ständigt inbjudna till styrelsemöten men deltar sällan. Prövar istället
nu att ordföranden träffar personalen en stund före möten samt ger en återrapportering
efteråt
• I det nya arbetslaget menar pedagogerna att det inte behövs någon ”föreståndarfunktion”
på ett litet kooperativ med fyra pedagoger. Föräldrarna anser dock att det
behövs en samordnande ”kanal” som har ett tydligt ansvar gentemot styrelsen. Prövar
ny modell med en pedagog som pedagogiskt ansvarig och en som har administrativt
ansvar. Detta ska utvärderas efter en tid
• Personalgruppen är i ett uppbyggnadsskede och har gemensamt arbetat fram en
kvalitetsredovisning men har ännu inte hunnit forma ett gemensamt kontinuerligt
kvalitetsarbete
• Kvalitetsredovisningen är tydlig med kort beskrivning av bakgrund, pedagogik,
prioriterade mål, bedömningar och framåtblick
3. Analys
Mimosans förskola ger intryck av en lugn, harmonisk, välorganiserad, stimulerande och trygg
miljö för barnen. Föräldragruppen/kooperativet har ett stort och aktivt engagemang i sin
förskola. Föräldrakooperativtanken här bygger på att alla tar ett gemensamt ansvar för egna
och andras barn - ett ideologiskt förhållningssätt som ger upplevelser av helhet och
gemenskap. Förskolan har sedan länge ett gott rykte.
Utvärderarnas intryck är att arbetslaget ännu inte uppnått men är på väg med en gemensam
samsyn utifrån läroplan gemensamma mål, arbetssätt, förhållningssätt osv t ex hur de tolkar
montessoripedagogik. Detta kan heller inte förväntas utifrån den korta tid som arbetslaget haft
möjlighet att samarbeta. Enligt kvalitetsredovisningen har de koncentrerat sig på kortsiktiga
mål, vilket förefaller klokt och strategiskt. Detta arbete borde följas av att ta fram en
arbetsplan med beskrivning av övergripande och framåtblickande vision samt gemensamma
mål och strategier för arbetet.
Utvärderarna anser att det pedagogiska ledarskapet är under utveckling i och med att en av
pedagogerna har ett särskilt pedagogiskt ansvar men det framträder inte helt klart vad det
innebär.
4

Förskolan har inte en strikt tolkning av montessoripedagogik utan har skapat eller håller på att
skapa sin egen modell. Det finns en tydlig grundstruktur att bygga vidare på och förskolan
skulle vinna på att utveckla och formulera detta mer medvetet.
Montessoripedagogik bygger bl a på att barnen ges möjlighet att arbeta självständigt med
olika material och varje barn blir synligt genom att pedagogerna gör en avstämning av varje
barns arbete med materialet. På Mimosan betonar pedagogerna även arbetet med att
uppmärksamma grupprocesser, gruppmaterial och att uppmuntra samarbete. Utvärderarna
anser att förskolans arbete med avstämning av barns individuella arbete också kan förstärkas
enligt läroplanen med att utveckla olika former av pedagogisk dokumentation som mer
fördjupat synliggör och följer barns individuella och gemensamma läroprocesser över tid. Ett
sådant arbete utgör i sig en utvärdering av verksamheten, ett verktyg för reflektion och
utveckling samt en utmaning i att förstå barns tankar och barndomen av idag.
4. Slutsatser och rekommendationer
4.1 Slutsatser
Utvärderarna bedömer att förskolan i viss mån är i ett dynamiskt uppbyggnadskede med ett
nästan helt nytt arbetslag, en pedagog som genomgår en nästan avslutad förskollärar/lärarutbildning
samt en mycket engagerad och aktiv föräldragrupp. Ekonomin är god och både
inne och utemiljö erbjuder goda möjligheter för stimulerande förskoleverksamhet. Detta
skapar tillsammans flera mycket gynnsamma förutsättningar att fortsätta en gemensam
”nystart” och utveckla verksamheten vidare
Vår utvärdering visar sammanfattningsvis på följande styrkor och förbättringsområden,
möjligheter och svårigheter:
• Engagerade föräldrar
• Kompetens och arbetsglädje inom personalgruppen
• Innemiljöns stora ljusa lokaler erbjuder goda möjligheter att vidareutveckla
• Positivt att montessoriprofilen har utvidgats med mer skapande och lek
• En förbättrad kontorsarbetsplats inom förskolan skulle underlätta pedagogernas
möjlighet för reflektion och arbete med skriftlig dokumentation samt administrativt
arbete. En dator kan också användas pedagogiskt av barnen på olika sätt
4.2 Lärande exempel
Vi vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för
andra:
• Att starta och driva föräldrakooperativ, speciellt med montessori-inriktning
För ytterligare information kontakta Louise Malmliden, louise@comunicera.se
4..3 Rekommendationer
För att förbättra resultat och måluppfyllelse rekommenderar utvärderingsgruppen följande
utvecklingsområden:
• Arbetslagsutveckling i samråd med styrelsen, i ett sådant arbete finns möjlighet att
nyttja utvecklingsstöd i kommunen
• Arbetsplan med läroplanstolkning utifrån ett montessoriperspektiv
• Pedagogisk dokumentation av barns läroprocesser
• Likabehandlingsplan och genusfrågor
5