Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...
Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...
Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10<br />
I<br />
augusti <strong>1999</strong> brann ett omfattande<br />
skogsområde i Tyresta nationalpark<br />
och naturreservat söder om Stockholm.<br />
<strong>Branden</strong> är utan motstycke i Sverige genom<br />
en kombination <strong>av</strong> faktorer: Brandförloppet<br />
var våldsamt och mycket destruktivt<br />
och den brända ytan var stor (450 hektar).<br />
<strong>Branden</strong> fick mycket stor uppmärksamhet i<br />
media, vilket i kombination med närheten<br />
till storstaden Stockholm och det mycket<br />
intensiva friluftslivet i området bidrog till<br />
allmänhetens nyfikenhet.<br />
I föreliggande rapport redovisas resultaten<br />
<strong>av</strong> studier genomförda under de närmast<br />
följande åren efter branden. Detta<br />
dokumentationsprogram har beaktat de<br />
speciella förutsättningar för intressanta och<br />
för olika frågor relevanta studier som fanns<br />
efter branden. Det totala studerade materialet<br />
rymmer en stor spännvidd mellan<br />
kortvariga och långvariga förlopp, från de<br />
första brandinsekternas ankomst några få<br />
timmar efter brandens utbrott till beståndsutvecklingen<br />
i den uppkomna skogen på<br />
brandfältet tiotals år efter branden.<br />
Som en röd tråd genom många <strong>av</strong> arbetena<br />
löper skogsbrändernas betydelse för<br />
skogarnas biologiska liv. Skogsbränder har<br />
funnits sedan de första träden såg dagens<br />
ljus och arterna har hela tiden anpassat<br />
sig till bränderna. Vad kan vi göra rent<br />
praktiskt för att dessa arter ska överleva in<br />
i framtiden?<br />
Sammanfattning<br />
Träd, skog och forna bränder<br />
i Tyresta nationalpark<br />
En tidigare studie <strong>av</strong> torvlager i en mosse<br />
i nationalparken visade på återkommande<br />
skogsbränder i området sedan stenåldern<br />
(Stedingk <strong>1999</strong>). I den studie som presenteras<br />
här används istället träden, levande och<br />
döda, som arkiv för att ta reda på dels trädens<br />
åldersfördelning samt frekvensen, kronologin<br />
och den geografiska utbredningen<br />
för forna skogsbränder. När ett träd blir<br />
skadat i kambiet (tillväxtlagret) kommer<br />
trädet sträva efter att växa över skadan och<br />
på så sätt kan gamla träd ha spår <strong>av</strong> flera<br />
skogsbränder i sig. Dessa skador går, med<br />
hjälp <strong>av</strong> dendrokronologi (åldersbestämning<br />
<strong>av</strong> träd med hjälp <strong>av</strong> årsringsföljder),<br />
att bestämma till exakt år.<br />
I föreliggande studie har man dels borrat<br />
levande träd och studerat hur gamla träden<br />
är, dels sågat ut tunna sektioner ur stubbar<br />
och döda träd för att kunna se gamla brandspår.<br />
Materialet täcker perioden 1400-talet<br />
fram till nutiden. Det visade sig, att få träd<br />
i området är äldre än 330 år.<br />
Studien har visat att Tyrestaskogen fram<br />
till slutet <strong>av</strong> 1600-talet hade en annan karaktär:<br />
glesare, med fler trädåldrar jämfört med<br />
dagens skog. Skogsbrandsfrekvensen var<br />
betydligt högre men bränderna samtidigt<br />
mindre intensiva jämfört med exempelvis<br />
<strong>1999</strong> års brand eftersom många träd överlevt.
Change language