Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...

More documents

Recommendations

Info

48 F I G U R 4 . Fuktig–våt barrskog belägen invid kanten av ett kärr. Marken täcks nästan helt av ett täcke med vitmossor med inslag av björnmossa. Lövinslaget är påtagligt och skogen övergår längre in till fuktig–våt blandskog. Frisk–fuktig barrskog (> 70% krontäckning av barrträd) I låglänta områden på lerjordar och andra finkorniga sediment med god vattentillgång förekommer den friska–fuktiga barrskogen. Den upptar endast omkring 8% av ytan. I trädskiktet dominerar gran med inslag av lövträd. Fältskiktet är mycket artrikt med blåbärsris och lågvuxna örter som skogskovall, vitsippa, liljekonvalj, skogsfibbla, harsyra och ekbräken. Förutom piprör och vårfryle förekommer även bergsslok, vårbrodd och blekstarr. Bottenskiktsvegetationen innehåller utöver den friska-torra barrskogens arter den näringskrävande mossan Rhytidiadelphus triquetrus och den stora levermossan Plagiochila major. Fuktig–våt barrskog (> 70% krontäckning av barrträd) Den fuktiga–våta barrskogen upptar knappt 1% av landarealen (fig. 4). Den förekommer i lägre delar av landskapet på marker där vattnet ofta är stillastående. Trädskik- tet domineras av gran med inslag av björk och al. Även buskage med Salixarter kan förekomma. Utmärkande för denna skogstyp är det stora inslaget av vitmossor i bottenskiktet. Bland dessa märks främst granvitmossa och spärrbladig vitmossa. Björnmossa finns ofta insprängd i vitmossmattorna. I fältskiktet växer bl a Jungfru Marie nycklar, stjärnstarr, blåtåtel och trådtåg. Blandskog ( >70 krontäckning av barrträd med 30- 50% lövinslag eller lövträd med 30-50% barrinslag) Blandskogen täcker 6% av landytan och förekommer spritt på måttligt näringsrika marker. Vårtbjörk och asp är vanliga lövträd i granskogen. Fältskiktets vegetation påminner om den friska–torra barrskogens, men inslaget av gräs och örnbräken är större i blandskogen. Triviallövskog (> 70% krontäckning av lövträd) Triviallövskog bildas av ett eller flera av lövträden asp, björk, rönn, hägg, sälg och klibbal (fig. 5). Skog av vårtbjörk och asp växer på torra–friska marker. Björken växer snabbt upp på hyggen, igenlagda betesmarker, brandfält och i brynzoner. På fuktiga–våta näringsfattiga torvmarker bildas lövsumpskogar av glasbjörk med inslag av barrträd, sälg och al. I buskskiktet dominerar sälg och al och inslag av brakved förekommer. Fältskiktet är dåligt utvecklat och består av fuktgynnade arter som blodrot och blåsstarr. På näringsrikare marker förekommer al, särskilt i anslutning till sjöar och hav. Triviallövskogen upptar ungefär 2% av ytan. Myr I brandområdet upptar myrar 11% av ytan vilket är betydligt mer än i området som
F I G U R 5 . Triviallövskog av björk på fuktig mark. helhet, där myrar utgör ca 6% av ytan. Samtliga myrklasser finns representerade i brandområdet. Myrarna tillhör fattigkärrstypen och ligger insprängda i skogen i sprickor och dalar. De är små och oftast trädklädda. Större öppna myrytor är ovanliga. F I G U R 6 . Liten, öppen myr med enstaka lågväxta småtallar. I fältskiktet dominerar starrarter med små tuvor av ljung, pors och skvattram glest utspridda. Öppen myr (< 30% träd-och busktäckning) Öppna myrar förekommer på torvmarker, dels i de lägre liggande delarna av landskapet men även i små svackor på hällmarkerna där ett torvskikt utbildats (fig. 6). I fältskiktet är starrarter och tuvull vanliga men även vitmossor med t ex tranbär och rosling förekommer. Enstaka låga tallar eller björkar växer ibland på de öppna myrarna. Trädklädd myr (>30% träd- och busktäckning) Den vanligaste myrtypen är skvattramtallmyren som finns bl a i svackor på hällmarkerna (fig. 7). Tall och skvattram dominerar här men även tuvull, odon och hjortron kan förekomma. Lövkärr med al och björk förekommer i sänkor, ofta i anslutning till sjöar eller vattendrag. Vatten Andelen vatten i brandområdet är mycket liten, endast 1%, och utgörs av övre delen av Lanan som ursprungligen var ett gammalt 49
Page 1: D O K U M E N TAT I O N AV D E S V
Page 4 and 5: © Naturvårdsverket Beställningsa
Page 6 and 7: 4 Lycksjön N A T U R - R E S E R V
Page 9: Naturvårdsverket ansvarar för att
Page 13 and 14: Vegetationen i brandområdet före
Page 15 and 16: i över 200 fyndplatser, främst f
Page 18 and 19: 16 In August 1999, a forest area of
Page 20 and 21: 18 tant influence on the course of
Page 22 and 23: 20 ion-exchange processes in the so
Page 24 and 25: 22 Methodologically, the investigat
Page 26 and 27: 24 Mycket spännande nytt har tack
Page 28 and 29: 26 B I L D 1. Tall dödad 1999 med
Page 30 and 31: 28 B I L D 6 . Torra somrar syns of
Page 32 and 33: 30 B I L D 9. En av de finare och a
Page 34 and 35: 32 flera liknande fynd i Norrland b
Page 36 and 37: 34 nedslagen. Branden 1914 var t ex
Page 38 and 39: 36 Kartor med branddateringar. Punk
Page 40 and 41: 38 1868 cirka 1851/50 1846/45 1809
Page 42 and 43: 40 1643 1639 1637 1636 1625 1621
Page 44 and 45: 42 1582 1575 1569 1558 eller 1559 1
Page 46 and 47: 44 1513 1499 1489 1484 1476, 1463,
Page 48 and 49: 46 0 250 500 1000 meter LEGEND NATU
Page 52 and 53: 50 F I G U R 7 . Trädklädd myr me
Page 54 and 55: 52 Tyrestabranden - orsak och verka
Page 56 and 57: 54 Sambandscentralen vid Stensjöda
Page 58 and 59: 56 F I G U R 3. Brandfältet i Tyre
Page 60 and 61: 58 Brandbeteende Några veckor efte
Page 62 and 63: 60 När Tyrestabranden tändes någ
Page 64 and 65: 62 ens vid mycket långa branduppeh
Page 66 and 67: 64 Eld är inget absolut krav för
Page 68: 66 B I L D 1. Brand- och svedjenäv
Page 71 and 72: cirka 10 brandnävor öster om Lana
Page 73 and 74: de torrare markerna. Den bördigare
Page 75 and 76: helhet var ungefär detsamma under
Page 77 and 78: B I L D 3 . Backvicker - Vicia Cass
Page 79 and 80: F I G U R 4. Backvicker hade före
Page 81 and 82: men har även noterats som självs
Page 83 and 84: Brandfält hyser en utpräglad inse
Page 85 and 86: Tre fälttyper. B I L D 1 . B I L D
Page 87 and 88: dlar es) 1 2002 ? eftersom djuren
Page 89 and 90: FA K TA 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2000 2001
Page 91 and 92: B I L D 5 . ”Algsoppa” i ett h
Page 93 and 94: och mer solöppna hällmarkstallsko
Page 95 and 96: Arten utnyttjade den rikliga förek
Page 97 and 98: Fällfångsten skedde inom ett omr
Page 99 and 100: B I L D 1 0 . Svampen brandskiktdyn
Page 101 and 102:
10 8 6 4 2 0 10 8 6 4 2 0 10 8 6 4
Page 103 and 104:
Antal skott per m 2 40 35 30 25 20
Page 105 and 106:
TA B E L L 1 . Starkt brandgynnade
Page 107 and 108:
B I L D 1 4. Den lilla gallmyggan C
Page 109 and 110:
Övriga myggor Av de äkta gallbild
Page 111 and 112:
Järnsparv - en art som gynnats av
Page 113 and 114:
K A RTA 1 . Fågelinventeringen ske
Page 115 and 116:
Resultat Fågelsammansättningen i
Page 117 and 118:
DUVHÖK. Har bara setts vid ett få
Page 119 and 120:
Enkelbeckasinen förekom i förhål
Page 121 and 122:
detsamma som före branden eftersom
Page 123 and 124:
en känd häckning konstaterats tid
Page 125 and 126:
sjungande. Det kan ha varit station
Page 127 and 128:
partier som är mest svårframkomli
Page 129 and 130:
Branden i Tyresta 1999 innebar en t
Page 131 and 132:
Ett mindre antal tallar, där barre
Page 133 and 134:
Tjäderspår i brandområdet. Tjäd
Page 135 and 136:
dern mest i våtmarker och bland l
Page 137 and 138:
FA K TA Hammar & Wikell 1994, 1996,
Page 139 and 140:
på Södertörn för bortåt 10 500
Page 141 and 142:
F I G U R 4 . 75 m öh. Ca 10 000/9
Page 143 and 144:
Metod och genomförande Arbetet inl
Page 145 and 146:
F I G U R 1 2. Fyndplatser för kva
Page 147 and 148:
F I G U R 1 8 . 60 m öh. 9 259 år
Page 149 and 150:
nå den västra delen av Tyrestask
Page 151 and 152:
300-7 000 år sedan). I stora drag
Page 153 and 154:
F I G U R 2 1. Visar hur uträkning
Page 155 and 156:
Sammanfattning Metodmässigt blev d
Page 157 and 158:
är intressant vid diskussionen om
Page 159 and 160:
F I G U R 1 . Fallet i Årsjöbäck
Page 161 and 162:
F I G U R 6. Flygbild över brandom
Page 163 and 164:
Konduktivitet mS/m mekv/l mekv/l 70
Page 165 and 166:
tigt av branden. Avrinningsvattnet
Page 167 and 168:
grundvattennivån och därigenom ox
Page 169 and 170:
Aluminium ug/l 450 400 350 300 250
Page 171 and 172:
den (fig. 21). Dessutom ökade tota
Page 173 and 174:
‡ g/l m g/l 10000 9000 8000 7000
Page 175 and 176:
hade troligen frigjorts ur vegetati
Page 177 and 178:
Fotodokumentation - fasta fotopunkt
Page 179 and 180:
Skiss över brandområdet i Tyresta
Page 181 and 182:
Stensjön och Lanan. Skiss över br
Page 183 and 184:
En bildserie som tydligt visar för
Page 185 and 186:
Större täckning har ingen brand i
Page 187 and 188:
Fredagen 6/8. Rubrik på förstasid
Page 189 and 190:
Det fortsatta dokumentationsarbetet
Page 191 and 192:
Träd, skog och forna bränder i Ty
Page 193 and 194:
Europe. Fauna Entomologica Scandina
Page 195 and 196:
Holocene on the Södertörn peninsu
Page 197 and 198:
195
Page 200:
RAPPORT 5604 Branden i Tyresta 1999
show all

Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?