Branden i tyresta 1999 Dokumentation av effekterna ISBN 91-620 ...

12
Jonbalansen förändrades, där brackvattnet
som användes vid släckningen kan ha
bidragit med en jonbytande effekt. Biologiska
effekter av branden var t ex en extrem
blomning av plankton våren 2000 i Stensjön
och troligen menlig inverkan på växt- och
djurliv i bäckarna pga toxiska halter av
vissa metaller.
Dokumentation av fågelfaunan i
Tyresta brandområde år 2000–2002
Tyresta är känt bland fågelskådare som ett
pålitligt område i Stockholmstrakten för
arter knutna till skogen; som tjäder, tretåig
hackspett, sparvuggla och nattskärra. Hur
skulle fågelfaunan påverkas av den stora
branden? Inventeringen av brandområdet
genomfördes som linjetaxeringar (se s. 108)
vårarna 2000—2002. Alla fåglar som sågs
eller hördes i brandområdet noterades.
Sträckan genom området är 3 km. Inventeringen
genomfördes under tidiga morgnar
vid fyra tillfällen under våren (april—juni)
under åren 2000—2002.
Generellt har individantalet minskat
något. Artantalet visade sig däremot så gott
som oförändrat, eftersom försvunna arter
ersatts av nya som gynnats av de ändrade
förutsättningarna efter branden. En handfull
arter har ökat markant efter branden.
Järnsparv är den verkliga vinnaren. En art
som gillar risiga hyggen och som gynnats av
de många trädbrötarna.
Enkelbeckasinen har gynnats av de
många pölar som bildats och nattskärra,
grå flugsnappare och trädlärka av att skogen
blivit glesare. Arter som minskat är de som
häckar i tätare skog, som svartmes, kungsfågel
och trädkrypare.
Tjäder
Tjädern har blivit något av en symbol för
Tyrestaskogen. Den största spelplatsen kom
att beröras av branden 1999 och behandlas
i denna text.
Hur skulle tjäderstammen påverkas av
branden? Vintern efter branden och under
år 2000 såg man mycket tjäder i hela brandområdet.
De drog nytta av alla omkullfallna
tallar med ännu gröna kronor som
nu bekvämt kunde betas från marken, vilket
rejäla spillningshögar vittnade om. År 2001
hade tallbarren vissnat och nu såg man
betydligt färre tjädrar i området.
Det stora spelområdet hade ”halverats”
av branden. Ändå återkom de tuppar som
haft sina revir i den brända delen av området
till sina gamla spelplatser! Nästa år,
2001, hade dessa tuppar övergivit sina spelplatser
i brandområdet och upprättat nya i
den obrända delen av spelområdet.
Tjädern är en gammal art, anpassad
till taigans återkommande skogsbränder. I
framtiden kommer brandområdet troligen
få en stor betydelse främst för hönor och
kycklingar.
Fotodokumentation
För att kunna följa brandområdet framöver
och få ett visuellt arkiv över utvecklingen i
olika typer av terräng och natur i området,
genomförs ett fotoprojekt. Foton tas från ca
30 markerade fasta punkter i landskapet.
Framförallt har man valt platser där det
finns bildmaterial från före branden, och
man har strävat efter att täcka in områdets
olika typiska landskaps- och naturtyper.
Samma brännvidd används och fotografen
strävar efter att dokumentera exakt samma
bildavsnitt år från år. I framtiden kommer
detta material vara ovärderligt och speciella
åtgärder vidtas för dess säkra arkivering.
Arkeologi
Branden 1999 innebar en ökad synlighet
i marken beträffande spår efter mänsklig
aktivitet i svunnen tid eftersom torvtäcket
var bortbränt och mineraljorden blottad
över en stor del av området. Inventeringar
har genomförts 2000—2005 och resulterat